2. I dag. Magnus Johansson, Länsstyrelsen UTKAST 1. Inledning
|
|
- Axel Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Inledning För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala översiktsplaner där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunen, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Vad som inte ryms i den kommunala översiktsplanen är redovisningen av planeringsunderlag i ett regionalt perspektiv. Underlag som är till nytta och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Den kommande länsplanen måste tjäna som ett övergripande och stödjande underlag till den kommunala översiktsplaneringen. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Kartmaterialet och de kartografiska redovisningarna kan redovisas under olika former. Dels kan faktiska förutsättningar klargöras, dvs de befintliga förutsättningar som finns idag men inte är redovisade eller belysta i regional sammanhang. Dels kan Länsplanen utformas så att västmanländska erbjudanden, dvs den önskade inriktningen och utvecklingen blir belyst på karta. Regionala strukturbilder kan visa de övergripande dragen i regionens fysiska struktur vilket exempelvis kan inkludera kommunikationsleder, handelsetableringar, grönstruktur, bebyggelsemönster, bostadsutbyggnad, och tätortsstruktur. Arbetsgruppens syfte är att konkretisera Länsplanens målsättningar och erbjudanden och sätta dem i fysiska och geografiska sammanhang. 2. I dag Den 2 maj 2011 antogs en ny plan- och bygglag i landet. Den nya lagen är en förenkling av den gamla och syftar till att bland annat förkorta samrådstiderna och underlätta den kommunala planberedskapen. Den nya lagstiftningen möjliggör och underlättar för strategiska översiktsplaner vilket innebär att lagstiftaren vill stärka kopplingen mellan kommunala översiktsplaner och regionala dokument och samverkansorgan. Lagändringarna ligger väl i tiden för Västmanlands del vad det gäller att upprätta en gemensam syn på hur länet ska utvecklas. Som stöd för samhällsbyggandet i landet har riksdagen under år 1999 och senare 2005 antagit 16 miljömål vars syfte är att nå en miljömässigt hållbar utveckling i landet på lång sikt. Miljömålssystemet kan understödja arbetet med den kommande Länsplanen för att den ska kunna möta kraven i en hållbarhetsbedömning. Hållbarhetsbedömningen kan tjäna den övergripande målsättningen med Länsplanen. Vårt erbjudande idag Vår planberedskap är god i länet. De flesta utav kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig just nu i startfaserna eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom natur- miljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att det regionala arbetet utgår från, och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna.
2 Den regionala identiteten Västmanland är ett län som kan erbjuda närhet till huvudstaden men också övriga delar (Örebro, Sörmland, Dalarna, Uppsala), länet är strategiskt placerat för både boende, besökare och näringsliv. Vi är i avseendet tillgängligt gentemot våra omland. Länet har en intressant och rik historisk bakgrund, besöksmål och bruksmiljöer av värde och attraktiva livsmiljöer. Länet innehåller sammanhängande jordbrukslandskap, ekskogar, sjösystem, åmiljöer och karaktäristiska bruksmiljöer med mycket annat. Särskilt kan nämnas länets åar med omgivande miljöer som utifrån sina värden som kulturarv och upplevelser präglar länet. Vi sitter gemensamt på mycket värdefulla resurser vi kan framhäva och vara stolta över. Landstinget har nyligen antagit ett regionalt kulturprogram för länet och turismorganisationen på VKL har beredskap och vilja för att marknadsföra vår del av Sverige ytterligare. Den svenska regionindelningen är föremål för en kommande översyn vilket gör att vi måste betrakta länet utifrån yttre förutsättningar vi inte alltid har rådighet över. Västmanlands län har inte en tydlig eller sammanhållande regional identitet. I ett historiskt perspektiv är länet närmast att jämföra med ett genomfartslän. Det saknas ett identitetsskapande perspektiv för länet. Vi behöver utveckla en förståelse för vilka värden och egenskaper som karaktäriserar landskapet. Landskapsförståelse i sammanhanget handlar om att konkretisera vilka sammanhängande strukturer som binder oss samman, men även visa de strukturer som delar oss. Det kommer till Länsplanen att handla om att lämna ett västmanländskt svar till den strukturbild som upprättats för Stockholms RUFS.
3 Företagande, service och verksamheter I länet finns välrennomerade kända företag och verksamheter. Exempelvis kan nämnas ABB, områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, itteknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse. Bostäder och befolkning I Västmanland bor invånare, varav drygt i Västerås, som är Sveriges sjätte kommun i storlek. Länet består av 10 kommuner. Under den senaste tioårsperioden har Västerås befolkning ökat med drygt 6 procent, medan övriga kommuner haft en svagt ökande eller minskande befolkning. Befolkningsminskningen är mest påtaglig Skinnskatteberg (-7 procent), men minskning har också skett i Norbergs, Surahammars, Arboga och Kungsörs kommuner (med drygt 2 procent). Fagersta, Hallstahammar och Köping har haft en svag ökning med cirka 1 procent. Det är endast Västerås och Sala som kan uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Västerås har också under denna period haft en högre tillväxttakt än vad riket totalt har haft. Största befolkningsminskningen noteras i Skinnskatteberg. Fagersta, Norberg och Surahammar har förlorat drygt 10 procent av sin folkmängd under perioden. År 1985 var Västmanlands andel av rikets folkmängd 3,05 procent. Idag har denna andel sjunkit till 2,68 procent. Länet är uppdelat vad det gäller fastighetspriserna när man jämför Västerås plats i Mälarregionen med övriga länet. Norra länsdelen är i detta avseende att jämföra med skogslänen medan Västerås har andra förutsättningar i Mälardalen med förhållandevis goda pendlingsmöjligheter till Stockholm. En allmän utveckling i landet är att större orter växer medan mindre orter minskar i storlek vilket överensstämmer med strukturen i Västmanlands län. I Västmanland är ortsstrukturen samtidigt koncentrerad. Kommunernas huvudorter inrymmer i regel merparten av kommunbefolkningen. De mindre orterna, exempelvis serviceorterna är beroende av utbudet i huvudorterna. Produktionskostnaderna för bostäder är likvärdigt mellan länets kommuner men marknadsvärdet skiljer sig åt påtagligt. Marknadsvärdet är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Människor upplever att de inte får tillräcklig avkastning på investeringar i bostäder i de mindre kommunerna. Samtidigt värderas även bostadsprojekten utanför de mellanstora och stora städerna lägre. Möjligheten för den enskilde att få exempelvis lån beviljat minskar när produktionskostnaderna blir högre än marknadsvärdet. Kommunerna med minskande befolkningsunderlag härmed konsekvent svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Demografiska utmaningar Befolkningen blir äldre och åldersstrukturen i länet är i obalans. Det är framförallt i de viktiga åldrarna år och år som Västmanlands län har lägre andelar än vad riket har. Vi har också något högre andelar bland yngre pensionärer i åldrarna år. Beroende på i vilket livsskede medborgarna befinner sig i ställs olika krav på samhällssystemen för att
4 kunna erbjuda service, handel, rekreation och tillgänglighet. Förutsättningarna för att möta de demografiska utmaningarna bör diskuteras. I det kommunala hänseendet måste dels behovet att upprätthålla en god äldreomsorg tillgodoses samtidigt som kommunbefolkningarnas sammansättning ska vara sådan att utbudet av arbetstillfällen tillgodoses utifrån lokala förutsättningar. Staden och landsbygden I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. 3. Våra anspråk på framtiden Till vår syn på framtiden finns en förståelse för vad som karaktäriserar landskapen i Västmanland. Det finns en tydlig viljeinriktning för hur länets värden tagits tillvara och en beredskap för den kommande översynen av regionindelningen. Länsplanen är i framtiden ett välanvänt underlag för aktörerna i länet med stöd för verksamhetsetableringar, exploateringsföretag, bostadsförsörjningen och den demografiska utvecklingen. Det råder konsensus om planens innehåll och de insatser som krävs för att genomföra den. Ett hållbart västmanland Länsplanen som ren utvecklingsplan kommer att genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Perspektivet kommer att hämta stöd ur miljömålssystemet men utgå från de fyra aspekterna av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsbedömningen kommer att integreras i Länsplanen. Den regionala identiteten Sambanden med strukturen i Stockholmregionens RUFS 2010 ska ligga till grund för en västmanländsk strukturbild. En västmanländsk struktur med stråk och kärnor utifrån värdebeskrivningar kommer att utgöra stommen för Länsplanens fysiska förankring. Vårt arv i form av bruksmiljöer är en tillgång. Detta stärker vår identitet och de faciliteter, byggnader och åtgärder som hör tiden till kan ställas om mot ny användning. Landskapets natur- och kulturmiljövärden kan marknadsföras. Gemensamma omvärldsutmaningar och strukturer ska identifieras och påverkas/överbryggas. Länsplanen kan verka för- och främja lokalt producerad mat. I vårt anspråk på framtiden ska dessa faktorer, egenskaper och värden finnas samlade. Variablerna och faktorerna för att förstå landskapet kan inhämtas utifrån vad vi vill konkretisera. Egenskaper och strukturen kan uttryckas från såväl direkta sammanhang som indirekta. Nedan ett
5 exempel från konsulten Bengt Schibbye som tidigt i processen bistått det förberedande arbetet med att beskriva metodiken. En grov skiss över de geologiska förutsättningarna och sammanhangen som kan sägas utgöra en struktur. Bilden och bilderna kan breddas och kompletteras. Strukturbilderna får sedan tas fram utifrån de insatsområden som kommer att klargöras under arbetets gång. Landskapsperspektivet kommer att stärka länet och komplettera den strukturbild som kommer att upprättas som gensvar till motsvarigheten i Stockholms RUFS. Företagande, service och verksamheter Fysiska förutsättningar påverkar såväl företags val av lokaliseringar som möjlighet att utvecklas. I
6 Länsplanen ska insatsområden tas fram. Insatsområdena ska behandla såväl förutsättningar för befintliga verksamheter såsom förutsättningar för nyetableringar. Med hänsyn till att handel för sällanköpsvaror koncentreras till köpcentran kommer Länsplanen att bistå den övriga handeln som sker parallellt på lokala marknader. Regionala effekter på grund av eventuell gruvbrytning i norra delen av länet kommer att behandlas i Länsplanen vartefter frågorna blir tydligare. Det ska finnas en beredskap i länsplanen för att frågorna ska kunna tas om hand. Bostäder och befolkning Länsplanen ska till sin utformning verka för attraktiva boendemiljöer i länet. Alla faktorer som drar invånare till länet bör behandlas här. Möjligheten för kommunerna att kunna erbjuda dessa boendemiljöer bör utredas ur ett regionalt perspektiv. Frågor att belysa är t ex flyttkedjor mellan kommuner, orter och landsbygd, kopplingen mellan människors val av boende/handel och befintlig infrastruktur samt företagens val av lokaliseringsort. Det vore önskvärt att utreda flyttkedjor även mellan kommunerna och mot andra län. Underlaget kommer att underlätta bostadsplanering på nivåerna från lokalt till regionalt. Den regionala planeringen ska understödja kommunal mark- och planberedskap för att bostadsplaneringen i länet ska vara effektiv. Det ska klargöras vilka kategorier av invånare kommunerna efterfrågar för att kunna öka arbetstillfällen och serviceunderlag. Det ska föras resonemang om människors (också uppdelat på män och kvinnor) resande, deras val av färdmedel och val av boendemiljö. Här kommer underlaget att behandla handel med daglig- och sällanköpsvaror, livsstilsmönster och tillgänglighetsstrukturer. Handelsetableringar och städernas utbud styr människors val av resor och konsumtionsmönster. Till Länsplanen ska ett tidsgeografiskt underlag fogas till stöd för stads- bostads och tillgänglighetsplaneringen. Kommunala befolkningsmålen; 1 Norberg har målsättningen, bland annat genom positiva effekter från gruvnäringen samt genom en satsning på designprocessen att växa från 5700 invånare till 6500 till år Fagersta satsar på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. 3 Arboga kommun har målsättningen att bli invånare till Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med invånare, inriktningen för årsökningen är satt till Ökning kräver nya arbetstillfällen. 5 Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 6 Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som kommungemensamt mål att
7 under sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån 7 Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. 8 Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. 9 Sala kommun har idag ca invånare. Sala har som mål att öka till invånare till 2024 dvs en ungefärlig ökning med 3500 invånare. 10 Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." En övergripande ansats till mål bör utvecklas för länsplanen. Det måste finnas ett gemensamt ställningstagande för länet. Demografiska utmaningar I vårt anspråk på framtiden finns det underlag och samsyn för att tillgodose västmanlänningarnas vanor och levnadsförhållanden i generationsperspektiv. Beredskapen utgår från ett perspektiv med flera scenarier. Här behandlas planeringsförutsättningar för val av boendeform utifrån ålder, bostadsbeståndet utbrutet på hyresrätter, bostadsrätter och villor och förankrade resonemang om hur utbudet av boende måste utvecklas för att möta förväntade behov. Staden och landsbygden Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. Dessa faktorer måste lyftas fram. Statistik och underlag till stöd för dessa viktiga planeringsfrågor bör inte struktureras eller avgränsas till kommunnivå. En lämpligare ansats är perspektiv på tätorts- och på landsbygdsnivå. Landsbygden och de mindre samhällena bör belysas i arbetet. Viktiga frågeställningar som kommer att besvaras är strategier för att vända negativ befolkningsutveckling enligt ovan, kommunorternas betydelse för den omgivande landsbygden och underbyggda underlag och samsyn kring vilka aspekter vi ska förstärka för att öka länets attraktionskraft som livsmiljö. I vårt anspråk på framtiden underbyggs och förstärks landsbygdens och småorternas betydelse som goda boendemiljöer. Faktorer som bland annat påverkar den västmanlandska livsmiljön är kulturutbud, kulturmiljö- och naturvärden samt turism. Kultur Åren 2010/2011 utarbetades en gemensam regional kulturplan i Västmanland där länets kommuner deltog genom VKL. Kulturverksamheten bidrar till att stärka länets livsmiljöer. Kulturplanen bör därför ligga till grund för länsplanens erbjudanden om attraktiva boendemiljöer. Den färdiga planen ska understödja länets kulturarbete. Kulturmiljö- och naturvärden Kulturmiljö- och naturvärden bör betraktas utifrån sina regionala samband för att öka orternas och landsbygdens attraktivitet. Samtidigt måste våra anspråk på framtiden i form av fysiska och tillväxtfrämjande åtgärder ske på ett sådant vis att de ursprungliga värdena behålls. Det behövs därför metoder för att utveckla förståelse för landskapet. En sådan metodik ska tillämpas inom ramen för
8 Länsplanearbetet. Den regionala turismorganisationen Turismfunktionen vid Västmanlands Kommuner och Landsting har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära samverkan med besöksnäringen i Västmanlands län. Verksamheten utgår bland annat från de mål och strategier som framförs i Västmanlands läns regionala utvecklingsprogram, Västmanlands landsbygdsprogram och Den nationella strategin för svensk besöksnäring. Turismfunktionen har under åren initierat och genomfört projekt för att uppnå en bättre lönsamhet inom besöksnäringen genom att etablera effektiva affärsstrukturer lokalt, regionalt och internationellt. * Visionen är att länets besöksnäring ska fördubblas till 2020 genom att alla turistföretag och besöksmål i Västmanlands län blir hållbara och att utvecklingen i länet är en förebild för landets besöksnäring. * Den strategiska ansatsen är att skapa en hållbar besöksnäring utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. I vårt anspråk på framtiden finns förutsättningar för att utveckla turismindustrin. I detta anspråk kommer att finns planeringsförutsättningar för att värdefulla bevarandeområden och landskapets strukturer inte skadas eller förstörs. 4. Målområden och möjliga parametrar Det övergripande målet för Länsplanen är en långsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmanland. Länsplanen ska ge förutsättningar för att kraftsamla alla lämpliga aktörer med del i länets fysiska planering runt gemensamma prioriteringar och bättre hävda Västmanlands intressen. Detta särskilt med beredskap inför framtida regionala strukturförändringar. Utformning och åskådliggörande av fysiska förutsättningar För att Länsplanen ska tjäna sitt syfte måste det finnas ett tillväxtfrämjande synsätt i dess framtagande. Rollfördelningen mellan staten och kommunerna bör klargöras utifrån en modell där traditionella bevarandendeintressen kan betraktas utifrån sina värden som resurser. Ett tillgängligt Västmanland Länsplanen ska ha ett tillgänglighetsperspektiv för framkomlighet, avstånd och kommunikationer. Perspektivet ska uttryckas på ett sådant vis i planen att det kan användas som planeringsunderlag. De kommunala befolkningsmålen Länsplanen ska anpassas till de kommunala befolkningsmålen för att erbjuda ett länsövergripande mål. Länsplanen ska visa på scenarier för en önskvärd och överenskommen befolkningsutveckling.
9 Det attraktiva boendet Länsplanen ska framhäva länets miljöer och belysa attraktiva boendemöjligheter för medborgarna och investeringsmöjligheter för byggherrar och andra aktörer. Till detta ska Länsplanen vara utformad som ett värdefullt planeringsunderlag med ett tydligt genomförarperspektiv. Befolkningen Länsplanen ska till sitt innehåll och sin utformning vara stödjande för den kommunala bostadsplaneringen. Stad och landsbygd Länsplanen ska innehålla såväl underlag som erbjudanden för en levande landsbygd i ett överensstämt sammanhang gentemot länets orter. Kulturmiljö, natur och turism Det ska i Länsplanen finnas beredskap för hur länets värdefulla natur- och kulturområden kan tas tillvara för att marknadsföra länet, kommunerna och potentialen i vår turism. Mål ska utformas efter den regionala turismorganisationens vision och strategiska ansats. Regionalt kulturarbete Länsplanen ska utformas och ha en inriktning som är i samklang med den regionala kulturplan som Landstinget Västmanland tagit fram. Åtgärdsförslag Lista med åtgärder som behöver genomföras för att möjliggöra länets framtida erbjudande Åtgärd Tidsperspektiv Pågår arbete? Vem äger frågan? Data för befolkningsscenarier Underlag och metoder för regional bostadsplanering 2012 Ja, genom Öms Öms 2012 Nej, bör utredas/läggas grund genom LP Styrgruppen för Länsplanen Möta förutsättningar för en framtida storregional struktur Genom lämpliga metoder karaktärisera det västmanländska landskapet framåt 2012 Möjligheten att göra detta via konsult undersöks Staten, landstingen och kommunorganisationerna Styrgruppen för länsplanen
Delrapport Fysisk planering
Delrapport Fysisk planering Syfte och inledning Arbetsgruppen Fysisk planering har efter dialogmöten diskuterat önskade och realistiska inriktningar för fortsatt arbete. Detta dokument består av en Inledning
Läs merVÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merVerksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar
Läs merRegionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Läs mer0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.
Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merFöretagsamheten 2018 Västmanlands län
Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Västmanlands län
Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merFöretagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Västmanlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Västmanland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merBostadsförsörjningsplan
Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs mer2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona
ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merVälkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND
Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merRäta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige
Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg
Läs merFlens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre
Läs merRegionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013. Diarienr: 302-14128-08
Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013 Diarienr: 302-14128-08 1 Inledning Detta regionala serviceprogram styr insatser för att försöka främja service på landsbygden. Service på landsbygd
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merTillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Läs merUtställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år A R B E T S L Ö S A PROGRAM: AKT.STÖD 1 ARBETSLÖSA KÖPING 884 5,7 195 794 5,1 392 1 678 10,8 587 689 4,4 402 2,6 1 091 7,0
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs mer1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merRegional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
Läs merUppdragsbeskrivning Ortsdialoger
2018-04-06 BILAGA TILL TJÄNSTEUTLÅTANDE ORTSDIALOGER I SERVICEORTER, 2018-04-06, BN 2018/00331 1/5 Stadsbyggnadsförvaltningen Eva Widergren Förslag inför godkännande i BN Uppdragsbeskrivning Ortsdialoger
Läs merVästerås översiktsplan 2026
1 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2017 01 26 Ingrid Legrell Crona Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, REVIDERAD januari 2017 Beskrivning av förändringar jämfört med gällande plan Denna beskrivning
Läs merFöretagsamheten Västmanlands län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merOrtsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund
2016-05-18 Dnr 2016/422-KS-249 Mikael Forsberg planarkitekt Västerås stad Pernilla Lindström översiktsplanerare Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Uppdragsbeskrivning Ortsanalys och utvecklingsplan för
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merRemissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts
Läs merKalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå
Läs merFöretagsamheten 2017 Västmanlands län
Företagsamheten 2017 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merIdeell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen
Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/8 2013 föreslagna lokala kulturplanen Övergripande synpunkter Ideell kultur i Sala tycker att det är mycket bra att en kulturplan arbetas fram. Vi har läst förslaget
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Moa Åhnberg Samhällsplanerare 040-675 32 48 moa.ahnberg@skane.se YTTRANDE Datum 2015-04-14 Dnr 1500868 1 (5) Höörs kommun Remiss. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merSvar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet
Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm
Läs merMarkaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram
Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merPLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning
Läs merMålbild med mätbara samt generella mål
Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (4)
JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning
Läs merTillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-12 Dnr 1601594 f SKÅNE 1(6) Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Läs merStrategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Läs merLandsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen
PM 2017:213 RI (Dnr 111-1133/2017) Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen Remiss från Stockholms läns landsting Remisstid den 19 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merxstockholms läns landsting i (4)
xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merPlanering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Läs merHärryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Läs merLänsplan för Västmanland Tema möte 30 mars
Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merNästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Läs merStrukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?
Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merSärskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merStockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 7/2017 2017-12-07 21 TRN 2017-0012 138 Remiss av förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen TRN 2017-0120 Ärendebeskrivning
Läs merInspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun
Datum Diarienummer Kommunkansliet Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun Inledning Fagersta ligger i norra Västmanland, omgiven av kommunerna Norberg, kinnskatteberg, medjebacken, ala och
Läs mer2. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
2. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING För att kunna uppnå en hållbar samhällsbyggnad och möta framtida utmaningar i Mark Nordväst är det viktigt att planering och byggande samverkar enligt den kommunövergripande
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merVälkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland. 26 augusti 2011
Välkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland 26 augusti 2011 Program för dagen Länsplan Västmanland (08:30) Bakgrund Vad innebär det Syftet med dagen (8:45) Uppföljning RUP (9:00)
Läs merRemiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:527-032 Strategienheten 2017-09-25 1/2 Handläggare Patrik Wirsenius 0152-293 30 Kommunstyrelsen Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan
Läs mer4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder
4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merYttrande om översiktsplan Flens kommun
Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs mer