Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Škorić

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildningsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2012/ Den nya Gymnasiesärskolan UAN 2011/ Utmaning Daglig Verksamhet 5 UAN 2012/ Översyn av kommunens näringslivsarbete 6 UAN 2012/0305 INGEN FÖREDRAGNING Remiss - Motion om införande av arbetsplatsträffar för skoleleverna på gymnasieskolorna och grundskolornas högstadium Kontaktpolitisk verksamhet Information Delegationsbeslut Övriga frågor

5 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0245 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Kerstin Andersson E-post: Telefon: Gymnasiesärskolan 2013 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen beslutar att inför läsåret 2013/2014 enligt den nya gymnasiesärskolereformen erbjuda: o Programmet för estetiska verksamheter på Sturegymnasiet o Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, Kattegattgymnasiet o Programmet för hantverk och produktion på Kattegattgymnasiet o Programmet för hotell, restaurang och bageri på Sturegymnasiet o Programmet för hälsa, vård och omsorg på Sannarpsgymnasiet samt o Gymnasiesärskolans individuella program på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet Sammanfattning Förordningen kring den nya Gymnasiesärskolan träder i kraft hösten Gymnasiesärskolan ska karakteriseras av stor flexibilitet för både elever och huvudmän. Samarbete mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Gymnasiesärskolan syfte är att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ärendet 1 1

6 Bakgrund Förordningen kring den nya Gymnasiesärskolan träder i kraft hösten Reformen är en naturlig förändring av gymnasiesärskolan, som även fortsättningsvis ska vara fyrårig, för att anpassas efter den treåriga gymnasieskolan som förändrades i och med Gy -11. Bestämmelserna i gymnasiesärskolan ska i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Analys, förslag och motivering Gymnasiesärskolan ska karakteriseras av stor flexibilitet för både elever och huvudmän. Samarbete mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Gymnasiesärskolan syfte är att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Den nya skollagen innebär en förändring av när elever kan påbörja sina studier på gymnasiesärskolan. Tidigare erbjöds alla elever ett tionde skolår på den obligatoriska särskolan och flertalet av de studerande vid träningsskolan valde att läsa ett tionde år. I och med den nya skrivelsen i skollagen kommer ingen elev att erbjudas ett tionde skolår då den obligatoriska särskolan ska avslutas när den enskildes individuella mål uppnåtts. De elever med enbart diagnos autism som tidigare hade rätt att gå på gymnasiesärskolan har efter den nya skrivningen inte denna rätt utan hänvisas till den treåriga gymnasieskolan. I planeringen för den nya gymnasiesärskolan har det funnits två arbetsgrupper, en grupp med pedagoger från de olika programmen samt en grupp med rektorer som ansvarar för gymnasiesärskolan. Den nya programstrukturen Den nya gymnasiesärskolan kommer att bestå av nio nationella program: o Programmet för administration, handel och varuhantering o Programmet för estetiska verksamheter o Programmet för fastighet, anläggning och byggnation o Programmet för fordonsvård och godshantering o Programmet för hantverk och produktion o Programmet för hotell, restaurang och bageri o Programmet för hälsa, vård och omsorg o Programmet för samhälle, natur och språk o Programmet för skog, mark och djur Samtidigt inrättas gymnasiesärskolans individuella program. Detta program ersätter den tidigare indelningen i yrkesträning och verksamhetsträning. Programmet ska bestå av ämnesområdena estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, natur och miljö, individ och samhälle samt språk och kommunikation. 2 2

7 I arbetet med att lämna förslag på vilka program som skall erbjudas har ett antal kriterier varit avgörande bl.a. har stor vikt lagts kring vilka yrkesutgångar som kan vara möjliga samt att inför framtiden ge de unga vuxna så stora valmöjligheter som möjligt. Kriterier för valda program o Yrkesutgångar Programmen ska erbjuda yrkesutgångar som kan leda till anställning/sysselsättning. o Breda program - Programmen ska ge de unga vuxna så stora valmöjligheter som möjligt. o Personlig utveckling - Programmen ska ge de studerande möjligheter till personlig utveckling samt att utveckla befintliga och finna nya intresseområden. o Könsaspekten - Programmen ska rikta sig både till flickor och pojkar. o Sökstatistik Inom vilka områden har tidigare program lockat elever. De program som förslås att starta är: o Programmet för estetiska verksamheter, Sturegymnasiet o Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, Kattegattgymnasiet o Programmet för hantverk och produktion, Kattegattgymnasiet o Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet o Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet o Gymnasiesärskolans individuella program, Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet Konsekvenser Ett större samarbete mellan de olika programmen kommer att bli nödvändig. För att eleverna skall få möjlighet till ex. ett rikt utbud inom individuellt val krävs samarbete mellan skolorna och programmen. Då vikten av estetiska inslag på samtliga program poängteras av arbetsgrupperna krävs även här ett utökat samarbete mellan skolorna och programmen kring detta innehåll. Ärendets beredning Inom kommunen Grupper som arbetat med framtagandet av ärendet: En grupp bestående av pedagoger vid gymnasiesärskolan En grupp bestående av rektorer vid gymnasiesärskolan Båda grupperna har letts av samordningsansvarig för gymnasiesärskolan. Andra grupper - 3 3

8 Fackliga organisationer MBL 11 HUKSAM Lista över bilagor 1. Gymnasiesärskolans program, innehåll och poängplan För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 4

9 Gymnasiesärskolans program, innehåll och poängplan Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa yrkesområden. Utbildningen bör rusta eleverna för att kunna arbeta med t.ex. enklare administrativa arbetsuppgifter, praktisk marknadsföring och enklare dokumentation. Eleverna bör under utbildningen ges möjlighet att utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmågan att kommunicera och samverka med kunder. Programmet för estetiska verksamheter Programmet för estetiska verksamheter bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom olika estetiska uttrycksformer. I utbildningen bör möjligheter ges att praktiskt pröva bildens, textens och ljudets kommunikativa möjligheter. Kunskaperna och färdigheterna bör kunna användas inom t.ex. förskola och fritidshem samt olika fritidsverksamheter för barn. Utbildningen inom programmet bör inte ha någon utpräglad yrkesinriktning men bör kunna leda till deltagande i olika konstnärliga projekt och till fortsatta studier och arbete inom vald inriktning. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa yrkesområden. Utbildningen bör förbereda eleverna för att t.ex. kunna arbeta med reparationer och underhåll av fastigheter eller markarbeten och underhåll i parkmiljöer. Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för fordonsvård och godshantering bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa yrkesområden. Utbildningen bör förbereda eleverna för att t.ex. kunna arbeta med fordons- och maskinreparationer, biltvätt, rekonditionering eller transportarbete med truck.. Eleverna bör under utbildningen ges möjlighet att utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmågan att kommunicera och samverka med kunder. Programmet för hantverk och produktion Programmet för hantverk och produktion bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom hantverkshistoria, hantverksteknik och produktion. Utbildningen bör förbereda eleverna för att t.ex. kunna hantera verktyg och tillverkningsmetoder samt utveckla kunskaper om material som används inom branschen. Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hotell, restaurang och bageri bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa yrkesområden. Utbildningen bör förbereda eleverna för att kunna arbeta med t.ex. bageri- och konditorivaror, livsmedelshygien, dukning, matlagning och hotellservice. Eleverna bör under utbildningen ges möjlighet att utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmågan att kommunicera och samverka med kunder. Programmet för hälsa, vård och omsorg Programmet för hälsa, vård och omsorg bör ge eleverna kunskaper och färdigheter i service och omsorg inom fritids- och vårdsektorn. Utbildningen bör förbereda eleverna för att kunna arbeta med t.ex. kost och hälsa, omsorgsarbete och vård. Eleverna bör under utbildningen ges möjlighet att utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmågan att kommunicera och samverka med andra människor. Programmet för samhälle, natur och språk Programmet för samhälle, natur och språk bör ge möjlighet till en utbildning främst inom områdena samhällsvetenskap och språk. Dessutom bör det inom programmet finnas utrymme för elever att fördjupa eller bredda sig inom media och miljö. 5

10 Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur bör ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom natur och miljö samt naturbruksteknik. Utbildningen bör förbereda eleverna för att kunna arbeta med t.ex. mark och utemiljöer, växter, växtmiljöer och djur. Eleverna bör under utbildningen ges möjlighet att utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmågan att kommunicera och samverka med andra människor. Poängplan 6

11 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2011/0285 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF-Kansliet Andreas Lökholm/Kerstin Andersson E-post: Telefon: Enheter för konkurrensutsättning Daglig verksamhet Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att upphandla följande enheter inom daglig verksamhet: Namn Svetsaregatan Humlan Ågatan Bohusgatan Eketånga Violvägen Klockarevägen Inriktning Lego/hantverk/service Hantverk/keramik Lego/service/social aktivering Konst/måleri/förråd Social aktivering Autism/social aktivering Autism/social aktivering 1 7

12 Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antog på sammanträdet den under hösten 2011 och våren 2012 genomförda förstudien avseende daglig verksamhet och gav Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att genomföra en upphandling. Förvaltningen fick samtidigt i uppdrag att presentera ett beslutsunderlag för vilka enheter som skulle kunna vara aktuella för konkurrensutsättning på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens augustisammanträde. Förstudien föreslog att hälften av den traditionella dagliga verksamheten skulle vara aktuell för konkurrensutsättning. I urvalet av enheter har Kadriljen som största enskilda enhet föreslagits finnas kvar i kommunal regi. Enheten intar på många sätt en särställning gällande såväl antal deltagare, deras behov av insatser och storlek på personalstyrka. Detta förklarar också varför personalfördelningen mellan extern och kommunal regi inte blir helt jämn. För övrigt föreslås en så jämn fördelning av inriktningarna på verksamheterna mellan kommunal och extern regi som möjligt. Verksamheten Tvätten som i dagsläget föreslås ligga kvar i kommunal regi kan på sikt utvecklas mot ett socialt företag och kan därför på sikt bli en extern utförare med visst kommunalt stöd. Lantbruket föreslås ligga kvar i kommunen och kan på sikt profileras mot nya målgrupper. Ärendet har beretts av tjänstemän på Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antog på sammanträdet den under hösten 2011 och våren 2012 genomförda förstudien avseende daglig verksamhet och gav Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att genomföra en upphandling. Förvaltningen fick samtidigt i uppdrag att presentera ett beslutsunderlag för vilka enheter som skulle kunna vara aktuella för konkurrensutsättning på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens augustisammanträde. Förstudien föreslog att hälften av den traditionella dagliga verksamheten skulle vara aktuell för konkurrensutsättning. Individuella placeringar, företagsgrupperna och förvaltningsgrupperna är därför inte med i detta beslutsunderlag. Bakgrund I juni 2012 fanns totalt 209 deltagare i de traditionella dagliga verksamheterna fördelat på 14 enheter. Totalt finns det i dagsläget 86,2 antal tjänster. Den huvudsakliga inriktningen på respektive verksamhet framgår av sammanställningen nedan. 8 2

13 Antal delt Nuvarande Namn jun-12 Antal tjänster Inriktning Svetsaregatan 24 5 Lego/service/hantverk Humlan 14 3 Hantverk/keramik Bohusgatan 13 4 Konst/måleri/förråd Pilefeldtsgatan 12 3 Service/lego Ågatan 15 3,5 Lego/service/social aktivering Lantbruket 9 3,5 Inriktn Lantbruk/aktivitetscenter Tvätten 13 4 Tvätt diverse Eketånga 17 5,2 Social aktivering Kadriljen Sinnesträning/social aktivering Linden 6 2 Social aktivering Bofinksvägen Autism/social aktivering Violvägen 7 7 Autism/social aktivering Klockarevägen 5 3 Autism/social aktivering Gläntan 4 2 Lego Summa ,2 Förutom ovanstående enheter finns även Vattugatan som idag fungerar som en utredningsenhet för de deltagare som behöver en mer omfattande kartläggning innan placering i någon av de övriga verksamheterna. Vattugatan har 8 deltagare och 2 anställda. Analys, förslag och motivering Förstudien rörande daglig verksamhet föreslår att hälften av daglig verksamhet skall konkurrensutsättas. Hälften kan definieras som halva personalstyrkan, halva antalet deltagare, halva antalet enheter eller en sammanvägning av nämnda faktorer. Den tolkning som gjorts av uppdraget är att hälften av deltagarna skall vara den huvudsakliga faktor som de föreslagna enheterna skall bygga på Enheten Kadriljen intar på många sätt en särställning gällande såväl antal deltagare, deltagarnas behov av insatser och därmed storlek på personalstyrka. Kadriljen har idag en viktig infrastrukturmässig servicefunktion rörande såväl sinnesträning och kopplingar till fritidsverksamhet för andra delar av kommunens verksamheter även i andra förvaltningar. Av dessa anledningar har övervägandet gjorts att inte dela Kadriljen eller lägga ut den externt utan att helt behålla den i kommunal regi. Detta övervägande får konsekvenser för hur resten av verksamheterna fördelas. Genom att Kadriljen behålls i kommunal regi blir också personalfördelningen mellan de enheter som föreslås behållas i kommunen och de som läggs ut inte särskilt jämn. Detta mot bakgrund av att behovet av insatser för deltagarna på Kadriljen är större än på många andra enheter. Tvätten som föreslås behållas i kommunal regi har idag ett stort kontaktnät och uppdrag från såväl av kommunal verksamhet som privat. Tvättens inriktning och driftsform har uppmärksammats flera gånger under de senaste åren. Mot bakgrund av att frågan om att socialt företagande aktualiserats i kommunen genom en större utredning där frågan om möjligheter att bredda arbetsmarknaden för bland annat målgruppen inom daglig verksamhet lyfts fram kan förutsättningarna för att på 9 3

14 sikt bedriva Tvätten som ett socialt företag utredas vidare. Betraktas Tvätten på sikt som delvis en extern utförare i form av ett socialt företag så uppnås en relativt jämn fördelning deltagarmässigt mellan kommunal och extern regi. Lantbruket intar liksom Tvätten en speciell ställning inom Daglig verksamhet genom sin inriktning. Den fina miljö som finns runt Lantbruket i Åled bedöms kunna tas tillvara på ett bättre sätt än idag. Det finns också anledning att se över inriktningen med djurhållningen och på sikt profilera om verksamheten mot nya målgrupper. Vattugatan är idag en utrednings- och kartläggningsenhet för deltagare som behöver längre tid innan en placering i verksamheten kan fastslås. Slussens föreslagna roll som kartläggnings- och placeringsenhet behöver tillgång till den kompetens som idag finns på Vattugatan oavsett vilken framtida placering som är aktuell för deltagarna där. Vattugatan föreslås därför att bli en förlängd del av Slussens verksamhet. Fördelningen av enheterna mellan extern och kommunal regi föreslås enligt följande: Antal delt Nuvarande Föreslagen Namn jun-12 Antal tjänster tillhörighet Inriktning Svetsaregatan 24 5 Extern Lego/service/hantverk Humlan 14 3 Extern Hantverk/keramik Bohusgatan 13 4 Extern Konst/måleri/förråd Pilefeldtsgatan 12 3 Kommun Service/lego Ågatan 15 3,5 Extern Lego/service/social aktivering Lantbruket 9 3,5 Kommun Inriktn djurskötsel/aktivitetscenter Tvätten 13 4 Kommun Tvätt diverse Eketånga 17 5,2 Extern Social aktivering Kadriljen Kommun Sinnesträning/social aktivering Linden 6 2 Kommun Social aktivering Bofinksvägen Kommun Autism/social aktivering Violvägen 7 7 Extern Autism/social aktivering Klockarevägen 5 3 Extern Autism/social aktivering Gläntan 4 2 Kommun Lego Summa ,2 Summa kommun ,5 Summa extern 95 30,7 Kommentar: Inkluderas Tvättens nuvarande deltagare och personal på sikt i det externa får vi 108 deltagare i extern regi och 101 i kommunal regi sett till nuvarande siffror. Personalen får förhållandet 51,5 i kommunen och 34,7 i extern regi. Konsekvenser Förstudien och dess remissvar har på olika sätt väckt frågeställningar om konsekvenser för såväl deltagare som personal. I förslaget om fördelning av enheter skapas en i princip jämn fördelning deltagarmässigt men personalmässigt finns en snedfördelning 10 4

15 med nuvarande 55,5 tjänster kvar i kommunal regi och motsvarande 30,7 tjänster i de verksamheter som föreslås för extern regi. Inga verksamhetsinriktningar undantas från beslutet och således lyfts även verksamheter med Autism/social aktivering med. Några av remissinstanserna föreslog att dessa skulle undantas från konkurrensutsättning för att säkra kontinuiteten för deltagarna. Frågeställningar kring den personalmässiga verksamhetsövergång som förstudien fastslog är aktuell vid en konkurrensutsättning måste i sammanhanget belysas en gång till. Det riskeras en personalmässig övertalighet i verksamheten om många i personalen väljer att inte följa med till en ny leverantör. Här kan även vissa kompetenshöjande åtgärder bli aktuella vilket kan medföra merkostnader för verksamheten. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att de i förstudien framtagna insatsnivåerna kan få konsekvenser för personalbemanningen på samtliga enheter, såväl i extern verksamhet som i kommunal, eftersom ersättningen på ett mycket tydligare sätt kopplas till deltagarnas behov. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av tjänstemän på Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper Den förstudie som hela ärendet bygger på har inhämtat synpunkter från brukarorganisationer, personal, övriga sakkunniga och fackliga organisationer. Fackliga organisationer Ärendet har förhandlats i HUKSAM Lista över bilagor --- För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef Halmstad kompetens 11 5

16 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2012/0269 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS UAF Kansliet Annika Vannerberg, Ermin Skoric E-post: Telefon: Näringslivsutredningen Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar yttra sig enligt följande: 1. Riktlinjerna har genomgående tydligt kundperspektiv och uppdragets insatser kommer sannolikt att påverka näringslivsklimatet på ett bredare plan. Det är positivt att insatserna riktas mot såväl chefer som medarbetare. Samtliga medarbetare i kommunen är berörda av ämnet i någon mån och detta program bör omfatta samtliga chefer och medarbetare i ett antal steg. Ett sätt kan vara att implementera programmet i BAS-utbildningen och i en motsvarande grundutbildning för medarbetare med fokus på kommunikation, service, bemötande och medarbetarskap. 2. Tidsplanen för arbetet behöver revideras eftersom den nuvarande planeringen inte håller. Utvecklingsprogrammet är, i sin helhet, ett omfattande projekt som måste hållas samman och därför föreslås, utifrån bilaga 5 delprojekt 4, en sammanslagning av insatserna 2 och 3 samt 2 och 5. Förslaget skulle innebära genomgång av kulturutredningen kopplat till workshop kring kommunikation och bemötande för chefer respektive medarbetare. Insatserna 4, 6 och 7 bedöms som bra i sin helhet men det är inte troligt att insats 8 får något genomslag. 3. Näringslivsutredningen är ett viktigt verktyg i ett led att förbättra förutsättningarna för ett företagsamt Halmstad och kommer att ha en stor påverkan på Halmstad kommuns arbete. För nämnd/styrelse Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef Bilagor Näringslivsutredningen (samtliga delprojekt) samt KLU-beslut Missiv från Stadskontoret 1 12

17 1(13) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2011/0456 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF Henry Bengtsson E-post: Telefon: Översyn av kommunens näringslivsarbete Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. att uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att skapa en tillstånds- och etableringslots 2. att överföra 850 kkr från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen 3. att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra nödvändiga åtgärder för att iordningsställa lokaler i rådhusets entré för tillstånds- och etableringslotsen. Kommunstyrelsen beslutar 1. att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1 2. att uppdra åt kommunchefen att ta fram förslag till former för dialog med näringslivet och andra intressenter 3. att tillsammans med nämnder och bolag utveckla ett arbetssätt där samordnade insatser för ökad måluppfyllelse står i centrum 4. att uppmana Halmstads Näringslivs AB och Halmstad & Co att genomföra en dialog med företrädare för handelsområdena och fastighetsägarna för att klarlägga intresset av gemensamma aktiviteter enligt bilaga 3 5. att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra i bilaga 4 föreslagna åtgärder 6. att remittera förslaget till riktlinjer för service och bemötande (bilaga 5) till samtliga nämnder och bolag 7. att uppdra åt kommunchefen att vidta nödvändiga åtgärder för att samordna kommunens kommunikation och marknadsföring. 13

18 Sammanfattning Kommunstyrelsen (KS) fastställde direktiv för en översyn av kommunens näringslivsarbete. Utredningen pekade på behov av samordning, dialog och förtydliganden. Utifrån det redovisades flera förslag, bl.a. tre alternativa förslag till organisation. Kommunstyrelsens ledningsutskott (KLU) beslutade att låta vidareutveckla det förslag som bygger på en oförändrad organisation, men en omfördelning av resurser från Halmstads Näringslivs AB (HNAB) till KS. Därutöver fastslog utskottet att uppdrag, rutiner, arbetssätt och organisation skulle utvecklas enligt ett antal angivna intentionspunkter. Arbetet har bedrivits i sex arbetsgrupper med representanter för berörda förvaltningar och bolag. Parallellt har en särskild utredning om kommunens kommunikation genomförts. Därefter har kommunchefen gjort en bedömning av hela materialet. En slutsats är att det, för att tillgodose behovet av samordning vid etablering och i frågor om tillstånd och lov, behövs en särskild enhet, tv. kallad tillstånds- och etableringslots. Lotsen byggs upp genom resurser från berörda förvaltningar under ledning av kommunchefen, placeras i Rådhuset och är ett första steg mot ett contact center inte bara för näringslivet utan för alla invånare. För att kunna genomföra detta krävs en omfördelning av resurser från HNAB till KS och resurser för en ombyggnad av Rådhusets entréplan. En annan slutsats är att uppgifts- och ansvarsfördelning måste förtydligas. Inom ramen för utredningen har ett underlag för ett sådant förtydligande tagits fram och förslaget är att det omarbetas så att det kan antas av kommunfullmäktige i formen av en riktlinje. KS roll i näringslivsarbetet är central till följd av dess strategiska uppgift och samordnande roll. Ska kommunen uppfattas som tydlig med sina mål och ambitioner krävs att kommunstyrelsen utvecklar den strategiska och taktiska funktionen, men framför allt den samordnande rollen. Det arbetet måste bedrivas i samverkan med övriga nämnder och bolag. Dialogen med näringslivet och andra intressenter måste utvecklas. Former för dialog är inget som ska slås fast för evigt, men det är viktigt och nödvändigt att i ett läge där kommunen arbetar med att förtydliga uppgiftsfördelningen också arbetar med att förtydliga syfte och former för dialog. När det gäller kommunens arbete med att utveckla Halmstad som handelsstad och att fördjupa kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet har det redovisats förslag till åtgärder. I båda fallen är bedömningen att de kan genomföras inom befintliga ramar. Upprepad kritik har riktats mot kommunen för bristande servicekänsla. För att åtgärda detta föreslås att kommunfullmäktige, sedan förslaget remissbehandlats, antar en riktlinje för service och bemötande. Denna åtföljs av ett utvecklingsprogram som kan genomföras inom befintliga ramar. 14 2

19 Ärendet Uppdrag KS fastställde direktiv för en översyn av kommunens näringslivsarbete. KLU beslutade att låta vidareutveckla det förslag som bygger på en oförändrad organisation, men en omfördelning av resurser från HNAB till KS. Därutöver fastslog utskottet att uppdrag, rutiner, arbetssätt och organisation skulle utvecklas enligt ett antal angivna intentionspunkter. Därutöver fastslog KLU att uppdrag, rutiner, arbetssätt och organisation ska utvecklas enligt nedanstående intentioner: 1. Kommunstyrelsen får förutsättningar att formulera en tydlig vision för vilket näringsliv som Halmstad vill utvecklas mot. 2. Näringslivsstrategin skapar förutsättningar för kommunen att prioritera och arbeta målmedvetet för att de företag som passar med strategin ska etablera sig i Halmstad. 3. Den strategiska inriktningen på näringslivsarbetet beslutas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 4. "En väg in/ut" gör det enkelt och tydligt för företagare i och utanför Halmstad att komma i kontakt med kommunen och få klara besked inom rimliga och kända tider. 5. Det finns riktlinjer vilka förväntningar på service och bemötande som man kan ha i Halmstad. 6. Formerna för kontinuerlig dialog med näringslivet är enkla att delta i och förstå, så att kommunen och näringslivet tillsammans kan skapa tillväxtförutsättningar. 7. Halmstads arbete med Cityföreningen och utvecklingen av handeln organiseras så att det främjar handelns tillväxt och utvecklar dialogen mellan kommunen, handeln och fastighetsägarna. 8. Science Park Halmstads plats i den kommunala organisationen tydliggörs så att de möjligheter som Science Park Halmstad för med sig, blir en del av strategin för att utveckla Halmstads innovativa miljöer i samverkan med Högskolan i Halmstad. 9. Kontakterna mellan skola och näringsliv fördjupas så att kontakten med arbetsmarknadens aktörer blir ett naturligt inslag för elever både i grund- och gymnasieskolan. 10. Frågan om arbetsmarknadens utveckling integreras med strategin för näringslivets utveckling. 11. En sammanhållen funktion skapas för arbetsmarknadsrelaterade kontakter mellan kommun (inkl. skolorna) och näringsliv. 12. Samarbete med Region Halland och andra regionala arenor tydliggörs så att bästa gemensamma nytta uppnås. 15 3

20 Bakgrund KS fastställde direktiv för en översyn av kommunens näringslivsarbete. Utredningen visade att ansvaret för kommunens arbete med näringslivs- inklusive marknadsföringsfrågor är fördelat på flera organ. Huvuduppgifterna ligger på KS och HNAB samt på de nämnder som har ansvar för myndighetsutövning i frågor som kan ha med näringslivet att göra: byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningsnämnden, socialnämnden samt teknik- och fritidsnämnden. Resultaten från Svenskt Näringslivs ranking, från undersökningen Insikten och från de intervjuer som genomfördes inom ramen för utredningen visade på ett antal utvecklingsområden. I korthet kan det uttryckas som att det finns ett behov av att förtydliga mål, ambitioner och strategier förtydliga organisation och uppgiftsfördelning samordna verksamheten utveckla mötesplatser och kommunikation förbättra service och bemötande. Utredningsarbetet har letts av kommunchefen, engagerat företrädare för samtliga direkt berörda förvaltningar och bolag och genomförts inom ramen för sex delprojekt samt en separat utredning om kommunikation. Analys Kommunfullmäktige (KF) har i det övergripande målet för målområdet Näringsliv och arbetsmarknad bl.a. uttryckt: Kommunen arbetar efter devisen enkelt snabbt tydligt rättssäkert. Den bild som framkommit genom utredningen stämmer inte överens med ambitionen. Nedan redovisas därför ett antal åtgärder som behöver vidtas. En del av dem är knutna till organisatoriska förändringar, andra är oberoende av organisation. 1. Mål och ambitioner behöver förtydligas KF fastställer vision, övergripande mål (bland annat inom målområdet Näringsliv och arbetsmarknad) samt konkretiserade mål. KF kan också anta handlingsprogram och riktlinjer, vilket dock inte gjorts inom målområdet. I Planeringsdirektiv finns fyra konkretiserade mål inom målområdet Näringsliv och arbetsmarknad. KS, nämnderna och bolagen fastställer i sina verksamhets-/affärsplaner verksamhetsmål för sitt ansvarsområde. I planerna för 2012 finns inom målområdet 36 verksamhetsmål och 101 aktiviteter. Dessutom finns det mål och aktiviteter inom andra målområden som är av betydelse för näringslivsarbetet. Den upplevda otydligheten kan inte förklaras av brist på möjligheter att uttrycka mål eller ambitioner. I ett fall har KF dock inte tagit möjligheten att ge tydligt uttryck för sina mål och ambitioner. Det gäller Science Park Halmstad. Detta har emellertid redan uppmärksammats. Förslag till förändrad styrelserepresentation är på väg till KF som särskilt ärende (KS 2012/0209). Dessutom pågår diskussion med övriga ägare om att 16 4

21 utarbeta ett modernt ägardirektiv, vilket också hanteras i ett separat ärende (KS 2010/0224). KLU har i sina intentionspunkter pekat på behovet av att tydligare arbeta med frågor om näringslivet respektive arbetsmarknad som en helhet. Att frågan aktualiserats torde hänga samman med att det hittills inte formulerats en idé för arbetet som omfattar alla de olika delar av kommunens verksamhet som påverkar näringslivet och dess förutsättningar. I bilaga 1 redovisas ett förslag till modell för näringslivsarbetet. Den omfattar bl.a. arbetsmarknadsfrågorna, i den del som handlar om kompetensförsörjning och tillgång på arbetskraft. Om KF beslutar att arbeta utifrån modellen krävs det att KS ändrar sitt arbetssätt och utövar sin samordnande roll på ett annorlunda sätt. I övrigt kan otydligheten inte bero på att KF, KS, nämnderna och bolagen inte ger uttryck för sina ambitioner. Därmed måste tolkningen bli att de uttryckta målen och ambitionerna är för vaga och att de inte kommuniceras eller kan kommuniceras på ett begripligt sätt. Ett skäl kan också vara att de skilda organens mål inte är samordnade på ett sådant sätt att det är tydligt att de sammantaget ska bidra till att KF:s mål uppfylls. Bedömning Sammanfattningsvis är bedömningen att behovet av tydlighet inte är beroende av en förändrad visionsstyrningsmodell eller nya måldokument. Avgörande är istället 1. att KF formulerar övergripande och konkretiserade mål på ett sådant sätt att de är tydliga och därmed kommunicerbara 2. att KS beslutar att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1 3. att KS utvecklar ett arbetssätt tillsammans med nämnder och bolag där samordnade insatser för ökad måluppfyllelse står i centrum. 2. Roller och uppgiftsfördelning måste förtydligas Bedömningen är att dagens roll- och uppgiftsfördelning i huvudsak är tydlig genom regleringarna i reglementen och bolagsordningar. Men i praktiken har det inte varit lika enkelt. Berörda nämnder/bolag och kommunstyrelsen, inte minst i dess samordnande funktion, måste tillsammans utforma ett arbetssätt som täcker uppgifterna, ger förutsättningar för god service och att uppnå fastställda mål. Traditionellt har uppgiftsfördelningen diskuterats utifrån begreppen strategisk och operativ. Erfarenheterna visar att det inte varit och inte är tillräckligt tydliga. Därmed har utredningen (bilaga 1) resonerat utifrån begreppen strategiskt, taktiskt och operativt arbete. Det strategiska arbetet ansvarar KS för. Arbetet syftar till att säkra att kommunens näringslivsfrämjande arbete bedrivs tvärfunktionellt. Till uppgifterna hör frågor om strategisk utveckling som bl.a. omfattar o att bevaka att näringslivsfrågorna beaktas t.ex. i planering och verksamhetsutveckling o att samordna förvaltnings- och bolagsövergripande näringslivsverksamhet o att utveckla och verkställa Strategisk företagslots o att svara för uppföljning och utvärdering 17 5

22 o att initiera näringslivsanknutna utvecklingsprojekt inklsive sådana av regional art den utåtriktade rollen som bl.a. handlar om o att fungera som en motor och representant för kommunens näringslivsarbete i sin helhet o att ansvara för och utveckla en strukturerad kommunikation och dialog mellan kommunen, såväl på politisk som förvaltnings-/bolagsnivå, och näringslivet o att samverka på strategisk nivå med t.ex. Högskolan i Halmstad, Region Halland och kommunerna i Halland samt Entreprenörsregionen. etablering och stora företag som omfattar o att söka upp, finna och bearbeta viktiga samarbetspartners för att strategiskt marknadsföra Halmstad som etableringsort och samverkanspartner o regelbunden kontakt med stora, etablerade företag för ökad kunskap om bolagens behov och intentioner o att företräda kommunen samt internt leda och samordna kommunens arbete vid etablering av stora och strategiska företag, dvs den strategiska lotsfunktionen. Med strategisk eller stor företagsetablering menas betydande etableringar med hänsyn till mängden arbetstillfällen, företagets storlek eller koppling till strategiska tillväxtområden. Det taktiska arbetet ansvarar KS för. Det syftar till att säkerställa att kommunen representeras i rätt forum, att kommunens ståndpunkt och intressen kommuniceras och att information sprids strukturerat och återkopplas. Det operativa arbetet utförs av bolag och förvaltningar. Det handlar om att genomföra aktiviteter som syftar till att ge goda förutsättningar för befintligt och presumtivt näringsliv. Aktörer är HNAB har i uppdrag att lokalt agera för små och medelstora företag inom aktivitetsområdena starta, etablera och driva företag. Science Park Halmstad ska agera som inkubator för tidigare studenter, utvecklingsarena för etablerade företag samt arena för forskningsfokuserad affärsutveckling. andra nämnder och bolag, som t.ex. utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Halmstad Hamn och Stuveri, Halmstad & Co och Halmstad City Airport har inom sina uppdrag givna operativa uppgifter Begreppen strategisk, taktisk och operativ kan kopplas till visionsstyrningen. De strategiska uppgifterna och aktiviteterna som kopplas till dem bör tydligt utgå från kommunens långsiktiga ambitioner kopplade till 4-årsprocessens tidsperspektiv på år. De operativa uppgifterna planeras utifrån ett kortare tidsperspektiv, dvs. i verksamhets- och affärsplaner och utifrån de omedelbara behov som föreligger. De taktiska uppgifterna knyter samman strategisk och operativ nivå och är en väsentlig faktor att ta hänsyn till vid formuleringen av mål och strategier i planeringsdirektivet med dess tidsperspektiv på 1-3 år. Genom att på det här sättet koppla begreppen strategisk, taktisk och operativ till visionsstyrningen kan den politiska processen att sätta mål och ange strategier 18 6

23 underlättas. Kopplingen tydliggör också gränsdragningen och ansvarsförhållandena mellan kommunstyrelsen och Halmstad Näringslivs AB. I utredningsarbetet har det också framkommit kritik mot kommunens sätt att kommunicera och föra dialog med näringslivet och, för den delen även andra intressenter. Det måste ske på såväl strategisk som taktisk och operativ nivå och knytas till de nämnder, bolag och förvaltningar med ansvar för uppgifterna. Former för dialog är inget som ska slås fast för evigt, men det är viktigt och nödvändigt att i ett läge där kommunen arbetar med att förtydliga uppgiftsfördelningen också arbeta med att förtydliga syfte och former för dialog. Bedömning Sammanfattningsvis är bedömningen att behovet av tydlighet inte är beroende av beslut om förändringar av rådande uppgiftsfördelning, dvs. förändringar av reglementen och bolagsordningar. Det är snarare så att uppgiftsfördelningen inte tillämpats konsekvent och utifrån kända kriterier. Dessutom har inte resurserna mellan HNAB och KS fördelats i proportion till uppdragen. Ska det redovisade förslaget till arbetssätt kunna genomföras krävs att stadskontoret avsätter resurser för implementeringen, Bedömningen är dock att dessa inte kan hämtas från HNAB (se punkt 3 nedan om samordning) utan behovet måste tillgodoses genom omfördelningar inom stadskontoret. Detta innebär 1. att KS KS beslutar att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1 2. att uppdra åt kommunchefen att ta fram förslag till former för dialog med näringslivet och andra intressenter 3. att kommunchefen svarar för att nödvändiga omprioriteringar inom stadskontoret genomförs. 3. Samordningen måste förstärkas I den översyn av kommunens näringslivsarbete som genomfördes 2011 framkom återkommande kritik om att Halmstads kommun inte uppträder samordnat och effektivt när det gäller ärendehantering och/eller myndighetsutövning. Delutredningen (bilaga 2) har visat att många av kommunens processer är effektiva utifrån förvaltningens perspektiv, men inte utifrån kundens perspektiv. Delutredningens viktigaste slutsats är att det behöver inrättas en tillstånds- och etableringslots. Delutredningen pekar vidare på behov av ett IT-stöd som gör det lättare för företagaren att söka flera tillstånd/lov vid ett och samma tillfälle, att kommunens webbplats ses över, att avgifterna ses över och förtydligas och att nyckeltal som mäter processens prestanda utifrån sökandes behov tas fram. Delutredningen ser utvecklingen av Tillstånds- och etableringslotsen som ett steg på vägen mot ett Contact Center, en utvecklad funktion som vänder sig till alla invånare. 19 7

24 Bedömning Behovet av att samordna insatserna är stort. Ska samordningsfunktionen bli tydlig och effektiv krävs, i en kommun av Halmstads storlek, att den ges ett uppdrag och skapas en form som går att kommunicera och skänker stadga. Tillstånds- och etableringslotsen ska ta emot och ansvara handläggningen av alla ärenden om lov och tillstånd från företag. Lotsen ska i övrigt inte ta över förvaltningarnas uppgifter utan har att vid behov samordna dem. Lotsen placeras i Rådhuset med egen reception. Verksamheten leds av en projektledare, som dels fungerar som samordningsledare, dels har att svara för verksamhetens utveckling. Eftersom verksamheten är ett samordningsprojekt, inte en ny, separat verksamhet bemannas lotsen i övrigt av särskilt utsedd personal från berörda förvaltningar. Projektledaren, och därmed Tillstånds- och etableringslotsen, placeras organisatoriskt under kommunchefen för att markera att införandet av lotsen är ett steg på vägen mot det som delutredningen kallar Contact Center och som handlar om att bygga ett sätt för ett mer effektivt och kundinriktat sätt att möta kommuninvånarna. När det gäller delutredningens övriga förslag framstår det som rimligt att projektledaren får i uppdrag att ta fram förslag till förbättrat IT-stöd, vilket ska utvecklas inom ramen för arbetet med e-förvaltning mm, och nyckeltal samt att se över kommunens information. Delutredningen pekar på behovet av finansiering av 2-4 samordningsledare. Men genom ett upplägg där verksamheten bedrivs som ett samordningsprojekt behövs inte ekonomiska resurser i den omfattningen. Däremot måste projektledartjänsten finansieras. Eftersom HNAB lyfts av funktionen som Företagslots kan finansiering ske genom att medel för 1,0 vakant tjänst på HNAB samt kringkostnader överflyttas till KS. Dessutom uppkommer kostnader för iordningsställande av lokaler mm. Sammanfattningsvis betyder detta 1. att KF uppdrar åt KS att skapa en tillstånds- och etableringslots genom ett samarbete mellan berörda förvaltningar och med stadskontoret som samordningsansvarig 2. att KF beslutar att överföra 850 kkr från HNAB till stadskontoret 3. att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra nödvändiga åtgärder för att iordningsställa lokaler i rådhusets entré för tillstånds- och etableringslotsen. 4. Utveckling av handeln Delutredningen (bilaga 3) visar att det för att kunna bedöma handeln i Halmstads och dess utveckling, hot och möjligheter behövs ett bättre underlag för diskussion, t.ex. kartläggning av utbud, siffror och flöden. Dessutom sker dialogen med handeln idag uteslutande med Cityföreningen. För att ta ett helhetsgrepp om handeln i Halmstad krävs en utökad dialog med företrädare för de olika handelsområdena, inte minst Eurostop, Stenalyckan och Flygstaden, såväl handlare som fastighetsägare. Detta är en förutsättning för att skapa en samsyn av vikten att gemensamt visa upp Halmstad som handelstad. Delutredningens slutsats är att det behövs ett nytt tänkande som ska stärka Halmstad som handelsstad! Det arbetet ska kännetecknas av: 20 8

25 Dialog - Inom Halmstad arbeta tillsammans med företrädare för de olika handelsområdena för att utveckla dem optimalt. Samsyn - Paketera och marknadsföra handeln i Halmstad som en sammanhållen enhet med alla dess handelsområden. Kunskap - Genomföra en analys av handelsmixen och arbeta för etableringar som gynnar attraktionskraften för staden. Delutredningen pekar på att detta kan göras genom att Bedömning Stadskontoret får i uppdrag att ta fram ett uppdateringsbart kompetensunderlag om näringslivets, inklusive handelns, utveckling. HNAB tillsammans med Halmstad & Co får i uppdrag att ta initiativ till en inledande dialog med företrädare för handelsområdena för att utröna intresset av gemensamma aktiviteter, t.ex. marknadsföring, och att arena för fortlöpande dialog. HNAB får i uppdrag att tillsammans med fastighetsägarna diskutera former för samarbete kring etablering av detaljhandel. Delutredningen pekar i huvudsak på behov av två åtgärder. Å ena sidan krävs en utveckling av kunskapen om handeln, en uppgift som åvilar stadskontoret att genomföra. Å andra sidan handlar det om att på operativ nivå och med olika parter föra dialogen med handelsområdena och fastighetsägarna. Det ligger inom ramen för bolagens uppdrag och fordrar inga beslut av kommunfullmäktige. Däremot, för att betona vikten av genomförandet, framstår det som lämpligt 1. att KS uppmanar HNAB och Halmstad & Co att genomföra en dialog med företrädare för handelsområdena och fastighetsägarna för att utröna intresset av gemensamma aktiviteter. 6. Utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv Delutredningens kartläggning (bilaga 4) av pågående insatser och genomförda undersökningar visar på stor variation av inslag och metoder samt engagemang och samarbetsvilja både inom utbildningsväsendet och näringslivet. Det som främst saknas idag är samlad kunskap och koordination internt inom Halmstads kommun. Det skulle underlätta för företag som snabbt vill komma i kontakt med rätt person när de önskar samarbeta med ungdomsutbildningen samtidigt som det även skulle gynna och effektivisera det interna informations- och erfarenhetsutbytet. Framställning av ett variationsrikt och tidseffektivt utbud som skall erbjudas potentiella samverkansparter och som dessutom är väl kommunicerat och känt både internt och hos näringslivets representanter ges därför hög prioritet. Målsättningen är att elever i enlighet med de nationella styrdokumenten skall få inspiration till och kunskaper om arbetslivet samt att bättre måluppfyllelse nås genom ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det långsiktiga målet är att skolan varje termin för varje årskurs ska genomföra minst ett samverkansprojekt i ett progressivt sammanhållet perspektiv. Genom detta kommer skolorna att bli en mer integrerad del av lokalmiljön. 21 9

26 Ur ett arbetsgivarperspektiv torde det vara intressant med en positiv profilering i närmiljön, nya perspektiv på sin verksamhet, att få nya idéer och inspiration baserade på elevers kreativitet samt att sätta arbetslivets krav på dagordningen i undervisningen, vilket kommer att gynna träffsäkerheten vid framtida rekryteringar. Därför föreslår delutredningen det skapas en operativ strategi för det fortsatta arbetet med att förbättra kontakterna mellan ungdomsutbildning och näringsliv enligt den beskrivna modellen Vägledningscentrum skall inneha en central roll/sammanhållande funktion i detta arbete strategin skall utgå ifrån fyra grundpelare: koordination, modeller för samverkan, metoder samt marknadsföring en koordinator utses arbetet med strategin startas upp under våren 2012 koordinatorn arbetar med uppbyggnad och implementering av samverkansmodellen under 2012 och 2013 och att utvärdering skall ske under hösten 2013 Delutredningen anser att arbetet kan inledas snarast och att det leds av en koordinator/marknadsförare med organisatorisk tillhörighet på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen/vägledningscentrum. Finansiering av denna för ändamålet tillskapade tjänst skulle under 2012 kunna ske inom ramen för förvaltningens befintliga budget. För 2013 avses medel sökas från Ökade livschanser för unga. Under hösten 2013 bör en realistisk bedömning kunna göras huruvida det är möjligt att från och med 2014 fortsätta driva det uppbyggda arbetet och metoderna med ordinarie personal på Vägledningscentrum eller om koordinatorsfunktionen ska permanentas. Marknadsföringsaktiviteter och punktinsatser kan under en initial period komma att kräva extra resurser. Intentionen är att även för dessa söka medel ur Ökade livschanser för unga avseende år Bedömning KF fastslog redan i Planeringsdirektiv med budget vikten av att finna nya vägar för samverkan mellan ungdomsutbildningen och näringslivet. Bedömningen är att delutredningens förslag ligger i linje med den ambitionen och att den därför bör genomföras. Däremot framstår det som tveksamt att söka finansiering från Ökade livschanser för unga, varför finansiering bör ske inom nämndens ram. Uppgiften ligger inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och därmed krävs det inga nya beslut av KF eller KS för att kunna genomföra föreslagna åtgärder. Däremot, för att betona vikten av genomförandet, framstår dets som lämpligt 1. att KS uppmanar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra förslaget. 7. Organisationens servicekänsla måste öka 22 10

27 I utredningsarbetet, liksom i olika undersökningar, har det framkommit synpunkter på servicekänslan i Halmstads kommun. Därför finns det behov av att förändra attityder och bemötande så att näringslivsföreträdare som kontaktar och möter kommunen upplever att bemötandet är serviceinriktat, kommunikativt och professionellt. Delutredningens bedömning är att KF bör fatta ett beslut om riktlinjer för service och bemötande. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra vad som ska känneteckna vårt agerande, hur synpunkter tas emot och om hand, hur kommunen ser på tillgänglighet och hur kommunen återkopplar och hanterar de frågor som kommit in. Detta måste sedan kompletteras med insatser riktade till medarbetarna och, inte minst, till cheferna. Chefsgruppen är av vital betydelse för framgången då chefen dels har ett ansvar för att driva och optimera sin egen verksamhet, dels ett ansvar för att se till helheten, där en optimering av det egna ansvarsområdet på bekostnad av hela systemet inte är acceptabelt. Delutredningen föreslår därför att KF antar riktlinjer som belyser arbetsgivarens förväntningar på medarbetarna avseende service och bemötande. att kommunen genomför utvecklingsinsatser som bidrar till att stärka alla berörda medarbetares förmåga till gott bemötande och att särskilt rikta detta till dem som berörs av ambitionen en väg in/ut. att kommunen genomför särskilda utvecklingsinsatser riktade till chefer för att säkra att dessa verkar som goda föredömen med särskilt fokus på att integrera det förväntade förhållningssättet i arbetsplatskulturen. Förslag till riktlinjer och utbildningsinsatser återfinns i bilaga 5. Delutredningen beräknar kostnaderna för utvecklingsinsatserna till 150 kkr. Bedömning Det finns ett generellt behov av att arbeta med attityder och bemötande. Det är ett av skälen till att Halmstad, tillsammans med ett antal andra kommuner, deltar i Sveriges Kommuners och Landstings kulturprojekt. Förslaget om en riktlinje, som är sprunget ur näringslivsarbetet, är egentligen en del av det utvecklingsarbetet. Innan ett slutligt förslag till riktlinje lämnas till kommunfullmäktige för antagande bör det remitteras till samtliga nämnder och bolag. Kostnaderna för själva utvecklingsinsatserna, som genomförs av stadskontoret, kan täckas inom befintliga ramar. Åtgärden i denna del bör därför nu vara 1. att KS remitterar förslaget till riktlinje till samtliga nämnder och bolag. 8. Utveckling och samordning av kommunens kommunikation I intervjuerna under 2011 framkom många kritiska synpunkter på kommunens sätt att föra dialog med näringslivet. Den delen har berörts inom de olika områdena ovan. Samtidigt finns det skäl att fundera om kommunens kommunikation och marknadsföring kan samordnas, effektiviseras eller förbättras. Kommunchefen har därför låtit utreda frågan

28 Delutredningen innehåller ett antal förslag. Fem av dem handlar om att utveckla organisationen: stärka kommunikationens roll i arbetet med visionsstyrningen se över informatörsrollerna inrätta en strategisk kommunikationstjänst förstärka informationsfunktionen inrätta en inhousebyrå. Dessutom presenteras sex förslag som siktar på utveckling av kommunikationsarbete: fler undersökningar och rätt mätningar prioritera fokusområden och digitala kanaler prioritera varumärkesarbetet öka samordningen inom kommunikation och marknadsföring minska annonskostnader satsa på kommunikativa ledare. Bedömning Utredningens förslag är av tre typer. Den ena typen handlar om att utveckla och förbättra arbetet inom befintliga ramar, ett arbete som pågår. Den andra typen handlar om resursförstärkningar. Den frågan har aktualiserats inför arbetet med Planeringsdirektiv med budget och hanteras f.n. av de politiska partierna. Den tredje frågan handlar om hitta former för optimering av kommunens kommunikation och marknadsföring genom samordning av förvaltningarnas och bolagens ekonomi och aktiviteter. Frågan är inte okomplicerad, men kan inte lämnas åt sidan. Därför framstår det som rimligt 1. att KS uppdrar att kommunchefen att vidta nödvändiga åtgärder för att samordna kommunens kommunikation och marknadsföring. Konsekvenser Verksamhetsmässiga konsekvenser Kommunens näringslivsarbete förtydligas och samordnas. Organisatoriska konsekvenser HNAB:s resurser minskas genom att medel överförs till kommunstyrelsen för att utveckla samordningen. Ekonomiska konsekvenser 850 kkr, motsvarande 1,0 tjänst samt kringkostnader överförs från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen. Kostnader för att iordningställa delar av Råddhusets entré för tillstånds- och etableringslotsens behov ska rymmas inom befintliga ramar

29 Ärendets beredning Inom kommunen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskott Andra grupper Utredningen har genomförts i sex delprojekt. Berörda förvaltningar och bolag har deltagit i arbetet. Fackliga organisationer. Lista över bilagor Bilaga 1. Näringslivsutredning delprojekt 1 och 2: Modell för kommunens näringslivsarbete samt Strategiskt, taktiskt, operativt arbete Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4: Bilaga 5. Bilaga 6. Näringslivsutredning delprojekt 3: En väg in/ut Näringslivsutredning delprojekt 5: Handla i Halmstad Näringslivsutredning delprojekt 6: Kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet ska öka Näringslivsutredning delprojekt 4: Kultur och värderingar Utredning av samordning av kommunens kommunikation För stadskontoret Fredrik Geijer kommunchef Henry Bengtsson biträdande kommunchef 13 25

30 Utredning av samordning av kommunens kommunikation , version Uppdrag Syfte och mål Projektorganisation Grundläggande förutsättningar för arbetet med kommunikation Nuläge Analys Förslag till utveckling av kommunikationen i Halmstads kommun Uppdrag Stadskontoret har, bland annat som en förlängning av näringslivsutredningen, fått i uppdrag av kommunchefen att undersöka om kommunens kommunikation och marknadsföring kan samordnas, effektiviseras eller förbättras. Indata till arbetet: Näringslivsutredningen och till den underliggande material. Ägardirektiv, reglementen, affärsplaner och verksamhetsplaner Riktlinjer för kommunikation 2. Syfte och mål Utredningen ska visa hur Halmstads kommun på ett bättre sätt ska kunna använda de resurser som idag anslås för olika åtgärder kopplade till kommunikation. Utredningens mål är att beskriva organisation och arbetsmetoder för att uppnå ökad kvalitet och effektivitet i kommunens arbete med kommunikation. Specifikt innebär detta: Tydliga mål, ambitioner och strategier Samordnade budskap med ökat genomslag En strategiskt inriktad kommunikation som är medveten, långsiktig och proaktiv Avgränsning: Utredningen fokus är kommunikationsarbetet på stadskontoret, HCAB och HEM. Utredningen har avgränsats till att bland annat inte beröra demokratiarbetet kopplat till andra funktioner och avdelningar. 3. Projektorganisation Ansvarig: Projektledare: Stefan Almér Anna-Charlotta Pettersson 26 1

31 Projektgrupp: Carina Johnsson, ST Max Wehlin, ST Nakisa Khorramshahi, ST Jenny Söderberg, ST Christian Johanesson, HCAB Anders Rick, HEM 4. Grundläggande förutsättningar för arbetet med kommunikation Kommunikationen i en kommun kan definieras utifrån de fyra grundläggande rollerna som förvaltningar och bolag har: Samhällskommunikation syftar till att bland annat ge invånare eller kunder möjlighet till delaktighet, insyn och att ta del av information och kunskap om den service och de tjänster som kommunens förvaltningar och bolag ger. Marknadskommunikation är kundorienterat och säljinriktat arbete med syfte att till exempel generera nya affärer, stärka varumärke och ge ökad attraktionskraft för att utveckla samhället, staden och verksamheten på olika sätt. Mottagarna är ofta att betrakta som kunder eller användare snarare än invånare/medborgare. 27 2

32 Halmstads kommuns kommunikation har flera olika syften: Invånarna ges möjlighet till delaktighet och engagemang (demokratisk arena). Invånarna får tillgång till kunskap om kommunens service (servicegivare). Skapa samhörighet inom verksamheten för att nå uppsatta mål samt skapa en öppen och serviceinriktad attityd (arbetsgivare). Stärka kommunens och bolagens varumärke och affärer (samhällsbyggare). Kommunikationsarbetet kan definieras utifrån tre former: information, kommunikation eller dialog. De mest utvecklade formerna av dialog handlar om inflytande, påverkan och att skapa ett gemensamt slutresultat tillsammans med sin målgrupp. I en kommun innebär det att en demokratisk dimension läggs till kommunikationen. Effekt: Ingen önskad effekt, utanförskap Effekt: Förståelse och kunskap Effekt: Involvering, ägarskap Ingen information Tryckt info, intranät, e-post Muntlig information Muntlig information och besvarar frågor Dialog: hur och varför Dialog: hur, varför och sätta mål mål 5. Nuläge 5.1 Mål Kommunikationens främsta uppgift är att bidra till att Halmstads kommuns förvaltningar och bolag kan uppnå uppsatt vision, värdegrund och beslutade mål för respektive verksamhet. Därutöver finns även några specifika mål för kommunikationsområdet: Planeringsdirektivet Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Riktlinjer för kommunikation För cirka ett år sedan beslutade kommunfullmäktige hur kommunen ska kommunicera, vad vi ska uppnå när vi kommunicerar och vem som ansvarar för kommunikationen. Riktlinjerna för kommunikation är ett stöd för att leva upp till de krav som ställs på en offentlig sektor. 28 3

33 Halmstads kommuns kommunikation ska vara: Tydlig Ärlig Tillgänglig Riktlinjerna för kommunikation har gett förvaltningar och bolag en gemensam utgångspunkt i arbetet med informations- och kommunikationsfrågor. Utifrån riktlinjerna finns allehanda stöd och verktyg som till exempel kommunikationshandbok, mall för att utforma kommunikationsplan, guide för sociala medier, skrivregler, mediehantering, tips på kanaler för information, kommunikation och marknadsföring. 5.2 Övergripande kring kommunikationsarbetet Det finns cirka medarbetare på Halmstads kommuns förvaltningar och bolag som varje dag kommunicerar eller informerar på något vis. Förvaltningarna har sitt främsta fokus på samhällskommunikation som berör uppdragen som demokratisk arena och servicegivare medan bolagen främsta fokus är marknadskommunikation som rör uppdraget som samhällsbyggare. Främsta kanalerna för extern kommunikation är webbplats, pressmeddelanden/mediekontakter och Facebook. Främsta kanalerna för intern kommunikation är i väntan på ett intranät mejl, möten och i viss utsträckning nyhetsbrev och Insidan. Generellt produceras även mycket trycksaker. 5.3 Organisation och ansvar Kommunikation är allas ansvar. Ansvaret för kommunikation följer ansvaret för verksamheten. Ansvaret slås också fast i de politisk beslutade riktlinjerna för kommunikation. Stadskontoret Kommunstyrelsen har genom informationsfunktionen på stadskontoret det övergripande och strategiska ansvaret för samordning och utveckling av Halmstads kommuns informations- och kommunikationsarbete. Ansvaret för marknadsföring, varumärkesarbetet samt demokrati- och jämställdhetsfrågor är placerat på utvecklingsavdelningen, liksom delar av IT-frågorna. Stadskontorets avdelning för ledningsstöd har följande resurser: 1,0 informations- och pressansvarig 1,0 informatör 1,0 webbstrateg 0,5 informationssekreterare På stadskontorets utvecklingsavdelning finns inga tjänster som är helt avsatta för kommunikation. Arbetet utförs tillsammans med andra uppgifter inom ramen för främst två tjänster som utvecklingsstrateger. I det övergripande arbetet med kommunikation utvecklar stadskontoret gemensamma strategier och verktyg/redskap för information/kommunikation i samverkan med övriga förvaltningar och bolag. I uppdraget ingår bland annat att samordna kommunens infonätverk på cirka 26 personer, cirka 180 webbpublicister, redaktörsgrupper, kategorigrupper samt stadskontorets egna arbetsgrupper för webb och intranät. Mycket av kommunikationsarbetet har extern karaktär genom bland annat utveckling och uppdatering av webb, produktion av pressmeddelanden, mediehantering/rådgivning, Hjärtefrågor, utveckling och 29 4

34 synlighet i sociala medier. I den interna kommunikationen ligger fokus på att utveckla ett intranät, införa gemensamma riktlinjer för kommunens kommunikation, hålla heldagskurser i kommunikativt ledarskap samt vara en del av andra ledarutbildningar. Därutöver ingår det i arbetet att vara en del i kommunrådens arbete genom bland annat utredningar, planeringsdirektiv till att utveckla bildbank, profilartiklar, vara rådgivare i olika projekt och för olika kommunikationsfrågor såväl centralt som förvaltningar/bolag. Mer än hälften av arbetet är operativt och händelsestyrt. Förvaltningar och bolag Hälften av kommunens förvaltningar har en heltidsinformatör, vilket sammanlagt (inklusive stadskontoret) innebär cirka 8-9 årsanställda. Övriga förvaltningar (FK, SBK, BK, HVF, MHK, RTJ) har kontaktpersoner för kommunikationsfrågor men som inte är utbildade informatör/kommunikatör. Av kommunens åtta bolag har hälften en kommunikationsavdelning med en eller flera informatörer, därutöver finns det bolag som gemensamt delar på en informatör. HCAB har 1,5 årsanställda och HEM har 4,0 årsanställda som arbetar med information, kommunikation, marknadsföring, PR och webb. Totalt arbetar inom bolagen cirka 10 årsanställda som informatörer/kommunikatörer. Uppdraget för kontaktperson/informatör på respektive förvaltning är att utveckla den interna och externa kommunikationen i förvaltningen både strategiskt och operativt. Kontaktpersonen ska fungera som rådgivare, utförare och stöd i kommunikationsfrågor för verksamheten, se till att centrala beslut och anvisningar som berör området efterlevs i den egna förvaltningen samt omvärldsbevaka. Hela uppdraget kan dock sällan uppfyllas. På servicekontoret finns 1,0 originalare som kan stödja förvaltningar och bolag med formgivning av trycksaker samt 0,5 kommunikatörstjänst som kan hyras in av förvaltningar vid behov. Samordning genom infonätverk Kommunens informatörer samordnas genom ett infonätverk med minst en representant från respektive förvaltning och bolag. 5.4 Jämförelse med andra kommuner Organiseringen av kommunikationsfrågor och hur stora de personella resurserna är skiljer sig åt i olika kommuner. Nedan lyfts fem exempel på kommuner av Halmstads storlek utifrån en utredning Nordisk kommunikation har genomfört för Karlstads kommun. Tabellen har kompletterats med ytterligare några lokala jämförelser. Tabell: Antal medborgare, kommunanställda och centralt anställda kommunikatörer Medborgare Anställda Komm. (centralt) Eskilstuna kommun (under uppbyggnad) Linköpings kommun Växjö kommun ,5 Örebro kommun (centraliserad komm.funktion) Karlstads kommun (förslag finns på utökning med 4,0 åa enligt utredning) Helsingborgs stad ca 10 (samtliga förvaltningar har heltidsinformatörer) Halmstads högskola 8 Region Halland ca 15 * Halmstads kommun ,5 Nordisk kommunikations visar att de fyra första kommunerna har en till tre personer som arbetar dedikerat med webbplats och intranät. Halmstads kommun har en sådan tjänst. 30 5

35 * Region Hallands kommunikationsorganisation är under utredning och föreslås organiseras enligt följande: 8,0 i staben, 3,0 projektkommunikatörer (till större projekt) och en inhousebyrå (i dagsläget ingår 4,0 befintliga tjänster i tilltänkt byrå, som är tänkt att ha bli större). 6. Analys 6.1 Strategisk kommunikation och kommunens mål Många av de konkretiserade målen i Halmstads kommuns planeringsdirektiv bygger på invånarnas upplevelser av den kommunala servicen eller samhällsplaneringen. Den här typen av mål är mycket starkt kopplade till hur bilden av den kommunala verksamheten byggs upp och där spelar olika kommunikationsinsatser en avgörande roll. Satsningen på målstyrning och upplevelsebaserade mätningar ställer krav på en strategisk, långsiktig och medveten uppbyggnad av kommunens arbete med kommunikation. Kommunikationsfrågorna kan ges större uppmärksamhet i arbetet med att verkställa politikens övergripande beslut. 6.2 Synen på kommunikation Kommunikation ska ses som ett verktyg för att uppnå verksamhetens mål med den närmaste chefen som den absolut viktigaste kommunikationskanalen (enligt Nordisk kommunikations undersökning) följt av medarbetare och möten. Undersökningen visar på vikten av att satsa på den interna kommunikation och ledare/chefer. Inom Halmstads kommun är tendensen att satsa mer på den externa kommunikationen och informationen. Det finns idag en traditionell syn på kommunikation i stora delar av organisationen. Fokus ligger på förmedling och distribution av information, vilket medför att kommunikationsarbete ofta likställs med produktion av material (ex trycksaker, pressmeddelanden) och kanaler (ex webben). Arbetssätten kan dock variera kraftigt mellan olika förvaltningar och bolag. En ökad medvetenhet om vad man vill uppnå med ett uppdrag säkerställer också att rätt mål nås. 6.3 Samhällskommunikation Arbetet med samhällskommunikation sträcker sig i dag från allt från att publicera informativa texter på webben till att skriva pressmeddelanden, skapa underlag för insyn för invånare i politiska beslut till att ställa frågor genom kommunens FB-sida. Det finns en växande förväntan hos medborgare att inte bara ta emot information utan också få möjlighet att påverka. Det innebär att modernt inriktade kommuner idag arbetar mer och mer med dialogbaserade former av kommunikation. Trenden mot mer dialog ger ett behov av ökat stöd från professionella kommunikatörer. I linje med resonemanget ligger också en trend i att se alla medarbetare som kommunikatörer eller ambassadörer för organisationen. Varje medarbetare är en värdefull informationskälla och kunskapsbärare för invånaren. 6.4 Marknadskommunikation Kommuner konkurrerar i dag på ett annat sätt än tidigare om utveckling, företagsetableringar och arbetskraft. Även det faktum att många kommunala verksamheter är konkurrensutsatta bidrar till att marknadsföring och varumärkesprofilering ökar i betydelse. Halmstads kommun arbetar med att skapa en varumärkesplattform för att skapa en identitet och 31 6

36 enhetlighet som på sikt kan stärka kommunens varumärken och ger oss stärkt förmåga att arbeta långsiktigt och uthålligt. Det krävs tydliga och långsiktiga beslut från ledning/politik med uthållighet i fokusområden som koncernen väljer att satsa på. Den grafiska profilen för Halmstads kommun ska följas av förvaltningarna, men det finns verksamheter som gör egna logotyper eller på annat sätt förvanskar eller inte använder den befintliga grafiska profilen vilket försvagar kommunens marknadskommunikation. Den strategiska inriktningen liksom samordningen av varumärkesarbetet bedöms komma att kräva större resurser än tidigare. Koncernen behöver utveckla arbetet för att genom samordning stärka budskap och kampanjer/marknadsföringssatsningar. Även i det här fallet bedöms större fokus behöva läggas på medarbetarna som goda ambassadörer för kommunens varumärke. Employer branding är en ny trend i marknadsföringen av kommuner. Inför en förväntad hårdnande konkurrens om arbetskraften är Halmstads kommuns attraktivitet som arbetsgivare avgörande för att kunna fortsätta att leverera den service som invånarna förväntar. Det kräver en samordnad och långsiktig kampanj där samtliga förvaltning/bolag står som avsändare. I arbetet är det även i det här fallet av största vikt att arbeta internt med de egna medarbetarna för att ha framgång externt. Medarbetarna sätter bilden av kommunen och det är deras stolthet för sitt arbete och arbetsplats som måste förstärkas. Arbetet kräver stärkt samarbete mellan HR- och kommunikationsfunktionerna. 6.4 Nya informations- och kommunikationskanaler Samhället blir mer och mer beroende av elektroniska kommunikationstjänster. I dag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper. Marknaden för elektronisk kommunikation förändras ständigt och nya innovationer etablerar sig på marknaden. Internet har utvecklats från en plats för statisk information till en plattform och ett verktyg för kommunikation och kreativitet. Kommunen är inte längre den enda plats där samtal och debatt om verksamheten förs. Nya kommunikationssätt ger upphov till nya och fler arenor som kommunen inte bestämmer över och det blir svårare att kontrollera vad som sprids i de olika medierna. De allt fler sätten som gör det möjligt att kommunicera i samhället skapar också ett ökat krav från invånare och kunder på att kommunen ska vara tillgänglig på villkor som anpassas till deras tillvaro Förvaltningar och bolag försöker anpassa sin kommunikation efter ett allt växande antal informations- och kommunikationskanaler som det krävs att vi använder och är synliga i. De nya kanalerna ersätter dock i mindre utsträckning våra gamla kanaler,. Exempel på förändringar är: Webb I dagsläget har vi större krav än tidigare att förvalta och utveckla en väl fungerande webb med utvecklade e-tjänster. Sociala medier Halmstads kommun har ett växande antal kanaler i sociala medier som ger en större möjlighet för direkt insyn och kommunikation med invånare. I slutet av år 2011 fanns minst 19 olika Facebok-sidor (med totalt följare som i sin tur kan dela nyhet vidare), sex Twitter-konton, ett flertal bloggsidor samt Youtube- och Vimeokonton. Intranät Intranätet är en för Halmstads kommun ny kanal som både underlättar medarbetarnas dagliga arbete och gör varje medarbetare till en växande kunskapskälla. 32 7

37 Växande antal aktionsgrupper Det har utvecklats nya sätt att mobilisera sig och påverka i enskilda frågor, ökad politisering med nya former och användning av nya medier. Starka aktionsgrupper använder ofta även sociala medier och kräver nya arbetssätt från kommunens sida. En slutsats av ovanstående trender är att ett växande antal kanaler och arenor gör att befintliga resurser i allt högre utsträckning blir otillräckliga för att uppnå kommunens mål och tillgodose invånarnas förväntningar. Digitala kanaler innebär i dagens läge inte att Halmstads kommun i någon större utsträckning kan avveckla traditionella kanaler. 6.5 Organisation Kraven på kommunikation, marknadsföring, information ökar i takt med samhällets och teknikens utveckling. Utvecklingen kräver allt fler skilda kompetenser inom kommunikationsområdet. I dag finns en rad yrken däribland kommunikationsstrateg, kommunikatör, marknadsförare, pressansvarig, PR-ansvarig, rådgivare, skribent, art director, copywriter, originalare, projektledare, digital manager, fotograf. Ett problem för Halmstads kommun är att det förväntas att de skilda kompetenserna ska rymmas i en och samma informatör på varje förvaltning och bolag samt i en relativt liten organisation på Stadskontoret. Det finns i dag endast ett fåtal som har mer specificerade och dedikerade arbetsområden som t.e.x webb. Det gör också att informatörerna är splittrade och inte räcker till i relation till uppdraget. Kraven på mer specifika kompetenser och relativt sett färre generalister ger en svag trend mot mer centralisering inom kommunikationsfunktionen. Den motverkande kraften handlar samtidigt om behovet för en kommunikatör att arbeta nära sin verksamhet och verksamhetsledning. Stadskontoret Med en relativt komprimerad organisation med 3,5 årsanställda blir en stor del av Halmstads kommuns centrala kommunikationsfunktion inriktad på akuta och snabba insatser. Funktionen är inte bemannad för att klara det vidgade uppdrag som framgår av analysen. Specialistkunskaper finns främst inom medierelationer, webb, svenska språket och statsvetenskapsområdet. I jämförelse med kommuner av samma storlek ligger bemanningen kvar på i stort sett samma nivå som för tio år sedan. Att i dag utreda hur framtida utmaningar inom kommunikationsområdet ska mötas förefaller vid en omvärldsanalys vara vanligt i kommuner av Halmstads storlek. Det är rimligt att tänka sig att morgondagens kommunala kommunikationsarbete kommer att organiseras och bedrivas på ett annat sätt än tidigare. Informationsfunktionen är i dag en del av avdelningen för ledningsstöd. Det innebär att det inte finns någon utbildad kommunikatör i stadskontorets ledningsgrupp, vilket kan försvaga funktionens roll centralt och försvårar arbetet med samordning, samverkan och att se helhetsperspektivet på frågorna. Ansvaret för varumärkesarbetet samt demokrati- och jämställdhetsfrågor är placerat på utvecklingsavdelningen, liksom delar av IT-frågorna. Arbetet med varumärke, medborgardialog och employer branding riskerar att bli splittrat när arbetsuppgifterna finns på skilda avdelningar på stadskontoret. Förvaltningar och bolag Även på förvaltningar och bolag är det vanligt att informatörerna respektive kontaktpersonerna har en perifer roll i förhållande till verksamhetsledningen. Även i det här fallet försvåras den önskvärda samordningen och helhetsperspektivet på de aktuella frågorna. Hälften av förvaltningarna har kontaktpersoner som ofta har mycket begränsad tid avsatt för att arbeta 33 8

38 med kommunikationsfrågor och de har inte kommunikation som sin ursprungliga profession. Det gör det svårt för berörda förvaltningar och bolag att utföra sitt uppdrag och arbetsbelastar den centrala informationsfunktionen samt andra bolags kommunikatörer. Vid större informations- eller kommunikationsinsatser behöver de mindre förvaltningarna i regel mycket stöd av den centrala informationsfunktionen och involverar sällan den egna kontaktpersonen. 7. Förslag till utveckling av kommunikationen i Halmstads kommun 7.1 Utveckling av organisationen a) Stärk kommunikationens roll i arbetet med visionsstyrningen I samband med att planeringsdirektiv och verksamhetsplaner arbetas fram föreslås kommunikationsaspekter läggas på mål och strategier. En närmare dialog bör då ske med politiken om hur kommunikationsfunktionen ska bidra till ökad måluppfyllelse. Ledningen bör tillsammans med kommunikatörerna koppla ihop kommunikation med vilka uppdrag som ska uppnås. b) Se över informatörsrollerna Kommunikatörerna arbete bör prioriteras till att stödja cheferna framför ren produktion. Byt namn från informatör (och dylika titlar) till kommunikatör för att spegla uppdraget och sätta rätt förväntningar. c) Inrätta en strategisk kommunikationstjänst Inför en strategisk kommunikationstjänst med koppling till det långsiktiga ledningsarbetet. Rollen ska fungera som kommunstyrelsens och kommunchefens stöd och lyfta kommunikationsaspekter i ledning, styrning och samordning av kommunens arbetet. d) Förstärk informationsfunktionen Att satsa på en personell förstärkning av stadskontorets informationsfunktion hade i flera avseende förstärkt hela kommunens organisation. Samtidigt bör uppdraget vidgas till att utgöra en kommunikationsfunktion. En enkel analys av trender och förändringar, av andra kommuners bedömningar samt av förvaltningars och bolags behov av stöd ger vid handen ett behov av att förstärka med 4,0 årsanställda (varav 2,0 tjänster redan har lyfts upp i stadskontorets verksamhetsförändringar för år 2013). Tjänsterna skulle förstärka arbetet med marknadsföring/varumärkesarbete, webb/intranät, sociala medier, medierelationer och stadskontorets kommunikation/information. Utöver den personella förstärkningen på stadskontoret föreslås även att ett av följande två alternativ genomförs: d.1) Förstärkning lokalt Förvaltningar/bolag utan kommunikatörer föreslås gå samman för att dela på 1,0 kommunikatörstjänst. Förvaltningar/bolag med stor organisation och/eller extern verksamhet föreslås ha minst 1,0 egen heltidstjänst. De förvaltningar som delar på en kommunikatör kan med fördel ha tjänsten placerad på den centrala kommunikationsfunktionen för att få ett större stöd, utveckling, kompetens och få samman kommunens organisation. Bolag som delar på en kommunikatör skulle på samma sätt kunna ha tjänsten placerad på något av de större bolagens kommunikationsavdelningar. Förslaget innebär att kommunikatörer arbetar nära sin verksamhet och verksamhetsledning. En jämförelse med några andra kommuner visar att närheten är en fördel för att kunna utföra kommunikationsuppdraget. 34 9

39 d.2) Centralisering Kraven på mer specifika kompetenser och relativt sett färre generalister ger en svag trend mot mer centralisering inom kommunikationsfunktionen. Förslaget innebär att samtliga kommunikatörer/informatörstjänster på förvaltningar centraliseras för att tillhöra en stor kommunikationsavdelning på stadskontoret. Det ger en utökad möjlighet till att inneha och dela med sig av specialistkompetenser och en ökad säkerhet. Det ger möjlighet till samarbete över gränser där förvaltningar/bolag med beröringspunkter har kommunikatörer som arbetar i tätare samverkan. Förslaget ger dock en oönskad distans till verksamheten. e) Inrätta en inhousebyrå För att minska på kostnader för reklambyrå föreslås att en inhousebyrå inrättas. En vidare utredning krävs dock för att veta om avsedd effekt ges. Inhousebyrån skulle även avlasta förvaltningarnas och bolagens informatörer och därmed ger mer tid för dessa att ägna sig åt mer strategiskt arbete. Byrån föreslås placeras i kommunstyrelsens eller servicenämndens verksamhet och bör minst innehålla följande tjänster: 1,0 skribent/copy 2,0 originalare 1 kommunikatörspool med kompetens inom kommunikation och digitala arenor både praktiskt och strategiskt (för inhyrning av kommunikatörer till olika projekt eller förvaltningar/bolag i behov av förstärkning). En inhousebyrå skulle även ge mer strategiska effekter som ökad samsyn, samarbeten och synergier. 7.2 Utveckling av kommunikationsarbetet a) Fler undersökningar och rätt mätningar Det finns i dag olika undersökningar som mäter delar av kommunens kommunikation som SCB, SKL och medarbetarundersökning. Det saknas dock undersökningar av till exempel varumärket, mediebild och de undersökningar som finns mäter inte alltid rätt parametrar för att kunna utvärdera kommunikationsarbetet. För att ledning och kommunikationsfunktionen ska veta om man uppnår sitt uppdrag och fokuserar på rätt utvecklingsområden inom kommunikation behöver kompletterande undersökningar genomföras som till exempel årliga medieanalyser, mätning/undersökningar av våra varumärken. b) Prioritera fokusområden och digitala kanaler Varumärke, medborgardialog, employer branding är utmaningar att arbeta vidare med. Intern kommunikation bör prioriteras som grunden för ett trovärdigt varumärke, fungerande medborgardialog och intern effektivitet. Digitala kanaler: webb, sociala medier och intranät bör vara de viktigaste kanalerna i samhällskommunikationen. Öka nyttjande av viral marknadsföring. Sociala medier har stor spridningskraft för liten peng i jämförelse med traditionella medier. c) Prioritera varumärkesarbetet Arbetet med att definiera en varumärkesplattform behöver intensifieras för att få en långsiktighet i kampanjer och satsningar. Kampanjer över flera års tid kommer att kunna knytas ihop med samma språk, form och målgrupper. Det krävs också en uthållighet i ledning för att stärka kommunens varumärken på 35 10

40 sikt. d) Öka samordning inom kommunikation och marknadsföring Tillsätt ett marknadsråd med representanter från bolag och förvaltningar för att gå igenom verksamhets- /arbetsplaner och hitta synergieffekter genom samordning av bland annat budskap och kampanjer. Använd kompetenser över förvaltnings- och bolagsgränser. Nyttja varandras informations- och kommunikationskanaler t.ex. Hjärtefrågor, Hallå som båda går till kommunens hushåll och HFAB:s hyresgäster. Stadskontoret satsar ca kr på tidningen Hjärtefrågor som kommer ut tre gånger per år till alla hushåll. Bolagen skulle kunna vara mer representerade genom att köpa in sig i tidningen i stället för producera eget material. På så sätt kan vi öka antalet nummer. Vinsten blir i utdelnings- och tryckkostnader. Vi stärker våra varumärken genom att visa att vi är en tydlig avsändare. Sponsringsutgifter kan ses över, samordnas mellan bolag och få en tydligare prioriteringar av vilken sponsring som ska genomföras för avsatt budget. e) Minska annonskostnader Använd upphandlad mediebyrå för att effektiviserat våra medieplaceringar och ge samordningsvinster. Vid varje satsning, alltifrån annons i HP till reklamfilm, tidning, webb, måste beställaren ställa sig frågan om syfte och om vald kanal och satsning ger önskad effekt. Välj rätt insats, i rätt kanal, på rätt tid. Hur väl leder genomförda insatser till de mål ledning/nämnd/styrelse har satt upp för verksamheten? Kostnader kontra utdelning bör ställas vid varje enskild satsning. Vald metod måste även ställas i relation till vilken effekt man vill uppnå (se ambitionstrappan). V x S = E Hur viktigt är det att ett mål nås (V) gånger hur sannolikt (S) är det att varje given insats bidrar till att uppnå målet? Det finns många exempel där kostnader kan minskas för att hellre satsa på större kampanjer. Till exempel: En annons i HP om att tomgångskörning inte är tillåten mer än en minut skulle kunna passa bättre och bli billigare som pressmeddelande, nyhet på webben En annons i HP om att Familjerådgivning har stängt skulle lämpa sig bättre på webben och FB. En reklamfilm i TV4 för att stärka Halmstad som destination kan ge större effekt genom viral MF film på sociala medier, PR eller genom att satsa på koncept (program i TV 4 som lägger produktioner i Halmstad) osv. Finns det bättre mer kostnadseffektiva sätt att nå ut med information om exempelvis pågående samråd nyhet på webb, FB, eventuell annonsering i andra heltäckande gratistidningar osv. f) Satsa på kommunikativa ledare Kommunikationsaspekter behöver komma in tidigt i processen. Det kräver kommunikationskunskap hos chefer/ledare, en satsning på kommunikativt ledarskap lika mycket som det kan krävas handfasta verktyg som att få in kommunikationsaspekter i allt från tjänsteskrivelser som planprocessen. Skapa rutiner för hur man tänker kommunikation och dialog och demokrati som ledare på samma sätt som man har budgetrutiner

41 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 99 KS 2011/0456 Översyn av kommunens näringslivsarbete Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att följande punkter i ärendet remitteras till samtliga nämnder och bolag: - att uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att skapa en tillstånds- och etableringslots, - att överföra 850 kkr från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen, - att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1, - att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra i bilaga 4 föreslagna åtgärder, - att remittera förslaget till riktlinjer för service och bemötande (bilaga 5) till samtliga nämnder och bolag. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att remisstiden är till och med 30 september Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att ambitionen är att kommunfullmäktige ska behandla ärendet senast november Ärendet Kommunstyrelsen fastställde direktiv för en översyn av kommunens näringslivsarbete. Utredningen pekade på behov av samordning, dialog och förtydliganden. Utifrån det redovisades flera förslag, bl.a. tre alternativa förslag till organisation. Kommunstyrelsens ledningsutskott (KLU) beslutade att låta vidareutveckla det förslag som bygger på en oförändrad organisation, men en omfördelning av resurser från Halmstads Näringslivs AB (HNAB) till KS. Därutöver fastslog utskottet att uppdrag, rutiner, arbetssätt och organisation skulle utvecklas enligt ett antal angivna intentionspunkter. Arbetet har bedrivits i sex arbetsgrupper med representanter för berörda förvaltningar och bolag. Parallellt har en särskild utredning om kommunens kommunikation genomförts. Därefter har kommunchefen gjort en bedömning av hela materialet. En slutsats är att det, för att tillgodose behovet av samordning vid etablering och i frågor om tillstånd och lov, behövs en särskild enhet, tv. kallad tillstånds- och etableringslots. Lotsen byggs upp genom resurser från berörda förvaltningar under ledning av kommunchefen, placeras i Rådhuset och är ett första steg mot ett contact center inte bara för näringslivet utan för alla invånare. För att kunna genomföra detta krävs en omfördelning av resurser från 37

42 HNAB till KS och resurser för en ombyggnad av Rådhusets entréplan. En annan slutsats är att uppgifts- och ansvarsfördelning måste förtydligas. Inom ramen för utredningen har ett underlag för ett sådant förtydligande tagits fram och förslaget är att det omarbetas så att det kan antas av kommunfullmäktige i formen av en riktlinje. KS roll i näringslivsarbetet är central till följd av dess strategiska uppgift och samordnande roll. Ska kommunen uppfattas som tydlig med sina mål och ambitioner krävs att kommunstyrelsen utvecklar den strategiska och taktiska funktionen, men framför allt den samordnande rollen. Det arbetet måste bedrivas i samverkan med övriga nämnder och bolag. Dialogen med näringslivet och andra intressenter måste utvecklas. Former för dialog är inget som ska slås fast för evigt, men det är viktigt och nödvändigt att i ett läge där kommunen arbetar med att förtydliga uppgiftsfördelningen också arbetar med att förtydliga syfte och former för dialog. När det gäller kommunens arbete med att utveckla Halmstad som handelsstad och att fördjupa kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet har det redovisats förslag till åtgärder. I båda fallen är bedömningen att de kan genomföras inom befintliga ramar. Upprepad kritik har riktats mot kommunen för bristande servicekänsla. För att åtgärda detta föreslås att kommunfullmäktige, sedan förslaget remissbehandlats, antar en riktlinje för service och bemötande. Denna åtföljs av ett utvecklingsprogram som kan genomföras inom befintliga ramar. Ärendets beredning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskott. Utredningen har genomförts i sex delprojekt. Berörda förvaltningar och bolag har deltagit i arbetet. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att skapa en tillstånds- och etableringslots. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att överföra 850 kkr från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra nödvändiga åtgärder för att iordningsställa lokaler i rådhusets entré för tillstånds- och etableringslotsen. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att ta fram förslag till former för dialog med näringslivet och andra intressenter. 6. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att tillsammans med nämnder och bolag utveckla ett arbetssätt där samordnade insatser för ökad måluppfyllelse står i centrum. 38

43 7. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana Halmstads Näringslivs AB och Halmstad & Co att genomföra en dialog med företrädare för handelsområdena och fastighetsägarna för att klarlägga intresset av gemensamma aktiviteter enligt bilaga Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra i bilaga 4 föreslagna åtgärder. 9. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att remittera förslaget till riktlinjer för service och bemötande (bilaga 5) till samtliga nämnder och bolag. 10.Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att vidta nödvändiga åtgärder för att samordna kommunens kommunikation och marknadsföring. Yrkanden Aida Hadzialic (S) yrkar att följande punkter i ärendet remitteras till samtliga nämnder och bolag: - att uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att skapa en tillstånds- och etableringslots, - att överföra 850 kkr från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen, - att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1, - att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra i bilaga 4 föreslagna åtgärder, - att remittera förslaget till riktlinjer för service och bemötande (bilaga 5) till samtliga nämnder och bolag. Ordföranden (M) yrkar bifall till Aida Hadzialics (S) förslag samt att remisstiden är till och med 30 september Ordföranden (M) yrkar att ambitionen ska vara att kommunfullmäktige ska behandla ärendet senast november Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med ordförandens (M) och Aida Hadzialics (S) förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat

44 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 79-90, Aida Hadzialic 91,

45 Näringslivsutredning Delprojekt 1 & 2 Datum Version Signatur Kommentar BKA Revidering: Att-satser och näringslivsinrikting BKA Överlämnat material till Henry B BKA Slutkorrektur inför ver BKA Beta-version till Henry B Filnamn: Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc /.pdf Uppdragsansvarig: Stefan Almér Projektledare: Björn Kalla Övriga projektmedarbetare: Max Wehlin, Stefan Almér, Stefan Sorpola, Henry Bengtsson, Annika Vannerberg, Karolina Davidsson, Björn Alvengrip 1. Förslag Av delprojekten 1 och 2 föreslås att utifrån den föreslagna modellen utarbeta riktlinjer Halmstads Kommuns näringslivsarbete att uppdra kommunchefen att implementera näringslivsfunktionen under stadskontoret i enighet med framskrivet förslag att uppdra kommunchefen att inom befintlig verksamhet prioritera resurser under en övergångsperiod som processtöd för att inarbeta nytt arbetssätt 2. Sammanfattning I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft. Den övergripande strategin för näringslivsarbete delas in i tre segment: Prägeln (blått fält), Jordmånen (brunt fält) och Näringarna (grönt fält). Prägeln utgör den basstrategi som karaktäriserar hela kommunens näringslivsarbete avseende hur organisationen arbetar och de beslut som tas. Innovation Kreativitet Mogna tillväxtområden Diversifierade näringar Företagsmiljö Kunskapsmiljö Livsmiljö Framtida tillväxtområden Prägeln är innovation och kreativitet som innebär ett öppet förhållningssätt, gränsöverskridande och kreativa arbetssätt, öppenhet för nya utmaningar och nya idéer, mod att ta utmanande beslut i såväl de politiska processerna som tjänstemannaprocesserna. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 1 41

46 Det strategiska arbetet, Jordmånen, är det arbete som utgör förutsättningar för näringar att frodas. Jordmånen struktureras in i tre tvärfunktionella miljöer: Företagsmiljö, de förutsättningar företagen har för att kunna verka; Kunskapsmiljö, de förutsättningar företagen ges avseende kompetent arbetskraftförsörjning och utveckling samt Livsmiljö, de förutsättningar staden ger för att ta hand om och attrahera kreativa människor. I det strategiska arbetet sker bl a målsamordning, bolag- och förvaltningsövergripande samordning och framåtsyftande omvärldsbevakning i syfte att skapa rätt förutsättningar för näringslivet överlag och för tillväxtområden som är under uppsegling. Det operativt-strategiska arbetet, Näringarna, är arbete som kommunen utför i direkt anslutning till företagen som finns i kommunen, potentiella företag som avser att etablera sig i kommunen och för nya företag som är i startfasen. De operativa aktiviteterna såsom företagslots, utbildning, företagsbesök, etablering och information sker genom bolag och förvaltningar. Strategier utvecklas för att på bästa sätt utföra de operativa aktiviteterna. Det strategiska arbetet beskrivs av att påverka och säkerställa kommunens arbete tvärfunktionellt ur ett näringslivsfrämjande perspektiv med stöd av delstrategierna företagsmiljön, kunskapsmiljön och livsmiljön. Det strategiska arbetet organiseras under kommunstyrelsen. Strategiskt arbete Taktiskt arbete Det taktiska arbetet beskrivs av att på strukturerade sätt att säkerställa kommunen representeras i rätt Operativt arbete forum, att kommunens ståndpunkt och intressen kommuniceras och att information sprid och återkopplas. Det taktiska arbetet ansvaras och leds av den strategiska funktionen under kommunstyrelsen. Det operativa arbetet beskrivs av att utveckla strategier för att på bästa sätt genomföra aktiviteter inom de definierade ramarna för att ge goda förutsättningar för befintligt och presumtivt näringsliv. Det operativa arbetet organiseras i bolag och förvaltningar. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 2 42

47 3. Uppdraget Delprojekten 1 och 2 har valts att redovisas i en och samma rapport då resultaten naturligt integrerades med varandra. Respektive uppdrag beskrivs som: 1. Övergripande näringslivsstrategi som inbegriper: Vision, Science Park Halmstad, arbetsmarknad/arbetskraftsförsörjning, kunskapsintensiva företag, strategiska tillväxtområden. 2. Beskrivning av strategiskt respektive operativt näringslivsarbete inklusive utbildnings- arbetsmarknadspolitik. Definiera var i organisationen som respektive fråga hör hemma. Organisatorisk tillhörighet av Science Park som strategisk satsning. Utveckla hur kommunikation/samverkan strukturerat kan ske med näringsliv och regionala aktörer. 4. Metod Utredningsarbetet baserades på en rad tidigare framtagna dokument inom första delen av näringslivsutredningen hösten 2011, resultat av politiska diskussionsärenden, diskussioner och diskussionsgrupper på tjänstemannanivå samt faktaunderlag såsom OPUS med trendanalyser. Modeller och synsätt har iterativt arbetats fram i samtal och avstämningar inom projektgruppen. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 3 43

48 Delprojekt Modell för kommunens näringslivsarbete Övergripande näringslivsinrikting I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft. Halmstad ska erbjuda attraktiva livsmiljöer och erbjuda tillgång till kompetent och välutbildad arbetskraft, som är avgörande för ett företags utvecklingsförutsättningar och etableringsbeslut. Viktiga faktorer för attraktiv livsmiljö är förutom Halmstads närhet till hav, natur och inland också bostäder, kultur- och fritidsutbud, god barnomsorg, skola, goda lokala och regionala kommunikationer för människor, gods och information. Halmstad ska växa och utvecklas genom att skapa en attraktiv arbetsmarknad och goda livsmiljöer. Staden ska präglas av entreprenöriellt företagande och nytänkande i en framåtsträvande anda. Olikheter och flöden av människor stärker helheten och ger grogrund för kreativitet. Övergripande modell för näringslivsarbete Mogna tillväxtområden Framtida tillväxtområden Innovation Kreativitet Diversifierade näringar Företagsmiljö Kunskapsmiljö Livsmiljö Modellen för det övergripande näringslivsarbetet delas in i tre segment: Prägeln (blått fält), Jordmånen (brunt fält) och Näringarna (grönt fält). Prägeln utgör den basstrategi som karaktärer hela kommunens näringslivsarbete avseende hur vi arbetar och de beslut som tas. Det strategiska arbetet, Jordmånen, är det arbete som utgör förutsättningar för att näringar kan frodas. Det operativt-strategiska arbetet, Näringarna, är arbete som kommunen utför i direkt anslutning till företagen som finns i kommunen, potentiella företag som avser att etablera sig i kommunen och för nya företag som är innan och i startfasen. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 4 44

49 Prägeln Innovation och Kreativitet Medveten innovation och kreativitet är överlevnadens moder Prägeln utgör den basstrategi som karaktäriserar hela kommunens näringslivsarbete avseende hur vi arbetar och de beslut som tas. Prägeln är innovation och kreativitet som innebär ett öppet förhållningssätt, gränsöverskridande och kreativt arbetssätt, öppenhet för nya utmaningar och nya idéer, mod att ta utmanande beslut i såväl politiska processer som tjänstemannaprocesser. Livsavgörande för en organisation eller företag är robust utveckling. Om utveckling inte sker av produkter, tjänster eller organisation leder det på sikt till tillbakagång för företaget eller branschen. I bästa fall leder utebliven utveckling till stagnation. Innovation och kreativitet är således nycklar för framgångsrika företag och en livskraftig plats för näringsliv, offentlig sektor och människor att utvecklas i som en kommun, Halmstads Kommun. För en kommun ställer detta krav på öppet förhållningssätt, gränsöverskridande och kreativt arbetssätt, öppenhet för nya utmaningar och nya idéer, mod att ta utmanande beslut i såväl de politiska som tjänstemannaprocesserna. Halmstad har ett mycket diversifierat näringsliv och stor offentlig sektor. Detta skapar stora möjligheter att arbeta kreativt över flera branscher, näringar och offentlig sektor för att finna nya möjligheter och förutsättningar för att stärka befintliga näringar och utveckla nya företag. Det är människor som utgör den innovativa utvecklingen, varför det blir viktigt att behålla, ta hand om och attrahera kreativa individer till platsen. Halmstad har en högskola som i över 30 år har haft en prägel inom innovationsvetenskap. Lärosätet spetsar sig ytterligare i den akademiska världen för att bli det innovationsdrivande lärosätet. På hög kunskapsnivå kan kommunen, på såväl strategisk som operativ nivå, starkt samverka med Högskolan och på så sätt förstärka sin egen prägel genom att systematiskt arbeta i flera olika processer inom strategins tre huvudsakliga områden: Prägeln, Jordmånen och Näringar. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 5 45

50 Jordmånen Företagsmiljö, Kunskapsmiljö, Livsmiljö Bördig jordmån ger förutsättningar för livskraft Jordmånen fullgör den strategi där kommunen möjliggör förutsättningar för näringslivet. Strategin innebär att tvärfunktionellt arbeta för kommunens samtliga verksamheter ur ett kundperspektiv inom miljöerna Företagsmiljö, Kunskapsmiljö och Livsmiljö. Det strategiska arbetet inom kommunen utgörs av att skapa förutsättningar för näringar att frodas. Arbetet utgörs av att utveckla och styra arbetet förvaltnings- och bolagsövergripande inom kommunen, samordna och säkra forum och dialogytor internt och externt, omvärldsbevaka och analysera för näringsutveckling och varumärke. Detta arbete organiseras under kommunstyrelsen. Det strategiska utvecklingsarbetet struktureras in i tre miljöer: Företagsmiljö, de förutsättningar företagen har för att kunna verka; Kunskapsmiljö, de förutsättningar företagen ges avseende kompetent arbetskraftförsörjning och utveckling samt Livsmiljö, de förutsättningar staden ger för att ta hand om och attrahera kreativa människor. Företagsmiljö Idag finns 90% av de sysselsatta i Halmstad inom små och medelstora företag visade SCB att Halmstad var Sveriges mest diversifierade kommun avseende näringslivets struktur. I våra egna analyser kan vi inte heller se någon dominans av någon bransch. Trendanalyser visar att små och medelstora företag kommer i framtiden finnas i allt större utsträckning. Det diversifierade näringslivet är troligen svaret på varför Halland och Halmstad klarade sig mycket bra ur krisen 2009 och det antyder också en framgångsfaktor. Små företag har ofta svårt att utvecklas på egen hand. En framgångsfaktor i en sådan struktur är att arbeta i kluster och där fåmansföretagarna får arenor att träffa varandra för att nya idéer och innovation ska uppstå. Det strategiska arbetet för kommunen är att skapa goda förutsättningar för dagliga möten och mötesarenor för klusterbildning och samverkan. Exempel: Företagshotell och företagskvarter i kreativa miljöer vid vatten. Goda transporter och försörjning av in och utgående gods är grundläggande förutsättningar för utveckling av näringsverksamhet och flera gånger avgörande vid etablering. Halmstads geografiska läge skapar goda förutsättningar av logistiska Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 6 46

51 flöden för import, export och nationella transporter för sjö, väg, järnväg, flyg och IT. En god och väl underhållen baslogistik utgör förutsättningar i försörjningssystemet till företagen i Halmstad, Halland och övriga nära regioner. I kommande del om Kunskapsmiljö redogörs att tillgång till arbetskraft en förutsättning för etablering och utveckling. Goda förutsättningar för inpendling av människor som bor utanför kommunen ger goda villkor för näringen att tillgå rätt arbetskraft. Det strategiska arbetet med förutsättningar för såväl gods- som personlogistik innebär att säkra översiktsplanen avseende utbyggnad och förutsättningar för näringstillväxt. På samma sätt som goda logistikförutsättningar för gods är en framgångsfaktor för näringar, är en god och utbyggd digital infrastruktur en framgångsfaktor för näringslivets förutsättningar. Det strategiska arbetet innebär att på kommunal nivå säkra den nationella bredbandsstrategin genom att säkra översiktsplanen avseende digital utbyggnad för näringstillväxt. Kommunens monopol på miljö-, mark- byggtillstånd mm ställer krav på god och snabb hantering och service gentemot företagen gällande etablering och utveckling. För många företag kan detta vara avgörande av val av etableringsort. Detta är en operativ verksamhet, som delges i delprojekt 3, en väg in/ut, samt delprojekt 4, kultur och värderingar. Det strategiska arbetet inom detta innebär förvaltnings- och bolagsövergripande samordning för att säkerställa kvalitet och utveckling. Kunskapsmiljö Ett viktigt villkor för ett företag att etablera sig och utvecklas på en ort är tillgången till välutbildad och kompetent arbetskraft. Det blir därför viktigt att lokalt tillgodose vad den lokala näringen behöver, på kort och lång sikt. Med goda strukturer och ständig dialog med näringslivet om dess nuvarande och framtida behov av arbetskraft skapas förutsättningar för kommunen att stödja med rätt utbildningar. Givet detta skapas miljön av rätt utbildad arbetskraft som blir god förutsättning för näringslivet. På lång sikt innebär det strategiska kommunala arbetet att inom för-, grund- och gymnasieskolan bereda ungdomarna förutsättningar att få kunskap om det praktiska yrkeslivet och dess flora av möjligheter. Det strategiska arbetet innebär att utforma plattformar för möten med nyckelpersoner där riktlinjer kan tas fram om hur och vad ungdomar ges teoretisk och praktisk kunskap om näringslivet. Dessa kunskaper ges prägel av innovation och kreativitet. En del är också en god vuxenutbildning som har nära kontakt och kunskap med näringslivet för att säkerställa att rätt utbildningar erbjuds på rätt sätt. Arbetet med detta sker inom UAN och utvecklas i delprojekt 6, Skola näringsliv och arbetsmarknad. När det gäller kunskapskrävande utveckling inom näringarna är grundläggande framgångsfaktor att ha tillgång till högutbildad arbetskraft för anställning. Utveckling sker även i samverkan med den regionala högskolan, varpå det för kommunen gäller att skapa förutsättningar för detta, genom t ex arenor där högskola och företag möts. Inom ramen för att öka kunskapsintensiv utveckling och kunskapsintensiva företag förblir kommunens delägande av Science Park Halmstad ett strategiskt redskap. Genom aktivt styrelsearbete och tydligt ägardirektiv styrs denna operativa verksamhet strategiskt. Inriktningen och utvecklingen av Science Park Halmstad skall vara inkubatorverksamhet för tidigare studenter med koppling till Högskolan i Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 7 47

52 Halmstad, affärsutveckling relaterat till forskningsresultat samt arena för forskning och utveckling med etablerade företag. På detta sätt utgör ett delägarskap i Science Park Halmstad en kompletterande väg och arena för näringslivsanknuten forskning och utveckling. Livsmiljö En viktig faktor för etablering och utveckling av företag är tillgången till rätt och kompetent arbetskraft. Ett näringsliv som ska präglas av innovation och kreativitet utgörs av människor med dessa egenskaper. Det blir viktigt att behålla, ta hand om och attrahera kreativa människor och talanger till platsen. Halmstad har ett unikt läge med nära tillgång till en varierad miljö av hav, sjö, kust, öppna landskap och skog. Studier visar att kreativa människor vill bo i närheten till vatten (Richard Florida, Creative Class). Mångfald, rörelse och omsättning av människor och utbyte mellan kulturer är faktorer som spelar roll för en livsmiljö med kreativ prägel. Kommunen ska arbeta för bostadsmiljöer som attraherar och möjliggör att kreativa talanger oavsett fas i livet vill bosätta sig på platsen. Se exempel på nästa sida. Innovation uppstår genom kreativa och spontana möten mellan människor. Kommunen har möjlighet att arbeta och planera för att anordna platser i kreativa miljöer där människor kan mötas där idéer uppstår spontant. Inom ramen för ett näringsliv med prägel av innovation och utveckling utgör akademiskt skolade människor en viktig del. Inom akademin görs ändringar i finansieringssystemet vilket kommer att premiera de lärosäten som får studenter som har lärosätet som förstahandsval. Miljön vid orten är en del av valet av lärosäte där stadsmiljö och kulturella upplevelser är viktiga faktorer. Högskolan i Halmstad har genom undersökningar sett att studenter väljer Halmstad till stor del på grundval av staden/miljön. Detta gäller även forskare som generellt har en längre livslängd på en ort än en student. Samtidigt har lärosätet låg andel förstahandsväljare av studenter. Högskolan har själva mycket eget arbete att göra för att nå fler förstahandsväljare. Högskolan svänger mot att bli ett mer forskningsdrivet lärosäte vilket kommer att attrahera en grupp av människor som söker kreativ och innovativ livsmiljö, såväl goda studenter som forskare. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 8 48

53 Exempel på aktivitet: Skapa kvarteren Kreatören, Innovatören, Entreprenören och Inspiratören genom att bjuda in arkitekter som får fria händer att skapa utmanande områden och bostäder. På så sätt skapas platser som attraherar kreativa människor och symboliserar den prägel som eftersträvas. Entreprenören Innovatören Kreatören Inspiratören Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 9 49

54 Näringarna Diversifierade näringar Mogna och Framtida tillväxtområden Frodiga näringar ger daglig spis Näringarna fullgör strategin, med jordmånen som bas, att grundläggande sörja för Halmstads diversifierade näringsliv och genomföra extraordinärt stöd för de i modellen uttalade strategiska tillväxtområdena. I det strategiska arbetet ingår att identifiera mogna tillväxtområden och ständigt omvärldsbevaka och analysera för framtida tillväxtområden som ska utgöra strategiska tillväxtområden. Det operativa arbetet innebär att i direkt kontakt med näringsidkare, branschorganisationer och aktörer verka för de strategiskt utpekade områdena. Karaktärsdragen av näringslivet i Halmstad är små och medelstora företag som tillsammans utgör Sveriges mest diversifierade kommun. Det betyder att i Halmstad verkar en bred mångfald av branscher utan att någon enskild bransch utgör betydande dominans eller att ett enskilt företag är framträdande som kommunen är beroende av. Analyser visar inte på någon tydlig enskild bubblare, dvs bransch som visar på tydlig och betydande uppgång under senare år. Satsningar på bransch kan i detta läge inte pekas ut i denna strategi. Inriktningen för den operativa verksamheten kommer i huvudsak att gälla små och medelstora företag. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 10 50

55 Delprojekt Strategiskt, Taktiskt, Operativt arbete Med utgångspunkt från den politiska intentionen att kvarhålla kommunens näringslivbolag som operativ-strategisk funktion och förstärka kommunstyrelsen avseende näringslivsfunktion, definieras det senare som strategiskt arbete. Verksamhet som utförs i direkt anslutning till företag definieras som operativt arbete, där det utvecklas strategier i form av affärsplaner och verksamhetsplaner. Strategiskt arbete Utgörs av att skapa framåtsyftande förutsättningar för näringslivet att utvecklas i enighet med beskriven Jordmån. Taktiskt arbete Utgörs av samverkansforum, arenor, dialogforum, information och informationsspridning. Operativt arbete Utgörs av arbete i direkt anslutning till företagen i kommunen och potentiella företag, i enighet med beskriven Näringar. Strategier utvecklas för att verkställa operativt arbete på bästa sätt genom affärs- och verksamhetsplaner. Strategiskt arbete Taktiskt arbete Operativt arbete Organisatorisk tillhörighet Kommunstyrelsen Näringslivsfunktionen inom kommunstyrelsen ansvarar för det strategiska arbetet som inryms i Jordmånen, samt ledning av det taktiska arbetet i samverkan med operativt arbete. Det strategiska arbetet inom Näringarna innebär att definiera tillväxtområden. Bolag och nämnder Bolag och nämnder ansvarar för det operativa arbetet som inryms i Näringarna. HNAB har ett övergripande ansvar för det operativa arbetet lokalt. Samverkan med strategiskt arbete sker genom det taktiska arbetet. Prägeln Näringarna Jordmånen Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 11 51

56 Strategiskt arbete Det strategiska arbetet beskrivs av att påverka och säkerställa kommunens arbete tvärfunktionellt ur ett näringslivsfrämjande perspektiv med stöd av delstrategierna företagsmiljön, kunskapsmiljön och livsmiljön. Det strategiska arbetet organiseras under kommunstyrelsen. Tidigare är strategin beskriven om Jordmånen - att skapa framåtsyftande förutsättningar för näringslivet att utvecklas inom företagsmiljö, kunskapsmiljö och livsmiljö. Här definieras ansvaret för den strategiska verksamheten under kommunstyrelsen gällande näringslivsarbete. Strategisk utveckling Den strategiska näringslivsutvecklingen medför att näringslivssäkra kommunens verksamhet, verksamhetsutveckling och planering (t ex översiktsplanen). För utveckling av tillväxtområden och upprätthålla dokument, såsom OPUS och kommunens näringslivs- och arbetsmarknadspolitiska inriktning, fordras ständig omvärldsbevakning och analyser. Den strategiska funktionen har till uppgift att samordna och utveckla förvaltnings- och bolagsövergripande näringslivsverksamhet, utveckla och verkställa Strategisk Företagslots (som beskrivs närmare senare), agera målsamordnare för näringsliv och arbetsmarknad. Utveckling sker också genom initiering av näringslivsanknutna utvecklingsprojekt och regionala utvecklingsprojekt som ska följa intentionerna som strategin uttrycker. Den utåtriktade rollen Näringslivsfunktionen inom kommunstyrelsen har en viktig roll att representera kommunen i näringslivssammanhang i externa, regionala, nationella och internationella sammanhang. Den verkar som kommunens drivande motor och representant för kommunens näringslivsarbete i sin helhet. Utveckling och ansvar för att strukturerad kommunikation och dialog sker mellan politik och näringsliv. Samverkan med externa parter är en viktig del för en kommunal verksamhet. I det strategiska arbetet ingår det att utveckla samverkan med strategiska parter såsom Högskolan i Halmstad / Akademi, Region Halland, Hallands kommuner, Entreprenörsregionen m fl. Etablering och stora företag Arbetet gällande företagsetablering och kontakt med stora företag utförs inom de strategiska och operativa verksamheterna men med olika roller och ansvarsområden. Samråd och synkronisering sker via det taktiska arbetet. Med strategisk eller stor företagsetablering menas betydande etablering avseende arbetstillfällen, storlek eller koppling till strategiska tillväxtområden. Strategisk uppsökande verksamhet syftar till att leda, söka upp, finna och bearbeta internationella strategiskt viktiga samarbetspartner i syfte att öka import, export och strategiskt marknadsföra Halmstad för företagsetablering och företagssamarbeten. Kontakt med stora etablerade företag sker regelbundet på strategisk koncernpolitisk nivå. Arbetet syftar till att få kunskap om företagens utvecklingsintentioner, behov och delge kommuninformation. Kontakterna leds och initieras av kommunstyrelsen. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 12 52

57 Nyetablering av strategiska och stora företag sker casebaserat genom en Strategisk Lots under ledning av kommunstyrelsen. Den strategiska lotsen utgörs av en projektgrupp som tillsätts när en etableringsfråga initieras. Projektgruppen består av berörda funktioner i kommunorganisationen. Den strategiska lotsen har fördefinierat nödvändiga processer som med omedelbar verkan aktiveras. Företrädare från kommunstyrelsen leder arbetet och agerar frontfigur gentemot aktuellt företag. Samråd för etableringsfrågor och frågor om storföretag mellan kommunstyrelsen och operativa verksamheter, HNAB i första hand, sker via det taktiska arbetet genom strukturerade samverkansforum. Övriga etableringsfrågor hanteras via HNAB och/eller lotsfunktionen. Taktiskt arbete Det taktiska arbetet beskrivs av att på strukturerade sätt säkerställa att kommunen representeras i rätt forum, att kommunens ståndpunkt och intressen kommuniceras och att information sprid och återkopplas. Det taktiska arbetet ansvaras och leds av den strategiska funktionen. Det taktiska arbetet innebär att på strukturerade sätt internt och externt samverka genom nätverk och hämta in och sprida information. Individer kommer att delta i olika nätverk, arenor och samverkansforum från såväl det strategiska som det operativa arbetet. Dessa individer kommer att finnas i nätverken och sprida budskap och samla information. En del i det taktiska arbetet är att säkerställa att kommunens politiska budskap, ståndpunkt och intressen förs fram i nätverken och arenorna. Den strategiska funktionen har till uppgift att tillse: - att kommunen finns representerad i rätt forum (lokalt, regionalt, nationellt, internationellt). Representation sker från såväl strategisk som operativ verksamhet. - att representanterna får information om kommunens ståndpunkt i de näringslivsanknutna frågorna - att information från nätverk och samverkansarenor samlas in strukturerat och förs vidare Operativt arbete Det operativa arbetet beskrivs av att utveckla strategier för att på bästa sätt genomföra aktiviteter inom de definierade ramarna för att ge goda förutsättningar för befintligt och presumtivt näringsliv. Det operativa arbetet organiseras i bolag och förvaltningar. I strategin är Näringarna beskriven - diversifierade näringar samt mogna och framtida tillväxtområden. Inom det strategiska arbetet analyseras och beslutas vilka branscher/näringar som ska pekas ut som framtida tillväxtområden. Det görs bland annat med genom kunskapsinhämtning från det operativa arbetet, men även genom omvärldsanalys och statistiska instrument. De valda inriktningarna för tillväxtområden verkställs inom det operativt arbete. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 13 53

58 Arbetet direkt i anslutning till de befintliga näringarna eller tillväxtområden organiseras genom förvaltningar och hel- eller delägda bolag där verksamheten är av operativ-strategisk karaktär. För det operativa arbetet utvecklas strategier i form av affärs- och verksamhetsplaner, därav kallas detta arbetet för operativt-strategiskt arbete. Den strategiska styrningen sker genom visionsprocessen, planeringsdirektiv och ägardirektiv. Övergripande operativt arbete - Halmstad Näringslivs AB (HNAB) Huvuduppdraget för HNAB är att lokalt agera för små och medelstora företag inom aktivitetsområdena att starta, etablera och driva företag. Starta. En stor del i det kommunala intresset är att främja för att nya företag startas. HNAB har till uppgift att inspirera, stödja och utbilda individer som har intresse i att starta företag och ge stöd för den första tiden när företaget utvecklas. Bolaget utvecklar strategier och genomför aktiviteter i samverkan med aktörer (såsom Almi, Coompanion, Nyföretagarcentrum, Region Halland m fl). Etablera. Inom etablera innebär arbetet att ta fram en rad aktiviteter och arenor samt genomföra ett brett synliggörande av Halmstad som etableringsort. I tillämpliga fall agerar HNAB guide till lotsfunktionen. Då etablera också är ett verksamhetsområde för den strategiska funktionen inom kommunstyrelsen krävs god samverkan för att uppnå största effekt och tydlighet. Driva. En viktig del i det operativa arbetet är kontakten med befintliga företag i kommunen. HNABs roll är att utveckla strategier och genomföra strukturerade och återkommande möten och aktiviteter (tex nätverk och möten såsom frukostträffar, informationsträffar, evenemang mm) med kommunens företag. Syftet att möta företag är att få kontinuerlig förståelse för företagens behov för att kunna ge adekvat service och stöd på kort och lång sikt. På kort sikt kan det innebära att fånga upp behov där kommunen vid utvecklingsärenden kan stödja eller mäkla till andra näringslivsanknutna aktörer (såsom Almi, Connect, Högskolan m fl). I tillämpliga fall agerar HNAB guide till lotsfunktionen och samverkan sker med andra av kommunens bolag och förvaltningar, såsom HCAB, UAF, SPH mfl, för att ge ett god service och stöd. På lång sikt kan det innebära att bland företagen fånga in utvecklingstendenser eller behovstendenser som får hanteras inom det strategiska arbetet. Halmstad har en flora av små och medelstora företag. En framgångsfaktor för företagens utveckling är att verka i kluster. För detta kan HNAB genomföra insatser för att stödja och upprätthålla kluster och engagemang i företagsnätverk. Kunskapsintensiv utveckling Science Park Halmstad Utifrån intentionerna att skapa fler kunskapsintensiva företag och verka för kunskapsintensiv utveckling får Science Park Halmstad en viktig roll för det operativa näringslivsarbetet. Science Park Halmstads operativa arbete innebär att agera inkubator för tidigare studenter, utvecklingsarena för etablerade företag samt arena för forskningsfokuserad affärsutveckling. Den strategiska styrningen sker genom ägardirektiv och styrelsearbete som får politisk bemanning. Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 14 54

59 Lotsfunktion Till det operativa arbetet inom kommunens näringslivsverksamhet är att på ett enkelt sätt kunna skaffa olika typer av tillstånd. I tillämpliga fall agerar HNAB guide till lotsfunktionen. Hur lotsfunktionen skall utvecklas och fungera återges i delprojekt 3, En väg in/ut. Övrigt operativ verksamhet Utöver de tre beskrivna delarna i operativt arbete inom ramen för kommunens näringslivsarbete, ingår fler delar av kommunens verksamhet. Verksamhetsområdena har diskuterats i strategin/modellen. Verksamheterna är Halmstad & c/o AB, Utbildning och Arbetsmarknadsförvaltningen, Halmstad Hamn och Stuveri AB, Halmstad City Airport AB, Stadsnätet, Miljö och Hälsa, Byggnadskontoret, Räddningstjänsten samt andra verksamheter som har operativ inriktning. På samma sätt utvecklar dessa strategier för att genomföra sina operativa verksamheter 6. Analys och slutsatser samt ekonomisk konsekvens Förändringar och arbetsinriktningar som redogörs i denna rapport, med tidigare näringslivsutredning som ingång, kommer att orsaka nya processer för kommunens näringslivsarbete som helhet. Komponenterna finns idag till stor del i organisationen/koncernen, men de ska utvecklas och arbeta på nya sätt i förhållande till varandra. De nya arbetssätten kommer att skapa osäkerhet och till viss del oro i en övergångsperiod. Det kommer också inledningsvis naturligt att skapa en otydlighet internt och externt, trots att hela omstruktureringen syftar till större tydlighet. För att inte tappa fart och hålla hög professionalitet kommer det att krävas extra resurser som stöd under övergångsperioden. 6.1 Förslag: Uppdra implementering av näringslivsfunktion Som följd av det förändrade näringslivsarbetet föreslås att kommunchefen får uppdraget att inom koncernen resursfördela och implementera näringslivsfunktionen under stadskontoret med de åtgärder som krävs. Kostnad: Inom nuvarande befintliga ramar. 6.2 Förslag: Resursprioritering vid organisationsförändring Det nya arbetssättet med näringslivsarbete innebär att en mer tydlig näringslivsfunktion inrättas under kommunstyrelsen som arbetar med kommunövergripande strategiskt näringslivsarbete. Flera funktioner inom kommunen kommer strategiskt och operativt involveras i nya sätt att arbeta vilket kommer att skapa osäkerhet i rollerna och sysslorna. Det kommer att ta en tid att få de nya processerna och arbetsmomenten att fungera och kommunen får inte tappa fart i sitt näringslivsarbete. Under denna övergångsperiod kommer det därför behövas prioritering för att få processerna fungerande. Prioriteringen utgörs av en person under ett års tid. Denna person leds och placeras under kommunstyrelsen. Kostnad: 700 sek Näringslivsarbete - DP1 DP2_ _Ver 11.doc 15 55

60 Näringslivsutredning delprojekt 3 Datum Version Signatur ,8 S Agm ,9 S Agm ,91 RW/S Agm RW Projektledare: Roger Weman Övriga projektmedarbetare: Stefan Agmarken samt berörda förvaltningar och bolag 1. Förslag Delprojekt 3 föreslår att: 1. det inrättas en tillstånds- och etableringslots (ToE-lots) i Samhällsbyggnadskontoret som sätts ihop och organiseras genom ett samarbete mellan berörda förvaltningar. Halmstads kommun ska där det är möjligt agera som en part när ärendet berör flera ansvarsområden gällande tillstånd/lov och etableringsfrågor. 2. det tas fram ett IT-stöd som gör det lättare för företagaren att söka flera tillstånd/lov vid ett och samma tillfälle samt att följa sitt ärende. 3. kommunens webbplats ses över så att publicerat material inte utgår från förvaltningens tillstånd/lov utan från företagarens vanligaste önskemål/behov. 4. det görs en översyn och förtydligande av avgifterna runt tillstånd/lov. 5. det tas fram lämpliga nyckeltal som mäter processens prestanda utifrån sökandes önskemål. Till exempel handläggningstider för hela ärendet. 6. det utifrån delprojekt 4 tas fram serviceåtagande. 2. Sammanfattning I översynen av kommunens näringslivsarbete framkom återkommande kritik om att Halmstads kommun inte uppträder samordnat och effektivt när det gäller ärendehantering och/eller myndighetsutövning. Delprojektets huvudfråga handlar om att skapa enkla, snabba, tydliga och samtidigt rättssäkra myndighetsprocesser som är samordnade utifrån ett kundperspektiv. Stöd av lättillgänglig information ska göra det möjligt för kunden att bedöma sitt ärendes aktuella status. Inom delprojekt 3 har det genomförts en kartläggning av befintliga processer samt förbättringsförslag genom intervjuer med förvaltnings-, bolags- och näringslivsrepresentanter. Dessutom har publicerat material på halmstad.se studerats samt en omvärldskoll genomförts. Delprocesserna fungerar till största delen bra var för sig, medan samordningen har brister och näringsidkaren får i en del fall själv agera mellanhand. Idag görs ansökningar via pappersblankett och ingen samordning av uppgifter är möjlig mellan olika förvaltningar. HNAB:s roll som företagslots bör ges en annan inriktning genom en tydligare avgränsning mot den myndighetsutövande tillståndsdelen. Genom att inrätta en tillstånds- och 56

61 etableringslots (ToE-lots) som tar hand om de företagare som behöver hjälp med tillstånd och lov kan det bli möjligt med en väg in/ut. ToE-lotsen föreslås inledningsvis vara ett samarbete mellan byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret, mark- och exploatering samt räddningstjänsten. Lotsen ska ta hand om frågor och ansökningar om tillstånd och lov genom att agera som Halmstads kommuns företrädare, inte den enskilda förvaltningens. Ansvaret för lotsen föreslår vi organiseras till samhällsbyggnadskontoret. Till denna funktion skapas rollen Samordningsledare som säkerställer god samordning. Som invånare förväntar man sig en ökning av e-tjänster i alla former. Genom att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda e-tjänster, digitala blanketter och att samordna uppgifterna förenklar man både för företagaren och ärendets handläggning. Kommunen behöver se över sitt informationsmaterial så att en enhetlighet uppnås och att informationen är aktuell. Avgifter kopplade till tillstånd och lov behöver ses över och uppdateras. Nivåerna är i många fall indexbaserade och höjs automatiskt från år till år. Självkostnadsprincipen ska vara gällande och avgifter ska kunna förklaras och motiveras på ett sätt som betalaren förstår. Många av våra processer är effektiva utifrån förvaltningens interna process, men inte alls utifrån kundens perspektiv som ofta är ett annat. Processens effektivitet måste bedömas utifrån näringsidkarens totala ärende. För detta ändamål skapas nyckeltal för att påvisa fakta runt vårt sätt att hantera ärenden, istället för att bli föremål för andras tyckande. 3. Uppdraget Syfte och frågeställning I översynen av kommunens näringslivsarbete framkom återkommande kritik om att Halmstads kommun inte uppträder samordnat och effektivt när det gäller ärendehantering och/eller myndighetsutövning. Det finns ur ett kundperspektiv lite information som gör det möjligt att överblicka processerna och följa ärendets handläggning. Projektets huvudfråga handlar om att skapa enkla, snabba, tydliga och samtidigt rättssäkra myndighetsprocesser som är samordnade utifrån ett kundperspektiv. Stöd av lättillgänglig information ska göra det möjligt för kunden att bedöma sitt ärendes aktuella status. Förslaget som tas fram ska kunna ses som kommunens butik eller servicedisk för att tillgodose näringslivets behov. I bilagan till KLU-beslutet (punkt 4-5) anges att: En väg in/ut ska göra det enkelt och tydligt för företagare i och utanför Halmstad att komma i kontakt med kommunen och få klara besked inom rimliga och kända tider. Det ska finnas riktlinjer för vilka förväntningar på service och bemötande man ska ha i Halmstad. Utredningen ska också knyta an till KS verksamhetsplan 2012, målområdet näringsliv och arbetsmarknad och verksamhetsmålet Kundorienterad näringslivsservice i Halmstads kommun som präglas av enkelhet, effektivitet och tydlighet. Till verksamhetsmålet kopplas strategin Presentera förslag på hur befintlig struktur med samordningsgrupp och chefsgrupp kan utvecklas till en företagslots. 57

62 4. Metod Kartläggning av befintliga processer samt förbättringsförslag genom intervjuer med förvaltnings-, bolags- och näringslivsrepresentanter. En genomlysning av publicerat material på halmstad.se samt en omvärldssökning. Utredningsfasen avslutades med att följa ett ärende där man som näringsidkare tänker starta en uteservering. Detta ärende valdes för att det är ett vanligt förekommande ärende som berör många olika förvaltningar. Slutsatserna från utredningsfasen har lett till nämnda förslag på förbättringar. 5. Utredningens resultat 5.1 Brister i samordningen Delprocesserna fungerar till största delen bra var för sig, medan samordningen har brister och näringsidkaren får i en del fall själv agera mellanhand. Vanligast förekommande är det när ett och samma ärende berör flera olika myndighetsutövande kontor. När beslut från en myndighet är en förutsättning för annan myndighet att kunna handlägga ärendet försvåras processen ytterligare. Småföretagaren har det svårast att hitta och förstå informationen. Eftersom det ofta är mer än en förvaltning som man måste ta kontakt med så är det viktigt att samordning sker. Större företag har ofta egna experter som vet vart man ska vända sig och vilka tillstånd och lov som krävs. Dessa upplever oftast kommunens representanter som vänliga och professionella. HNAB:s roll är otydlig och har svårt att vara den lots bland de lov och tillstånd som företagaren många gånger behöver, och hamnar ofta i kläm mellan företagarens skyndsamma behov och myndigheternas behov av rättssäker noggrann handläggning. Redundansen är låg och delar i processerna är beroende av en specifik person i organisationen. När dessa personer är frånvarande, försvåras kontakterna externt och internt och handläggningstiden fördröjs. Tillgängligheten upplevs då som låg. 5.2 Behov av IT-stöd Samhället går mot digitala miljöer och för våra invånare är det allt mer naturligt att man använder datorer och/eller andra digitala hjälpmedel. Idag görs ansökningar vanligtvis via pappersblankett och ingen samordning av uppgifter är möjlig mellan olika förvaltningar. Detta leder till att den som fyller i blanketterna måste ge samma information i många olika forum. Blanketterna är omfattande och ser olika ut. Ett ITstöd där man kan underlätta för företagaren, och samtidigt underlätta för handläggningen av ärendet, skulle snabbt ge positiva effekter. Digitalisering skulle underlätta samordningen av flera samverkande tillstånd och fördela de uppgifterna som anges av den sökande. 5.3 halmstad.se behöver förbättras Webb-informationen utgår till stor del från förvaltningarnas olika tillstånd/lov och den lagstiftning som styr den. Det är inte så enkelt för näringsidkaren att hitta vilka tillstånd som krävs för näringsidkarens uppkomna behov/önskemål då flera olika tillstånd krävs. Informationen finns under flera olika rubriker och det är inte alltid helt logiskt. Till exempel beskrivs regler som begränsar vad man får göra med en uteservering under målområde Resor & Trafik och inte under Uppleva & Göra. 58

63 Blanketter och informationsmaterial finns publicerade för utskrift. Utseendet på dessa skiljer sig från förvaltning till förvaltning. Information och blanketter behöver uppdateras och göras mer enhetlig. I en del fall, och på vissa blanketter, efterfrågas onödigt mycket information från den sökande. En uppdatering av blanketter bör göras med avsikt att bara fråga efter information som är nödvändig för ärendets handläggning, och därmed förenkla för den som fyller i blanketten. 5.4 Avgifter Avgifterna är inte alltid lätt för en näringsidkare att förstå vilket skapar irritation. Det är svårt för en näringsidkare att förstå varför avgifterna är som de är och vad man betalar för. I Halmstads kommun har vi dessutom en blandning av fasta och rörliga avgifter. 5.5 Nyckeltal Förvaltningarna har ofta nyckeltal som mäter den interna processen eller tiden för ett sorts tillstånd. Det saknas bra nyckeltal utifrån kundens hela ärendeperspektiv. 5.6 Serviceåtagande Under arbetets gång har det i samordningen med andra delprojekt gjorts överenskommelse att förslag på Serviceåtaganden borde hanteras enhetligt. Projektledare i delprojekt 3 har därför deltagit i det arbetet och slutsatser redovisas via delprojekt Analys, slutsatser och förslag till beslut Arbetet med att förbättra servicen mot företagarna påkallar en rad olika åtgärder på kort och lång sikt. Då en snabb förändring är önskad behöver arbetet delas upp i åtgärder som syftar till att nå en omedelbar lösning, och åtgärder som syftar till en långsiktigt hållbar lösning, för att den upplevda servicen ska förbättras. Hur vi är och hur vi upplevs kan vara två olika saker. Det är viktigt att vi i de kommande förbättringsåtgärderna tar fasta på kundens perspektiv, d v s den uppfattning som finns om oss och som vi vill förbättra, och att vi utgår från att det ska vara bra för kund och för oss själva, fast i den ordningen om behoven skulle behöva prioriteras. 6.1 Tillstånds- och Etableringslots (ToE-lots) För att upplevelsen ska förändras behöver åtgärder göras som syns och märks. Att skrapa på ytan och/eller förändra våra interna processer leder inte nödvändigtvis till en förändrad upplevelse, då dessa förbättringar kan, ur ett kundperspektiv, vara svåra att upptäcka. En ny funktion behöver skapas för att markera våra ambitioner på nystart och ett nytt namn behöver etableras för att beskriva dess funktion. Vårt förslag blir att Tillstånds- och Etableringslots (ToE-lots) blir den nya funktionen och ersätter funktionen av tillståndssamordning i tidigare Företagslots. Denna åtgärd bör kunna verkställas relativt omgående. I denna funktion kanaliserar man ärenden som hanterar en företagares alla behov av kommunens lov/tillstånd samt mark- och exploaterings-frågor. Dessa uppgifter lyfts därmed från HNAB. Den är inte tänkt att ersätta chefsgrupp eller samordningsgrupp, som fungerar bra idag, utan vara företagarens kanal till information om handläggningsprocesser, ärendets hantering och aktuella status. Det finns däremot inget som förhindrar att tjänstemän ur chefs- eller samordningsgruppen finns med som delaktiga i ToE-lotsen. En projekt- och uppdragsmodell för samhällsbyggnadsprocessen finns sedan ca fem år och har vidareutvecklats. Samtliga berörda förvaltnings- och bolagsrepresentanter träffades den 59

64 29-30 mars 2012 i Gullbranna för att fördjupa utvecklings- och samordningsarbetet med processen. I och med detta samverkansarbete har delprojekt 3 inte lagt några nya förslag för samhällsbyggnadsprocessen. Vid skapandet av ToE-lots bör avgränsningar göras så att en fungerande överlappning mellan dessa funktioner säkerställs och onödigt dubbelarbete minimeras. Uppgiftsförskjutningar kan bli aktuella. ToE-lots är funktionsorienterad, där handläggare träffas för att samordna ett ärendes olika beståndsdelar i en fungerande helhet med god kommunikation och ett serviceinriktat bemötande. Målet ska vara att näringsidkaren upplever en närhet och ett intresse för deras behov. Önskat förhållningssätt redovisas vidare i delprojekt 4. Organisation ToE-lots som funktion organiseras under, och leds av, Samhällsbyggnadskontoret som därmed ansvarar för samordningen där ärenden behöver samordnas. Samordningsledare, med en roll motsvarande projektledare, är sammankallande och leder arbetet från inkommet behov, till beslutat ärende. De har till uppgift att hålla koll på ärendets status och hur berörda myndighetsutövande förvaltningar håller fart i ärendet (mht Servicedeklaration) och att kommunikationen med företagaren sköts på ett adekvat sätt. Vi bedömer ett behov av 2-3 st samordningsledare för att skapa redundans vid frånvaro och/eller höga belastningstoppar och om ToE-lotsen även ska vara invånarorienterad behövs totalt 4-5 st. Dessa resurser finns inte idag och behöver skapas/rekryteras. Personliga egenskaper är av största vikt vid urvalet. Samordningsledare bör, speciellt i ett uppstartsskede, få stöd i att utveckla de processflöden som funktionen kräver. Tidigare försök att samordna myndighetshanteringen har strandat när resurser för utveckling har uteblivit. I behovet av utvecklingsstöd ingår både hårdvara (utbildning om varandras myndighetsprocesser) och mjukvara (teambuilding med berörda personer) samt skapandet av pedagogiskt begriplig informationsmaterial. Lotsens representanter tar hand om frågor och ansökningar om tillstånd och lov genom att agera som Halmstads kommuns företrädare, inte den enskilda förvaltningens. Beslut i ärendet sker, som vanligt, hos varje myndighetsutövande förvaltning. Rättssäkerheten ska säkerställas. Inkomna ärenden Ambitionen att skapa en väg in/ut kan först uppnås fullt ut på lite längre sikt. Till att börja med får vi därför försöka skapa upplevelsen av en ingång. Inkomna ärenden kan till stor del hanteras via Rådhusreceptionen. Utbildning behövs för att kunna lämna rätt svar. Men där ärendets komplexitet och/eller företagarens specifika behov så påkallar, ska en Samordningsledare kunna inställa sig med kort varsel i receptionen för att därigenom möta upp på ett professionellt sätt. Fram tills dessa Samordningsledare har rekryterats ska personal ur myndighetsutövande förvaltningar sköta mottagandet. Och mottagandet (i Rådhuset) handlar om att möta dem i entrén, inte slussas upp via trapphuset som ofta görs idag. Tillgängligheten skapas via mobiltelefoner med eget internt telefonnummer och personal från förvaltningarna bemannar i roll som besöks-jour. Ordinarie arbetsplatser fungerar som beredskapsplats där det dagliga arbetet kan utföras om min närvaro inte behövs i mötet med företagaren. Det sistnämnda ska ges prioritet. Rollen för besöks-jour fördelas på respektive berörd myndighet. När ett framtida Contact Center skapas i Rådhuset, ska vi ta fasta på behov av utrymme (arbetsplats) för Samordningsledare som kan bemanna hela, eller delar av dagen, för att därigenom kunna hantera hela mötet på plats. Runt dessa arbetsplatser skapas hjälpmedel för att grafiskt kunna följa ärendenas hantering (exempelvis stora tv-skärmar med ärendenas status, beslutsdatum, mm). Först då fullföljer vi upplevelsen av god tillgänglighet och ett nära 60

65 mottagande. Förlag är att omvandla den dåligt utnyttjade utställningslokalen till ToEarbetsplatser. Sammanträdesform ToE-lots sammanträder på fasta mötestider och med relativt tät periodisitet (i regel varannan vecka, på veckor efter Chefsgruppens möten). Således minimeras risk för långa handläggningstider. Gruppens sammansättning kan variera beroende på inkomna ärendens art. Samordningsledare, som har överblick, kallar till mötet och väljer vilka ärenden som behöver samordnas. Ärenden som inkommer direkt till myndighetsförvaltningar, och som kräver samordning, lämnas över till ToE-lotsen. Ärenden utan samordningsbehov lottas direkt på berörd förvaltning. ToE-lotsen föreslås, åtminstone till en början, vara ett samarbete mellan byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret, mark- och exploatering samt räddningstjänsten. Övriga ska kunna adjungeras efter behov (tex HEM, SHBK, HCAB). Samspelet HNAB ToE-lots - Invånarlots Contact Center 2013 Näringslivschef (delprojekt 1 & 2) ToE-lots HNAB Invånarlots (2013) HNAB - f.d Företagslots HNAB:s roll som företagslots med avseende att stimulera våra företag i kommunen fungerar bra och kan förstärkas genom en tydligare avgränsning mot tillstånds- och etableringsfrågor (myndighetsfrågor). Med en tydligare uppdelning kan HNAB på ett bättre sätt fokusera på att stimulera företagande och att stödja utvecklingen av företagandet i Halmstads kommun. Att anordna tillväxtdagar, galakväll, frukostmöten, utbildningar för nyföretagare, stimulera småföretagandet mm, skapar en positiv anda och är ett uppskattat inslag bland kommunens företagare. Mer om HNAB:s roll beskrivs i delprojekt 2. Tillstånds- och etableringslots (ToE-lots) ToE-lots startar upp med att vara mottagande för företagarnas behov av samordnad hantering av tillstånds-, lov- och etableringsärenden. I samband med lansering av ett Contact Center lyfter vi även in invånarnas behov av detsamma. Vid detta tillfälle borde ärendehanteringen 61

66 vara in trimmad och resursförstärkning kunna ske via rekrytering av några Samordningsledare till. Invånarnas behov av hjälp i dessa frågor är lika stort som företagarnas, och avgifterna för tillstånds- och lovärenden är ofta desamma. Invånarlots fullföljandet av ett Contactcenter I flera sammanhang har det uttryckts ett behov av att organisera mötet mellan kommuninnevånaren och kommunen på ett mer effektivt och kundinriktat sätt. Idén om ett Contact Center sammanfaller till stora delar med näringslivsprojektet och e-förvaltning. Detta är planerat att drivas under 2013 i ett eget projekt. Med etableringen av en invånarlots föreslås att alla berörda delar organiseras under namnet Contact Center, som lanseras när alla ingående delar är skapade, och dessa delar lokaliseras till anpassade lokaler i Rådhusets bottenvåning. Miljö skapas för ett serviceinriktat mottagande. Delprojekt 3 föreslår att en tillstånds- och etableringslots inrättas och att företagslots utgår som begrepp. 6.2 IT-stöd Digital miljö Samhället går mot en allt större digitalisering. Som invånare förväntar man sig en ökning av e-tjänster i alla former. Genom att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda digitala blanketter och att samordna uppgifterna förenklar man både för företagaren och ärendets handläggning. En förenklad hantering frigör tid att ta hand om de mindre företag som fortfarande använder pappersblanketter och behöver handledning för sina ansökningar. Samtidigt ökar servicenivå och det blir en tydligare gemensam väg in. Samordnad information Idag görs ansökningar via pappersblankett och ingen samordning av uppgifter är möjlig mellan olika förvaltningar. Blanketterna är omfattande och ser olika ut. Ett IT-stöd där man kan underlätta för företagaren, och samtidigt för handläggningen av ärendet, skulle snabbt ge positiva effekter. Kan man på detta sätt fördela gemensamma uppgifter för olika typer av tillstånd skulle det underlättar för sökande som då slipper ange samma uppgifter på flera olika pappersblanketter. Historik och delning av information bör i största möjliga grad vara synlig för alla inblandade myndigheter/förvaltningar så att näringsidkaren slipper agera mellanhand mellan kommunens olika instanser. Repeat och autofill Ungefär 80% av alla tillstånd är upprepningar av föregående års tillstånd (lite olika beroende på verksamhetsområde). För att underlätta upprepade/årliga ansökningar ska autofill och repeatfunktion vara möjlig. Tidigare inmatade uppgifter ska kunna ligga kvar i systemet och handläggning av återkommande ärenden ska förenklas. Upprepningar ska inte leda till att handläggare behöver göra helt nya bedömningar, såvida inte styrande lagstiftning förändrats. Gick det bra förra året borde det gå bra igen. 62

67 Automatisera via e-tjänst Enkla återkommande ärende ska kunna besvaras med automatik utan handläggning. Genom att ställa rätt kriterier för ett tillstånd, och genom att tydliggöra eventuella påföljder om lämnad informationen visar sig vara felaktig, kan vissa ärenden göras e-möjliga. Berörda myndighetsutövande förvaltningar uppmanas skapa denna förenkling där möjlighet finns. Följa ärendet En näringsidkare ska kunna följa sitt ärende via webb eller mobiltelefon till exempel genom ett ärendenummer. Kommunikationsrutiner för ärende, till exempel med uppdateringar via sms/e-post, behöver tas fram. Delprojekt 3 föreslår att det tas fram ett IT-stöd som gör det lättare för näringsidkaren att söka flera tillstånd/lov vid ett och samma tillfälle samt att följa sitt ärende. 6.3 halmstad.se Information och blanketter på webben behöver förbättras och uppdateras så att det blir tydligare och enhetligare. Information kan riktas mer mot näringsidkarens olika typer av önskemål och ärenden. Periodvis kan särskild information tydliggöras på startsidan, till exempel när det är dags att ansöka om uteservering. En del förbättringar kan göras omedelbart, medan blanketterna kan ses över i samband med införande av IT-stöd. Delprojekt 3 föreslår att förbättra halmstad.se så att publicerat material inte utgår från förvaltningens tillstånd/lov utan från näringsidkarens vanligaste önskemål. Det vore därför lämpligt att stadskontoret får i uppdrag att göra detta, så att en övergripande helhetsbild säkerställs. 6.4 Avgifter Avgifter kopplade till tillstånd och lov behöver ses över och uppdateras. Nivåerna är i många fall indexbaserade och höjs automatiskt från år till år. Självkostnadsprincipen ska vara gällande och avgifter ska kunna förklaras och motiveras på ett sätt som betalaren förstår. I Halmstads kommun har vi en blandning av fasta och rörliga avgifter. Fördelen med fasta avgifter är att man vet vad det kommer att kosta, nackdelen är att alla ärenden inte ser lika ut. När alla handlingar är kompletta från start och att inga andra behöver höras förkortas arbetet. Återkommande enkla ärenden av repetitiv art skulle därför kunna bli billigare med mer differentierad taxa. Med samordnade uppgifter mellan förvaltningarna skulle arbetsinsatsen kunna bli mindre och därmed skulle avgifterna i en del fall kunna sänkas. Delprojekt 3 föreslår en översyn och förtydligande av avgifterna. 63

68 6.5 Nyckeltal I dagsläget är det svårt att mäta prestandan av det arbete som utförs. Mycket mäts utifrån organisationens egen prestation och de interna processerna på respektive förvaltning istället för perpektiv taget ur kundens önskemål. Lämpliga nyckeltal behöver tas fram för att mäta de samverkande delarna i tillståndssökarens process. Utan relevanta nyckeltal blir vi snabbt föremål för andras tyckande. Med mätbara fakta kan vi påvisa handläggningstider etc, och därmed skapa acceptabla förväntningar på vår handläggning. Delprojekt 3 föreslår att det tas fram lämpliga nyckeltal som mäter processens prestanda utifrån sökandes önskemål. Till exempel handläggningstider för hela ärendet. 6.6 Serviceåtagande Delprojekt 3 och 4 samverkar till stora delar. Det är lämpligt att serviceåtagande för näringslivsarbetet som beskriver båda delprojektens inriktningar. Serviceåtagande är en hur-fråga som rör attityder och förhållningssätt och inte det strukturella funktionsorienterade förslag som delprojekt 3 utgör. Viktigt är dock att dessa två delprojekt inte föreslår motstridiga åtgärder. Projektledare i detta delprojekt har därför varit delaktig i arbetet med delprojekt 4. Delprojekt 3 förslår att det utifrån delprojekt 4 tas fram serviceåtagande. 7. Ekonomiska konsekvenser Kostnad för Samordningsledare tillkommer. Antal styrs av kommunens beslutade nivå för tillgänglighet. Projekt 3 gör bedömning att ca 4 personer behövs i fas 1 och ytterligare två när och om invånarlotsen anammas i ett framtida Contact Center. Fysiska arbetsplatser behöver därvid byggas i Rådhusets bottenvåning. Förlag är att omvandla den dåligt utnyttjade utställningslokalen till ToE-arbetsplatser. Likaså tillkommer kostnader för internutbildning. Kostnader för ovan nämnt IT-stöd är en del av e-förvaltning som angetts till verksamhetsförändringar. Fler investeringar kan komma att behövas i takt med att handläggning anpassas till e-tjänster. Föreslagna åtgärder kan med all säkerhet bidra till att undvika onödigt arbete och förkorta ledtider vilket leder till ökad kvalitet. 64

69 Näringslivsutredning delprojekt 4 Datum Version Signatur JH KÅ Uppdragsansvarig: Karin Åhström Projektledare: Jan Hellqvist Övriga projektmedarbetare: Björn Alvengrip Nilsson, Eva-Lena Torudd, Ingegerd Andersson, Karolina Davidsson. 1. Förslag Av delprojektet 4 föreslås Att anta riktlinje om service och bemötande Att anta utvecklingsprogrammet för berörda chefer och medarbetare 2. Sammanfattning I rapporten beskrivs hur förslaget till riktlinjer för service och bemötande tagits fram, hur det fortsatta arbetssättet föreslås vara innan slutligt beslut kan fattas samt hur förslaget till riktlinje ser ut. Riktlinjer för service och bemötande är användbara i alla sammanhang där våra kunder, dvs. medborgare, företagare och besökare, söker kontakt med kommunen. Riktlinjerna ska tydliggöra vad som kännetecknar vårt agerande, hur synpunkter tas emot och om hand, hur vi ser på tillgänglighet och hur vi återkopplar och hanterar de frågor som inkommit till oss. Ett utvecklingsprogram är utarbetat bestående av utvecklingsinsatser till berörda medarbetare och chefer som syftat till att stärka allas förmåga till god service och gott bemötande avseende förhållandet till näringslivet. I programmet finns särskilda insatser riktade till berörda chefer för att stärka förmågan hos dessa att verka som goda föredömen med fokus på att integrera det förväntade förhållningssättet i arbetsplatskulturen. I programmet finns också insatser riktade till medarbetarna som handlar om att utveckla varje enskild medarbetares förmåga till gott bemötande, tydliggöra riktlinjerna och vad de ställer för krav, öka insikten hos alla berörda om företagens villkor och situation och vilka behov som dessa har. 3. Uppdraget Uppdraget handlade om att stärka det fortsatta utvecklingsarbetet så att den övergripande målsättningen om att förbättra företagsklimatet i Halmstad infrias. Föreliggande delprojekt har haft i uppdrag att stärka organisationens kultur och värderingar och förhållningssätt med målsättningen att näringslivsföreträdare som kontaktar och möter kommunen upplever att bemötandet är serviceinriktat, kommunikativt och professionellt. Översynen avseende kommunens näringslivsarbete har pekat på behov av förändringar av attityder och bemötande. Uppdraget till projektgruppen har därmed handlat om att 65

70 Utveckla riktlinjer som belyser arbetsgivarens förväntningar på medarbetarna avseende service och bemötande. Genom utvecklingsinsatser bidra till att stärka alla berörda medarbetares förmåga till gott bemötande och att särskilt rikta detta till dem som berörs av ambitionen en väg in/ut. 1. Genom utvecklingsinsatser riktade till chefer säkra att dessa verkar som goda föredömen med särskilt fokus på att integrera det förväntade förhållningssättet i arbetsplatskulturen. Andra utredningar/processer att beakta Halmstad kommuns medverkan i SKL:s nätverksprojekt om utveckling av kultur och värderingar. Tidplan Genomförandet av aktiviteter inom ramen projektet följer tidplanen i utvecklingsprogrammet. Dessa beräknas starta hösten 2012 och vara slutförda senast samt vara koordinerade med kultur- och värderingsprojektet som pågår över samma tidshorisont. 4. Metod Projektgruppen har arbetat fram bifogat förslag till riktlinjer genom att undersöka vedertagna arbetsmodeller inom sektorn som bearbetats och stämts av inom projektgruppen. Innan beslut tas om dessa riktlinjer föreslås att en remissrunda äger rum bland berörda förvaltningar och att eventuella justeringar genomförs utifrån denna. Remissrundan syftar också till att besvara eventuella frågeställningar som kan uppkomma. Remissrundan föreslås äga rum i maj och riktlinjerna beslutas snarast möjligt efter detta. 5. Utredningens resultat 5.1 Riktlinjer för service och bemötande Halmstads kommun är till för sina medborgare, företagare och besökare. Vi ser alla som söker kontakt med oss som våra kunder och vi eftersträvar att ge alla dessa bästa möjliga bemötande och service. Våra riktlinjer uttrycker det förhållningssätt vi som medarbetare ska ha i mötet med de vi är till för samt beskriver hur vi ser på vår tillgänglighet och hur vi tar emot frågor och synpunkter och hanterar dessa. Alla våra kunder ska uppleva att vårt sätt att förhålla oss utgår från deras behov och att det kännetecknas av enkelhet, effektivitet och tydlighet. Enkelhet - vi ser till att kunden kommer i kontakt med rätt kompetens utifrån de behov han/hon har och vi vill att det ska upplevas som enkelt att kontakta oss och få hjälp och vägledning. Effektivitet - vi hanterar alltid frågor som inkommer till oss på ett korrekt sätt, våra insatser är professionella, sker så snabbt som möjligt och är samordnade utifrån kundens behov 66

71 Tydlighet - vi beskriver när och hur vi kan ge besked och hjälp utifrån frågställningen som inkommit till oss, vi ser till att våra besked är lätta att förstå avseende vad som gäller eller vad som beslutats samt att de förklarar hur det går till att driva frågan vidare. Vårt agerande i förhållande till dig som kund kännetecknas av att vi Är engagerade, vänliga och professionella Samarbetar internt för att nå effektivitet och helhetslösningar Har förmåga att lotsa frågor till rätt kompetens Har framförhållning och agerar smidigt Lär, förändrar och förbättrar Fokuserar på resultat Vår hantering av synpunkter kännetecknas av att Vi ser alla synpunkter som värdefulla och något som vi tar på allvar Vi tar emot synpunkter via alla kanaler Synpunkter ger oss möjlighet att förbättra vår verksamhet Vi har en systematisk dokumentation och uppföljning av inkomna synpunkter Tillgänglighet hos oss innebär att Det alltid finns möjlighet lämna meddelanden till oss via telefon, telefonsvar, eller på annat sätt Vi lyssnar av och läser in de meddelanden vi får och att vi hanterar dessa enligt fastställda svarstider Vi ser till att du som kund kommer i kontakt med rätt medarbetare från början För våra svarstider gäller att vi Ger svar direkt där det är möjligt Ser till vi samordnar svaret så att du får ett samlat svar som rör hela din frågeställning/ditt behov Återkommer senast inom två arbetsdagar med svar eller besked om när svar kan ges Ser till att ett slutligt svar alltid ges inom fem arbetsdagar vid enklare frågor, dvs. frågor som inte kräver utredningsinsatser Vid frågor som är mer komplicerade ger vi besked inom två dagar om när svar/besked kan ges. Som medarbetare tar vi ansvar för att Bemöta människor engagerat, vänligt och professionellt Se till att den som kontaktar oss kommer i kontakt med rätt medarbetare Ta emot och hantera klagomål, synpunkter och förslag samt gör vad vi kan för att förbättra och utveckla det vi gör Återkoppla så snabbt jag kan och senast inom angiven svarstid med besked/svar på en fråga Be om ursäkt om något blir fel Rätta till det som blivit fel Se till att besked finns om att jag är upptagen och inte kan svara och när jag åter är tillgänglig. 67

72 5.2 Utvecklingsprogram för berörda chefer och medarbetare Syfte med utvecklingsprogrammet Syftet med programmet till berörda medarbetare och chefer är att stärka allas förmåga till god service och gott bemötande avseende förhållandet till näringslivet. Inom programmet finns särskilda insatser riktade till berörda chefer för att stärka förmågan hos dessa att verka som goda föredömen med fokus på att integrera det förväntade förhållningssättet i arbetsplatskulturen. För medarbetarna handlar om att utveckla varje enskild medarbetares förmåga till gott bemötande, tydliggöra riktlinjerna och vad de ställer för krav, öka insikten hos alla berörda om företagens villkor och situation och vilka behov som dessa har Utvecklingsprogram 2. Workshop med perspektivet bemötande utifrån resultatet av kultur- och värderingsprojektet och vad bilden säger om relationen mellan kommunen och näringslivet och hur målbilden ser ut i det avseendet. 3. Insats för cheferna vad innebär riktlinjen för service och bemötande, vad ställer den för krav på dem och hur kan de motsvara detta, stöd i form av handledningsprocess hur de kan utveckla sitt personliga ledarskap utifrån riktlinjen. 4. Seminarium om riktlinjen för alla berörda dialogseminarium med alla berörda, vad riktlinjen innebär och ställer för krav, utrymme för diskussion i grupp om hur var och en kan efterleva den 5. Utbildning i kommunikation och bemötande lokalt anordnad utbildning om kommunikation och bemötande för medarbetare med myndighetsutövning 6. Seminarium till alla berörda medarbetare och chefer i företagarnas villkor och situation 7. Webbutbildningen företagslots genomförande av webbutbildning för berörda medarbetare och chefer om företagande, myndighetsutövning inom området i kombination med god service. 8. Tillhandahållande av de sk samspelet ett arbetsmaterial för att öka medvetenheten om frågeställningarna och öka möjligheterna till förbättringar och effektiviseringar i organisationen. Spelet kan användas på arbetsplatsträffar men också vid särskilda seminarier där berörda politiker och medarbetare deltar Tidplan Workshopen utifrån kultur- och värderingsprojektet resultat kan hållas i juni eller augusti i och därmed ev utgöra ett kompletterande underlag i arbetet med att fastställa riktlinjen för service och bemötande. Insatsen för chefer om vad riktlinjen innebär genomförs snarast efter det att den är antagen, dvs i slutet av augusti Insatsen för medarbetarna om riktlinjen genomförs strax därefter, dvs i början av september Utvecklingsinsatsen för att stärka berörda chefers förmåga att hantera sitt uppdrag startar i oktober och beräknas pågå med viss regelbundet fram till halvårsskiftet Utbildningen i kommunikation och bemötande för samtliga medarbetare genomförs i oktober 2012 med uppföljning i april

73 Webbutbildningen tillhandahålls för berörda medarbetare och chefer i oktober 2012 och alla förväntas ha genomgått den senast vid halvårsskiftet Seminariet om företagarnas villkor och situation genomförs i oktober Samspelet finns det tillgång till från november 2012 och ska därefter användas på arbetsplatsträffar eller i motsvarande sammanhang. Eventuellt gemensamt seminarium med samspelet som metod kan också anordnas av stadskontoret och i så fall genomföras någon gång under slutet av hösten Analys och slutsatser (Beskriv vad som talar för eller emot olika alternativ/eller det enda och dra slutsater = formulera förslaget utifrån analysen. Ok med underrubriker typ 6.1 zyz) 7. Ekonomiska konsekvenser De föreslagna utvecklingsinsatserna innebär kostnader för kommunen på ca 150 tkr. 69

74 HANDLA I HALMSTAD NÄRINGSLIVSUTREDNINGENS DELPROJEKT 5 1. Förslag 1. Stadskontoret får i uppdrag att ta fram ett uppdateringsbart kompetensunderlag om näringslivets, inklusive handelns, utveckling. 2. HNAB tillsammans med HCAB får i uppdrag att ta initiativ till en inledande dialog med företrädare för handelsområdena för att utröna intresset av gemensamma aktiviteter, t.ex. marknadsföring, och att arena för fortlöpande dialog. 3. HNAB får i uppdrag att tillsammans med fastighetsägarna diskutera former för samarbete kring etablering av detaljhandel. 2. Sammanfattning Ett nytt tänkande ska stärka Halmstad som handelsstad! Dialog - Inom Halmstad arbeta tillsammans med företrädare för de olika handelsområdena för att utveckla dem optimalt. Dialogen med handeln sker idag uteslutande genom Cityföreningen. För att ta ett helhetsgrepp om handeln i Halmstad krävs en utökad dialog med företrädare från de olika handelsområdena såväl handlare som fastighetsägare. Samsyn - Paketera och marknadsföra handeln i Halmstad som en sammanhållen enhet med alla dess handelsområden. Det gäller att få en samsyn av vikten att gemensamt visa upp Halmstad som handelstad. Kunskap - Genomföra en analys av handelsmixen och arbeta för etableringar som gynnar attraktionskraften för staden. För att kunna bedöma handeln i Halmstads och dess utveckling, hot och möjligheter behövs ett bättre underlag för diskussion. Exempelvis kartläggning av utbud, siffror och flöden. 3. Uppdraget Det politiska uppdraget är att Halmstads arbete med Cityföreningen och utvecklingen av handeln organiseras så att det främjar handelns tillväxt och utvecklar dialogen mellan kommunen, handeln och fastighetsägarna. I den av kommunchefen antagna uppdragshandlingen utvecklas detta till följande förslag till mål: 70

75 Öka handelskraften och stärka varumärket Halmstad som handelsstad Utveckling av handelsområden Paketering och marknadsföring till besökare Handelsetablering. Utredningen ska besvara frågorna: 1. Vad behöver förbättras för att stärka handeln i Halmstad? 2. Vad finns det för forum för dialog mellan aktörerna idag och vad saknas? 3. Hur ser handeln ut i Halmstad idag? Utbud, siffror, flöde. 4. Hur vill vi se Halmstad som handelsstad om 5 år? 4. Utredning och analys 4.1. Kommunens mål Det finns inga kommunala mål fastställda av kommunfullmäktige som är särskilt rikyade mot handel eller handelsutveckling. Däremot finns det ett övergripande mål under området Näringsliv och arbetsmarknad som säger: [Halmstad är] ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Det framstår inte som meningsfullt att inom ramen för utredningen lämna förslag till nya mål. Det torde vara tillräckligt att använda det ovan redovisade målet för att inom respektive berörda nämnder/bolag formulera verksamhetsmål för det finns behov av en gemenam inriktning för arbetet. Handelsutredningen konstaterade bl.a. att Kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringsförfrågningar från detaljhandelsföretag. Detta påstående kan lätt generaliseras och omformuleras till att kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringar. Därmed faller den inom ramen för det allmänna näringslivsarbetet. Däremot skulle det kunna vara intressant att tillsammans med fastighetsägarna diskutera former för samarbete i arbetet med att intressera företag för att etablera sig i Halmstad. Der finns därför behov av en samlad, gemensam inriktning för handeln. Samtidigt finns det skäl att fundera över på vilket sätt handeln, och möjligheterna att expandera handelsområdena framöver beaktas i översiktsplanearbetet. 4.2 Dialog Kommunen har sedan lång tid ett etablerat samarbete med Cityhandeln och fastighetsägarna i City genom Cityföreningen. Det finns ingen anledning att avsluta det samarbetet utan istället bör kommunen satsa på att utveckla samarbetet i den riktning som diskuterats inom ramen för Stadens hjärta. När det gäller den övriga handeln, på Stenalyckan, Eurostop och Flygstaden, så finns det ingen etablerad dialog utan en sådan måste inledas. 71

76 Halmstads handel Handelsutredningen Halmstads kommun lät Handelns Utredningsinstitut (HUI) genomföra en handelsutredning under senare delen av 2000-talet (KS 2007/0406). Utredningen kom fram till ett antal slutsatser och rekommendationer. Synen på etableringslägen summerades så här: HUI bedömer att flygstaden och Stenalyckan/Eurostop är de bästa externa lägena att bygga vidare på vad gäller detaljhandelns framtida utveckling. Anledningen till detta är att dessa områden har en befintlig och etablerad handel med ett lokalt och regionalt upptagningsområde. Att påbörja utvecklingen av ett tredje område i något av ovanstående områden leder, ur ett konsumentperspektiv, till en alltför splittrad och geografiskt utspridd handel med ökade sök- och transportkostnader som följd. Kommunen och fastighetsägarna bör därför eftersträva att utveckla den befintliga handeln på Flygstaden och Stenalyckan/Eurostop genom förtätningar och utbyggnader av befintlig handel samt förstärkningar av kollektivtrafikförbindelserna. De totala slutsatserna samlades inom ramen för det som kallades policyrekommendationer och som här återges i korthet: Halmstad City - Etablering 1. Kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringsförfrågningar från detaljhandelsföretag 2. Kommunen bör verka för att flytta attraktiva verksamheter från mindre attraktiva stråk till stråk med högre attraktivitet när tillfälle ges. 3. Kommunen bör utnyttja den potential som oförutsedda händelser ger till förändring. Halmstad City - Utbud Halmstad City - Tillgänglighet 4. Stadskärnans karaktär bör bevaras och förstärks genom att utöka utbudet av detaljhandel samt övrig kommersiell och offentlig service. 5. Detaljhandelsutbudet bör förstärkas inom beklädnadshandeln samt handeln med hemutrustning och fritidsvaror. 6. Halmstad bör verka för att öka den fysiska tillgängligheten i stadskärnan 7. Kommunen bör verka för att synliggöra den goda tillgängligheten till centrala parkeringsplatser 8. Kommunen bör verka för att underlätta samspelet mellan fotgängare, cyklister och kollektivtrafik utmed de för handeln centrala stråken. 9. Kommunen bör, genom sin medverkan i centrumbolaget, verka för en ökad tillgänglighet genom att samordna och förlänga detaljhandelns öppettider. Halmstad City 10. Kommunen bör verka för en större enhetlighet aseende 72

77 Kommersiell gestaltning detaljhandelns och övrig kommersiell service skyltning i gaturummet. 11. Kommunen bör verka för att förstärka och förtydliga stadskärnans kommersiella stråk. 12. Kommunen bör verka för att vitalisera den fysiska miljön och aktivera strategiska punkter i stadskärnan. 13. Kommunen bör verka för att öka trygghetskänslan i stadskärnan genom ljussättning av strategiska punkter/miljöer. 14. Restauranger/uteserveringar bör få en tydligare planering. Flygstaden - Etablering 1. Kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringsförfrågningar från detaljhandelsföretag 2. Kommunen bör planera och verka för att nya markområden frigörs för detaljhandel Flygstaden - Utbud Flygstaden - Tillgänglighet 3. Detaljhandelsutbudet bör även fortsättningsvis ha volymhandelskaraktär 4. Kommunen bör verka för att förbättra in-/utfarter till parkeringsytor i norra delen av Flygstaden. 5. Kommunen bör verka för att förbättra sök- och genomfartstrafiken i och kring norra delen av Flygstaden 6. Kommunen bör verka för att förstärka tillgängligheten med lokalbussar från stadskärnan och olika delar av kommunen. 7. Kommunen bör verka för bättre skyltning till och inom Flygstaden. Stenalyckan/ Eurostop - Etablering 1. Kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringsförfrågningar från detaljhandelsföretag 2. Kommunen bör planera och verka för att nya markområden frigörs för detaljhandel. 3. Detaljhandelsutbudet i området kring Stenalyckan bör fortsättningsvis ha volymhandelskaraktär 4. Detaljhandelsutbudet i området kring Eurostop bör förstärkas med beklädnad och fritidsvaror. 5. Kommunen bör verka för att förstärka tillgängligheten med lokalbussar från stadskärnan, olika delar av kommunen och det omkringliggande upptagningsområdet. 73

78 Övrig centralort - Etablering 1. Kommunen bör ha en restriktiv hållning beträffande utveckling av nya handelsområden i externa lägen i kommunen. 2. Kommunen bör ha en tillåtande attityd till etableringsförfrågningar av dagligvaruhandel av lågpris och bostadsnära karaktär samt i görligaste mån eftersträva att befintlig dagligvaruhandel av bostadsnära karaktär bibehålls.. 3. Kommunen bör ha en restriktiv hållning till etableringsförfrågningar av dagligvaruhandel av stormarknadskaraktär. Kommunstyrelsen beslutade att rapporten skall utgöra underlagsmaterial i arbetet med kommunens översiktliga planering samt i tillämpliga delar i andra handlingsprogram inom ramen för visionsstyrningsmodellen. Vilka åtgärder som vidtagits med anledning av handelsutredningen och vilka effekter dessa har fått har inte utvärderats. Det är emellertid uppenbart att flera åtgärder, kanske främst i city, har genomförts eller håller på att genomförs. Exempel på detta är upprustningen av Köpmansgatan, pågående planering av motsvarande åtgärder på Stor- respektive Brogatan och arbetet med Stadens hjärta. Utredningen används också som underlag för arbetet med översiktsplanen Handeln i siffror Det har inom utredningens ram, med hänvisning till den korta utredningtiden och då material inte smlas inregelbundet, inte varit möjligt att beskriva handelsutvecklingen över tid. Några siffror har dock varit möjliga att ta fram och de redovisas nedan. Handeln i Halmstad omsatte år mkr fördelat på dagligvaruhandel med 3040 mkr och 3196 mkr inom sällanvaruhandeln. Halmstads handel sysselsatte år personer Handelsindex visar om det finns ett in- eller ett utflöde av handel i en kommun. Index över 100 visar på inflöde, index under 100 på utflöde. Tabellen nedan visar utvecklingen mellan 2007 och 2010: dagligvaruhandel sällanvaruhandel totalt

79 En jämförelse med hallandskommunerna visar att Halmstad 2010 uppvisade det näst bästa resultatet såväl när det gäller daglig- som sällanvaruhandel som totalt. Halmstad överträffas dock vida av Falkenberg i alla grupperna. Jämförs Halmstads totalresultat med en grupp av större städer blir bilden delvis en annan. Halmstads index är högre eller betydligt högre än Södertäljes, Eskilstunas, Lunds, Helsingborgs och Jönköpings. Däremot är indexet betydligt motsvarande index för Gävle, Karlstad och Skövde. Siffrorna säger en del, men bristen på längre tidsserier gör att det är svårt att se utvecklingen. Och avsaknaden av noggrant utvalda jämförelsekommuner gör det svårt att säga hur utvecklingen egentligen ser ut Handeln, besöksnäringen och marknadsföringen I Svensk Handels trendrapport som släpps i maj pratar man om arena för konsumtion och destinationsstrategi istället för handelsstrategi. De som förmår bygga attraktiva och välkomnande arenor med konsumtion är morgondagens vinnare. Men en Festination (fest+destination)är inte enkel att skapa, underhålla och utveckla. Det kräver strategier och samspel mellan alla aktörer-på plats och online. För att bli en destination med attraktionskraft krävs ett helhetstänk, där handeln är en viktig del. Det handlar då om handeln i ordets vidaste bemärkelse som innefattar allt vi konsumerar: varor, upplevelser, tjänster och service. En attraktiv destination, en Festinatio, skapas genom att handeln finns med som en viktig drivkraft och självklar utgångspunkt i planeringen. Halmstads marknadsförs inte som en stad att handla i. Att Halmstad trots det har ett handelsindex över 100 för både dagligvaru- och sällanvaruhandel torde hänga samman dels med besök, kanske främst från Hylte och Laholm, som syftar till att handla men också att Halmstad är en turiststad med många sommargäster. Samtidigt är konkurrensen svår, inte minst från Falkenberg (läs huvudsakligen Ullared), en konkurrens som sannolikt kommer bli svårare. Ska Halmstad öka sin marknadsandel, eller kanske tom bara behålla den, behövs en med näringslivet samordnad marknadsföring Kunskap Kunskap om handeln, dess komponenter och utveckling samlas inte in fortlöpande av Halmstads kommun. Därmed saknas underlag för diskussion om åtgärder för att stärka handeln och den bristen har hittills i huvudsak kompenserats genom köp av handelsutredningar. Värdet av sådana utredningar ska inte underskattas, men de kan inte tillgodose behovet av ett löpande, uppdaterat kunskapsunderlag. 75

80 Näringslivsutredning delprojekt 6 Kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet ska öka Uppdragsansvarig: Annika Vannerberg Datum Version Signatur Projektledare: Marina Zivojinovic Övriga projektmedarbetare: Pär Henriksson, UAF Christina Agerlöv, UAF Anna Hammarlund, UAF Catarina Carlsson, BUF Leili Lindwe, HNAB 1. Förslag Föreliggande utredning föreslår att det skapas en operativ strategi för det fortsatta arbetet med att förbättra kontakterna mellan ungdomsutbildning och näringsliv enligt den beskrivna modellen VLC skall inneha en central roll/sammanhållande funktion i detta arbete strategin skall utgå ifrån fyra grundpelare: koordination, modeller för samverkan, metoder samt marknadsföring en koordinator utses arbetet med strategin startas upp under våren 2012 koordinatorn arbetar med uppbyggnad och implementering av samverkansmodellen under 2012 och 2013 och att utvärdering skall ske under hösten 2013 Utförligare beskrivning av föreslagen strategi finns att läsa under punkt Sammanfattning Kartläggning av pågående insatser och genomförda undersökningar visar på stor variation av inslag och metoder samt engagemang och samarbetsvilja både inom utbildningsväsendet och näringslivet. Det som främst saknas idag är samlad kunskap och koordination internt inom Halmstads kommun. Det skulle underlätta för företag som snabbt vill komma i kontakt med rätt person när de önskar samarbeta med ungdomsutbildningen samtidigt som det även skulle gynna och effektivisera det interna informations- och erfarenhetsutbytet. Framställning av ett variationsrikt och tidseffektivt utbud som skall erbjudas potentiella samverkansparter och som 76

81 dessutom är väl kommunicerat och känt både internt och hos näringslivets representanter ges därför hög prioritet. Målsättningen är att elever i enlighet med de nationella styrdokumenten skall få inspiration till och kunskaper om arbetslivet samt att bättre måluppfyllelse nås genom ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det långsiktiga målet är att skolan varje termin för varje årskurs ska genomföra minst ett samverkansprojekt i ett progressivt sammanhållet perspektiv. Genom detta kommer skolorna att bli en mer integrerad del av lokalmiljön. Ur ett arbetsgivarperspektiv torde det vara intressant med en positiv profilering i närmiljön, nya perspektiv på sin verksamhet, att få nya idéer och inspiration baserade på elevers kreativitet samt att sätta arbetslivets krav på dagordningen i undervisningen, vilket kommer att gynna träffsäkerheten vid framtida rekryteringar. 3. Uppdraget I Planeringsdirektivet finns under rubriken 6.1 uppdrag beskrivet som handlar om att kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet ska öka. Vikten av en tidig och lyckad etablering på arbetsmarknaden poängteras samt att denna underlättas av insatser under utbildningstiden där den unge får kontakt med arbetslivet. Här framförs även åsikten att dagens verksamhet inte är tillräckligt bra varför utredningens uppdragsgivare efterlyser förslag till arbetsmodell som är banbrytande i Sverige. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) ålades i början av februari 2012 huvudansvaret för denna utredning, att genomföras i samverkan med Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) och Halmstads Näringslivs AB (HNAB). Intentionspunkterna i utredningsuppdraget är: Kontakterna mellan skola och näringsliv fördjupas så att kontakten med arbetsmarknadens aktörer blir ett naturligt inslag för elever både i grund- och gymnasieskolan En sammanhållen funktion skapas för arbetsmarknadsrelaterade kontakter mellan kommun (inklusive skolorna) och näringsliv 4. Metod Utredningen baseras på faktainsamling och kartläggning av pågående insatser och samverkan mellan ungdomsutbildningen och näringslivet. Projektdeltagarna har även tagit del av enkätundersökningar genomförda i skola och näringsliv. Ett viktigt bidrag till utredningen är även den empiriska kunskapen hos projektdeltagarna, vilka ingår i olika nätverk och har breda kontaktytor. Förslaget till den operativa strategin baseras på de utvecklingsmöjligheter som projektdeltagarna har erfarit genom samtal och möten i olika forum med företrädare för skola och näringsliv. Inspiration har även hämtats från andra kommuners arbetsmetodik samt från våra grannländer. 5. Utredningens resultat Kartläggning har gjorts av pågående insatser/samverkan på BUF, UAF och HNAB. I följande text ges ett axplock av de insatser som sker, utförligare beskrivningar finns att läsa i bifogade bilagor. 77

82 Sommarkraft Inom ramen för Sommarkraft kommer 340 gymnasieungdomar att erhålla sommarjobb i tre veckor på Halmstads kommun. Fyrtio av dessa riktas till ungdomar med funktionsnedsättning. Genom denna satsning får ungdomarna möjlighet att komma ut och känna på arbetslivet och få en lön. Uppföljning av tidigare års satsningar visar på att denna insats är mycket uppskattad bland ungdomarna, eller som en ungdom skrev i 2011 års utvärdering: Det här var de tre bästa veckorna i mitt liv!. Moving Out Vad händer efter gymnasiet? Vem ska jag vända mig till om jag vill plugga vidare? Vad ska jag tänka på när jag söker jobb? Många ungdomar vet inte vad som händer efter att de har slutat skolan och för att motverka oviss sysslolöshet och risk för utanförskap erbjuds ungdomarna arbetsmarknads- och samhällsinformation i preventivt syfte. Personal från UAF/Arbetsmarknadsenheten, Vägledningscentrum och Arbetsförmedlingen besöker under våren alla avgångsklasser på gymnasieskolorna i Halmstads kommun (inklusive friskolorna) för att informera och svara på frågor från eleverna. HNAB Halmstads Näringslivs AB främjar samverkan mellan skola och näringsliv genom arrangemang av olika slag, såsom stipendieutdelning UF (Ung Företagsamhet), utmärkelse bästa UF-lärare, Tillväxtdagen, Guldmorgnar, Guldgalan m m. Man bistår också med information om näringslivet till pedagoger och elever i form av föreläsningar samt tar emot elever på praktik. SMILE Sedan 2011 bedrivs projekt SMILE, Skandinaviska Metoder för Innovativt Lärande i Europa. Det är ett treårigt projekt finansierat av KASK (Kattegatt/Skagerak sekretariatet). Projektet syftar till att utveckla former för naturvetenskaplig undervisning och öka rekrytering till naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Projektet omfattar både barn och ungdomar i Halmstad, Varberg, Telemarks Fylke i Norge samt Silkeborgs kommun i Danmark. Till projektet finns ett flertal samarbetspartners bl a Region Halland, Halmstad Högskola och NCM, Nationellt centrum för matematik. Halva projektperioden är snart avverkad och arbetet hittills har resulterat i både operativa insatser samt förslag till hur man kan utveckla området skola/närsamhälle i Halmstad. Detta underlag kommer att användas för den fortsatta utvecklingen av kontakterna mellan skola och närsamhälle. STEPS Projektet STEPS, strategiskt entreprenörskap i skolan, finansieras av Europeiska socialfonden och är ett regionalt projekt som pågår i två år fr o m februari Syftet med projektet är att skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola och målgruppen är skolledare, SYV och lärare. Cirka 20 skolor i Halland ingår i projektet och samtliga är igång med förändringsarbete och unika kompetensutvecklingsinsatser. KomTek KomTek bedriver en bred verksamhet som främst riktar sig till elever i grundskolan. Som exempel kan nämnas: teknikaktiviteter för mellanstadieelever som sedan 78

83 sammankopplas med studiebesök på teknikföretag och verkstadsindustri, entreprenörskap i form av projekt som elever genomför på uppdrag av företag, arrangemang av årlig teknikmässa, lärarfortbildning inom teknik m m. Halmstad gymnasieskola På Kattegattgymnasiet har Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammets ekonomiinriktning haft samarbete med skogsindustrin under en lång följd av år. Samarbetskontakterna har i första hand handlat om årligt deltagande i Framtidsresan. Även åk 2 på NV- och SPprogrammet och åk 1 på Teknikprogrammet har varit med på dessa temadagar. Eleverna på NV Da Vinci på Kattegattgymnasiet har genomfört projekt åt och i samarbete med STORA ENSO i Hyltebruk. Kattegattgymnasiet är också ett certifierat Teknikcollege och detta innebär i sig ett mycket nära samarbete med den lokala verkstadsindustrin med styrgrupp, utökade praktikplatser för elever, handledarutbildning, uppdrag från företag m m. På Sturegymnasiet har eleverna på det Estetiska programmets teaterinriktning medverkat som trovärdiga figuranter i samarbete med garnisonens, räddningstjänstens och polisens olika tillämpningsövningar. Teatereleverna och deras lärare har också medverkat i Högskolan i Halmstads utbildning av förskollärare. Elever från inriktningarna dans och musik har vid ett flertal tillfällen samarbetat med olika privata och kommunala verksamheter där man har förgyllt event av olika slag och således fått tillämpa sina kunskaper under skarpa förhållanden utanför lektionsalarna. Supported Employment i gymnasiesärskolan Halmstads gymnasiesärskola införde för ca tre år sedan metoden Supported Employment, som går ut på att utifrån individens behov och drivkraft söka upp och skaffa matchande arbetsplatser och därefter ge eleven personligt stöd på arbetsplatsen samt stöd åt arbetsgivaren med eventuella anpassningar. Halmstads gymnasiesärskola är med i det nationella projektet Arbetsvägen, som drivs av Arbetsförmedlingen i samverkan med bl a Försäkringskassan och Samhall. Projektet syftar till att fler funktionshindrade ungdomar från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska komma ut i arbete. Teknikcollege samt Vård- och omsorgscollege Samverkan pågår på regional nivå mellan utbildning och näringsliv inom ramen för utbildningsformen Teknikcollege, som är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Vid ett teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Utbildningsinnehållet formas gemensamt av utbildningsanordnare och företag. Industrirådet granskar och certifierar skolor som ansöker om att bli Teknikcollege. Denna samverkansmodell har visat sig fungera mycket väl och det pågår även planering för start av ett Vård- och omsorgscollege, där syftet är att kvalitetssäkra vårdutbildningarna inom hela regionen. 79

84 Vidare pågår inom ramen för vuxenutbildningen en kontinuerlig omvärldsanalys och behovsinventering i samverkan med näringslivsrepresentanter i syfte att ta fram kurspaket som är efterfrågade av och anpassade till arbetsmarknaden. Dessa kurspaket förankras även hos berörda branschråd. Övriga insatser på grundskolor och gymnasium Andra insatser som pågår och som är riktade till elever är: samarbete med Teknikoch kompetenscentrum, som bidrar med sitt överskott från föreningen till att bygga upp en modern och funktionell maskinpark samt bidrar med inköp av teknisk utrustning och samverkan med den ideella föreningen Framtidsfrön i syfte att skapa ett mer entreprenöriellt förhållningssätt på skolorna. Genom Ung Företagsamhet ges elever möjlighet att under sin gymnasietid driva UFföretag, Transfer.nu erbjuder kostnadsfria föreläsningar av representanter från näringslivet; samverkan med olika branschorganisationer möjliggör studiebesök och temadagar för elever samt att ett antal tävlingar går av stapeln varje år i samarbete med företag eller olika organisationer. På skolorna använder man sig även av de möjligheter som Internet erbjuder, ett exempel är webbplatsen YRMiS, där korta filmer ger unga människor förebilder i olika yrken och samtidigt visar hur olika arbetsplatser fungerar. 6. Analys och slutsatser 6.1 Problemformulering - förbättringspotential Kartläggning av beskrivna pågående insatser visar att det finns ett kontinuerligt samarbete på många olika arenor mellan ungdomsutbildningen och näringslivet. Däremot är kunskapen om detta inte tillräckligt spridd och kommunicerad mellan olika skolor och/eller till näringslivet. Det saknas samlad kunskap och lättillgänglig information om allt som sker och vilka kontaktytor som finns. Mycket av det som sker på skolorna och inom vissa utbildningsinriktningar fungerar väldigt väl och skulle kunna användas som modell för andra. Region Halland, Företagsamt Halland, har gjort en kartläggning bland lärare och rektorer som visar på att det som efterfrågas är stöd i implementeringen av det praktiska arbetet gällande entreprenöriellt lärande i skolan. Detta kan exempelvis vara administrativt stöd kring omvärldskontakter, stöd att komma igång rent praktiskt, erfarenhetsutbyte m m. Det finns ett stort behov av en inspirationsbank för pedagoger och rektorer, vilken skulle bidra till samordnings- och effektivitetsvinster genom att man drar nytta av varandras erfarenheter, upparbetade kontaktnät och välfungerande samverkansmetoder. En samverkan från förskola genom grundskola och gymnasium ger förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan skola och arbetsliv. Genom att olika perspektiv från lärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) möts och det entreprenöriella lärandet i skolan kopplas till omvärldskontakter kan eleverna få ökad kunskap om arbetslivet och större kännedom om sina intressen. Det blir på så sätt en hjälp för eleverna att mer medvetet se följderna av sina utbildningsval. Samarbetet mellan SYV och lärare är ett av de områden som också nämndes som utvecklingsarena i Företagsamt Halland. I detta arbete kan den koordinatorsfunktion på VLC som föreslås spela en stor och viktig roll. 80

85 På grund av bristen på koordination och en väl kommunicerad samlad bild av befintligt utbud kan det vara svårt för representanter från näringslivet att hitta rätt. Hos många företagare finns både engagemang och vilja till samverkan men man vet inte hur man ska gå tillväga för att etablera kontakt och man känner heller inte till vilket samarbetsutbud som finns. Det föreligger en risk för ineffektivitet och dubbelarbete samt att kommunens representanter kan uppfattas som röriga och oorganiserade om flera olika kommunala aktörer uppvaktar ett och samma företag med samma frågor. Utifrån ovan förda resonemang har en strategi formulerats i syfte att koordinera, effektivisera och kommunicera samverkansutbudet: Det ska vara lätt att hitta rätt! 6.2 Strategi för att förbättra kontakter mellan ungdomsutbildning och näringsliv Strategin vilar på fyra grundpelare: 1. Koordination/organisation: Vägledningscentrum central funktion 2. Modeller för samverkan 3. Metoder 4. Information/Marknadsföring Det ska vara lätt att hitta rätt! 1. Koordination/organisation: Vägledningscentrum ges i uppdrag att samordna kontakter mellan utbildning och näringsliv Bedömningen är att det under uppbyggnadsskedet ( ) krävs förstärkning av 100 % koordinator/marknadsförare för detta uppdrag. Organisatorisk tillhörighet för denna tjänst föreslås vara VLC. 81

86 När grunden är uppbyggd skall bedömning göras huruvida det går att hantera detta uppdrag genom arbetsfördelning mellan ordinarie personal på VLC eller om denna funktion ska permanentas och hur den framtida finansieringen i så fall ska lösas. Utvärdering föreslås ske hösten Initial prioritering för koordinatorn/marknadsföraren är att skyndsamt framställa katalog som beskriver pågående insatser/samarbete samt det samverkansutbud som kommer att finnas att välja mellan för intresserade parter. Katalogen som framställs ska därefter hållas aktuell och uppdateras fortlöpande och beskriva mångfalden av goda exempel. Förutom att ansvara för att samlad dokumentation hålls aktuell ska koordinatorn även förmedla kontakt, sprida erfarenheter, förfina metoder för kontaktskapande samt svara för att uppföljning och utvärdering av genomförda insatser och samverkan sker. I förlängningen ska även det regionala perspektivet beaktas. 2. Modeller för samverkan VLC ges i uppdrag att arbeta fram en modell för hur kontakter mellan skola och näringsliv ska samordnas. En arbetsgrupp med representanter från UAF, BUF och HNAB bör utses för detta ändamål. Företag har olika förutsättningar och möjligheter till samverkan, det som passar det stora företaget passar kanske inte för ett enmansföretag. Därför bör en miniminivå för samarbete erbjudas som är tilltalande och som skulle kunna attrahera och passa alla typer av företag. En miniminivå skulle kunna vara Inspiratör för en dag. Genom att skapa olika moduler med samarbetserbjudanden till företag där man utgår ifrån miniminivån med Inspiratör för en dag i ena änden av skalan till en mer avancerad form av samverkan såsom exempelvis arbetsplatsförlagd utbildning i andra änden av skalan kan man erbjuda ett brett spektra av olika samarbetsmöjligheter. Dessa erbjudanden skall finnas att tillgå i både tryckt och digital form, de skall vara lättillgängliga och lättbegripliga. Modellen med inspiratörsplatser ( Inspiratör för en dag ) skulle kunna fylla en funktion som en modern variant av prao och fungera som komplement/substitut till en veckas prao. Genom möjligheten att erbjuda en kortare inblick i ett yrke vinner man flera fördelar: på detta sätt kan fler ungdomar erbjudas denna möjlighet, en ungdom kan vara flexibel och få en inblick i många fler yrken jämfört med en enda praktikperiod på en och samma arbetsplats, en del företag har av olika skäl inte möjlighet att ta emot praktikanter på längre perioder men har lättare för att ta emot en ungdom under en dag då och då och på detta sätt skulle man få in fler platser samt att ungdomarna har större möjlighet att få en inblick i yrken som kräver längre utbildning då det inte handlar om en renodlad praktik utan mer om en observation. För arbetsgivarnas del kräver inspiratörsplatserna inte samma planering som exempelvis en veckas praoplatser, vilket sannolikt ökar platstillgången. Modellen med inspiratörsplatser skulle kunna fungera både för grundskoleelever och gymnasieelever och är även att föredra med tanke på arbetsmiljöansvaret, som i vissa fall kan vara ett hinder för en elev att få komma ut på en arbetsplats. Sett ur skolans perspektiv är inspiratörsplatserna tilltalande då det enbart rör en dag och inte stör undervisningen i något större utsträckning om eleverna ger sig ut på olika dagar. 82

87 Det kanske viktigaste perspektivet är att skolan på detta sätt smidigt kan anpassa sig efter arbetslivet. Självklart skall även möjligheten att ta emot en elev på längre praktikperioder finnas för de arbetsgivare som har möjlighet till detta. Det handlar exempelvis om platser för APL (arbetsplatsförlagd utbildning), d v s skräddarsydda praktikplatser där syftet är ett led i en utbildning och där praktikperioden är individuellt anpassad. VLC ska ansvara för att det byggs upp en inspiratörsbank d v s att alla företag som anmäler sitt intresse av att agera inspiratörer/skugga för en dag läggs in i ett register. På detta sätt kan en snabb kontaktförmedling ske mellan skola och företag. Detta gäller även för de företag som anmäler sitt intresse av att agera fadderföretag för klasser även här skall det byggas en fadderbank som möjliggör snabbt och effektivt kontaktskapande. 3. Metoder En viktig metod för att skapa nätverk är handledarutbildning. I Halland har teknikcollege under 2011 byggt upp en handledarutbildning för verkstadsindustrin där syftet är att företagsrepresentanter deltar tillsammans med lärare. Målet är att kvalitetssäkra företagens möjligheter att bättre kunna möta upp elever från både grundskola, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Denna metod är nu under utveckling och kommer under 2012 att bli regional för alla branscher. En annan viktig utgångspunkt är definitionen av en miniminivå. I likhet med framställningen av ett samverkanserbjudande riktat till företag som sträcker sig från en miniminivå till mer kvalificerade former och metoder bör även en miniminivå diskuteras och formuleras inom skolan. Av den bör framgå vilken som är den lägsta nivån för entreprenöriellt lärande i skolan. Vad ska alla barn erbjudas, med början redan i förskolan? Innehåll och ambitionsnivå bör arbetas fram i en arbetsgrupp bestående av representanter från UAF, BUF, HNAB och andra näringslivsrepresentanter och diskussionen kring detta bör påbörjas snarast. Det finns i dagsläget flera exempel på väl fungerande samverkan i närsamhälle. Metoder som används framgångsrikt och som i större utsträckning skulle kunna spridas som goda exempel är: lokala samarbetsgrupper/ goda grannar (skolor knyter kontakter med närliggande företag), mässor (elever gör företagsbesök och skapar därefter mässor där de presenterar företagen), arbetsplatsbesök i olika ämnen, CV-framställning och arbetsintervjuträning i samarbete med företagsrepresentanter m m. Som tidigare nämnts är Inspiratör för en dag/skuggning samt Fadderföretag koncept som, i de fall de prövats hittills, fungerat mycket väl och som avses användas och spridas i betydligt större omfattning. Nya grepp som kommer att prövas är anordnande av frukostmöten och näringslivsluncher för företagare på skolor. Syftet är att företrädare för näringslivet ska ges möjlighet att möta elever under informella former och att detta leder till intressanta diskussioner och nya kontakter mellan elever och företagare. I syfte att locka fler företag att åta sig rollen som fadderföretag kommer intensifierad samverkan att ske med Teknik och Kompetenscentrum (TEK). 83

88 4. Information/Marknadsföring En mycket viktig del i det samlade och intensifierade arbetet med att förbättra samarbetet mellan skola och näringsliv är tydlig information och bred marknadsföring. Ledstjärnan i detta arbete är Det ska vara lätt att hitta rätt! - det ska vara lätt för företagare som vill samarbeta med ungdomsutbildningen att komma i kontakt med koordinator på VLC, att genom detta få ta del av aktuella erbjudanden och att erhålla hjälp med att etablera kontakt med den skola som arbetar med just den modul som företaget visar intresse för. Ett verktyg i detta arbete är den katalog som skall framställas. Format och innehåll ska vara tilltalande och alla aktuella samarbetsmoduler, insatser och kontaktytor redovisas i syfte att visa på den variation som finns att erbjuda. Katalogen ska finnas att tillgå i tryckt form, på Halmstad kommuns hemsida samt som I-book. Den kommer att kunna användas både för internt och externt bruk, dels som presentation till näringslivet men även genom att den kan fylla en funktion som inspirationsbank för pedagoger, där de kan välja vilket/vilka koncept och inslag som passar för just deras elever och som de kan arbeta efter. Det bedöms vara väsentligt i marknadsföringssyfte att under en initial period även arbeta med extraordinära evenemang i syfte att sprida kunskap, förstärka befintliga samverkansarenor samt skapa nya kontakter och nätverk. Exempel på tänkbara evenemang: arrangemang av Inspiratörsgala /gala för Fadderföretag, spridningskonferenser och tävlingar. De företag som ställer upp och som visar engagemang och vilja att samarbeta bör uppmärksammas. Detta skulle också kunna ske genom positiv exponering på Halmstad kommuns hemsida i form av en för ändamålet särskilt avsedd sida där företagens namn med eventuell logotype finns med och där kommunen tackar för engagemanget. Det vore även av värde att arrangera en inspiratörsdag för politiker då man kan diskutera olika idéer. 6.3 Diskussion Vid studie av och jämförelse med insatser i andra kommuner i Sverige och i våra skandinaviska grannländer står att finna mycket entusiasm, uppfinningsförmåga och kreativitet. En hel del av det som görs är sig likt (exempelvis fadderföretag, studiebesök, praktik, arbetsplatsförlagd utbildning, näringslivsrepresentanter som föreläser i skolor, spridningskonferenser m m). Som exempel kan också nämnas att man i Norge har arbetat länge med frågan och tagit fram en syftesbild för skola och företag samt modeller för samverkan. I Danmark finns en stor katalog som lyfter fram olika samverkansformer. Här finns således inspiration att hämta. Det unika - och oftast det svåraste - är att utveckla en välfungerande struktur som är anpassad för just den kommun som man själv verkar i och som är genial i all sin enkelhet. Med detta menas att det är viktigt att de samverkansmodeller som skapas och som erbjuds skall vara lätta att förstå, ta till sig och använda - för alla involverade! Detta gäller både internt inom kommunen och gentemot externa intressenter. Som beskrivits i föreliggande utredning händer mycket även i Halmstads kommun och det finns stort engagemang och vilja till samverkan. Viktigt fokus initialt är inte att göra mer utan att göra det bättre, mer strukturerat, mer känt och framförallt mer lättillgängligt! Det är angeläget att arbetsmetoderna är tilltalande och inspirerande för 84

89 både kommunens personal och för företagare. Det gäller således att skapa en stabil, operativt genomförbar och tilltalande grund för samverkan, att formera en koordination som fungerar smidigt och effektivt samt att leva upp till vårt motto Det ska vara lätt att hitta rätt! 7. Ekonomiska konsekvenser Föreliggande utredning föreslår att arbetet enligt föreslagen strategi startar snarast möjligt under våren 2012 och att det leds av en koordinator/marknadsförare med organisatorisk tillhörighet på UAF/VLC. Finansiering av denna för ändamålet tillskapade tjänst skulle under 2012 kunna ske inom ramen för UAF s befintliga budget. För 2013 avses medel sökas från Ökade livschanser för unga. Under hösten 2013 bör en realistisk bedömning kunna göras huruvida det är möjligt att från och med 2014 fortsätta driva det uppbyggda arbetet och metoderna med ordinarie personal på VLC eller om koordinatorsfunktionen ska permanentas. Marknadsföringsaktiviteter och punktinsatser kan under en initial period komma att kräva extra resurser. Intentionen är att även för dessa söka medel ur Ökade livschanser för unga avseende år Förteckning över bilagor: Bilaga 1. Vad gör Halmstads Näringslivs AB för att främja samarbete skola näringsliv? Bilaga 2. Samverkan mellan skola och arbetsliv inom gymnasieskolan i Halmstad Bilaga 3. Handledarutbildning Teknikcollege Bilaga 4. Några exempel på aktiviteter där grundskola och näringsliv samverkar Bilaga 5. Samverkan i Halmstads kommun Bilaga 6. Utbildningssamordnarens uppdrag i vuxenutbildningen Bilaga 7. Supported Employment i gymnasiesärskolan en succé 85

90 Bilaga 1. Vad gör Halmstads Näringslivs AB för att främja samarbete skola näringsliv? HNAB är partners till Ung Företagsamhet och ger kr/år i bidrag till UF. HNAB hjälpte UF att ta fram ett nytt koncept för den årliga UF-mässan. UFmässan arrangerades 2010 ihop med Tillväxtdagen. HNAB är med på UF:s Kickoff med stipendieutdelning. Bjuder lärare och elever på lunch. HNAB föreläser. HNAB har tillsammans med UF utsett Bästa UF-lärare. Prisutdelning en gång på Guldgalan. HNAB är, genom Karolina Davidsson, ute på grundskolor och föreläser i kreativitet. Karolina har som VD inte samma tid för det. HNAB har genom Karolina Davidsson varit involverad i projektet Smile. Lärare ringer kontinuerligt och får information om näringslivet. HNAB är projektledare för Tillväxtdagen - en arena där näringsliv och arbetsmarknad sammanförs. HNAB arrangerar frukostmorgnar Guldmorgnar. Temat har vid två tillfällen varit skola näringsliv. HNAB har vid ett flertal tillfällen använt Guldmorgon som forum för att presentera projekt för näringslivet som berör skolanäringsliv. HNAB tar emot många praktikanter från olika utbildningar på upp till två månader. HNAB/ Leili Lindwe 86

91 Bilaga 2. Samverkan mellan skola och arbetsliv inom gymnasieskolan i Halmstad. På Kattegattgymnasiet har Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammets ekonomiinriktning haft samarbete med skogsindustrin under en lång följd av år. Samarbetskontakterna har i första hand handlat om årligt deltagande i Framtidsresan. Åk 2 på NV- och SP-programmet, åk 1 på Teknikprogrammet har varit med på de temadagar som Skoginsdustrin anordnar under namnet Framtidsresan. Under denna dag möts eleverna av de reflekterande frågställningarna; Vad vill jag göra? Vilka utbildningar finns? Hur ser morgondagens arbetsliv ut? Svaren på frågorna söker man på tre olika stationer under dagen. På stationerna prövas elevernas språkkunskaper, de får fundera över balansen mellan miljöintressen och produktionsintressen samt möta människor med olika yrken i branschen. Under dagen konfronteras också eleverna med branschens fokus på en hållbar utveckling i ett internationellt, bredteknologiskt och kretsloppsanpassat perspektiv. Eleverna på NV Da Vinci på Kattegattgymnasiet har genomfört projekt åt och i samarbete med STORA ENSO i Hyltebruk. På Sturegymnasiet har eleverna på det Estetiska programmets teaterinriktning medverkat som trovärdiga figuranter i samarbete med garnisonens, räddningstjänstens och polisens olika tillämpningsövningar. Det har inneburit att eleverna spelat båtflyktingar från krigshärjade områden, krigsflyktingar på väg till Sverige, som i spelet också varit i krig, demonstranter med mer eller mindre demokratiska beteenden eller skadade döda efter en simulerad flygolycka. Teatereleverna och deras lärare har också medverkat Högskolans i Halmstad utbildning av förskollärare. Högskolan köpte in deras medverkan för genomförande av kurserna barns berättelser och Estetiska lärprocesser. Studenterna från Högskolan har då haft workshops, t ex forumteater varvat med föreläsningar på Sturegymnasiet och Högskolan. Elever från inriktningarna dans och musik har vid ett flertal tillfällen samarbetat med olika privat och kommunala verksamheter där man har förgyllt event av olika slag och således fått tillämpa sina kunskaper under skarpa förhållanden utanför lektionsalarna. Vägledningscentrum/ Pär Henriksson 87

92 Bilaga 3. Handledarutbildning Teknikcollege I Halland har Teknikcollege under 2011 byggt upp en handledarutbildning för verkstadsindustrin där syftet är att företagsrepresentanter deltar tillsammans med lärare. Målet är att kvalitetssäkra företagens möjligheter att bättre kunna möta upp elever från både grundskola, gymnasium och vuxenutbildning i sin verksamhet oavsett om det handlar om praktik eller studiebesök. Handledarutbildningen kommer att ingå som en del i hur man kan utveckla koncept regionalt och för fler branscher. I Halmstad har följande företag gått igenom handledarutbildning: Waco Jonsereds AB, HMS, Dormer Tools AB och Remeda AB. Utbildningen omfattar: STEG 1 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Handledarrollen utifrån ansvar, kommunikation, pedagogik, jämställdhet m m fokus unga och vuxna Introduktion av en elev (även vuxna) på arbetsplatsen och fortsatt handledar-stöd STEG 2 Lagar och regler för elever och företag Försäkringsfrågor Elevens kurser, innehåll, mål, planering, utvärdering, loggbok, betyg, etc Genomgång och uppföljning arbetsuppgifter från Steg 1 Utvärdering och avslutning STEG 3 Företagets representant är en halv dag på gymnasieskolans Teknikcollege-program t ex industriprogrammet. Görs upp i samråd med ansvarig lärare på programmet. Lärarna från skolan gör studiebesök på företagen. Båda parter utgår ifrån ett gemensamt arbetsmaterial som man får under handledarutbildningen. Kursledarna från handledarutbildningen besöker företagen och träffar handledarna och företagsledning för att följa upp hur arbetet förändrats och kvalitets-säkrats på arbetsplatsen. Barn- och ungdomsförvaltningen/teknikcollege/komtek/catarina Carlsson 88

93 Bilaga 4. Några exempel på aktiviteter där grundskola och näringsliv samverkar Företagsmässa för grundskolan Grundskolans elever åker ut till olika företag i närheten av skolan och jobbar i projekt för att ta reda på så mycket som möjligt om näringslivet. Sedan genomför eleverna en mässa på skolan där de ställer ut informationen och får presentera den för föräldrar och representanter från företagen. Trönningeskolans teknik- och entreprenörskapsdagar Trönningeskolans lärare arrangerar olika aktiviteter för eleverna där det lokala näringslivet är engagerat under ett par veckor. Kommittén Goda grannar Gullbrandstorpsskolan och Hallägraskolan har sedan många år ett samarbete med företaget Albany. Det finns en arbetsgrupp med representanter från skola och företag som träffas regel-bundet under året. Exempel på aktiviteter kan vara studiebesök, elever som får besöka företa-get och får spillmaterial som de kan göra något av på skolan och sedan kommer företaget på redovisning, informationsdagar om olika yrken på företaget och vad man ska tänka på när man skriver ett CV. Det kan även vara möten som handlar om att eleverna lussar för företaget på Lucia eller att företaget skänker möbler som blir över till skolan. Studiebesök för olika målgrupper Företagsbesök för elever i alla åldrar i grundskolan pågår löpande under året och här ställer företagen alltid upp om man har lite framförhållning. Teknikinjektion för mellanstadiet KomTek genomför teknikaktiviteter för mellanstadieelever ute i grundskolan som sedan sammankopplas med studiebesök på Dormer Tools och högskolan. Sedan är avslutningen en entreprenörskapsaktivitet i storformat med 40 elever åt gången där man får uppfinna på upp-drag av företag. CAD-grupper för högstadiet CAD-kurser för tjejer i högstadiet där företagsbesök ingår som en del i kursen. 89

94 Entreprenörskap på KomTek Elever i årsåldern får via skolan eller på sin fritid jobba med projekt där man besöker företag, får uppdrag som t ex ta hand om spillmaterial att skapa nya användningsområden för. Eleverna redovisar och marknadsför för företaget det man kommer fram till. Matena Teknikföretagens egen lärarfortbildning i matematik, naturvetenskap och teknik där KomTek är koordinator för Halland. Näringslivsrepresentanter och lärare från grundskolan samman-strålar och lär känna varandra i ett par aktiviteter och sedan har lärarna praktik ute på företa-gen. Ung Företagsamhet En organisation som verkar på både grundskolan och gymnasiet med mångårig erfarenhet av samarbete med näringslivet och där näringslivet sitter med i styrelse m m. Teknikmässa på KomTek varje år En teknikmässa för alla elever i åk 8 och 9 där inbjudan går ut till samtliga elever och föräld-rar. Lokalen sjuder av teknikaktiviteter, högskolestudenter, Kattegattelever och näringslivsre-presentanter. Möjlighet finns att prova på teknik samt att diskutera om teknikyrket och dess framtidsmöjligheter direkt med företagen. Korvgrillning och lite underhållning finns också med. Företagens spillmaterial kommer till användning Spillmaterial skänks av företag som t ex Dormer Tools, Helens Rör och Waco till skolorna i Halmstad samt skänker företagen metallskrot etc till KomTek som kommer till användning i aktiviteter som sker tillsammans med skolorna. Kvinnliga nätverk KomTek har nätverk för kvinnor som antingen ska starta företag eller har startat företag. Nät-verken har haft till syfte att kvinnorna ska stödja varandra i sitt företagande och etablera nya kontakter. Detta har genererat stärkta kontakter mellan t ex KomTek och ett par av företagen som sedan kommer i kontakt med skolor och deltagare på KomTek. Handledarutbildning De företag i Halmstad som deltagit i handledarutbildning har utvecklat detta till att omfatta handledning för elever som kommer på praktik till företaget, studiebesök från förskola och grundskolan och t ex projektarbeten som har med skolan att göra. 90

95 Science Park Kanske lite i gränslandet men ändock företag på väg. Science Park besöker KomTek och får råd när det gäller produktutveckling och prototypframtagning via 3Dskrivare. Företag på KomTek En del av de pedagoger som arbetar på KomTek har en ordinarie tjänst i näringslivet och är på KomTek på sin fritid för att ha kurser med barn, ungdomar och vuxna. Exempel på detta är Eica AB i Trönninge där en av svetsarna under hela året har kurser på KomTek och ett annat exempel är FMTS som också har en av sina anställda, som arbetar på KomTek på helgerna. Detta genererar självklart kopplingar mellan företagen och skolan då kontaktvägarna för t ex studiebesök m m blir smidigare samt kan företagen förmedla en bild av verkligheten genom den pedagog som tjänstgör på sin fritid på KomTek. ProTek och Språkintroduktionsprogrammet för kvinnor Kurser på KomTek för vuxna kvinnor samt gymnasieelever med annan kulturell bakgrund där man arbetar med teknik med tolk, praktiskt arbete och ett företagsupplägg samt sjukhusets ortopedklinik. Kursen syftar till att prova på och bilda sig en uppfattning om olika yrkesval. Studie- och yrkesvägledare KomTek, Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege arrangerar SYV-träffar tre gånger per år där branschinformation och företagsbesök ingår. Litteratur KomTek har under 2011 gett ut en bok om entreprenörskap vars syfte är att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv med konkreta exempel på vad som pågår och hur man snabbt och enkelt kan komma igång med olika aktiviteter. Ljungby kommun har låtit företagen göra en matematikbok med exempel från verkligheten och detta är ett projekt som Halmstad också kikar på. Barn och ungdomsförvaltningen, Halmstad kommun Catarina Carlsson, verksamhetschef KomTek, Barn- och ungdomsförvaltningen, mars

96 Bilaga 5. Samverkan i Halmstad kommun I Halmstad kommun finns över tid flera olika lyckade projekt där skolan knyts samman med det omgivande arbetslivet. Projekten vilar ofta på eldsjälars engagemang och har i en del fall dött ut. Praktiken som tidigare genomfördes och som av SYV och elever på skolorna upplevs som en mycket viktig del av grundskolegången finns idag inte kvar i Halmstad kommun. Däremot finns en del aktiviteter som företagsbesök som skulle kunna vara en ersättning om än inte fullt ut. Några av de goda exempel som idag finns är: Lokala företag knyts till skolan genom ett långsiktigt samarbetsavtal ( Goda Grannar, Kvibille på gång) Forskare på högskolan knyts till förskolans verksamhet (skolområde Norr) Skolan arbetar praktiskt med ett företags verksamhet (Vindkraft/Frösakull) Elever ställer ut lokala företag på mässa för allmänheten (Getinge, Trönninge) Elever går ut på företag och löser en uppgift de får där (Trönninge, Gullbrandstorp) Elever går ut på arbetsplatsbesök som knyts an till det område/kurs de arbetar med för närvarande (Gullbrandstorp, Stenstorp, Kattegattgymnasiet) Föreläsare/workshopsarrangörer från arbetslivet besöker skolan (t.ex. Framtidsresan på Kattegattgymnasiet) Elever genomför praktik på företag inom sin yrkesutbildning (Gymnasiet, TeknikCollege) Elever genomför praktik på företag inför sin högskoleutbildning (Naturvetenskapsprogrammet da Vinci, Kattegattgymnasiet) UAF/Anna Hammarlund 92

97 Bilaga 6. Utbildningssamordnarens uppdrag i vuxenutbildningen Halland behöver ett arbetskraftsutbud som främjar tillväxt och utveckling. En viktig aktör i detta är utbildningssystemet som ska leverera utbildningar som leder till att arbetsgivare får rätt kompetens till sina verksamheter och att medborgare blir rustade att verka i arbetslivet. För att kunna leverera rätt utbildningar krävs en kontinuerlig omvärldsanalys som med hög kvalitet ger svar på vad som på kort och lång sikt efterfrågas. Utbildningssamordnarens roll inom vuxenutbildningen i Halmstad kommun är att i första hand fokusera på utbildning inom ramen för vårt aktuella verksamhetsfält. Behovsinventeringen görs i tre steg Behovsinventering Steg 1 1. Enkät Bestämd period med fast deadline 2. Nätverk 3. Lokala aktörer som näringslivsenheter, arbetsmarknadsenheter, företagarföreningar osv 4. Enskilda besök näringsliv/yrkesliv beroende på lokalt uppdrag Behovsinventering Steg 2 Analys 1. Sammanställning av inventering. Utbildningssamordnare ansvarar för kommunens sammanställning. Samordnare på Region Halland ansvarar för den regionala sammanställningen. 2. Analys i regionsamarbetet (rektorsgruppen) vad ska vi arbeta vidare med. Utbildningssamordnare bereder Rektorer beslutar. 3. Fördelning av arbetsuppgifter (ta fram förslag på kurspaket/kurser till Vuxenutbildningen i kommunen). Rektorer beslutar. Behovsinventering steg 3 - Framtagande 1. Framtagande av förslag för kursutbud 2. Förankring hos branschråd 3. Fastställande av förslag på kurspaket Behovsinventering steg 4 Legitimering 1. Presentation av kurspaket i regionsamarbetet legitimering (Rektorer beslutar) Vuxenutbildningen/ Christina Agerlöv

98 Bilaga 7. Arbetsvägen Utdrag ur delrapport Bakgrund Den 1 februari 2011 startade Arbetsförmedlingen projekt Arbetsvägen i samarbete med Gymnasiesärskolan i Halmstad, SYVI (Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening), Samhall, Försäkringskassan, Skolverket, Special pedagogiska skolmyndigheten och FUB. Projektet har sin bakgrund i att det på flera håll konstaterats att färre elever med funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga lämnar gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till arbete. Detta bekräftas bl.a. i Socialstyrelsens rapport Alltjämnt ojämnt (2010). Behovet av en specialiserad samverkan lyfts fram i Skolverkets rapport Med samverkan är allt möjligt (2009). Syfte Projekt Arbetsvägen ska arbeta med att utveckla gemensamma nätverk och metoder där det tydligt framgår vad som skall göras, när det skall göras och vem som ansvarar för vad i processen övergången från skola till arbete för elever med funktionsnedsättning inom gymnasieskolan/gymnasiesärskolan. Mål Andelen elever som lämnar gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till arbete ska öka. Målgrupp Elever med funktionsnedsättning som behöver stöd i övergången från skola till arbete. Resultat Halmstads gymnasiesärskola införde för drygt fyra år sedan metoden Supported employment i sin verksamhet. Metoden går förenklat ut på att utifrån individens behov och drivkraft söka upp och skaffa matchande arbetsplatser och därefter ge eleven personligt stöd på arbetsplatsen samt stöd åt arbetsgivaren med eventuella anpassningar. Resultatet i Halmstad visar på en stor positiv utveckling av antalet elever som lämnar gymnasiesärskolan till arbete efter det att metoden börjat användas. Våren 2008 gick 7 % av gymnasiesärskolans elever till ett arbete. Vid de två senaste åren gick 44% av eleverna till ett arbete. Innan projekt Jobb i sikte startade gick endast ett fåtal elever från Gymnasiesärskola ut i arbetsliv. Efter två år med Jobb i sikte-metodens stöd är det ungefär hälften (21/41) av deltagarna som har en anställning efter avslutad skolgång. Det framgångsrika resultatet beror på den aktiva samverkan som finns mellan Arbetsförmedlingen, Daglig verksamhet, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten och framförallt de arbetsgivare som tar emot elever på praktik. För mer info: Lars-Ola Ludvigsson tel Studie o yrkesvägledare 94

99 STADSKONTORET MISSIV Datum Diarienummer KS 2011/0456 Kompletterande sammanfattning av näringslivsutredningen Under året har näringslivsutredningen Översyn av kommunens näringslivsarbete (KS 2011/0456) genomförts. Begäran om yttrande från nämnder och bolag är gjord. Föreliggande dokument är ett förtydligande av delarna ur näringslivsutredningen som handlar om arbetsstruktur och modell för hela kommunens näringslivsarbete. Dokumentet syftar till att öka förståelsen för de framtagna modellerna och beskrivningarna. Vid eventuella frågor eller önskemål om föredragning, kontakta Fredrik Geijer, kommunchef, Stefan Almér, utvecklingschef, eller Björn Kalla, utvecklingsstrateg, Halmstads kommun, Björn Kalla På uppdrag av kommunchefen Halmstads kommun, Stadskontoret Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post:

100 Näringslivsutredning Halmstads kommun, 2012 Sida 1 STADSKONTORET I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft Syftet med kommunens näringslivsarbete Syftet för hela kommunens näringslivsarbete är att skapa förutsättningar och underlätta för företag att starta, etablera och utvecklas. Denna ambition formuleras som: I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft. På följande sida redogörs modellen för hela kommunens näringslivsarbete. Det strategiska arbetet, Jordmånen, beskrivs som tvärfunktionella miljöer som ger långsiktiga strategiska förutsättningar för företag att starta, attraheras och utvecklas. Det operativa arbetet, Näringarna, beskrivs av arbetet som genomförs i anslutning till företagen. Vem som gör vad beskrivs här i förhållande till strategiskt, taktiskt och operativt arbete för hela kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen Stadskontoret Strategiskt arbete För det strategiska arbetet ansvarar kommunstyrelsen och det verkställs av stadskontoret genom en strategisk funktion. Arbetet handlar om att påverka och säkerställa kommunens arbete inom alla funktioner så att det främjar utvecklingen av näringslivet. Det görs med stöd av delstrategierna företagsmiljö, kunskapsmiljö och livsmiljö. Arbetet med de strategiska förutsättningarna tar stöd av de kunskaper som kommer ur det operativa arbetet i förvaltningar/bolag genom samverkan. (t.ex. säkra översiktsplanen för intressen av näringslivet; finna och bearbeta strategiska internationella orter för etablering; finna och bearbeta nya tillväxtområden; säkra arbetet ur perspektivet Kunskapsintensiva företag ; målsamordning mm). Taktiskt arbete Det taktiska arbetet leds av kommunstyrelsen/ stadskontoret. Arbetet utgörs av rummet där strategiskt och operativt arbete kopplas ihop. Det innebär att på strukturerade sätt mötas och säkerställa att kommunen representeras i rätt forum av rätt personer i interna och externa forum, att kommunens ståndpunkt och intressen kommuniceras och att information sprid och återkopplas. (t.ex. samverkansforum med region/kommuner; interna samverkansforum, nätverk mm) Strategiskt arbete Taktiskt arbete Operativt arbete Nämnder / Förvaltningar Bolagsstyrelser / Bolag Operativt arbete I det operativa arbetet inräknas nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag som utför aktiviteter. Arbetet omfattar bland annat företagslots, utbildning, företagsbesök, etablering och information. Förvaltningar och bolag utvecklar strategier för att på bästa sätt genomföra aktiviteter för befintligt och presumtivt lokalt näringsliv inom ramarna för ägardirektiv och förvaltningsdirektiv. (t.ex. Halmstads Näringsliv AB arbetar med och utvecklar aktiviteter för starta, etablera och driva företag; Science Park Halmstad ska verka som inkubator mm inom ramen för kunskapsintensiva företag; byggnadskontoret verkställer företagslotsen mm). 96

101 Innovation Kreativitet Näringslivsutredning Halmstads kommun, 2012 Sida 2 STADSKONTORET I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft Modell för näringslivsarbete Hela kommunens näringslivsarbete förenas i nedanstående modell. Modellen används internt och beskrivs i tre huvudsakliga delar som alla hänger ihop: Prägeln, Jordmånen och Näringarna. Näringslivsarbetets syfte och vem som ansvarar och utför vad, är närmare beskrivet på föregående sida. 1. Prägeln handlar om norm för värderingar, d.v.s. den genomsyrande framtoning både politiker och tjänstemän har vid bemötande och beslut, för såväl strategiskt som operativt arbete. Det innebär mod att ta utmanande beslut, öppet förhållningssätt, gränsöverskridande arbete, kreativa arbetssätt, öppenhet för nya utmaningar och nya idéer. Skapa Kreativt företagshotell vid vatten Besluta om Innovativt kvarter 2. Jordmånen handlar om det helhetliga strategiska arbete kommunen bedriver för att uppnå goda förutsättningar och underlättanden för företag och arbetsliv att växa upp, attraheras och utvecklas samt förutsättningar för nämnder/ bolag att genomföra aktiviteter. Kommunstyrelsen/ stadskontoret ansvarar för arbetet. Arbetet struktureras i tre miljöer:» Företagsmiljö: De förutsättningar företagen har för att kunna verka. (t.ex. logistik, mötesarenor för idéer och klusterutveckling)» Kunskapsmiljö: De förutsättningar företagen ges avseende kompetent arbetskraftsförsörjning och utveckling. (t.ex. gymnasieutbildning och forskningsbaserad utveckling)» Livsmiljö: De förutsättningar staden ger för att attrahera och ta hand om kvalificerad arbetskraft och kreativa människor: Talent attraction & Talent care. (t.ex. inspirerande bostadsområden, mötesplatser) 3. Näringarna handlar om det operativa arbete som utförs i anslutning till företagen inom kommunen. Arbete sker för hela näringslivet, men med fokus på tillväxtområden som kommunstyrelsen pekar ut. Strategier utvecklas för de operativa aktiviteterna. För detta arbete ansvarar nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag. Det operativa arbetet rör aktiviteter som kommunen utför i direkt anslutning till nuvarande företag i kommunen, potentiella företag som avser att etablera sig i kommunen och för nya företag som är i startfasen. Förvaltningar och bolag arbetar bl.a. med aktiviteter som företagslots, utbildning, företagsbesök, etablering och information som sker via förvaltningar och bolag. Operativa aktiviteter Ansvar: nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag Mogna tillväxtområden Framtida tillväxtområden Norm för värderingar Diversifierade näringar Företagsmiljö Kunskapsmiljö Livsmiljö 97 Strategiska förutsättningar Ansvar: kommunstyrelsen/ stadskontoret