HÅLLBAR UTVECKLING FÖR SMÅ AVLOPP 2. SMÅ AVLOPP FÖRNYELSETAKT. 2.1A Inledning. Anläggningstakt och Teknik. Presentation av PN

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING FÖR SMÅ AVLOPP Anläggningstakt och Teknik 2. SMÅ AVLOPP FÖRNYELSETAKT 2.1A Inledning Presentation av PN Civ. ing V, LTH FoU på LTH, Tekn Dr, avhandling: Inf av Avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, V, A, avfall, processind. miljöfrågor, ståndsärenden, etc 1

2 2.1A Inledning Presentation av Marie Ekvall Markvetare, SLU (Naturresursprogrammet) Miljöinspektör enskilda avlopp, Ronneby kommun VA Teknik & Vattenvård AB sedan B Inledning Presentation av fm ämne: Vad menas med förnyelsetakt? antal enheter som byggs eller byts ut per år i förhållande totala antalet enheter. 2.2A Historik Kort historik 50 talet, trekammarbrunnar 60 talet, enkla infiltrationsanläggningar 70 talet, FoU kring Små Avloppssystem 80 talet, råd & anvisningar, AR 87:6, 91:2 90 talet, genomförande 00 talet, nytt AR (funktion i st.f. utförande) 10 talet,????? 2

3 2.2B Historik Lagstiftning Miljöskyddslagen, 1969 Miljöbalken, 1999, MB, (SFS 1998:808) och Förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (FMH) MB 2 kap & 9 kap (Hänsynsregl. o Miljöfarlig vht o hälsoskydd) FMH främst 12, men även 13 16, 18 & 19. ( 12 längre gående rening än SA) 2.2C Historik Nuläge (NFS 2006:7) AR, är just ett råd från en myndighet. Inte någon lag/förordning 2.2D Historik Då, 70/80 talet Välj inf. i första hand Hygienfrågan viktig Geologiska barriärer Grundvattnet recipient Robusta system AR/Manualer. Hur systemet bör se ut Tekniska lösningar Godtagbar avskiljning över lång tid 3

4 2.2E Historik Nu 00 talet Hög avskiljning av alla parametrar P rening viktigast AR/Manualer. Ställ kravpå avskiljningsgrad Visa att reningen uppnås Välj tekniska system där utloppet kan mätas Välj ytvattenrecipienter Kretslopp 2.3A Nutid, Kväve, N Baltic Sea Action Plan, NV rapport 5985, B Nutid, fosfor, P Baltic Sea Action Plan, NV rapport 5985,

5 2.4A Intressant statistik Antal personer beroende av små avlopp 0,8 1 M (miljon) antal bef. bfsa anläggningar i landet, från få 0,6 06 1,0 M antal som byggs per år st 2.4B Intressant statistik antal av de nybyggda som ersätter bef st. Resterande är nya anläggningar nya hus. Osäkert!! 2.5A Förnyelsetakt Jämför ledningsnät. VA enheten på många Lst har visat att det tar år att byta VA ledningarna i marken. Samhälle pe mil bef. ledningar 1 2 km åtgärdas/år (1 10 Mkr/år) år 5

6 2.5B Förnyelsetakt Vad är dagens förnyelsetakt för SA?? antag 0,8 M st bef., antag ersättningen är 9.000/år. Förnyelsetakten är då 9/800 =1,1 11% per år eller 89 år. antag 0,8 M st bef. antag ersättningen är /år. Förnyelsetakten är då 13/800 = 1,6 % per år eller 62 år. 2.6 Livslängd Teknisk livslängd (10 15 år maskiner, år byggnader och år anläggningar) Ekonomisklivslängd (10 år maskiner, 20 år byggnader, 20 år anläggningar) Funktion (infiltration år, markbädd år och minireningsverk år)..absolut inte räckligt!

7 Källa: SCB ENSKILDA AVLOPP Västra Götaland, WC-avlopp tot år (5%) UTBYGGNADSTAKT Västra Götaland, lov medel , hållbar takt (20 år) 20 år (5%) UTBYGGNADSTAKT 7 Västra Götaland åtgärdstakt (%) medel

8 Slutsats ÖKA UTBYGGNADSTAKTEN! 2.7A Nuläget i kommunerna Kunskapsläge (enl. kommunerna) Kunskapsläget besvärande. Tillgång på fakta Baskunskap k varierar. Utbildning i Nya NFS 2006:7 förvirrande. Tillämpning Inventering Svårt att hinna med 2.7B Nuläget i kommunerna Resursbehov Personalbrist Lågprioriterat i vissa kommuner Politikerstyrning Vad är prioriterat i kommunen? SA?? Landsbygdsfrågor?? 8

9 2.7C Nuläget i kommunerna Föreläggande Hur roligt är det att hota eller bötfälla alla som bor på landet? 2.7D Nuläget i kommunerna Samarbete VA enheten och MHK föreläggande att åtgärda den 5/ från MHK, brev från Tekniska den 5/3 med intresseanmälan för kommunal anslutning täta skott eller öppen dialog gemensamma VA planer för landsbygden 2.8 Vad är problemet med att förnya? Bestämma livslängden Resursbrist Vilja (mynd., utförare, beställare) Mål/styrning (mynd., politiker) Kunskapsbrist Annat 9

10 2.9A Hur öka förnyelsetakten? Ökad inventering Extern hjälp arbetsmarknadsprojekt projektanställning (självkostnad) konsulter slamtömmarna (avvikelserapporter) Befogenhet Anställd Delegationsordning 2.9B Hur öka förnyelsetakten? Ökad information Broschyrer Annonser & lokaltidningar Lätgänglig info på kommunen Riktade kampanjer, lokal/regional 2.9C Hur öka förnyelsetakten? Ökade krav (piska) Tidsbegränsat föreläggande Vanligtvis två år!! Minska tiden? Ett år räcker mer än väl!!!! Förbud att använda avloppet Vitesföreläggande (26 kap 14 MB) Ska inte vara ekonomiskt fördelaktigt att bryta mot ett vitesföreläggande Möjlighet att betala 10

11 2.9D Hur öka förnyelsetakten? Bidrag (morot)? en liten morot kan ofta räcka.. ROT avdrag (gäller t.v.) avdrag på ansökningsavgiften bidrag byggandet annat??? Men piskan biter bättre 2.9E Hur öka förnyelsetakten? Rapport från slamtömmarna (öka kunskap) T rörsepidemin Återströmning av vatten Skadade slamavskiljare Flytslam Lukt Annat Till: MHK, fast.äg., renhållaren (kn, avfallsbolag) 11

12 2.10A Några bra exempel Passiv information Kunskapscentrum Små Avlopp Avloppsguiden Många leverantörer har info på sina hemsidor m.fl. 2.10B Några bra exempel Aktiv information Naturvårdsverkets synskampanj Små avlopp ingen skitsak under Pilotprojektet Renare avlopp för att testa nya kommunikationsmetoder fastigheter med enskilda avlopp. Kommunerna Norrtälje, Linköping och Skellefteå. NV Rapport

13 2.10C Några bra exempel Aktiv information forts. Södertälje kommun; kretslopps policy med krav, möjlighet bidrag, stor informationskampanj, gratis rådgivning. Kampanjen Klart Vatten. Gotlands MHK 2.10D Några bra exempel Annat: VA deklaration liknande energideklaration vid husförsäljning. Samarbete med banker, förmånliga lån vid anläggande av enskilt avlopp. Samarbete med mäklare vid husförsäljning Frågor på ovan 13

14 Nordisk konferens markbaserad avloppsrening State of the art (kunskapsläge) När: 8 9 februari 2011 Var: Börshuset, Malmö Pris: kr exkl moms Små Avloppssystem Markbaserad rening P reduktion Nordisk konferens markbaserad avloppsrening Konsekvenser allmänna råden Jonas Christensen, Ekolagen Hur har lagstiftningen i Finland, Norge, Danmark och USA påverkat utformningen av avlopp föreläsare från respektive land Nordisk erfarenheter av filterbäddar, kompaktfilteranläggningar och markbaserade system med betoning på fosforreduktion Petter Jenssen, m.fl. Norge Hygienfrågor & BDT hantering, Tor Axel Stenström, SMI Filterbäddar med reaktiva material för avloppsrening avskiljning och återvinning av fosfor Gunno Renman, m.fl. KTH Slamavskiljare & Minireningsverk Vart är vi på väg? Framtidsvisioner i Norden o USA 3. SMÅ AVLOPP TEKNIK 14

15 3.1 Systemtänk Toalettsystem (kl, BDT, urin, mulltoa, etc.) Transportsystem (LPS/LTA, vakuum, självfall, konv. tryckavlopp, etc.) Behandlingssystem (reningstekniker) 3.2 A Naturaktiva system Passiva system Infiltration Markbädd Rotzon Översilning, våtmark, energiskog Annat Mulltoa Urinseparering 3.2 B Markbaserade system TÄNK PÅ!!! Noggrann planering, förutsättningarna Ordentlig förundersökning Geohydrologi Skyddsintressen (vatten, kulturmiljö, etc) Kvalitetssäkrat byggande 15

16 3.2 C Markbaserade system Massor med referenser över tid som vitsordar markbaserade system Manualer och guidelines worldwide kring markbaserade system Finns rapporter som säger att markbaserade system inte är OK! Fosfor i infiltrationsbäddar fastläggning, rörlighet och bedömningsgrunder. Sv. Vatten Utv, rpt 2009:07 3.3A Teknikaktiva system - Aktiva system Minireningsverk (mek, bio, kem) P fällor Fällning i huset Fällning i brunn/tank P adsorberande filtermaterial (efter mb) Överföring kommunens ARV (pstn, mm) 3.3B Teknikaktiva system - LTA Principbild på LTA 16

17 3.3B Teknikaktiva system - LTA Pumpstation Rörsystem Servisledning från anslutningspunkt fastigheten 3.4A Nyckeltal - SA Robusthet Tillgänglighet Livslängd(se ovan) Reningseffekt (provtagning svårt) 3.4B Hygienfrågor Tumregel 10 potensen E coli/100 ml Ink/obehandlat: ^6 Mek. renat: ^5 Biologiskt renat: ^4 Kemiskt renat: ^3 Snabbsandfilter: ^2 (Klorera allt utgående vatten från ARV, USA) Markbaserade system: 1 5 x 10^1 (10 50) st 17

18 Flöden, BDT + Kl, enl PN Permanentboende flerfamiljshus. Kommunalt vatten. Gemensam deb. 180 l/p d Permanentboende villa. Kommunalt vatten. Sep deb. 150 l/p d Permanentboende hus på landet. Eget vatten, eget avlopp 120 l/p d 3.5 Funktionskrav NFS 2006:7 BDT + Kl vatten Normal skyddsnivå (N) Hög nivå iå(h) 3.6 Tabeller reningseffekter NFS 2006:7 samt koll av MB 18

19 Reningseffekter NFS 2006:7 Q INK l/pxd 170 ( ) BDT + KL Q INK l/pxd 120 ( ) BDT BDT + Kl Påstående: Enligt AR är infiltration OK för normal skyddsnivå. Markbädd är OK för normal skyddsnivå om den är avlastad från urin eller P!!!! Reningseffekt i markbädd, ej tätad PN Räknar på 1 person och 1 dygn. Slutsats: BOD = OK normal & hög Tot P= OK normal Tot N= OK normal & hög Infiltration 3.7A Klassificering Sämre än normal skyddsnivå (Nej flesta, Ja pga provt. inte funkar!!) Klarar normal skyddsnivå (Ja, NV) Klarar hög skyddsnivå (Nej flesta, Ja PN) 19

20 Markbädd 3.7B Klassificering Sämre än normal skyddsnivå (Ja NV, nej PN) Klarar normal skyddsnivå (Nej alla (flesta), Ja PN) Klarar hög skyddsnivå (Nej alla) Minireningsverk 3.7C Klassificering Sämre än normal skyddsnivå (nej alla) Klarar normal skyddsnivå (Ja flesta) Klarar hög skyddsnivå (Ja flesta, några med viss reservation, ibland inte PN) 3.8 Tabeller minireningsverkverk 20

21 Sammanställning från Lst V. Götaland Sammanställning av resultat från 115 provtagningar, 25 olika typer av minireningsverk. Reningsresultat Valonia Projekt Bra Små Avlopp

22 Driftresultat stora minireningsverk 22

23 3.9A Slutord sammanfattning Välj enkla och robusta system Teknikaktiva system kräver syn Öka förnyelsetakten Anpassa förnyelsetakten livslängden (teknik, ekonomi & funktion) 3.9B Slutord sammanfattning Välj rätt lösning för rätt fälle Bättre med en medelhög reningseffekt hela tiden än mycket hög rening del av tiden och mycket låg rening övrig tid. (Anläggningen måste klara normal resp. hög skyddsnivå hela tiden enligt NFS 2006:7, annars får en ny anläggning byggas.) 23

24 3.9C Slutord sammanfattning Ta fram ett övergripande synsätt för vilka områden i en kommun/region som skall omfattas av vilken skyddsnivå motivera. Vi har inte bara en försiktighetsprincip, utan även en skälighetsprincip (mygg & kameler) Annat 3.10 Frågor på ovan 24