Förslag till prisundersökningar och analys av prisskillnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till prisundersökningar och analys av prisskillnader"

Transkript

1 RAPPORT 2000:8 Förslag till prisundersökningar och analys av prisskillnader Redovisning av ett uppdrag från regeringen, april 2000

2 Innehåll Förslag 1. Inledning 2. Uppdraget 3. Genomförande 4. Regelbundna regionala prisnivåundersökningar med internationell jämförelse 5. Analys av orsaker till prisskillnader mellan orter 6. Tillgänglig information i Konsumentverket och Glesbygdsverkets Servicedatabas Bilagor Regionala prisnivåundersökningar en förstudie utförd av SCB Förslag till analys av prisskillnader mellan orter - rapport utförd av Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) nr 1 2

3 Förslag Regeringen har vid flera tillfällen uttalat att Konsumentverket ska ha ett samlat ansvar för prisinformation, däribland prisundersökningar, på dagligvaruområdet. En sådan roll ligger helt i linje med verkets hushållsekonomiska arbete. Under våren 1999 lämnade vi en rapport till regeringen med förslag till en utveckling av de lokala matkostnadsundersökningarna, hur regionala prisnivåundersökningar skulle kunna genomföras vart tredje år m m. I anslutning till redovisningen av föreliggande rapport ger vi ett mer samlat förslag till hur verkets arbete med olika prisundersökningar kan utformas framöver. I vårt forsatta arbete kommer vi att samråda med Konkurrensverket, eftersom de prisundersökningar vi genomför även bör kunna användas som underlag för analys av konkurrensförhållanden. Fortlöpande regionala prisnivåundersökningar med start år 2001 Vi föreslår att Konsumentverket ansvarar för att regionala prisnivåundersökningar för dagligvaror genomförs vart tredje år i fem regioner. I dessa undersökningar beräknas prisnivå per region och butikstyp. Den första undersökningen bör genomföras med början från år 2001, då motsvarande internationella undersökningar för livsmedel genomförs. Undersökningarna genomförs i enlighet med det förslag SCB utvecklat på uppdrag av Konsumentverket inom ramen för ett tidigare regeringsuppdrag (se bilaga 1.) Kostnad för en första mätning år 2001 (inklusive utvecklingskostnader): 2,8 miljoner kronor. Därefter uppgår kostnaden till i storleksordningen 2 miljoner per mätning. Som ett komplement till de regionala prisnivåundersökningarna avser vi att löpande följa förändringar i regionernas befolknings- och butiksstruktur med hjälp av Konsumentverkets Servicedatabas. Genom detta kan förändringar i prisnivåer i olika regioner relateras till förändringar i befolknings- och butiksstrukturen. Befintligt material från matkostnadsundersökningar för analys av prisskillnader under år 2001 Vi förordar att den modell som Statens Väg- och trafikforskningsinstitut (VTI) föreslagit används i en analys av orsaker till prisskillnader (se bilaga 2). Befintlig information om butikers egenskaper, befolkningsstruktur m m i verkets Servicedatabas bör användas, tillsammans med annan information, för att analysera prisskillnader. Under år 2001 föreslår vi att en orsaksanalys av resultaten från de lokala matkostnadsundersökningarna hösten 1999 genomförs, med utgångspunkt från VTIs förslag. Kostnad: 1,4 miljoner kronor. Riktade lokala matkostnadsundersökningar som grund för analys år 2002 Möjligheten att i ökad utsträckning använda de lokala matkostnadsundersökningarna för att analysera orsaker till prisskillnader bör enligt vår mening tas till vara. Utifrån erfarenheter från analysen av befintligt material under nästa år, kan en bedömning göras av om metod, urval av butiker m m behöver justeras. Om regionala prisnivåundersökningar genomförs år 2001, kan resultaten från dessa även ligga till grund för en bedömning om var ytterligare insatser och analyser behövs under år De riktade matkostnadsundersökningarna kan, enligt vår bedömning, genomföras inom ramen för verkets anslag. Kostnad för analys under år 2002: 1,4 miljoner kronor. 5

4 De redovisade förslagen förutsätter att ytterligare resurser tillförs verket. Resursbehovet för regionala prisnivåundersökningar samt analys av prisskillnader uppgår till 4,2 miljoner kronor för år 2001 samt 1,4 miljoner kronor för år 2002, totalt 5,6 miljoner kronor. De regionala prisnivåundersökningarna genomförs med vårt förslag vart tredje år, med början år Det innebär att en första uppföljande undersökning genomförs år 2004, till en kostnad av 2 miljoner kronor. Behov av fortsatta prisundersökningar och analyser För att vi även långsiktigt ska kunna genomföra prisnivåundersökningar och analyser på såväl dagligvaruområdet som på andra viktiga området är det enligt vår mening nödvändigt att verket årligen tillförs ytterligare resurser. Vi bedömer att det även inom andra områden än dagligvaror finns anledning att genomföra prisundersökningar, för att ge hushållen bättre beslutsunderlag för val av olika varor och därigenom stärka konkurrensen både lokalt och nationellt. Vi har t ex i vår rapport till regeringen förra våren (1999:3, "Bättre prisinformation till konsumenterna") lämnat förslag till hur prisinformation från detaljister på den lokala marknaden, tillsammans med annan produktinformation, skulle kunna utformas. Efter de närmaste två åren, då även metodutveckling behövs, bedömer vi att resursbehovet för att forlöpande kunna arbeta med prisnivåundersökningar, analyser och andra insatser uppgår till i storleksordningen 2 miljoner kronor per år. 6

5 1. Inledning Grunden för Konsumentverkets arbete med prisundersökningar är att förse hushållen med beslutsunderlag så att de kan utnyttja sina resurser effektivt. De lokala matkostnadsundersökningarna, som Konsumentverket genomför tillsammans med kommunernas konsumentvägledning, är väsentliga ur ett hushållsekonomisk perspektiv eftersom de ger konsumenterna ett konkret underlag för att välja butik utifrån matkostnad, miljöservice och transportkostnader. En annan viktig konsumentpolitisk effekt av undersökningarna är att de stimulerar konkurrensen mellan butiker, bl a genom den stora uppmärksamhet resultaten får i media. Genom att vi sammanställer de lokala resultaten har vi även kunnat redovisa jämförelser mellan deltagande orter och utveckling över tid. Senaste undersökningen hösten 1999, då 31 kommuner deltog visade att det finns stora regionala prisskillnader för den varukorg vi mäter, framför allt mellan orter i Västra Götaland och övriga deltagande orter (Rapport Hushållens Matkostnader, 1999:15). Matkostnadsundersökningarna syftar dock i första hand till att ge konsumenterna beslutsunderlag för val av butik, och att stimulera konkurrensen på orten. För att få bättre kunskap om regionala prisskillnader i hela landet behövs dock pris undersökningar som metod- och resursmässigt anpassas till detta. Den debatt som på senare tid förts om prisskillnader mellan Sverige och vissa EU- länder, liksom prisskillnader mellan regioner och orter inom Sverige, ger upphov till frågan om orsaker till skillnader och vilka åtgärder som kan vidtas för sänka matpriserna. Prisundersökningar som syftar till att analysera orsaker till skillnader mellan t ex olika orter tjänar kanske i första hand som beslutsunderlag för politiker och tjänstemän på olika nivåer, liksom för beslutsfattare inom handeln. Sammantaget anser vi att de lokala matkostnadsundersökningarna, regionala prisnivå undersökningar och analyser av prisskillnader alla är väsentliga för konsumenterna. De syftar både till att ge enskilda konsumenter beslutsunderlag och att skapa bättre förutsättningar för en god konkurrens. 2. Uppdraget Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2000 ska Konsumentverket undersöka möjligheterna och kostnaderna för att genomföra en analys om vilka eventuella regionala prisskillnader som finns mellan olika orter och vilka orsaker dessa skillnader har gällande konsumentpriser för dagligvaror. Resultatet ska redovisas till Finansdepartementet senast den 25 april. Konsumentverket har inom ramen för ett tidigare regeringsuppdrag (rapport 1999:3 "Bättre prisinformation till konsumenterna) redovisat ett förslag till hur verkets lokala matkostnadsundersökningar, skulle kunna kompletteras med återkommande regionala prisnivåundersökningar av dagligvaror i fem regioner över hela landet (se bilaga 1). Statistiska centralbyrån (SCB) utarbetade förslaget på uppdrag av Konsumentverket. Det nuvarande uppdraget överlappar alltså delvis det tidigare, men frågan om att analysera orsaker till prisskillnader har nu aktualiserats. Vad gäller den del av uppdraget som avser analys av orsaker till prisskillnader har Konkurrensverket nyligen fått i uppdrag att inom områden som är centrala för hushållen, däribland livsmedel, utveckla metoder och genomföra undersökningar och analyser för att klarlägga konkurrensförhållanden på bl.a. lokal nivå som underlag för det konkurrensfrämjande arbetet. 7

6 Uppdraget ska genomföras under innevarande år. Konsumentverkets uppdrag sammanfaller alltså delvis med Konkurrensverkets uppdrag. Vi har haft inledande diskussioner med Konkurrensverket om möjligheterna att samordna myndigheternas insatser. Det har dock inte varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag ta ställning till hur en samordnad lösning skulle kunna utformas. Vi kommer även fortsättningsvis att samråda med Konkurrensverket eftersom de prisundersökningar vi genomför framöver även bör kunna utgöra underlag för analys av konkurrensförhållanden. 3. Genomförande För de återkommande regionala prisnivåundersökningar hänvisar vi till och diskuterar SCBs tidigare förslag i vår rapport till regeringen våren 1999 (se bilaga 1). Vi har inte funnit någon anledning att ompröva detta förslag. Vi diskuterar även olika undersökningar som skulle kunna användas i en analys av prisskillnader mellan orter. En möjlighet, som tidigare utretts (SOU 1997:19, "Bättre information om konsumentpriser") är att genomföra lokala prisnivåundersökningar, där prisnivå per försäljningsställe beräknas. Regeringen har dock tidigare bedömt detta förslag vara alltför resurskrävande. Utredningen ger inte heller förslag till hur en analys av prisundersökningarna skulle kunna genomföras. Mot bakgrund av detta har vi givit Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som bl a bedriver forskning om strukturomvandlingen inom handeln, i uppdrag att dels lämna förslag till en modell för att analysera skillnader i livsmedelspriser mellan orter/ kommuner, dels att undersöka möjligheten och kostnaderna för att analysera resultaten från förra höstens matkostnadsundersökning. (se bilaga 2). På så sätt skulle befintligt material kunna användas på ett kostnadseffektivt sätt. En del av det underlag som behövs för en analys av prisskillnader finns numera tillgängliga i den Servicedatabas som Konsumentverket och Glesbygdsverket utvecklat. Förutom VTI har Livsmedelsekonomiska institutet tillfrågats om möjligheten att lämna förslag till en analys av prisskillnader. De har dock inte haft möjlighet att inom den aktuella tidsramen arbeta med ett sådant uppdrag. Institutets intresse av och kunskap inom området bör dock tas till vara framöver. I avsnitt 4 redovisar vi vårt förslag till fortlöpande regionala prisnivåundersökningar. Därefter behandlar vi i avsnitt 5 frågan om hur prisskillnader mellan orter kan analyseras och vilka undersökningar som kan ligga till grund för en sådan analys. Slutligen redovisar vi vilket material som finns tillgängligt i verkets Servicedatabas. 8

7 4. Regelbundna regionala prisnivåundersökningar med internationell jämförelse Vårt förslag till regelbundna (vart tredje år) regionala prisnivåundersökningarna för dagligvaror syftar till att öka kunskapen om prisskillnader i olika regioner och butikstyper och genom återkommande undersökningar få indikationer på prisförändringar på regional nivå. Som ett komplement till undersökningarna kan vi genom verkets Servicedatabas årligen följa förändringar i befolknings- och butiksstrukturen. Genom detta kan förändringar i prisnivåer i olika regioner relateras till förändringar i befolknings- och butiksstrukturen. Den metod som föreslås medger också jämförelser med internationella köpkraftsparitetsundersökningar. De regionala prisnivåundersökningarna kan också ge ett värdefullt underlag för att bedöma var ytterligare insatser behövs för att stimulera konkurrensen, genom t ex lokala matkostnadsundersökningar, och var det finns anledning att närmare analysera orsaker till prisskillnader mellan vissa orter. Metod och kostnad Den metod som SCB förordar är den som används vid internationella köpkraftsparitetsundersökningar (PPP- metoden). Resultat från de regionala prisnivå undersökningarna kan då inkludera resultat från den internationella PPP-mätningen. Vårt förslag innebär att undersökningarna genomförs vart tredje år i fem regioner (se s 28 i SCBs rapport, bil 1). SCB uppskattar att urvalet butiker per region och butikstyp borde vara av storleksordningen 25 försäljningsställen. Det totala urvalet uppskattar dock SCB till ca 300 butiker, med hänsyn till att t ex antalet stormarknader /lågprisbutiker kan vara färre i vissa regioner. Metoden innebär att medelpris per region, och i detta förslag även medelpris per butikstyp, beräknas. (Det innebär att medelpriset beräknas för de noteringar man har samlat in i regionen, oavsett om noteringar saknas i vissa butiker. Finns t ex färsk fisk enbart i vissa butiker är det dessa uppgifter som ingår i beräkningen.). Prisnivå per butik beräknas inte, vilket innebär att möjligheten att analysera orsaker till prisskillnader blir begränsade. Med viss försiktighet uppskattar SCB bruttourvalet av varor till ca 300 varor. Vidare rekommenderar SCB att Konsumentverkets urval av varor så långt som möjligt infogas som en del i det totala urvalet av varor. SCB bedömer att det är möjligt att bearbeta data enligt både PPPmetoden och Konsumentverkets metod i de lokala matkostnadsundersökningarna, för att kunna uppskatta effekter av olika konsumentbeteenden. Skillnaderna ligger i att Konsumentverket använder lägsta påträffade pris, inom bestämda kvalitetsramar, per vara och butik vilket motsvarar ett mer flexibelt konsumentbeteende, medan man med PPP-metoden beräknar medelpris per region, vilket motsvarar en mer oflexibelt beteende. SCB föreslår att mätningen ska avse ett helt kalenderår, d v s uppgifterna insamlas under ett helt år. Fördelen med detta är att de uppmätta prisskillnaderna kan antas vara stabila över tiden, och t ex inte beroende av att priset på en viss varugrupp var tillfälligt lägre vid en viss tidpunkt. Om det finns mindre områden inom en viss region, som kan antas avvika mycket prismässigt från övriga regionen, finns möjligheter att "förstärka" urvalet inomregionalt. En annan fördel är att kostnaderna kan begränsas genom att insamlingen av uppgifterna fördelas över året. 9

8 Utifrån SCBs förslag och våra beräkningar av kostnader för verkets arbete uppskattar vi kostnaderna till i storleksordningen 2,8 miljoner kronor första mätningen och därefter till 2 miljoner kronor. SCBs förslag ska dock inte uppfattas som en offert. Prisnivåundersökningar i Öresundsregionen SCB har på uppdrag av utrikesdepartementet föreslagit hur återkommande prisnivåundersökningar i Öresundsregionen skulle kunna genomföras, med anledning av tillkomsten av förbindelsen över Öresund. Även här har SCB förordat den metod som används vid internationella köpkraftsparitetsundersökningen (PPP-metoden) och att sådana undersökningar upprepas vart tredje år. SCB föreslår också att förändringar av butiksstrukturen följs upp. Det är givetvis en fördel om samma metod används i undersökningar av olika regioner. På så sätt kan resultat från undersökningar i olika regioner jämföras och insatserna så långt som möjligt samordnas. 5. Analys av orsaker till prisskillnader mellan orter I detta avsnitt redovisar vi först kort det förslag till analysmodell som Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) föreslagit. Därefter diskuterar vi både möjligheten att analysera resultat från höstens matkostnadsundersökning och att genomföra särskilda prisnivåundersökningar för att analysera orsaker till prisskillnader. Modell för analys av prisskillnader mellan orter/kommuner Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som bl a bedriver forskning om strukturomvandlingen inom handeln har på uppdrag av Konsumentverket lämnat förslag till en modell för att analysera skillnader i livsmedelspriser mellan orter/ kommuner (se bilaga 2). Utgångspunkten för VTIs förslag har varit SCBs diskussion om relevanta förklaringsvariabler i rapporten "Regionala prisnivåundersökningar". En del av det underlag som behövs för en sådan analys finns tillgängliga i Konsumentverkets Servicedatabas (se avsnitt 6). Skillnader i prisnivåer mellan orter eller regioner kan bero på en mängd faktorer. Det är av särskilt intresse att kunna identifiera skillnader som beror på skiftande konkurrensförhållanden. För att detta ska vara möjligt föreslår VTI att analysarbetet sker i två steg. I ett första steg förklaras prisskillnaderna med variabler på marknadens utbudssida, d v s egenskaper hos respektive butik, t ex omsättning, sortimentsbredd, servicenivå, antal anställda m m. På marknadens efterfrågesida kan faktorer som befolkningstäthet, åldersstruktur, inkomst m m påverka prisbilden. VTIs förslag till analys kan sammanfattas med hjälp av följande figur: Utbudssida Omsättning Antal anställda Manuell service Sortimentsbredd Butiksläge Öppettider Efterfrågesida Disponibel inkomst Sysselsättning Befolkningstäthet Åldersstruktur Utbildningsnivå Bilinnehav Regional/ lokal konkurrens Avstånd till andra butiker Marknadsandelar för olika aktörer/butikstyper Andra faktorer Prisskillnader När observerade prisskillnader "rensats" från olika faktorer på marknadens utbuds- resp efterfrågesida kan prisskillnader som t ex beror på skiftande konkurrensförhållanden identifieras. Faktorer som har relevans för konkurrenstrycket kan bl a vara koncentration av butiker, mark- 10

9 nadsandelar för olika aktörer och/eller butikstyper, omfattningen av nyetableringar/nedläggningar m m. Möjlighet att analysera resultat från lokala matkostnadsundersökningar Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har inom ramen för sitt uppdrag undersökt möjligheten att analysera resultaten från de lokala matkostnadsundersökningar som Konsumentverket genomförde tillsammans med 31 kommuner förra hösten (se bilaga 3). De varor, enbart livsmedel, som ingår i matkostnadsundersökningarna baseras inte på sannolikhetsurval utan är medvetet valda utifrån matsedlar för olika hushåll. Den har dock en god täckning av de privata inköpen av livsmedel i dagligvaruhandeln. Sedan utredningen "Bättre information om konsumentpriser" genomfördes, där en utökning av varukorgen i matkostnadsundersökningarna förordades, har vi utökat antal varor från 145 till 282 varor. SCBs undersökning av hur väl vår undersökning täcker de privata inköpen av livsmedel visar att täckningsgraden nu är ca 57 procent för inköp i livsmedelsbutiker, varuhus och stormarknader jämfört med tidigare 39 procent (rapport 1999:15, Hushållens Matkostnader, Resultatrapport för hösten 1999.) VTI anser att underlaget har fördelar såsom varukorgens storlek, aktualitet, att uppgifterna är insamlade under en begränsad tidsperiod och att orter med olika förutsättningar ingår i undersökningen. Författarna anser sammantaget att befintligt material från matkostnadsundersökningarna bör användas för en analys av prisskillnader. Författarna tar upp några brister i underlaget som bör hanteras. Urvalmetoden är inte statistisk när det gäller orter eller butiker, även om representativiteten av butiksutbudet för enskilda orter kan vara god. Brister i den statistiska representativiteten ska dock i viss utsträckning kunna hanteras genom att t ex jämförelser görs inom avgränsade typer av butiker. Ett problem är att samtliga butiker inte har alla varor. För att i största möjliga utsträckning utnyttja informationen i materialet bör någon form av uppskattade värden användas där varor saknas. Detta problem måste dock hanteras oavsett vilken undersökning som väljs (se även nästa avsnitt). Vad avser kostnaderna så kan de begränsas till insamling av data för analys av materialet, analysarbete samt Konsumentverkets arbete som uppdragsgivare och för spridning av resultaten. Totalt uppskattar vi kostnaderna till 1,4 miljoner kronor. Särskilda lokala prisnivåundersökningar Ett alternativ till att i ett första steg analysera materialet från matkostnadsundersökningarna är att genomföra prisnivåundersökningar på lokal nivå. Som framgick av förslaget till lokala prisnivåundersökningar från tidigare nämnda utredning (SOU 1997:19 Bättre information om konsumentpriser) krävs betydande resurser för att genomföra prisnivåundersökningar där prisnivå per försäljningsställe beräknas över hela landet (För undersökningar på 12 orter, två gånger per ort, uppskattade utredningen kostnaden till 6 miljoner kronor). Utredarens avsikt var dock att resultatet från de föreslagna undersökningarna skulle publiceras på liknande sätt som sker för Konsumentverkets matkostnadsundersökningar, så att en jämförelse mellan samtliga butiker på orten är möjlig. (Man förordade att möjligheten att analysera prisskillnader skulle tas till vara, men diskuterade inte detta närmare.) 11

10 Är avsikten att analysera orsaker till prisskillnader, och inte att jämföra samtliga butikers prisnivåer på de undersökta orterna, bör metoden anpassas till detta. Då är det väsentligt att så många orter som möjligt ingår i urvalet, med olika förutsättningar i fråga om t ex storlek, läge, befolknings underlag, ekonomisk aktivitet, butiksstruktur m m. För att begränsa kostnaderna skulle fokus kunna ligga på ett mindre antal orter, med olika konkurrensmässiga förutsättningar, där prisnivån per ort beräknas. För dessa orter krävs enligt SCB ett relativt stort antal butiker oavsett ortsstorlek, vilket är kostnadskrävande. För övriga "referensorter" kan undersökningen begränsas till ett fåtal butiker, vilka då används för att kunna fastställa orsakssamband. Generellt är dock erfarenheterna av orsaksanalyser begränsade till de som dåvarande SPK genomförde, vilket vad vi erfar innebär att det är svårt att helt förutse vad en undersökning i dagsläget kan resultera i. Eftersom prisnivå per butik behöver beräknas (till skillnad från de föreslagna regionala undersökningarna med PPP-metoden), måste problemet med att alla varor inte finns i samtliga butiker hanteras. Dåvarande SPK provade en metod för att lösa problemet när listpriser från varje block med rekommendationer för butikernas prissättning inte längre fanns att tillgå. Försöken med att skapa normen med faktiska priser föll väl ut utifrån de försök som genomfördes. (Se SCBs rapport, bilaga 1, s 46). Om regeringen anser att särskilda prisnivåundersökningar bör genomföras för att analysera orsaker till prisskillnader bör möjligheten att metodmässigt samordna regionala och lokala prisnivåundersökningar enligt vår mening tas till vara. Utvecklingskostnaden för de regionala prisnivåundersökningarna uppskattade SCB till 850 t kr (se bilaga 1, Regionala prisnivåundersökningar, s 60). Kostnaden för att utveckla metod m m för de lokala pris nivåundersökningarna uppskattades till ungefär samma summa. Kan en samordning ske kan den totala utvecklingskostnaden sannolikt bli lägre. Vad gäller övriga kostnader för insamlingsarbete m m i en särskild lokal undersökning är det möjligt att den dessa kan begränsas om fokus ligger på ett mindre antal orter, men å andra sidan måste totalt betydligt fler orter totalt ingå än de 12 utredningen förslog. Förutom kostnader för fältarbete och komplettering av uppgifter för att kunna analysera orsaker till prisskillnader, tillkommer kostnader för själva analysen. Den totala kostnaden för en sådan undersökning torde inte understiga de 6 miljoner kronor som den tidigare utredningen uppskattade kostnaderna till. Vårt förslag till undersökning för analys av prisskillnader Sammantaget gör vi bedömningen att det finns anledning att använda resultaten från matkostnadsundersökningarna hösten 1999 för en analys av orsaker till prisskillnader med avseende på livsmedel. Generellt är erfarenheterna av orsaksanalyser begränsade till de som dåvarande SPK genomförde. I dagsläget behövs vad vi erfar undersökningar och modeller utvecklas. Att analysera befintligt material, med de kvaliteter som det har, är enligt vår mening ett kostnadseffektivt alternativ till att i dagsläget genomföra mer omfattande lokala prisundersökningar. Möjligheten att komplettera materialet med matkostnadsundersökningar från innevarande år för att få ett större underlag, bör även undersökas. Kostnaden för att analysera resultat från de lokala matkostnadsundersökningarna uppskattar vi till 1,4 miljoner. Möjligheten att i ökad utsträckning använda de lokala matkostnadsundersökningarna för att analysera orsaker till prisskillnader bör enligt vår mening tas till vara. Med erfarenheter från en analys av befintligt material under 2001, kan en bedömning göras av om metod, urval av butiker m m behöver justeras. Om regionala prisnivåundersökningar genomförs nästa år, kan 12

11 resultaten från dessa även ligga till grund för en bedömning om var ytterligare insatser och analyser behövs under Tillgänglig information i Konsumentverket och Glesbygdsverkets Servicedatabas I VTIs förslag till hur prisskillnader kan analyseras finns ett antal variabler för vilka data behöver inhämtas. Ett antal av dessa variabler finns tillgängliga i Servicedatabasen. Databasen kommer att kunna vara en stor tillgång vid analys av prisskillnader mellan olika orter/regioner. Även som komplement till de fortlöpande regionala prisnivåundersökningarna är Servicedatabasen värdefull eftersom vi med hjälp av den kan beskriva förändringar i befolkningsoch butiksstruktur. Servicedatabasen är ett samlingsnamn för det geografiska och webb-baserade beslutsstödsystemet som utvecklas genom att kombinera den senaste tekniken inom databasutveckling, GIS och Internet. Systemet innehåller program, moduler och funktioner anpassade för presentation och publicering av servicedata, tillgänglighetsdata och stöddata avseende stöd till kommersiell service. Exempel på uppgifter som kan tillhandahållas i en analys av skillnader i prisnivå mellan olika regioner eller orter Dagligvarubutiker Omsättning Butiksläge (adress och koordinater) Avstånd till andra butiker Befolkning Disponibel inkomst Befolkningstäthet Åldersstruktur Bilinnehav 13

12 BILAGA 2. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut Mattias Haraldsson Tomas Svensson Förslag till analys av skillnader i livsmedelspriser mellan orter Inledning VTI har fått i uppdrag av Konsumentverket att utarbeta ett förslag till analys av skillnader i livsmedelspriser mellan orter. Analysen ska utgå från data insamlat i matkostnadsundersökningen hösten Resultat från dessa undersökningar har tidigare publicerats i rapporten Hushållens Matkostnader, (uppgifter om hänvisad litteratur, som kursiveras, återfinns under Referenser). Det är angeläget att materialet från undersökningen används för vidare forskning och analys. Insamling och bearbetning av data som beskriver prisnivåer i dagligvarubutiker är mycket resurskrävande. Det är därför ytterst tillfredsställande att data finns tillgängligt genom Konsumentverkets försorg. Av rapporten framgår att prisskillnaderna är stora såväl mellan olika butikstyper som mellan regioner, men däremot utreds inte de bakomliggande orsakerna. Syftet med den planerade analysen, beskriven nedan, är att med en mer förklarande ansats finna orsakerna till de observerade prisdifferenserna. En utgångspunkt för VTI:s förslag är att prisskillnaderna kan förklaras av dagligvarudistributionens organisation och utformning, samt av efterfråge- och konkurrensförhållanden på regionala och lokala avsättningsmarknader. Avgränsning I den föreslagna analysen hanteras distributionssystemets detaljhandelsled, efterfrågans sammansättning och den lokala marknadens konkurrensförhållanden. Detta innebär att förslaget inte innehåller någon explicit kartläggning och analys av distributionens partihandelsled eller tillverkning/produktion av respektive vara/varugrupp. Det finns dock givetvis starka indirekta samband mellan förhållanden på detaljhandels- och partihandelsnivå. Som exempel kan nämnas att stora butiker möjliggör kostnadseffektivare varuhantering, transportverksamhet etc., inom partihandeln p.g.a. stordriftsfördelar/skalekonomier. Exempel på andra faktorer som kan påverka registrerade prisskillnader, men som inte kommer att hanteras explicit, är konsekvenser av vertikal integration mellan produktions- och partihandelsled, t.ex. egna varumärken, och olika strategier för inköpsverksamhet. Ett förväntat delresultat av den föreslagna undersökningen är att uppskatta behovet av ytterligare analys med kompletterande förkla ringsvariabler samt alternativa modellansatser.

13 Modell I detta avsnitt redogörs för den analysmodell VTI rekommenderar. Inledningsvis ges en översiktlig bild av modellen och därefter följer en diskussion om modellens variabler kopplat till en kort teoretisk bakgrund. Den sammanställning av förklaringsvariabler som finns i rapporten Regionala prisnivåundersökningar tjänar som utgångspunkt för resonemanget. VTI förordar att region i så stor utsträckning som möjligt likställs med kommun vad gäller geografisk avgränsning för olika data. I vissa fall kan det möjligtvis vara lämpligt att använda statistik med en finare indelning för att åstadkomma bättre förklaring. Statistikens geografiska indelning bör så långt som möjligt överensstämma med butikernas avsättningsmarknad. Som beroende variabel i modellen används matkorgspriser baserade på matkostnadsundersökningen. En enkel ansats för att förklara prisskillnaderna är att låta olika regioner representeras av s.k. dummyvariabler vid modellestimering. Metoden innebär att förekomst av prisskillnader mellan orter identifieras, men ansatsen har emellertid ett ringa förklaringsvärde. Region i sig själv har inget förklaringsvärde utan bör snarare ses som ett aggregat av ett antal karakteristika. I största möjliga mån bör analysen istället grundas på kvantitativa variabler där variabeln region endast används som en slags restpost för faktorer som är abstrakta eller svåra att kvantifiera. Av motsvarande skäl används ingen klassificering av butikerna i förklaringsmodellen. Kategorisering av butiksbeståndet kan vara en bra metod för att förenkla beskrivande undersökningar, men i en förklarande analys bidrar sådana artificiella variabler endast till att dölja de verkliga orsakssambanden. Bakom begrepp som lågprisbutik återfinns ett antal karaktäristika som sortiment, storlek, servicegrad etc., som bör ingå som självständiga variabler i en modell som utgår från en förklarande ansats. Det är väsentligt att prisskillnader som beror på skiftande konkurrensförhållanden identifieras. För att urskilja konkurrensbetingad prisvariation rekommenderar VTI att priserna inledningsvis "rensas" från ett antal produktions- och distributions ekonomiska faktorer på marknadens utbudssida. Med utbudssida avses här de kostnadssamband m.m. som återfinns inom distributionsföretagen på framförallt detaljistnivå. Till denna analys bör läggas variabler som beskriver efterfrågans, d.v.s. avsättningsmarknadens, sammansättning i respektive region. Om det återstår oförklarade prisdifferenser som överstiger den slumpmässiga variationen, vilket det med stor sannolikhet kommer att göra, måste data som beskriver den lokala konkurrenssituationen tillföras modellen. Nödvändigheten och omfattningen av en sådan komplettering kan dock inte bestämmas innan den övriga analysen är genomförd. VTI föreslår därför att analysarbetet delas upp i två faser, med delvis olika fokus. I den första fasen förklaras prisdifferenserna dels av kostnader på dagligvarumarknadens utbudssida och dels av efterfrågan. Som komplement till de kvantitativa förklaringsvariablerna ingår dessutom ortsspecifika dummyvariabler, vilka fångar upp prisdifferenser som tills vidare inte förklaras på annat sätt. Här ingår bl.a. prisdifferenser som har med skiftande konkurrensförhållanden att göra. Metoden med dummyvariabler syftar till att identifiera omfattningen av konkurrensbetingad prisvariation inför fas II. Om dummyvariablerna visar sig 2

14 vara signifikanta utvidgas modellen med ytterligare variabler som beskriver konkurrenstryck. Målsättningen är att successivt avveckla dummyvariablernas betydelse vad gäller förklaringen av prisskillnader mellan orter och variabelsätta modellen med egentliga förklaringsfaktorer. I Sambandet mellan butiksstruktur och prisnivåer inom dagligvaruhandeln används förekomst av annan livsmedelsbutik inom 500 meter samt förekomst av stormarknad inom 20 kilometer. Även andra variabler som beskriver unika drag i den lokala konkurrenssituationen bör prövas, se nedan. Det bör observeras att uppdelningen i utbuds- och efterfrågesida är endast ett sätt att strukturera analysen och inte någon exakt spegling av reella förhållanden. I ett vidare perspektiv är det naturligtvis så att utbud och efterfrågan utvecklas och anpassas i en dynamisk växelverkan med varandra. Det befintliga materialet, d.v.s. tvärsnittsdata om prisnivåer, medger dock att endast analyser av kortsiktiga förhållanden kan göras. Beroende variabler Prisnivån som modellen förklarar bör på ett korrekt sätt spegla konsumentkollektivets faktiska dagligvarukostnader. Sammansättningen av olika konsumenters dagligvarukonsumtion beror på familjeförhållanden, ekonomi och livssituation i övrigt, förhållanden som rimligen varierar kraftigt. Konsumentverket har i sina matkostnadsundersökningar komponerat varukorgar utifrån en matsedel för en månad. Alternativa varukorgar finns för familj, yngre man och äldre kvinna. Då matsedlarna inte bara har använts för sammanvägning utan också bestämt urvalet begränsas möjligheterna till att sätta samman nya korgar. VTI förordar att en eller flera av varukorgarna används som beroende variabler i förklaringsmodellen. Oberoende variabler Organisationen av marknadens utbudssida, inte minst butikernas storlek, är avgörande för prisläget. Preliminära forskningsresultat från VTI visar att priset på dagligvaror faller i ett betydande omsättningsintervall. Att mer utförligt identifiera och kvantifiera eventuella stordriftsfördelar är en viktig del av analysen. Inte minst då dylika fördelar måste balanseras mot de monopolistiska tendenser som en långt driven koncentration kan medföra, i samhällsekonomiska analyser. Frågan behandlas delvis i konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige under 90-talet. Den framtida utmaningen för konkurrensvårdande instanser och myndigheter som ska bevaka konsumentintresset, är hur förekomsten av betydande skalekonomier inom varudistributionen ska vägas mot en fungerande konkurrens, med beaktande av de samtidigt gällande politiska målen om en långsiktigt hållbar utveckling. I SCB:s förstudie Regionala prisnivåundersökningar tas säljyta och antal sysselsatta upp som förklaringsvariabler. Båda dessa kan i någon mening ses som mått på butiksstorlek. Butiksomsättning kan också användas för att beskriva respektive butiks storlek. Preliminära resultat baserade på data från matkostnadsundersökningen och den s.k. servicedatabasen visar att korrelationen mellan omsättning och butiksyta är mycket stark. Vidare är butikskarakteristika såsom sortimentsbredd, servicenivå, antal anställda m.m. intressanta. 3

15 Priset på en vara är avhängigt insatsen av produktionsfaktorer samt priset på dessa. Förbrukningen av olika produktionsfaktorer beror dels på hur varan produceras och dels på hur denna distribueras till konsumenterna. Priset på en vara påverkas av mängden distributionsarbete, men också på kostnaden för detta. Butiker av olika storlek ansvarar för olika stora delar av distributionsarbetet och har dessutom skiftande förutsättningar att utföra distributionen på ett rationellt sätt. En varas pris beror därför inte enbart på dess rent fysiska egenskaper utan ska även förstås mot bakgrund av egenskaper hos butiken, såsom läge, trivsam butiksmiljö, service, vilket brukar betecknas som "bundle of convenience dimensions".(se exempelvis Svensson, sid ) Dessa omfattar bl.a. mängden distributionsarbete som lagts ner på varan, d.v.s. hur nära konsumenten varan befinner sig i geografisk och utformningsmässig bemärkelse. Distribution ska ses som en rad åtgärder syftande till att överbrygga olika gap mellan producent och konsument. De mest uppenbara gapen är kanske geografiska och tidsmässiga men viktiga är också gap som avser produktkarakteristika. Exempelvis är uppdelning i lagom kvantiteter en viktig del av distributionsarbetet. Service i form av en ostdisk innebär exempelvis att kunden kan få exakt den storlek på ost som han eller hon föredrar. En sådan ostbit överensstämmer bättre med konsumentens preferenser än vad ett stycke som är tillskuret efter mer schablonmässiga mått gör. Marknadens storlek och konsumenternas preferenser är avgörande för hur långt koncentrationen ska drivas. Koncentration i någon dimension, innebär att gapen ökar och att en större del av distributionsarbetet överförs på konsumenten. Geografisk koncentration innebär att konsumenten måste utföra en större del av transportarbetet, likriktning av produkterna innebär att konsumenten i någon annan form måste utföra vidareförädling. Självklart kräver långt driven kundanpassning eller distribution extra resurser, vilket påverkar priset. Demografiska och geografiska förhållanden påverkar marknadens efterfrågan. Faktorer som befolkningstäthet, åldersstruktur, utbildning, bilinnehav och inkomst har betydelse för inköpsbeteendet och därmed sannolikt även priset. I Sambandet mellan konstateras exempelvis att priserna generellt sett är lägre i områden med mycket barn och pensionärer. Vilka faktorer kan då förklara prisdifferenser som kvarstår efter att hänsyn tagits till butiksutformning, demografiska förhållanden etc.? En hypotes är att volymen förbrukade produktionsfaktorer i en viss butikstyp bör vara lika i samtliga regioner och att prisdifferenser därför kan förklaras av icke homogena faktorpriser. Dessa bestäms i någon mån av den ekonomiska aktiviteten i en region. Ett tilltagande problem för ekonomiska analyser som ska täcka hela Sverige är den tilltagande obalansen mellan olika regioner vad gäller den övergripande ekonomiska aktiviteten. Områden med högre ekonomisk aktivitet har ofta höga löner, dyra fastigheter m.m. som troligen också påverkar dagligvarupriserna direkt eller indirekt. Ett mått på ekonomisk aktivitet är naturligtvis inkomst per invånare, vilket kan ses som ett slags regionalt "BNP per capita". Ett komplement till inkomststatistiken kan vara sysselsättningsgrad alternativt arbetslöshet. Arbetskrafts- och fastighetsprisindex borde också kunna användas, under förutsättning att dessa kan fördelas till kommunnivå. Dessa variabler påverkar marknadens 4

16 produktionssida, genom faktorpriser, men beskriver samtidigt olika karaktäristika vad gäller den lokala efterfrågans sammansättning. För enkelhetens skull grupperas variablerna tillsammans med övriga efterfrågevariabler i sammanställningen nedan. I undersökningens andra fas krävs information om konkurrenstryck på de olika marknaderna, vilket exempelvis kan uttryckas med antal konkurrerande butiker av olika typer och avstånd till dessa. Konkurrenssituationen kan också beskrivas av variabler som mäter den övergripande aktiviteten på marknaden, t.ex. omfattningen av nyetableringar och nedläggningar på kort sikt samt marknadsandelar för olika aktörer och/eller butikstyper. Möjligheterna att uppbringa denna typ av data måste dock utredas närmare när behovet är klarlagt i analysens första fas. Diskussionen ovan kan sammanfattas i följande sammanställning av relevanta förklaringsvariabler: Förklaringsvariabler i fas I: Omsättning Antal anställda Förekomst av manuell service Sortimentsbredd Butiksläge Öppettider Disponibel inkomst Sysselsättning/arbetslöshet i regionen Befolkningstäthet (areal, total befolkning) Befolkningens åldersstruktur Befolkningens utbildning Bilinnehav Ytterligare förklaringsvariabler fas II: Avstånd till andra butiker Andra variabler som beskriver lokal konkurrenssituation 5

17 Analysens uppläggning kan sammanfattas med hjälp av följande figur: Utbudssida Efterfrågesida Omsättning Antal anställda Manuell service Sortimentsbredd Butiksläge Öppettider Disponibel inkomst Sysselsättning Befolkningstäthet Åldersstruktur Befolkningens utbildning Bilinnehav Regional/lokal konkurrens Avstånd till andra butiker Övr. variabler Prisskillnader Datamaterial Befintlig statistik Den statistik som finns i nuläget härstammar främst från Konsumentverkets matkostnadsundersökning och i viss mån servicedatabasen. Matkostnadsundersökningen innehåller utöver priser även uppgifter om butikskedja och omsättning. Antalet registrerade priser per butik indikerar butikens sortimentsbredd. Omsättning är enligt vår utgångspunkt en viktig förklaringsvariabel. Servicedatabasen innehåller uppgifter om butiksyta för vissa (86%) av de butiker som ingår i MATKOST. I MATKOST materialet finns vissa luckor eftersom samtliga butiker inte har alla de varor som ingår i Konsumentverkets varukorg. Om endast de varor som finns i samtliga butiker används reduceras materialet ner till ungefär hälften. För att i största möjliga utsträckning utnyttja informationen i materialet bör dessa luckor fyllas ut med någon form av uppskattade värden, exempelvis medelvärden. MATKOST materialet dras vidare med några statistiska svagheter. Då urvalsmetoden inte är slumpmässig varken när det gäller orter eller butiker på olika orter kan materialet inte sägas vara representativt i statistisk mening. Generella slutsatser om butiker som inte ingår i urvalet, och om den totala populationen dagligvarubutiker i Sverige, måste därför dras med stor försiktighet. Detta utesluter dock inte att materialet kan sägas var en god representation av butiksutbudet för enskilda orter. Brister vad gäller den statistiska representativiteten kan i viss utsträckning hanteras genom att jämförelser görs 6

18 inom avgränsade typer av butiker. En annan svaghet med MATKOST materialet är att antalet små butiker är mycket litet trots att butiker med omsättning under 10 Mkr per år utgör 57% av butiksbeståndet enligt tidningen Supermarket. Det bör dock samtidigt uppmärksammas att dessa butikers andel av den samlade omsättningen är betydligt mindre, ca 14%, och att småbutikernas omsättningsandel trendmässigt faller. Vi anser därför att det insamlade matkostnadsmaterialet har många kvaliteter såsom varukorgens storlek, aktualitet, samtidigt insamlande etc. som gör att det självklart bör vara undersökningens utgångspunkt. Insamlingsbehov Det befintliga materialet från matkostnadsundersökningen måste kompletteras med ytterligare butikskarakteristika. Butiksdata bör samlas in med hjälp av telefonintervjuer. Fördelen med detta förfaringssätt är dels att matkostnadsundersökningen innehåller telefonnummer till huvuddelen av butikerna (74%) men inte adress, samt att telefonintervjuer generellt ger bättre svarsfrekvens än vad postenkäter gör. Socioekonomiska variabler och annan regional karakteristika är relativt standardbetonad statistik och kan erhållas från SCB. Servicedatabasen innehåller uppgifter om disponibla inkomster m.m. och Glesbygdsverket sammanställer data om t.ex. förvärvsfrekvens och utbildningsnivåer för olika geografiska områden. För den andra fasen är ytterligare datainsamling nödvändig. Att kvantifiera konkurrens torde vara en krävande uppgift eftersom information om andra butiker än de som ingår i MATKOST måste inhämtas. Om metoden i Sambandet mellan ska följas måste såväl förekomst av andra butiker samt karakteristik om dessa inhämtas. För detta ändamål kan servicedatabasen, med bl.a. uppgifter om avstånd till närmaste butik, och gula sidornas kartfunktion på Internet användas. Det är dock centralt att en avstämning görs efter den första fasen i syfte att utvärdera de framkomna resultaten och samtidigt ta ställning till omfattning av och inriktning på den andra fasen Tidsplan Det mest tidsödande och samtidigt mest svårprognosticerade momentet i undersökningen torde vara insamling av data. I fas I måste kompletterande information om butikerna i MATKOST samlas in. Bortfallet bör minimeras vilket kan kräva upprepade påringningar. Omfattningen av insamlingsarbetet i fas II då konkurrenssituationen ska utredas är svår att förutsäga eftersom det bestäms av antalet konkurerande butiker. Sammanlagt räknar vi med att ett år åtgår för att genomföra arbetet i sin helhet, men anser att en avstämning bör göras efter fas I. Som beskrivits ovan bör fas II utformas med utgångspunkt från hur modellen i fas I förmår att förklara den uppmätta prisvariationen. 7

19 Moment Beskrivning Bearbetning av MATKOST material Komplettering av luckor i materialet m.m. Telefonintervjuer fas I Butiksdata samlas in Övrig datainsamling fas I Demografisk och geografisk data samlas in Analys fas I Prisvariationer förklaras med distributionskostnader samt demografiska och geografiska faktorer Avstämning Mot bakgrund av gjorda analyser diskuteras fas II Datainsamling fas II Information om näraliggande konkurrenter till butikerna i MATKOST Analys fas II Konkurrensens inverkan på priset undersöks Avrapportering Resultaten publiceras i VTI:s publikationsserier Budget Det som beskrivs i detta PM är ett förslag och inte en projektansökan eller offert i formell mening. Budgetförslaget nedan visar ungefär vilka kostnader som bör budgeteras om VTI skulle genomföra ett projekt som motsvarar förslaget enligt diskussionen ovan. Projektet planeras att pågå under 1 års bruttotid. Efter avdrag för ledigheter, interna arbetsuppgifter etc., kvarstår 8 månaders effektiv arbetstid. Arbetstiden fördelas här mellan en disputerad forskare och en forskningsassistent, vilket ger följande kostnader: Disputerad forskare 120 dagar: kr Forskningsassistent 120 dagar: kr Kostnaderna för arbetstiden utgår från VTI:s taxesättning som beaktar alla administrativa pålägg m.m. VTI fakturerar endast för utförd effektiv arbetstid baserad på timredovisning. Utöver detta bör kr budgeteras för inköp av data, resor och övriga utgifter. Den totala budgeten för projektet summerar till kronor. 8

20 Referenser Hushållens matkostnader, Rapport 1999:15, Konsumentverket, 1999 Konkurrensen i Sverige under 90-talet, Konkurrensverket, 1999 Regional prisnivåundersökningar, Bilaga till Rapport 1999:3 Bättre prisinformation till konsumenterna, Konsumentverket, 1999 Sambandet mellan butiksstruktur och prisnivåer inom dagligvaruhandeln, SPKs rapportserie 1991:16 Supermarket, nr 6-7, 1999 Svensson, T, Dagligvarudistributionens strukturomvandling, Linköpings universitet,

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg KONSUMENT SÖDERTÄLJE April 2006 Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg Samfattning Konsument Södertälje har mätt prisnivån på Konsumentverkets matkorg, för ett hushåll med två vuxna

Läs mer

Handelsområden 2010 MI0804

Handelsområden 2010 MI0804 Enheten för miljöekonomi och naturresurser 2011-03-28 1(9) Handelsområden 2010 MI0804 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 Beskrivning av statistiken 2016-05-18 SO0206 1(10) Statistik och jämförelser Jesper Hörnblad Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter

Läs mer

Rundvirkespriser 2013 JO0303

Rundvirkespriser 2013 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2014-04-22 1(8) Rundvirkespriser 2013 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index 1(7) PM till Nämnden för KPI PCA/MFO-S och ES/PR-S 2015-05-18 Fredrik Jonsson och Edith Brodda Jansen Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index För beslut I samband

Läs mer

Redovisning av kompletteringsuppgifter till regeringsuppdrag avseende Apoteksombud (Dnr: S 2013/2702/FS)

Redovisning av kompletteringsuppgifter till regeringsuppdrag avseende Apoteksombud (Dnr: S 2013/2702/FS) f/% LÄKEMEDELSVERKET Missiv i (i) T /y' MEDICAL PRODUCTS AGENCY VO Utveckling Kristina Rissler Maier Datum: 2014-09-29 Dnr: 1.1-2013-104194 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 -

FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 - Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 - MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumenten har idag mycket stor makt i distributionskedjan. Tillgången till persondatorer och Internet gör det möjligt för konsumenten att

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718

P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718 1 1. BAKGRUND 1.1 Inledning För cirka tre år sedan genomförde Miljötrender en läsarundersökning, som man nu uppdragit åt ARS Research AB att upprepa

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad Beskrivning av statistiken Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad UF0504 0 Administrativa uppgifter om produkten 0.1 Benämning Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 0.2

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; detaljhandelsförsäljning av läkemedel.

Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; detaljhandelsförsäljning av läkemedel. KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-05-22 Dnr 246/2013 1 (6) Anmälande företag Oriola-KD Holding Sverige AB, 556622-5776, Box 252, 435 25 Mölnlycke Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms

Läs mer

Hantering av urvalsbias i KPI

Hantering av urvalsbias i KPI PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Postverksamhet 2011 TK0701

Postverksamhet 2011 TK0701 ES/NS 2012-06-15 1(11) Postverksamhet 2011 TK0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) 2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed

Läs mer

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Restid och resebeteende

Restid och resebeteende Lunds universitet Ht 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Jerker Holm Restid och resebeteende - Hur en minskning av tågets restid kan få flygresenärer att övergå till tåget. Författare: Max

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 PM 2 2002-12-11 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (otillbörligt gynnande). Vindelns kommun

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Priser på jordbruksmark 2013

Priser på jordbruksmark 2013 Statistikenheten 20140829 1(8) Priser på jordbruksmark 2013 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Utgivning och försäljning av litteratur

Utgivning och försäljning av litteratur Bilaga 2 00 Tabeller Utgivning och försäljning av litteratur Tabell 1 Monografier registrerade i Nationalbibliografin, 1984 2011 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Monografier registrerade i Nationalbibliografin

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Referensår 2008 SF0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid ålderdom I statistiken för 1999-2002 ingår

Läs mer

Stockholm 2012-08-26. Ver 1. Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden>

Stockholm 2012-08-26. Ver 1. Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden> Stockholm 2012-08-26 Ver 1 Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden> Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 1 4 Bakgrund...

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer