Vi är arrangörer och behöver en lokal! En kartläggning av infrastrukturen för scenkonst i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi är arrangörer och behöver en lokal! En kartläggning av infrastrukturen för scenkonst i Uppsala län"

Transkript

1 Vi är arrangörer och behöver en lokal! En kartläggning av infrastrukturen för scenkonst i Uppsala län

2 Innehåll sida Inledning och bakgrund till kartläggningen... 2 Arrangörskap för scenkonst: Organisation och ekonomi... 4 Logistik och praktiskt arbete 5 Professionellt stöd 5 Utbud 6 Kvalité. 6 Lokaler för scenkonst: Riksteaterns indelning och kategorisering.. 7 Teknik och annat praktiskt... 7 Loger och övriga utrymmen 7 Foajén är föreställningens ansikte utåt 8 Teater och dans på turné.. 8 Nuläget och önskvärda lägen i respektive kommun: Enköping. 10 Heby 12 Håbo 13 Knivsta 15 Tierp 15 Uppsala 17 Älvkarleby Östhammar.. 19 Sammanfattning 21 Slutledningar, funderingar och kommentarer 22 Förslag till hur vi kan gå vidare i Uppsala län 24 Bilagor: 1. Lokaler i respektive kommun (sammanställning i storleksordning) 2. Lokaler i respektive kommun (sammaställning av användning av Musik i Uppland, Film i Uppland och Dans i Uppland) 3. Riksteaterföreningarnas verksamhet i Uppsala län 4. Studieförbundens kulturprogram inom teater/drama, dans och musik 2012 Separat dokument: Projektering av lokaler för scenkonst, Riksteatern 2011 Länkar:

3 Inledning och bakgrund till kartläggningen Uppsala län har ca invånare och består av 8 kommuner. Länet domineras av storstaden Uppsala som har ca invånare. Här finns ingen länsteater men däremot en stadsteater; Uppsala Stadsteater. Det finns däremot ett antal fria teaterproducenter som först och främst spelar för barn och unga. Det finns också några få koreografer/danskompanier. Uppsala stadsteater är ett kommunalt bolag med kommunala och statliga bidrag. Teatern turnerar inte i länet. De fria scenkonstproducenterna har mycket små verksamhetsmedel från Uppsala kommun och inga verksamhetsmedel från landstinget. I dagsläget finns det fem lokala riksteaterföreningar i Enköping, Heby, Tierp, Uppsala och Östhammar samt två övriga anslutna organisationer Skoklosters Bygdegårdsförening och Reginateatern i Uppsala. Vid en kartläggning av länets kultur inför formulerandet av den regionala kulturplanen framkom bl. a att scenkonstområdet (främst teater, dans och liknande gränsöverskridande scenkonst) saknar bra förutsättningar i stora delar av länets kommuner. Det finns svagheter vad gäller lokaler, utbud och arrangörer. Riksteatern Uppsala län, som är ett samarbetsorgan för de lokala riksteaterföreningarna, anser att det är av största vikt att det finns fungerande arrangörsföreningar, bra lokaler och god ekonomi för att sprida utbudet i länet. Det behövs ett större konstnärligt flöde i länets scenkonstutbud och man bör göra det än mer möjligt för en mångfald av producenter från norr till söder att gästspela i Uppsala län. De olika företrädarna för danskonstområdet är också intresserade av att utveckla infrastrukturen för dans eftersom det saknas bra förutsättningar för att producera, repetera och turnera dansföreställningar. Skrivningen i kulturplanen: En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden Arrangörer och lokaler Arrangörer och ändamålsenliga lokaler behövs för att medborgarna ska kunna ta del av ett kulturellt utbud liksom för att kulturskapare ska kunna visa upp sig. Arrangörer och lokalhållare kan vara av skilda slag, offentliga aktörer, privata aktörer eller civilsamhällets föreningar, samfund, kyrkor och andra lokalhållande organisationer. I många delar av länet råder det brist på ändamålsenliga lokaler. Bland annat är bristen på ateljéer, studios, scener och repetitionslokaler stor i flera kommuner och försvårar konstnärligt skapande i länet. Detta begränsar dessutom möjligheten för turnerande verksamhet inom till exempel scenkonstområdet och utställningsområdet. Föreningslivet, studieförbunden och skilda samfund är lokalhållare med god geografisk spridning i länet. Civilsamhällets lokaler utgör därför en viktig resurs där andra scen- eller utställningslokaler saknas. Detta utnyttjas idag inom scenkonstområdet, främst för musikevenemang. Länets arrangörsföreningar är också viktiga för den kulturella infrastrukturen, och möjliggör för invånarna att vara delaktiga i beslut om kulturutbud på lokal nivå. Olika konstarter och kulturformer ställer olika krav på lokal och arrangör. Förutom att dessa krav ska tillgodoses ska tillgängligheten för funktionshindrade vara tillfredsställande. Genom ökad samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer samt ökad samordning mellan olika konstarter kan kulturlivets behov av lokaler och arrangörer tillgodoses på ett bättre sätt. 2

4 Särskild satsning : Tillsammans med länets kommuner och aktörer inom kultur- och folkbildningsområdet ta fram en handlingsplan för att lösa problemen med arrangörskap och lokaler i länets olika delar. Ansvar för kartläggningen Riksteatern Uppsala län har sökt och fått medel från Riksteatern nationellt och Kultur i länet, för att genomföra kartläggningsarbetet. Ansvarig tjänsteman är Anneli Olson, verksamhetsansvarig/teaterkonsulent. Syfte med kartläggningen och önskvärt resultat Att åstadkomma en lägesbeskrivning av respektive kommuns möjligheter att arrangera olika typer av offentliga kulturprogram med betoning på scenkonst samt om möjligt även arbeta fram konkreta förslag på åtgärder för respektive kommun vad gäller Lokalförbättringar Stöd till befintliga arrangörer Matchning utbudet arrangörer lokaler Bildandet av nya arrangörsföreningar, där så behövs Ovanstående bildar också den grund som behövs för att i framtiden kunna planera och genomföra en pilotversion av en så kallad Scenkonstkarusell. Scenkonstkarusellen är även den en prioriterad verksamhet i kulturplanen. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande när det gäller redovisning av all kulturverksamhet i kommunerna. Studieförbunden har en omfattande kulturprogramsverksamhet som inte finns detaljredovisad i denna kartläggning. Men den finns kortfattat redovisad i en sammanställning tillhandahållen av Uppsala Läns Bildningsförbund. Det är många mottagare av slutresultatet i detta dokument, det kan göra att vissa delar av texten är mer eller mindre intressanta för den som tar del av innehållet. Men förhoppningen är att kartläggningen ger en nulägesbild som kan ligga till grund för fortsatta samtal med många aktörer. Metod och material Utredningen bygger på enkäter till kommunernas kulturkontor eller motsvarande samt efterföljande samtal/intervjuer och besök i varje kommun. Enkäter har också skickats ut till de olika studieförbunden svarsfrekvensen har dock varit låg då endast två studieförbund har svarat. Länets samtliga fem riksteaterföreningar har intervjuats på plats lokalt. Vissa lokaler i kommunerna har besökts och i samband med detta har lokalansvarig personal varit på plats och svarat på frågor. Intervjuer har genomförts med företrädare för Musik i Uppland, Dans i Uppland och Film i Uppland, samt med verksamhetsansvariga på Danscentrum och Teatercentrum. Samtal har också förts med Mikael Ekbäck scenchef på Riksteatern samt med Jenny Dielemans på Folkets Hus och Parker. En sammanställning av länets lokaler samt Bygdegårdarnas Riksförbunds databas har använts som utgångspunkt för kartläggningen av lokalsituationen. Riksteatern har bidragit med dokumentet Projektering av lokaler för scenkonst. 3

5 Arrangörskap för scenkonst Organisation och ekonomi Riksteaterns arrangörsföreningar För 80 år sedan bildades Riksteatern av dåvarande ecklesiastikminister Artur Engberg. Idén var att landets invånare oavsett bostadsort skulle få tillgång till god scenkonst. Därför beslutade man att sätta hjul på några av dåtidens främsta teaterföreställningar. I samband med detta insåg man att det behövdes någon på ort och ställe som kunde ta emot föreställningarna och se till att det kom publik. Man insåg alltså redan från början att det behövdes arrangörer och då bildades de första teaterföreningarna. Denna organisation med lokalt engagerade, ideellt arbetande arrangörsföreningar är fortfarande den dominerande organisationen för turnerande professionella scenkonstföreställningar i länet och i landet i övrigt. Idag har Riksteatern ca 230 lokala arrangörsföreningar i landet. I varje län finns också en paraply- och stödorganisation för de lokala föreningarna; den regionala föreningen/nivån som oftast har personal anställd. Den regionala nivån har även andra uppdrag såsom förmedling av scenkonst för barn- och ungdom, utöver att stötta de lokala föreningarna med fortbildning, samordning och praktiskt stöd. De lokala riksteaterföreningarna kan ha både ortens föreningar och ortens invånare som medlemmar när detta skrivs har länets fem föreningar sammanlagt 864 medlemmar. Årsmöte hålls varje år i mars då medlemmarna utser en styrelse som sköter det löpande arbetet helt på ideell basis. Styrelsen är också ansvarig för ekonomin. Föreningens ekonomiska förutsättningar består av kommunala bidrag, medlemsavgifter och biljettintäkter. De största utgiftsposterna är föreställningsgager + eventuella reskostnader, logi, lokalhyror och marknadsföring. Länets fem riksteaterföreningar har skiftande kommunala bidrag. För verksamhetsåret 2013 är det minsta på kr (Heby) det högsta kr (Enköping). Föreställningsgager spänner mellan kr och kr och mer. Landstingets kulturnämnd subventionerar inte teaterföreningarnas offentliga föreställningar om det inte är ett familje- eller ungdomsarrangemang. De fem teaterföreningarna arrangerar årligen runt arrangemang som lockar en sammanlagd publik på ca personer. Övriga scenkonstarrangörer En annan organisation som alltmer tar ansvar för scenkonstupplevelser på landsbygden är landets bygdegårdsföreningar. Riksteatern och Bygdegårdarnas Riksförbund har under många år både centralt, regionalt och lokalt haft olika samarbetsprojekt vilket har resulterat i att flera bygdegårdar i Uppsala län regelbundet arrangerar teaterföreställningar. Dessutom har två av landets fria professionella teatergrupper, Panikteatern (Uppsala) och Friteatern (Sundbyberg/Dalarna) jobbat specifikt med att nå småplatsarrangörer med föreställningar, kringarrangemang och förankringsarbete på orten. Detta mångåriga arbete har också bidragit till att bygdegårdsföreningarna har utvecklats som arrangörer av scenkonst. Riksteatern Uppsala län förmedlar ett statligt ekonomiskt stöd till småplatsarrangemang, ett stöd som kommer från Riksteatern nationellt, och detta utnyttjas till stor del av bygdegårdsföreningar. Eftersom bidraget endast är max kr/föreställning så måste de ta in en stor del av medlen genom biljettintäkter. Andra bidragsgivare kan vara LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) eller Bygdegårdarnas Riksförbund. Studieförbunden är också en stor aktör för olika typer av kulturprogram. Här har dock den låga svarsfrekvensen på enkäten till länets studieförbund gjort det svårt att utröna hur ofta utbudet består av turnerande professionell teater och dans. 4

6 När det gäller dansen finns det inga självklara arrangörer i länet i Uppsala kommun har Uppsala stadsteater, Reginateatern och Uppsala Konsert & Kongress samarbetat med Dans i Uppland, Riksteatern regionalt och lokalt och ibland även med danskompaniet som ska gästspela vid dansarrangemang. I de övriga kommunerna visas inte regelbundet offentliga dansföreställningar men vid några tillfällen har teaterföreningarna ansvarat för dansgästspel alternativt har Dans i Uppland och kommunen samarbetat. Logistik och praktiskt arbete De lokala Riksteaterföreningarna följer en årlig verksamhetscykel som innebär att man i februari/mars planerar verksamheten för kommande höst. De flesta deltar i utbudsdagen i februari då arrangörer från hela Mellansverige möts för att ta del av olika presentationer av kommande utbud från länsteatrar, fria teatergrupper och Riksteatern. I september börjar planeringen av kommande vår och då deltar föreningarna i Riksteaterns utbudspresentation kallad Anbud Live. Samtidigt som man planerar för framtiden arbetar man också med den redan inbokade repertoaren och fördelar ansvaret i styrelsen för marknadsföring, biljettförsäljning, ekonomi och annat praktiskt arbete inför varje föreställning. De flesta styrelser sköter detta arbete själva på sin fritid, endast en av föreningarna har en person anställd på halvtid för att vara behjälplig med praktiskt arbete. Man köper också in bygg- och bärhjälp vid de föreställningar som kräver sådant. Ibland behöver man också köpa in teknisk hjälp utifrån. Övriga scenkonstarrangörer såsom bygdegårdsföreningarna arbetar inte lika cykliskt utan har kortare planeringsperioder och är ofta beroende av samarbeten och medfinansiering för sina arrangemang. Det är viktigt att poängtera det stora engagemang och de åtskilliga arbetstimmar som de ideella arrangörerna lägger ner i sitt arbete med att bidra till ett levande kulturliv på orten. En arbetsinsats som om den räknades om i pengar skulle bli svår för kommunerna att finansiera. Professionellt stöd För att underlätta och utveckla teaterföreningarnas arbete erbjuds olika former av professionellt stöd. Det kan t ex. vara fortbildningar via Riksteatern Uppsala län och/eller via Riksteatern nationellt. Det kan handla om att lära sig göra hemsidor, sälja biljetter via nätet, verksamhetsplanering eller hur man ökar sin publik. Konsulenterna på Riksteatern Uppsala län samordnar också till viss del marknadsföring och information rörande repertoaren, stöttar föreningarna i olika praktiska och ekonomiska frågor och finns till hands för andra typer av stöd. Dessutom arrangerar de tillsammans med kollegorna i Region Mellansverige den tidigare nämnda årliga utbudsdagen i februari. Riksteatern nationellt har skapat en omfattande databas, Scenkonstportalen, för hela scenkonstsveriges utbud, oavsett producent. Här kan arrangörsföreningarna få en överblick över vilka föreställningar som turnerar och skicka bokningsförfrågningar. Alla bokningar till Riksteatern sker också via denna databas. Scenkonstportalen är öppen för alla typer av arrangörer, inte enbart riksteaterföreningar. Riksteatern har också ett intranät för teaterföreningarna där de lägger in information om kommande repertoar för att den sedan ska kunna visas på Riksteaterns och deras egna hemsidor. I intranätet rapporteras också all statistik in och där kan också föreningarna hämta information, läsa nyheter samt skriva ut dokument. Eftersom flera av länets bygdegårdsföreningar arrangerar kulturprogram, bjuds de in och deltar på utbudsdagen i februari. En del av dem har även tagit del av olika arrangörsutbildningar från Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksteatern Uppsala län eller Musik i Uppland. Kommunernas kulturförvaltningar eller motsvarande ger stöd till de ideella arrangörerna i form av informationsspridning på hemsidor och nyhetsbrev. I vissa kommuner har man regelbunden dialog 5

7 kring verksamheten. De flesta kommuner har subventionerade lokalhyror för föreningar och kan ibland också stötta dem med personalresurser på tekniksidan. Utbud Det är viktigt att påpeka att Riksteaterns arrangörsföreningar är producentneutrala. De väljer sitt utbud från alla landets scenkonstproducenter. Det finns inget köptvång från Riksteaterns produktionsavdelning. Däremot får man som medlemsförening i Riksteatern ett bättre föreställningspris än en icke-medlem. Flera teaterföreningar köper nästan inga föreställningar alls från Riksteatern. Om man ser till utbudet i hela länet så är det relativt varierat, det är sällan samma föreställning spelas på fler ställen än två. Under förra året gästades länet av Friteatern, Jessica Zandén, Ronny Eriksson och Janne Schaffer, av klassiker som Fröken Julie i två olika versioner men även av pjäser som behandlade aktuella frågor som t ex Apatiska för nybörjare. Publikunderlaget är väldigt olika i de olika kommunerna och detsamma gäller för lokalernas beskaffenhet vilket naturligtvis påverkar föreningarnas val av utbud. Internationella gästspel når sällan utanför Uppsala kommun och det är nästan samma situation för dansen, som inte ens har en självklar plats i Uppsala. Kvalité Eftersom det är så skiftande förutsättningar för scenkonstarrangemang i länets kommuner bör man också fundera kring begreppet kvalité. När man pratar om scenkonst av god kvalité vad menar man då? Är det endast själva föreställningen som är viktig, det vill säga att den är producerad av en teater/koreograf som anses stå för god kvalité och att skådespelarna/kompaniet är relativt välkända? Självfallet är det önskvärt att föreställningen håller god produktionskvalité. Att innehåll, scenografi, musik, skådespeleri/dans mm är skapade och framförda av konstnärer och yrkesfolk som är professionella. Men det är även viktigt att se på begreppet ur fler synvinklar. Om inte förutsättningarna på plats är väl fungerande kan publikupplevelsen, trots den kvalitativa föreställningen, ändå bli negativ. Det kan också fungera på motsatt vis om föreställningen kanske lämnar en del att önska i utförandet men själva arrangemanget i sig ändå är välordnat, lokalen trevlig och bemötandet bra, kan publikupplevelsen ändå bli att det var hög kvalité på arrangemanget. Det är alltså viktigt att se helheten och utöver föreställningen även räkna med det sociala, rumsliga och praktiska sammanhanget för att få en vidare bild av begreppet kvalité. Kvalité för en publikgrupp är inte nödvändigtvis kvalité för en annan. En yngre, urban publik har oftast inte samma preferenser som en medelålders publik på landsbygden. En storkonsument av kultur har inte samma preferenser som en publik som tar del av några få arrangemang om året. Detta kan man inte bortse ifrån samtidigt som man inte enbart kan generalisera. Ibland måste man också utmana sina egna och andras förutfattade meningar. 6

8 Lokaler för scenkonst Riksteaterns indelning och kategorisering Eftersom Riksteatern är Sveriges första och största turnerande teater har man satt standarden för utformandet av funktionella teaterlokaler för turnerande produktioner. I början av 1900-talet byggdes många fina teatrar ute i landet men i Uppsala län finns inga sådana byggnader utanför Uppsala, här är i stället arrangörerna hänvisade till andra typer av lokaler aulor, Folkets Hus, medborgarhus och liknande. Riksteatern delar in scenerna i landet i olika färger beroende på storlek och utrustning denna kategorisering presenteras i ett bifogat dokument; Riksteaterns råd och riktlinjer vid projektering av teaterlokaler. Kategoriseringen gör det lätt för alla producenter av turnerande scenkonst att se var i landet man kan spela. En förteckning över de uppmätta lokalerna finns på en databas som Riksteatern ansvarar för men som används av många olika producenter och arrangörer. Den är dock ofullständig eftersom många av de inlagda lokalerna saknar viktig information. Vid intervjuerna med kommunernas kulturtjänstemän framkom en låg kännedom om databasen. I Uppsala län är teatersalongen i Joar Blå, Enköping, klassad som en blå scen (stor mellanstor scen med enklare utrustning) och Bildningscentrum Fridegårds scen, Bålsta, klassad som en grön/blå scen (mellanstor scen med bra teknik) och är därför de enda två lite större scenerna utanför Uppsala kommun. Rio Bio i Skutskärs Folkets Hus och Aspenskolans aula, Tierp, är klassade som gula, små scener med enklare teknik, men där ryms ändå en del av Riksteaterns föreställningar. Folkets Hus i Heby har även den en liten scen, men med digitaliserad teknik. I Östhammar pågår en ombyggnation av Storbrunn, där scenen skulle behöva byggas ut på djupet för att kunna klassas som en gul scen. I Knivsta finns idag ingen lokal med scen och salong, eftersom Kupolen har en pelare på scenen. Teknik och annat praktiskt Det ställs större och större krav på teknisk utrustning i scenkonstlokalerna. En trend inom både dans och teater är att tekniken blir alltmer avancerad man använder projektioner via ipads och laptops, man mixar ljud/musik/ljus, loopar osv. Detta kräver mer och mer elkraft och nyare mixerbord samt Wi Fi-uppkopplingar och ibland mer tekniskt kunnande på plats. Den tekniska utrustningen för länets lokaler finns till viss del dokumenterad i databasen men även här behövs en uppdatering och i vissa fall saknas det helt information om utrustning. I takt med att filmvisning numera digitaliseras så utrustas fler och fler lokaler som används som biografer med ny teknik detta kan också underlätta för övrig verksamhet i lokalerna. Sådant som höj- och sänkbara belysningsrår och fungerande lingångar som gärna får vara motordrivna är också viktigt för tekniken. I takt med att man tar med sig mer och fler lampor behöver man kunna montera dessa utan att klättra på stegar. Det krävs också säkra anordningar som tål hög belastning. Det ska gärna finnas ett utrymme för tekniker ett teknikerbås, i salongen. På scenen bör det finnas intäckningar med byxor och fonder, d v s svarta tyger som kan flyttas och användas för avgränsning. Loger och övriga utrymmen Något som är lätt att glömma bort när man pratar om lokalernas beskaffenhet är utrymmena utöver scen och salong. I- och urlastningsvägen för scenografin är viktig det bör finnas en lastkaj, vara stora 7

9 dörrar och finnas fria gångar till scenen. Det behövs flera loger som har duschar, speglar och bra belysning och även pentry eller liknande. Gärna också en möjlighet att ansluta en tvättmaskin. Man får inte glömma bort att detta är den dagliga arrbetsmiljön för turnerande personal både ensemble och tekniker. För att de ska kunna göra sitt jobb på ett säkert sätt ur arbetsmiljösynpunkt och för att föreställningen/arrangemanget ska kunna framöras på bästa sätt, är den praktiska och tekniska delen av lokalernas utrustning mycket viktig. Foajén är föreställningens ansikte utåt Eftersom de flesta föreställningar i länet genomförs i lokaler som egentligen är tänkta för annan verksamhet eller som används för många olika typer av verksamhet, är det viktigt att tänka på vad publikutrymmet signalerar. Att komma in i en foajé där det är kalt och trist, eventuellt luktar popcorn eller där det inte finns någon servering i paus, är inte ett bra sätt att marknadsföra utrymmet som en lokal för scenkonst. Om man inte ser någon skylt om att det är här föreställningen visas eller om man inte ser var man kan köpa biljetter och var man kan hänga av sig kläder, är det lätt att man som publik inte uppfattar det som ett professionellt arrangemang. Det är därför en god idé att göra en översyn över hur dessa utrymmen med enkla metoder kan skyltas upp, göras trevliga och välkomnande för att skapa en positiv förväntan inför föreställningen. Gärna i samarbete med den lokala arrangörsföreningen som säkert har egna idéer om förbättringar. Om lokalen är välkomnande blir det lättare för arrangören att skapa ett gott värdskap. Teater och dans på turné Teater som turnerar skapas oftast just för det syftet hos en länsteater, fri teatergrupp, Riksteatern eller annan producent. Detta innebär att scenografin är gjord för att byggas och rivas ett antal gånger, att storleken på scenografin och tekniska krav är anpassade efter en mångfald av lokaler. Länsteatrar och Riksteatern har alltmer börjat samarbeta kring produktioner. Föreställningen spelas alltså först på en fast scen och sedan producerar Riksteatern om föreställningen och gör den turnébar. Riksteaterns föreställningar erbjuds oftast med full teknik och scenografi i ett paket. Gaget (föreställningspriset) inkluderar resor, logi och traktamente. Det blir enkelt för arrangören att räkna ut kostnaden. Hos de fria teatergrupperna är det oftast en grupp människor som bildar en fast ensemble och man har i de flesta fall en hemmascen någonstans i landet. Även här bygger man scenografi som kan byggas och rivas många gånger. Tekniken (ljud och ljus) kanske ingår men ibland måste arrangören ordna detta själva i lokalen. Om producenten är ovan att turnera kan det bli en del praktiska problem som måste lösas under vägen av arrangören. Dans som turnerar har ofta andra grundförutsättningar. Här utgår de flesta föreställningar utifrån en koreografs konstnärliga idé. En koreograf som sedan knyter till sig ett antal dansare som kanske kommer från olika delar av landet och som ingår i olika produktioner parallellt. Det finns dock en tydlig trend att man börja forma fastare grupper liknande de fria teatergrupperna. De flesta dansföreställningar bygger på rörelse, ljus och yta och inte så mycket med scenografiska detaljer. Det kan däremot förekomma rätt avancerad teknik för ljud och ljus. Det är vanligt med sidoljus i form av ljustorn. Dans behöver förstås yta, sviktande golv/dansmatta och möjlighet till uppvärmning för dansarna. Ofta har man hyrt in teknik just för den specifika produktionen en kostnad som inte alltid är specificerad i gaget och därför kan komma som en överraskning för arrangören. Ibland förväntas arrangören även i dessa sammanhang att ordna fram teknik som fungerar. 8

10 Det finns ett önskemål från landets arrangörer att de fria dans- och teaterproducenteran ska införa någon form av enhetspris så att det blir lättare att bedöma hela kostnaden för föreställningen. Det finns också önskemål om att tydligare ange de tekniska och praktiska behoven i säljmaterial och på hemsidor. Från teater- och dansproducenternas sida finns det önskemål om att arrangörerna är noga med att kontrollera att lokalernas måttangivelser och uppgifter om teknisk utrustning stämmer så att man inte behöver ställa in föreställningar. Turnerande scenkonst finns presenterad på Information om dans, koreografer mm finns på Information om fria teatergrupper finns på 9

11 Nuläget och önskvärda lägen i respektive kommun Enköping Lokaler: I Enköping används först och främst teatersalongen på Joar Blå för teater- och dansgästspel. Teatersalongen på Joar Blå är Enköpings Riksteaterförenings huvudscen. Lokalen används också av kulturskolan för olika typer av uppvisningar. Lokalen består av scen och salong som rymmer ca 360 personer och lokalen används också som biograf. Scenen räknas som en blå scen i Riksteaterns kategoriseringssystem dvs. en stor mellanstor scen med enklare teknisk utrustning. Just nu planeras en ombyggnad av hela den fastighet som inrymmer teatersalongen. Den ombyggnationen kommer enligt det föreliggande förslaget innebära lokaler för kulturskolan, en mindre teaterstudio/black box och en inglasning av utrymmet mellan biblioteket och Joar Blå-huset. Kommunen har utsett en arbetsgrupp som jobbar med projekteringen. Kommunen har också tagit initiativ till dialog med medborgarna. Skisser på ombyggnationen finns upplagda på kommunens hemsida och det produceras även en utställning för medborgarna. I dagsläget är det oklart hur upprustningen kommer att ta hänsyn till teatersalongens behov av teknisk upprustning. Övriga lokaler som används till scenkonst i kommunen är till stor del bygdegårdar t ex Österunda, Torstuna och Litslena bygdegårdar. Kommunen har nyligen byggt och startat ett Ungdomens Hus där det finns gympahall, ett litet dansrum samt skateboardhall. Musik i Upplands konsertkarusell spelas i kyrkor och bygdegårdar men också på Klara Hall och i gamla Tingshuset. Film i Uppland har haft arrangemang på Enköpings lasarett, Enköpings huvudbibliotek, Gamla bion i Örsundsbro men även på Joar Blå. Arrangörer Riksteaterföreningen: Enköpings Riksteaterförening är den förening som ansvarar för det offentliga utbudet av scenkonst. Upplevelseförvaltningen och dess nämnd (och tidigare kulturförvaltningen/nämnden) sätter stort värde på att det arbete som föreningen bidar med för att skapa ett bra utbud till kommunens invånare. Teaterföreningen känner sig uppskattad och har en bra dialog med kommunens företrädare. Enköpings Riksteaterförening är den enda teaterföreningen i länet som har en person anställd för att hjälpa till med den löpande verksamheten. Tjänsten köper man från upplevelseförvaltningen och eftersom personen också arbetar för upplevelseförvaltningen så blir det en naturlig koppling mellan föreningen och kommunen. Både föreningens styrelse och kommunen uppfattar det som att föreningen har svårt att nå unga människor både för att fylla på med yngre krafter i styrelsen men även som publikgrupp. Två faktorer som naturligtvis hänger samman. Tidigare hade föreningen en stor abonnemangspublik som stod för relativt säkra biljettintäkter. Nu förtiden är abonnemangspubliken inte lika omfattande men bildar dock fortfarande en bas för biljettförsäljningen. Publiksiffrorna har de senaste åren varit ganska stabila men föreningen tycker sig märka att publiken ofta är mer intresserad av kändisar än innehållet i föreställningarna hade föreningen en total publik på personer på de 6 föreställningar man arrangerade. Teaterföreningen har endast 97 medlemmar (både enskilda personer och föreningar) så föreningen skulle kunna tjäna på en satsning på att värva fler medlemmar för att skapa ännu bättre förankring hos invånarna. Övriga arrangörer: Flera av kommunens 13 bygdegårdsföreningar arrangerar teater och konserter. I Österunda finns också Paddebo Kulturförening som jobbar med drama för barn och bygdespel. Upplevelseförvaltningen arrangerar offentliga scenkonstföreställningar för barnfamiljer. 10

12 Ekonomi Enköpings Riksteaterförening har ett årsbidrag på kr som finns reserverat i upplevelsenämndens budget. Föreningen behöver alltså inte komma in med ansökan. Eftersom Joar Blå har en relativt stor scen (stor mellanstor) och salong, brukar föreställningarna ha ett högt gage ( kr). Medverkar det kända skådespelare kan gaget vara ännu högre. Föreningen betalar en subventionerad hyra på kr/kväll kl , för teatersalongen. De bygdegårdsföreningar som arrangerar teaterföreställningar ansöker oftast om småplatsstöd från Riksteatern Uppsala län. Utbud Teaterföreningens utbud består till stor del av traditionella teaterpjäser som t ex. klassiker och kända komedier. Men även t ex. dans, opera och musikteaterföreställningar med kända artister. Som tidigare nämnts upplever man en svårighet att nå yngre publik. Man har märkt att t ex. stand up-föreställningar lockar yngre men då ska det helst vara någon känd person. Ofta består grundutbudet av produktioner från Riksteatern men man börjar mer och mer leta bland övriga producenters utbud eftersom man uppfattar att Riksteaterns utbud har blivit mindre intressant på senare tid. Teaterföreningen deltar alltid på den årliga utbudsdagen i Västerås samt på Riksteaterns Anbud Live. Enköpings Riksteaterförening är en av de få föreningarna i länet som då och då arrangerar dansföreställningar. Föreningen har dock upplevt att det är svårt att locka publik till dans. Det är inte alltid den ordinarie teaterpubliken som kommer på dansföreställningar, men i stället når man nya publikgrupper. Teaterföreningen vill gärna utveckla utbudet genom samarrangemang med andra, eller med mindre föreställningar som lunchföreställningar och liknande efter ombyggnaden av Joar Blå. Övrigt Teaterföreningen önskar bättre samordning av det offentliga kulturutbudet från kommunens sida, detta för att slippa krockar mellan större arrangemang som kan bidra till publiktapp för alla arrangörer. Man skulle också uppskatta om nyinflyttade fick information om att det finns en teaterförening och att kommunens hemsida hade information om föreningens verksamhet på första sidan. Från upplevelseförvaltningens sida önskar man ett större offentligt utbud för vuxna inom alla områden. Man skissar också på en idé om att utveckla utomhusscener i anslutning till de vackra parkerna i kommunen. Slutsatser Enköpings kommun har en stor offentlig kulturverksamhet (som gärna får bli större enligt representanter för upplevelseförvaltningen) med en stabil scenkonstarrangör. Joar Blå är under upprustning och kan förhoppningsvis bli en ännu bättre lokal för offentliga program. Den planerade mindre teater- och danslokalen blir ett bra komplement till den stora salongen. Det är dock viktigt att man i arbetsgruppen bevakar möjligheterna att utveckla den tekniska utrustningen i teatersalongen för att kunna ta emot bra föreställningar även i framtiden. Teaterföreningen är också intresserad av att utveckla sin verksamhet och nå nya målgrupper gärna i samarbete med andra. 11

13 Heby Lokaler I Heby finns ett relativt nyligen upprustat Folkets Hus som dessutom har digitaliserat sin bioverksamhet och som visar direktsända operaföreställningar från Metropolitan i New York. I Tärnsjö finns också ett Folkets Hus som har en scen och salong med platt golv. Scenen är av okänd storlek. Det är en fin lokal som skulle behöva en upprustning. Dessutom finns det i huset en trevlig biosalong med scen Saga Bio, dock ej digitaliserad. I källaren finns ett relativt stort golvutrymme som kan användas till barnteater. I Östervåla finns Fokus, som är ett Folkets Hus och biograf som är digitaliserad. Scen och salong kan användas för föreställningsverksamhet och här visas skolföreställningar. Teaterföreningen använder för närvarande inte någon av dessa lokaler, utan har valt att förlägga sina föreställningar, som oftast är i mindre format, på bygdegårdar eller i andra små lokaler. Arrangörer Riksteaterföreningen: Heby Riksteaterförening arrangerar 3-5 föreställningar per år. Styrelsen består just nu av personer som inte längre bor i kommunen vilket kan försvåra förankrings- och rekryteringsarbetet. Detta till trots finns en uttalad ambition från styrelsen att se till att verksamheten fortgår och att teaterföreningen ska finnas kvar. Man ser gärna både från nuvarande styrelse och från kommunen, en föryngring och utökning av styrelsen samt en tydligare förankring i de olika mindre orterna i kommunen. Styrelsen känner att de arbetar lite i motvind och anser också att det är svårt att få folk att åka mellan orterna i kommunen. Heby Riksteaterförening har endast 37 medlemmar (både enskilda personer och föreningar) och skulle behöva satsa på medlemsvärvning och även satsa på medlemsvård så att befintliga medlemmar kan bli ambassadörer för föreningen och locka fler medlemmar och publik. Föreningens styrelse ska göra en långsiktig verksamhetsplan som även inkluderar strategier för sponsring, samarbeten på orten och en satsning på föryngring. Övriga arrangörer: Tegelbruksmuseet som är en nyrustad kulturlokal som gärna arrangerar mindre program och utställningar, bygdegårdarna, mindre föreningar och kyrkor. Ekonomi Teaterföreningen har fått sitt årsbidrag sänkt från kr till kr. Kommunen ser gärna en utveckling av verksamheten och en långsiktig strategi för detta, det i sin tur skulle kunna leda till en ökning av verksamhetsmedlen. Föreningen planerar att se över möjligheten att söka andra medel som komplement t ex via stiftelser och företag. Utbud Teaterföreningens utbud består till stor del av småplatsproduktioner samt musikprogram i olika former. Ekonomin tillåter inga större föreställningar och avsaknaden av ideella krafter som kan hjälpa till praktiskt gör det också svårt att genomföra större föreställningar. Utbudet behöver utvecklas för att nå en ny och större publik. Styrelsen upplever att man inte riktigt vet vad invånarna önskar sig för utbud och skulle därför behöva hitta ett sätt att skaffa sig bättre information och dialog kring detta. Ett utvecklat samarbete med föreningar och företag kan ge möjligheter till att utveckla utbudet och kan även göra det möjligt att använda de lite större lokalerna i kommunen hade föreningen en total publik på 204 personer på de 4 föreställningar man genomförde. 12

14 Övrig I Heby kommun har man ett etablerat samarbetsorgan för föreningarna ett Kulturråd som träffas 4 gånger om året. Fest i Heby är ett stort arrangemang som ordnas varje försommar och som är ett bra tillfälle att marknadsföra scenkonstverksamhet. Kommunen vill utveckla kulturskoleverksamhet i samarbete med studieförbunden. I kommunen bor en känd kulturmecenat, Anders Wall och här bor också en världskänd konsertpianist, Per Enflo. Kanske kan teaterföreningen genom goda kontakter med dessa få bra ambassadörer för verksamheten? I kommunen finns också ett mycket aktivt amatörteatersällskap, Norabella Teaterförening, som skulle kunna bli en bra samarbetspart. Det finns en utbredd föreställning att man inte gärna åker på kulturprogram mellan de olika orterna i kommunen är det en sanning som går att ändra på? Slutsatser I Heby kommun finns flera fina lokaler för scenkonst. Några behöver upprustningar tekniskt och ytmässigt och skulle därefter kunna fungera bra för mindre föreställningar som kräver scen och teknik. För Folkets Hus-föreningarna som driver dessa lokaler vore det bra ekonomiskt om man kunde hyra ut, alternativt samarbeta med Heby Riksteaterförening och fylla lokalerna med ett intressant utbud. Det skulle också kunna skapa mer liv och attraktivitet för respektive ort. Teaterföreningen behöver bättre förankring, mer varierat utbud och en föryngring. Detta är styrelsen medeveten om och kommer att jobba med framöver. Kommunen kan stödja genom samordning och dialog. Folkets Hus i Heby skulle kunna bli en samarbetspart för större scenkonstproduktioner för att sprida ekonomisk risk och för att dela på praktiskt arbete. Publiken på de digitala operaföreställningarna kommer till stor del utifrån t ex från Uppsala. Kanske skulle den publiken också komma på liveföreställningar av opera om det är den enda föreställningen i länet? Håbo Lokaler Bildningscentrum samlar mycket av kulturlivet i Håbo kommun under sitt tak. Huset innehåller Fridegårdsgymnasiet och musikskola, Håbo Bibliotek, Teater Fridegård med föreställningar och konserter samt Café Fridegård med mera. Bildningscentrum ligger därutöver i ett område av tätorten till vilken en stor del av sport- och idrottsverksamheten i Håbo kommun är centrerad. Arbete pågår för att samordna husets olika verksamheter och verka mer som ett hus och en mötesplats. I denna process ingår även framtag av nytt skyltprogram för huset med syfte att öka verksamheternas och husets synlighet för Håbobor och besökare. Under sommaren kommer fyra ungdomar under handledning av kommunens kulturstrateg att sommarjobba med attitydbyggande kring Bildningscentrum Fridegård vad är en mötesplats för unga? Vad ska hända? Hur ser en mötesplats ut? Bildningscentrum Fridegård har en scen och salong som har genomgått en upprustning både ytmässigt och tekniskt. Det är en utmärkt lokal för att visa scenkonst. Den har en scen som är 18 m bred och 9 m djup och räknas som en mellanstor scen. Förutom detta så finns det ett gammalt Medborgarhus som används till större ungdomsarrangemang. Lokaler för eget skapande efterlyses av studieförbunden men det är i dagsläget svårt att tillgodose. 13

15 Organisation Under våren 2013 har avdelningen Kultur & Livsmiljö startat inom kommunstyrelsens förvaltning. Den bildas genom att samla verksamheterna med förebyggande barn- och ungdomsfrågor och hälsa från kommunstyrelseförvaltningens stab med kultur, bibliotek och fritid från bildningsförvaltningen till en gemensam avdelning. Kultur & Livsmiljö ska ha kommunövergripande ansvar, inom kultur, hälsa och aktiviteter, primärt riktat mot barn och ungdomars fria tid, för att erbjuda god livsmiljö i Håbo avseende utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle som växer. Arrangörer Bristen på arrangörer är ett problem i Håbo kommun. Det finns i dagsläget ingen aktiv Riksteaterförening, den lades på is för några år sedan. Skoklosters bygdegårdsförening arrangerar då och då kulturprogram/föreställningar. Invånarna är Stockholmsorienterade och många arbetspendlar dit, så vill man uppleva kultur åker man oftast in till Stockholm. Kommunens kulturstrateg avser att dra i trådarna för att få igång en arrangörsorganisation under Det vore önskvärt med en annan typ av organisation än en ren teaterförening verksamheten kan vara av olika slag som eget skapande, gästspel av sådant som inte visas i Stockholm, både musik, dans och teater. Gärna med förankring bland ungdomarna i kommunen, det finns t ex. en förening för unga musikarrangörer. Ekonomi Kommunen ser just nu över föreningsbidraget nya tider och nya organisationsformer kräver nya sätt att fördela pengar. Man hoppas få ökade medel till arrangörsbidraget samt att man ska kunna skapa en evenemangsfond som jobbar utifrån KKN-perspektivet (kulturella och kreativa näringar). Utbud I dagsläget är utbudet av teater nästan obefintligt. Dansen har haft några nedslag i kommunen. Musik i Uppland kommer med konsertkarusellen och Film i Uppland har haft en del verksamhet i kommunen. På Biskops Arnö folkhögskola visas sommarteater och det finns ett Fridegårdssällskap i kommunen som tidigare också satte upp egna amatörföreställningar. Övrigt Håbo har antagit ett planprogram för nya Bålsta centrum från tätort till stad. I planprogrammets huvuddrag anges att Bålsta centrum ska bli en tydligare centrumbildning med ett rikare utbud och en starkare attraktionskraft. Det nya centrumet ger service och är en mötesplats för Håboborna. Här finns plats för evenemang. I det nya centrumet finns stadens blandning av bostäder och butiker, kontor, restauranger och caféer, bio, sportaktiviteter och kulturliv. Stationsområdet utvecklas med ett nytt resecentrum och bättre tillgänglighet för såväl gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Kommunen hoppas att det som idag upplevs som baksida ska upplevas som framsida. Slutsatser Håbo kommun planerar för ett nytt Bålsta centrum, Den nya avdelningen Kultur& Livsmiljö har startats, man vill tänka nytt. Den renoverade teaterlokalen behöver användas och utgör en viktig tillgång för hela Bildningscentrum. Man vill stimulera till engagemang och aktivitet och kunna erbjuda Håbobor och besökare kulturutbud och händelser på hemmaplan. 14

16 Knivsta Lokaler I Knivsta pågår just nu en projektering av en kultur- och sporthall; Centrum för idrott och kultur. Tanken är att man ska börja bygga inom en snar framtid. Hallen ska rymma ishall, sporthall och någon form av kulturlokal. Än så länge har man inte klart definierat behoven och utformningen av kulturdelen av byggnationen. Kulturskolan ska kunna använda lokalen och man tänker sig offentliga arrangemang på kvällstid. Det ska inte vara fasta gradänger (publikplatser). Kommunens kulturföreningar är mycket intresserade av bygget men i dagsläget är kulturdelen inte högst prioriterad. Man tänker sig att bygga i olika etapper. Förutom denna planerade byggnation så finns idag också en stor fin lokal i det nybyggda kommunhuset. Den lokalen, Tilasalen, är främst tänkt för fullmäktigemöten och liknande och lokalen saknar en scen. Den skulle ändå kunna fungera för dans eftersom golvet är stort och sviktande. Det finns bra teknisk utrustning och möjlighet att med hjälp av mobila podier bygga antingen en mindre scen alternativt gradänger för stolar. Akustiken är dock ett problem här behövs myggor/mickar för att nå ut. Läget är centralt och det finns en foajé för publiken. Kupolen som är en lokal i anslutning till en av kommunens skolor används idag till vissa kulturprogram och föreställningar. Där är dock problem med en pelare som skymmer scenen. I de två bygdegårdarna Blå Wingen och Östuna bygdegård visas film, teater och konserter. Kyrkorna tar emot Konsertkarusellen. Även hembygdsgården Kvarngården är en lokal som används till kulturprogram. Arrangörer I Knivsta finns inte och har aldrig funnits någon Riksteaterförening. Kommunen är relativt nybildad och var tidigare en del av Uppsala kommun. Från kommunens håll är det önskvärt med en arrangörsförening av något slag men den bör kanske ha ett bredare uppdrag och arrangera olika former av kultur. Ekonomi Det finns ingen tradition med kulturbidrag även om det finns ett mindre bidrag att söka för arrangemang. Barn- och ungdomsföreningar prioriteras. Men om det bildas nya arrangörsföreningar skapas också nya behov att ta ställning till. Lokalhyrorna för kommunens lokaler är subventionerade för föreningar. Slutsatser Knivsta är en ung kommun. Man satsar på en idrotts- och kulturlokal men det är oklart med prioriteringsordningen för byggnationen. I och med att kommunen har en stor inflyttning och expanderar ställs också nya krav på en bra livskvalité med möjlighet till eget skapande och upplevelser på plats och det är därför hoppfullt för kulturen. Tierp Lokaler Den största lokalen för scenkonstarrangemang är Aspenskolans aula. Den ligger relativt centralt men har en rätt anonym entré. Eftersom den är en skolaula är den inte anpassad för offentlig kulturverksamhet rent utseendemässigt. Scenen är drygt 9 m bred och drygt 7 m djup och räknas som en liten scen med enklare utrustning i Riksteaterns klassificering. Denna lokal används av Tierps Riksteaterförening för de föreställningar som behöver scen och teknik samt antas dra en relativt stor publik. Lokalen ska rustas men det har skett en omorganisation av lokalansvaret i kommunen och det 15

17 är nu Tierpsbyggen som ansvarar för lokalernas tillgänglighet och upprustning. Omorganisationen har försenat processen. Loger och duschar behöver en uppfräschning och även tekniken behöver ses över. Andra lokaler som används till kulturarrangemang är biblioteken, bygdegårdarna i kommunen, Eric Sahlström-institutet, Sveasalen, några Folkets Hus och Parkhallen i Söderfors, Möbeln i Tierp samt de olika kyrkorna. Åskars är f d Frälsningsarméns lokal som har en bred men inte så djup scen och ett ganska stort golvutrymme som gör att lokalen kan passa mindre föreställningar. Åskars ägs idag av en privatperson som vill sälja huset. Arrangörer Riksteaterföreningen Tierps Riksteaterförening har en stabil och regelbunden verksamhet i flera av kommunens orter. Föreningen har 172 medlemmar (både enskilda personer och föreningar). En av medlemsföreningarna är kommunens personalförening Positiva Klubben. Sedan flera år tillbaka har man utvecklat ett bra samarbete med andrar organisationer i kommunen, exempelvis bygdegårdarna, kvinnojouren, kyrkan, reumatikerföreningen och Bruksgillet i Strömsbruk. Man väljer tillsammans med flera av dessa ut föreställningar som passar och samarbetar sedan praktiskt kring arrangemangen. Folk åker till viss del mellan orterna i kommunen för att delta i kulturarrangemang. Föreningens styrelse önskar en föryngring bland de aktiva och i publiken och gärna även fler män. Man ser också att dialogen med och aktiviteter för medlemmarna bör öka för att skapa goodwill och för att kunna värva fler. Styrelsen upplever att de har bra mediabevakning och de får ofta positiva kommentarer från publiken. Övriga arrangörer I kommunen finns Söderfors Entertainment som satsar på lättsam underhållning. Studieförbunden ordnar kulturprogram eller samverkar med andra aktörer. Hembygdsföreningar, församlingar m fl arrangerar Konsertkarusellen. Hasse Braskered är en lokal showdansprofil som ordnar arrangemang. Det finns en omfattande musikverksamhet i kommunen. Kyrkorna ordnar mycket verksamhet för ungdomar. Kulturskolan, Stiftelsen Leufsta, Lövstabruks Kulturförening, spelmanslagen, Norra Upplands kammarorkester, hembygdsföreningar, konstföreningen m.fl. medverkar i och arrangerar själva kulturprogram. Ekonomi Det kommunala verksamhetsbidraget för Tierps Riksteaterförening ligger på kr/år. Föreningen betalar en subventionerad hyra (föreningstaxa + vaktmästarkostnad) för Aspenskolans aula och i övriga samarbeten står oftast lokalhållaren för kostnaden. När teaterföreningen samarbetar med en bygdegård ansöker man om småplatsstöd hos Riksteatern Uppsala län. Teaterföreningen och kommunen har en regelbunden dialog kring ekonomi och verksamhet. Kommunen anser att man behöver nya bidragssystem och nya sätt att stötta tillfälliga arrangörer och yngre människor som inte organiserar sig på samma sätt som tidigare. Nya tider kräver ny politik. Utbud Tierps Riksteaterförening arrangerar årligen ca 6-8 föreställningar och hade 2012 en publik på 739 personer för de 8 föreställningarna man visade. Publikbeläggningen är relativt god eftersom de mindre föreställningarna på bygdegårdarna inte kan ta in fler ca personer medan Aspenskolans aula rymmer betydligt fler. 16

18 Styrelsen försöker tillgodose de olika orternas behov men tycker att det är ganska svårt att hitta en bra blandning för att tillfredsställa alla typer av publik. Men tack vare samarbeten har man lyckats ganska bra de senare åren. Föreställningarna i Aspenskolans aula är ofta av typen känd skådespelare/artist och musik/lättsamt drama. Kommunens företrädare ser positivt på föreningens verksamhet men skulle gärna se en större bredd i utbudet. De är dock medvetna om att bristen på lämplig lokal för dans skapar svårigheter kring att få föreställningar. Det i sin tur gör att det är svårare att finna och bygga upp en publik i kommunen för dans eller ett smalare utbud. Slutsatser I Tierps kommun finns ett stort och varierat utbud av kultur i olika former. Teaterföreningens verksamhet är stabil. Styrelsen ser dock behovet av att kontinuerligt fylla på med nya, yngre resurser. Det som behöver ses över är hur Aspenskolans aula kan bli en bättre lokal för scenkonst när det gäller den tekniska och praktiska delen, men även hur man skapar en mer inbjudande publikmiljö i foajén. Kommunens företrädare på kulturområdet skulle även gärna se en utveckling av utbudet på orten. Uppsala Den här kartläggningen/utredningen har sitt fokus på länets övriga kommuner men det bör ändå nämnas något kring arrangörs- och lokalsituationen i Uppsala kommun. Lokaler Eftersom flera större scenkonstinstitutioner har sitt säte i kommunen finns det naturligtvis bra lokaler för scenkonst. De flesta av dessa ligger i centrala staden, med undantag för Gottsunda Dans & Teater som just fått helt nybyggda lokaler och flyttat några meter, i Gottsunda centrum. Reginateatern är den officiella gästspelsscenen och har dessutom en egen konstnärlig ledare/chef. Här visas en blandad repertoar av komedi, musik, drama samt internationella gästspel. Uppsala stadsteater har en omfattande egen repertoar men tar också emot enstaka gästspel som exempelvis Cullbergbaletten och internationella gästspel. Uppsala Konsert & Kongress har även de ett omfattande utbud men hyr också ut lokalerna samt erbjuder enstaka dansarrangemang nu senast i samarbete med Su En Butoh-company. Det finns flera bygdegårdsföreningar runt om på landsbygden i kommunen. Där arrangeras olika typer av kulturprogram mer eller mindre regelbundet. I Sävja planeras ett nytt kulturcentrum och i Stenhagen byggdes ett kulturcentrum för ca 10 år sedan. Här finns dock inga större scener för teater eller dans. En ny lokal är Svandammshallarna som under en treårsperiod kan hyras för olika typer av arrangemang som konserter, dans, teater och kommersiella mässor. Det är de gamla tennishallarna vid Svandammen som i väntan på rivning eller ombyggnation har fått nytt liv. På Wiks folkhögskola som ägs av landstinget, finns en teaterlinje som är i stort behov av en bättre scen att jobba på. Det finns ett förslag från skolan att göra om den befintliga aulan (som är den scen som erbjuds idag) till en black box det vill säga ett tomt golv med möjlighet att bygga scen och publikplatser efter behov. Riksteaterföreningen Uppsala Riksteaterförening var en av landets första teaterföreningar och var under en period starkt pådrivande för skapandet av Uppsala-Gävle Teater. Under några år på 80-talet lades föreningen på is, men återuppstod i början av 90-talet. Föreningen har 248 medlemmar (både enskilda personer och föreningar) och arrangerade under 2012, främst i samarbete med Reginateatern, 20 föreställningar med en publik på personer. 17

19 Årets bidrag från kommunen sänktes till kr från tidigare kr. Föreningen har de senaste åren haft svårt att hitta sin plats i det digra utbudet. Samarbetet med Reginateatern är komplicerat. Det professionella/kommersiella arbetssättet hos Reginateatern krockar med föreningens ideella insats och möjlighet till att avsätta tid. Kommunens företrädare önskar en dialog kring framtiden för föreningen och dess verksamhet. Styrelsen är också medeveten om att man bör undersöka möjligheten att samarbeta mer med lokalhållare och föreningar utanför centrala staden för att skapa intressanta upplevelser där. De gånger man vill arrangera en större föreställning kan eventuellt Svandammshallarna vara ett alternativ och om Wiks folkhögskola bygger om sin scen kan man kanske någon gång per år arrangera föreställningar där. Dans Kulturstrateg Pia Sörås-Staflin har fått i uppdrag av kommunens kulturnämnd att kartlägga den professionella dansens situation i kommunen t ex förutsättningar att producera och att arrangera/visa professionell danskonst. Den kartläggningen kan naturligtvis få betydelse för utvecklingen av danskonsten som helhet i vårt län. Älvkarleby Lokaler I Älvkarleby kommun finns flera föreningsägda lokaler såsom Folkets Hus i Skutskär och Marma, IOGT-lokalen i Skutskär och föreningshuset i Gårdskär där det genomförs olika typer av kulturprogram. Rio Bio i Folkets hus i Skutskär är digitaliserad och har också en fin scen som är drygt 9 m bred och ca 4 m djup. Den större lokalen i Folkets Hus har en scen som är knappt 9 m bred och drygt 5 m djup men med liten scenöppning och gammal teknik. Den lokalen går inte heller att mörklägga. Golvytan är däremot stor och golvet är av trä och skulle därför kunna fungera för dansföreställningar. IOGT-lokalen i Skutskär är relativt liten men har charm och har en nyare teknisk utrustning som används för olika musikprogram. Föreningshuset i Gårdskär är också litet och i behov av uppdatering, men även det är en trivsam lokal. Där arrangerades i vår en föreställning av Residans, då man dansade på golvet i stället för på scenen. Folkets Hus i Marma är också en mindre lokal med behov av upprustning både tekniskt och ytmässigt. Eftersom samtliga lokaler är föreningsdrivna hänger det på viljan och aktiviteten hos dessa föreningar om upprustningar kan genomföras. Arrangörer Det finns förnärvarande ingen aktiv Riksteaterförening i kommunen, den lades på is för några år sedan. Den gamla föreningen hade svårt att hitta aktiva personer och hade även svårt att få kontinuitet i sin verksamhet. Kommunens företrädare tycker att det vore önskvärt med en arrangörsförening eller ett kulturråd som tog ansvar för olika typer av kulturarrangemang i kommunen. Kanske kunde 6-7 av de nu aktiva föreningarna i kommunen gå samman och bilda en arrangörsförening och gärna även samarbeta med idrottsföreningarna för att nå unga och familjer. Ekonomi Kommunen har inga särskilda pengar till just scenkonstarrangemang. Studieförbunden kan ansöka om arrangemangsbidrag hos kommunen. Om man bildar en arrangörsförening måste det naturligtvis också 18

20 tas fram medel för verksamheten. Kommunen bidrar med kopieringshjälp, bidrag till hyra, mat och annat efter behov. Riksteatern Uppsala län förvaltar, enligt Riksteaterns stadgar, kvarvarande medel från den på is lagda Älvkarleby Riksteaterförening. Utbud Gårdskär.nu är en aktiv kulturförening som ordnar konserter, mindre föreställningar och andra kulturaktiviteter. Konsertkarusellen arrangeras av olika föreningar samt kyrkorna. Det är ibland svårt att få publik till konserterna. Kommunen/biblioteket ordnar olika typer av mindre kulturprogram och familjeföreställningar. Film i Uppland samarbetar med Rio Bio. Slutsatser Kommunen har flera fina lokaler som efter upprustning skulle kunna användas till mindre föreställningar. Folkets Hus/Rio Bio i Skutskär går redan i dag att använda till föreställningsverksamhet. Det saknas en övergripande arrangörsförening som kan ta ansvar för regelbunden verksamhet i de olika delarna av kommunen. Kommunen planerar därför ett öppet möte i oktober för att samla goda krafter och intresserade föreningar till att eventuellt bilda ett arrangörsnätverk. Östhammar Lokaler I Östhammars kommun finns i dagsläget ingen given lokal för scenkonstföreställningar. Kommunen består av flera mindre orter: Öregrund, Hargshamn, Gimo, Österbybruk och Alunda, förutom huvudorten Östhammar. På de flesta orterna finns någon form av föreningsdriven lokal; bygdegårdar, Folkets Hus eller liknande. Dessa föreningsdrivna lokaler är ofta utrustade med små scener men med lokaler för en mindre publik på som mest 200 personer. Lokaler som passar bra för sällskapsdans och för att duka upp måltider, samt andra typer av sammankomster. Just nu sker en stor ombyggnation av IOGT/NTO:s lokal Storbrunn i Östhammar. (man har också nyligen beviljats medlemskap i Folkets Hus & Parker) Där skapas utrymme för konferenser, möten och olika typer av mindre kommersiella mässor. Lokalen ska även kunna användas till olika typer av kulturverksamhet. Storbrunn har länge fungerat som en biograf och nu digitaliseras den och gör det möjligt att använda den tekniken även i andra sammanhang. Scenen är förnärvarande projekterad till att bli ca 10 m bred och 3-4 m djup. Om scenen skulle kunna byggas på med 2-3 m på djupet skulle den bli mer användbar för teater och dans och skulle då klassas som en gul scen, d v s en liten mellanstor scen. Kommunens kulturtjänstemän kommer att göra en inventering av idrottslokaler och övriga föreningslokaler för att se om det finns möjlighet att även använda dessa till kulturverksamhet. Man håller också på med en projektering av ett nytt bibliotek i Östhammar. Teaterföreningen har sedan försäljningen och sedermera rivningen av Gimo Folkets Hus haft svårigheter att hitta en lokal för regelbunden föreställningsverksamhet. Man har använt Idrottsgården i Gimo, Furuhöjdskyrkan i Alunda och Föreningarnas Hus i Österbybruk. Men ingen av dess är optimala för föreställningsverksamhet. Det handlar om sådant som bristande teknik, publikplatser på plant golv och små scener. 19

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET Verksamhetsplan 2011 Riksteatern Stockholms läns huvudsakliga uppgift är att verka för att så många människor som möjligt i Stockholms län får tillgång till kvalitativt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Framtidsforum Kosta 31 augusti

Framtidsforum Kosta 31 augusti Framtidsforum Kosta 31 augusti Innehåll, Ämnen med antal prioritetspluttar i parentes: 1.Teaterföreningarnas behov (4) 2.Hur främjar vi bäst scenkonst för barn och unga inom hela rörelsen? (6) 3.Det nya

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av

För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av Bilaga 3 Åtgärdsbeskrivning Allaktivitetshuset, sett från Sturegatan. För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av ekonomiska skäl att sälja sitt Nya Folkets Hus. Verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Taxor och prioriteringsordningar för lokaler i Messingen/kulturhuset

Taxor och prioriteringsordningar för lokaler i Messingen/kulturhuset Styrdokument Stöd & Process 2015-11-19 Hanna Björklund 08-590 976 13 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:428 hanna.bjorklund@upplandsvasby.se Taxor och prioriteringsordningar för lokaler i Messingen/kulturhuset

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2016 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Handbok för arrangörer

Handbok för arrangörer Handbok för arrangörer Arrangörshandbok - omslag.indd 1 2014-09-17 15:56:31 Handbok för arrangörer hur gör man om man vill arrangera en föreställning eller konsert? Vare sig du är en erfaren arrangör eller

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Kulturbidrag Kultur- och fritidsnämnden beviljar bidrag till föreningar och organisationer som bedriver en regelbunden kulturverksamhet inom exempelvis teater, dans, musik, bild och form, film och media,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Framtidsforum Ånge, 14 november för Västernorrland och Jämtland/Härjedalen

Framtidsforum Ånge, 14 november för Västernorrland och Jämtland/Härjedalen Framtidsforum Ånge, 14 november för Västernorrland och Jämtland/Härjedalen Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: 1. Ungdomar. (11) 2. Mera talteater. (8) 3. Tillvarons två problem: Hur ska man

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN 2016-2018 VERKSAMHETSANSLAG Nya former för finansiering bör prövas i framtiden. 1 Teatercentrum har under de senaste åren väckt frågan om

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 Planen beslutas av styrelsen och fastställts av årsmötet 2015. Inledning Riksteatern Värmland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär med årsmötet

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

ÄMNESRAPPORTER FRÅN FRAMTIDSFORUM I KRISTIANSTAD 17 MAJ. RIKSTEATERN OCH FRAMTIDEN VAD ÄR VIKTIGT?

ÄMNESRAPPORTER FRÅN FRAMTIDSFORUM I KRISTIANSTAD 17 MAJ. RIKSTEATERN OCH FRAMTIDEN VAD ÄR VIKTIGT? ÄMNESRAPPORTER FRÅN FRAMTIDSFORUM I KRISTIANSTAD 17 MAJ. RIKSTEATERN OCH FRAMTIDEN VAD ÄR VIKTIGT? Publikmål kontra småorter/små scener (18 prioritets-pluppar) Små scener är viktiga av olika anledningar.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND Med 35 års erfarenhet och verksamhet i danslivet har vi länge varit bekymrade över utvecklingen inom danskonsten i Göteborg. Danskonsten i Göteborg

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 KUN 2013-09-26, p 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 Handläggare: Margaretha Häggroth Yttrande över Motion 2013:6 av Robert Johansson och Gizela

Läs mer

*Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14)

*Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14) Framtidsforum Gävle 13 september Innehåll med antal prioritetspluppar inom parentes: *Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14) *Centrum

Läs mer

STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN

STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN Kultur och Fritidsnämnden 2013-01-01 STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN Antagen av kultur och fritidsnämnden den 13/11 2013 och börja gälla 2013-01-01. Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-182

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun Datum: 16-01-20 Till Kultur- och Fritidsnämnden Handläggare: Birgitta Westergren Lenken Direktnr: 0322 616 364 Beteckning: Uppdaterad Kulturplan för barn och unga 2016-01-20 Kulturplan för barn och unga

Läs mer

Scenkonstens hus Dynamiskt kulturhus mitt i staden Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget)

Scenkonstens hus Dynamiskt kulturhus mitt i staden Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget) Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget) Miljö och Ekonomi -Billigare och resurssnålare att bygga om än att bygga nytt -Minskar transporter mellan verksamheter -Samutnyttja lokaler

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Verksamhetsplan för Kulturnämnden Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,

Läs mer

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs

Läs mer

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND INLEDNING Hur skall danslivet i Västra Götaland lyftas till en ny nivå? Hur kan vi använda befintliga resurser och strukturer på ett effektivt och framåtriktat

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329

Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329 Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329 Vad kan vi samverka kring? Deltagare: Tino Braun, Kenneth Moberg, Ewa Nilsson, Karin Brunsberg Ideella krafter är

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening 1(5) Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2014. Styrelsen för Scenkonst Kalmar lämnar härmed följande rapport för året 2014. 1 Styrelsens sammansättning: Ordinarie

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Bidrag du kan söka för kultur- och fritidsverksamhet i Linköping

Bidrag du kan söka för kultur- och fritidsverksamhet i Linköping Bidrag du kan söka för kultur- och fritidsverksamhet i Linköping Blanketter och fullständiga bidragsregler hittar du på Linköping kommuns hemsida: www.linkoping.se/kulturochfritid Fritid Kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Riksteaterns Framtidsforum 10 oktober 2009 i Forshaga

Riksteaterns Framtidsforum 10 oktober 2009 i Forshaga Riksteaterns Framtidsforum 10 oktober 2009 i Forshaga Riksteatern och framtiden vad är viktigt? Sammanställning open space Produktionsstöd Hugo Catolino Eva Hedberg att Riksteatern skulle kunna ge ett

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå. www.skelleftea.se/kultur

Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå. www.skelleftea.se/kultur Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå www.skelleftea.se/kultur Foto på framsidan från föreställningen Dans i novembermörkret. Fotograf: Patrick Degerman (2013) Kulturnämndens

Läs mer

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 2015 10 01 HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET 2015 2025 antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 Handlingsplan för Kulturprogram för Båstads kommun 2015 2025. Handlingsplanen utgår från

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Kallelse till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden

Kallelse till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden Kallelse till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden 2012-02-23 Tid: Torsdagen den 1 mars 2012 Nämndens ledamöter och ersättare samlas: Kl. 14.30 Kaffe Måldiskussion Smörgås Kl. 19.00 Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Sammanfattning från Framtidsforum

Sammanfattning från Framtidsforum Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden - vad är viktigt? Trollhättan 6 mars 2010 Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur samarbeta,

Läs mer

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Tjänsteställe, handläggare Datum Kultur och ideell sektor, Lena Adem 2016-06-28 Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Kultur är läkande och skapar meningsfullhet i tillvaron.

Läs mer

Arrangera i Glashuset 2014

Arrangera i Glashuset 2014 Arrangera i Glashuset 2014 Information för dig som vill eller ska arrangera aktiviteter i Glashuset. Glashusets mått Yta: 30m 2 (5,5 x 5,5 m) Fönster: 29 (1,28 x 2,63 m) Målet med Umeå2014 Kulturhuvudstadsåret

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program

Kultur- och fritidspolitiskt program Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer