ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIII NUMMER 2 APRIL Obesitas Diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIII NUMMER 2 APRIL 2014. Obesitas Diabetes"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIII NUMMER 2 APRIL 2014 Obesitas Diabetes

2 Organ för Sver iges Kli n iska Di etister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: Layout & Material STODAB Tryckeri Lenanders Tryckeri AB TEMA: Obesitas Diabetes Ledare: BMI - att mäta med måtta 6 Följsamhet viktminskningens heliga graal 10 Dietary intervention in patients with diabetic gastroparesis 12 Föräldrar ser inte barnens övervikt 18 Recension: Levnadsvanor en klinisk handbok 24 Holländsk rappor: Dietistens kostnadseffektivitet 26 Kännedom, upplevd följsamhet och attityd till SLV:s 5 kostråd 28 Ny tjänst i Norrbotten: Landstingsanställd kommundietist 32 DRF:s levnadsvaneprojekt Inbjudan till SWESPEN 37 DRF informerar 38 Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 3/14 9 maj 30 maj 4/14 22 aug 12 sept 5/14 3 okt 24 okt Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-kontrollerad upplaga 2013: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. 4 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

3 ledare Magnus Forslin Redaktör Dietistaktuellt Om BMI och att mäta med måtta Från och till diskuteras i hälsodebatten förtjänsten av att mäta patienternas vikt och BMI, där somliga menar att ett allt för ensidigt fokus riskerar att förbigå mer konkreta, överhängande riskfaktorer avseende metabolt syndrom med närslutna sjukdomar, som t ex andel visceralt fett. Nu har ett par uppmärksammade studier åter aktualiserat frågan: I marsnumret av Mayo Clinic Proceedings 1 publiceras en unik metaanalys där man samlat data från 11 prospektiva kohortstudier omfattande vuxna i åldersspannet 20 till 83 år i syfte att kartlägga relationen livslängd midjeomfång. Det optimala bukomfånget bedöms enligt forskarna vara högst 70 centimeter för kvinnor och 90 cm för män. Studieresultatet visar att kvinnor med ett midjeomfång på över 95 centimeter dör i genomsnitt hela fem år tidigare än kvinnor inom rekommendationen. Motsvarande, män med ett bukomfång överskridande 110 centimeter avlider tre år tidigare än män med högst 90 centimeters omkrets runt midjan. Den största orsaken till död är hjärt-/kärlsjukdom, men även olika typer av cancer är vanligt. I sammanhanget bör det understrykas att resultatet var helt oavhängigt vilket BMI som förelåg. Forskarnas slutsats är att mätning av midjeomfång inom vården bör komplettera beräkningen av BMI även när det gäller patienter som är normalviktiga. I början av 2013 publicerades i Journal of American Medical Association en annan omfattande metaanalys 2 i vilken forskare från U.S. Centers for Disease Control and Prevention analyserat 97 studier omfattande närmare tre miljoner människor och dödsfall (inkluderande alla dödsorsaker). Studien visar föga överraskande att ett BMI på 35 kg/m 2 eller högre ökar risken för dödlighet (29 %), men också vilket givit upphov till en ganska infekterad debatt i USA att personer med ett BMI mellan 25 och 30 kg/m 2, dvs överviktiga, har en 6 % lägre mortalitetsrisk än normalviktiga som befinner sig i BMI-spannet 18.5 till 25 kg/m 2. Somliga anser att detta ger stöd för den omdiskuterade s k obesitasparadoxen, andra menar istället att det tydligt visar hur otillräckligt, och t o m missriktat BMI-instrumentet kan vara; vanliga invändningar är t ex att det inte gör någon skillnad på olika typer av fett, hur det är distribuerat eller om viktmassan utgörs av muskler. (Lejonparten av spelarna i svenska ishockeylandslaget lär som bekant vara obesa tekniskt sett.) Huvudförfattaren, dr Katherine Flegal, framhåller också att vården bör fokusera mindre på BMI, och istället titta på enskilda värden som sammantaget ger en mer nyanserad bild av hälsostatus, t ex för blodtryck, kolesterol, triglycerider, blodsocker, muskelstyrka och uthållighet, samt just midjeomfång. Exemplen visar hur viktigt det är att använda olika kroppsmått i rätt sammanhang, men man bör inte kasta ut barnet med badvattnet, det vill säga skrota BMI. Det är bl a ett utmärkt instrument att tillämpa på populationsnivå, för att mäta skillnader mellan grupper samt för att i sekulära trender påvisa hur förekomst av normalvikt och övervikt varierar. En annan klar fördel med både BMI och midjeomfång är att de är lätt mätbara, samtidigt som metoderna möjligtvis kan ha ett visst pedagogiskt värde, där t ex nämnda 70 respektive 90 cm utgör enkla riktvärden att hålla sig till. Men det finns smolk i bägaren: Allt oftare hörs uttryck som att fat is the new normal, och det finns en hel del indikationer som pekar på att vår syn i västvärlden går mot en gradvis normförskjutning av vad vi uppfattar som övervikt och fetma. För en tid sedan blev jag uppmärksammad på en enkät som gjorts bland amerikanska dietister, vilka uttrycker en stark oro över att befolkningen i USA blir allt mer tillfreds med sina extra kilon det har blivit ok att ha en ohälsosam vikt 3. Det är alltså inte frågan om fenomenet the fat gap (myntat av brittiska forskare för att illustrera diskrepansen mellan hur man uppfattar sig själv och vad badrumsvågen i själva verket visar ), utan om en sorts negativ habitueringseffekt där ribban gradvis höjs för vad vi faktiskt upplever som normalviktigt. I detta nummer kan vi t ex ta del av Susanne Regbers avhandling [sid 18] som beskriver hur föräldrar numera ställer sig frågande inför påståenden om att deras barn skulle ha något problem med vikten: Av de svenska föräldrarna till barn med övervikt ansåg 58 % att barnen var normalviktiga. I Italien, där andelen barn med fetma och övervikt är 45 %, ansåg 75 % av föräldrarna till dessa barn att de var normalviktiga. Detta är givetvis oroande även om våra normer förändras, så består riskerna med övervikt och fetma, och det kan finnas skäl att fundera över om dietisterna i framtiden inte bara ska ge råd som främjar en hälsosam fysik, utan också är i behov av nya redskap som befordrar en självbild hos patienten som ligger i linje med behovet av behandling om nu inte hårddata som vikt, BMI och midjeomfång räcker till. Referenser 1. Cerhan JR et al. A Pooled Analysis of Waist Circumference and Mortality in 650,000 Adults. Mayo Clinic Proceedings Mar 89;3: , 2. Flegal KM et al. Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis. JAMA Jan 2;309(1): doi: /jama Blasi E. 14 Top Diet Trends For 2014 Annual Survey of Nutrition Experts Predicts the Popular Diet Trends this New Year. Available at: Accessed 14 Mar 2014 (webbsida) 6 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

4 Noterat Tema: Obesitas Diabetes Kroppens fettproduktion viktigare än vi tidigare trott Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten. Vi vet ännu inte tillräckligt om vad som händer med kroppens egen fettproduktion när vi tillsätter höga halter omega-3-fettsyror genom kosttillskott. Vi vet inte heller hur viktiga de fettsyror är som vi får i oss via dieten jämfört med de egenproducerade fettsyrorna. Därför rekommenderar jag att man i första hand ser till att få i sig omega-3-fettsyror via maten, säger Anders Jacobsson, professor vid Institutionen för Molekylära vetenskaper, Stockholms universitet. Det finns mycket forskning som visar på att intag av omega-3-fettsyror, däribland DHA, kan ha positiv inverkan på hälsan. Den nya studien visar dock att kroppen själv kan producera de viktiga fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6. En förutsättning är att vi får i oss alfa-linolensyra och linolsyra, vilket finns i det mesta vi äter såsom mjölk, kött, fisk, frukt och grönsaker. Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson. Studien, som är gjord på möss, visar att hela 90 procent av kroppens omega-3-fettsyra DHA produceras av de egna cellerna, framförallt i levern. Endast omkring 10 procent kommer från dieten. Att brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern, framkommer också i studien. Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, säger Anders Jacobsson. Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten. Rikliga mängder DHA finns framförallt i fet fisk, diverse nötter och frukter. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Journal of Lipid Research. Källa: Stockholms universitet Medelhavskost utan frukost bäst för diabetiker? För personer med diabetes är det mer gynnsamt med en enda stor måltid än flera mindre utspridda över dagen. Så tolkas resultaten av en koststudie vid Linköpings universitet. I den kliniska studien som utfördes på 21 patienter med typ 2-diabetes undersöktes hur lågfettkost, lågkolhydratkost och medelhavskost påverkade blodsocker, blodfetter och vissa hormoner efter måltiderna. Vi fann att lågkolhydratkosten gav lägre blodsockervärden än lågfettkosten, men en något högre nivå av blodfettet triglycerider, säger Hans Guldbrand, distriktsläkare och doktorand, som tillsammans med professor Fredrik Nyström lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Men det mest intressanta resultatet var enligt forskarna att medelhavskosten, med endast en kopp svart kaffe till frukost och en stor energirik lunch, inte gav högre blodsockervärden än lågfettkosten. Det talar för att det är mer gynnsamt med en stor måltid i stället för flera mindre när man har diabetes. Det är förvånande hur ofta man hänvisar till nyttan av så kallad medelhavskost men glömmer att den oftast innebär frånvaro av frukost, säger Fredrik Nyström, som är professor i internmedicin. Studien genomfördes under tre testdagar då de 21 patienterna i lottad ordning fått äta frukost och lunch från de tre typerna av kost. De hade inte ätit något sedan klockan 22 dagen innan. Under varje testdag togs laboratorieprover vid sex tillfällen under de nio timmar deltagarna vistades på medicinmottagningen. Lågfettkosten hade en näringsfördelning som sedan länge varit den rekommenderade i de nordiska länderna, med drygt hälften av energin från kolhydrater. Lågkolhydratkosten innehöll en relativt låg andel kolhydrat (ca 20 energiprocent) och en hög andel fett (ca 50 energiprocent). Medelhavskosten var komponerad med endast en kopp svart kaffe till frukost och hela energiinnehållet till lunch, med olivolja och fisk och vin som måltidsdryck för dem som så ville. Alla tre menyerna hade samma totala kaloriinnehåll. Våra resultat ger anledning att omvärdera både näringsinnehåll och måltidsordning för patienter med diabetes, säger Fredrik Nyström. Artikel: A randomized cross-over trial of the postprandial effects of three different diets in patients with type 2 diabetes av Fernemark H, Nyström F och Guldbrand H. PLOS ONE 27 november Källa: Linköpings universitet 8 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

5 Tema: Obesitas Diabetes Följsamhet viktminskningens heliga graal Enligt Svenska Akademins ordbok förklaras begreppet följsam som benägenhet att rätta sig efter någon eller något, vilket visar kärnan i ordet och samtidigt problematiken med hänsyn till följsamhet till kostråd. Hur benägen man är att rätta sig efter eller följa kostråd som har till syfte att minska vikten, beror som bekant på många faktorer och där sannolikt flera av dem inte är tillräckligt kända. Foto: Kajsa Asp Ingrid Larsson klin näringsfysiolog leg dietist, med dr, Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Varje gång man läser och diskuterar resultat från fetmabehandling, såväl från en enskild forskningsstudie som i en uppföljning av den egna behandlingen, måste studiedeltagarnas/patienternas följsamhet till de givna råden tas i beaktande. Följsamhet, eller engelskans dietary compliance alternativt adherence, är ett område varje dietist måste förhålla sig till i den kliniska vardagen. Ändå har området endast begränsad forskning inom nutritionsbehandling att tillgå (1). Detta kunde man även konstatera i Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt (2). Bristande följsamhet är tillsammans med avhopp två av de viktigaste faktorerna man identifierat som utmaningar för att kunna genomföra kostinterventionsstudier som pågår under lång tid (3). I viktminskningssammanhang finns det starka band mellan bristande följsamhet och att avbryta behandling, då konsekvensen av det första är utebliven eller endast modest viktminskning och missnöje med denna som föregår det andra. Det engelska ordet compliance kommer från latinet cumplere som betyder att fullfölja. Följsamhet indikerar grad av underkastelse, åtlydnad, anpassning och flexibilitet (1). Ordet adherence i förståelsen av en medicinsk term betyder att man hörsammar/lyder ett medicinskt råd. En annan term som är relaterad till följsamhet är godtagbarhet (eng. acceptability) som kan förstås som de upplevda fördelarna och nackdelarna av en kost i relation till hur välsmakande den är, vad den kostar och vilken effekt den har på hälsan exempelvis vikten (4). I klinisk praxis finns det stora individuella skillnader i vad följsamhet betyder, inte minst bland medarbetare inom hälso- och sjukvården (5). Det betyder att om vi skall kunna gynna patienten i sin träning för ökad följsamhet, behöver vi som dietister diskute- 10 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

6 Tema: Obesitas Diabetes ra och enas om vilka delar och faktorer som inkluderas inom området följsamhet och deras betydelse för effekten av en behandling. Att mäta följsamhet i studier Viktminskningsstudier som mätt graden av följsamhet, genom exempelvis VAS (Visual Analogue Scale) (6) eller utsöndring av ketonkroppar i urin (7, 8), har kunnat påvisa en sjunkande sådan över tid (6) och förklarat en avtagande viktminskning, alternativt viktökning, över tid (9). Kostintagsmätningar över tid är ytterligare ett sätt att mäta följsamhet. Vi kan mekanistiskt förklara varför en viktminskning uppstår oavsett om det sker med eller utan kirurgisk intervention, men vi har svårare att exakt ringa in vad som ligger bakom viktökningen efter tre till sex månaders viktminskning eller varför en del personer minskar i vikt till önskad nivå och håller denna nya lägre vikt under många år (10). Om vi studerar viktminskning och följsamhet separat kan vi se att viktminskningen förklaras genom en obalans mellan energiintag och energiomsättning medan följsamheten till energirestriktiva kostråd är ett stort kluster av bland annat patientens kunskap, motivation, målsättning, socioekonomiska status, tidigare erfarenheter av viktminskning, känsloläge, tid, återfall, sociala stöd, grad av deltagande i behandlingen, samt en rad psykologiska faktorer som är till för- eller nackdel för att behålla en lägre vikt (11). Det vi mäter på vågen är hur väl patienten kan länka samman de praktiska åtagandena att skapa obalans mellan energiintag och omsättning och de psykologiska faktorerna, samt att hålla ihop detta i varierande situationer och över tid. Dock kan vi konstatera att både behandlare och patient behöver identifiera följsamheten, förhålla sig till och träna den för att viktminskning skall uppnås och behållas över lång tid. En regelbundet återkommande initierad diskussion om följsamhet, vad det är, hur den påverkas av olika faktorer, torde kunna vara behjälpligt i arbetet att finna följsamhetens fallgropar såväl som dess styrkor. Viktminskning, viktstabilitet och att hindra viktökning skiljer sig stort Man kan konstatera att viktminskning, att motverka viktrecidiv och att behålla en lägre vikt över tid är till stora delar skilda entiteter när följsamhet diskuteras. Att nå framgång i dessa tre delar är knutet till många faktorer hos patienten, vilka sammanfattas i Tabell 1. Viktminskning Storleken på viktminskning är relaterad till kön, ålder, ursprungsvikt och hur pass energirestriktiv kost man äter. Ju större energirestriktion, exempelvis genom lågenergipulverdieter, desto större viktminskning (12-14). I ett behandlingsprogram vid fetma som löper över 12 till 16 veckor kan denna typ av behandling generera en viktreduktion om 15 till 25 kg eller mer (13, 15, 16). Det finns en rad fysiologiska faktorer med vilka man kan förklara att en hög grad av följsamhet kan upprätthållas under tre till fyra månader av strikt VLED/LED-behandling (17, 18). Omgivningens stöd under den strikta VLED/LED-period har sannolikt mindre betydelse för resultatet då de fysiologiska faktorerna vanligtvis är starka och utgör en plattform för följsamheten så länge man håller den strikta dieten. Vid en energirestriktiv kost med ett högre energiintag än vad man kan åstadkomma vid lågenergipulverdieter är det fysiologiska stödet svagare och avtar sannolikt över tid varmed patientens inneboende fokus, målsättning och motivation samt omgivningens stöd blir viktigare för att upprätthålla tillräcklig följsamhet över tid. Tabell 1. Faktorer som hänger samman med förmågan att bevara en lägre vikt och med förnyad viktökning efter avsiktlig viktminskning. Bevara en lägre vikt Ett uppnått viktminskningsmål Större initial viktminskning Fysisk aktiv livsstil Regelbunden måltidsrytm Äta mindre fett och mer hälsosam mat Att äta frukost Äta energiglesa mellanmål Flexibel kontroll av energiintag Självövervakning Copingförmåga Förmåga att hantera sug Självtillit Autonomi Sund narcissism Stabilitet i livet Förmåga att etablera sociala nätverk Viktökning efter avsiktlig viktminskning Fetman tillskrivs medicinska faktorer Upplevelse av hinder för viktminskande beteenden Tidigare jojobantning Stillasittande livsstil Ohämmat ätande Mer hunger Hetsätande Ätande som reaktion på negativa känslor och stress Psykosociala stressorer Brist på socialt stöd Mer passiva reaktioner på problem Dåliga copingstrategier Bristande självförtroende Psykopatologi Dikotomt tänkande Källa: Referens 10. Efter tabell 6.4, Kapitel 6. Övervikt och fetma: Den svaga länken i vår välfärd. Levnadsvanor. En klinisk handbok av Egger G, Binns A, Rössner S. Studentlitteratur DietistAktuellt mars 2014 No 2 vol.xxiii 11

7 Tema: Obesitas Diabetes Viktrecidiv I icke-kirurgiska viktminskningstudier inträffar viktrecidiv någon gång efter tre till sex månader (9, 14). Viktrecidivet är vanligtvis långsamt till sin natur men efter 12 till 18 månader är vikten i nivå med baslinjevikten (9). I början av viktrecidivet är avhopp från studie eller behandling som störst. Vid kirurgisk intervention är viktrecidiv något man ägnar mer och mer uppmärksamhet och forskning kring. Det finns identifierade beteenden för hur man underlättar att behålla en lägre vikt efter bariatrisk kirurgi (19). Även om den relativa andelen som recidiverar i vikt är liten av de som genomgår kirurgisk intervention, ökar det absoluta antalet med antalet opererade totalt sett.. Det är mycket viktigt att identifiera och behandla antydan till viktrecidiv snabbt (20). Ett väldokumenterat verktyg i detta sammanhang är regelbunden vägning som visat sig vara en viktig metod att korrigera antydan till viktökning (20). Med hjälp av regelbunden vägning kan små viktökningar pareras med effektiva insatser innan viktökningen blir så stor att den blir ett stort mentalt hinder att ta tag i det (20). I Tabell 2 finns förslag på allmänna åtgärder samt påverkan på både energiintag och energiomsättning för att motverka viktrecidiv. Viktbibehållande Obesa patienter som behandlas för viktminskning uppger ofta att de har mindre problem att minska i vikt jämfört med att behålla en lägre vikt. Därför behöver man en mental och praktisk inställning under viktstabiliseringsfasen som skiljer sig från viktminskningsfasen. En av de stora skillnaderna är att man inte längre kan få motivation genom att se en lägre vikt på vågen utan man ska nu motiveras när man ser samma vikt på vågen. De flesta som haft fetma under en stor/större del av sina liv har gjort många mer eller mindre framgångsrika viktminskningsförsök, det vill säga man är van vid att vikten fluktuerar mycket. Den stora viktvariationen kan komma att bli ett normaltillstånd. Samtidigt som man behåller en lägre vikt över tid, kommer yttre motiveringsstimuli att gradvis avta. Omgivningen kommer inte lika ofta med positiv uppmärksamhet utan har vant sig vid att den tidigare obesa personen fått en lägre vikt. Samtidigt måste den person som minskat i vikt förhålla sig till att ha lyckats minska i vikt jämfört med tidigare mindre lyckosamma erfarenheter. Detta visar att många behöver ifrågasätta sina föreställningar om sin egen förmåga att vidmakthålla en lägre vikt (21). Om man exempelvis har en föreställning om att man är en person som kan minska 10 kg i vikt men inte mer, kan detta efter en tid, med flera viktminskningar om 10 kg bli en del av den egna identiteten. Vid minus 10 kg kommer personen mer eller mindre omedvetet gradvis att frångå de vanor som givit upphov till viktminskning. Vikten ökar igen, vilket blir en bekräftelse på att det går bra att minska 10 kg i vikt men inte mer. Här krävs en öppenhet från både patient och behandlare att diskutera de möjliga underliggande mekanismerna för detta som påverkar följsamheten i ogynnsam riktning. Diskussioner med psykolog eller annan professionell vårdgivare med liknande kompetens kan här gynna följsamheten i viktminskningsbehandling. Faktorer i själva behandlingen som påverkar följsamheten Det finns ett antal, väldokumenterade faktorer för framgångsrik viktminskningsbehandling vid fetma (10, 21). En faktor är närvaro vid överenskomna besök. Ju fler besök man kommer till under en viktminskningsbehandling, desto större viktminskning (14, 22) och mindre midjeomfång (22). Multikomponent program (23) och program som inleds med en strikt energirestriktion (24) ger större viktminskning än energireducerad kost som ensam behandling. Om man kan få till stånd en kraftig viktminskning initialt i behandlingen leder detta till en lägre vikt under längre tid (15, 18, 24). Dessa fyra behandlingsfaktorer visar att ett mätbart och för patienten märkbart resultat, ökar motivationen att behålla de förändringar som givit upphov till en lägre vikt, det vill säga följsamheten upprätthålls. Bör vi avråda obesa patienter att påbörja behandling? Vi har ett antal evidensbaserade icke-kirurgiska behandlingar för fetma (2, 13, 15, 16). Samtidigt vet vi att följsamheten är helt avgörande för utfallet av behandlingen, bör vi då avråda vissa patienter att påbörja en viktminskningsbehandling? Någon kan hävda att så länge vi inte på förhand vet hur det kommer att gå för den enskilda patienten i sin behandling; det kanske går jättebra, kan vi inte hindra någon att påbörja en behandling. Å andra sidan har vi patienter som vi helt säkert tror på, men som kanske inte minskar i vikt alls. Med detta resonemang ökar risken för en ospecifik behandling som vi får svårt att beskriva både för patienten, för oss själva och för andra, och vi sätter oss i en situation där vi säger: Vi börjar så får vi se hur det går. Sär- Tabell 2. Förslag till förändringar av beteendet för att komma bort från en viktminskningsplatå. Förändringar av energiintaget Förändra måltidsmönster Prova andra måltidsdrycker Använd måltidsersättning Övervaka matintaget intensivt; skriv matdagbok Förändringar av energiomsättningen Prova olika slags motion Motionera med vikter Öka takten under promenaden Promenera en annan väg Ta fram cykeln alternativt skaffa en stationär cykel Leta tillfällen till smygmotion Stå upp istället för att sitta när det ges möjlighet Gå istället för att köra Res kollektivt Efter tabell 6.2, Kapitel 6. Övervikt och fetma: Den svaga länken i vår välfärd. Levnadsvanor. En klinisk handbok av Egger G, Binns A, Rössner S. Studentlitteratur vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

8 Tema: Obesitas Diabetes skilt vanskligt blir det om vi inte mäter hur det går utan efter ett tag konstaterar att patienten minskade nog i vikt eller uteblev efter andra återbesöket. Utan att kunna påvisa positiva behandlingsresultat eller erbjuda behandling där fler avbryter än som fullföljer, så får vi svårt att motivera inför ansvariga för vård och ekonomi att vi bör erbjuda icke-kirurgisk fetmabehandling. Med den vetenskapliga kunskapen som vi har att tillgå idag om verksamma behandlingsstrategier vid fetma, interaktion mellan fysiologin och beteendemässiga delar, om faktorer som påverkar viktminskning och att behålla en lägre vikt inklusive följsamhet (även om denna kunskap är begränsad), räcker det inte att säga att det är en svår grupp att behandla som svar på varför andelen som avbryter behandlingen är stor och varför vikten inte minskar. Det finns som beskrivits ovan en rad faktorer som påverkar följsamheten för en behandling inklusive fysiologiska, psykologiska och omgivningsrelaterade. Flera av dessa kan man fråga patienten om och på så sätt identifiera i början av behandlingen och göra både behandlaren och patienten uppmärksam på att detta kan gynna respektive missgynna möjligheten till viktminskning, viktbibehållande eller motverkan av viktökning. Man kanske i en del fall finner att man bör utsätta en behandlingsstart om patienten inte finner sig redo att genomföra de förändringar som är nödvändiga. Vad skulle det innebära om vi skulle kunna identifiera de patienter som har en rimlig chans för viktminskning och att behålla en lägre vikt över lång tid? Vad skulle det innebära om vi kan styra patienterna till rätt behandlingsform där resurser finns eller lägga resurserna på effektiva behandlingsformer i vilka man också kan underlätta en hög grad av följsamhet? Kanske skulle vi kunna påvisa risken och undvika att utsätta en patient för en onödig mental påfrestning av ännu en behandling utan framgång. Vi kanske också skulle kunna påverka andelen avhopp från behandling och därmed styra tillgängliga resurser (som i de flesta fall inte blir större) till patienter och behandlingar som leder till framgång både på vågen, och sannolikt i andra delar hos den obesa patienten som är svårare att mäta, men som är så betydelsefulla för självkänsla och självförtroende. Referenser 1. Ingram TL. Compliance: A concept analysis. Nursing Forum 2009;44(5): SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinska utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 218. ISBN Crichton GE et al. Long-term dietary interventiontrails: crtical issues and challenges. Trails 2012;13:111, pp Berkow SE et al. Four therapeutiv diets: Adherence and acceptability. Can J Clin Prac Res 2010;71: Tebbi CK. Treatment compliance in childhood and adolescence. CAN- CER Supplement. 1993;7(10): Dansinger ML et al. comparison of the Atkins, Ornish, Weight Watchers, and Zone diets for weight loss and heart disease risk reduction. A randomized controlled trail. JAMA 2005;293: Foster GD et al. A randomized trail of a low-carbohydrate diet for obesity N Engl J Med 2003;348: Foster GD et al. Weight and metabolic outcomes after 2 years on a lowcarbohydrate versus low-fat diet. A randomized controlled trail. Ann Intern Med 2010;153: Heymsfield SB et al. Why do obese patients not lose more weight when 14 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

9 treated with low-calorie diets? A mechanistic perspective. Am J Clin Nutr 2007;85: Thomas JG. WEight-loss maintenance for 10 years in the National Weight Control Registry. Am J Prev Med 2014;46: Elfhag K, Rössner S. Who succeeds in maintaining weight loss? A conceptual review of factors associated with weight loss maintenance and weight regain. Obesity Reviews 2005;6: Heilbronn LK et al. Effect of 6-mo. Calorie restriction on biomarkers of longevity, metabolic adaption and oxidative stress in overweight subjects. JAMA 2006;295: Franz MJ et al. Weight-lossoutcomes: A systematic review and metaanalysis of weight loss clinical trails with a minimum 1-years follow-up. J Am Diet Assoc. 2007;107: Dansinger ML et al. Meta-analysis: The effect of dietary counseling for weight loss. Ann Intern Med 2007;147: Johansson K et al. Effects of anti-obesity drugs, diet, and exercise on weight-loss maintenance after a very-low-calorie diet or low-calorie diet: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Clin Nutr 2014;99: Mulholland Y. Very-low-energy diets and morbidity: a systematic review of longer-term evidence. Br J Nutr 2012;108: Tsai AG, Wadden TA. The evolution of very-low-calorie dietas: An update and meta-analysis. Obesity. 2006;14: Saris WHM. Very-low-calorie diets and sustained weight loss. Obe Res 2001;9:295S-301S. 19. Sarwer DB. Dietary intake and eating behavior after bariatric surgery: threats to weight loss maintenance and strategies for success. Surg Obesity Relat Dis 2011;7: Wing RR. Self-regulation program for maintenance of weight loss. N Engl J Med 2006;155: Wing RR, Hill JO. Successful weight loss maintenance. Ann Rev Nutr 2001;21: Sacks FM. Comparison of weight-loss diets with different compositions of fat, protein and carbohydrates. N Engl J Med 2009;360: Kirk SFL et al. Effective weight management practice: a review of the lifestyle intervention evidence. Int J Obes 2012;36: Bischoff SC et al. Multicenter evaluation of an interdisciplinary 52-week weight loss program for obesity with regard to body weight, comorbidities and quality of life - a prospective study. Int J Obes 2012;36: Frisk och fruktig! Har du provat Fresubin dessert fruit ännu? Frisk och krämig och med massor av frukt!

10 Tema: Obesitas Diabetes Aktuell avhandling I Diagnosis and dietary intervention in patients with diabetic gastroparesis Diagnosmetoder och kostbehandling för patienter med diabetes och gastropares Eva A. Olausson leg dietist Institution för Medicin, Avd för Internmedicin och Klinisk Nutrition Hitintills har det inte funnits någon studerad kostregim vid fördröjd magsäckstömning (gastropares), men nu har den första studien av kostbehandling vid diabetes och gastropares genomförts vid Göteborgs Universitet! Sjukvården har i och med detta fått tillgång till ett nytt redskap, då resultaten visar att patienterna fick mycket mindre mag-tarmsymptom när de kostbehandlades med mat med liten partikelstorlek än med den gängse diabeteskosten, som oftast innebär mat med stor partikelstorlek. De symptom som kraftigt minskade var kräkningar, illamående, kväljningar, oförmåga att äta upp en normal portion mat, en känsla av att vara övermätt efter en måltid, aptitlöshet, uppkördhet, synlig svullnad av magen efter måltid, halsbränna och sura uppstötningar. Detta trots att patienterna hade ökat fettintaget. Däremot hade mag-tarmsymptomen inte minskat i den grupp som kostbehandlades med den gängse diabeteskosten, trots att de minskat fettintaget. Även ångestnivåer minskade hos patienterna vid kostbehandling med denna specialkost. Femtiosex insulinbehandlade diabetespatienter med gastropares randomiserades till kostbehandling under minst 20 veckor oberoende vilken kostregim, som de hade randomiserats till. Denna studieperiod var för kort för att man skulle kunna se skillnader i metabol kontroll, HbA1c, depression och vad gäller antropometriska mått som vikt. Betydelsen av partikelstorlek I en annan studie i avhandlingen studerades hos 7 patienter med diabetes typ 1 och gastropares om matens partikelstor- Handledare: Professor Magnus Simrén Institution för Medicin, Avd för Internmedicin och Klinisk Nutrition Opponent: Professor Inga Thorsdottir Faculty of Food Science and Nutrition University of Iceland, Reykavik, Island. 16 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

11 Tema: Obesitas Diabetes lek hade betydelse för magsäckstömningen i sig. Studien visade att patienterna med fördröjd magsäckstömning tömde måltiden med liten partikelstorlek lika fort som den friska matchade kontrollgruppen med normal magsäckstömning gjorde och blodsockret steg tidigare än med mat med stor partikelstorlek. När maten är i magsäcken stiger inte blodsockret, detta betyder att blodsockret därför stiger på ett mer normalt sätt med mat med liten partikelstorlek än vid kostbehandling med gängse diabeteskost hos patienter med insulinbehandlad diabetes och gastropares. En trolig effekt av kostbehandling med mat med liten partikelstorlek är därför att patienterna får färre insulinkänningar (lågt blodsocker) och att dessa blir lättare att häva vilket är ett stort framsteg för patienterna. Hur ser då mat med liten partikelstorlek ut? Generellt kan man säga att mat som faller isär som en kokt potatis om man skulle mosa den med en gaffel ingår i denna kostregim. Till exempel är fiskgratäng, rotmos och köttkorv, potatismos och köttfärslimpa, släta soppor och bakad potatis sådana rätter. Stort mörkertal I avhandlingen ingår också två studier där fokus ligger på diagnosmetoder, och enkla sätt att hitta diabetespatienter med gastropares. Vi fann att efter en testmåltid med mat med stor partikelstorlek hade insulinbehandlade diabetes-patienter med fördröjd magsäckstömning (n=53) en flackare blodsockerkurva än vad de insulinbehandlade diabetespatienterna med normal magsäckstömning (n=30) hade. Denna information tillsammans med att patienten har svåra mag-tarmsymptom kan vara en signal till vårdgivaren om att det kan vara en patient med fördröjd magsäckstömning och patienten bör utredas vidare och få adekvat behandling och råd. Vi studerade också magsäckstömningen genom att låta 115 patienter svälja 20 små röntgentäta markörer, vars passage genom magsäcken följdes med röntgen. Denna metod jämfördes med den metod som idag anses vara den tillförlitligaste för att mäta magsäckstömning, scintigrafi. En avvikande tömningstid för markörerna visade sig vara pålitlig, men ett normalt fynd utesluter inte gastropares och om misstanke om fördröjd magsäckstömning kvarstår bör patienten utredas vidare med scintigrafi. Detta tillvägagångssätt kan förbättra handläggningen av dessa patienter då alla sjukhus inte har scintigrafisk utrustning, men alla har tillgång till röntgenutrustning. Genom att vi studerat dessa två lättillgängliga utredningsmetoder är vår förhoppning att mörkertalet av patienter med fördröjd magsäckstömning ska minska och att patienterna ska få behandling med mat med liten partikelstorlek, vilket kan minska den enskilde patientens lidande och reducera kostnaderna för samhället. Avhandlingen försvarades den 20 september 2013, Sahlgrens Aula, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Blodsockret stiger på ett mer normalt sätt med mat med liten partikelstorlek än vid kostbehandling med gängse diabeteskost hos patienter med insulinbehandlad diabetes och gastropares. DietistAktuellt mars 2014 No 2 vol.xxiii 17

12 Tema: Obesitas Diabetes Föräldrar ser inte barnens övervikt Den 28 februari lade Susann Regber vid Sahlgrenska akademin fram sin i media uppmärksammade doktorsavhandling Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents. Results from the IDEFICS Study. I avhandlingen presenteras flera resultat som bör lyftas fram, bl a det faktum att en stor andel föräldrar har en felaktig uppfattning om sina barns viktstatus. Magnus Forslin Dietistaktuellt Susann Regber har under många år behandlat och forskat om barn med fetma, bl a annat var hon med och startade Runda Barn -teamet i Göteborg för drygt tio år sedan, och är även en flitigt anlitad föreläsare om unga och övervikt. Tre av delarbetena i hennes avhandling bygger på data som samlats in under den omfattande IDEFICS-studien. Den första, Developing the IDEFICS community-based intervention program to enhance eating behaviors in 2- to 8-year-old children: findings from focus groups with children and parents, vilar på samtal från 20 fokusgrupper med barn, respektive 36 med föräldrar, och sätter fingret på många av de svårigheter och hinder som föräldrar ställs inför när det gäller att anamma hälsosamma vanor i familjen. Resultaten kunde variera mycket inom de 8 länder som ingick i IDEFICS-studien, berättar Susann Regber. Men de kunde även vara samstämmiga. När vi t ex frågade barnen om de fick lov att dricka läsk hemma, var det många barn i samtliga länder som svarade att det fick de göra närhelst de ville, medan läskdrickande var mer reglerat i andra hem. Exemplet visar hur viktigt det är med den struktur, eller familjekultur som föräldrarna väljer att etablera i hemmet. Susanne förtydligar sitt resonemang med ett citat hon fått från ett av barnen: I think I am allowed to drink soft drinks every day, but we don t have any at home. I det här fallet är detta med läsk inte ens en fråga. Föräldrarna hade aldrig introducerat drycken, och de hamnar därför heller inte i förhandlingslägen eller diskussioner av typen: Jag har ju sagt att du inte får läsk förrän på lördag. Familjestrukturerna är centrala för att skapa en hälsosam hemmiljö för barnen. Vidare betyder givetvis föräldrarnas situation och valmöjligheter mycket för hur det sedan faktiskt blir. Vilja och ambitionsnivå kan vara ytterst vällovliga medan faktorer i verkliga vardagslivet drar åt ett annat 18 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

13 Tema: Obesitas Diabetes håll: Mamman som kommer hem sent efter att ha hämtat på dagis och skall sätta i gång med en halvtimmes matlagning. Ungarna är hungriga och skriker. En situation som lätt slutar med att mamman sätter sig och brer smörgåsar istället för att tilllaga den tänkta middagen. Avsikten med min avhandling har varit att försöka identifiera både de faktorer som främjar och de som hindrar hälsosamma val och levnadsvanor. Föräldrarna kan inte bära hela ansvaret, och jag har försökt att lyfta fram underliggande samhällsstrukturer som verkar för och emot. Ett positivt exempel är skollunchen. Det är endast Estland och Sverige som har kostnadsfria skolluncher. Susann Regber beklagar att vi har en tendens att svepande kritisera våra skolluncher, men de är en samhällsförmån att uppskatta, och som borgar för att alla barn i Sverige åtminstone får ett rejält och näringsrikt mål mat om dagen. Som i vårt exempel är det många föräldrar som är stressade, har långa arbetsdagar och inte hinner med att lägga så mycket tid på dessa hälsohänsyn. I det internationella perspektivet var det också många i flera länder som inte hade råd att handla de hälsosamma alternativen. Färsk frukt och grönsaker är inte alltid det billigaste, och många har det svårt ekonomiskt idag. Problemet med att en make eller maka inte drog åt samma håll var också vanligt, liksom missriktad omtanke från mor- och farföräldrar som gärna sticker till barnbarnen sötsaker. Jag vill gärna i sammanhanget slå hål på myten om att barn alltid helst vill ha godis; i intervjuerna lyfte de istället ofta fram hälsosam mat om de själva fick välja. Susann Regber återkommer till familjestrukturerna, och ifrågasätter fenomenet med att de söta alternativen alltid kommer fram som en positiv förstärkning t ex då vi vill ha mysigt eller något skall premieras. Barn med fetma ses som normalviktiga Det är den andra artikeln i Susann Regbers avhandling som under februari rönt så stor medial uppmärksamhet: Parental perceptions of and concerns about child s body weight in eight European countries the IDEFICS study. I den har hon visat att ca 40 % av föräldrarna till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig över att barnet ska bli underviktigt. Av de svenska föräldrarna till barn med övervikt (ej obesa) ansåg 58 % att deras barn var normalviktiga. I de tre Sydeuropeiska länderna som deltog var siffran 70 till 75 %. Man skall då ha i åtanke att andelen barn med övervikt och fetma är nästan 45 % i Italien. Ett observandum är att vi erfar en förskjutning på vad som i allmänhet anses vara normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis vänja sig vid runda barn. Ditt eget barn är något överviktig, men det är också hans kompis och kusinen, osv. Det är inget man oroar sig för det är så här barn ser ut, säger Susann Regber. Många föräldrar uppfattar alltså inte tillväxtökningen, och är därför i behov av objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovården för att börja fundera över vilka livsstilsför- Många föräldrar ser helt enkelt inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovård för att reagera. En enkel åtgärd kan vara att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMIkurva för föräldrarna, menar Susann Reger som under många år har arbetat med barn och ungdomar med fetma och deras familjer. DietistAktuellt mars 2014 No 2 vol.xxiii 19

14 Tema: Obesitas Diabetes ändringar de kan göra i sin hemmiljö. En enkel åtgärd är att man som rutin inom barnhälsovården alltid visar barnets BMIkurva för föräldrarna. Människans naturliga drift att ta hand om sin avkomma ligger djupt i våra gener. Att dämpa de nedärvda impulserna att vilja förse barnet med påbackning eller en smörgås till, kräver ett påtagligt och odiskutabelt argument som en tydlig, objektiv BMI-kurva. Faktorer till grund för övervikt Det är också kring dessa frågor som Susanne Regbers delarbete, Barriers to and facilitators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity at Swedish child health centers, till vissa delar uppehåller sig kring. Ett arbete som bygger på intervjuer med distrikts- och barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler runtom i Västra Götaland. Jag ville ta reda på vilka tidiga faktorer som kan ligga till grund för att vissa barn utvecklar övervikt, t ex betydelsen av en besvärlig nyföddhetsperiod efter för tidig födsel, amningsproblem, svårigheter med tillvänjning till vanlig mat, osv. Tidiga problem gör att mycket uppmärksamhet ägnas åt maten, vikt och längd, normalkurvor, etc, och det kan vara svårt för föräldrarna att stänga av detta fokus även efter att barnet börjat utvecklas normalt. Det är barnsjuksköterskan som har möjlighet att göra föräldrarna uppmärksammade på att barnet ökat för mycket i vikt, och i vissa landsting i Sverige finns idag en rekommendation om att man bör visa föräldrarna just barnets BMI-kurva. Den gamla vikt- och längdkurvan är alldeles för oprecis för att vara ett bra pedagogiskt instrument i det här sammanhanget. BMI-kurvan försätter heller inte sjuksköterskan i en svår situation, eftersom det handlar om fakta och inte om löst tyckande från sjuksköterskans sida, vilket gör det avgjort lättare att kommunicera övervikt eller fetma med föräldrarna; något många tycker är både känsligt och besvärande. Susann Regber ser det som viktigt att alla föräldrar får den här möjligheten att ta del av denna information det skall inte vara avhängigt vilken BVC man besöker. Hon ser det också som betydelsefullt i FAKTA: IDEFICS detta sammanhang att försöka avdramatisera överviktproblematiken. Det är inte fråga om att skuldbelägga eller kritisera. Det är, som tidigare sagts, inte en lätt sak att vara förälder idag, och vi lever i en extremt fetmafrämjande miljö. Man behöver heller inte fokusera på barnets vikt i sig, utan man bör istället tala om livsstilsförändringar och tillsammans identifiera orsakssamband och olika möjliga åtgärder. Rättvisande studier I Susanne Regbers återstående delarbete, Assessment of selection bias in a health survey of children and families the IDEFICS Sweden-study, ville hon utröna huruvida det förelåg en selective bias, dvs om urvalet av deltagande familjer i IDEFICS var snedfördelat. År 2006 startade EU-studien IDEFICS med ett deltagande av åtta olika länder i Europa. Studien har som ett syfte att utveckla och införa kommunbaserade handlingsplaner för att på olika sätt stimulera och bidra till en hälsosam livsstil hos barn i åldern 2-10 år och på så vis minska förekomst av övervikt och fetma. I Sverige har kommunerna Partille, Alingsås och Mölndal medverkat. Den hälsofrämjande undersökningen har skett i Partille, övriga kommuner har medverkat som kontrollkommuner. Totalt har drygt barn studerats i hela Europa, varav hälften kommer från kommuner som på olika sätt arbetat med förebyggande insatser för barn på olika nivåer via barnavårdcentraler, folktandvården, näringslivet och skolor. Exempel på insatser är att skolgårdar byggts om för att underlätta fysiska aktiviteter och att barn- och föräldrar via informationsinsatser fått kunskap om vikten av rätt kost och motion. Forskningsprojektets namn är en förkortning för Identification and prevention of dietary and lifestyle-induced health effects in children and infants. I projektet, som samordnas av universitetet i Bremen, ingår epidemiologer, genetiker, läkare, beteendeforskare, biokemister och samhällsvetare från åtta olika EU-länder. Förutom Sverige och Tyskland ingår också Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien och Ungern. Vi hade två hypoteser, berättar hon. Den första byggde på ett antagande om att de inkluderade familjerna var mer hälsoorienterade och hade en bättre ekonomisk och social grund att stå på. Så var också fallet. I jämförelse med en referensgrupp hade de deltagande familjerna det bättre ekonomiskt, var oftare svenskfödda, bestod mer sällan av ensamstående föräldrar, hade bättre utbildning och det var här färre mammor som rökt före graviditeten. Den andra hypotesen att barn med övervikt eller fetma var underrepresenterade i IDEFICS blev däremot och glädjande nog inte bekräftad. Föräldrar till barn med övervikt eller fetma hade alltså inte undvikit att delta. En annan slutsats som IDEFICS kunde presentera var att det i allmänhet är den välutbildade medelklassen som tar till sig nya rön och livsstilsförändringar, men andra studier har visat att denna öppenhet jämnar ut sig med tiden och omfattas efter ett par år även av andra grupper i samhället. Jag är mycket jämlikhetsorienterad och mån om att alla skall kunna få råd och stöd. Somliga familjer behöver kanske mer av detta, och då mer anpassad hjälp. One size, fits all fungerar inte alltid, och då måste vi avslutar Susann Regber som verkar inom folkhälsan också vara lite mer flexibla. 20 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

15 Tema: Obesitas Diabetes Lingon tycks stoppa effekterna av fet kost Vaccinium vitis-idaea Lingon gav goda värden på blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett, medan superbäret açai tvärtom påverkade försöksdjuren negativt. Forskare vid Lunds universitet har kommit fram till detta förvånande resultat. De ska nu gå vidare och undersöka varför lingonen ger ett så bra resultat, och om lingon visar sig lika hälsofrämjande i försök med människor. För studien står fetma- och diabetesforskaren Karin Berger och doktoranden Lovisa Heyman. De har använt sig av en typ av möss som lätt lägger på sig fett, och som därför kan anses motsvara människor med övervikt och risk för diabetes. En del av mössen fick en lågfettskost, men merparten av djuren fick en kost med mycket fett. De delades sedan in i olika grupper där alla utom en kontrollgrupp fick någon sorts bär lingon, blåbär, hallon, kråkbär, björnbär, katrinplommon, svarta vinbär och açaibär. När mössen jämfördes efter tre månader visade sig lingongruppen ha de överlägset bästa resultaten. De lingonätande mössen hade inte gått upp i vikt mer än de möss som fått en lågfettskost, och även deras blodsocker- och insulinvärden liknade värdena hos lågfettsmössen. Kolesterolhalterna och fettvärdena i levern var också lägre än hos de djur som fått högfettskost utan bär. Enligt lundaforskarna har det aldrig gjorts någon liknande studie med lingon förut. Skälet är nog att lingon mest äts i Skandinavien. På internationella konferenser har jag alltid fått börja med att förklara vad lingonberries är, och visa upp en burk med lingon som jag tagit med mig, säger Lovisa Heyman. Svarta vinbär och blåbär hade också goda effekter, om än inte lika starka som hos lingonen. Açaibären däremot hamnade på en klar jumboplats, fast de egentligen tagits med i studien av motsatt skäl forskarna ville se hur väl de nordiska bären klarade jämförelsen med det brasilianska superbäret. Detta skulle, trodde man, ge de allra bästa resultaten. I stället blev det tvärtom. Açaibären gav i vår studie både ökad vikt och höga fettvärden i levern, säger Karin Berger. Enligt hennes uppfattning används açaibären i sitt hemland Brasilien främst som energitillskott. Det är i USA och Europa som açai kommit att marknadsföras som ett superbär med en mängd fina hälsoeffekter, bland annat viktnedgång. Lingonens goda resultat kan bero på deras innehåll av speciella så kallade polyfenoler, tror forskarna. I sitt fortsatta arbete ska de försöka förstå lingoneffektens mekanismer på molekylär nivå. Våra möss fick så mycket som en femtedel av sin mat i form av lingon. En så hög andel är ju inte realistisk för människor. Men målet är inte heller att få så dramatiska effekter som hos högfettsmössen, utan snarare att förebygga fetma och diabetes genom ett tillskott av bär till en mer normal kost, menar Karin Berger. Forskningen har ägt rum inom ramarna för Antidiabetic Food Centre, ett forskningscentrum vid Lunds universitet vars mål är just att förebygga diabetes med hjälp av en bra kost. Att börja sleva i sig lingonsylt vill lundaforskarna dock inte rekommendera. Dels kan kokningen påverka bärens innehåll av nyttigheter, dels innehåller ju sylt mycket socker. Frysta lingon på filen eller i t.ex. en smoothie är betydligt bättre. Och om någon undrar: ja, vi äter själva lingon regelbundet numera! säger Lovisa Heyman. Studiens namn: Evaluation of Beneficial Metabolic Effects of Berries in High-Fat Fed C57BL/6J Mice. Journal of Nutrition and Metabolism, Volume 2014 (2014), Article ID Länk: jnme/2014/403041/ Källa: Lunds universitet 80-miljonersprojekt ska förklara våra matval Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på med hjälp av drygt 80 miljoner kronor från EU, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet. Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion. I det tvärvetenskapliga projektet ska forskarna bland annat intervjua familjer för att kartlägga vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor, och sammanföra resultaten med de senaste rönen inom hjärnforskning och beteendevetenskap. Målet är att ta fram ett nytt, folkhälsopolitiskt underlag som kan främja hälsosamma kostvanor hos EU:s invånare. En huvuduppgift för EU-projektet är att undersöka vad våra erfarenheter som barn betyder för våra kostvanor som vuxna. Vi vet redan att tidiga livserfarenheter av stress och ohälsosam mat får oss att välja fet mat med högre kaloriinnehåll som vuxna. Vår hypotes är att stress och nutrition påverkar barnet redan i livmodern och i den tidiga barndomen, och att detta kan ge en bestående effekt senare i livet, säger professor Suzanne Dickson, som leder Göteborgs universitets medverkan i projektet. En bakgrund till EU-satsningen är nya studier som uppskattar att mer än hälften av befolkningen i många europeiska länder kommer vara överviktiga år Som en följd ökar fetmarelaterade hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och stroke. EU-projektet löper över fem år och involverar experter från 16 institutioner i sex europeiska länder i Sverige, Storbritannien, USA och Nya Zeeland. För Göteborgs universitet innebär det ett tillskott av forskningsmedel på omkring 13 miljoner kronor. Läs mer om projektet på nudge-it.eu Källa: Sahlgrenska akademin 22 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

16 Okända orsaker bakom ökad diabetesrisk bland arbetare NYHET! Ej facklärda arbetare har 48 procent högre risk att få diabetes än högre tjänstemän. Kända socioekonomiska riskfaktorer som övervikt och rökning förklarar bara en del av riskökningen. Det visar en studie på svenska män som utförts vid Sahlgrenska akademin. Göteborgsforskarna har följt hälsoutvecklingen hos män sedan 1970-talet. Under studieperioden fick 13 procent av männen typ 2-diabetes. Men när männen delades in i socioekonomiska grupper, baserat på Statistiska centralbyråns indelning efter yrke, framträdde ett tydligt mönster: I den högsta socioekonomiska gruppen, högre tjänstemän, fick 11 procent av männen typ 2-diabetes under perioden. I den näst högsta gruppen, tjänstemän på mellannivå, drabbades 12 procent. Bland de lägre tjänstemännen och bland de facklärda arbetarna var andelen 14 procent. I den lägsta socioekonomiska gruppen, ej facklärda arbete, fick 16 procent diabetes. Män i den lägsta socioekonomiska gruppen hade därmed 48 procent större risk att drabbas av typ 2-diabetes jämfört med män i den högsta gruppen. Justerat för andra riskfaktorer var riskökningen 39 procent. Att typ 2-diabetes är mer vanligt förekommande i lägre socioekonomiska grupper är känt sedan tidigare. Skillnaden brukar förklaras med att klassiska riskfaktorer som rökning och övervikt också är vanligare i dessa grupper. Men dessa riskfaktorer förklarar inte hela skillnaden, och en teori som lanserats är att den ökade diabetesrisken hör samman med att människor i lägre socioekonomiska grupper är utsatta för mer stress. En ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att människor i lägre socioekonomiska grupper visserligen rapporterar mer stress i form av att känna sig spända, retliga, ångestfyllda eller ha sömnproblem på grund av situationen i hemmet eller på jobbet. Forskarnas slutsats är att skillnaden i rapporterad stress mellan de olika socioekonomiska grupperna ändå inte helt kan förklara skillnaden i diabetesrisk. Det kvarstår en ännu oförklarlig koppling mellan diabetesrisk och lägre socioekonomisk grupp, och det krävs vidare studier för att bättre förstå orsaken till varför fler får diabetes i denna grupp, och hur vi på sikt ska kunna hitta förebyggande åtgärder, säger forskaren Christina Hedén Ståhl som lett studien. Forskarna understryker också att resultaten inte är korrigerade för eventuella olikheter i dieter, liksom för olika faktorer under barndom och uppväxtår, och att det krävs fler långsiktiga studier innan den ökade risken helt kan förklaras. Artikeln Incidence of Type 2 diabetes among occupational classes in Sweden: a 35-year follow-up cohort study in middle-aged men publicerades online i Diabetic Medicine i februari. Länk till artikel: Källa: Sahlgrenska akademin Fresubin 2 kcal Drink i 125 ml

17 Bokrecension Levnadsvanor En klinisk handbok Foto: Kajsa Asp Ingrid Larsson leg dietist, Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism, Sahlgrenska Universitetssjukhust, Göteborg Titel: Levnadsvanor. En klinisk handbok. Författare: Gerry Egger, Andrew Binns. Bearbetad och anpassad för svenska förhållanden: Stephan Rössner Översättning: Anders Schaerström ISBN Studentlitteratur De första två åren av implementeringsarbetet av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (riktlinjerna) har kännetecknats av en mycket stor entusiasm för att fördjupa och utveckla arbetet med levnadsvanor bland många professioner inom hälso- och sjukvården. Vad ska göras? Vad gör vi redan? Vad behöver utvecklas, vem ska göra vad och vem ska inte göra vad? Hur ska vi göra det? Och vilka patienter ska tillfrågas om sina levnadsvanor? Dessa frågor utgör endast ett axplock av det som diskuteras. En mycket positiv effekt av implementeringsarbetet är starten av ett tvärprofessionellt samarbete som inte sett sin like inom hälso- och sjukvården någon gång tidigare. Slutsatserna i riktlinjerna bygger på systematiska genomgångar av litteraturen och evidensgradering av resultat och slutsatser. Riktlinjerna handlar om hur vi ska förmedla råd om tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Men vilka råd ska vi förmedla? Med implementeringen av de sjukdomsförebyggande metoderna kommer sökljuset också att falla på innehållet i råden, inte minst har detta gjorts för matvanor. Det är oerhört glädjande att finna ett så omfattande intresse för råd och rekommendationer om mat, och att så många inom hälso- och sjukvården vinnlägger sig om att lära sig om vilken evidens det finns för hälsosamma matvanor. Man vill inte endast veta vilka råd om hälsosamma matvanor man ska ge. Man vill även veta varför vi ska ge just dessa råd och inte andra, och hur det vetenskapliga underlaget ser ut för hälsosam mat. Det sistnämnda visar att man vill känna en trygghet i att de råd man ger är baserade på evidens och 24 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

18 Bokrecension inget annat. Genom detta arbete är det tydligt att det finns ett behov för kliniska handböcker om de fyra levnadsvanorna som inkluderar det aktuella kunskapsläget om vilka råd man kan ge till patienter som har ohälsosamma levnadsvanor och vill förändra dessa. Boken Levnadsvanor. En klinisk handbok är skriven av två australiensiska experter inom området levnadsvanor. Bokens huvudförfattare är Garry Egger, professor i livsstilsmedicin och Andrew Binns, allmänpraktiserande läkare och medicine doktor, båda verksamma i Lismore, Australien. Bokens tredje huvudförfattare, professor emeritus Stephan Rössner, expert på fetma och hälsoinriktad beteendeforskning, har bearbetat och anpassat texten till svenska förhållanden. Där till har en rad australiensiska forskare och kliniker varit medförfattare i boken. Förordet till den svenska utgåvan är författad av professor Mai-Lis Hellenius. Anpassningen till svenska förhållanden visar tydligt att boken kan användas i samklang med riktlinjerna. Förutom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan man i boken också läsa om stress, sömn, egenvård, munhälsa, sex, förebygga och hantera skador, läkemedel till vanliga livsstilsrelaterade sjukdomar och magtarmhälsa. Boken börjar med en gedigen introduktion om kopplingen mellan levnadsvanor och sjukdom och de kroniska sjukdomarnas epidemiologi. Man kan läsa om fetma och diabetes och på vilket sätt dessa sjukdomar länkar till en rad andra sjukdomar, tillstånd och symptom. Detta blir tydligt när man genom att påverka några ohälsosamma levnadsvanor kan vinna förbättringar i flera tillstånd hos en och samma patient Boken lägger stor vikt vid två områden som utgör grundbulten för hur förändringsarbetet skall bli framgångsrikt: Motivation till förändring och följsamhet över tid. Vi kan prata hur mycket som helst om vilka (o)vanor som hör samman med vilka sjukdomar. Så länge det inte finns motivation eller följsamhet till nödvändiga livsstilsförändringar kommer inget mätbart att hända. Dessa två områden och särskilt följsamhet, är sparsamt beforskade med hänsyn till levnadsvanor och livsstil. Bokens kapitel om näringslära är välskrivet och praktiskt tillgängligt för en läsare som inte har djup nutritionskompetens. Kapitlet om beteendeaspekter på nutrition visar med all sin tydlighet hur komplex relationen är mellan energiintag och energiomsättning, från molekylära- till omgivningsaspekter på förmågan att hålla vikten eller skapa en obalans över tid. Genomgående i Levnadsvanor en klinisk handbok oavsett vilka levnadsvanor som diskuteras eller om vilka råd, vilket stöd och vilken uppföljning som föreslås finns hela tiden hänvisning till aktuell vetenskaplig forskning och kunskap. När man skriver en bok om något så vardagligt som våra vanligaste levnadsvanor: hur vi äter, om och hur vi rör oss; för lite, för mycket (sällan) eller lagom, om vi röker eller om vi dricker för mycket, kommer det att finnas flera igenkänningsfaktorer hos de flesta som behandlar patienter. Det kan då vara lätt från tid till annan att råden sker på basis av egna erfarenheter om att ändra levnadsvanor. Detta skall inte ske. I boken hänvisar man till aktuella ve- tenskapliga studier och forskningsresultat dels i form av referenser, men även i form av tabeller och figurer vilket ger en stor och trygg tyngd till de råd man ger. I den kliniska delen av varje kapitel, finns vägledning (exempelvis Enkla råd för mötet med patienten ) och förslag på vilka råd, vilket stöd och vilken uppföljning man bör göra för en given levnadsvaneförändring. Levnadsvanor en klinisk handbok är en verkligt praktisk handbok som också ger den kunskapsmässiga bakgrunden till de levnadsvanor som vi genom riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska arbeta med. Den är matnyttig för alla professioner som arbetar med levnadsvanor i det direkta patientarbetet. Den visar med all tydlighet hur olika levnadsvanor interagerar med varandra och visar således på vikten av det tvärprofessionella samarbetet som nu utökas och fördjupas inom hälso- och sjukvården och att alla professioner ställer frågor om de fyra levnadsvanorna. Den kliniska applikationen som löper som en röd tråd genom boken gör den praktiskt användbar på varje patientmottagning och inom andra delar av hälso- och sjukvården. Boken passar även som kurslitteratur inom utbildningsprogram på universitet och högskolor när levnadsvanor står på schemat. Den svenska översättningen (gjord av Anders Schaerström) sätter ibland krokben för läsaren men skall inte hindra att ta del av bokens gedigna genomgång av våra vanligaste levnadsvanor, deras samband till sjukdomar och tillstånd, hur man kan förändra dem, vilket stöd och uppföljning man som behandlare bör göra allt mot bakgrund av aktuell vetenskaplig kunskap. Sunwic IBS nu även vid förstoppning! Sunwic IBS kostbehandlar också förstoppning/trög mage. Detta är visat i fem kliniska studier på barn och vuxna. Sunwic är smakfri och lättlöslig. Ta Sunwic i samband med måltid. Framställs av guarbönan och innehåller 80 % lösliga kostfibrer. Enkel och effektiv kostbehandling Dagsdos vid kostbehandling av förstoppning och/eller IBS. Barn 2 4 år: 1-3 teskedar löses i minst 1 dl dryck. Barn 4-12 år: 1-1 ½ matsked löses i minst 2 dl dryck. Vuxna och barn från 12 år: 1½ -3 matskedar löses i minst 2 dl dryck. kontakta oss på för gratisprover, info och vetenskapliga studier. DietistAktuellt mars 2014 No 2 vol.xxiii 25

19 Tema: Obesitas Diabetes Fakta: SEO SEO Economic Research är ett vetenskapligt institut som bedriver självständig tilllämpad ekonomisk forskning på uppdrag av den offentliga och privata sektorn. Forskning har bl a till syfte att stödja kunderna i sina beslutsprocesser. SEO grundades 1949 av den ekonomiska fakulteten vid Universitetet i Amsterdam. Numera är SEO fristående, men är fortfarande knutet till universitetet, vilket ger institutet tillgång till de senaste vetenskapliga metoderna. Nederländsk ekonomisk rapport fastställer Dietistens kostnadseffektivitet Även om de gynnsamma kliniska effekterna av kostrådgivning och nutritionsbehandling är mycket väl belagda i den vetenskapliga litteraturen, är det lite sämre beställt med studier kring vilka de ekonomiska fördelarna är. Ett faktum som DRF:s systerorganisation I Nederländerna, Nederlandse Vereniging van Diëtisten, ville ändra på. Förbundet anlitade det ekonomiska forskningsinstitutet SEO Economic Research för att beräkna vad dietistens insatser skulle rendera samhället pekuniärt och socialt med kortare och färre sjukhusvistelser, minskade läkemedelskostnader, ökad produktivitet och inte minst genom förbättrad livskvalitet hos patienterna. SEO har valt att titta på patienter med övervikt, diabetes, hypertoni, och/eller hyperkolesterolemi, och Dietistaktuellt publicerar nedan delar av deras resultat: I Nederländerna, som har en befolkning på närmare 17 miljoner invånare, behandlas varje år ca patienter av dietist, och redan inledningsvis fastställer författarna att denna profession är det självklara och mest effektiva alternativet, både ekonomiskt och medicinskt, när det gäller livsstilskonsultation och kostoch nutritionsbehandling: Dels är dietisterna helt enkelt den mest lämpade yrkesgruppen för livsstilsförändring, planering och behandling av medicinska tillstånd utifrån ett nutritionsperspektiv, dels kostar dessa insatser relativt lite. En timmes nutritionsbehandling av dietist betingar 58. En motsvarande konsultation om tio minuter av allmänläkare kostar 28. I Nederländerna gick miljoner till dietistinsatser, vilket motsvarar 0,067% av den totala sjukvårdsbudgeten. I rapporten går man sedan igenom resultaten av dietistens behandling, dvs påvisar den skillnad insatserna gör för patienter med ovan nämnda diagnoser, som förbättrad fysisk hälsa: Exempelvis tappar patienten i genomsnitt 4-6 kilo efter 12 månaders behandling. Vid avslutad behandling har patienten lägre blodtryck, lägre kolesterolnivåer och en lägre blodsockernivå. Förbättrad psykisk hälsa, dels genom de positiva effekter viktminskning har för den fysiska hälsan, dels genom de minskade sociala och emotionella problem som patienten då upplever. Vidare förebygger kost- och nutritionsbehandling en rad sjukdomar, bl a diabetes. Mortaliteten är t ex betydligt lägre hos patienter tio år efter att ha behandlats av dietist. När det gäller behandling av övervikt och fetma, har rapportförfattarna jämfört resultaten av dietisternas insatser med allmänläkares, sjuksköterskors och deltagande i Viktväktargrupper. Slutsatsen var att behandling av dietist ledde till störst viktnedgång och sänkning av kolesterolnivåer. Patienter som hade diabetes uteslöts från undersökningen eftersom de måste behandlas av dietist. Viktväktarna var mer framgångsrika än läkarna (men alltså sämre än dietisterna), men bara under den tid deltagarna gick på VV-möten; efter 6 månader hade 73 % fallit ifrån. Besparingar i vården Högre livskvalitet: Nutritionsbehandling leder sålunda till att patientens hälsa och livskvalitet förbättras. Detta spiller i allmänhet över på patientens familj, som bl a kan gynnas av en hälsosammare kosthållning. Men för vården är det kanske mest centralt att stora utgifter kan reduceras. Besparingar i sjukvårdskostnaderna är betydligt högre än kostnaden för nutritionsbehandling för varje 1 som läggs på dietbehandling sparas 4 in på andra vårdkostnader i form av undgänglig sjukhusvistelse och medicinering. Dietisten bär därmed sina egna kostnader flera gånger om. På grund av den låga kostnaden för dietistens insatser och de nämnda fördelarna, uppskattar forskarna att för varje 1 som läggs på nutritionsbehandling ges samhället i stort (t ex ökad produktivitet och minskade sjukdagar)under en femårsperiod en nettovinst på mellan 14 och 63. Jämförande kostnadsberäkningar som utförts av SEO visar att 1 investerad i andra medicinska insatser endast ger en motsvarande nettoavkastning på mellan 3 och 5. Den totala nettoförtjänsten av att dietist behandlar fetma eller följdsjukdomar som diabetes, högt blodtryck, hyperlipidemi/hyperkolesterolemi, beräknas vara mellan 0,4 och 1,9 miljarder under en femårsperiod. Källa: SEO Economic Research Fotnot: 15 miljarder kronor per år är en ungefärlig siffra som brukar nämnas som totalkostnaden för fetma i det svenska samhället. 1 SEK 8,90 ( ) 26 vol. XXIII No 2 mars 2014 DietistAktuellt

20 Kolhydrater kan avgöra vem som blir sjuk av vanlig magbakterie Varannan människa bär på magsårsbakterien Helicobacter pylori. Vem som blir sjuk och i värsta fall drabbas av cancer avgörs till viss del av vilken sorts kolhydrater vi har i magen. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Ungefär hälften av jordens invånare är infekterade av bakterien Helicobacter pylori. Infektionen kan i många fall vara symptomfri, men också resultera i magsår eller magcancer. Enligt nya studier vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, beror infektionens svårighetsgrad på vilka kolhydrater vi har i magens slemhinna. avhandling att vi som individer har olika kolhydrater i magen, och att olika kolhydrater påverkar H. pylori-bakterien på olika sätt; medan en ANNONS Slemhinnorna i våra magar skyddas I DIETISTAKTUELLT av ett sorts kolhydrat hämmar bakteriernas tillväxt, kan en annan kolhydrat stimulera den. Emma Skoog. LIGGANDE HALVSIDA Våra studier visar att det 175 finns fler kolhy- x 130 MM tunt lager slem, som utsöndras likt saliv och tvättar tarmvävnaden. Slemlagret innehåller stora proteiner kallade muciner, och på mucinerna finns kolhydrater vilka H. pyloribakterien fäster sig vid. Doktoranden Emma Skoog visar i sin drater som hämmar tillväxten av H. pyloribakterie än vad som tidigare varit känt. Vi kan också visa att bindningen mellan muciner och H. pylori påverkar det genetiska uttrycket hos bakterien, vilket kan ha ett samband med hur patientens symtom utvecklar sig, säger hon. Med andra ord tycks variationen av kolhydrater på mucinerna avgöra hur farlig bakterien blir, hur väl vi är skyddade mot H. pylori-infektion samt vilka symtom vi i förlängningen drabbas av. Det öppnar för möjligheten att i framtiden kunna motverka och bekämpa infektionen, antingen genom att modulera mucinerna eller genom kolhydratbaserade läkemedel. Det är en viktig uppgift. Om vi kan minska H. pylori-bakteriens aggressivitet skulle vi också minska risken för uppkomsten av magcancer hos väldigt många människor, säger Avhandlingen Helicobacter spp. interactions with mucins -Adhesion and mucin regulation of pathogen proliferation and gene expression försvarades vid en disputation den 28 februari. Källa: Sahlgrenska akademin DIETIST NET NU I MOLNET NÄRINGSBERÄKNING Kost och Näringsdata AB:s näringsberäkningsprogram Dietist har funnits lika länge som yrkesgruppen dietister. Nu har vi tagit ett rejält kliv rätt ut i molnet med nya Dietist Net. ALLTID UPPDATERAD Dietist Net uppdateras automatiskt med nya näringsvärdesuppgifter på livsmedel och givetvis finns de nya rekommendationerna NNR 2012 med i programmet. PÅ FLERA DATORER Med Dietist Net är du kopplad till en central databas utanför din egen dator. Det ger dig friheten att sitta vid vilken dator som helst när du arbetar med dina kostregistreringar. ENKELT FÖR PATIENTERNA Dina patienter har tillgång till ett gratisprogram där de fyller i sin matdagbok. En knapptryckning och matdagboken som också kan innehålla bilder av matportionen, hamnar i din dator. TILL BRA PRIS Ett års abonnemang på Dietist Net kostar kronor per användare. Kost och Näringsdata AB Telefon eller DietistAktuellt mars 2014 No 2 vol.xxiii 27

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.

Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Mat vid gastropares. Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida: www.evaolausson.

Mat vid gastropares. Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida: www.evaolausson. Mat vid gastropares Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida: www.evaolausson.se Delarbeten i avhandlingen Measurement of gastric emptying by radiopaque

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande: Vecka 1 Bukklubben - ett program för sunda kostvanor och ett fysiskt aktivt liv! Hur använda registreringshäftet I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN KATT LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN Rätt hull är en förutsättning för din katts hälsa och välbefinnande Katter lagrar sina överflödiga fettreserver främst kring bukpartiet. Detta

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer