Gamla Elverket och Nämndhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gamla Elverket och Nämndhuset"

Transkript

1 Gamla Elverket och Nämndhuset Bebyggelsehistorisk utredning Residenset 27, Västerviks stad, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland Magnus Johansson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport oktober 2011

2 Gamla Elverket och Nämndhuset Bebyggelsehistorisk utredning Residenset 27, Västerviks stad, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland Författare Fotografier Layout Utgivare Kartor Magnus Johansson Magnus Johansson (där inget annat anges) Kalmar läns museum Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Utförd av Kontaktperson Beställare Kontaktperson Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Liselotte Jumme, enhetschef Västervik Bostad AB Eva Hebbel-Åslin Fastighetsägare Tjustfastigheter Kontaktperson Sven-Åke Linberg [2]

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Uppdragets bakgrund... 5 Områdesbeskrivning och karta... 5 Aktuell skyddsstatus... 6 Historik... 7 Västerviks stad... 7 Kvarteret Residenset... 8 Byggnadshistorik och beskrivningar Ångpannehuset Elektricitetsverket Nämndhuset Källförteckning [3]

4 Sammanfattning Sammanfattning av värdebedömning och rekommendationer: Ångpannehuset: Vissa teknikhistoriska värden. Höga lokalhistoriska värden kopplade till den stora samhällsomvandling som elektriciteten innebar för enskilda och för samhället i stort. Bevara exteriören vad gäller volym, fasadmaterial samt fönstersättning. Elektricitetsverket: Nationellt mycket höga arkitektoniska värden kopplat till arkitekt Carl Bergsten och till den trots ombyggnader bitvis välbevarade byggnaden, samt materialverkan och detaljutformning i fasaden. Den relativt välbevarade lägenheten vån 3, bevarad planform och flera detaljer, har viktiga värden. Exteriören kan förändras i bottenvåningen mot gatan, men bör i övrigt bevaras. Redan ombyggda delar av interiören kan byggas om. Ombyggnader bör ske med stor hänsyn till ursprunglig planlösning och bevarade ursprungliga detaljer och material. Nämndhuset: Mycket höga lokalhistoriska värden. Höga symbolvärden kopplade till stadens styre och 1900-talshistoria. Arkitektoniska värden kopplade till den tidstypiska och välbevarade exteriören samt några detaljer i interiören (trapphus, frostat glas etc). Ett värde finns i att det är en byggnad av Västerviks stadsarkitekt under många år, Arre Essén. Bevara exteriören mot gatan vad gäller material, utformning och bevarade fönster och dörrar. Interiören kan byggas om men bevarade originaldetaljer bör bevaras, om möjligt på plats. Gården: Viktigt att bevara en av få obebyggda gårdar i kvarteret. De sneda tomtgränserna som tyder på äldre stadsmönster bevaras tydligt läsbara. [4]

5 Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag från Bostadsbolaget i Västervik att utföra en antikvarisk förundersökning för de aktuella byggnaderna. Bakgrunden är att Bostadsbolaget ansökt om rivningslov för de tre byggnaderna i kvarteret Residenset 27. Byggnadsnämnden har begärt att ansökan ska kompletteras med en antikvarisk förundersökning. Syftet med den är att tydliggöra byggnadernas kulturhistoriska värden för att kunna bedöma konsekvenserna av en rivning. Litteratur- och arkivstudier samt fältbesiktning av byggnaden har utförts av antikvarie Magnus Johansson som också sammanställt denna rapport. Arbetet har utförts under augusti och september Områdesbeskrivning och karta Fastigheten Residenset 27 ligger centralt i Västerviks gamla stadskärna i hörnet mellan Brunnsgatan och Kvarngatan. Kvarterets bebyggelse är blandad till både ålder och utformning. Merparten av kvarterets byggnader har tillkommit under talet, endast de tre tomterna längst åt väster utmed Storgatan har äldre bebyggelse. Karta över centrala Västervik. Pilen markerar de aktuella byggnaderna i kvarteret Residenset. [5]

6 Aktuell skyddsstatus Riksintresseområde Residenset 27 ligger inom avgränsningen för riksintresseområde K 90, Västerviks stad. Riksintresset motiveras med att Västervik är en trästad och sjöfartsstad av medeltida ursprung, präglad av talets stadsplanereglering. Vidare framhålls den förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse och bebyggelsestruktur samt inslag av mer storstadsmässig karaktär från tiden kring sekelskiftet I uttrycket för riksintresset omnämns särskilt de enstaka bevarade spåren av medeltida bebyggelsemönster. Kulturminnesvårdsprogram I kommunens kulturminnesvårdsprogram från 1986 pekas den centrala staden ut som nr 31, Västerviks kulturmiljö. Den välbevarade stadsplanen och den äldre bebyggelsen utgör de främsta motiven för utpekandet. Kulturhistorisk bebyggelseinventering I kommunens inventering av stadskärnans bebyggelse från 1990 ingår fastigheten Residenset 27 i bevarandeområde nr 7. Det före detta elektricitetsverket från 1906 utpekas specifikt som en kulturhistoriskt värdefull byggnad. För Nämndhuset från 1948 ges rekommendationen att bevara ursprungliga dörrar och fönster. Fast fornlämning Fastigheten ligger inom fornlämningsområdet RAÄ 94 Västerviks stad, som utgörs av s.k. stadslager där kulturlager och bebyggelselämningar från medeltid och framåt kan påträffas. Gällande planer Kvarteret Residenset omfattas av en detaljplan från Inga särskilda skyddsbestämmelser finns för de aktuella byggnaderna i planen. Största delen av tomten får ej bebyggas. Dock får den innersta delen av gården bebyggas med uthus eller garage eller överbyggas med planteringsbart bjälklag. [6]

7 Historik Västerviks stad Västervik omnämns som stad för första gången Staden låg vid denna tid på platsen där Gamleby idag ligger. Omkring talet flyttades staden till sitt nuvarande läge vid fästningen Stegeholm. Den första stadsbebyggelsen låg troligen i området kring S:ta Gertruds kyrka och i området ner mot vattnet. Staden följde förmodligen det gängse medeltida stadsplanemönstret med en huvudgata utmed strandlinjen som korsades av korta tvärgator. I anslutning till huvudgatan låg marknadsplats och torg. Relativt snart anlades en ny hamn vid saltsjön, där nuvarande Skeppsbron ligger och en ny stadsdel växte fram i anslutning till denna. Den nya stadsdelen växte fram med ett delvis annat gatusystem. Dessa två tidiga stadsområden, vid kyrkan och vid den yttre hamnen, kan ännu spåras i stadsplanen. Västervik drabbades av en rad anfall och bränder under 1600-talet , 1667 och Vid 1677 års anfall härjades slottet på Slottsholmen, varefter det sedan aldrig återuppfördes. Staden återuppbyggdes, men den medeltida stadsstrukturen ersattes nu av en stadsplan med regelbundna kvarter och breda gator. Här växte trähusbebyggelse fram under och 1800-talen talsplanen är än idag i princip oförändrad och bebyggelsen i Västervik är en av Sveriges bäst bevarade exempel på trähusarkitektur från 1700-och 1800-talen. Västervik började industrialiseras i samband med att sjöfarten fick ett uppsving i mitten av 1800-talet och järnvägslinjerna till Åtvidaberg och Hultsfred togs i bruk Samma år antogs en ny stadsplan som utvidgade 1600-talets rutnätsplan till att omfatta omkringliggande områden. Det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talets samhällsomvandlingar innebar att industribyggnader växte upp i stadens utkanter och nya institutioner byggdes. Dessa var nya byggnader för sociala ändamål, till exempel flera nya skolbyggnader och fängelset, men även anläggningar för nya tekniska installationer som järnväg, vattentorn och elektricitetsverk. [7]

8 Kvarteret Residenset Området där kvarteret Residenset ligger har alltid haft ett av stadens mest attraktiva lägen med närheten till både Gamlebyviken och Saltsjön och platsen har därför varit bebyggd och befolkad ända sedan medeltiden. Sin yttre rektangulära form fick kvarteret när stadsplanen reglerades i samband med återuppbyggandet av staden efter 1677 års härjningar. Spår av det äldre stadsmönstret blev dock kvar inne i kvarteret, där oregelbundna tomtgränser skvallrade om den gamla ordningen. På grund av sitt fördelaktiga läge vid hamnen och stadens torg och viktigaste gator har denna del av staden dominerats av rika handelsgårdar. De första kartorna som visar kvarteret är från början av 1700-talet. Det rör sig om 1707 år stadskarta som finns bevarad i ett par varianter. Tomtgränsernas riktning beror på att det äldre stadsplanemönstret strålade ut radiellt från hamnen. På nästa stadskarta som upprättas 1781 syns inga större förändringar av kvarterets indelning års stadskarta är den äldsta bevarade mer detaljerade stadskartan över Västerviks stad. Kvarteret Residenset är det största kvarteret mitt i utsnittet. År 1872 upprättades återigen en stadskarta över Västervik. I stort sett känns kvarteret igen från den 160 år äldre kartan. Ända förändringen rörande tomtindelningen är att den stora ytan i mitten av kvarteret, som på 1707 års karta har littera 135 och är utmärkt som trädgård?, nu har styckats och tillfallit några av de angränsande tomterna. På den nya kartan finns även byggnaderna utritade. I det nordöstra hörnet av kvarteret syns stadshotellet som från början var tänkt att bli länsresidens om planerna på att dela Kalmar län hade gått i lås. Byggnaden uppfördes år I det [8]

9 motstående hörnet av kvarteret syns byggnaderna som låg på platsen där nämndhuset och elverket nu ligger. Utsnitt av 1872 års karta med kvarteret Residenset i mitten. År 1891 eldhärjades kvarteret och byggnaderna på tomterna nr 27 och 28b brann ned. Bostadshuset på hörnet, tomten 28a, förefaller ha klarat sig. De avbrända tomterna bebyggdes med några mindre magasinsbyggnader men stod för övrigt tomma fram till 1897 då de köptes av Aktiebolaget Westerviks Elektricitetsverk. Bolaget uppförde då det ångpanne-och maskinhus som fortfarande finns kvar inne på gården på Residenset 27. Till ångpannehuset hörde från början ett bostadshus med fasad mot gatan bygger bolaget den omformarstation med kontor och bostäder som fortfarande finns kvar mot Kvarngatan i något ombyggt skick. Under 1900-talet sker det stora förändringar i kvarteret byggs ett stort bostadshus i funkisstil efter ritningar av Johan Lund i hörnet Kvarngatan Strömsgatan uppfördes det nya Nämndshuset. På 1960-talets uppförs en modernistisk byggnad mot Storgatan. På 1980-talet rivs det gamla stadshotellet och nyuppförs i en stil som lånat drag från den gamla byggnaden. Mot Kvarngatan tillkommer en ny byggnad i rött tegel, som anpassats till det intilliggande elbolagshuset från [9]

10 Byggnadshistorik och beskrivningar Ångpannehusets fasad mot gården. Ångpannehuset Nybyggnadsår: 1897 Ombyggnadsår: 1906, upprepade ombyggnader under 1900-talet. Arkitekt: Byggnadsingenjören Fredrik Anderberg ( ) Ursprunglig funktion: Ångpanne-och maskinhus Stomme: Murverk av tegel Historik Byggnaden uppfördes 1897 av Västerviks då nybildade elbolag för att hysa ångmaskiner och utrustning för att producera el. Den 19 [10]

11 december detta år tändes Västerviks första elektriska ljus. Året därpå hade 77 abonnenter anslutit sig. Byggnadsritningarna är signerade av Fredrik Anderberg. Han var född i Västervik och var son till stadsbyggmästaren Hans Anderberg. Han ritade många hus i Västervik under sin långa yrkesverksamma tid i staden. Särskilt bör nämnas de jugendinspirerade byggnaderna Saluhallen och Varmbadhuset. När elverket gick över från ångdrift till vattenkraft ändrades byggnadens ursprungliga funktion revs delar av byggnaden mot söder för att lämna plats för den nya elverksbyggnaden. Nybyggnadsritning av maskinhus vid elektricitetsverk, upprättad av Fredrik Anderberg år Interiörbild från ångpannehuset från den tid då byggnaden hade sin ursprungliga funktion. (Foto: Västerviks museum Kulbacken) [11]

12 Beskrivning Ångpannehuset är en putsad tegelbyggnad med höga stickbågiga fönster. På det plåtklädda taket finns en bred takkupa som tillkommit vid någon av 1900-talets alla ombyggnader. Interiören är helt ombyggd. Rumsvolymen delas av nya mellanväggar och bjälklag. Kulturhistoriska värden Trots senare tiders många ombyggnader har byggnadens exteriör ändå bevarat något av sitt ursprungliga uttryck. Byggnadens exteriör signalerar att där har funnits någon form av industriell verksamhet. Med kunskap om att byggnaden har inrymt kraftkällan till Västerviks första gatlyktor har byggnaden både vissa teknikhistoriska värden och, framförallt stora lokalhistoriska värden. Att elektricitet, som har blivit en så självklar del av allas vardag, en gång kunde produceras så lokalt och småskaligt, är ett viktigt minne att bevara för framtida generationer. Antikvariska rekommendationer Byggnaden bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13. Byggnadens exteriör bör bevaras avseende fönstrens läge och form, samt fasadens material. Eventuella tillbyggnader görs på ett sätt att den ursprungliga byggnadsvolymen är möjlig att uppfatta. Interiörbild från det f.d. ångpannehuset år [12]

13 Elekricitetsverkets gatufasad med det karaktäristiska burspråket. Elektricitetsverket Nybyggnadsår: 1906 Ombyggnadsår: 1938 Arkitekt: Carl Bergsten ( ), Gunnar Morssing ( ) Ombyggnadsarkitekt: Byggmästaren Hugo Gustafsson Ursprunglig funktion: Omformarstation, kontor, bostäder Stomme: Murverk av tegel Historik Byggnaden uppfördes 1906 för elbolaget i Västervik. Uppdraget att rita byggnaden gick till den unge och nydanande arkitekten Carl Bergsten och hans kompanjon vid den tiden arkitekt Gunnar Morssing. Carl Bergsten ( ) föddes i Norrköping. Han genomgick arkitektutbildningar på Kungliga tekniska högskolan ( ) samt Kungliga konstakademin ( ), liksom i Wien. Bergsten betraktas som en av 1900-talets mest tongivande svenska arkitekter. Även om han tog intryck av samtidens byggnadskonst, förhöll han sig påtagligt självständig till många av dess påbud. Bergsten rörde sig i fråga om stilinspiration, från tysk jugend via nationalromantik mot ett så småningom mer klassicistiskt men samtidigt framåtblickande uttryck. Till ett av hans mest kända verk hör Liljevalchs konsthall i Stockholm, uppförd [13]

14 F.d. Skandinaviska Banken. Foto: Jonna Stewenius. Elverksbyggnaden i Västervik ritades i början av Bergstens karriär. Samma år som den byggdes var han högaktuell med flera originella byggnader på Norrköpingsutställningen. I samma stad ritade han en byggnad för Skandinaviska Banken som uppfördes Det finns flera likheter i arkitekturen mellan detta bankhus och den samtida elverksbyggnaden i Västervik. Hans tidiga period kännetecknas av stor självständighet, både gentemot samtida arkitekter och mot sina uppdragsgivare. Resultaten blev byggnader i en stil som aldrig tidigare skådats i Sverige. Samtiden reagerade många gånger starkt mot Bergstens stil. Hans byggnader kritiserades för att vara både fula och osvenska. Under 1910-talet tycks Bergsten räta in sig i ledet och började skapa mindre provokativ och mer traditionell arkitektur i den då rådande klassicistiska stilen. Gunnar Morssing ( ), som är den andre arkitekten som bidrog till Elverkets tillkomst, var kompanjon med Bergsten en kort period i början av 1900-talet. De båda var kamrater under studietiden och inledde strax därefter ett kortvarigt samarbete. Morssing blev senare en av ledarna för ett framgångsrikt arkitektkontor, specialiserat på bostadshus i Stockholms innerstad. Fasadritning signerad Gunnar Morssing och Carl Bergsten, daterad [14]

15 Byggnadens fasad i gatuplan byggdes om när omformarstationen ändrades till kontorslokaler 1931 och Vid dessa tillfällen försvann de stora rundbågiga fönsteröppningarna i bottenplanet. Även interiören förändrades vid dessa ombyggnader genom att ett nytt bjälklag byggdes. Senare under 1900-talet har upprepade renoveringar gjorts. Vissa förändringar i planlösningen har då gjorts, bland annat när man tog upp förbindelser med nämndhusbyggnaden. Elektricitetsverket från någon gång mellan 1931 och 1938 då bottenvåningen byggdes om. Foto: Västerviks museum Kulbacken. Beskrivning Byggnaden är uppförd i tegel i tre våningar. De två nedersta våningarnas fasad mot gatan har synlig tegelmur ovanför en hög granitsockel, medan den översta våningens fasad har ljusmålad slätputs. Fasaden är sparsamt dekorerad med detaljer i huggen granit och ett dekorativt ankarslut. Vindsvåningen är inredd och har förmodligen ursprungliga takkupor. Takfall mot gatan är täckt [15]

16 med svartglaserat tegel och mot gården med grönmålad plåt. Ursprungliga fönster, eller av samma utseende, finns i översta våningen mot gatan och möjligen även i takkuporna. En äldre glasad entrédörr av ek finns mot gatan. Gårdsfasaden, som har en balkong i översta våningen och en inbyggd överst i trapptornet, är helt slätputsad och utan dekoration. Flertalet fönster och fönsterpartier är ursprungliga. Entrédörren är modern och i avvikande stil. Invändigt är byggnaden helt ombyggd i de två nedre senare tillkomna våningarna. Den översta våningen samt vindsvåningen är relativt väl bevarade bakom senare tiders ytskikt och mellanväggar. I synnerhet i den översta våningen är planlösningen i stora drag bevarad. Där har även byggnadsdetaljer i stor utsträckning bevarats, exempelvis dörrar, foder, golvlister, parkettgolv och taklisternas utformning. I ett av rummen finns en kakelugn bevarad. På de ställen som har frilagts i samband med undersökning av de nyligen upptäckta fuktskadorna, syns att ursprungliga ytskikt finns bevarade under senare lager av färg och skivmaterial. Kulturhistoriska värden Västerviks gamla elverksbyggnad har nationellt mycket höga arkitektoniska värden kopplat till arkitekt Carl Bergsten och till den trots ombyggnader bitvis välbevarade byggnaden, samt materialverkan och detaljutformning i fasaden. Elverksbyggnaden är ett prov på Bergstens tidiga och mest nyskapande arkitektur. Byggnaden är också mycket värdefull som exponent för samhällets tekniska utvecklig under tidigt 1900-tal. Den relativt välbevarade lägenheten vån 3 med bevarad planform och flera bevarade detaljer, har viktiga värden. Antikvariska rekommendationer Byggnaden bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan-och bygglagen 8 kap. 13. Exteriören kan förändras i den ombyggda bottenvåningen, d.v.s. de två nedersta våningarna mot gatan. Förändringar bör dock ske med stor hänsyn till byggnadens ursprungliga utformning. Redan ombyggda delar av interiören kan byggas om. Ombyggnader bör ske med stor hänsyn till ursprunglig planlösning och bevarade ursprungliga detaljer och material. Särskild hänsyn bör tas till vid ombyggnad eller renovering av den välbevarade bostadsvåningen på 3:e våningen. [16]

17 Burspråket på gatufasaden mot Kvarngatan. Entréporten. Dekorativ detalj på fasaden. Det f.d. ångpannehuset till vänster, den aktuella byggnaden och nämndhuset till höger, bildar en gårdsmiljö mot kvarterets inre. [17]

18 Trapphuset mot gården. Inbyggd balkong högst upp i trapptornet. Bostadslägenheten. De sentida ytskikten har partiellt avlägsnats. Under finns det ursprungliga utförandet bevarat med pärlspontspanel respektive målade putsväggar och neddragna tak. [18]

19 Några detaljfoton från bostadslägenheten med burspråk, bevarad kakelugn och parkettgolv. [19]

20 Nämndhuset sett från korsningen Kvarngatan Brunnsgatan. Nämndhuset Nybyggnadsår: 1948 Ombyggnadsår: Upprepade ombyggnader fram till 1990-talet. Arkitekt: Arre Essén ( ) Ursprunglig funktion: Kontor Stomme: Murverk av tegel Historik Nämndhuset byggdes av Kraftaktiebolaget år 1948 för att rymma kontorslokaler för uthyrning. Bolaget ägde redan den aktuella hörntomten, som ansågs för värdefull för att låta stå obebyggd. I bottenvåningen fanns lokaler ämnade för drätselkammaren och drätselkontoret. En trappa upp huserade byggnadsnämnden och byggnadskontoret och två trappor upp satt uppbördsverket, en kommunal skattemyndighet. Utöver till dessa uthyrdes även lokaler till en rad mindre myndigheter samt, i mindre omfattning, till företag. I källaren inreddes arkivlokaler och värmecentral. Nämndhuset ritades av stadsarkitekten i Västervik, Arre Essén. Essén hade tidigare drivit egen verksamhet i Stockholm och även haft tjänstgöring vid Byggnadsstyrelsen tillträdde han som stadsarkitekt i Västervik, Vimmerby samt Hultsfreds och Gamleby köpingar, och han innehade den posten fram till [20]

21 Bland Esséns verk bör nämnas de nationellt kända byggnaderna Villa Muramaris på Gotland (1918) och Restaurang Lindgården på Djurgården i Stockholm. Villa Muramaris uppfördes på beställning av paret Johnny Roosval och Ellen Roosval von Hallwyl, som också gjorde de första skisserna till huset. Essén utformade därefter byggnadsritningarna. Restaurang Lindgården uppfördes 1929 inför Stockholmsutställningen Byggnaden, som var den sista bevarade från Stockholmsutställningen, revs efter stora protester sommaren Under sin tid som stadsarkitekt hann Essén bara rita ett fåtal byggnader. Förutom nämndhuset gjorde han även pensionärshemmen i Johannesberg och en tillbyggnad till brandstationen i Västervik. Så sent som 1960 ritade han det originella Gårdveda kapell i Målilla-Gårdveda församling. Bara några år efter att byggnaden stod klar uppstod problem med omfattande sättningar i husets betongbjälklag och, som en följd av det, sprickbildning i väggarna. En utredning från 1951, som finns i byggnadsnämndens arkiv, visade på en rad troliga orsaker: dålig kvalitet på armeringsjärnet, bristande hänsyn till betongens krympning vid torkning samt ovarsamhet vid formgjutningen. I takt med att den kommunala förvaltningen växte under 1900-talet kom kommunen att ha behov av hela byggnaden. Från 1990-talet har det funnits problem med dålig inomhusmiljö i byggnaden. Personer med sin arbetsplats i huset har haft allergiska besvär som har kunnat kopplas till förekomst av mögel. Orsaken har visat sig vara omfattande fuktskador i stommen orsakade av takläckage, med mögeltillväxt som följd. År 2010 flyttades verksamheten ur byggnaden och sedan dess har den stått utan användning. Det nyuppförda nämndhuset. Foto: Västerviks museum Kulbacken. [21]

22 Beskrivning Byggnaden är uppförd i tegel i tre våningar, med en attikavåning i takfallet mot Brunnsgatan. Fasaden mot gatan är klädd med gult fasadtegel och har sockel och dörromfattningar i natursten. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Gårdsfasaden och gaveln har en enklare utformning med slät puts avfärgad i gult och utan utsmyckning. Den tydligt markerade huvudingången, med dörrparti med trädörrar med smidesgaller och omfattning av sten, ligger i hörnet Brunnsgatan-Kvarngatan. Ovanför huvudingången finns en balkong med smidesräcke. De flesta dörrar och fönster är ursprungliga. Byggnaden har genomgått flera ombyggnader och renoveringar för att anpassas till verksamhetens krav. Mest rör det sig om en del förändringar i planlösningen, byte av ytskikt samt nya tekniska installationer. Exteriören är i stort sett oförändrad, förutom den nordligaste delen mot Kvarngatan som förändrades i slutet av 1960-talet när portgången in till gården togs bort. I interiören är huvuddragen i den ursprungliga planlösningen, med korridorer som flankeras av kontorsrum, bevarad. Vissa förändringar har dock gjorts, särskilt i samband med att Nämndhuset fick invändig kommunikation med Elverket. Ytskikt och byggnadsdetaljer, exempelvis innerdörrar har bytts ut under årens lopp i rätt stor omfattning. Kulturhistoriska värden Byggnaden har mycket höga lokalhistoriska värden som en symbol för stadens styre och 1900-tals-historia. Dessutom finns arkitektoniska värden kopplade till den tidstypiska och välbevarade exteriören. Exempel på värdefulla delar av interiören är: det välbevarade trapphuset med den svängda trappan med kolonner och räcken, byggnadsdetaljer med koppling till byggnadens funktion som det etsade fönstret med motiv från det gamla rådhuset, smidesräcken och stenrelief med kommunvapnet. Dessutom finns enskilda ursprungliga byggnadsdetaljer som dörrar och dörrbeslag bevarade. Ett värde finns i att det är en byggnad av Västerviks stadsarkitekt under många år, Arre Essén. Antikvariska rekommendationer Byggnaden bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan-och bygglagen 8 kap. 13. Exteriören mot gatan bör bevaras vad gäller material, utformning och bevarade fönster och dörrar. Fasaden mot gården kan förändras, dock inte på ett sådant sätt att [22]

23 gårdsytan byggs igen. Interiören kan till största delen byggas om men bevarade originaldetaljer bör bevaras, om möjligt på plats. Nämndhusets exteriör, augusti [23]

24 Överst till vänster ses receptionslokalen i bottenvåningen, med bevarat entréparti men i övrigt ombyggt. Överst till höger ses rum med två originaldörrar. Övriga bilder visar bevarade originaldetaljer i interiören. [24]

25 I byggnaden finns två trapphus. Huvudtrappan har ett dekorativt smidesräcke. [25]

26 Del av gården sedd från den nuvarande infarten från Kvarngatan. Innergården Historik och beskrivning Som tidigare nämnts i historiken över kvarteret har det skett stora förändringar med kvarterets bebyggelse under 1900-talet. Under 1800-talet fanns det gårdar på varje tomt. Idag återstår endast tre öppna innergårdar, varav den på kvarteret Residenset 27 är en. Den har fått sin nuvarande form genom de byggnationer som gjorts 1897, 1906 och Fram till slutet av 1960-talet gick tillfarten till gården genom en portgång i nordligaste delen av Nämndhusets bottenvåning. Sedan dess går den omedelbart norr om Nämndhusets gavel, där det tidigare legat en byggnad. Uthusen på grannfastigheterna i norr markerar den sneda tomtgränsen som är en rest av ett det medeltida bebyggelsemönster som föregick dagens rutnätsplan. Gården på fastigheten har haft olika typer av uthusbebyggelse, bland annat ett kolförråd. Kulturhistoriska värden Den bevarade gården visar på ett bebyggelsemönster som tidigare präglat hela Västerviks stadskärna. I kvarteret Residenset har många av gårdarna byggts igen. Därför blir det särskilt viktigt att de kvarvarande gårdarna får finnas kvar som ett värdefullt spår på av tidigare byggnadsmönster. Den sneda tomtgränsen med uthusen i norr är särskilt värdefull som en rest av den medeltida stadsstrukturen. [26]

27 Antikvariska rekommendationer Gården bör inte byggas igen. Eventuellt tillkommande byggnader bör inte göras större än att den öppna gårdskänslan bevaras. Den sneda tomtgränsen mot norr bör också finnas kvar och förbli synlig i bebyggelsen. [27]

28 Källförteckning Tryckt material Andrén, Erik Västerviks bebyggelsehistoria En undersökning av bevarade äldre hus och gårdar. Nordiska museets handlingar, Stockholm. Andersson, Helge Elverket i Västervik Ekblads boktryckeri, Västervik. AB Dalgren, Lars, Västerviks historia II, , Stadsfullmäktige i Västerviks kommun. Eriksson, Eva Den moderna stadens födelse, Ordfront förlag, Stockholm. Kjellgren, Sven, Västervik 1900 till 1930 En berättelse i ord och bild, Impactum, Västervik. Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun, 1986, Stadsarkitektkontoret, Västerviks kommun. Arkiv Västerviks museums arkiv Kalmar läns museums topografiska arkiv Byggnadsnämndens arkiv, Västerviks kommun Lantmäteriets kartarkiv [28]

29 [29]

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Fastigheten Residenset 30 Västerviks kommun, Kalmar län

Fastigheten Residenset 30 Västerviks kommun, Kalmar län Detaljplan för Fastigheten Residenset 30 Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KF 2015-02-23 LAGA KRAFT 2015-03-26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-02-13 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Jockes tomt i Bergkvara

Jockes tomt i Bergkvara Jockes tomt i Bergkvara Kulturhistorisk undersökning Segelmakaren 10, Söderåkra sn, Torsås kommun, Kalmar län, Småland Carita Eskeröd KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport oktober 2010 Jockes

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

Söder 60:5, Sockerbruksgränd PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,

Läs mer

Kv. Bryggaren 2 och 24

Kv. Bryggaren 2 och 24 Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson Gamla residenset Antikvarisk medverkan i samband med ommålning och takarbeten på Gamla residenset, Blixten 7. Jönköping stad och kommun, Jönköping län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus

Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus Antikvarisk medverkan vid omläggning av plåttak Kalmar 10, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län, Blekinge Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning

kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning kv Vintervadet 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) Upprättad 2013-01-18 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

Upprättad 2006-08-23, Antagen 2006-11-20 (KF 103/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 54, 95, 123, 155, 171 och 214

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Antikvarisk förundersökning. Del av Eken 4, hus 02 Löfströms allé/ågatan, Sundbyberg

Antikvarisk förundersökning. Del av Eken 4, hus 02 Löfströms allé/ågatan, Sundbyberg Antikvarisk förundersökning Del av Eken 4, hus 02 Löfströms allé/ågatan, Sundbyberg Fastighetsbeteckning: Eken 4, hus 02 Namn/Gatuadress: Löfströms allé 3 Kommun, Stadsdel: Sundbyberg Ärendenr: 2016-02-02

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Detaljplan för kv. Hans

Detaljplan för kv. Hans Ronneby kommun, Blekinge län Orienteringskarta PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar daterade 2013-03-15: Plankarta i skala 1:500 Plan- och genomförandebeskrivning Miljöbedömning

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig?

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig? Den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen (PBL) så att det inte längre behövs bygglov för vissa åtgärder på en- och tvåbostadshus. I de allra flesta fall behöver du göra en anmälan till kommunen och

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Patrikshills annex. Byggnadsantikvarisk utredning. Björn Ahnlund. Rapport. Bagaren 11, Sankt Nicolai församling, Halmstads kommun 2014:4

Patrikshills annex. Byggnadsantikvarisk utredning. Björn Ahnlund. Rapport. Bagaren 11, Sankt Nicolai församling, Halmstads kommun 2014:4 Patrikshills annex Byggnadsantikvarisk utredning Björn Ahnlund Rapport Bagaren 11, Sankt Nicolai församling, Halmstads kommun 2014:4 FOTO Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland TEXT Björn Ahnlund, Kulturmiljö

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund Antikvarisk kontroll Hipp Förändringsarbeten gård Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel:

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. VÄSTERVIKS KOMMUN KONSEKVENSBEDÖMNING Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. AV: Västerviks kommun, Enheten för Samhällsbyggnad Datum:

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Trasten 20. Fastighetens och bostadsrättsföreningens historia i korta drag. (version juli 2011)

Trasten 20. Fastighetens och bostadsrättsföreningens historia i korta drag. (version juli 2011) Trasten 20 Fastighetens och bostadsrättsföreningens historia i korta drag (version juli 2011) Anrika Odengatan? Inte riktigt! Man behöver bara gå tillbaka till Brodins och Dahlmans Stockholmskarta utgiven

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Gullmarsberg 2:2 Skredsviks socken, Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:21 Lars Rydbom Katarina

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv 2005-05-11 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv ÖRNEN 11 Eslövs kommun Skåne län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANDATA Lägesbestämning Plankarta, tillika grundkarta,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Karaktär 1 Långängen Omfattning

Karaktär 1 Långängen Omfattning 1 Långängen Omfattning Kv Oljekällaren, Trion, Kvintetten, Sextetten, Kvartetten, Duon, Bäckfalla, Branten, Lunden, Björkbacken, Slänten, Vagnen, Loket, Linjen, Triangeln, Kurvan, Tegen, Björkhagen, Butiken,

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Sturkö Skans. Sturkö socken, Karlskrona kommun. Antikvarisk förprojektering. Blekinge museum rapport 2004:13. Torgny Landin

Sturkö Skans. Sturkö socken, Karlskrona kommun. Antikvarisk förprojektering. Blekinge museum rapport 2004:13. Torgny Landin Sturkö Skans Sturkö socken, Karlskrona kommun Antikvarisk förprojektering Blekinge museum rapport 2004:13 Torgny Landin Sturkö Skans antikvarisk förprojektering Den 23 september 2004 genomförde undertecknad

Läs mer

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län 1(8) Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län Planbeskrivning Bakgrund och syfte Gamla skolan i Borgeby är belägen i byns norra del öster om och intill Norra

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

12. SKOGSTORP. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse

12. SKOGSTORP. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse 12. SKOGSTORP Överst: Skogstorpsskolan. Under: Pizzeria vid Göteborgsvägen. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse för bostadsändamål. De flesta

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:23 Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Antikvarisk förstudie Kvarteret Lothar 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer