Företag/organisation Umeå universitet. CV återfinns i bilagorna. Avdelning/institution. Gatu/box-adress. Rålambsv 3. Avdelning/institution
|
|
- Karolina Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Application A A APPLICATION (1/7) Huvudsökande Förnamn Kjell Befattningstitel Styrgruppsordförande Grundexamen Läkarexamen Efternamn Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon E-post Asplund Akademisk titel Professor Male kjell.asplund@medicin.umu.se 2.1 Medsökande Företag/organisation Umeå universitet Avdelning/institution Riks-Stroke, Medicin, Inst folkhälsa och klinisk medicin Gatu/box-adress Norrlands universitetssjukhus Postnummer Postort Umeå CV återfinns i bilagorna Efternamn Birgitta Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Stegmayr Professor, enhetschef Professor Kandidatexamen Kvinna Mobiltelefon birgitta.stegmayr@socialstyrelsen.se Företag/organisation Socialstyrelsen Avdelning/institution Epidemiologiskt Centrum Gatu/box-adress Rålambsv 3 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Stockholm Efternamn Fredrik Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Jonsson Statistiker Fil kand Kandidatexamen Man Mobiltelefon fredrik.jonsson@medicin.umu.se Företag/organisation Umeå Universitet Avdelning/institution Folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin Gatu/box-adress Norrlands Universitetssjukhus Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Umeå Efternamn Bo Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Norrving Professor, överläkare Professor Läkarexamen Man Mobiltelefon bo.norrving@med.lu.se Företag/organisation Lund universitet Avdelning/institution IKVL, Avd för neurologi Gatu/box-adress Getingevägen Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Lund / Orbelon-AMS / Efternamn Kerstin Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Efternamn Kön Födelsedatum Telefon E-post Hulter Åsberg Överläkare Docent Läkarexamen Kvinna Mobiltelefon kerstin.hulter.asberg@lul.se Företag/organisation Uppsala läns landsting Avdelning/institution Läkemedelskommittén Gatu/box-adress Box 602 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Uppsala sida 1 av 41
2 A APPLICATION (2/7) Efternamn Andreas Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Terént Professor, överläkare Professor Läkarexamen Man Mobiltelefon andreas.terent@akademiska.se Företag/organisation Akademiska sjukhuset Avdelning/institution Akutsjukvården Gatu/box-adress Akut- och Rehabdivisionen Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Uppsala Efternamn Peter Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Appelros Bitr. överläkare Docent Läkarexamen Man Mobiltelefon peter.appelros@orebroll.se Företag/organisation Universitetssjukhuset i Örebro Avdelning/institution Neurokliniken Gatu/box-adress Universitetssjukhuset i Örebro Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Örebro Efternamn Eva-Lotta Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Glader ST-läkare Med dr Läkarexamen Kvinna Mobiltelefon eva-lotta.glader@medicin.umu.se Företag/organisation Norrlands universitetssjukhus Avdelning/institution Medicinska kliniken Gatu/box-adress Medicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Umeå Efternamn Ola Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Ghatnekar Projektledare Magister Magisterexamen Man Mobiltelefon og@ihe.se Företag/organisation Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi Avdelning/institution IHE Gatu/box-adress Box 2127 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Lund / Orbelon-AMS / Efternamn Marie Efternamn Befattningstitel Akademisk titel Grundexamen Kön Födelsedatum Telefon E-post Eriksson Statistiker Fil dr Magisterexamen Kvinna Mobiltelefon marie.eriksson@medicin.umu.se 3.1 Projekts samlade budget Sökes från VINNVÅRD Erhållet från annan källa Sökt från annan källa Grov skattning av medfinansiering (egen och samverkansparters). Total summa för projektet Företag/organisation Umeå Universitet Avdelning/institution Folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin Gatu/box-adress Enheten för medicin Norrlands Universitetssjukhus Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Umeå TSek (Hämtas från avsnitt 8) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek sida 2 av 41
3 A APPLICATION (3/7) 3.2 projektets medverkande parter x x Kommun Landsting Näringsliv Privat vårdgivare Övrig Strokeförbundet 3.3 Har tidigare sökt från VINNVÅRD x Ja Nej 4.1 Etiskt godkännande x Finns Ansökan pågår Nödvändig, har ej sökts än Ej nödvändig 4.2 Patent & andra rättigheter Den sökande innehar för detta projekt den nödvändiga rätten till forskningsresultatet, erfoderliga tekniker och patent. x Ja Ej nödvändigt Nej 4.3 PUL godkännande Den sökande känner till PUL (personuppgiftslagen) och godkänner all publicering av insänt material. x Ja Nej / Orbelon-AMS / sida 3 av 41
4 A APPLICATION (4/7) 5.1 Projekttitel InUT: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder. Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet? 5.2 Övergripande projektbeskrivning SYFTEN InUt-projektets övergripande målsättningar är att stödja implementeringen av vetenskapliga landvinningar i vårdpraxis genom empiriska studier som utgår från de sex kvalitetskriterierna som definieras i begreppet God vård. att genom användning av empiriska data pröva olika teoretiska modeller för implementering att identifiera sådana praktiska program som varit framgångsrika när det gäller att införa nya och utmänstra förlegade metoder i svensk hälso- och sjukvård att inom ramen för ett större europeiskt samarbete utveckla indikatorer för att följa implementeringen av ny kunskap och att utifrån sådana indikatorer utarbeta rekommendationer för att överbrygga gapet mellan forskning och praktik. BAKGRUND Ett mycket stort antal teoretiska modeller för implementeringsprocesser finns beskrivna. Systematiska kunskapsgenomgångar visar att det nu i första hand krävs bättre empiriskt underlag i implementeringsforskningen. I detta Vinnvårdprojekt (InUt) kommer vi att utnyttja den systematiska översikt av implementeringsmetoder som genomförs inom ramen för det EU-projekt vi deltar i. De viktigaste teoretiska modellerna kommer att testas med hjälp av empiriska data ur Riks-Strokeregistret. PROJEKTPLANERING: SVENSKA STUDIER Empiriska data kommer huvudsakligen att hämtas från det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke med data insamlade från 1994 och framåt, sammanlagt ca patienter. Det bygger på uppgifter insamlade dels under akutskedet, dels 3 och 12 månader efter insjuknandet. I våra planerade analyser kommer vi att använda en flerdimensionell ansats. Vi utgår från de sex dimensioner av kvalitet i hälso- och sjukvården som av Socialstyrelsen samlats i begreppet God vård. I samtliga analyser utnyttjas kopplingar mellan större register (t ex Riks-Stroke, Socialstyrelsens hälsodataregister samt socioekonomiska register inom SCBs MONA). (a) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Vi följer hur nya evidensbaserade metoder sprids (i) i olika vårdmiljöer och på olika vårdnivåer, (ii) lokalt/regionalt/nationellt, (iii) i olika patientgrupper utifrån kön, ålder och socioekonomiska förhållanden. Vi kommer också att studera i vad mån de effekter man funnit i randomiserade kliniska prövningar kan reproduceras när de implementeras i den kliniska vardagen. (b) Säker vård. Vårdskador inträffar vid 9 % av alla vårdtillfällen i Sverige. InUt-projektet avser att i detalj följa patientsäkerheten när nya metoder introduceras i strokevården, bl a regionala och sociala skillnader, liksom skillnader på olika vårdnivåer. (c) Vård i rätt tid. Implementering av en ny metod innebär bl a att den tillämpas i tid, något som kräver att väl fungerande vårdkedjor byggs upp. I InUt-projektet studeras tidsvariabler av betydelse för utfallet av vården utvecklas när nya metoder blir tillgängliga. (d) Rättvis fördelning. I InUt-projektet analyseras i vilken takt olika befolkningsgrupper får tillgång till nya metoder, bl a läkemedel och kirurgiska ingrepp. Detta innefattar skillnader beträffande kön, ålder, bostadsort, födelseland och socioekonomiska förhållanden. / Orbelon-AMS / (e) Patientorientering. Genom de omfattande patient- och anhörigenkäter som Riks-Stroke genomför blir det möjligt att studera effekter i klinisk praxis av nya interventioner med avseende på bl a upplevt hälsotillstånd, livskvalitet och anhörigas erfarenheter. Via läkemedelsregistret analyseras följsamheten till nya sekundärpreventiva interventioner och effekterna av insatser att öka följsamheten. (f) Effektiv vård. Tyngdpunkten i de hälsoekonomiska studier som knyts till InUt-projektet läggs på kostnader för utebliven eller sen tillämpning av ny teknologi. En hälsoekonomisk modell för jämförelser av nya metoder i hälso- och sjukvården utvecklas, så att beslutsunderlag förbättras för vilka metoder som är angeläget att snabbt införa och vilka som kan anstå. Med etablerad fall-kontrollmetodik jämförs framgångsrik implementering med mindre framgångsrik. Genom enkäter, intervjuer och genomgång av skriftligt/elektroniskt material inhämtas information om vilka implementeringsinsatser som gjorts. sida 4 av 41
5 A APPLICATION (5/7) PROJEKTPLANERING: EUROPEISKT SAMARBETE Ett europeiskt samarbetsprojekt, Development of a European Implementation Score for measuring implementation of research into healthcare practice using vascular disease as an example har nyligen finansierats av EU. I detta projekt spelar Sverige en central roll. Genom att delta med data ur Riks-Stroke kommer Sverige som enda land kunna delta med heltäckande uppgifter på nationell nivå. Sverige har genom professor Bo Norrving, Lund (som deltar i denna ansökan) ledande funktioner i flera av delprojekten. EU-projektet kommer att utveckla en europeisk metodik för att utvärdera hur vetenskapliga framsteg omsätts i klinisk praxis. Ett European Implementation Score (EIS) kommer att kunna mäta implementering ur en rad perspektiv patienters, närståendes, frivilligorganisationers, anställdas samt beslutsfattares. Empiriska data kommer att hämtas från strokeområdet. I ett senare skede tillämpas strokeerfarenheterna på andra folksjukdomar, i första hand sjukdomar som i likhet med stroke drabbar många äldre och har långsiktiga konsekvenser för den enskilde och för samhället. Dataset från 4 kvalitetsregister, 3 audits och 7 populationsbaserade epidemiologiska register i 9 länder ingår i projektet. Det EU-finansierade projektet kommer att tillföra det svenska InUt-projektet tillgång till hög kompetens inom området implementeringsforskning. En systematisk översikt över relevant litteratur som gäller implementeringsmetoder för praktisk tillämpning av vetenskapliga framsteg ingår i projektet. Denna kunskapsgenomgång kommer att bl a generera hypoteser som kan prövas i det svenska datamaterialet. En uppenbar styrka med samarbetet är att resultaten från de svenska studierna kommer att kunna valideras i europeiska databaser byggda på samma patientgrupp. På motsvarande sätt kan de nya europeiska indikatorerna för framgångsrik implementering valideras i den mycket stora svenska databasen, liksom det nya instrumentet European Implementation Score. / Orbelon-AMS / sida 5 av 41
6 A APPLICATION (6/7) 6.1 Vision En generell slutsats i den internationella vetenskapliga litteraturen är att implementeringsforskningen inom hälso- och sjukvårdens område lider stor brist på empiriskt underlag. Detta har hämmat utvecklingen av stabila implementeringsmetoder. Detta Vinnvårdprojekt (InUt) kommer att genom bred användning av empiriskt underlag utnyttja den stora konkurrensfördel Sverige har i sina väl fungerande register. När InUT-projektet slutförts kommer svensk hälso- och sjukvård att ha fått ny bred kunskap om hur nya metoder sprids och hur förlegade metoder utmönstras särskilt ha fått ökad förståelse för hur samspelet sker mellan mikro- (patient/professioner), meso- (organisation) och makro- (nationell) nivå vid introduktion av nya och utmönstring av förlegade metoder veta vilka teoretiska modeller för implementering som fungerar bäst i svensk hälso- och sjukvård veta vilka praktiska implementeringsmetoder som fungerar bäst och vilka som inte alls fungerar förstå hur etablerade register kan utnyttjas i stället för nya kostnadsdrivande register när effekter och säkerhet hos nya metoder, särskilt nya läkemedel, följs i sjukvården. Genom det europeiska samarbetsprojektet kommer Sverige vid InUTs avslutning att ha tillförts uppdaterad systematisk kunskap om implementeringsteori och -praktik inom hälso- och sjukvårdsområdet ha tillgång till ett instrument för att mäta implementering (European Implementation Score) kunna jämföra framgångsfaktorer och hinder för implementering med andra EU-länder 7 Bifogade filer Bifogade filer återfinns i bilagorna Dokument Bifogat Sidor 7.1 Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt :47: Litteraturreferenser till :25: Beskrivning av vårdorganisationen :25: Litteraturreferenser till :01: Beskrivning av samverkan :06: Definition av nyckelbegrepp :29: Budget/kostnadskalkyl Personalkostnader TSek sökes från VINNVÅRD Totalt för projektet Forskare, projektledare, 100%, inkl 53,5 LKP och semesterlönetillgägg En doktorandtjänst, 100%, inkl 53,5% LKP och semesterlönetillägg Projektassistent, 50%, inkl 53,5% LKP och semsterlönetillägg Driftskostnader Summa TSek sökes från VINNVÅRD Totalt för projektet Sammandragningar med 79 strokekoorinatorer, resor + uppehälle Datorutrustning, programvara, licenser Övriga kostnader Summa TSek sökes från VINNVÅRD Totalt för projektet Datakonsult Konsult implemenringsteori Seniorkonsulter, 2 st Summa Förvaltningskostnader (35% schablon) Totalsumma för projektet 9.1 Andra bidragskällor / Orbelon-AMS / Bidragskälla EU 7th Framework/Health - - Select Select Select Select - - Projekttitel Total Development of a European Implementation Score for measuring implementation 350 of res Total 350 Samverkansparters insats, grov skattning sida 6 av 41
7 A APPLICATION (7/7) / Orbelon-AMS / sida 7 av 41
8 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (1/11) Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt 1 Projektplan: INUT: ATT INFÖRA NYA OCH UTMÖNSTRA FÖRLEGADE METODER. VAD FUNGERAR OCH HUR PÅVERKAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS KVALITET? 1 SYFTEN InUt-projektets övergripande målsättningar är att stödja implementeringen av vetenskapliga landvinningar i vårdpraxis genom empiriska studier som utgår från de sex kvalitetskriterierna som definieras i begreppet God vård. att genom användning av empiriska data pröva olika teoretiska modeller för implementering att identifiera sådana praktiska program som varit framgångsrika när det gäller att införa nya och utmänstra förlegade metoder i svensk hälso- och sjukvård att inom ramen för ett större europeiskt samarbete utveckla indikatorer för att följa implementeringen av ny kunskap och att utifrån sådana indikatorer utarbeta rekommendationer för att överbrygga gapet mellan forskning och praktik. Empiriska data kommer av hämtas från det svenska kvalitetsregistret Riks-Stroke och från ett stort antal europeiska kvalitetsregister, audits (kvalitetsgranskningar) och befolkningsbaserade epidemiologiska register. Även om metodutvecklingen baseras på implementering inom strokevården kommer resultaten att till stora delar vara generaliserbara. Genom att samtidigt anlägga ett svenskt och ett europeiskt perspektiv nås synergieffekter. Den teoretiska kunskapsbas som genereras i det europeiska projektet kommer att utnyttjas i de svenska analyserna. 2. BAKGRUND 2.1 Modeller för kvalitetsutveckling i vården Ett mycket stort antal teoretiska modeller för implementeringsprocesser finns beskrivna 1, 2. De flesta modeller fokuserar på en eller två nivåer, vanligast koncentrerar man sig på mikronivån (patient/professioner), i viss utsträckning också mesonivån (lokala organisationer). Makronivån (nationellt beslutsfattande) belyses mer sällan. En vanlig slutsats i den vetenskapliga litteraturen är att det finns ett uppenbart behov att bredda ansatsen till att omfatta samtliga dessa nivåer (t ex 3 ). Några av de implementeringsstrategier 2-7 som används är utbildningsorienterade, främst utbildning av personal i evidensbaserade metoder samt olika former av ackreditering/auktorisation av personal forskningsorienterade, t ex genom att öva klinisk verksam personal i kritiskt tänkande och uppmuntra personalen till egen forskning organisationsorienterade, t ex genom att man inför fasta strukturer för utbildningar, introducerar ekonomiska incitament eller certifierar vårdorganisationer sida 8 av 41
9 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (2/11) 2 återkopplingorienterade, t ex genom att man gör öppna jämförelser av vårdens och omsorgens processer och resultat mellan vårdgivare brukarorienterade, t ex genom att brukarnas kunskaper om vårdens och omsorgens främjas 3 systemorienterade, dvs man söker samtidigt göra insatser på mikro-, meso- och makronivåerna 8. Kritik har riktats mot de flesta teorier om hur forskningsresultat överförs till klinisk praxis. En invändning är att de utgår från att förhållandet mellan evidens och praktik är rationellt och linjärt 1. En annan kritisk synpunkt är att det finns en påtagligt svag empirisk bas för många av teorierna 1. Slutsatsen från en större genomgång av implementeringsmetoder i hälso- och sjukvård blev att ingen av de enskilda metoderna är bevisat överlägsen de andra 2 och att det nu i första hand krävs bättre empiriskt underlag i implementeringsforskningen 2, 7. I detta Vinnvårdsprojekt kommer vi inte att primärt binda oss för en enda implementeringsteori/metod. I stället kommer vi att utnyttja den systematiska översikt av implementeringsmetoder som genomförs inom ramen för det EU-projekt vi deltar i (se avsnitt 3.2). I enlighet med den strategi för utveckling av implementeringsforskningen som föreslagits av Grol och medarbetare 9 kommer vi att utifrån EU-projektets översikt testa de viktigaste teoretiska modellerna med hjälp av empiriska data ur Riks-Strokeregistret. Genom att analysera samtliga de kvalitetsdimensioner som ingår i begreppet God Vård tillförs analyserna ett perspektiv som tidigare inte applicerats systematiskt Sex dimensioner av hälso- och sjukvårdens kvalitet Ofta används begreppet kvalitet snävt i hälso- och sjukvården, t ex för att beteckna överlevnad, patientsäkerhet eller nöjdhet med vården. I våra planerade analyser av faktorer som styr införande av nya metoder och utmönstring av förlegade metoder i svensk sjukvård kommer vi att använda en flerdimensionell ansats. Vi utgår från de sex dimensioner av kvalitet i hälso- och sjukvården som definierats av det amerikanska Institute of Medicine 10 och som av Socialstyrelsen omsatts till svenska förhållanden i begreppet God vård 11. (a) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. De metoder som används i hälso- och sjukvården ska vara baserade på bästa tillgängliga underlag (evidensbaserade). När det vetenskapliga underlaget är bräckligt eller obefintligt, ska insatserna vara baserade på erfarenhetskunskap ( beprövad erfarenhet ). Bedömningar av vad som är ändamålsenligt grundas på bl a behov, effektstorlek och patienternas uppfattning om åtgärdens värde. (b) Säker vård. En större färsk genomgång har visat att patienter drabbas av vårdskador vid 9 % av alla vårdtillfällen inom somatisk slutenvård i Sverige 12. Denna siffra ligger i paritet med andra rika länder. Förutom allt det mänskliga lidande vårdskadorna orsakar, får dålig patientsäkerhet stora ekonomiska konsekvenser. Att följa patientsäkerheten när nya metoder introduceras i vården är därför synnerligen viktigt. Särskilt angeläget är det att analysera regionala och sociala skillnader i patientsäkerhet, liksom skillnader på olika vårdnivåer när nya metoder sprids i sida 9 av 41
10 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (3/11) 3 vården. Det finns också behov att få ökad kunskap om hur utmönstringen av föråldrad behandling med bristande säkerhet går till. (c) Vård i rätt tid. Med undantag för läkemedel handlar implementeringen av nya resurskrävande metoder mycket om att utveckla vårdkedjor som gör det möjligt att ge vård i rätt tid. Denna kvalitetsdimension kan gälla urakuta insatser men även planerad vård (t ex kirurgiska insatser) och rehabiliterande åtgärder. (d) Rättvis fördelning. När en ny metod introduceras i vården blir den ofta tillgänglig snabbare för vissa grupper än för andra. Från t ex hjärtsjukvården och strokevården finns exempel på snedfördelning utifrån kön, ålder och bostadsort. Det börjar också finnas bevis för att svensk sjukvård är socialt skiktad med t ex sämre tillgång till vissa läkemedel bland lågutbildade och utlandsfödda personer 13, 14. I det planerade InUt-projektet analyseras i vilken takt olika befolkningsgrupper får tillgång till nya metoder, bl a läkemedel och kirurgiska ingrepp. (e) Patientorientering. I implementeringsforskningen inom hälso- och sjukvården ligger fokus oftast på hur hälso- och sjukvårdens personal tillämpar en ny metod. För metoder med 100- procentig compliance (akutbehandlingar och kirurgiska insatser) är detta tillräckligt. Men för metoder med lägre compliance som långtidsbehandling med läkemedel eller livsstilsintervention krävs också att patienternas acceptans och tillämpning av ny behandling studeras, något som planeras i detta InUt-projektet. (f) Effektiv vård. Denna kvalitetsdimension handlar om hur tillgängliga resurser (ekonomiska resurser och professionell kompetens) utnyttjas optimalt. Området är mycket komplext och hälsoekonomin rymmer i sig en rad komponenter. I arbetet med nationella riktlinjer inom hälsooch sjukvården blir det mycket påtagligt hur ofta vetenskapligt hälsoekonomiskt underlag saknas. I vårt projekt har vi valt att främst att koncentrera oss på en aspekt: kostnaderna för (eller de ekonomiska vinsterna av) försenad implementering av evidensbaserad behandling. Avsikten är att utveckla en hälsoekonomisk modell för jämförelser av nya metoder i hälso- och sjukvården, så att man får ett bättre beslutsunderlag för vilka metoder som är angeläget att snabbt införa och vilka som kan anstå eller helt avstås från Stroke som modell att studera införande av nya och utmönstring av förlegade metoder i hälso- och sjukvården En generell slutsats i de genomgångar som gjorts av den vetenskapliga litteraturen på implementeringsområdet är att empiriska data hittills utnyttjats alldeles för sparsamt (se avsnitt 2.1). De många implementeringsteorierna avspeglar, åtminstone delvis, denna avsaknad av empirisk bas. I detta Vinnvårdprojekt kommer vi att som empirisk bas arbeta med data från strokeområdet. Detta erbjuder en rad fördelar: Komplext, multidisciplinärt. Vårdkedjan innefattar såväl primärprevention, akutvård, omvårdnad, rehabilitering som sekundärprevention. Arbetet är i hög grad multidisciplinärt med många olika professioner involverade. Det krävs stora insatser inte bara av hälso- och sjukvården sida 10 av 41
11 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (4/11) 4 utan även av närstående och av socialtjänsten. Hälso- och sjukvårdens komplexitet kan således belysas. Många nya metoder och några förlegade. Inom strokevården finns exempel på hur nya metoder av såväl organisatorisk (t ex strokeenheter), diagnostisk (t ex MR-teknologi), farmakologisk (t ex trombolys), kirurgisk (t ex hemikranektomi) och rehabiliteringsmedicinsk (t ex intensifierad hemrehabilitering) art införts eller håller på att införas i rutinsjukvården. Det finns också exempel på förlegade, potentiellt farliga, metoder som håller på att utmönstras (med rutinmässig heparinbehandling som främsta exemplet). Det finns således inom strokeområdet mycket goda möjligheter att belysa implementeringen av vitt skilda typer av metoder. Väldefinierade kvalitetsindikatorer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård (vilka utarbetats med deltagande från flera av medarbetarna i denna ansökan) innehåller en uppsättning kvalitetsindikatorer baserade på väl etablerade kriterier där vetenskapligt underlag väger tungt. Implementeringen av de nationella riktlinjerna kan följas med dessa indikatorer. Tillgång till omfattande databaser. I det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke, etablerat 1994 och med sammantaget vårdtillfällen, finns världens största (jämte möjligen det tyska strokeregistret) databas över strokepatienter och deras vård Registret innefattar akutskedet och en senare uppföljning av samtliga överlevande patienter. Det innehåller även en lång rad uppgifter om bakgrundsfaktorer, något som ger unika möjligheter att på mikronivå analysera determinanterna för framgångsrik implementering. Riks-Stroke innehåller främst process- och resultatdata. Strukturdata erhålls från en bred kartläggning av svensk strokevård publicerad Denna kartläggning kommer att upprepas Vår avsikt är att sedan inom ramen för InUtprojektet fortlöpande insamla uppgifter om vårdstruktur att utnyttjas i studierna av främjande och hindrande faktorer för implementering av riktlinjer/rekommendationer. Riks-Stroke planerar också samarbete med två andra kvalitetsregister som innefattar strokepatienter, dels Swedvasc, det svenska kärlkirurgiska registret som inkluderar halskärlsoperationer 19, dels SITS-MOST, ett internationellt register över patienter som erhållit trombolys, samordnat av professor Nils- Gunnar Wahlgren vid Karolinska sjukhuset 20, 21. Internationellt samarbete. Kvalitetsregister över strokevård enligt Riks-Strokemodellen håller nu på att byggas upp i en rad andra länder, något som kommer att ge möjligheter till internationella jämförelser också när det gäller implementering av nya metoder (se avsnitt 3.2). Forskargruppen har mycket starka internationella nätverk, exemplifierat genom ordförandeskap i World Stroke Organization (BN) och tidigare ordförandeskap i European Stroke Council (KA) och Nordic Stroke Society (BS, KA). 3. PLANERADE STUDIER 3. 1 Studier baserade på svenska empiriska material Databaser sida 11 av 41
12 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (5/11) 5 Empiriska data kommer huvudsakligen att hämtas från det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke med data insamlade från 1994 och framåt, sammanlagt ca patienter 18. Det bygger på uppgifter insamlade dels under akutskedet, dels i en enkät till överlevande patienter 3 månader efter insjuknandet (svarsfrekvens 89,8 % 2007). Fr o m 2009 kommer även en patientenkät 1 år efter insjuknandet att ingå, detta för att belysa långsiktiga samhällsinsatser och deras effekter. Registret innehåller data om bakgrundsfaktorer, funktion före insjuknandet, samsjuklighet, diagnostik och behandling under akutskedet, sekundärprevention, rehabilitering och kommunalt stöd efter utskrivning samt patienternas uppfattning om vård och stöd och deras funktionella förmåga, självupplevda hälsa och livskvalitet. Riks-Stroke kopplas till Socialstyrelsens hälsodataregister. Genom kopplingar till dödsorsaksregistret, det patientadministrativa registret och läkemedelsregistret görs fördjupade analyser av förhållandena mellan interventioner och utfall. Pågående studier av läkemedelsuttag och läkemedelssäkerhet har visat att metodiken för registerkopplingar fungerar under strikt integritetsskydd. I Riks-Strokes verksamhetsplan ingår fördjupat samarbete med kvalitetsregistren Swedvasc och SITS-MOST, något som kan innebära utvidgade möjligheter att följa och detaljanalysera halskärlskirurgi resp. trombolysbehandling Analysstruktur I analyserna av faktorer som styr införande av nya metoder och utmönstring av förlegade metoder i svensk sjukvård utgår vi från de sex dimensionerna av kvalitet i hälso- och sjukvården som beskrivits ovan (avsnitt 2.2). (a) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Vi följer hur nya evidensbaserade metoder sprids (i) i olika vårdmiljöer och på olika vårdnivåer, (ii) lokalt/regionalt/nationellt, (iii) i olika patientgrupper utifrån kön, ålder och socioekonomiska förhållanden. För det sistnämna är avsikten att i första hand koppla till databaser i Vetenskapsrådet planerade DISC-projekt. Spridningen analyseras i förhållande till förhållanden på mikronivå (Riks-Strokedata), mesonivå (strukturdata hämtas ur bl a Socialstyrelsens kartläggningar av strokevården och de planerade uppföljningarna inom ramen för detta Vinnvårdprojekt) samt makronivå (t ex tidpunkter för insatser inom statlig kunskapsstyrning som nationella strokeriktlinjer, öppna kvalitetsjämförelser och läkemedelssubvention ). I ett nyligen initierat utvecklingsarbete kopplas kvalitetsregistret till det nationella läkemedelregistret för att kunna analysera de faktorer som påverkar hur ny läkemedelsterapi implementeras vid svenska sjukhus och i primärvården. Genom att samutnyttja Riks-Strokedata och läkemedelsregistret öppnas unika möjligheter att studera i vad mån patienterna följer den behandling som förskrivs. Vi kommer också att studera i vad mån de effekter man funnit i randomiserade kliniska prövningar kan reproduceras när de implementeras i den kliniska vardagen, det som de internationella diskussionerna har kommit att benämnas som the fifth hurdle. sida 12 av 41
13 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (6/11) 6 (b) Säker vård. Genom att Riks-Strokedata kopplas till läkemedels-, patient- och dödsorsaksregistren kan säkerheten i primär- och sekundärpreventiv behandling studeras. Så t ex har vi i pågående studier kunnat belysa riskerna med olika antitrombotiska (propphämmande) läkemedel efter stroke. De analystekniker vi utvecklat kommer nu att tillämpas i studier av patientsäkerheten i olika faser av implementeringen av nya behandlingar (i första hand läkemedel och kirurgiska åtgärder). Utmönstring av förlegad behandling med bristande säkerhet analyseras på sjukhusnivå det är uppenbart från Riks-Strokedata att vissa sjukhus tagit till sig ny kunskap om patientsäkerhet senare än andra. Det har blivit vanligare att myndigheter som Läkemedelsverket eller Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ställer upp villkor för ett provisoriskt beslut om registrering eller subvention. Villkoren kan gälla såväl effekter som säkerhet i klinisk praxis. Företagen initierar då kostsamma egna kvalitetsregister. Inom ramen för InUt-projektet kommer vi att utvärdera om de register som redan finns kan utnyttjas bättre än idag för samma syfte, något som i så fall skulle leda till betydande kostnadsbesparningar. (c) Vård i rätt tid. Implementering av en ny metod innebär inte bara att den finns tillgänglig utan också att den tillämpas i tid. I detta projekt studeras hur två tidsvariabler som har visat sig vara av betydelse för utfallet av vården utvecklas när nya metoder blir tillgängliga: tid till akutbehandling med trombolys samt tid till halskärlsoperation vid artärförträngning. Dessutom studeras patienternas direkttillgång till vård på strokeenhet (vs. fördröjd tillgång). Riks- Strokedata tillåter analyser av delkomponenter i fördröjningen (t ex fördröjning före respektive efter ankomst till sjukhus). Samarbete med Swedvasc och SITS-MOST ger möjlighet till fördjupade analyser. (d) Rättvis fördelning. När en ny metod introduceras i vården blir den ofta tillgänglig tidigare för vissa grupper än för andra. Med hjälp av Riks-Strokedata kommer vi att analysera om/hur sådana skillnader beträffande kön, ålder och bostadsort utvecklas när nya metoder sprids i strokevården. För att undersöka den sociala skevheten när nya metoder introduceras planeras samarbete med socioekonomiska register (i första hand MONA vid SCB), där eventuella orättvisor baserade på etnicitet (födelseland), utbildningsnivå och ekonomiska förhållanden analyseras. Vi kommer också att analysera i hur hög utsträckning sådana skillnader i vårdens innehåll påverkar dess resultat. (e) Patientorientering. Genom uppföljningsenkäter och koppling av Riks-Stroke till läkemedelsregistret analyseras följsamheten till nya sekundärpreventiva interventioner och effekterna av insatser att öka följsamheten. De patientenkäter Riks-Stroke genomför 3 månader (pågående) och 1 år (fr o m 2009) efter insjuknandet, innehåller en rad patientorienterade uppgifter, som gör det möjligt att studera effekter i klinisk praxis av nya interventioner med avseende på bl a upplevt hälsotillstånd och livskvalitet. I det planerade projektet ingår en validering av Riks-Stroke livskvalitetsfråga mot det etablerade EuroQoL-5D-instrumentet 22. Datainsamling för detta pågår. Vi har även genomfört en nationell enkät till närstående till strokedrabbade, något som ger en ytterligare dimension åt begreppet patientorientering och som har få, om ens några, motsvarigheter på nationell nivå. Om medel beviljas kommer fler sida 13 av 41
14 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (7/11) 7 nationella anhörigenkäter att genomföras. Detta ger möjligheter att longitudinellt följa hur kvalitetsförändringar i vårdens medicinska och rehabiliteringsmässiga innehåll avspeglas i anhörigas belastning och i deras uppfattning om samhällets stödinsatser. (f) Effektiv vård. Tyngdpunkten i de hälsoekonomiska studier som knyts till InUt-projektet läggs på kostnader för utebliven eller sen tillämpning av ny teknologi. Ett första steg i utvecklingsarbetet har varit kartläggningar av skillnader i strokekostnader mellan olika grupper av strokepatienter (samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund) 23. Dessa uppgifter kommer att användas i de gemensamma analyserna av Riks-Stroke och läkemedelsregistret. Kostnader för utebliven implementering av evidensbaserad farmakoterapi eller för dålig följsamhet från patientens sida beräknas (givetvis kan utfallet också bli att det är hälsoekonomiskt lönsamt" att avstå från att implementera en ny behandling). I ett senare skede kommer erfarenheterna av analyser på läkemedelsområdet att tillämpas på andra terapiformer, i första hand kirurgiska insatser och rehabilitering Analysmetodik Spridningen av ny och utmönstringen av förlegad metodik sammanfattas och presenteras med deskriptiv statistik och grafer. Formella statistiska analyser görs med hjälp av generella linjära modeller som, när det är relevant, kan ta hänsyn till den nästade datastrukturen (mikro-, meso- och makronivå), och beroendet mellan upprepade mätningar. I dessa analyser kommer det europeiska instrument som utvecklas för att mäta implementering (European Implementation Score; se avsnitt 4.1) att appliceras på svenska data. Med etablerad fall-kontrollmetodik 24 jämförs framgångsrik implementering med mindre framgångsrik. Tyngdpunkten i dessa analyser kommer att ligga på samspelet mellan mesonivå (lands- ting, sjukhus eller primärvårdsenheter) och makronivå (nationellt). Genom enkäter, intervjuer och genomgång av skriftligt/elektroniskt material inhämtas information om expositionen, dvs. vilka implementeringsinsatser som gjorts inom framgångsrika vs. mindre framgångsrika enheter/organisationer respektive nationellt. I det europeiska samarbetsprojektet (avsnitt 3.2) kommer motsvarande analyser med fall-kontrollmetodik att användas när olika implementeringsstrategiers framgång jämförs på nationell nivå. 3.2 Europeiskt samarbete för metodutveckling kring implementering Projektets innehåll Ett europeiskt samarbetsprojekt, Development of a European Implementation Score for measuring implementation of research into healthcare practice using vascular disease as an example har nyligen finansierats av EU. I detta projekt spelar Sverige en central roll. Genom att delta med data ur Riks-Stroke kommer Sverige som enda land kunna delta med heltäckande uppgifter på nationell nivå. Professor Bo Norrving, en av de sökandena i denna Vinnvårdansökan, ingår i projektets styrgrupp. sida 14 av 41
15 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (8/11) 8 EU-projektet kommer att utveckla en europeisk metodik för att utvärdera hur vetenskapliga framsteg omsätts i klinisk praxis. Ett European Implementation Score (EIS) kommer att kunna mäta implementering ur en rad perspektiv patienters, närståendes, frivilligorganisationers, anställdas samt beslutsfattares. Empiriska data kommer att hämtas från strokeområdet. Att just stroke används beror dels på komplexiteten med många aktörer inblandade, inte minst närstående och socialtjänst, dels på att data från flera med länder med vitt skilda förutsättningar för implementering finns tillgängliga (stor heterogenitet). I planeringen ingår att i ett senare skede tillämpa erfarenheterna från strokeområdet på andra folksjukdomar, i första hand sjukdomar som i likhet med stroke drabbar många äldre och har långsiktiga konsekvenser för den enskilde och för samhället. EU-projektet kommer att koncentreras till metoder för diagnostik, akutbehandling och sekundärprevention (EU-projektets fokus är alltså något snävare än i den svenska delen av detta Vinnvårdprojekt). Projektet kommer att identifiera best practice i implementeringen av evidensbaserad vård på patient- (mikro), organisations- (meso) och nationell policynivå (makro) inom såväl primär- som sekundärvård (sjukhus). De delprojekt som ingår framgår av tabell 1. Tabell 1. EU-projektets innehåll Work package (WP) Innehåll WP 1 WP 2 WP 3 WP 4 WP 5 WP 6 WP 7 WP 8 WP 9 Samordning och samutnyttjande av de data som projektet kräver. Inventering av de metoder som idag används för implementering av forskningsframsteg i kliniskt rutinarbete Utveckling av en European Implementation Score (ESC) baserad på de indikatorer som identifieras i WP 4. Utveckling av indikatorer som mäter framgångsrik implementering. Nationella riktlinjer för strokevård från flera europeiska länder granskas för att identifiera sådana evidensbaserade kvalitetsindikatorer samt målvärden. Analys av vilka av implementeringsmetoderna som är framgångsrika. Hälsoekonomisk analys av de olika implementeringsmetoderna. Utvärdering av möjligheter och hinder för att överföra de mest framgångsrika implementeringsmetoderna inom strokeområdet till koronarsjukdom Studier av användarnas (patienternas) roll i implementeringsprocessen, ett arbete som sker i nära samarbete med Stroke Alliance for Europe (SAFE), det europeiska nätverket för strokepatienter och närstående. Utarbetande av rekommendationer/riktlinjer för att överbrygga gapet mellan forskning och praktik. De indikatorer som mäter framgångsrik implementering (WP 4) och som kommer att vara underlaget för European Implementation Score (EIS; WP 3) kommer att innefatta insatser inom sida 15 av 41
16 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (9/11) 9 akut strokevård, tidig rehabilitering och sekundärprevention och baseras på standardiserade metoder utvecklade inom EROS (ett tidigare projekt inom EUs femte ramprogram), Cochrane Collaboration samt existerande riktlinjearbete in flera europeiska länder, inklusive Sverige Deltagande register Dataset från 14 strokeregister i 9 länder ingår i projektet. Av dessa är fyra kvalitetsregister av svensk typ, dvs. de baseras på individdata och är kontinuerliga övre längre tid. Till skillnad från Riks-Stroke täcker kvalitetsregistren i Belgien, Tyskland och Polen inte samtliga de sjukhus i landet som vårdar strokepatienter i akutskedet. I Spanien och Storbritannien finns system för audits, dvs. kvalitetsgranskningar som enligt ett rullande schema över en längre tidsperiod ska täcka in samtliga sjukhus. Många av uppgifterna i dessa audits mäter struktur snarare än processer och resultat. De populationsbaserade epidemiologiska strokeregistren ger, även om de i regel är lokala/regionala, möjligheter till jämförelser mellan länder hur metoder införs och utmönstras. Tabell 2. De europeiska kvalitetsregister och nationella kvalitetsgranskningar som deltar i EU-projektet om implementering. Period för datainsamling Population Antal strokepatienter per år Kvalitetsregister Belgien: Quality Register of Flemish Hospital Network April 2007 pågående 18 sjukhus I Flandern (beräknat) Tyskland: German Stroke Register Study Group 1999 pågående 404 tyska sjukhus (2005) (2005) Polen: POLKARD Upp till 130 polska sjukhus Sverige:Riks-Stroke 1995 pågående Alla 78 svenska akutsjukhus Upp till (2007) Nationella kvalitetsgranskningar (audits) Spanien: Catalan Stroke Audit Första audit 2006, Andra audit 2008 Alla 48 akutsjukhus i Katalonien (2006) Skottland: Scottish Stroke Care Audit Storbritannien: National Sentinel Audit of Stroke 2002 pågående Alla 32 akutsjukhus i Skottland 1998 pågående Alla 238 akutsjukhus i England, Wales, Nordirland (2006) (2006) sida 16 av 41
17 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (10/11) 10 Dessutom deltar 7 populationsbaserade epidemiologiska register i Frankrike, Tyskland, Italien, Litauen, Polen och Storbritannien. Vardera av dessa register täcker en befolkning på och antal strokepatienter är per år Organisation, analyser De empiriska data som inhämtas från dessa register/audits kommer att insamlas samordnas och bearbetas gemensamt och analyserna kommer i huvudsak att ske på sjukhusnivå. Implementeringen kommer att mätas på struktur- och processnivå, men också på resultatnivå i form av förändringar i utfall för patienterna (WP 5). I fallstudier genomförda med etablerad metodologi 24 jämförs länder med olika grader framgång när det gäller implementering av evidensbaserade metoder i strokevården. EU-projektets multidisciplinära forskningsteam innefattar experter inom områdena sjukvårdsorganisation, klinik, folkhälsovetenskap, epidemiologi, sociologi, hälsoekonomi och statistik. Projektet leds från Storbritannien (Prof. Charles Wolfe, King s College, London). Sverige har genom professor Bo Norrving, Lund (som deltar i denna ansökan) ledande funktioner i flera av delprojekten. 4 SYNERGIEFFEKTER Det EU-finansierade projektet kommer att tillföra det svenska InUt-projektet tillgång till hög kompetens inom området implementeringsforskning. I EU-projektet ingår en systematisk översikt över relevant litteratur inom hälso- och sjukvård och samhällsvetenskap som gäller implementeringsmetoder för praktisk tillämpning av vetenskapliga framsteg. Avsikten är att identifiera både existerande kunskap och de kunskapsluckor som finns. Översikten kommer att gälla förutsättningar för förändring på såväl mikro-, meso- som makronivå i olika länder. Denna kunskapsgenomgång kommer att vara till utomordentligt stor nytta för den svenska delen av detta projekt, främst genom att generera hypoteser som kan prövas i det svenska datamaterialet. En uppenbar styrka med samarbetet är att resultaten från de svenska studierna kommer att kunna valideras i europeiska databaser byggda på samma patientgrupp. På motsvarande sätt kan de nya europeiska indikatorerna för framgångsrik implementering valideras i den mycket stora svenska databasen, liksom det nya instrumentet European Implementation Score. De hälsoekonomiska komponenterna i det svenska respektive det europeiska projektet har delvis skilda ansatser och kommer att kunna komplettera varandra. 5 FORSKARGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH KOMPETENS I forskargruppen finns sammantaget en mycket gedigen vetenskaplig kompetens med fyra professorer, två docenter samt ytterligare två disputerade forskare. Ämnesmässigt representerar gruppen expertis inom kliniska discipliner (internmedicin, neurologi och geriatrik), sida 17 av 41
18 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (11/11) 11 epidemiologi/folkhälsovetenskap, statistik och hälsoekonomi. Flera av forskargruppens medlemmar har stor erfarenhet av att med framgång leda stort upplagda vetenskapliga projekt. Flera av gruppens medlemmar har även mycket omfattande erfarenheter av implementeringsarbete på såväl lokal, regional som nationell nivå. Som exempel inom strokeområdet kan nämnas Q-regarbetet för att höja kvaliteten i svensk strokevård, SBU-projekt kring stroke, arbete med nationella strokeriktlinjer och med kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser av vårdens kvalitet. Forskargruppen har god spridning över landet (Umeå, Uppsala, Enköping, Örebro, Stockholm och Lund) och har tillgång till mycket väl etablerade nationella nätverk (Riks-Strokeorganisationen, Stroketeamrådet m fl). På konsultbasis knyts till gruppen en forskare och lärare vid Centre for Innovation and Operations Management (CIOM), Handelshögskolan i Stockholm, med särskild kompetens kring implementering vid stora organisationer. 6 RELEVANS En generell slutsats i den internationella vetenskapliga litteraturen är att implementeringsforskningen inom hälso- och sjukvårdens område lider stor brist på empiriskt underlag. Detta har hämmat utvecklingen av stabila implementeringsmetoder. Detta Vinnvårdprojekt kommer att genom bred användning av empiriskt underlag utnyttja den stora konkurrensfördel Sverige har i sina väl fungerande register. Det kommer att ge ny bred kunskap om hur nya metoder sprids i hälso- och sjukvården och hur förlegade metoder utmönstras särskilt ge ökad förståelse för samspelet sker mellan mikro- (patient/professioner), meso- (organisation) och makro- (nationell) nivå sker vid introduktion av nya och utmönstring av förlegade metoder. ge information om vilka implementeringsmetoder som fungerar och vilka som inte fungerar i svensk sjukvård visa hur etablerade register kan utnyttjas i stället för nya kostnadsdrivande register när effekter och säkerhet hos nya metoder, särskilt nya läkemedel, följs i sjukvården Genom det europeiska samarbetsprojektet tillförs Sverige uppdaterad systematisk kunskap om implementeringsteori och -praktik inom hälso- och sjukvårdsområdet utvecklas ett instrument för att mäta implementering (European Implementation Score) kan framgångsfaktorer och hinder för implementering jämföras mellan Sverige och andra EU-länder sida 18 av 41
19 Litteraturreferenser till 7.1 A LITTERATURREFERENSER TILL 7.1 (1/2) REFERENSER 1. Nutley s, Percy Smith J, Solebury W. Models of research impact. A cross sector review of literature and practice. London: Learning and Skills Development Agency; Grimshaw JM, Winkens RA, Shirran L, Cunningham C, Mayhew A, Thomas R, Fraser C. Interventions to improve outpatient referrals from primary care to secondary care. Cochrane Database Syst Rev. 2005:CD Dogson S, Fitzgerald L. Knowledge to action: Evidence based health care in context. Oxford: Oxford University Press; Grimshaw JM, Shirran L, Thomas R, Mowatt G, Fraser C, Bero L, Grilli R, Harvey E, Oxman A, O'Brien MA. Changing provider behavior: An overview of systematic reviews of interventions. Med Care. 2001;39:II Nutley S, Walter I, Davies H. Using evidence: How research can inform public services. Bristol: The Policy Press; Grimshaw JM, Thomas RE, MacLennan G, Fraser C, Ramsay CR, Vale L, Whitty P, Eccles MP, Matowe L, Shirran L, Wensing M, Dijkstra R, Donaldson C. Effectiveness and efficiency of guideline dissemination and implementation strategies. Health Technol Assess. 2004;8:iii-iv, Grimshaw J, Eccles M, Tetroe J. Implementing clinical guidelines: Current evidence and future implications. J Contin Educ Health Prof. 2004;24 Suppl 1:S Ritenbaugh C, Verhoef M, Fleishman S, Boon H, Leis A. Whole systems research: A discipline for studying complementary and alternative medicine. Altern Ther Health Med. 2003;9: Grol RP, Bosch MC, Hulscher ME, Eccles MP, Wensing M. Planning and studying improvement in patient care: The use of theoretical perspectives. Milbank Q. 2007;85: Committe on the Quality of Health Care in America. Crossing the quality chasm: A new health system for the 21st century. Waskington, D.C.: Institute of Medicine; Socialstyrelsen. God vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Vårdskador inom somatisk slutenvård Weitoft GR, Rosen M, Ericsson O, Ljung R. Education and drug use in sweden-a nationwide register-based study. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2008;17: Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvård. Lägesrapport Available at Appelros P, Samuelsson M, Karlsson-Tivenius S, Lokander M, Terent A. A national stroke quality register: 12 years experience from a participating hospital. Eur J Neurol. 2007;14: Riks-Stroke. Allmän information. Available at Stegmayr B, Asplund K, Hulter-Asberg K, Norrving B, Peltonen M, Terent A, Wester PO. Stroke units in their natural habitat: Can results of randomized trials be reproduced in routine clinical practice? Riks-stroke collaboration. Stroke. 1999;30: Socialstyrelsen. Strokesjukvården i sverige - kvalitetsjämförelser mellan olika sjukhus och landsting/regioner. Available at Swedvasc. Information om swedvasc. Available at Wahlgren N, Ahmed N, Eriksson N, Aichner F, Bluhmki E, Davalos A, Erila T, Ford GA, Grond M, Hacke W, Hennerici MG, Kaste M, Kohrmann M, Larrue V, Lees KR, Machnig T, Roine RO, Toni D, Vanhooren G. Multivariable analysis of outcome predictors and adjustment of main outcome results to baseline data profile in randomized controlled trials. Safe implementation of thrombolysis in stroke-monitoring study (sits-most). Stroke sida 19 av 41
20 A LITTERATURREFERENSER TILL 7.1 (2/2) 21. Toni D, Lorenzano S, Puca E, Prencipe M. The sits-most registry. Neurol Sci. 2006;27 Suppl 3:S Brooks RG, Jendteg S, Lindgren B, Persson U, Bjork S. Euroqol: Health-related quality of life measurement. Results of the swedish questionnaire exercise. Health Policy. 1991;18: Ghatnekar O, Persson U, Glader EL, Terent A. Cost of stroke in sweden: An incidence estimate. Int J Technol Assess Health Care. 2004;20: Keen J, Packwood T. Case study evaluation. BMJ. 1995;311: sida 20 av 41
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merSlutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04
Slutrapport Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Under åren med AFA Försäkrings anslag har IST3-studien drivits med största
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merPPG Projekt 2017. Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG
1 2015-10-22 Dnr LS 2015-1199 PPG Projekt 2017 Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG Utlysning av projektmedel och anvisningar för ansökan Kontaktpersoner
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merOffentliga rummet 4 juni 2008
Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merPsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merRiks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks
rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,
Läs merRAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merFörordning om register för viss befolkningsbaserad forskning (U2012/3414/F)
2012-06-29 Dnr 21/12 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Förordning om register för viss befolkningsbaserad forskning (U2012/3414/F) Statens medicinsk-etiska råd, SMER, är ett rådgivande organ till
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merInför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar
Tack för möjlighet att ge synpunkter på dessa diskussionspunkter. Dessa frågor har diskuterats i styrelsen för Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) och svaren finns markerade i rött i direkt anslutning
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merTrombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke
Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Publicerad 98-05-11 Reviderad 03-11-21 Version 4 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Stroke (slaganfall) drabbar årligen cirka 30 000 personer i Sverige
Läs merGranskning av strokevården
Landstingets revisorer 2012-04-23 000006 Landstingsstyl'elsen Granskning av strokevården Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta de synpunkter avseende utveckling av strokevården som påtalas i
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merImplementering av ny EU-förordning om kliniska prövningar på humanläkemedel
Implementering av ny EU-förordning om kliniska prövningar på humanläkemedel Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser, Läkemedelsverket Ny EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merVärdeskapande i hälso- och sjukvård
Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merFörbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merMorten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merGemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping
Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Samarrangemang mellan Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnadsinformatik
Läs merAVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN
Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merHandledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Läs merImplementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merImplementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merForskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merFRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete
Läs merSWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merUppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015)
Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) En del av Nationellt ordnat info rande av la kemedel (pilotfo rso k) Bakgrund SKL:s projekt Ordnat info
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merNeurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå
Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,
Läs merForsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Skrift 2008:1 Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merForskningsbokslut 2014
HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se
Läs merRedovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Läs merAvtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Läs merStrukturdata. Rapport från från Riks- Stroke 2013 2013. - Sammanställning - och och jämförelse av strokesjukvårdens av
Strukturdata Rapport från från Riks- Stroke 2013 2013 O O O O O O O O O O O O - Sammanställning - och och jämförelse av strokesjukvårdens av struktur i Sverige i Sverige åren åren 2005, 2005, 2010 2010
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merGUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE
GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring,
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merRegionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning
2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden
Läs merFör en stor del av Sveriges befolkning
Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men
Läs mer