kvar på gården. De övriga fick nya hem i byarna Gislöv, Villie och Hammarlöv. Troligtvis är det släktingar som tagit hand om småbarnen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kvar på gården. De övriga fick nya hem i byarna Gislöv, Villie och Hammarlöv. Troligtvis är det släktingar som tagit hand om småbarnen."

Transkript

1 Söderslättsbönder Över Söderslätt, från Malmö vidare mot Anderslöv och Ystad, går den väg som enligt de gamle delar hela Sverige i två lika bördiga delar. Det vill säga om man menar jordmånen. Här är det den feta myllan som gett upphov till uppfattningen om landet med rika bönder och möen mad och goer mad. Verkligheten var dock något annorlunda. Sant är att befolkningen ute på slätterna hade bättre förutsättningar än folket i mellersta Skånes risbygder eller Göinges skogsmarker men lika sant är att merparten av befolkningen levde ett hårt liv som drängar och pigor. Vi ska följa två släktled med Söderslättsbönder och lyfta fram några av deras livsöden. De två släkterna går samman i det som hände i Västra Tommarps socken några mil söder om Malmö den 13 oktober I gård nummer 6 i den lilla byn Tågarp föddes denna dag Anders Jönsson och med honom förenades två Söderslättsläkter. Föräldrarna som i bondgården mottog sin son var bonden och rusthållaren Jöns Svensson och hustrun Bengta Andersdotter vilka varit gifta i sex år. 1 Under denna tid hade de redan hunnit skaffa sig två barn och nu låg alltså det tredje i vaggan. Vem var de två föräldrarna, 48 respektive 26 år gamla? Åldersskillnaden de två emellan tyder på att mannen varit gift tidigare och så var också fallet. Det var i början av april 1792 som Jöns första gången förde en blivande brud till sin hembygds kyrkoaltare. Vi läser i socknens vigselbok: 1792 den 19 Febr. aflämnas til ett Christeligt äktenskap för Rusthållaren hederliga och välartad Jöns Svensson uti Tågarp samt dygdesamma och gudfruktiga pigan Ingar Jönsdotter uti Ståttorp... Copulerades d 9 april Efter vigseln i Västra Tommarps kyrka flyttade Ingar Jönsdotter in i sin nyblivne makes barndomshem i Tågarp. Två barn föddes men under året 1804 står följande noterat i dödsboken: 121

2 D 2 april dog Rusthållaren Jöns Svenssons hustru Ingar Jönsdotter i Tågarp af en gångbar epidemisk hastig sjukdom och begrofs den 13. Aetas 37 år. 3 Drygt ett år senare gifte den då 43-årige änkemannen om sig med den endast 19-åriga pigan Bengta Andersdotter. Hon hade som sextonåring flyttat in i gården från sin födelsegård i den närbelägna Villie by. Om hon hade varit beräknande och lockat änkemannen till sängaläge eller om det var han som under en längre tid kastat trånande blickar efter henne får vi aldrig veta. Resultatet blev emellertid en färd till den blivande brudens barndomskyrka i Lilla Slågarp för att få kyrkans välsignelse. Tyvärr vet vi inte datumet när denna färd i häst och vagn gjordes eftersom äldre kyrkböcker saknas. Vad vi däremot vet är att redan strax efter nyåret 1806 kom det första barnet, dottern Ingar. Det skulle bli fler: Måns 1806, Anders 1810, Inger 1813 och Bereta Sonen Anders vidare levnadsöden skapade det släktled som via sonen Anders, sonsonen Anton, sonsonsdottern Evy och sonsonsdotterdottern Christina skulle komma att bidraga till den Rosbornska ättens vidare skickelse. Bengta skulle dock inte få vandra många år på jorden. Lyckan att ha fött dottern Bereta i januari 1816 grumlades året efter då hennes far som änkling plötsligt dog på en grusig skånsk landsväg: 1817 Martii den 24, dog Enklingen före detta Rusthållaren Anders Jönsson i Willie, 66 år gammal af en hastig bråd död under vägen från Trelleborg till sitt hem. 4 Följande år slog döden också till i hemmet Tågarp 6. Maken Jöns insjuknade i hetsig feber och klarade inte krisen utan dog den 29 maj. Samma sjukdom drabbades Bengta av och endast 32 år gammal var det dags även för henne att för alltid sluta sina ögon sensommaren samma år. Plötsligt var fyra småbarn mellan två och tio år gamla föräldralösa. Jöns äldsta son Sven tog över gården men av barnaskaran stannade bara halvbrodern Måns kvar på gården. De övriga fick nya hem i byarna Gislöv, Villie och Hammarlöv. Troligtvis är det släktingar som tagit hand om småbarnen. 5 Jöns Svensson hade under hela sitt vuxna liv brukat gården nummer 6 i Tågarps by, en gård där han också hade fötts sommaren Hans far Sven Jönsson hade arbetat som dräng hemma i sin födelseby Simlinge när han träffade den då relativt unga änkan Bereta Nilsdotter. Hon hade först varit gift med en ung man, Måns Jönsson, men efter att ha fött honom inte mindre än fem barn under tolv år dog mannen. 7 Det var då drängen Sven Jönsson såg sin chans att bli bonde. Den 1 februari 1756 ringde Västra Tommarps kyrkklockor för brudparet. 8 Resultatet de närmaste åren blev ytterligare tre barnafödslar i Beretas bondgård nummer 6 i Tågarps by. Sist ut var Jöns den 23 juli Bereta hade fått överta släktgården när hennes far Nils Jeppsson lämnat jordelivet året Han begravdes på gårdens plats söder om kyrkan. 10 Visserligen levde då fortfarande hennes mor Elsa Larsdotter men det var Bereta som nu som bondmora skulle styra och ställa i gården. Fadern Nils hade i sin ungdom inflyttat från den närbelägna kyrkbyn Maglarp. Gården var således inte hans släktgård. Det var istället på Beretas mödernesida som gården forna ägare stod att finna. Beretas morfar Lars Mårtensson möter vi t.ex. som ägare året Vad vi säkert vet är således att gården nummer 6 i Tågarp by varit i släktens ägo i kanske långt mer än ett och ett halvt sekel. Byn låg mitt ute på den öppna slätten. Namnet Tågarp vittnar om att den lilla byn har en ansenlig ålder. Slutledet arp tillhör de byar som under eller efter vikingatiden skapades som utflyttningsbyar. Läget var också strategiskt för en bondby; genom byns gårdsklunga rann nämligen en liten å vilken garanterade rikligt med färskvatten till både folk och fä. Den första kända kartan över husklungan upprättades redan året Sedan skulle det dröja nästan hundra år innan en lantmätare åter blev synlig i byn med penna, papper, passare, tubkikare och måttrep. Vid förhandlingar i Skytts härdsting i den lilla byn Klörup någon mil norr om Tågarp kunde nämligen den 18 maj 1790 en ny karta fastställas och godkännas av samtliga bönder. Det var lantmätare Gutman som året innan gästat Tågarp och här gjort en detaljerad karta över själva bygatan med alla hus samt en beskrivning över området. Samtliga gårdsägare var den 15 maj 1789 samlade i Klörup och skrev under på att kartans uppgifter var riktiga. 12 På kartan från år 1701 finns en markering för en mölla vid bygatans östra del. Detta var en vattenmölla 122

3 far Nils Jeppsson som rusthållare tar över gården. Eftersom han var född i närbelägna Maglarp är det väl inte otroligt att gården i Tågarp tillhört hustrun Elsa Larsdotters släkt. Genom Nils Jeppsson kan vi således koppla en annan Söderslättsby till vår berättelse, Maglarp kyrkby. Nils Jeppsson var nämligen född här året Går vi ytterligare ett släktled bakåt var Berettas farfar bonden Jeppa Nilsson och hennes farmor Britta Jacobsdotter. Britta var en riktig Maglarpsbo, född år 1661 på gården Maglarp nr 21 vilken hon fått överta efter sina föräldrar Jacob Jönsson och Elna. Om bonden Jacob har prästen noterat i dödsboken den 30 oktober 1690: Goda medler, skioth sig wäll, alltså ett riktigt gott eftermäle i bygden. 17 Jacob var vid sin död 71 år gammal. Nu är vi långt ner i historien, vid 1600-talets första hälft. Vi kan faktiskt skymta ytterligare ett släktled bakåt i tiden. Jacobs far var Jöns Jakobsson, troligtvis född på 1590-talet. 18 Vi ska emellertid återvända framåt i tiden, till Bereta Nilsdotter. Hon avled 73 år gammal i hemmet i Tågarp den 15 november 1791 av svulst i kroppen. 19 Denna senhöst var det stor sorg i just den bondgården mitt ute på den skånska slätten. Exakt en vecka senare följde nämligen Sven Jönsson sin hustru: D 22 Nov dog Rusthållaren Sven Jönsson i Tågarp af Diare och ålderdoms svaghet och begrofs tillika med sin hustru den 7 Decembr. Aetas 71 år. 20 Det verkar närmast vila en förbannelse i just den gården. När en av gårdens makar dog följde den andre strax efter. Karta över Tågarps by år och den omtalas redan året 1624: Der löber en Aae igienom byen paa huilcken i gammeltid haffuer verit en vandmölle. Där bode en Hermand paa en aff Gordene som hed Axell Clauszön Roszenkrantz. Men nu bezider Bönderna same gaard, som nu allene hafuer der en liden Sqvatte mölle paa forne Aae thill deriz egen brug. 13 Så sent som 1765 fanns det synliga rester efter denna befästa gård: Sydost ut, ett litet stycke från Byen, finnes lämningar af Grafwar och Wallar, som omgifwit en Herregård, hwilken här legat, och säges hetat Svenstorp. 14 Författarens universitetslärare i medeltidsarkeologi, professor Erik Cinthio grävde under 1940-talet ut denna sätesgård. 15 Gården ägdes i slutet av 1400-talet av väpnaren Claus Ludviksson i Rosencrantska ätten. Den medeltida adelns rätt till vattenmöllor gav dem stora intäkter. Vi kommer dock inte längre bakåt i släktens historia i Tågarps by än till tidigt 1700-tal då Beretas Vi har således kunnat följa fyra släktled bakåt i tiden på Bereta Nilsdotter sida före det att hon drog sin sista suck i sängkammaren i gården nr 6 i Tågarps by. Det har hela tiden handlat om välmående Söderslättsbönder med ordnade förhållanden. Tittar vi på den man som Bereta var gift med upprepas samma sociala mönster. När Sven Jönsson gifte sig med Bereta i februari 1756 var hans bostad Simlinge kyrkby. 21 Här hade han fötts 36 år tidigare som son till bonden Jöns Svensson och hans hustru Christensa Olsdotter på gården nummer Simlinge ligger strax öster om Trelleborg. Tyvärr är det äldre kyrkobokföringsmaterialet något magert för Simlinge. Bevarade husförhörslängder börjar först år 1803 medan födelse-, giftermåls- och dödsanteckningar finns kvar att bläddra i från och med år Genom att prästen antecknat hur gammal Sven var när han dog kan vi ändå fastställa att han fötts året Simlinge kyrkby ligger, liksom Tågarp by, mitt ute på det bördiga Söderslätt. Socknen bildar en långsmal tarm i nord-sydlig riktning och den är den västligaste i Vemmenhögs härad, gränsande till Skytts härad. Första gången orten omtalas är år 1359, Symblinghæ. 123

4 Namnet består som vanligt av två sammanslagna ord där slutledet inge anger en by av mycket gammal ålder. Vad förledet står för är inte säkert, kanske är det ordet sim = sumpig mark som åsyftas. Att kyrkbyn uppstått redan runt år 1000 är det ingen tvekan om. Från början var kyrkan av trä men i slutet av 1100-talet uppfördes en ny i den då mycket revolutionerade tegeltekniken, den bakade stenen. Det var ärkebiskopens stadskyrka i Trelleborg som vid denna tid uppfördes i tegel och angränsande socknar drog nytta av att man anlagt tegelgårdar i staden. teglet kunde på det sättet anskaffas billigare. Mycket har förändrats av den ursprungliga tegelkyrkan från sent 1100-tal. År 1852 rev man den gamla klockstapeln av trä som stod direkt väster om långhuset och uppförde i stället det nuvarande tornet och den västra delen av långhuset. Av de inventarier som bevarats och som har anknytning till den här beskrivna släkthistorien är den medeltida dopfunten en sådan. Här har våra anfädrar vattenösts. Även predikstolen från år 1623 kan man säga vara ett monument över släktens historia. Från denna har ju sockenprästen under otaliga söndagstimmar predikat bibelord och meddelat myndigheternas påbud till en troligtvis ofta tämligen trött och halvslumrande släkts medlemmar; kvinnorna i bänkarna på norra sidan och männen på hårda träbänkar på den södra sidan. 24 Även om kyrkböcker saknas kan vi genom bevarade katekismilängder från Simlinge by under åren 1683 till 1744 skönja lite bevarade fragment av familjens historia. En katekismilängd var en förenklad föregångare till senare tiders husförhörslängder. Detta system togs i bruk genom en kyrkolag år 1686 och längderna skulle upprättas vid de årliga husförhören då sockenbornas katekeskunskaper kontrollerades. Oftast upptogs i längderna endast personer som var konfirmerade. Sven var alltså född året 1720 och via katekismilängden kan vi få några ögonblicksbilder av hans föräldrar. Fadern, Jöns Svensson, omtalas år 1719 och i hans gård fanns då ingen hustru, endast pigan Hanna och en flicka Cirstina. 25 Två år senare har bilden förändrats; då möter vi hustrun Cristensa och sonen Jöns. 26 Sensommaren 1736 fördes Jöns till Simlinge kyrkogård för den sista vilan. Han hade då varit verksam i kyrkbyn under 71 år. 27 Hustrun skulle överleva honom många år. När hon till slut lades bredvid mannen på kyrkogården i början av september 1778 noterade prästen: D 31 Augusti dödde änkan Christensa Ohls dotter af ålderdoms svaghet, 86 år och 2 månader gamal och begrofs med likpredikan den 23 Septembris. Hon war den älsta i i hela pastoratet vid dena tid. 28 När Jöns gifte sig år 1719 med Cristensa var det inte första gången som han stod inför en präst i liknande ärende. Han hade ju varit gift tidigare. I katekismilängden år 1702 för gård nr 7 i Simlinge kyrkby är han nämligen antecknad tillsammans med hustrun 1736: 10 post Trinit: som war d 29 aug: begrofs Jöns Svensson i Simlinge, hans ålder war 71 åhr. 124

5 Vårarbetets början skedde med mycken högtidlighet. Plogen med hela sitt tillbehör ställdes upp på gården. Alla i huset, både man- och qvinnfolk, hjelpte till att spänna för, och alla skulle ha vantar på, ty då blef det en varm vår. Innan förspänningen skedde, skulle hvar och en af folket och arbetsdjuren ha en bit julbröd, ty då skulle de icke tröttna under vårarbetet. När då arbetsdjuren voro förspända merändels var det tre par dragare för hvarje plog lade plogmannen yxan på marken framför det första paret, skref ett kors med plogstafven på marken invid yxan, så att alla djuren kunde gå öfver både yxa och kors, lyftade mössan och sade: I Jesu namn så köre vi och så bar det i väg ut genom porten till åkerfälten. Om någon af dragarna lade sig på marken första dagen, var det en tro, att de skulle bli trötta, innan våren var slut; ej heller fick någon af folket lägga sig på marken den första dagen, ty då skulle äfven de plöjande bli trötta. Så fort alla inom byn hade tillsått, skulle åldermannen sammankalla alla åboarne (bönderna), då de skulle köra skälfåror och därefter gå vide på alla rågångar och vånggärden. Den, som då icke hade sina stängsel i fullgodt skick, blef ålagd böter, dem han vid mårtenstid skulle betala. Karta över Simlinge kyrkby år Ellna och systern Johanna. 29 Backar vi nu tre år bakåt i tiden möter vi Jöns föräldrar Sven Jönsson och Elsa. Detta året, alltså 1699, noteras i gården parets tre barn Jöns, Anna och Johanna. 30 Att hustrun Ellna saknas måste tyda på att Jöns gift sig någon gång mellan åren 1699 och Tyvärr försvinner släkten bakåt i tiden i och med fadern Sven Jönsson. Vad vi vet om honom är att han år 1687 som åttonde man står sist i katekismilängden. 31 Det verkar således som om han vid denna tid inte ägt gården nummer 7. Kanske är det så att det är hustrun Elsas släktgård? Det kan också ha varit sonen Jöns hustru Ellna som fört med sig gården i boet. Under århundraden har således en del av släkten varit välbärgade bönder på Söderslätt på ömse sidor om en häradsgräns. Riksdagsmannen Per Nilsson i Äspö beskrev hur vardagen tedde sig för bönderna i Vemmenhög i början av 1800-talet. 32 Vad vore mer naturligt än att avsluta detta kapitel från Söderslätt med en del vardagsbilder som forna tiders släktmedlemmar säkert skulle ha känt igen: Inhägnaderna runt åkrarna var viktiga eftersom de olika åkerlapparna var uppdelade på alla bönder i byn och man ville inte ha in kreaturen att beta av det som såtts. Före det s.k. enskiftet i början av 1800-talet, var allt som handlade om byns marker och djurens beten angelägenheter för all bönder i byn: Åldermannen var byns förman. Hos honom förvarades alltid bylådan, hvaruti alla byns gemensamma handlingar lågo, ibland hvilka byordningen var den vigtigaste. Hos honom skulle äfven finnas en trumma eller en stor kopparlur, som kallades byhornet. Då någon fråga förekom, som fordrade rådplägning af byemännen, var det åldermannen, som det ålåg att sammankalla dem. Han gick då långsåt hela bygatan och trummade eller blåste i hornet, och då skulle åborna genast samla sig vid samlingsstenen, en mycket stor flat sten, som var lagd på några mindre stenar vid gatan ungefär midt i byn. Den som inte kom inom loppet af en timma, blef antecknad till böter, och så snart öfverläggningen öfver dagens ämne var slutad, gingo alla närvarande hem med åldermannen, då han skulle bjuda brännvin, så mycket de ville dricka, hvilket bestämdes till vissa hela eller halfva stop. Allt upptecknades till Mårtensdag, då åldermannen fick betalning för allt på engång. Vid mårtensdagstiden skedde nu samlingen på förenämnda sätt. Den började alltid på förmiddagen, då alla byns gemensamma inkomster, hvilka bestodo 125

6 af böter samt gräsgäld af husmännen (husman = ej bonde som ägde mindre hus på bygatan) för deras kor, får och gäss, blefvo upptagna och dess utgifter betalta. Ännu andra bestyr förehades den dagen. Alla byns husdjur gingo under sommaren på gemensamt bete och först vid mårtensdagsgillet skulle de skiljas åt; en hvar skulle alltså då känna sina djur. Detta lät sig lätt göras, ty hvar och en hade bränt sitt bomärke hvarje gård hade sitt särskilda på venstra låret af hästarne, och fäkreaturen, får och svin hade sina särskilda märken i öronen, gässen sina på fötterna. När nu hvar och en erhållit sina husdjur, och räkningar och liqvidationer voro i ordning, fortsattes trakteringen, hvilken endast bestod af brännvin, bröd, smör och ost, hvartill någon gång kom en stekt gås. Aftonen den andra dagen sattes bylådan på öfversta bordändan, nyckeln lades på locket, och trumman eller hornet sattes bredvid. De begge åldermännen, den af- och tillträdande, satte sig för bordsändan och genomgingo alla handlingar för året. Var då allt i behörigt skick, blef den gamle åldermannen frikänd och den nye var ansvarig för kommande år. Så togs resesupen, och alla åborne skulle nu följa den nye åldermannen hem. Bylådan bars näst efter den nye åldermannen, som gick först och trummade eller blåste hornet. När tåget framkommit, skulle han bjuda dem på brännvin, bröd, smör och ost, hvilken förtäring alltid med ett gemensamt namn kallades måltiden J. Lorents Gillberg: Historisk, Oeconomisk och Geographisk Beskrifning öfwer Malmöhus Län. Lund 1765, sid Erik Cinthio: Svenstorps herregård. Trelleborgs medeltid. Trelleborg Maglarp CI:1 ( ) p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Västra Tommarp CI:1 ( ) p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Simlinge Katekisationslängder p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Egon Prahl: Vemmenhögs härad. Trelleborg Simlinge Katekisationslängder p Simlinge Katekisationslängder p Simlinge CI:1 ( ) p Simlinge CI:1 ( ) p Simlinge Katekisationslängder p Simlinge Katekisationslängder p Simlinge Katekisationslängder p Per Nilsson: Gamla seder och bruk bland allmogen inom Vemmenhögs härad vid början af 19:e seklet. 33. En bok om Vemmenhög. Lund p Se där, här har vi grunden för den nuvarande svenska föreningsverksamhetens alla årsstämmor och deras paragraf om ansvarsfrihet för styrelsen under det gångna året! Med dessa små glimtar från livet på Söderslätt för länge sedan, i vilket släkten som de bönder de var, givetvis har tagit aktiv del, lämnar vi detta område. NOTER 1. Västra Tommarp CI:2 ( ) p 96 + Västra Tommarp AI:1 p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Västra Tommarp CI:2 ( ) p Lilla Slågarp C:1 ( ) p Västra Tommarp CI:2 ( )p 184 & Västra Tommarp AI:1 ( ) p Västra Tommarp CI:1 ( )p Västra Tommarp CI:1 ( ) p Västra Tommarp CI:1 ( ) p Västra Tommarp C:1 ( ) p Västra Tommarp CI:1 ( ) p Text på lantmäterikarta år Lantmäteriet, karta Tågarps by John Tuneld: Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år Lund

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Borgeby C:3 1848-61 Döda 1848 i Borgeby Jan 9-23 Juli d 27 aug 3 Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Torp.

Läs mer

Levnadsbeskrivning. Levde i Vanstad 18, Vanstad (M) [Vanstad CI:8 p post 2].

Levnadsbeskrivning. Levde i Vanstad 18, Vanstad (M) [Vanstad CI:8 p post 2]. 1 Maria Nilsdotter (44). Född 1897-12-18 i Vanstad 27, Vanstad (M) [Vanstad CI:7 p post 65]. Döpt 1897-12-23 i Vanstad Kyrka, Vanstad (M) [Vanstad CI:7 p post 65]. Faddrar: Åbo Ola Larsson i Vanstad 24

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn:

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn: Utskriftsdatum: 2010-01-24 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 376 Lars Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 1735(?) Dödsdatum: Januari(?) 1791 Yrke: Bonde Dödsplats:

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg Första säkra uppgifterna om släkten Hansson-Christensson-Malmberg-Castenfors återfinns i Håslöfs församlings husförhörsböcker. År 1734 finner vi där husmannen Hans Jakobsson som ägare av gården nr 18 i

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Kyrkoherden i Norra Sandsjö plitade och skrev ovanligt mycket i kyrkoböckerna, något som vår tids släktforskare är tacksamma för.

Kyrkoherden i Norra Sandsjö plitade och skrev ovanligt mycket i kyrkoböckerna, något som vår tids släktforskare är tacksamma för. Margaretas Iiv och leverne gör ingen oberörd. Hon levde sitt liv i skuggan av stormaktstidens krig, som så många andra kvinnor vid denna tid. Ulla-Britt Holmqvist M argareta föddes 1678 i Norra Sandsjö

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården.

Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården. Byavandring i Svansjömåla 11 maj 2013 Söndagen den 11 maj var det byavandring i Svansjömåla. Ett tjugotal personer hade mött upp i ett vackert väder med strålande solsken. 14 15 stycken gamla torp besöktes

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Rut. Noomi och hennes svärdotter Rut

Rut. Noomi och hennes svärdotter Rut 1 Noomi och hennes svärdotter 1 På den tid då Israel styrdes av domare blev det en gång hungersnöd i landet. En man från Betlehem i Juda utvandrade då med sin hustru och sina två söner till Moab för att

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Rige-Nels. En historia om den fattigaste rike mannen i Dalby. Rige-Nels hette egentligen Nils Andersson och levde mellan 1848 och 1926.

Rige-Nels. En historia om den fattigaste rike mannen i Dalby. Rige-Nels hette egentligen Nils Andersson och levde mellan 1848 och 1926. Rige-Nels. En historia om den fattigaste rike mannen i Dalby. Rige-Nels hette egentligen Nils Andersson och levde mellan 1848 och 1926. Varför är Nils Andersson en sådan intressant person att skriva om?

Läs mer

Ett gotländskt bondbröllop

Ett gotländskt bondbröllop Ett gotländskt bondbröllop Gotländska traditioner Christina Bengtsson 2009-12-11 Ett arbete om gotländska traditioner i kursen Gutamål 1 Frieriet Kärleken var sällan högsta prioritet, utan namn och gårdens

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-13 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 8 Nils Oskar Gustafsson Födelsedatum: Födelseplats: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Dödsdatum:

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Sida 1. Generation I

Sida 1. Generation I 2009-09-28 Sida 1 Proband Stina Nilsdotter. Född 1763 (AI:1 Gårdsby 072). Levde 1788 i Snoggehult, Tveta, Gårdsby (G) (AI:1 Gårdsby 072). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1787-04-09 i Gårdsby (G) (KGF3) med Jonas

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Stugan lämnades därefter åt sitt öde.

Stugan lämnades därefter åt sitt öde. Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134.

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Höga Svedjan Tåa Johans torp 316 Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Torparen Anders Månsson Anna Bengtsdotter *29.08.1831 Björnlanda

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening

Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Enegården Bonden Anders Jönsson Hustru Agneta Gummesdotter Gamla fadern Gumme Svensson

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert Arne Här kommer en sammanfattning av det jag hittat i kyrkböckerna om Skräddaren Jonas Andersson hans hustru Stina Jönsdotter och deras ättlingar Fig 1, med tyngdpunkt på sonen Anders Jonssons, torparen

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening

1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening 1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Prästgården Tjänstedrängen Per Larsson Td Måns Persson Tjänstepigan Bengta

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT

HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT ARKIVUPPGIFTER ANNA GUSTAFVA HINTZE HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT FÖRÄLDRAR TILL DOROTHEA MARGRETA JACOBINA MALMSTEDT 0 ARKIVUPPGIFTER - ANNA GUSTAFVA HINTZE HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT 0 1 ARKIVUPPGIFTER

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer

Gripande brev till fattigvården

Gripande brev till fattigvården Gripande brev till fattigvården Inledningen till brevet i vilket Maria ber om ekonomisk hjälp till sin överlevnad. Ett nödrop som troligen förblev obesvarat. Brevet är daterat den 29 februari 1916. Skrämmande

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson Bölan/golfbanan En tanke med att beskriva promenader är givetvis att fler ska lära sig hitta och känna sig trygga och när vi står här på golfbanan, Bölan, ska vi lära några torp under Velamsund. Det fanns

Läs mer

Kvinnor och män i den medeltida familjen

Kvinnor och män i den medeltida familjen Kvinnor och män i den medeltida familjen "Mes[s]an hon bleff sungen och så then långe läst her Esbiörn gånger aff kyrkan vth och lyffter sin kiäreste till häst Alt som de Rede ått wägen fram alt medh så

Läs mer