AKO-utbildning Nyheter inom STRAMA/infektion. Jenny McWilliam, VC Anderslöv Caroline Trägårdh, VC Fosietorp

Transkript

1 AKO-utbildning Nyheter inom STRAMA/infektion Jenny McWilliam, VC Anderslöv Caroline Trägårdh, VC Fosietorp

2 Innehåll idag Tecken till allvarlig infektion hos vuxna Urinvägar Hud

3 Tecken till allvarlig infektion Sara 46 år är njurtransplanterad för 20 år sedan på grund av cystnjurar, jobbar som lärare. Kontaktar vårdcentralen då hon sedan igår känt sig trött och konstig. Har lätt ont i huvudet och hennes sambo fick i morse väcka henne, vaknade inte av klockan. Han tyckte också att hon var konstig i morse, försökte bre smör på kaffekoppen. Hon har inte varit förkyld, inga bekymmer med miktion eller avföring.

4

5

6 Kvinna med sänkt allmäntillstånd 90 årig kvinna sökte VC i mars förra året, med sin son, pga tilltagande trötthet den senaste veckan. Dessutom slemhosta. Orkar knappt äta. Därtill feberkänsla. AT: Blir andfådd av att gå från väntrum till läkarrum. Saturation 95% Temp 37,1 Pulm: Krepitationer basalt bilat. Dämpning basalt dorsalt höger.

7 Utebliven förbättring Karin kommer tillbaka 1 vecka senare. Har ingen feber, men sonen berättar att hon fortfarande hostar och är oerhört trött och svag. Sover för det mesta och är ibland lite konfusorisk. Har ingen matlust. AT: Afebril, sitter och blundar. Dålig hudturgor. Saturation 95%, normal AF. Puls 65 pr min. Pulm: Expiratoriska sonora ronchi bilat. Rosslig hosta vid djupandning. Cor: u.a

8

9

10 Tecken till allvarlig infektion Göran 69 år och före detta murare söker eftersom han haft lite bekymmer med miktionen några dagar. Han har prostataförstoring och behandlas med Alfuzosin samt Metforminbehandlad diabetes. Ibland kissat ofta senaste dagarna men ibland haft svårt att få ut något. Börjat känna sig hängig igår kväll, i morse inte kunnat kissa. Tagit tempen i morse då han känt sig febrig men också haft frossa, låg då på 37,9.

11

12

13 Man med buksmärta 74 årig man som söker med tilltagande värk i magen, mest till vänster. Började lite smygandes för 3 dagar sedan. Avföringen har blivit lösare och han går oftare på toaletten. Idag känner han sig lite frusen men har inte mätt temperaturen. Han misstänker själv att det är tarmfickorna som spökar och hoppas att doktorn kan skriva ut antibiotika, som han brukade få av sin förra husläkare.

14 Man med buksmärta 74 årig man som söker med tilltagande värk i magen, mest till vänster. Började lite smygandes för ett par dagar sedan. Avföringen har blivit lösare och han går oftare på toaletten. Idag känner han sig lite frusen men har inte mätt temperaturen. Ingen matlust. Han misstänker själv att det är tarmfickorna som spökar och hoppas att doktorn kan skriva ut antibiotika, som han brukar få av sin förra husläkare. AT: Försiktigt rörelsemönster. Blek i ansiktet. Temp: 38.5 gr BT 115/70 mmhg, Puls 90 pr min Buk: mjuk, direkt palp ömhet i vänster fossa, tydligt lokalt muskelförsvar.

15

16

17 ABU? Sköterska ringer från Södergårdens äldreboende där Märta bor som har Alzheimerdiagnos, 87 år. Hon har i flera dagar varit mer orolig, gått omkring och varit otrevlig mot personal och medboende samt skrikit på kvällarna. Man har kollat tempen, låg på 36,7. Igår kväll tog nattpersonalen u-sticka som var positiv med vita och nitur.

18 Läkemedelsverket angående ABU (asymtomatisk bakteriuri) Äldre personer har ofta ABU vilket inte ska behandlas. Behandling minskar inte graden av kroniska inkontinenssymtom, eliminerar inte benägenheten för ABU och förlänger inte överlevnaden! Ospecifika symtom som trötthet, oro och förvirring utan samtidiga akuta symtom från urinvägarna orsakas inte av akut cystit. Starkt illaluktande urin är ingen indikation för antibiotika-behandling!

19 Hur är det med KAD, vad säger läkemedelsverket? Överdiagnostik av UVI hos kateterbärare är vanligt då feber utan samtidiga urinvägssymtom ofta har annat ursprung än urinvägarna. Mekanisk påverkan av katetern kan ge UVI-liknande symtom. UVI är sannolik vid; Feber och nytillkomna symtom från urinvägarna eller Feber och akut stopp för urin-avflödet Alla KAD-bärare har bakterieväxt i urinblåsan inom ett par veckor.

20 Ung kvinna med täta trängningar En 23 årig kvinna ringer in till Vårdcentralen. Hon känner sig kissnödig hela tiden och går på toaletten varje timme. Symtomen startade för 3 dagar sedan och hon beskriver kraftig sveda varje gång hon går på toaletten.

21 Ung kvinna med täta trängningar Egenvårdsråd Läkarbesök Antibiotika utan läkarbesök Antibiotika i reserv

22 Ny behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket 2017

23 Bakgrundsdokumentation från läkemedelsverket 2017 Drygt en fjärdedel av kvinnor med akut cystit blir friska utan antibiotikabehandling inom en vecka. Besvärande men ofarligt! Antibiotikabehandling förkortar tiden med symtom. Behandlingens syfte är att lindra obehag. Nitrittestet har relativt låg sensitivitet (53-65%) och lågt negativt prediktivt värde, och därför har urinstickorna tveksam nytta -> Kliniska symtom som bör styra.

24 UVI barn Esra 4,5 år kommer med mamma, det har svidit när hon kissar sedan igår. Esra är en frisk flicka i vanliga fall och har inte haft mer än förkylningar sedan hon föddes. Okomplicerad graviditet och förlossning. Hon har inte haft feber vad mamma vet, är glad men oroar sig för att doktorn ska sticka i fingret. Mamma har med en burk med morgonurin.

25 Läkemedelsverket dec 2017 En av de vanligaste bakteriella infektionerna under de första levnadsåren med en incidens på 2% hos barn under 2 års ålder. Hos barn under 6 mån är det vanligare hos pojkar, därefter dominerar den hos flickor. Hos pojkar äldre än ett år är UVI ovanligt. Ovanligt med symtomgivande UVI utan feber hos barn < 2 år. Söker oftast för feber, kan vara svårmatade, ha kräkningar mm. Bör handläggas av barnläkare el i samråd med barnläkare. Urinodling rekommenderas vid misstänkt UVI hos barn. Svårt att få tillförlitligt prov, urinpåse ger ofta kontamination. Nivådiagnostik; Feber>38 grader, CRP>20 mg/l ABU kan förekomma hos spädbarn och ska bedömas av barnläkare. Hos äldre barn är det ofta relaterat till miktionsrubbning.

26 Fortsättning Behandling; Furadantin 1 mg/kg x 3, tabletter kan krossas och blandas i vatten eller mat Selexid 200 mg x 3 kan ges till barn > 5 år Efter odlingssvar ev Trimetoprim

27 Fortsättning Behandling; Furadantin 1 mg/kg x 3, tabletter kan krossas och blandas i vatten eller mat Selexid 200 mg x 3 kan ges till barn > 5 år Efter odlingssvar ev Trimetoprim Uppföljning behövs ej om barnet blir symtomfri av behandling men remittera till barnmottagning vid recidiverande UVI. För pojkar efter 1 recidiv, för flickor efter 3.

28 Finns bra rekommendation på vardgivare.skane.se - medicinska riktlinjer-barn

29 Man med miktionssymtom 68 årig man är bokad på ett akutbesök på Vårdcentralen. Han har sedan 4 dagar tillbaka haft behov av att gå på toaletten allt oftare. Sovit dåligt inatt pga frekventa toalettbesök. Känner ett obehag när han kissar. Sedan igår känt sig trött och hängig, men har inte haft någon frossa.

30 Män UVI Afebril UVI: Alltid odling! Nitrofurantoin 50 mg x 3 eller Pivmecillinam 200 mg x 3, i 7 dagar. Febril UVI: Alltid odling! Medtagen patient Överväg sjukhusvård Ciprofloxacin 500 mg x 2 eller Trimetoprim/Sulfa 160/800 mg 2 (ges endast efter odlingsvar), i 14 dagar.

31 Hud Jörgen 57 år har sommarställe i Höör, där brukar han vara ute mycket och får då och då fästingbett. Nu har han fått en rodnad som är cirka 8 cm i diameter på överarmen, han är inte säker på om han plockat någon fästing just där. Det kliar inte.

32 Borrelia och serologi? Finns bra riktlinje på Vardgivare!

33 TLV om Erythema migrans Klinisk bild Erythema migrans (EM) är den vanligaste manifestationen av borreliainfektion. Vanligaste tidpunkten för diagnos är 14 dagar efter bettet då erytemet nått en storlek om minst fem centimeter i diameter. Tidigare i förloppet kan EM vara svårt att skilja från en reaktion på fästingbettet. Den erytematösa hudlesionen kan variera i utseende och vara klassiskt ringformad, homogent rodnad eller ha ett mer atypiskt utseende. Självläkningsfrekvensen för EM är hög (> 50 %). EM i sig är inte farligt utan behandling ges för att sannolikt minska risken för neuroborrelios och andra manifestationer.

34 Man med smärtsam resistens i huden 32 årig man med kontorsarbete, kommer till Vårdcentralen med anledning av en svullnad på höger skinka, som gör ont när han sitter. Det började som en finne, men har blivit lite större och gör allt ondare. Hud: en pustel med omgivande svullnad och rodnad, ca 1-2 cm.

35 Man med smärtsam resistens i huden 32 årig man med kontorsarbete, kommer till Vårdcentralen med anledning av en svullnad på höger skinka, som gör ont när han sitter. Det började som en finne, men har blivit lite större och gör allt ondare. Hud: en pustel med omgivande svullnad och rodnad, ca 1-2 cm. Klorhexidintvätt.. Efter 4 dagar återkommer patienten. Svullnaden har tilltagit och han har mera ont. Det går inte att sitta ner.

36

37 Hud Barbro 82 år har i flera år haft svullna ben, har nog både venös insufficiens och hjärtsvikt. Brukar ha stödstrumpor och tar Furix i perioder. Sedan 3 veckor har det uppkommit sår på höger underben, strax ovan laterala malleolen. Hon har varit hos distriktssköterskan som lagt om men det har bara blivit större sår och nu är det rodnat, varmt och smärtande.

38 Vad säger läkemedelsverket om lokal behandling vid bensår? Lokalbehandling Lokal sårinfektion behandlas i första hand med tätare omläggningar och kompression av eventuella ödem. Nekrotisk vävnad ska avlägsnas, företrädesvis genom mekanisk debridering med sax, pincett, kyrett eller skalpell. Antiseptiska lösningar och antimikrobiella förband övervägs vid lokal sårinfektion och avslutas när infektionstecknen gått tillbaka. Förbandsmaterial väljs med hänsyn till sårstatus (sekretion, nekros, fibrin, granulation, ödem). Sårodling tas vid utebliven förbättring inom dagar, om såret ökar snabbt i storlek, vid kraftig rodnad och svullnad runt såret eller om patienten blir allmänpåverkad, får smärta eller feber. Sårodlingen kan vägleda i val av antibiotika.

39 Systemisk behandling av fot- och bensår enligt TLV Systemisk antibiotika Systemisk antibiotika är indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av betahemolyserande streptokocker grupp A, C eller G, allmänpåverkan, feber eller tecken till disseminerad infektion: Penicillin V 1 g x 3 i 10 dagar (betahemolyserande streptokockergrupp A, C eller G). Flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar (S. aureus). Vid penicillinallergi typ 1 ges klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar. Lokalbehandling enligt ovan utförs parallellt. Vid utebliven effekt eller försämring trots ovanstående behandling bör specialistklinik kontaktas.

40 Hud

41

42 Vardgivare!

43 UPPDATERAD TACK FÖR OSS!