EN EFFEKT. Energieffektivisering av företag i Hallands län SLUTRAPPORT 2010

Transkript

1 EN EFFEKT Energieffektivisering av företag i Hallands län SLUTRAPPORT 2010 Ett samverkansprojekt mellan Tillsynssamverkan Miljö Halland & Energikontoret, Region Halland

2 2 Innehållsförteckning sid Förord... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Projektets syfte och mål... 6 Avgränsningar... 6 Projektgrupp... 6 Genomförande & Aktiviteter... 8 Material... 8 Processtegen i EN EFFEKT... 8 Aktiviteter... 8 Frukostmöten Utbildningar i energieffektivisering för företag Besök/inspektion... 9 Återträffar dagars energiutbildning. Den januari Sammanfattning, genomförande Utvärdering EN EFFEKT har fått ett flertal effekter Projektresultat Ett projekt i startgroparna Resultat i Laholm Sammanfattning, resultat av EN-EFFEKT Kompetensutveckling hos företag och projektdeltagare Konkreta energieffektiviseringsåtgärder hos deltagande företag Övriga resultat Resultat av inrapporterade enkäter Om energistatistik Total energianvändning hos besökta företag inom projektet Övriga kommuner Genomgång av enkätsvaren Behov av rådgivning Behov av statistik om hur industrisektorn använder tillförd energi Energianvändningen i Hallands län 2008 och trender sedan Slutsatser Rekommendationer om fortsättning av EN EFFEKT Referenser Länkar till projektdeltagare Litteraturreferenser Bilagor... 39

3 3 Förord Projektet har bedrivits med karaktären och avsikten att hitta nya arbetsmetoder och utveckla nya modeller för kommunal samverkan, samt att prova nya idéer och få in helhetstänkandet kring de aktiviteter som måste till för att nå företagen och få dem engagerade i energieffektiviseringsfrågor. Projektet har utvecklats i en positiv riktning där vi i projektteamet har kunnat se ett flertal effekter som har gjort projekt EN EFFEKT så framgångsrikt. Projektets resultat är en bra grund för ett fortsatt arbete med energieffektivisering i länets företag. Avsikten har också varit att försöka få projektet att bli en permanent del av den kommunala verksamheten. Projektledarnas roll har varit att initiera, testa och utveckla projektet inom ramen för Region Hallands verksamhet Energi- och Miljö samt Tillsynssamverkan. Hållbar tillväxt, handlar om att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Att arbeta med energieffektivisering är idag en överlevnadsfråga för de företag som bedriver sin verksamhet med behov av större energimängder. Det är lika viktigt att värdera energifrågan för företagets överlevnad i t. ex. en SWOT analys, likväl som övriga managementfrågor. Energifrågans betydelse är av vikt för det hållbara, framgångsrika företaget som är rustat för att möta konkurrensen både nationellt och internationellt. För Halland som län, med uttalade mål för tillväxten, är energifrågan av avgörande betydelse för länet i sin helhet. För att Hallands näringsliv skall kunna vara konkurrenskraftigt, måste energifrågan och dess påverkan på företaget seriöst tas i beaktande. Att utesluta energifrågan ur något sammanhang är hämmande för den framtida regionala utvecklingen. Kärnan i den hållbara regionala utvecklingen ligger i Miljö-, energi- och klimatfrågan. Angelica Hunyor Projektledare Tillsynssamverkan (t o m mars 2010) Bodil Forsberg, Projektledare Tillsynssamverkan ( fr o m april 2010) Petri Heikkinen, Verksamhetsledare, Energikontoret Region Halland

4 4 Sammanfattning Under har Energikontoret Region Halland och Tillsynssamverkan Halland Miljö tillsammans drivit projektet EN-effekt. Syftet med projektet har varit att konkretisera arbetet med energieffektivisering på företag i länet genom att erbjuda praktiska energiutbildningar för företag, ute på verksamheterna och i form av besök/inspektioner från projektdeltagarna. Syftet har också varit att aktivt arbeta med det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan, och det regionala miljömålet De halländska utsläppen av växthusgaser. Det huvudsakliga målet har varit att minska energiförbrukningen hos företagen och möjliggöra alternativa lösningar och energikällor. Utgångspunkten för projektet var att miljökontoren i sin ordinarie miljötillsyn kan jobba mot det nationella miljömålet och det regionala delmålet. Ett samarbete mellan parterna medför en gemensam arbetsmetod och en effektivare måluppfyllning. Energikontoret Halland har, utöver miljömålen, fokusområde med uppdrag från Region Halland att arbeta med tillväxt för de halländska företagen, och Energimyndighetens och de halländska kommunernas uppdrag att arbeta för energieffektivisering i små och medelstora företag I projektteamet ingick både miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare. Flertalet av de halländska kommunernas handläggare deltog i de utbildningar som projektet startades upp med. I det praktiska arbetet med inspektioner på företag deltog senare Falkenberg och Varberg. Laholm hade under 2007 genomfört ett liknande projekt, som delvis stått som förebild för EN-effekt. Där besöktes 50 företag. Totalt har 49 företag besöktes i Falkenberg och Varberg. På frågan om man har gjort energikartläggning tidigare svarar ca 3/4 av företagen i Varberg och Falkenberg nej. Det finn sålunda en stor potential att hitta möjligheter till energieffektivisering i de halländska företagen. Projektet avslutades i april Med de goda erfarenheterna från projektet finns önskemål om en uppföljning med EN-effekt del II.

5 5 Bakgrund Tillsynssamverkan Halland Miljö och Energikontoret - Halland, beslöt under 2008 att genomföra ett samarbetsprojekt inom området för energieffektivisering. Arbetet påbörjades under hösten 2008 för att kunna implementeras under våren Motivet till att projektet EN EFFEKT energieffektivisering av företag i Halland, startades upp var två anledningar. Den första anledningen var att miljökontoren i länet ville integrera energifrågorna i tillsynsarbetet och därmed även jobba mot det nationella miljömålet och det regionala delmålet, Begränsad klimatpåverkan och De halländska utsläppen av växthusgaser. Den andra anledningen var att Energikontoret Halland har, utöver miljömålen, fokusområde med uppdrag från Region Halland att arbeta med tillväxt för de halländska företagen, och Energimyndighetens och de halländska kommunernas uppdrag att arbeta för energieffektivisering i små och medelstora företag. Bland annat ingår i energikontorets uppdrag att samordna energi- och klimatrådgivarnas verksamhet i länet inom energieffektivisering, vilket har medfört att projektdeltagare, dvs. projektteamet har valts ut bland kommunens miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare. Att Tillsynssamverkan i Halland och Energikontoret - Halland är lokaliserade på samma plats på Region Halland möjliggjorde att ett samarbete kunde komma till stånd och att projektets planeringstid kunde genomföras effektivt. Regionens organisation med bland annat kommunikatörer var ett bra stöd under utvecklingsstadiet. Vid projektets början inbjöds även länsstyrelsen och en ny stödfunktion för företagen, företagsutvecklarna som finns representerade i varje kommun i länet, att delta. Länsstyrelsen tackade nej och företagsutvecklarna hade inte organiserat sig i tillräcklig omfattning för att kunna ingå i projektteamet som helhet i länet.

6 6 o o o o o o o o o Projektets syfte och mål Syftet har varit att konkretisera arbetet med energieffektivisering på företag i länet genom att erbjuda praktiska energiutbildningar för företag, ute på företag och i form av besök/inspektioner från projektdeltagarna. Målet har varit att som tidigare nämnts att aktivt arbeta med det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan och det regionala miljömålet de halländska utsläppen av växthusgaser. Det huvudsakliga målet har varit att minska energiförbrukningen hos företagen och möjliggöra alternativa lösningar och energikällor. För att tydliggöra syftet och målet med projektet presenteras de i punktform nedan. Att göra arbetet med energieffektivisering mot företag konkret med faktiska åtgärder. Att belysa kopplingen mellan energi och miljö, jobba mot de nationella och regionala miljömålen. Att kartlägga och få en nulägesrapport över företagens energianvändning i Halland. Minska energiförbrukning hos företag. Att företagen genomför olika åtgärder inom verksamheten som medför att energiförbrukningen minskar. Att företagen i samband med utbildning och besök/inspektion ser över sina energikällor och om möjligt använder sig mer av eller byter till förnybara energikällor som är förenliga mot en hållbar utveckling. Kompetensutveckling hos företag och projektdeltagare. Att skapa en fungerande metod som efter projekttiden kan fortsätta i egen regi ute i kommunerna. Att skapa kommunal samverkan samt samverkan mellan tjänstemän som inte traditionellt arbetar tillsammans. Därigenom nå synergieffekter i arbetet med energieffektivisering. o Positiva följdeffekter - Ökad tillväxt i företagen och minska behovet av tillförsel av energi till länet, samt stärka företagen. Det är viktigt att poängtera att syftet med projektet i första hand är informativt, det vill säga att skapa ett ökat intresse för energieffektiva åtgärder, en ökad kunskap hos företagen i länet. En ökad medvetenhet hos företagen skapar en efterfrågan på både produkter och tjänster inom energi och miljöområdet. Avgränsningar Projektets avgränsningar var till en början att inrikta sig mot företag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, så kallade B och C-verksamheter, samt i övrigt små- och medelstora företag. Under projektets framskridande har avgränsningen förändrats till att även innefatta andra verksamheter. Främsta anledningen till att området breddades har varit för att vi velat innesluta flera verksamheter och inte låta oss begränsas av klassningen samt att efterfrågan från andra branscher sammanföll med projektstarten. Projektgrupp Vid kick-offen, som var en del av utbildningen för projektgruppen den 16 april 2009 var följande miljökontor deltagande: Halmstad, Falkenberg, Varberg,Kungsbacka samt Laholm, som deltog med sina erfarenheter från deras energiprojekt som legat som grund till EN EFFEKT. Även Agenda 21-samordnare/strateger och Energi- och klimatrådgivare från ovanstående kommuner deltog vid projektstart och projektdiskussioner. Följande kommuner/miljökontor/energi- och klimatrådgivare deltog aktivt i projektet med företagsbesök: Varberg Miljökontoret: Sara Mälbrink, Katarina Barone, Marie Larsson Energi och klimatrådgivare Jonas Möller-Nielsen.

7 7 Falkenberg Miljökontoret: Per-Ola Svensson, Jennie Eriksson, Jan-Erik Månsson, Per-Anders Johansson, Annika Håkansson. Energi och klimatrådgivare: Krister Svensson i samarbete med Margareta Gunnarsson. I projektgruppen ingick också projektledarna Angelica Hunyor och Petri Heikkinen.

8 8 Genomförande & Aktiviteter Som modell för upplägg och arbetsgång i projektet byggdes projektets struktur upp med utgångspunkt från bland annat nationella projekt och ett projekt som Laholms kommun hade genomfört under Material En projektpärm för projektteamet har arbetats fram för att underlätta det initiala arbetet ute i fält. Ett av arbetsverktygen som tagits fram för att underlätta för projektteamet är ett frågeformulär, en enkät, som skickas till företaget innan besök. Enkäten har tagits fram för att användas vid besök/inspektion på företag och för att passa samtliga deltagare i projektteamet. Enkäten är uppbyggd på att företagen kan plocka fram nyckeltal som kan följas upp och som är i direkt relation med deras produktion och verksamhet. Nyckeltal är önskvärt för att i framtiden kunna följa upp och därmed få konkreta siffror på om företaget ändrat sin energianvändning i förhållande till produktion inom verksamheten. 1 Fråga nummer tjugo i enkäten Behov av rådgivning, ger företagen möjligheten att få vidare hjälp efter tillsynsbesöket för att komma vidare i sitt arbete med att bli energieffektiva. Denna fråga redovisas under rubriken Projektresultat/Behov av rådgivning. En lathund med olika enkla tips och stödpunkter i energieffektiviseringsarbetet för företagsledare, miljö och/eller energiansvariga togs också fram och delades ut till projektteamet för att ha med sig till företagen vid företagsbesöken. Lathunden är baserad på Energimyndighetens broschyr Minska företagets energianvändning. Processtegen i EN EFFEKT 1. Förstudie, research, best practice 2. Framtagning av arbetsmodeller och material 3. Utbildning av projektteam 4. Utbildning och information till målgrupp 5. Genomförandefas med planerade aktiviteter 6. Utvärdering och uppföljning i en tidig fas 7. Förbättring och förädling av de ingående komponenterna Best practice samlades från nationella projekt för att ta tillvara det bästa från tidigare projekt och inte uppfinna hjulet igen. Framtagningen av frågeunderlaget i Enkät baserar sig bland annat på efterfrågan från energimyndigheter och forskningsinstitut på behovet av att samla relevant data för energianvändningen, här ville forskarna få en bredare bild av energistatistik. Se rubrik Behov av statistik om hur industrisektorn använder tillförd energi. Enkätfrågeunderlaget är omfattande och ger en bra nuläges bild av företagens energianvändning. Enkätens omfattande frågeunderlag har utarbetats för att passa de aktörer som deltar i projektet och deras intressen i energifrågor utifrån deras verksamhet. Företagen, Inspektörerna, Energi- och klimatrådgivarna och den allmänna samhälleliga statistiska intresset, energimyndigheten, forskarna. Aktiviteter Kick off. Den 16 april 2009 hölls ett uppstartsmöte för projektdeltagarna med utbildning och genomgång av framtaget material samt presentation från Laholms kommun som har arbetat med liknande projekt tidigare. 1 Statistik om energianvändning inom industrin förstudie av behov och efterfrågan, CIT Industriell Energianalys AB, Ingrid Nyström

9 9 Utbildning/kompetensutveckling. Samtliga deltagare i projektet har givits möjligheten att delta på en utbildningsdag inom energieffektiviserings/kartläggning som hållits av Peter och Eva Karlsson från Industriell laststyrning. Två utbildningsdagar genomfördes för projektteamen, ett i Halmstad på Flexopac den 22 april Huvudsakligen deltog miljöinspektörer från Halmstads och Falkenbergs miljökontor och kommunernas energi och klimatrådgivare. I Varberg hölls dagen på Derome den 24 april 2009, deltagarna var från Varbergs och Falkenbergs miljökontor samt kommunernas energi- och klimatrådgivare. Anders, Eva och Per-Ola tränar kalkylering av företagets energianvändning efter att ha gjort en kartläggning. Frukostmöten. Ett delmoment i projektet har varit att även möjliggöra för företagen i Halland att gå en liknande praktisk utbildning som projektteamet gick. Ett led i detta har varit att genom frukostmöten i Falkenberg, Varberg och Hylte berätta om EN EFFEKT och vad syftet med projektet är, varför det genomförs och erbjuda en möjlighet att delta i en utbildning inom energieffektivisering. Frukostmötena arrangerades av projektledarna och hölls tillsammans med projektteamet från Falkenberg och Varberg. I Falkenberg hölls frukostmötet i stadshuset Kuben och det var ca 16 företag som deltog. I Varberg hölls frukostmötet på Campus Varberg med ca 14 deltagande företag. I Hylte hölls frukostmötet i Torup på Jakos tryckeri med ca 17 deltagande företag. Ungefär 300 inbjudningar skickades per brev till företag i Falkenberg, Varberg och Hylte. För att sprida inbjudan tog projektet även hjälp av företagsutvecklarna i kommunerna. Utbildningar i energieffektivisering för företag. Två utbildningstillfällen hölls i juni 2009, varav ett på Hannells i Falkenberg med cirka 11 deltagande företag, och ett på Autotube i Varberg med cirka 9 deltagande företag. Föredragshållare var Peter och Eva Karlsson från Industriell laststyrning. Deltagarna genomförde tillsammans med föredragshållarna en kartläggning av det företag de befann sig på. Dagen var uppdelad i ett teoretiskt block med ellära och en praktisk del där deltagarna fick genomföra en enklare energikartläggning av företagets energianvändning genom att gå runt i företaget och mäta energianvändning och själva lösa beräkningsuppgifter med energiåtgång och besparingsmöjligheter. Peter och Eva hade tagit fram färdiga dataprogram som hjälpmedel för kartläggning som de använde i utbildningen. Företagets belysningar, ventilation, husets klimatskal, kompressor drifter etc. kartlades under dagen. Besök/inspektion. Projektteamet har från det att de genomfört energiutbildningen arbetat med enkäten vid besök ute på företagen i länet. Besöket och utskicket av enkäten påannonserades ett par veckor innan besöket genomfördes. Resultat av inkomna enkäter presenteras under rubrik Projektresultat. Under själva besöket har inspektörerna haft inledande diskussioner med företagen om företagets energianvändning. Arbetsmodellen som togs fram har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att nå företagen. I första hand besöker inspektörerna företagen, i andra hand, om företagaren eller inspektören behöver stöd i energifrågor, kontaktas energi- och klimatrådgivare som kan besöka företaget. Om företaget önskar ytterligare stöd inom företagsrådgivning för investeringar etc. så möjliggör företagskontakten att Företagsutvecklarna kan få en direktkontakt med företag som önskar det utifrån behov. Både Energi- och klimatrådgivare och företagsutvecklare har nu möjlighet att

10 10 kontakta och förmedla det besökta företagets önskan om konsultstöd eller hjälp med energieffektiviseringsåtgärder till externa företag och konsulter. På så vis skapar vi mernytta i projektet utöver det arbete som direkt är riktad mot miljömålen. I bilden nedan ses tydligt kopplingen mellan skapande av kontakter, möjlighet till skapande av en marknadsplattform och möjligheten till affärsutveckling i energi- och miljöföretag med produkter och tjänster utifrån ett uttryckt behov hos de besökta företagen. Arbetsmodellen skapar naturliga kontaktpunkter utifrån uttalade behov. Kontaktvägarna i samverkan leder till att en ny och stark marknadsplattform skapas mellan både efterfrågan och tillgången av konsulttjänster inom energieffektivisering samt energirelaterade produkter. Samtliga aktörer, som har tillåtit sig att prova modellen, uppfattar att projektet har tillfört många positiva mervärden. Projektet har skapat något unikt i Halland som inte har funnits i den här omfattningen innan. Allt eftersom projektet framskrider så blir allt fler företag kontaktade av inspektörer, allt fler företag får möjlighet att få stöd, allt fler företag får en kontakt till stödfunktioner i kommunen och marknadsplattformen blir större för varje besök som görs. Samtidigt får vi en bild av energianvändningen i Hallands län som är kopplad till realistiska siffror, ej enbart statistiskt underlag. Återträffar. Under projekttiden har hela projektgruppen återträffats två gånger för utvärdering. Redan i starten av projektet planerades en tidig återträff för uppföljning. Utvärderingen genomfördes, den 14 oktober 2009, ett par månader efter att grupperna hade börjat arbeta med enkät ute på företagen. En sådan träff gör det möjligt att stämma av med projektdeltagarna hur allting har fungerat och därifrån sedan göra justeringar för det fortsatta projektet. Under mötet diskuterades de erfarenheter som är gjorda och vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter som kan identifieras. Läs mera under rubrik Utvärdering

11 11 Projektteamen i djupa diskussioner, under återträffen i Varberg. Margareta, Jennie och Jonas till vänster, Axel, Per-Anders och Marie till höger. En andra återträff genomfördes den 7 december på region Hallands huvudkontor i Halmstad. Deltagarna fick fritt berätta om vad de hade gjort i sitt projekt och hur de hade gått tillväga för att utveckla och skapa samarbetet med företagen och i projektteamen med energi- och klimatrådgivarna. Falkenbergsteamet till höger, Jennie och Per-Anders berättar om sina erfarenheter. Varbergsteamet nedan, Jonas, Katarina, Sara och Marie berättar om sina erfarenheter och projektledarna Angelica och Petri lyssnar intensivt!

12 12 2 dagars energiutbildning. Den januari 2010 hölls en utbildning i energieffektivisering. Utbildningen var ett samarbete mellan Miljösamverkan Västra Götaland med projektledare Cecilia Lunder, Tillsynssamverkan, Energikontoret Halland och Energi- och klimatrådgivare Pauline Ekoff från Borås. Utbildningen initierades under hösten 2009 då det fanns önskemål från båda regionerna om att sätta ihop en utbildning inom området. Utbildningen hölls för de kommuner i båda regioner som ska börja arbeta med energifrågor och för de som redan är igång. Dagen behandlade så väl grundläggande frågor inom energieffektivisering som argumentationsteknik. Deltagandet från båda regionerna var stort med ca 120 deltagare från hela Sverige. Under dag ett redovisade och presenterade olika kommuner och länsstyrelser hur de jobbat med energifrågor, erfarenheter och utfall av deras arbetssätt. Ett av syftet med dagarna var även att skapa ett nätverk för de kommuner som jobbar eller kommer att jobba med energieffektivisering. Till utbildningsdagarna anlitades Peter och Eva Karlsson som lotsade deltagarna inom ellära och praktiska frågor kring energieffektivisering och energikartläggning. (Se bilaga 4 och 5. Inbjudan och program.) Energidagarna januari Länsstyrelsens lokaler i Göteborg. På bild ovan, Torsten Kindt, miljöchef i Laholms kommun, visar goda exempel från Laholms kommun. Sammanfattning, genomförande Det är många aktiviteter som verkställts innan besöken på företag har genomförts, dessa aktiviteter har, som nämnts tidigare varit, t ex utbildning av inspektörer i energifrågor och energieffektivisering har varit viktiga för att få projektteamet att känna sig tryggare inför den nya utmaningen. Det är dock viktigt att belysa att besöken är en av de centrala delarna i projektet. Besök och personliga kontakter med företagen är mycket värdefullt. Besök har bokats med aktuellt företag och enkäten har skickats ut i

13 13 förväg för att fyllas i innan besök. Väl på besök har enkäten gåtts igenom och diskuterats. Under projektperioden har 49 företagsbesök genomförts på verksamheter i Falkenberg och Varberg. Varje miljökontor har format sin strategi för hur man vill lägga upp arbetet inom kontoret. I Falkenberg har samtliga handläggare inom miljöavdelningen varit ute och jobbat med enkäten som en del i den ordinarie tillsynen. I Varberg är det tre handläggare som jobbat med energienkäten och varit ute och gjort tillsynsbesök med inriktning på energi under samma tidsperiod som miljökontoret i Falkenberg. En marknadsplattform har skapats utifrån behoven: båda miljökontoren har under projektets gång hänvisat företag som önskat få ytterligare hjälp vidare till kommunens Energi- och klimatrådgivare. Energi- och klimatrådgivarna har i sin tur haft möjligheten att kontakta företagsutvecklare, som finns i samtliga kommuner. Företagsutvecklare finns i varje kommun och är en funktion som stödjer företagen i diverse frågor. Företagsutvecklare fick information om projektet under en förmiddag våren 2009 och gavs möjlighet att vara med. Tanken var att när företagen som vi besöker har ett behov av energiprodukter och tjänster, då kan den frågan hänvisas till företagsutvecklare eller till energi- och klimatrådgivare. Projektet har genomgående tillfört positiva värden och utmaningen har varit att genom olika aktiviteter, få tillstånd en samverkan inom kommunerna som inte har prövats tidigare i Halland. Tillsynen som gjorts ute på företagen med enkät har inte upplevts som en ytterligare belastning av de inspektörer som valt att prioritera det här området. En positiv effekt av projektet blev också att vi bistod med våra projekterfarenheter och genomförde en utbildning den 19 och 20 januari 2010, i samverkan med Västra Götalands Länsstyrelse och Energi- och klimatrådgivare.

14 14 Utvärdering Den 14 oktober 2009 träffades hela projektteamet från Varbergs och Falkenbergs kommun på Folkets hus i Varberg för att utvärdera projektet. Utvärderingsarbetet bestämdes till att omfatta det som går att förbättra istället för att fokusera på vad som har varit problematiskt. På så vis får vi en positiv gruppdynamik och en konstruktiv lösningsorientering istället för att fastna i tidigare gjorda felbedömningar. Vi ansåg det viktigt för att ge projektet en möjlighet att utvecklas. Syftet med mötet var att titta på material, metod och teamwork, samt vilka erfarenheter projektteamet hade fått med sig. Bland frågorna som vi ställde -Är materialet tillräckligt bra? -Vad tycker ni om metoderna och hur har samarbetet fungerat i de olika kommunerna? Utifrån en arbetsmodell med Ischikawa-diagram (fiskbensdiagram) och problemlösningsmodeller enligt bikupe-modellen, lotsades projektteamet igenom dagen. Modellerna bygger på att alla deltagare får en möjlighet att göra sin röst hörd. Ett flertal områden som har en förbättringspotential togs fram. Förslagen viktades och några förslag fick en högsta prioritet, vilket var avsikten, för att kunna arbeta i gruppform med det som gruppen ansåg vara det viktigaste just nu och framåt den närmaste tiden. Bland de prioriterade förslagen framkom två områden. Den ena var att arbeta med enkäten, den behövde förenklas och förbättras, och den andra var marknadsföring, att det fanns ett behov av att ta fram ett material med framgångsfaktorer från projektet. På frågan om konstruktiva synpunkter framkom många positiva effekter som projektteamet har upplevt under projektet så långt. En del av dessa var varken planerade eller väntade och gav även projektledarna en positiv kick inför det framtida arbetet. Genom att vi hade fokus på konstruktiva synpunkter i den tidiga projektfasen, där vi provar idéer och arbetsmodeller och i grupparbete under dagen arbetade med förbättringsmöjligheter, så framkom inga negativa slutsatser. Vilket vi i projektledningen uppskattade. EN EFFEKT har fått ett flertal effekter Så här tyckte projektteamet: Att utbildningen var bra, det ger en insikt i företagens energiarbete. Att upplägget i projektteamen var bra med bra kompetenser. Att vi faktiskt har skapat samverkan mellan de olika deltagarna i projektgrupperna. Att denna samverkan är en bra modell för som stärker både samarbetet och det egna arbetet. Att projektet har skapat mera kontakter inom den egna kommunen och inom länet. Att det blev konkreta utbildningar för projektteamet ute på företagen.

15 15 Att delar av projektteamet som inte hade kunskapen sedan innan, har fått kunskaper om energikartläggning i företag. Att projektteamet uppfattade att många företagare blev stolta över det energi- och miljö arbete de redan har bedrivit i sin verksamhet, och att de fick en möjlighet att berätta det. Att företagen upplevde en ökad medvetenhet för energi- och miljöfrågor och vid besöket själva bidragit med kreativa lösningar. Att projektteamet upplevde arbetsmodellen både som ett positivt och inspirerande sätt att arbeta, som inte är tvingande. Att projektteamet tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta och få en möjlighet att fokusera på miljöfrågor och att det ett naturligt sätt att involvera miljöfrågor i tillsynen. Att företagarna upplevde inspektörernas besök som positivt, som gav något till företagen. Att flera företag har fått kunskap om den kommunala verksamheten. Att projektteamet fick insikt om att även små förändringar kunde ge stora besparingar ute på företagen. Projektteamet uttryckte önskemål om att få möjlighet att arbeta med modellen även i fortsättningen. Utöver ovansagda noterade vi att vi redan har nått alla de mål som vi satte i projektet. Se Projektets syfte och mål.

16 16 Projektresultat Syftet kortfattat för att koppla det till resultatet: Konkretisera arbetet med energieffektivisering ute på företagen genom att erbjuda utbildningar inom energieffektivisering och i form av tillsynsbesök/inspektioner från miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare. Samt att aktivt arbeta med det nationella miljömålet Begränsad miljöpåverkan och det regionala miljömålet de halländska utsläppen av växthusgaser. Att aktivt arbeta med energikontorets uppdrag energieffektivisering. Ett projekt i startgroparna Det är viktigt att belysa att EN EFFEKT fortfarande är ett projekt som är i startgroparna, även om det pågått sedan starten med Kick off den 16 april Med det innebär också att det i dagsläget inte finns många mätbara värden inom företagen i de medverkande kommunerna. Jämförelse mellan energiförbrukning, energislag m.m. kommer endast kunna belysas när uppföljande besök genomförts. Det som presenteras i denna rapport är den data som företagen har vetskapen om i dagsläget. Sammanställningen av den information som finns i enkäterna redovisas därför utifrån dess enkelhet, ytterligare fördjupade analyser kan göras efter de kommande uppföljningarna. Resultat i Laholm Ett projekt som har kommit lite längre och som nu är i den fasen att man skall börja göra uppföljningar är det energieffektiviseringsprojekt som Laholms Miljökontor genomförde Miljökontoret gjorde tillsynsbesök på 50 företag med fokus på energifrågor. Laholm har varit föregångare inom energitillsyn i länet och deras utarbetade projektmodell har till stora delar förts in i EN EFFEKT. Utgångspunkten för Laholms projekt var, liksom inom EN EFFEKT, att arbeta aktivt med det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Det övergripande målet med projektet var att på sikt minska energiförbrukningen vid företag inom kommunen. Projektet innebar dessutom ett aktivt informationsarbete, bland annat anordnade miljökontoret tillsammans med Agenda 21, Energirådgivningen och Näringslivskontoret informationsdagar om Energikartläggning riktade till företagare, lantbrukare och turismföretag i kommunen. Laholms erfarenheter av projektet är att det har mottagits positivt av företagen som besökts. Vissa företag var redan mycket medvetna om frågorna, men diskussionen har vid samtliga besök varit givande och tydliggjort vad som är viktigt i planeringen framåt. Andra företag har haft större behov av information. Både genomförda åtgärder och planerade visade sig ha en stark koppling till produktionsprocessen. Det arbetades inte i lika hög grad med stödprocesserna, t ex belysning, ventilation, uppvärmning, kompressorer osv. Särskilt kan man uppmärksamma belysning och ventilation, som stod för en stor del av elanvändningen och där många av de besökta företagen inte gjort något alls. De energikartläggningar som hade genomförts hos de besökta företagen var få, endast 8 %. De mer specifika resultaten av Laholms projekt redovisas i samband med övriga kommuners resultat. Sammanfattning, resultat av EN-EFFEKT Kompetensutveckling hos företag och projektdeltagare Två heldagsutbildningar och kompetensutveckling för miljöinspektörer och Energi- och klimatrådgivare inom energieffektivisering och energikartläggning, varav dag 2 med praktik ute på företag. 24 st miljöinspektörer är utbildade i energikartläggning praktiskt ute på företag. 5 st EKR är utbildade i energikartläggning praktiskt ute på företag. 2 uppföljningsmöten samt erfarenhetsutbyten med inspektörer och energi- och klimatrådgivare. 120 deltagare under samverkansseminarium och utbildning i samarbete med Västra Götalands energikontor och länsstyrelsen i Västra Götaland januari företag fick en praktisk utbildning inom energieffektivisering och energikartläggning ute hos företag. 47 företag har tagit del av information vid frukostmöten.

17 17 Nulägesanalys i form av enkät gjordes ute på 49 företag Utöver det är 18 företag anmälda till vidareutbildning inom energieffektivisering och energikartläggning Nulägesanalys genom kartläggning av energianvändning hos små och medelstora företag i Halland Konkreta energieffektiviseringsåtgärder hos deltagande företag Genomförda åtgärder inom verksamheten som medför att energianvändningen har minskat. Företagen har i samband med utbildning och besök/inspektion sett över sina energikällor och använder sig i ökad utsträckning av eller byter till förnybara energikällor som är förenliga mot en hållbar utveckling. Minskade utsläpp av växthusgaser Positiva sidoeffekter - Ökad tillväxt i företagen och minskat behov av tillförsel av energi till länet, samt starkare företag. Minskad energiförbrukning hos företag. Bland ett flertal kan vi nämna två exempel. Åkeriföretag sparade :- med 0:- i investering. Ett plastföretag har potential att spara :-. Gjorda investeringar på :- med återbetalning på 0,6 år. Övriga resultat Medvetandeökning av kopplingen mellan energi och miljö Startat kommunal samverkan mellan miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare samt näringsliv. Skapande av plattform för energieffektivisering för konsultbolag inom energi och miljö. Skapande av fungerande arbetsmetoder och modeller för kommunal samverkan med näringslivet, som efter projekttiden kan fortsätta permanent i egen regi. Starkare positionering på marknaden bland halländska företag i målgruppen och mervärde för cleantech företag i form av större efterfrågan och en större marknadsplattform. Ökat medvetande hos företagen genom information och utbildningsinsatser direkt ute på företagen Diskussionsforum har skapats mellan projektmedlemmar för erfarenhetsutbyte. Detaljerade resultat från enkäten redovisas i nästa avsnitt.

18 18 Resultat av inrapporterade enkäter Variationen mellan inrapporterade enkäter är stor, en del av de inrapporterade enkäterna har hög ifyllnadsgrad medan andra i stort sett enbart innehåller namnet på företaget. Detta tyder på att kunskapen och intresset för energifrågor hos företagen i de två kommunerna har stor variation. Vid besök diskuterades olika möjligheter till val av energikällor och möjliga förändringar samt vart företaget kan vända sig för att få ytterligare hjälp med energieffektiva åtgärder. Frågorna har varit av primär karaktär och de företag som har haft svårt att fylla i frågorna har erbjudits att delta i vidareutbildning inom energieffektivisering, vilket har varit uppskattat. Dock visar resultatet av Enkäten att Halland inte skiljer sig från övriga delar av landet. Företagen har en större medvetenhet om sin energianvändning i produktionsprocessen än i de stödprocesser som finns i företagen. Trots att den största besparningen kan göras i stödprocesserna. Slutsatsen av det kan antas till att behovet av information och utbildning av de Halländska företagen i energieffektivisering och energifrågor är stor. Om energistatistik SCB:s statistik avseende energianvändning i Halland släpar med ca 1 år, vilket innebär att jämförelserna mellan projektets resultat och de statistiska uppgifterna haltar något. Vidare är SCB:s statistik i första hand framtagen för att möjliggöra utvärderingar på riksplanet och möjligen det regionala planet, vilket innebär att siffrorna som redovisas per kommun är behäftade med en viss osäkerhet. Genomgående har SCB:s energistatistik från 2008 använts. Uppgifterna om energianvändning kommer i EN-effekt från företagen själva. Total energianvändning hos besökta företag inom projektet Totalt inrapporterades 49 enkäter från Varberg och Falkenberg. Laholm besökte 50 företag. Den sammanlagda energianvändningen av företag som besöktes i Falkenberg och Varberg var MWh. Räknas även Laholms projekt in är totalsumman MWh. Det kan jämföras med den totala energianvändningen inom Hallands industrier som 2008 uppgick till MWh. Det kan tyckas vara en liten andel av energianvändningen som har täckts in genom inspektionerna, men med vetskap om att företagen Stora Enso och Södra Cell står för ca 70 % 2 av industrins energianvändning i länet och att dessa inte står under kommunal tillsyn, så innebär detta att en förhållandevis stor andel av industrins energianvändning hos små- och medelstora företag under kommunal tillsyn har täckts in i de deltagande kommunerna. (Se redovisning under respektive kommun.) Energianvändning hos besökta företag i MWh Totalt, 99 företag Varberg, 25 företag Falkenberg, 24 företag Laholm, 50 företag 2 Energiläget Halland 2006, Länsstyrelsen i Halland

19 19 I totalsummorna ovan ingår förvisso energianvändningen hos företag som inte faller under definitionen industri i SCB:s statistik, vilken utgörs av företag med SNI-kod Räknas dessa företag bort så inspekterade Falkenberg och Varberg en energianvändning om totalt Mwh. Laholm inräknat: MWh. Falkenberg De företag som miljökontoret i Falkenberg besökte har redovisat en energivändning på totalt MWh. Sammanställningen genomfördes på totalt 24 enkäter. Arton besök har genomförts på verksamheter inom industrisektorn, vilket enligt SCB definieras som verksamheter med SNI-kod De sex verksamheter som faller utanför denna definition hade en gemensam energianvändning på MWh. Ett av dessa företag hade inte lämnat några uppgifter om energianvändningen. Vid en jämförelse med den totala energianvändningen inom industrisektorn i Falkenberg så var den MWh baserat på SCB:s statistik från Inspekterad energianvändning som ej faller under SCB:s definition av industri, MWh FALKENBERG Energianvändning hos besökta företag inom industrisektorn enligt SCB:s definition, MWh Energi-användning hos ej besökta företag inom industrisektorn enl SCB:s definition, MWh Total energianvändning Falkenbergs industrier 2008 enl SCB:s definition,mwh ; 77% FALKENBERG ; 23% Energianvändning hos besökta företag inom industrisektorn enligt SCB:s definition, MWh Energi-användning hos ej besökta företag inom industrisektorn enl SCB:s definition, MWh Som tidigare nämnts kan alltså en sammanlagd energianvändning på besökta företag redovisas till MWh, varav industrisektorn utgör MWh. Det finns sålunda fortfarande en hel del företag kvar inom industrisektorn att besöka, men procentuellt har ca en fjärdedel av verksamheterna kartlagts.

20 Energianvändning hos besökta företag, MWh Inspekterad energianvändning som ej faller under SCB:s definition av industri, MWh Energianvändning hos besökta företag inom industrisektorn enligt SCB:s definition, MWh Total energianvändning Varbergs industrier 2008 enl SCB:s definition Södra Cell 20 Sett över lång tid så har Falkenbergs energianvändning inom industrin minskat medan totalanvändningen har gått upp. Från år 2000 och framåt har dock energianvändningen inom industrisektorn räknat per kommuninvånare stigit med 12 %, vilket förmodligen kan tolkas som att fler företag har etablerat sig alternativt att de befintliga företagen har ökat sin produktion och därmed sin energianvändning FALKENBERG Energianvändning inom industrin, MWh Energianvändning inom kommunen totalt MWh Varberg Företag som miljökontoret i Varberg har besökt har en sammanlagd energianvändning på MWh. Sammanställningen genomfördes på totalt 25 inrapporterade enkäter. Alla utom ett besök har genomförts på verksamheter inom industrisektorn. Varberg har högre energianvändning inom industrisektorn än Falkenberg, vilket bl a beror på att Södra Cell ligger i kommunen. Vid jämförelse med SCB:s uppgifter har Varbergs kommun en total energianvändning på MWh inom industrisektorn baserat på SCB:s statistik från VARBERG

21 21 Den totala inrapporterade energianvändningen inom industrin är, som går att utläsa från cirkeldiagrammet, MWh per år. Varberg har, när man räknar bort Södra Cell som inte ligger under kommunal tillsyn, täckt in ca hälften av energianvändningen hos industriföretagen i kommunen. En förklaring till att denna siffra är högre för Varberg än för Falkenberg är att i Varbergs tillsyn har ingått några företag med mycket hög energiförbrukning, vilket blir utslagsgivande för totalsumman. VARBERG Energianvändning hos besökta företag inom industrisektorn enligt SCB:s definition, MWh ; 51% ; 25% ; 24% Energianvändning hos ej besökta företag inom industrisektorn enl SCB:s definition, MWh, Södra Cell oräknat Södra Cell (Värö Bruk) Sett över lång tid så har Varbergs energianvändning inom industrin minskat. Från år 2000 och framåt har dock energianvändningen inom industrisektorn räknat per kommuninvånare stigit med 27% VARBERG Energianvändning inom industrisektorn, MWh Energianvändning inom kommunen totalt, MWh

22 22 Laholm De 50 företag som miljökontoret i Laholm besökte har redovisat en energianvändning på totalt MWh. 34 besök har genomförts på verksamheter inom industrisektorn. De 16 verksamheter som faller utanför denna definition hade en gemensam energianvändning på MWh. Ett av dessa företag hade inte lämnat några uppgifter om energianvändningen. Vid jämförelse med SCB:s uppgifter hade Laholms kommun en total energianvändning på MWh inom industrisektorn enligt SCB:s statistik från En sammanlagd energianvändning hos besökta företag redovisas till MWh, varav industrisektorn utgör MWh. Det motsvarar en täckningsgrad på ca tre fjärdedelar av energianvändningen inom industrisektorn i Laholm.

23 23 Sett över lång tid så har Laholms energianvändning inom både industrin och totalanvändningen gått upp. Från år 2000 och framåt har energianvändningen inom industrisektorn räknat per kommuninvånare stigit med 50 %, vilket förmodligen precis som i Falkenberg fall kan tolkas som att fler företag har etablerat sig, alternativt att de befintliga företagen har ökat sin produktion LAHOLM Energianvändning industrin, MWh Energianvändning kommunen totalt, MWh Övriga kommuner Övriga tre kommuner har inte genomfört några inspektioner inom projektet, men en kort redovisning av dessa kommuners energiläge görs ändå för att ge en bakgrund till energiläget i Halland som helhet. Hylte har en hög energianvändning i kommunen vilket förklaras av att Stora Enso har sitt säte i Hyltebruk. Energianvändningen i kommunen har gått ner sett över lång tid, vilket beror på stora energieffektiviseringsinsatser på bruket. Det har inte skett några förändringar i energianvändningen per kommuninvånare inom industrisektorn mellan åren 2000 och HYLTE Energianvändning inom industrisektorn, MWh Energianvändning inom kommunen totalt, MWh

24 24 Halmstad har en minskande trend i energianvändningen. Sedan år 2000 har energianvändningen inom industrisektorn räknat per kommuninvånare minskat med 41 % HALMSTAD Energianvändning inom industrisektorn, MWh Energianvändning inom kommunen totalt, MWh I Kungsbacka ser det något annorlunda ut. Energianvändningen totalt sett har ökat, förmodligen pga av en stor befolkningsökning. Skillnaden i industrins energianvändning mellan 1990 och 2008 är inte så stor, men sedan år 2000 har energianvändningen inom industrisektorn räknat per kommuninvånare minskat med 20 %. KUNGSBACKA Energianvändning inom industrisektorn, MWh Energianvändning inom kommunen totalt, MWh Om Hylte, Halmstad och Kungsbacka deltar med inspektioner i efterföljande projekt är det relevant att mer i detalj kvantifiera energianvändningen hos de industriverksamheter som står under länsstyrelsens tillsyn, framförallt Stora Enso i Hylte och Pilkington i Halmstad, eftersom de är energiintensiva. Ett antal täktverksamheter ligger också under länsstyrelsens tillsyn, vilkas energianvändning inräknas i SCB:s statistik över industrisektorn.

25 25 Genomgång av enkätsvaren Använder ni något nyckeltal för att följa upp hur energianvändningen förändras? Förekomst av nyckeltal kan ses som ett mått på hur pass energimedvetna man är inom en verksamhet. Ett verksamhetsanknutet nyckeltal ( t ex kwh/producerad enhet, kwh/kvm fabriksyta) ger en möjlighet att följa utvecklingen av energianvändning inom företaget. I länet som helhet ligger andelen företag som har nyckeltal mellan 29 och 44 %. VARBERG % Ej svarat 24% FALKENBERG % Ej svarat 33% Ja 44% Ja 29% Laholm arbetade något annorlunda i sitt projekt 2007 och har en 100%-ig svarsfrekvens, men också en siffra på om det finns något förslag från företaget på nyckeltal. LAHOLM 2007 Förslag på nyckeltal 12% 48% Ja 40% Energislagsfördelning - produktions- och stödprocesser I frågeunderlaget av företagens energianvändning indelades frågorna i olika energislag, vilka i sin tur indelades i två huvuddelar. Produktionsprocesser och stödprocesser. Man kan tycka att de flesta företag har en kännedom om företagets energianvändning. Men så visar inte vår undersökning. De flesta företagen har inte kontroll på energianvändningen i sina produktionsprocesser eller stödprocesser. Stödprocesserna är traditionellt inte lika tydliga i företagets verksamhet och vilken effekt den energianvändningen gör på företagets kostnadseffektivitet. För Hallands del är bilden snarlik den som är nationellt. Det är få företag som har svarat på de frågorna som berör produktions och stödprocesserna. De företag som hade svarat att de hade gjort åtgärder inom stödprocesserna, hade gjort ett flertal åtgärder. Det visar på att när företagen väl påbörjar arbetet med stödprocesserna, så leder det till att fler och fler åtgärder görs. När medvetandet ökar om besparingspotentialen, då arbetar företagen gärna vidare. Bland stödprocesserna finns en stor energieffektiviseringspotential. Av företagets totala energianvändning kan % energieffektiviseras enbart från stödprocesserna. Energianvändning som härleds till stödprocesser är belysning, ventilation, tryckluft, pumpning, lokalvärme, komfortkyla, tappvarmvatten, interntransporter, ånga och energianvändning i administrationen. Cirka 25% av de tillfrågade företagen i Falkenberg hade inte angett någon elanvändning alls. Cirka 35% av de tillfrågade företagen i Varberg hade inte angett någon elanvändning alls.

26 26 De företag som svarade att de hade förnybar energi var några av de större företagen som hade tillgång till biprodukter från sin verksamhet, som kunde användas som bränslen i den egna verksamheten. Endast tre av företagen hade bra miljöval för sin el. Några av företagen hade även biobränsle, pelletsvärme, värmeåtervinning i sin verksamhet Har företaget gjort energikartläggning tidigare? FALKENBERG 2009 Ej svar 4% Ja 25% VARBERG 2009 Ej svar 4% Ja 24% 71% 72% LAHOLM 2007 Ja 8% Frågan fanns med i Laholms projekt Andelen företag i Laholm som tidigare gjort energikartläggning är lägre än i de andra kommunerna. Möjligen spelar tidsfaktorn en roll här, att inspektionerna gjordes några år tidigare. 92% Energiåtgärder En fråga i enkäten handlar om vilka energiåtgärder som är genomförda eller påbörjade under de senaste tre åren och besparingen för dessa åtgärder. Vid sammanställandet av enkäten är det tydligt att företagen har funderat en hel del runt energiåtgärder. Många har genomfört åtgärder både inom produktions- och stödprocesser. Nedan följer en liten kort sammanställning på vilka åtgärder som flera av företagen genomfört/påbörjat, detta redovisas kommunvis i en fallande skal med den åtgärd som flest företag jobbat med överst. I Falkenberg är det tydligt att när det gäller produktionsprocesserna hade de flesta tittat på tomgångsförbrukningen. För stödprocesserna har följande åtgärder genomförts/på börjats, belysning och då oftast byte av gamla lysrör och armaturer och timerstyrning, tidstyrning och justerande av ventilation. Flera verksamheter hade även genomfört läcksökning och tätning av tryckluft. Även i Varberg är det tomgångsförbrukningen som toppar listan på åtgärder inom produktionsprocesserna. När det gäller stödprocesserna så är det följande åtgärder som genomförts, flera av verksamheter hade minskat på luftläckage och några hade bytt ut kompressorer. Vad gäller belysning var det främst åtgärder genom utbyte av gamla lysrör och armaturer och tidsstyrd belysning. Dessutom åtgärder genom justering av ventilation och inom uppvärmning och då främst genom sänkning av temperaturen.

27 27 Utifrån resultatet efter sammanställda enkäter är det tydligt att verksamheterna i de båda kommunerna jobbat mycket med samma produktionsprocesser och stödprocesser. Många av de åtgärder som genomförts är vare sig avancerade och speciellt kostsamma men har effekt för den totala energiförbrukningen. Det är ett tydligt tecken på att små insatser kan verka för stora effekter både ur miljö- och energisynpunkt som kostnadsmässigt. Procentuell fördelning av elanvändningen i verkstadsindustrin, fördelat mellan stöd- och produktionsprocesser. Källa: EMIL2 samt Elpriser och svensk industri, Statens Energiverk, Har företaget någon miljöpolicy för tjänsteresor? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% Ja 29% VARBERG 2009 Ej svar 8% Ja 28% 63% 64% Har företaget någon miljöpolicy för tjänstebilar? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% Ja 17% VARBERG 2009 Ej svar 8% Ja 28% 75% 64%

28 28 Ställs det några miljökrav vid upphandling av transporter? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% 46% Ja 46% VARBERG 2009 Ej svar 12% 60% Ja 28% Ställs det några miljökrav vid upphandling av fordon? FALKENBERG 2009 Ej svar 17% Ja 46% VARBERG 2009 Ej svar 12% Ja 36% 37% 52% Har företaget certifierat miljöledningssystem? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% Ja 34% VARBERG 2009 Ej svar 8% Ja 32% 58% 60%

29 29 Har företaget energiledningssystem? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% Ja 9% VARBERG 2009 Ej svar Ja 4% 4% 83% 92% Ställer ni krav på era leverantörer vad gäller redovisning av deras energianvändning? FALKENBERG 2009 Ej svar 13% Ja 8% VARBERG 2009 Ej svar Ja 8% 0% 79% 92% Ställer era kunder krav på att ni redovisar er energianvändning? FALKENBERG 2009 Ej svar 8% Ja 0% VARBERG 2009 Ej svar Ja 8% 0% 92% 92%