Framtidens lövskog den 15:e mars 2013, Vreta Kluster, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet Östergötland

Transkript

1 Kunskap för landets framtid Sammanfattning av föreläsning Framtidens lövskog den 15:e mars 2013,, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet TID TITEL, FÖRELÄSARE OCH SAMMANFATTNING (Foton sist i kompendiet) Morgonkaffe på Inledning Framtidens lövskog Karl-Erik Olsson, KSLA (moderator för dagen) Karl Erik Olsson inledde med en beskrivande bild av gårdagens Sverige med behov av virke, till att nu ha gått till en skog som fler ser och har åsikter om. Turismen utvecklas och är nu upplevelser, materian minskar i betydelse. Avslutar med en talande, beskrivande och poetisk skildring om hur Karl och hans morfar går i den gamla ekskogen med sina höga stammar och fina kronor. Det var också här Karl Erik kommenterade människors inställning till förändringar: Människor är generellt emot alla förändringar. Sedan ändrar de sig ändå, och vill inte ändra sig igen Framtidens ädellövskog Magnus Löf, SLU Alnarp Magnus Löf inledde sitt föredrag med titeln Framtidens ädellövskog genom att beskriva hur ädellövskogen idag måste innehålla mer än produktion, även rekreationsmöjligheter samt naturvårdsaspekten av skogen, då fler och fler kräver detta.

2 Ädellöv utgör ca 2 % av all volym i Sverige men innehåller mer än 50 % av de rödlistade arterna vilket gör de kvarvarande ädellöven viktiga! Rekreationen kan enligt undersökningar i betalningsvilja vara värt mer än 20 ggr produktionen, vilket antyder på allmänhetens vikt vid lövet. Hoten mot ädellövet är fragmentering, skador och sjukdomar, klimatförändringar, kunskapsluckor som i sin tur är svåra att förändra och påverka. Naturlig ädellövskog är en ekvation av störningar x klimat, vilket i sin tur tekniskt slutar i strukturen av skogen samt hur skogen fungerar. Nu har vi en global förändring av handel, utsläpp och påverkan vilket innebär att vi håller på att utveckla en hållbar rekonstruktion av naturvårdsområden, istället för att lämna skogar orörda. Skötta naturvårdsskogar kan innehålla större värden och denna strategi, om än dyr, är viktig för att säkra de rödlistade arterna. Strategier för anpassning är bl.a. att ta bort fel träd, t.ex. träd som skuggar värdefulla träd, dessutom underlätta spridning av arter knutna till vissa typer av skogar samt ha blandskogar och tillverka död ved som många rödlistade arter är beroende av Masurbjörk Bengt Elis Pettersson Bengt Elis Pettersson inledde sin föreläsning Skandinaviens värdefullaste trädslag, med beskrivning av lövet. Masur är vanlig i Götaland och utbredningen är Norge, Finland och Sverige samt delar av Baltikum. Mycket produkter görs i masurbjörk och blir vackert Marku Kosonen är sannolikt Finlands mest kände träkonstnär tack vare denna råvara. Masurblomman styr kvalitén, dvs. Bastflugan kan ibland göra liknande fel som ser ut som masur. Det finns olika kvalitéer på masurbjörk, de fyra viktigaste är randmasur, halsmasur, ringmasur och knölmasur. Ringmasur på grov stock utankvist är den mest värdefulla mutationen. En känd variant är den så kallade Hartolas Drottning. Skötseln bör göras så att björken stamkvistas, kronan ska ha 50 % av längden, ibland kan stängsling löna sig. Virket värderas i kg (1 m3sk ~ 930 kg) och ca 20 m3sk kan då vara värt ca 1,5 miljoner.

3 Vid huggning bör björken randbarkas så att den torkar långsamt och inte får sprickor. Plantering bör göras på ca 1000 pl/ha. För att sälja krävs oftast billass (omkring 25 m3sk) Politik och naturvård i lövskog Linda Hedlund, Finebacken Den största påverkan på skogen och naturvården i denna kom 1993 genom den nya skogsvårdslagen samt 1998 genom de nya miljömålen där Levande skogar är ett av målen. De flesta i Sverige tänker på grova träd, som står glest och inte har någon nunderväxt när de tänker på lövskog. Upplevelsevärdena kan dock ofta kombineras med naturvård, t.ex. i ett betande landskap. Svårigheten i lövskogen finns dock Rikstaxeringen och Polytaxen har inte arbetat så länge med dessa frågor som med löv, vilket gör att jämförelser än så länge är svårt. Det viktigaste tycker dock Linda Hedlund att Markägaren skall initiera försök och skötsel, medan andra godkänner, något Karl Erik Olsson instämde i. Linda Hedlund, som varit ordförande för LRF Skogsägarna kommenterade den ibland slöa administrationen och byråkratin: Man gör ofta så när det är ett problem, att förbjuda i efterhand Lönsamhetshöjande åtgärder i lövskogen Lars Rytter, SkogForsk Lars Rytter började med att förklara hur synen på lövskog hittills har varit. Påståenden som löv har 60 % av granens tillväxt bygger på att skött granskog jämförts med oskött eller fel skött björkskog. Detta leder till fel beslut och är ett missförstånd om lövskogen. Björken har störst tillväxt i gallringsålder, kring år och kan slutligt vid 40 innehålla 400 m3sk/ha. Nya, andra trädslag kan vara viktiga, t.ex. hybridal kan bli viktig i framtiden. Det är mycket viktigt att ståndortspassning praktiseras å det extrema, vilket betyder att varje åtgärd ska anpassas efter

4 jordart, fukt, vind, höjd och vegetation samt naturvärden. När det gäller nya trädslag så bör vi för att få ut maxvärde fokusera på aptering, sortering, tillredning och försäljning. Viktigt i framtiden gällande lövträd kommer också att vara följande; snåla inte med föryngringen! Stängsla vi behov! Bespruta innan på åkermark! Jakt, och välj rätt trädslag! Lars Rytter diskuterade också en del fördelar och nackdelar med just klonat material, och svarade sina kritiker om kloning, apropå att exempelvis vindruvor som är från klonade rankor accepteras: Klonat tycker många är obehagligt, även om de dricker vin på kvällen Patogener på löv Johanna Broberg, SLU Johanna inledde med att berätta om två svampar som idag är skadliga och har stor påverkan, askskottsjuka och almsjuka. Askskottsjukan beskrevs på allvar och tydligt för första gången av Kowalski 2006 (Chalera fraxinea) och det upptäcktes att svampen kan infektera samma träd flera gånger, vilket får oss att tro att infektionen är genetisk betingad, då träd bredvid ibland inte infekteras alls. Almsjukan (Ophiostoma nova-ulmi) är en aggressiv svamp som sprids med hjälp av almsplintborren och stryper vattentillförseln till almarna. Först kom den till Europa på talet och förstärktes genom korsbefruktning vilket innebar att svampen blev för allvarlig för den naturliga anspassning som gjorts hos almarna. Det finns s.k. algsvampar som kan angripa nya trädslag, bl.a. Phytophora spp. (alni) som går på lövträd. Gemensamt för svampproblem är att handeln måste kontrolleras Lunch på Vretagymnasiet Politik för framtidens lövskog? Karin Tormalm, Landsbygdsdepartementet

5 Politiken ska inte, och gör inte, styrningen av vilka trädslag som vi ska ha, vilket gör att det inte finns några politiska hinder för löv, snarare tvärtom. Staten har produktionsaspekter på löv, framför allt gällande framtiden och eventuella förändringar i klimatet. Miljömålen påverkar naturligtvis, kulturvärden, sociala värden och markägaren likaså. Från Landsbygdsdepartementet vill de styra för att kontrollera produktionen, miljön, sociala värden samt kulturvärdena, dvs. det som står i lagen. Tillgång och efterfrågan skall dock i första hand styra lövskogsproduktionen. Godkända föryngringar var 84 %, utan löv 63 %, utan vilt uppskattas godkänd föryngring vid ca 88 %. Incitament för förändring av politiken är forskning, biologisk mångfald, målsättningar och certifieringar. I framtiden; LD kommer inte ändra något nu, adaptiv skötsel är viktigt, intensivforskning och bioenergiforskning Hybridasp och hybridpoppel Tord Johansson, SLU Poppel odlas idag på ca 8 miljoner ha världen över, en minoritet odlas i Sverige. Den klarar våra breddgrader väl, växer 6-80 m3sk/ha, år och kan nå en höjd på 20 m på 20 år, vilket beskrivs i H_20- diagram. Går även att jämföra med andra trädslag via tabeller. Biomassatillväxtkurvor finns, samt trädslaget utvecklar snabbt stubbskott som kan nyttjas för billig föryngring vid nästa föryngring. Stubbar kan även de produceras och ger ca 30 ton/ha vid brytning. Hybridaspen bör odlas i hägn på åker, då det är där den är testad och enligt Johansson m.fl. fungerar. Den växer 6-26 m3sk/ha, år och även här finns höjdutvecklingskurvor. Målet bör alltid vara att odla timmerkvalité, i högre grad än poppeln. Viktigt är att skydda plantskogen, men även ungskogen kan barkas av hjortvilt, vilket gör underhåll av stängsel nödvändigt de första åren. Hot mot både poppel och hybridasp är stam- och grenkräfta, samt viltbete Lövskogens ekonomiska betydelse Anders Ekstrand, Södra Södra sågar löv i Traryd, har parkettfabrik i Blekinge och har

6 även en växande marknad för sågbart löv. Viktigt är att röja och gallra i tid fönstret är endast 3-5 år på de mesta av våra lövträd, barr kanske har 5-10 år. Bioenergiträdslag har ca 1 års fönster! Södra anser att Lövet är ett komplement till barrskogen, det finns m3sk i Götaland om det nyttjas rätt får vi högst värden. Uthålligt går det att hugga ca 4-5 % av volymen. Björk, hybridasp och poppel kan idag göras till viskos, marknaden är inte mättad, då t.ex. bomull nått maxproduktion i världen, då grödan kräver mycket vatten och besprutas med farliga kemikalier. Föräntning på poppel och lövträd kan ibland vara 12 %, på barr kommer vi endast upp i ca 6 %. Viktigaste för enskilda markägare att veta om är att aptera rätt, det kan vi ännu inte bra när det gäller lövet. Men allt var inte pengar och produktion hos Anders Ekstrand, även rätt åtgärd av andra karaktärer finns, och därför avslutande Anders Ekstrand med Härlighetsbeslut, det är sånt som inte rör pengar Eftermiddagskaffe Klimatet och lövträden Susanne Johansson, Hushållningssällskapet Skaraborg Ett varmare klimat kommer att dessutom ge mer vind, mindre snö på vintern, blötare vintrar, torrare somrar. Detta gör att flera nya och gamla lövträdarter kommer att kunna användas. Rönn, oxel om inte viltbetet blir för stort, björken används redan idag men har få stora hot. Klibbal klarar blöta kalla vintrar väl, eken har redan idag stora värden, aspen har flera användningsområden och bör tas tillvara, kan dessutom skicka rotskott, billig föryngring vid andra generationen. Hot i framtiden är CO2- halten, temperaturen, svampar (okända), tidig vår (frost?), nya trädslag, insekter, stormfällning vanligare och antagligen större hjortstam. Susanne avslutade sitt anförande med att bjuda på björksav, vilket uppskattades av deltagarna som lät sig väl smaka Paneldebatt om Framtiden lövskog Ledd av Karl-Erik Olsson

7 Under denna diskussionshalvtimme togs upp bl.a. frågan om avreglering av lagar, i vilken utsträckning kommer fler lagar? Karin Tormalm trodde inte fler lagar var troligare, men försöker vara förhållandevis restriktiv då det är val om två år. Troligtvis kommer det flera gemensamma frågor om skog i EU- något Karl Erik Olsson uttryckte Det inte EU kan, ska inte EU göra! Naturvårdsdebatten togs upp, beteshagarna är ett exempel där stora värden finns, synd då att regeler som max 50 träd/ha övertolkas av myndigheter och tvingar markägare att göra sin mark sämre ur ett naturvårdsdirektiv. Tillväxten diskuterades i skogen kan vi utarma utan att kunna reparera vår skada? Även självförsörjningsgraden diskuterades, idag ligger den på 20 % av bioenergin, kan den bli 100 % i Sverige, i hela världen? Det var då deltagaren och bärodlaren, tillika skogsägaren Tor Nyberg yppade Vi behöver lövskogen som en riskspridare. En av de många fördelar som lövskogen för med sig och än god sammanfattning av dagen. Dagen avslutades under devisen snabb men värdig avtackning av föreläsarna, som erhöll var sitt exemplar av boken s Hushållningssällskap landsbygd under 200 år, skriven av Lennart Svensson och Kristina Lundström. Om du har några frågar, tveka inte att kontakta mig! Simon Halling Skogsrådgivare T: E: simon.halling@hushallningssallskapet.se

8 Människor är generellt emot alla förändringar. Sedan ändrar de sig ändå, och vill inte ändra sig igen. - Karl Erik Olsson, den 15:e mars 2013