III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter"

Transkript

1 III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden har, sedan de skapats, utgjort det huvudsakliga instrumentet för att implementera politiska mål rörande social och ekonomisk sammanhållning, mål som har hög prioritet inom unionen. Insatserna syftar till att stödja de strukturella faktorer som är avgörande för konkurrenskraft och är därför, i förlängningen, betydelsefulla för tillväxten också i de regioner som idag har få konkurrensfördelar och försämrad ekonomisk utveckling. Mer än tio år har förflutit sedan strukturfondsreformen genomfördes En första utvärdering av resultaten av denna reform presenterades i Första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning. Rapporten visade att olika framsteg gjorts när det gäller konvergens samt sammanhållning och att strukturpolitiken varit betydelsefull i detta sammanhang. Rapporten föreslog också ett antal förändringar för att ytterligare förbättra strukturpolitiken. Dessa förändringsförslag har sedermera infölivats i det nya regleringsramverket. Under rådsmötet i Berlin (1999) slogs fast att dess politiska mål även fortsättningsvis skulle ha hög prioritet. Detta eftersom en fortsatt utvidgning av EU innebär än mer ökande skillnader mellan olika regioners utvecklingsnivå. Eftersom de finansiella transfereringarnas nivåärhög, är det viktigt att utvärdera hur pass effektiva dessa policyinstrument är för att minska regionala skillnader och öka den ekonomiska konvergensen. Systemen för att organisera dessa fonder har decentraliserats och ansvarsfördelning inom olika områden har tydliggjorts i större utsträckning. Detta har resulterat i att starkare instrument för att kontrollera och utvärdera har skapats. Detta kapitel består av fyra delar. Den första delen belyser nivån på de insatser som genomförts för att öka den sociala och ekonomiska sammanhållningen. Den andra delen utvärderar resultatet i detta sammanhang för åren Den tredje delen diskuterar vilka lärdomar som kan dras från utvecklandet av nya metoder för programprojekt för perioden Den sista delen, slutligen, belyser olika finansiella instrument som skapats för att stödja EU:s utvidgningsprocess. Finansiella insatser för förbättrad sammanhållning Makroekonomiska aspekter av strukturella stöd En viktig dimension när det gäller EU:s roll för att stödja sammanhållning rör olika finansiella insatser. Struktur- och sammanhållningsfonderna svarar för 28 Skalförändringar av strukturfonderna, EUR miljoner (Staplar) % EU BNP (linje) 0, ,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 121

2 Tabell 9. Effekter på ekonomin av sammanhållnings- och strukturfonderna % GDP Grekland Irland Spanien Portugal EU ,6 2,5 0,7 3,0 1, ,0 1,9 1,5 3,3 2, ,8 0,6 1,3 2,9 1,6 % Skapande av realkapital, brutto ,8 15,0 2,9 12,4 5, ,6 9,6 6,7 14,2 8, ,3 2,6 5,5 11,4 6,9 Struktur- och Sammanhållningsfonder: Data för länder som varit uppknutna fram t.o.m 1999; prognos för Källa: EU-kommissionen, beräkningarna baseras på Eurostat data samt planeringsunderlag för över en tredjedel av unionens policy budget figur 28). Finansiella insatser är framträdande i ett makroekonomiskt perspektiv, i synnerhet i Mål 1-regioner (tabell 9). Under perioden 1994 till 1999, utgjorde olika EU-finansieringsinsatser 3,3 % av Portugals BNP, 3,5 % av Greklands BNP och 2,4 % av Irlands BNP. Dessa tre länder består enbart av Mål 1 Regioner. I andra länder med Mål 1-regioner varierade andelen mellan 0,2 % av BNP i Tyskland och 1,5 % i Spanien. EU:s investeringsstöd är till och med ännu mer omfattande, svarande för nästan 15 % av den totala andelen av investeringar i Grekland, cirka 14 % i Portugal, 10 % i Irland och6%ispanien. Den slutsats som kan dras är att tillväxten i länder som är föremål för sammanhållningspolitik skulle vara sämre utan EU:s transferringar, bland annat därför att dessa transfereringar är en viktig delkomponent för dessa länders ekonomiska tillväxt. Att konsolidera finansiell koncentration i Mål 1-regioner EU:s strukturpolitik syftar till att transferera medel till de länder som har regioner med svag tillväxt och dåliga utvecklingsmöjligheter. Nivån pååtgärderna är följaktligen större i dessa länder jämfört med andra medlemsstater där en mer lyckosam regional utveckling kan skönjas. Närmare 70 % av den totala andelen av de strukturfondsmedel som ska allokeras under perioden (ca 136 euro) kommer att gå till Mål 1-regioner jämfört med 68 % under perioden (inklusive EU-initiativ). Denna koncentration av finansiella resurser ska möjliggöra att medelnivån för stöd per capita i Mål 1-regioner ska ligga kvar på 1999 års nivå (tabell 10). Dessa regioner kommer också att erhålla stöd från andra EU-initiativ. Att använda Mål-verktyget har möjliggjort distribuerandet av över 97 % av strukturfondsmedlen mellan medlemsstaterna. Det har vidare möjliggjort att koncentrera de finansiella stöden till regioner med sämre utvecklingsmöjligheter. Följaktligen har också dessa regioner erhållit mer ekonomiskt stöd per capita. (se figur 29 och 30). 60 % av fondmedlen går till regioner som tillsammans svarar för 20 % av EU:s BNP (figur 31 och 32). Ökande geografisk koncentration En av prioriteringarna i Agenda 2000 var att öka den geografiska koncentrationen av stödet till regioner Tabell 10. Utgifter per Mål, exklusive utfasning (medelvärde EUR per capita per år i 1999-års priser) Mål högsta (IRL) 253 (IRL) 262 (P) 348 lägsta (D) 62 (B) 95 (S) 104 Mål Mål Sammanhållningsfonden

3 29 Strukturfonderna och sammanhållningsfonderna, , och BNP per capita per medlemsstat 30 Struktur- och Sammanhållningsfonderna, och BNP per capita per medlemsstat SF och CF per capita per år (EUR) P EL E IRL I BNP per capita (EUR), 1995 DK L SF och CF per capita per år (EUR) EL P E IRL I 50 DK L BNP per capita (EUR), 2000 med sämre utvecklingsmöjligheter samt att erbjuda tillfälligt stöd till regioner där EU-stödet kommer att avvecklas. År 2006 är det tänkt att 41 % av EU:s befolkning ska vara bosatta inom områden som berörs av Mål 1-respektive Mål2-åtgärder. Detta ligger i linje med kommissionens förslag i Agenda 2000, där den önskvärda andelen föreslogs vara mellan 35 och 40 %. När det gäller geografisk koncentration är detta den högsta nivån sedan strukturfondsreformen 1988 (se tabell 11). Denna högre geografiska koncentration är dels ett resultat av strikta och tydliga regler för vilka regioner som kan komma i fråga förmål 1-stöd, dels att ett tak som bestäms av kommissionen för hur stor andel av befolkningen som kan komma i fråga för åtgärder relaterade till Mål 2. Mål 1 FörMål 1-regioner gäller den strikta regeln 75%av EU:s medel-bnp som tröskel med undantag för de norra regionerna i Sverige och Finland som under perioden var behöriga för Mål 6-stöd, vilket ledde till en täckningsgrad av 22,2 % av EU:s befolkning (jämfört med 24,6 % 1999). En viss kontinuitet föreligger med undantag för de regioner som var behöriga för att få tidsbegränsat stöd samt Storbritannien där täckningsgraden har ökat med nästan hälften (Se tabell A.31 för stöd som tillhandahållits per nation under de två programperioderna). Mål 2 För Mål 2 regioner har täckningsgraden reducerats till 18 % av EU:s befolkning (från 25 % under 1999 för 31 Allokeringar av strukturfondsmedel och BNP per medlemsstat, Allokeringar av strukturfondsmedel och BNP per medlemsstat, Kumulativ andel av EU BNP (EUR), Årlig medelallokering (kumulativ %) Kumulativ andel av EU BNP (EUR), Årlig medelallokering (kumulativ %) 123

4 Tabell 11. Strukturfondernas täckningsgrad, Mål 2 och Mål 5 tillsammans). Inom ramarna för den övergripande nivån, vilken bestäms av kommissionen 1 har respektive medlemsland relativt stor självständighet att bedöma vilka regioner som är behöriga att erhålla stöd så länge som de uppfyller önskemålen på att säkerställa att minst 50 % av befolkningen kommer i åtnjutande av olika stöd inom ramen för Kommissionskriterierna. Områden som blir föremål för stöd, på basis av förslag från medlemsländerna, täcker cirka 47 % av den totala befolkningen i områden behöriga förmål 2-stöd och de består i princip av områden som har hög prioritet enligt kommissionens kriterier 2. (Se tabell A.32 för stöd per land under de två programperioderna.) Industri- och urbana områden mest framträdande % total befolkning Mål 1 21,7 24,6 22,2 Mål 2 16,8 16,4 18,2 Mål 5b 5,0 8,8 Total 43,5 49,8 41,3 I enlighet med kommissionens beslut 1999 och 2000 är utfallet i de fyra olika områdena väldigt likt det utfall som rådet enades om: industriregioner behöriga för Mål 2-stöd svarar för 8,5 % av EU:s befolkning, rurala områden för 5,2 %, urbana områden för 1,9 %, områden som är beroende av fiskerinäringen för 0,3 % och övriga områden för 2,1 %. På EU-nivån kommer därför andelen rurala områden i Mål 2-regioner att bli något högre än vad som initialt indikerades i regleringarna. I anslutning till dessa implementerade åtgärder inom ramen för rurala utvecklingsprojekt stödda av EUGFS:s garantisektion, så har medlemsstaterna bedömt det var användbart och nödvändigt att göra de mer sårbara rurala regionerna behöriga för mer omfattande stödåtgärder från såväl ERDF som ESF (Europeiska Socialfonden). Även om urbana områden på nedåtgående verkar vara underrepresenterade, såär detta inte fallet eftersom dessa också är inkluderade i kategorin industriregioner. Detta faktum gäller också för områden som är beroende av fiskerinäringen eftersom ett antal medlemsstater har inkluderat vissa hamnar i stödberättigandekategorin rurala regioner respektive industriregioner. Detta för att kunna implementera olika stöd i regioner av tillräcklig storlek. Fördelningen mellan olika typer av områden varierar markant mellan de olika medlemsstaterna. Urbana områden är relativt viktiga i Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien emedan högre prioritet för rurala regioner är given i Danmark, Sverige, Frankrike, Italien och Österrike. Industriregioner är mest vanliga i Tyskland och Spanien. I Finland liknar fördelningen EU:s medelvärden. Territoriell kontinuitet och fragmentering Endast ett fåtal regioner inte täckta av endera Mål 2 eller Mål 5b under perioden 1994 till 1999 föreslogs av medlemsländerna för behörighet under något av målprogrammen, dessa uppskattades för övrigt att ha en befolkning på ungefär 9,4 miljoner, dvs. endast 16 % av områdena behöriga för Mål 2 perioden Denna kontinuitet rörande behöriga regioner visar på att medlemsstaterna anser att resultaten som uppnåtts hittills inte var tillräckliga för att terminera olika EU-stöd, också om dessa stöd kombinerades med stödformer av mer övergående karaktär. Detta generella påstående behöver emellertid kvalificeras. Fyra medlemsstater (Tyskland, Belgien, Finland och Nederländerna) har i realiteten modifierat sina val av områden behöriga för stöd ganska påtagligt om man jämför med perioden Detta bland annat för att dessa medlemssländer ska kunna dra fördel av den urbana dimensionen i det nya Mål 2-programmet. Användningen av strukturfonderna i urbana områden med problem ska underlätta ekonomiska åtgärder som minskar brottslighet samt stödja mer riktade åtgärder rörande hur brott ska bekämpas. I anslutning till detta kan konstateras att en ganska anmärkningsvärd fragmentering när det gäller de behöriga områdena kan skönjas. Denna fragmentering reflekterar i stor utsträckning medlemsstaternas försök att maximera den totala ytan som kan bli föremål förmål 2-stöd. Detta kan göra det mer komplicerat att implementera olika policyåtgärder syftande till att stödja omstruktureringsprocesser eftersom det skapar än mer problem när det gäller att prioritera och göra val och därför iförlängningen komplicerar programmanagement och -organisation. Denna typ av fragmentisering riskerar att försvaga effekterna av EU-insatser. 124

5 Tabell 12. Sammanhållning mellan områden behöriga för Strukturfondsmedel samt för nationella statlig regionala stöd Områden behöriga för statliga regionala stöd Områden ej behöriga för statliga regionala stöd Regioner behöriga för strukturfondsstöd Regioner ej behöriga för strukturfondsstöd % av EU:s befolkning Totalt ,0 35,6 2,7 6,7 46,7 42,3 6,6 5,8 46,7 51,9 53,3 57,7 Totallt 50,6 41,4 49,4 58, Perioden : skattningar baserade på geografiska jämföresler på NUTS5-nivå. Källor: Eurostat, GD COMP, beräkningar GD REGIO. Begränsad koherens med de kartor som visar statligt regionalstöd Kommissionens perspektiv är att såväl EU:s som nationella stöd ska koncentreras till områden därförhållandena är mest komplicerade så att dessa områdens regionala utvecklingsmöjligheter kan förbättras. Därför har det rekommenderats kartan över statliga regionalpolitiska stöd ska likna att kartan över områden som är behöriga för åtgärder inom Mål 1 och Mål antog kommissionen också ett program betitlat Communication on the links between regional and competition policy 3 vilket föreslog ett antal åtgärder för att förbättra matchningen mellan å ena sidan områden behöriga för nationella regionala stödåtgärder och de områden som klassificerades som behöriga för åtgärder inom Mål 1 och Mål2.Många av dessa åtgärder och förslag har också implementerats: Kommissionen har anpassat de regionala stödkartorna tidsmässigt för att ligga i fas med Mål 1 och Mål 2.Båda stödformerna är nu korrelerade med varandra vad gäller perioden Behörighetskriterierna rörande Mål 1 och artikel 87(3)(a) av fördraget (åtgärder för att stödja ekonomisk utveckling i eftersläpande regioner) har harmonierats med undantag för Mål 6-regioner i Finland och Sverige. Några av dessa regioner med låg befolkningsdensitet garanterades Mål 1-status trots att de hade en BNP per capita nivå som var högre än 75 % av EU:s medel. Målsättningen att säkerställa full överensstämmelse mellan Mål 1-kartan och de nationella regionala stödens kartbild har inneburit att alla områden med låg befolkningsdensitet har garanterats artikel 87 (3)(c) status. Oavsett alltså om deras BNP per capita mått är korrekt utifrån Målprogramdefinitionen års riktlinjer för nationellt regionalstöd och de nya strukturfondernas regelverk gav medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller att föreslå artikel 87(3)(c) och Mål 2-regioner. I Communication on the links between regional and competition policy har kommissionen uppmanat medlemsstaterna att använda denna flexibilitet till att säkerställa samstämmigheten mellan listade regioner i respektive kategori. Som ett resultat, i relation till Mål 2,så fanns det inte i de nya Strukturfondregleringarna som antogs av rådet någon efterfrågan att öka sammanhållningen Tabell 13. Befolkning i regioner som är behöriga för strukturfondsstöd men inte för statliga nationella regionala stöd % av total befolkning i respektive land B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK EU ,0 0,0 5,3 0,0 8,9 9,6 0,0 7,5 6,4 10,4 5,9 0,0 12,6 8,7 9,0 6, ,4 0,1 2,3 0,0 4,3 8,8 0,0 7,0 0,3 8,2 3,9 0,0 12,0 7,4 9,8 5,8 Perioden : skattningar baserade på geografiska jämföresler på NUTS5-nivå. Källor: Eurostat, GD COMP, beräkningar GD REGIO. 125

6 med de områden som drog fördel av de partiella upphävningar som föreslogs i artikel 87(3)(c). En jämförelse mellan Mål1-ochMål 2-kartor och kartor över nationella regionala stöd för perioden kommer att ge vid handen att koherensen ökat något jämfört med situationen under perioden i alla medlemsstater med undantag för Belgien (där matchningen mellan respektive urvalsprincip redan var perfekt under perioden ) samt Storbritannien, som tillsammans med Finland, Frankrike, Holland, Sverige och Italien uppvisar bristande matchning mellan respektive prioriteringsprincip. (tabell 12, 13 och i bilaga, tabell A.33). Ansvaret att öka koherensen åvilar helt respektive medlemsstat. Bristande samstämmighet mellan målprogrammen och de nationella programmen kan emellertid hota arbetet med att göra om urvalet av problemområden i unionen, i synnerhet behörighet förmål2.detta eftersom vissa områden på så sätt kanske inte erhåller ett så stort stöd som de är berättigade till. Tematisk koncentration: infrastrukturella investeringar har prioriterats När det gäller utgifter och investeringspolicy så kan konstateras att de områden som är prioriterade definieras i programmen både utifrån faktorer som är grundläggande för ekonomisk tillväxt och som ligger i linje med EU:s politiska målsättningar och prioriteringar 4. Det föreligger i princip en total enighet mellan ekonomer rörande vilka faktorer som är de viktigaste för att generera de processer som skapar endogen och långsiktig tillväxt. EU:s strukturella åtgärder är, emellertid, selektiva och komplementära till medlemsstaterna och ska därför inte betraktas som generellt applicerbara tillväxtskapande verktyg. Tabell 14. Strukturfondsstödet nedbrutet på typ av verksamhet/process som stöds inom ramen för Mål 1 % total Infrastruktur 35,2 29,8 34,3 Human kapital 29,6 24,5 23,9 Produktionsmiljö 33,6 41,0 34,8 Annat 1,6 4,7 7,0 Källa: Europeiska kommissionen För Mål 1-regioner är prioriteringarna utifrån ett sammanhållningsperspektiv delat mellan tre områden: infrastruktur, human kapital och produktionshöjande investeringar (tabell 14). Den andel som planeras att spenderas på infrastrukturella investeringar har ökat för perioden (ca 34 % av den totala andelen) jämfört med perioden (ca 30 %). Hälften av dessa medel har lagts på transportnätverk, med hög koncentration på sammanhållningsländerna pga. stora behov. Om Sammanhållningsfonden tas med i beräkningen såär infrastrukturinvesteringarnas andel hela 40 % av de totala investeringarna allokerade till Mål 1-regioner. Emedan andelen av resurserna allokerade till investeringar för att stödja humankapitalet delvis har minskats, så har högre prioritet givits till att stödja aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder syftande till att stärka utbildningssystemen (i synnerhet i Portugal och Italien). Andelen av utgifterna som riktas mot åtgärder syftande till att stödja produktionshöjande investeringar (ca 35 %) har reducerats ganska markant, i synnerhet sammanhållningsländerna samt i Italien. Detta beroende på en minskning av stödet till industrin pga. ett nyare, striktare regelverk. Vidare kan konstateras att strukturfonderna spelar en stor roll när det gäller stöd till olika miljöförbättrande åtgärder. Dessa svarar för mer än 10 % av de totala medlen allokerade för åtgärder inom ramen förmål1. Dessa är också riktade mot att förbättra tillgängligheten för perifera regioner samt att utveckla forskning och kompetensutveckling, aspekter som är av yttersta vikt i informationssamhället och som, pga. nationella budgetnedskärningar, inte skulle stödjas i tillräcklig omfattning utan EU-stöd. I Grekland, till exempel, så kommer investeringar i viktiga transportnätverk under den kommande 7-årsperioden att vara en och en halv gång större jämfört med perioden före. Förutom dessa mer finansiella aspekter, så kommer även ett antal kvalitativa förändringar att genomföras under den kommande programperioden, till exempel ökat stöd för informationssamhället och hållbar utveckling, två fundamentala delar i nuvarande regionalpolitik. Detta analyseras mer i detalj i stycket nedan. 126

7 Tilläggsstöd till de nationella insatserna Under perioden 1989 till 1993 utgjorde det totala utgifterna för strukturella åtgärder i Mål 1-regioner 1,3 % av EU:s BNP, eller cirka 92 miljarder EURO. Strukturfonderna svarade för cirka 15 % av detta. Under perioden 1994 till 1999 sjönk utgifterna förstöd till strukturella åtgärder till 82 miljarder EURO, en reducering med 12 % jämfört med den föregående perioden. Detta trots att spenderingen av strukturfondsmedel ökade med två miljarder EURO per år, eller med 15 %. Den övergripande minskningen kan förklaras med dels privatiseringen av statliga företag etc. i Italien och Portugal, dels med att Tyskland minskade offentliga utgifter riktade mot nya Länder eftersom man ville ligga i fas med andra medlemsländers utgifter. Storleken på de offentliga utgifterna som syftar till att stödja åtgärder i Mål 1-regioner varierar i ganska stor utsträckning mellan medlemsstaterna. Dessa data bör dock tolkas med försiktighet. I likhet med Sverige där bidragsnivån ligger på 6000 EURO per capita, dvs. tämligen över EU:s medelnivå så ökade Tyskland sina utgifter betydligt under perioden 1989 till 1993 i deras nya Länder till 41 miljarder EURO, eller till 2500 EURO per capita, vilket är ungefärtvå och en halv gånger medelnivånför EU. I Grekland och Portugal var utgifterna mycket högre (ca 5 7 % av BNP) i relation till jämfört med andra länder den reella ekonomiska potentialen. I andra medlemsstater (t.ex. Tyskland, Spanien, Italien och Ireland) låg nivån på 3 % av BNP eller lägre. En kontrast till detta är Frankrike, där utgiftsnivån under perioden låg på endast 0,2 % av BNP (2,3 miljarder EURO). Denna nivå innebär ändå en per capita nivå på 890 EURO i berörda regioner. Samma belopp spenderades på Ireland, vilket innebär en per capita nivå för landet som helhet på 650 EURO. prognoser för perioden visar på en ökning när det gäller medelvärdet för strukturella insatser på ca 9 % eller 90 miljarder EURO. Denna ökning ärnödvändig om det offentliga utgifterna syftande till att stödja eftersläpande regioner ska hålla samma nivå. Variationen mellan medlemsstaterna är dock stor. Tillsammans med Irland där en planerad fördubbling av utgifterna delvis förklaras utifrån den låga utgiftsnivån iföregående period är Grekland och Italien de länder som uppvisar de största ökningarna. I Tyskland är nivån den samma som under föregående period. Dessa prognoser antyder, emellertid, att en övergripande reducering av strukturellt relaterade utgifter relativa till BNP under den senaste programperioden Tabell 15. Sammanhållningsfonden: typ av engagemang och stöd, Transport andel av total med undantag för vissa medlemsländer (Grekland, Irland och Italien) är en realitet trots positiv generell ekonomisk utveckling fram till och med Sammanhållningsfonden: förbättrad balans mellan transport och miljö Miljö andel av total Total millioner EUR Grekland 51,2 48, Spanien 49,7 50, Irland 50,0 50, Portugal 48,1 51, Total 49,7 50, Källa: European Commission Totalt allokerades 15 miljarder EURO (1992-års prisnivå)avrådet i Edinburgh till åtgärder inom ramen för Sammanhållningsfonden under perioden Stödet riktades mot medlemsländer vars BNP per capita var 90 % eller lägre än EU:s medelvärde. För perioden allokerade Berlinmötet 18 miljarder EURO (1999-års prisnivå) till fonden och beslöt att behörighetskraven skulle utvärderas efter halva perioden i ljuset av hur medlen påverkat BNP. När det gäller fördelningen av fondmedlen mellan olika investeringsområden så kan det konstateras att en något större andel av utgifterna gick till miljörelaterade investeringar jämfört med transportrelaterade investeringar under perioden 1993 till Detta trots att transportinvesteringarnas andel var högre i Grekland (tabell 15). När det gäller miljörelaterade investeringar så fokuserades en stor del av dessa på att förbättra vattenmiljön. Skälet till detta var att svara upp mot de åligganden som förskrevs av Kommissionen. När det gäller transportinvesteringar så gavs järnvägen en ökad betydelse 5. Europeiska Investeringsbanken: ett aktivt stöd för regional utveckling De huvudsakliga medlen som EIB (Europeiska Investeringsbanken) ställer till förfogande för att stödja regional utveckling är lån till olika projekt. Dessa uppgick till mer än 66 miljarder EURO under perioden 127

8 , eller till 77 % av den totala andelen av den typen av lån inom EU (tabell A.34). Merparten av dessa, 83 %, gick till olika infrastrukturella projekt inom sektorerna transport, telekom och energisystem. Dessa var, i flertalet fall, av högsta intresse i ett europeiskt nätverksperspektiv. Tillsammans svarade dessa för 86 % av alla lån till infrastrukturella projekt. Lån till enskilda projekt växte med ca 25 % mellan 1994 och 1999l. Tillväxten var framförallt inom generella lån (lån till finansiella institutioner som stödde små och medelstora projekt). Dessa lån uppgick till 20 miljarder EURO under perioden vilket innebar att de svarade för 30 % av EIB:s totala utlåning och nivån mer än dubblerades för övrigt under perioden. Medlen gick huvudsakligen till att finansiera småskaliga infrastrukturella projekt. En viktig dimension för EIB har varit att öka komplementariteten mellan generella lån och lån till enskilda projekt. EIB:s totala lån till projekt relaterade till regional utveckling var betydligt högre perioden 1994 till 1999 än under programperioden som föregick perioden 1994 till De årliga lånen var ca 50 % högre (tabell 16). Även om denna ökning var mindre än den som kunde skönjas för Struktur- och Sammanhållningsfonderna som helhet så visar detta faktum ändå en ökande vilja av EIB att stärka sammanhållning och regional utveckling. Ökningen var tydligast för projekt inom ramen för Mål 2 och Mål 5b (dessa ökade med 71 %). Detta gäller i synnerhet för lån var syfte var att främja åtgärder som minskade negativa effekter av industrins nedgång och arbetslöshet. EIB planerar att samarbeta mer nära med Kommissionen under perioden Detta för att optimera potentiell komplementaritet mellan bankens aktiviteter och Kommissionens strukturella stödåtgärder. Banken kommer i synnerhet att fortsätta att stödja skapandet och utvecklandet av olika insatser som är produktivitetshöjande i mer eftersläpande regioner. Detta ska ske inte bara genom direkta finansiella stöd utan också genom att erbjuda stöd som är fundamentala för dessa regioners fortsatta utveckling. Också insatser som förbättrar infrastrukturen i synnerhet tillgänglighetshöjande och energiförbättrande kommer att stödjas. Vidare kommer ett större fokus att läggas på att stödja konkurreskraftshöjande åtgärder som ligger i linje med de mål och visioner som lyfts fram i Innovation Denna breda syn på regional utveckling kommer också att vara riktlinjen i policyn gentemot kandidatländerna. Utvärdering av effektiviteten hos EU:s stödinsatser perioden Syftet med följande avsnitt är att presentera en uppskattning av effektiviteten hos EU:s strukturella åtgärdsprogram för den senast programperioden. Oundvikligen är det så att detta är en preliminär utvärdering eftersom vissa av de åtgärder som programmen syftar till inte kommer att vara avslutade förrän i slutet av 2001 och slutgiltiga utvärderingsresultat inte kommer vara tillgängliga förrän efter detta datum. Analysen fokuserar sig på i vilken utsträckning de medel som anslagits faktiskt har använts och på de re- Tabell 16. EIB-lån, och Förändring EUR miljoner Andel Regional utveckling hela perioden 47,1 85,4 81,0% årligt medelvärde av vilket 9,4 14,2 51,0% Mål 1 och 6 5,0 6,4 27,0% Mål 2 och 5B 3,4 5,8 71,0% Struktur- och Sammanhållningsfonderna hela perioden 70,0 166,7 138,0% årligt medelvärde av vilket 14,0 27,8 100,0% Mål 1 och 6 8,8 15,8 80,0% Mål 2 och 5B 1,7 3,7 117,0% Lånen består av indivduella lån samt existerande globala lån. Källa: EIB och Europeiska gemenskapen 128

9 sultat som uppnåtts totalt sett samt per målområde. Slutligen studeras det mervärde som EU:s initiativ givit samt effektiviteten hos de implementeringsmetoder som använts. Budgetanvändning Uppgifter om den faktiska användningen av anslagen för budgetperioden ger, trots att ett antal delprogram fortfarande pågår eftersom det finns möjlighet att få anslagen förlängda till december 2001 (se tabell A35), en indikation av de framsteg som gjorts under perioden. Resultaten framstår som tillfredsställande t.o.m. 1999, sett från perspektivet att av tillgängliga medel hade 99 % anslagits till projekt och 75 % hade utbetalats. Det bör noteras att det är den senare delen, snarare än projektanslagen, som ger det bästa måttet på hur det faktiska realiserandet av ett program fortskrider. Om man tittar sammantaget på medlemsstater med Mål 1-regioner, där i princip samtliga anslag allokerats, så överensstämmer deras åtaganden med den budgeterade ökningen av utgifter som lades fast 1994 i EU:s gemenskapsstödram (CSF), i samlade programplaneringsdokument (SPD) och i relaterade program. Med avseende på faktiska utbetalningar av anslag så befann sig vissa av de huvudsakliga mottagarna (Spanien, Portugal, Irland och Tyskland) betydligt över EU genomsnittet i slutet av 1999 (78 %) medan Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien låg betydligt under genomsnittet (i snitt endast 67 %) Tack vare de uppföljningssystem som etablerats i medlemsstaterna har problem vid uppstartning och genomförande av projekt kunnat identifieras och följas upp samt åtgärder vidtas i samråd med berörda medlemsstater. För andra målprogram varierar genomförandegraden. När det gäller Mål2så finns det ett antal program som inte fastlades förrän i slutet av 1997 och under 1998 och som därför inte har kunnat realiseras under På grund av detta är andelen utbetalade medel för dessa program relativt låga (60 % av tillgängliga medel). Vidare har3%avdeanslagna medlen (477,5 miljoner EURO) inte kunnat tilldelas något projekt och dessa pengar har då återförts till EU:s budget. FörMål 3 och 4 har samtliga anslag allokerats till projekt. Utbetalade medel uppgick till 80 % av tillgängliga anslag för Mål 3 men bara till 69 % för Mål 4, detta p.g.a. förseningar i Storbritannien och Italien samt som en följd av förändringsåtgärder som vidtagits under pågående projekt. Vad gäller de delar av Mål 5 som rör jordbruksnäringen så är andelen anslag som använts, baserade på faktiska utbetalningar, lägre än för andra målområden. Rörande de delar som behandlar fiskenäringen har det dock visat sig möjligt att ta igen de förseningar som uppstått under tidigare delar av projekten, och som ett resultat av detta betalades för dessa projekt 73 % av de tillgängliga medlen ut. I Målområde 5b har förseningar i utbetalningar till medlemsstaterna förekommit vid flera tillfällen p.g.a. komplicerade tillvägagångssätt vid projektrealisering (Italien) eller otillfredsställande regionala samarbeten (Belgien) För målområde 6, som endast omfattar två medlemsländer, är situationen helt annorlunda. Trots att medel har gjorts tillgängliga har endast 65 % av medlen betalats ut i Finland och 54 % i Sverige. Men detta beror främst på att programmen inte startade förrän dessa länder gick med i EU, 1995 Ovanstående utbetalningsnivåer och därmed realiseringsgraden av strukturåtgärder är i allmänhet tillfredsställande, i synnerhet för program i målområden 1 och 3. I stora drag så ligger dessa utbetalningsnivåer i linje med vad som antogs vid förberedelserna för de olika insatstyperna. Vad gäller Sammanhållningsfonden så har, t.o.m. utgången av 1999, ungefär 92 % av anslagen för perioderna utbetalats. Likväl varierade realiseringsgraden av dessa projekt avsevärt från 85%i Portugal till 65 % i Grekland. Tendenser i stödregionerna Analys av mönster i stödregioner visar på det hela taget bra resultat förmål 1-regioner, men mindre bra resultat för Mål 2- och 5b-regioner. IMål 1-regionerna kan påvisas en viss BNP per capita-utjämning i jämförelse med EU-genomsnittet nivåerna i dessa områden, mätt i PPS (köpkraftsstandard), ökade från 63 % av genomsnittet 1988 till 70 % 1998, vilket innebär att skillnaderna utjämnades med en sjättedel (figur 33). Detta döljer dock signifikanta skillnader mellan olika regioner. Vissa regioner har kommit betydligt närmare genomsnittet, i synnerhet de nya tyska regionerna (där BNP per capita ökade från 37 % av EU-genomsnittet 1991 till 68 % 1995) och Irland (där BNP per capita steg från 62 % till 102 % under samma period), samt Lissabon, Nordirland, Burgenland och Flevoland (Österrike) där BNP under denna period steg till över 75 % av EU-genomsnittet. Andra regioner påvisade liten tillväxt eller i vissa fall 129

10 t.o.m. en minskning av BNP per capita: Grekland, Centrala Makedonien (från 72 % till 64 %), Peleponessos (58 % till 57 %), i italienska Mezzogiorno som helhet (från 69 % till 68 %) och i Storbritannien Meryside (från 80 % till 79 %) samt i Högländerna och öar (från 83 % till 76 %). Arbetslösheten i Mål 1 områdena har förblivit hög (16.6 % 1999 jämfört med 9,2 % för EU som helhet). Den har minskat i linje med EU-genomsnittet under de tre senaste åren (figur 34), men i ett antal regioner så ligger arbetslösheten fortfarande betydligt över EU-genomsnittet i synnerhet vad gäller Mål 1 områden i Spanien (27 % 1994 till 19,3 % 1999), Franska DOM (Franska Guyana, Guadalope och Martinique) (32 %), Italien (32 %) och i de nya tyska Länder (16,7 %). De höga arbetslöshetsnivåerna går hand i hand med den låga andelen av den tillgängliga arbetskraften som är aktiv på arbetsmarknaden, p.g.a. bristande arbetstillfällen samt otillräckligt nyskapande av jobb, även under perioder av ekonomisk tillväxt, vilket innebär att avståndet till övriga delar av EU mätt i sysselsättningsnivå (andelen av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt) ökar. Produktiviteten i Mål 1-regionerna har relativt sätt förändrats lite jämfört med övriga EU, BNP per sysselsatt individ har från 1988 ökat från 64 % av EU-genomsnittet till 67 % Ökningarna var dock påtagliga på Irland och i de nya tyska Länder. I allmänhet är regionernas ekonomiska utveckling nära kopplad till den ekonomiska omgivning i vilken de befinner sig. Detta har t. ex. visat sig i det irländska exemplet på vad som kan åstadkommas med gynnsamma kombinationer av strukturella reformer och stabila och sunda makroekonomiska handlingsprogram. För regioner som mottagit stöd under Mål 2 eller 5b under perioden 1994 till 1999 och där sysselsättningen är relativt beroende av industri och jordbruksnäring var arbetslösheten relativt låg och stabil i Mål 5-regioner, emedan den minskade mer än EU genomsnittet i Mål 2-regioner under perioden (2,2 % jämfört med 1,3 %). Trots att nivåerna fortfarande är höga jämfört med EU-genomsnittet är erfarenheten i dessa regioner, såväl somimål 5-regionerna, att EU:s stödprogram haft positiva effekter. Mål 1: Hinna i kapp och modernisera Strukturellt stöd till Mål 1-regioner är en central del av EU:s sammanhållningsprogram. Följaktligen är det nödvändigt att utvärdera effekterna av detta målområde så noggrant som möjligt. Betydande konvergens med avseende på BNP per capita i Mål 1-regioner kan påvisas för de senaste 10 åren, men detta i sig bevisar inte att målprogrammet varit effektivt. Det är dock möjligt att påvisa att EU:s hjälp har haft positiva och varaktiga effekter avseende ekonomisk tillväxt och stärkande av underliggande strukturella faktorer för konkurrenskraft och därmed för framtida tillväxt. Makroekonomisk effekt: Signifikant med avseende på tillväxt, mindre effekt på sysselsättning Strukturstöd har haft betydande effekt för stärkandet av ekonomisk tillväxtideländer och regioner där utvärdering varit möjlig. För perioden så 33 Mål 1 regioner: BNP per capita (PPS), Mål 1 regioner: arbetslöshetsnivåer, ,0 Index, EU15=100 75,0 20 % av arbetskraften 20 72,5 70, ,5 70, ,5 67, ,0 65,0 62,5 62,5 60,0 60, Mål Mål EU15 EU15, exkl. nya länder

11 minskade BNP gapet avsevärtienradländer. På Irland, i Portugal och i Spanien var BNP tillväxten större än EU genomsnittet under dessa fem år (nästan 1% högre för detvå senare länderna och 6,5% högre för Irland). Investeringsökningarna var också högre vilket lägger grunden för långsiktig tillväxt. Transfereringar från strukturfonderna gav direkt inverkan på efterfrågan och ekonomisk aktivitet, men ännu viktigare är att eftersom de inriktar sig på såväl fysiska investeringar som humankapitalinvesteringar så verkar de för ökad tillväxtpotential på medel och lång sikt. Utveckling av EU:s gemenskapsstödram (CSF) under de två senaste programperioderna indikerar att den uppskattade tillväxten var störst i Grekland och Portugal där BNP steg med 9,9 % respektive 8,5 % vilket var högre än vad som skulle varit fallet utan EU stöd (tabell 17). Uppskattningarna för Irland (3,7 %) och för Spanien (3,1 %) är lägre men fortfarande signifikanta. Ökad tillväxt resulterade i lägre arbetslöshet, i synnerhet i Grekland, men också ihögre produktivitetstillväxt i tillverkningsindustrin. Uppskattningar av tillväxten för tillgångssidan är av samma storleksordning som för efterfrågan och blir tydlig med ett längre tidsperspektiv när förstärkningen av produktivitetspotentialen ökar produktionen. Förbättrad konkurrenskraft Trots att strukturella handlingsprogram i sista hand utvärderas efter minskningen av regionala skillnader i BNP per capita och sysselsättningsgrad såär det deras inflytande på underliggande faktorer som styr den ekonomiska utvecklingen som är det viktigaste. Avsevärd framgång har uppnåtts vad gäller förbättring av grundläggande infrastruktur i svaga regioner men obalans kvarstårför RTD, tillgång till know-how, informationssamhället och kontinuerlig fortbildning samt miljökvalitet. Struktur och sammanhållningsfonderna bidrar avsevärt till att minska dessa skillnader. Transportinfrastruktur förbättrad tillgänglighet Ett effektivt transportsystem är nödvändigt för att uppnå regional utveckling. Investeringar syftande till att förbättra transportinfrastruktur måste dock ta hänsyn till balansen mellan olika transportmedel (väg och tågtransport) och dess inverkan på miljön. Transportsektorn får mer änhälften av infrastrukturinvesteringarna. Investeringar för förbättring av transportsystem i sammanhållningsländerna och södra Italien uppgick till 40 miljarder EURO, perioden , varav en tredjedel gick till Spanien. Väginvesteringar dominerade (ca. 56 %) och något mindre än en tredjedel användes till järnvägsförbättringar (ca 23 %). I Spanien och på Irland så svarade investeringar i vägnäten förenstörre andel äniövriga stödområden (73 % respektive 68 %) (figur 35 och 36 samt tabell A.36) där redovisade utgifter inkluderar finansiering från struktur- och sammanhållningsfonderna samt finansiering från Europeiska Investeringsbanken (EIB) Dessa investeringar ledde till avsevärt minskade skillnader i transportsystemen mellan dessa länder och övriga EU länder, i synnerhet med avseende på vägstandard och järnvägsnät (höghastighetståg, elektrifierade sträckor och dubbelspår). Följaktligen förbättrades tillgängligheten genom en minskning av restider med i genomsnitt 20 % i Spanien (till stora delar beroende på förbättrade vägnät) och med 70 % med avseende på järnvägstransporter i Portugal (tabell 18), samt genom bättre länkar mellan de fattigaste delarna av länderna och övriga landsdelar och med Europa i övrigt (exempelvis genom förbättrade motorvägar i Spanien). Vidare så förbättrades tillgängligheten till avlägsna landsändar (Franska Tabell 17. Effekter av strukturorienterade åtgärder på BNP och sysselsättning % av utfall vid ej genomförd åtgärd Grekland Irland Portugal Spanien BNP Arbetslöshetsnivå BNP Arbetslöshetsnivå BNP Arbetslöshetsnivå BNP Arbetslöshetsnivå ,1-3,2 2,2-1,4 5,8-3,6 0,8-0, ,1-2,9 3,2-1,0 7,4-4,1 1,5-0, ,9-6,2 3,7-0,4 8,5-4,0 3,1-1, ,3-3,2 2,8 0,4 7,8-2,8 3,4-1, ,4-0,4 2,0 0,5 3,1-0,1 1,3-0,4 Källa: ESRI, resultaten skattade utifrån HERMIN-modellen (2000) 131

12 35 Nedbrytning av utgifterna för transportinfrastruktur (EUR 1994 miljoner), Andra transportslag 2% Hammar 4% Flyg 5% Tunnelbana 8% 36 Nedbrytning av utgifterna för transportinfrastruktur (EUR 1994 miljoner), Irland 11% Italien 7% Spanien 38% Väg 57% Grekland 21% Järnväg 24% Portugal 23% DOM) genom konstruktion och förbättring av flygplatser. Imånga fall gav användandet av strukturfondsmedel upphov till privata investeringar genom etablerandet av samarbetsavtal mellan offentlig och privat sektor (exempelvis konstruktion och drift av vägar i Portugal, hamnen i Giora Tauro i Italien och flygplatsen i Spata och Rion-Antirion bron i Grekland). Vidare resulterade EU stödda infrastrukturprojekt i arbetstillfällen per år (omräknat i antal heltidsarbetstillfällen), huvudsakligen i Mål 1 områden. Sammanhållningsfonden har haft betydande inverkan för förbättring av transportsystem, då den använts för finansiering av projekt inom nationella och regionala utvecklingsprogram. De flesta av dessa projekt inkluderade specifika utvärderingar av miljöpåverkan. Som ett resultat av detta förstärktes de positiva effekterna av ERDF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) insatser och projekten hjälpte dessutom till med att ytterligare utjämna regionala skillnader. Enligt en nyligen utförd studie (London School of Economics, 1997) 6 så har sysselsättning och privata investeringar ökat betydligt i mottagarregionerna, med stor inverkan också på angränsande regioner. I studien uppskattades effekten av nio projekt i Spanien med en total budget på 2.5 miljarder EURO till att ha bidragit med 0.6 % tillväxt av BNP och sysselsättningsgrad, det senare på medellång sikt och motsvarande jobb. Detta till trots kvarstår behov av infrastrukturinvesteringar. Studier genomförda av ESDP visar att emedan investeringar i avlägsna regioner har förbättrat tillgängligheten så har liknande investeringar i angränsande regioner och mer centralt belägna regioner (på exempelvis järnvägsnät) motverkat relativa förbättringarna i de mer avlägsna regionerna. Den övergripande effekten av denna typ av investeringar styrs också av vilka andra åtgärder som vidtas för att stimulera den ekonomiska aktiviteten i de områden som där berörs. Tabell 18. Skattningar av hur Sammanhållningsfondsinvesteringar minskat restider, Grekland Spanien Irland Portugal Italien (Mål 1) Väg % % % (190 minuter för 3 huvudleder) Järnväg Cirka 10 % (95 minuter för Aten-Thessaloniki) Övriga 50 % (Atens tunnelbana) % et 73 % (för godstransporter till Spanien) 10 % (mellan öar) Källa: Oscar &Faber, Thematic evaluation on the impact of Structural and Cohesion Funds transport (2000) 20 % 34 % 87 % (for 5 huvudleder) 14 % (ökning av hastigheten med 10 km/h) 132

13 Stöd till Små och Medelstora Företag: Av stor vikt för regional konkurrenskraft Stöd till SMF (Små och Medelstora Företag) är en prioriterad del av EU:s handlingsprogram eftersom dessa är mycket viktiga för konkurrenskraft och skapande av sysselsättning, i synnerhet i Mål 1-regioner. Strukturfonderna ger olika former av stöd till SMF inklusive olika typer av tjänster (information, utbildning och stöd) samt direkt hjälp med finansiell planering och stöd. Under perioden uppskattas att 14 miljarder EURO (14,5 % av de anslagna medlen för Mål 1) gick till denna typ av åtgärder (tabell A.38 och A.39). Mer än företag (16 % av företagen i målregionerna) fick direkt hjälp och andra indirekta stödformer 7. Bevisunderlag i form av allomfattande EU-utvärdering baserad på genomgångar och fallstudier visar att strukturfonderna haft betydande inverkan på SMF under den senaste programperioden. I avsaknad av EU stöd har det uppskattats att 70 % av projekten som stödprogrammen investerat i aldrig skulle ha blivit av, alternativt genomförts i mindre skala eller långt senare om stödet inte funnits. Stödprogrammen har också skapat mer än arbetstillfällen inräknat substitueringseffekter. Data från studier visar också på vikten av finansiella helhetslösningar, något som dock kan tid att genomföra i regioner där den finansiella tjänstesektorn är dåligt utvecklad. EU:s stöd till SMF har visats sig skapa specifika mervärden i flera avseenden. Först och främst har dessa anslag gjorts tillgängliga tillsammans med de nationella anslagen. För det andra har ofta målet för anslagen varit att lösa strukturella problem som SMF ställs inför genom att tillhandahålla olika typer av företagstjänster (t.ex. tjänster relaterade till innovation och teknologi) och genom att introducera nya arbetssätt (exempelvis nya finansieringsmodeller). För det tredje så har, i en rad länder, SMF blivit ett instrument för den regional utvecklingen och för de metoder som använts för att välja och realisera projekt. Å andra sidan finns det tecken på att den hjälp som givits har koncentrerats till EU-anslag snarare än till finansiering genom lån och riskkapital, något som hade kunnat förbättra de långsiktiga utsikterna och kostnadseffektiviteten hos projekten. Det finns indikationer på att de metoder som bestämmer var hjälpinsatser skall sättas in måste förbättras, exempelvis genom skapandet av specialiserade privata förmedlare som kan ge en fullservice på lokal nivå. Erfarenhet visar att insatser blir mer effektiva och ger snabbare resultat, samt resulterar i fler konkreta SMF-projekt om direkta stödinsatser och tjänster integreras på lokal nivå. Forskning, teknisk utveckling och innovation (RTDI): Förstärkning av den regionala kapaciteten Som redan noterats i Kapitel 1 så är skillnaden i RTDI mellan de mest utvecklade regioner och underutvecklade regioner betydligt större än motsvarande skillnader i faktiska inkomster per capita. Koncentrationen av denna typ av aktiviteter är en viktig orsak till positiva utvecklingscykler som ger upphov till tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. I motsatts till utvecklade regioner så har mindre utvecklade regioner forsknings- och teknologiska system som fortfarande har strukturella problem; med avseende på låga RTDI anslag, stark koncentration av statligt driven forskning snarare än forskning stimulerad av utvecklingsbehov i den privata sektorn, otillräckliga anslag för redan existerande infrastruktur, ett starkt beroende av externa (EU) anslag och stark koncentration av forskning i och runt omkring huvudstäder (Lissabon, Aten, Dublin). Enligt resultat från sammanlagt 52 Mål 1 och 6 utvärderingar under perioden så ges en bild av att strukturella insatser har haft positiva effekter i synnerhet med avseende på infrastruktur. I exempelvis Grekland så har speciellt tydliga effekter kunnat iakttas på Kreta där universitet och forskningscentra har förbättrats, och i Centrala Makedonien med tätare samarbete mellan lokal industri (textil och kemi) och statliga forskningscentra. I ett bredare perspektiv är det vid utvärdering av strukturfonder viktigt att särskilja olika typer av regioner, baserat på deras innovationspotential samt på graden av samarbete mellan forskning och industri. Utryckt i dessa termer så ligger de flesta Mål 1-regioner efter de mest utvecklade regionerna och ca en tredjedel kan beskrivas som teknologiöknar. Utvecklingstakten i dessa regioner beror dock också på nationella karakteristik samt på tillväxttakt och andra faktorer. Regionernas ursprungliga utgångsläge påverkar också utvecklingen, i synnerhet vad gäller de svagaste regionerna. Regionala skillnader med avseende på utvecklingstakt visar att åtgärdsprogrammen ibland varit framgångsrika (Lissabon och Irland) och misslyckats i andra fall (Attiki), medan andra regioner tycks ha utvecklats oberoende av deras innovationskapacitet (detta gäller i synnerhet turistregioner som exempelvis Kanarieöarna) (tabell 19). 133

14 Samtidigt kan inte mätandet av de positiva effekterna imål 1-regioner begränsas till utvecklingen av forskningsverksamhet även om det är naturligt att fokusera på detta p.g.a. de stora skillnaderna i teknologisk utveckling i dessa regioner jämfört med EU i övrigt. I ett antal medlemsstater och regioner görs flera insatser görs för stärkandet av humankapitalet genom att öka antalet kvalificerade forskare och genom att prioritera etablerandet av nätverk mellan industri och universitet, samt genom överföring av teknisk kompetens och stöd till affärsutveckling. I linje med detta har på Irland, efter en halvtidsutvärdering, fokuseringen på företagsdriven forskning och utbildning förstärkts. Samfinansierade åtgärder har lett till en betydande ökning av andelen forskning och utveckling över fyra hundra företag har mottagit assistans, många av dessa har inte tidigare bedrivit forsknings- och utvecklingsaktiviteter. 300 företag har deltagit i specifika utbildningsprogram för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan offentlig forskning och det privata näringslivet. Ett annat exempel är CTDI (Centret för Teknisk Utveckling i Industrin) som etablerats i Spanien för att stödja industriteknisk utveckling i Mål 1-regioner genom att tillhandahålla medel som återbetalas om projekt lyckas. 243 projekt med en total investering i forskning och utveckling motsvarande 243 miljoner EURO och involverande 1622 heltidsforskare har godkänts. Av de 108 projekt som fullföljts kommer ca 74 % av de utbetalade medlen att återbetalas. Det ärnödvändigt att fortsätta att stärka effektiviteten med vilken dessa medel används. De mest nydanande åtgärdsprogrammen har ofta inte utnyttjats till sin fulla potential p.g.a. de komplicerade förfaringssätt som ålagts för dess realisering, såväl som svårigheterna att hitta projekt med tillräckligt hög kvalitet. Detta kan ha bidragit till att reducera effektiviteten hos strukturfonderna. Vidare saknas fortfarande fullständig uppföljning och utvärdering av projekten. Dessa problem till trots så kan realiseringen av verkligt nydanade åtgärder var ett bra angreppssätt för att komma åt de olika typer av problem som diskuterats tidigare. Men det ärnödvändigt att detta sker i samarbete mellan offentlig och privat sektor och att det föreligger tydliga fördelningar av ansvar mellan EU, medlemsstaterna och de olika regionerna. 8 RIS: En proaktiv metod för att stärka innovation Kommissionen har också hjälpt utvecklingen av regional innovationskapacitet genom ett antal pilotåtgärder. Sedan 1994 har 32 regioner mottagit stöd under ERDF artikel 10 för utvecklingen av RIS projekt (Regionala Innovationsstrategier) 9. Dessa involverar privat-offentlig sektor samarbeten och är avsedda att tillgodose behov hos affärsverksamheter, i synnerhet hos SMF. Under de senaste fem åren har över 5000 SMF genomgått tekniska inriktade granskningar och/eller intervjuer. Hundratal RTDI-organisationer har konsulterats för att formulera strategier och handlingsplaner för realisering. RIS har resulterat i signifikanta resultat i form av nya regionala partnerskap och samarbetsformer, genom stärkandet av innovationsprocesser och skapandet av nya innovationsprojekt inom företag. I exempelvis Castilla y Leon så tog 800 förtag del i en rad möten för att enas om vilken typ av RIS projekt som skulle implementeras. Total har 447 miljoner EURO anslagits under de första fyra åren ( ) vilket resulterat i en ökning av teknologirelaterade investeringar från 0,8 % av BNP 1997 till 1 % år Tabell 19. Mål 1-regioner: samband mellan teknisk potential och tillväxt Konvergens-regioner Intermediära regioner Regioner med hög institutionell täthet Ireland, Lisbon and Tagodalen, Norte, Crete Centrala Makedonien, Hainaut, Castilla Y Leon, Norra Irland Intermediära regioner Centro (P), Murcia, Castilla-La-Mancha, Cantabria, Anda-lusien, Flevoland Corsica, Galicia, Sardegna, Puglia, Campania, Abruzzo Divergerande regioner Merseyside, Attiki Östra Makedonien and Thrace,Epirus, Thessaly, Western Greece, Asturias Teknologiska öknar Algarve, Alentejo, Kanarieöarna, Extremadura Södra Aegeien, Calabria, Basilicata Highlands and Islands, Västra Makedonien, Sterea Ellas, Peloponessos, Northern Egeiena, Ioniska öarna, Sicilien, Molise Källa: CIRCA, Thematic evaluation on Research, technological development and innovation and Structural Funds in Objectives 1 and 6 regions,

15 Dessa initiativ har efterträds av en ny generation av projekt kallade RIS+. Kommissionen har också skapat en databas (RINNO Regional Innovationsbevakning) för katalogisera och beskriva alla offentliga initiativ relaterade till innovation inom EU och på så sätt uppmuntra ytterligare överföring av innovationsförmåga. Informationssamhället: Inriktning på infrastruktur för telekommunikation Den potential som Informationssamhället ger för utvecklingen av regional konkurrenskraft och social utjämning återspeglas av strukturfonderna. Den snabba spridningen av information och telekommunikationsteknologi öppnar nya möjligheter för mindre utvecklade regioner, i synnerhet genom att effektivisera investeringar med avseende på geografisk lokalitet beroende på skillnader i kostnader och tillgång till marknad. Regioner kan också dra nytta av dessa teknologier genom att utnyttja deras specifika kompetensområden och genom att dra till sig nya mervärdesadderande aktiviteter. Eftersom dessa regioner ofta befinner sig utanför urbaniserade områden så är insatser av denna typ i dessa områden ett sätt att uppnå en mer balanserad utveckling inom EU. Den andel av strukturfonderna som anslagits till investeringar i telekommunikation är relativt liten, ca 2 % av de totala anslagen varav 1,5 % används för infrastrukturinvesteringar och 0,3 % för simulering av efterfrågan på tjänster och tillämpningar. 10 Insatserna har därför inriktats på att förbättra grundläggande system och på att utjämna skillnaderna mellan perifera regioner och övriga EU genom digitalisering och förbättrad servicekvalitet. Teknologiskiften och avreglering av telekommunikationsmarknader har blivit drivande faktorer för ett tydligare och mer integrerat tillvägagångssätt riktat mot vidareutveckling av informationssamhället, eftersom investeringar på detta område ger hög avkastning. Strukturfonderna behöver därför fokusera på att stimulera efterfrågan, utveckling av nya kompetensområden, ökad medvetenhet hos involverade parter och realisering av mervärdesadderande tillämpningar under det att strategisk prioritering sker av bibehållandet av regional balans. 11 RISI: En katalysator för regional utveckling Genom en integrerad angreppsmetod har RISI 12 haft en avgörande inverkan påökningen av specialiserad know-how och arbetstillfällen i regioner. I Nord-Pasde-Calais har den verkat som en katalysator för utveckling av nya kunskapsområden och know-how, nya aktivitetsområden och byggandet av företagskultur. Detta styrks av att i det närmaste samtliga inblandade i regional utveckling återspeglas av ökade integrationen av en rad informationsteknologisindikatorer i de regional programmen (distansinlärning och kompetensutveckling, affärsutveckling, sjukvård, kulturella aktiviteter, cybercentra, offentlig service, webplatser och transporter). Arbetskraft: Att hjälpa människor till arbete och stärka utbildning och kompetensutveckling Ideländer där huvuddelen av Mål 1-regionerna ligger har strukturella åtgärdsprogram hjälpt till med att stärka arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling samt kopplingarna mellan kompetensutveckling och antalet förmedlade arbeten. Strategin har varit att integrera utbildning med andra typer av åtgärder, att öka fokuseringen på grupper med specifika svårigheter och att rikta hjälpen till dessa genom anpassning av utbildningsprogram till arbetsmarknadens behov samt genom att använda ett kundorienterat angreppssätt och genom att förbättra utbildningskvalitén. Exempel på åtgärder är; stöd till certifierings- och ackrediteringssystem, stöd till förbättringar av teknologirelaterad utbildning på gymnasie- och högskolenivå,förbättrad infrastruktur, kontinuerlig vidareutbildning av lärare och åtgärder för att minska andelen studenter som inte fullföljer sina studier. Totalt sett har ESF varit en katalysator för förnyande av utbildning och sysselsättningspolitik i olika länder. Aktiviteter som delfinansieras av ESF, samt de administrativa kraven som skall uppfyllas för att få anslag, har hjälpt till att uppmuntra utvecklingen av mekanismer för bättre planering av åtgärdsprogram, förbättrad koordinering och bättre relationer mellan involverade institutioner. Som ett resultat av detta har ett gemensamt referensramverk tagits fram i samarbete mellan regioner och de institutioner som delar ut anslagen, vilket har underlättat spridningen av metoder för realiseringen av sociala och ekonomiska åtgärdsprogram. De mest framgångsrika tillvägagångssätten, identifierade av projektutvärderare, är; ökad transparens vid realisering, förstärkt projektstyrning på lokal och regional nivå och bättre kopplingar mellan åtgärdsprogram och arbetsmarknadens behov. I Spanien är en del av mervärdet som ESF givit relaterat till reformering av teknisk gymnasieutbildning (ex- 135

16 empelvis genom införandet av praktikmoment, nya handledningssystem och ökat ansvarstagande för studenter med specifika behov). Berättigandet för ESFs arbetsformer och arbetsområde är fortsatt relevant, beroende på att andelen studenter som börjar teknisk gymnasieutbildning samt de medel som spenderas på detta är fortsatt låg. I Portugal har ESF hjälpt till med att förbättra utbildningssystemet genom att öka antalet möjliga inriktningar som studenter kan välja och genom att prioritera utbildningskvalitet. Vidareutbildning av lärare på grund och gymnasienivå (49,3 % av lärarna) och på universitetsnivå (anslag för kurser för vidareutbildning av högskoleutbildade) tycks vara några av de huvudsakliga effekterna av programmen. Utvidgningen av möjliga utbildningsvägar tycks ha förstärkt kopplingen mellan gymnasieutbildning och arbetsmarknadens behov samt förbättrat karriärvägledningen inom skolan. Förvisso har också det stöd som givits till vidareutbildning av tekniklärare på mellannivå skapat ett alternativ till traditionell utbildning för denna grupp och gett dem nya kunskaper som går att applicera direkt. Italien har ESF förbättrat kvalitén på tekniska inriktningar igenom införandet av vidareutbildning av lärare (50 % av alla lärare i yrkesförberedande utbildningsprogram), praktikmoduler (30 % av den totala kurslängden) och nya utbildningsmetoder och program. Miljön: En viktig del av utvecklingen av vattendistributionsinfrastruktur Vad gäller miljörelaterade åtgärder så kan inte effekten av strukturella insatser i utjämningsregionerna och i Meezogiorno urskiljas från utvecklingen i andra delar av EU. I sammanhållningsländerna är andelen hushåll som är anslutna till kommunala dricksvattensystem och avlopp fortfarande betydligt lägre än EU-genomsnittet. Detta medför inte bara lägre livskvalitet för invånarna i dessa områden men också negativa effekter på ekonomisk utveckling i allmänhet och turism i synnerhet. Många medelhavsregioner lider av vattenbrist, i synnerhet Mezzogiorno där endast 26 % av befolkningen har tillgång till det kommunala dricksvattensystemet. Tillgången till kommunalt avlopp är också otillräcklig. Itätorter är ofta de miljömässiga betingelserna mycket dåliga och allt för lite görs för att öka medvetenheten om de problem som detta resulterar i och hur miljöproblem i allmänhet kan hanteras. Dessa problem har negativ inverkan på ekonomisk utveckling och motverkar försök till hållbar utveckling. Likväl är utanför de stora städerna dessa problem begränsade, i jämförelse med norra Europa, (bortsett från i vissa delar av Spanien och på Irland) eftersom den låga industrialiseringsgraden leder till en låg andel giftiga utsläpp från industrier. I de norra delarna av EU i synnerhet i tyska Länder har huvuddelen av problemen sin orsak i industrialisering som har lämnat efter sig förgiftade jordar, föroreningar och allmän urban degenerering. Detta har lett till en dålig image förmånga av dessa traditionella industriregioner med minskad attraktivitet för nya investeringar som följd. I landsbygdsområden i synnerhet i Holland och på Irland är dock jordbruksnäringen den främsta förorenaren. Under perioden investerade strukturfonderna över 9 miljarder EURO i miljön, eller motsvarande9%avdetotal Mål 1 anslagen. Under samma period så gick 20 % av alla EIB lån till miljörelaterade projekt, vilket motsvarar totalt 1 miljard EURO i sammanhållningsländerna och nästan 3 miljarder EURO på andra platser i EU (en stor del har använts för vattenreningsprojekt i Storbritannien). I sammanhållningsländerna har strukturfonderna spelat en avgörande roll för förbättringen av vattenförsörjning och vattendistribution samt för omhändertagande av avloppsvatten. I Grekland fördubblades andelen tätorter anslutna till kommunala avloppssystem mellan 1993 och 1999, vilket ledde till att 70 % av befolkning hade tillgång till dessa system vid slutet av perioden. På Irland steg andelen från 44 % 1993 till 80 % I Portugal steg andelen av befolkningen som var ansluten till kommunala dricksvattenssystem från 61 % 1989 till 95 % 1999 och andelen som var ansluten till kommunala avloppssystem steg från 55% till 90 %. Fonderna har också hjälpt till med att öka tillgången på vatten i regioner med allvarlig vattenbrist. I Italien t.ex. har tillgången ökat med en tredjedel under programperioden. Vad gäller Sammanhållningsfonden så visar utvärderingar av ett urval av miljörelaterade projekt på tillfredsställande resultat trots att ett antal problem identifierats vad gäller främst hanteringen av vattenresurser. I synnerhet verkar det vara svårt försmåskaliga projekt att förbättra vattentillgång och bli 136

17 självfinansierande. De mest påtagliga miljömässiga förbättringarna har identifierats i projekt relaterade till vattentillgång, i synnerhet gäller det projekt relaterade till förbättrad hantering av vattenreserver (exempel är projekt i Sevilla och Lough Mask på Irland. Vidare så gäller att i områden som lider av allvarlig torka så har onödiga förluster av vatten minskat avsevärt i ett antal olika fall. Utöver omedelbara förbättringar av livskvalitet, i synnerhet för de som bor och lever i mindre utvecklade delar av Unionen, så ger också investeringarna andra fördelar: Signifikanta förbättringar genom realisering av EU-direktiv: Exempelvis har Irland under 1999 fullt ut uppnått de standarder som dricksvattendirektivet fastslår. minskning av potentiellt hindrande faktorer för utveckling av jordbruk, turism och industri ökad medvetenhet om behovet av integrerade handlingsprogram (Grekland) Ideområden där det är möjligt att verifiera att förbättringar har skett och mycket återstår att göra består förbättringarna huvudsakligen av kommunal vattenrening, bättre urval och hantering av naturvårdsområden, realisering av specifika metoder för kontroll av luftföroreningar (Grekland) och minskad förstörelse av floder beroende på intensivjordbruk (Irland) samt förbättring av låga grundvattennivåeriindustrialiserade områden (Portugal). Mål 2: Strategiska framsteg, men begränsat effekt från EU:s stödverksamhet Den ökande andelen regional samverkan har gjort det möjligt att dirigera om EU:s bidrag till investeringar och åtgärder som leder till direkt nyskapande av arbetstillfällen. Uppskattningsvis hälften av strukturstödet spenderades direkt eller indirekt på produktionssektorn och i synnerhet på SMF (figur 37). Under den senaste programperioden ( ) blev skapandet av arbetstillfällen en mer påtaglig del av såväl målformuleringarna som kvantifiering av resultaten. Detta till trots kan utvärderingar av inverkan på antalet arbetstillfällen i medlemsstaterna inte fullt ut jämföras p.g.a. skillnader i täckning och metoder mellan länderna samt beroende på insatsernas varierande karaktär. Exempelvis så skiljer sig antalet arbetstillfällen som skapats mellan medlemsländerna per miljon investerade EURO:s från 13 till 57 under perioden 1994 till 1996 och från 17 till till 1999 (tabell A.42). Ett antal uppskattningar som gjorts, framförallt i engelska SPDs, visar att effekten av programmen i reella termer med avseende på skapade arbetstillfällen reduceras avsevärt om justeringar görs för de antal arbetstillfällen som skulle ha skapats utan insatser. Detta innebär, för att ta ett exempel, att om sådana effekter uppgår till 30 % så har tre av 10 spenderade EURO:s ingen reell effekt. Mindre stöd än tidigare gick till infrastruktur medan program för att skapa alternativa aktiviteter och stärka produktionsmiljön i områden med allvarliga omstruktureringsproblem gav ojämna resultat, trots att det i vissa fall tycks som om ekonomisk återhämtning p.g.a. av insatserna kan ha skett. Teknologiöverföringscentra anpassade till det lokala affärsklimatet har startats för att sprida know-how till SMF, exempelvis i vissa franska områden som ge- FörMål 2-regioner är kvantitativ utvärdering betydligt svårare men det ärmöjligt att för specifika indikatorer mäta effekten av EU:s insatser. Det är uppenbart att de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för strukturella åtgärdsprogram anser att rätten till hjälp från strukturfonderna som sådan är viktigare än det faktum att detta totalt sett ger ökade finansiella möjligheter, detta beror på att det ger rätt att ge nationella bidrag i de regioner som berörs samt möjlighet till lån från EIB. Andelen statliga regionala bidrag är därför större än bidragen från strukturfonderna och andelen lån från EIB ökar avsevärt. 37 Distribution av strukturfondsmedel per övergripande målområde i Mål 2 regioner, , och % total Förbättring av kultur- och naturmiljön Mänskliga resurser Produktionsmiljön Teknisk assistans och annat

18 nomgår omstruktureringar. Ett exempel är Aquitaine där ett sådant center troligtvis kommer att ha långsiktiga effekter på SMF beteendemönster och möjligheter att anpassa sig till förändringar. Miljön är ett område som får ökad uppmärksamhet i de flesta regioner vilket har lett till ett antal miljöskydds- och förbättringsinsatser. Detta inkluderar sanering av gamla industriområden men också i vissa fall nydanande projekt (i Berlin, Södra Wales, Östra Midlands i Storbritannien) för att förändra produktionsmetoder, överföra know-how, samt utbildning i och driftsättande av ren teknologi. Utöver strategiska framsteg så har EU:s insatser lett till positiva effekter genom att de system som utvecklats för att landsätta projekten under det senaste decenniet förbättrats 13. Detta innefattar skapandet av aktiva och diversifierade partnerskap, implementeringen av mer rigorösa metoder för att välja projekt och etablerandet av datoriserade uppföljningssystem. Effektiviteten hos projekten har dock ofta varit begränsad, detta mestadels beroende på den relativa utspriddheten av medel över små och fragmenterade områden. Mål 3: Förbättrad fokusering på unga och långtidsarbetslösa Betydelsen av EU:s aktiviteter för att hjälpa unga, långtidsarbetslösa och de som löper risk för social exkludering att komma in på arbetsmarknaden ärbegränsad p.g.a. relativt små anslag jämfört med motsvarande anslag från nationella åtgärder. Detta har inneburit att nationella prioriteter har tenderat att bestämma inriktning för programmen. Vidare har de vida aktivitetsområden som Mål 3täcker gjort det svårt att koncentrera EU:s insatser till riktade åtgärdsprogram. Enligt de utvärderingar som gjorts 14 så hade ESF åtgärder två olika typer av effekter beroende på om åtgärderna riktades direkt till enskilda mottagare (individer) eller till system (påverkan av offentliga program). I de fall medel gavs direkt till enskilda mottagare så har ESF ökat sannolikheten för anställning mätt i procent som fick anställning i samband med insatsen alternativt senare. I de fall där andra åtgärder som inte direkt riktade sig mot en viss anställning användes andra indikatorer såsom andelen av deltagarna som uppnådde någon sorts formell kvalifikation eller som fick praktisk arbetserfarenhet. Under perioden har andelen individer som fått anställning ökat vilket mer något annat återspeglar förbättrade arbetsmarknadsförhållanden. Andel förmedlade arbeten varierar från 30 % till 80%iutvärderingarna beroende på vilket land som avses, vilken målgrupp som undersöks och vilka mått som används. Där det fanns en kortvarig koppling mellan deltagande i ett samfinansierat projekt och anställning så tycks det som att 25 till 50 % av anställningarna skett som en följd av ESF. Effektiviteten hos de samfinansierade åtgärderna verkar öka om de koncentreras mot de grupper som har det svårast att hitta fast anställning. Deltagande i arbetsmarknadsåtgärder verkar därför signifikant öka sannolikheten för i synnerhet äldre (Holland och Storbritannien), långtidsarbetslösa (Irland) och individer med begränsade kvalifikationer (Italien) att hitta ett arbete, men däremot tycks effekten vara marginell för unga deltagare. Resultaten validerar också programmets riktlinjer vad gäller vägar till integration vilka understryker vikten av att följa ett program i flera steg för att hjälpa individer att hitta nya arbeten. Åtgärder som kombinerar utbildning med rådgivning, stöd och praktik verkar ha bättre inverkan änomman inte följer sådana kombinationsprogram. Att stötta individer som söker arbete verkar ha den största effekten Ökat engagemang för de minst gynnade grupperna inom ESF kan därför resultera i större social utjämning och förbättrad effektivitet hos strukturfonderna. I Storbritannien visar utvärderingar att de mest effektiva åtgärderna är anställningssubventioner och hjälp med arbetssökande. Studier av de som fullföljt integrerade program tyder på att den största reella effekten återfanns hos äldre män vilkas sannolikhet att finna ett nytt jobb ökade mest. Trots att ett integrerat tillvägagångssätt är mer kostsamt så uppvägs det alltså av att det är mer effektivt. I Holland var andelen som fick anställning generellt hög p.g.a. av den goda arbetsmarknadssituationen. Den reella effekten som kan relateras till ESF-åtgärder var dock låg utom för mindre gynnade individer. Den genomsnittliga andel som fick anställning efter utbildningsprogram uppgick till 33 % för de minst kvalificerade grupperna och 25 % för deltagare äldre än40år. För övriga grupper var effekten av programmet i det närmaste obefintlig. I Italien var andelen som fick anställning efter avslutat träningsprogram 51 % jämfört med 28 % hos en kontrollgrupp som inte följt programmet, en skillnad med 23 % som dessutom ökar till 43 % om specifika skillnader mellan de bägge grupperna tas med i beräkning- 138

19 arna. Det verkar alltså som att deltagande i ett träningsprogram är den mest påtagliga faktor som kan bidra till en individs möjligheter att hitta ett arbete (baserat på regressionsanalys), före kön (män har större sannolikhet att hitta ett jobb än kvinnor) och utbildningsnivå. Att inrikta stödet mot de mest sårbara grupperna har generellt sätt varit ett begränsat angreppsätt inom Mål 3: Gruppen mottagare av stöd inom ESF-program har karaktäriserats av en hög andel unga, relativt kvalificerade, eller de som varit arbetslösa mindre än ett år. Vidare har andelen män varit högre än andelen kvinnor. Deltagarländerna kan delas upp i två grupper. Den första gruppen beståravdeländer som har stora områden som täcks av Mål 1,mendär Mål 3 program motverkande socialt utanförskap svarade för mindre än 10 % av de totala ESF anslagen. Den andra gruppen bestod av medlemsländer med en andel ESF bidrag på mellan 20 % och 30 %. I den första gruppen tenderade åtgärderna att vara riktade mot specifika grupper med exempelvis handikapp eller som tillhörde etniska minoriteter, i den andra gruppen hade typiskt social exkludering fått en bredare definition och mer generella integrationsåtgärder hade fått anslag. Totalt sett fortsatte ESF att huvudsakligen finansiera utbildningsåtgärder under perioden Programmet har dock gett möjlighet till vissa avvikelser från detta genom att sysselsättningsstöd, företagsutbildningar, rådgivning vid arbetssökande och åtgärder inom utbildningssystem för att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv. Utvärderingarna understryker vikten av kvalitativa förbättringen av system och ESFs bidrag till innovativa åtgärdsprogram. Trots den ringa finansiella omfattningen så har Mål 3 hjälpt till med att hitta ny former för åtgärdsprogram för att tackla arbetslöshet. I vissa medlemsstater var denna typ av innovation ett explicit delmål genom utvecklandet av nya samarbetsformer. Mål 3 utvärderingen i Finland visade t.ex. att ESF har hjälpt till att utveckla förmågan till lokalt och regionalt samarbete, inriktat sig på de grupper som är svårast att nå och stärkt förmågan att ta fram individuellt anpassade stödformer. I andra länder har man försökt ta fram ett angreppssätt för vägen till arbete genom att generalisera principerna för ett integrerad angreppssätt över samtliga handlingsprogram för skapande av arbetstillfällen. Slutligen har det visat sig vara möjligt att stödja grupper som normalt sätt exkluderas från de som omfattas av handlingsprogram. Mål 4: Fokusering på utbildningsbehov inom SMF Under perioden så skedde betydande förändringar i Mål 4 program som ursprungligen syftade till att hjälpa arbetare att klara av industriella förändringar. Förändringarna berodde på att de underliggande principerna för programmet omtolkades och samfinansieringsriktlinjerna modifierades. De absorptionsproblem som blev uppenbara mellan 1994 och 1996 tillrättalades under den följande perioden genom att mildra urvalskriterierna och genom en mindre strikt tillämpning av de stringenta krav som satts upp för samfinansiering i relation till målgrupp och typ av utbildning. Mål4åtgärder riktar sig specifikt till två grupper: SMF och anställda som riskerar att förlora sina jobb. Stora insatser har gjorts under perioden för att öka fokuseringen på SMF men inom själva företagen riktade sig insatserna främst till chefer och högkvalificerad arbetskraft, snarare än de som primärt riskerade att bli arbetslösa. Utvärdering av programmen har identifierat tre typer av effekter på företag, på anställda och på utbildningssystem. Vad gäller företagen så består den huvudsakliga effekten av förändrade attityder gentemot kontinuerlig utbildning och gentemot den typ av projekt som genomfördes i termer av den mängd utbildning som gavs, dess kvalitet, typ och relevans för industriella förändringar såväl som antalet anställda som berördes. Vad gäller de anställda så undersöktes huruvida det hade skett någon förbättring av arbetssituationen (eller minskad risk för överstatlighet) och attraktivitet på arbetsmarknaden återspeglat av högre kvalifikationer För nuvarande har endast ett fåtal utvärderingar slutförts p.g.a. förseningarna av starten för Mål 4 och följaktligen pågår fortfarande ett stort antal projekt. Tillgänglig data antyder att i vissa fall har företagen dragit större nytta av programmen än de anställda. I andra fall har fördelarna fördelats mellan bättre konkurrenskraft hos företagen och högre kvalifikationer hos de anställda. ESF-åtgärder hade också en betydande inverkan vad gäller förbättring av utbildningssystem genom struk- 139

20 turering av ett kontinuerligt utbud av utbildning vilket medförde ökade andel kontinuerlig utbildning i SMF och uppmuntrade utvecklingen av bättre system för arbetsmarknadsanalyser. Trots att Mål 4 som sådant inte har inkluderats i programperioden så har flera av de underliggande principerna vävts in som en del av de prioriteter som givits till livslångt lärande i det nya Mål 3 programmet. I detta ingår inkluderandet av förebyggande åtgärder i utbildningsprogram och nödvändigheten att fokusera på risker och mobilitet hos SMF. Mål 5a och 5b: Jordbruk Strukturer och landsbygdsutveckling Gemenskapens handlingsprogram för landsbygdsutveckling togs fram under mitten av 80-talet baserat på två huvudsakliga målsättningar viljan att å ena sidan försöka minska skillnaderna i olika delar av EU genom att stödja mindre gynnade områden och å andra sidan att begränsa de negativa effekterna av förändringarna inom GSP på landsbygdsområden. Handlingsprogrammet bestod främst i ett försök att stödja ekonomiska aktiviteter i de svagaste områdena, något som gjorde det nödvändigt att analysera de underliggande faktorer som medför utveckling och de processer som måste igångsättas, samt att identifiera starka och svaga sidor hos olika regioner. Sådana studier är nödvändiga för formuleringen av åtgärdsprogram som tillvaratar lokala utvecklingspotentialer. De faktorer som bestämmer ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden är många och vittomspännande: produktionsfaktorer och deras komparativa fördelar, avståndet till marknader, potential för skalekonomi och agglomerering, underliggande kapacitet för innovation och tillgängligheten service och infrastruktur. Såväl de åtgärder som planeras och det nätverk av aktörer som krävs för att realisera dessa måste vara tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till lokala behov, då det inte finns några garantier för att åtgärder som genomförts baserat på sektoriell eller individuell basis kommer att vara koherenta. Tyvärr har vissa regioner valt ett förenklat tillvägagångssätt och antagit åtgärdsprogram som inte varit tillräckligt fokuserade eller alternativt fortsatt med redan påbörjade åtgärder. Detta har resulterat i ett misslyckande av att stärka samordning av aktiviteter mellan inblandade enheter och av att anpassa åtgärderna till lokala förhållanden. Ett antal franska regioner minskade tillämpningen av specifika åtgärder baserade på geografiskt urval och lät istället dessa åtgärder bli del av övergripande program. IMål 5bområden har arbetslösheten stigit betydligt sedan 1995 men den är fortfarande betydligt lägre än EU genomsnittet. De finns vissa tecken på faktiska ökningar av antalet arbetstillfällen inom SMF-dominerad tillverkningsindustri, i synnerhet vad gäller de företag med koppling till landsbygdsekonomin, men även inom andra sektorer. En betydande ekonomisk diversifiering bort från jordbruksaktiviteter håller på att utvecklas vilket också är den huvudsakliga målsättningen med programmet. Åtgärder för att förbättra infrastruktur (exempelvis renhållning, elektrifiering och dricksvatten) har generellt sätt lyckats trots att mottagarna av stöd ofta begränsats till de lokala myndigheterna. Å andra sidan har det visat sig svårare att involvera den privata sektorn och att hitta privata finansieringsalternativ, troligen beroende på brist av ramverk för potentiella investerare och i vissa regioner svaga lokala organisationsstrukturer (med avseende på t.ex. stödnätverk och interaktion mellan grupper) eller osäkra ekonomiska framtidsutsikter. Vidare kan glesbefolkad landsbygd med dåliga kommunikationer ha det svårare än städer att uppnå tillräcklig efterfrågan på de tjänster som behövs för att kunna vara med och konkurrera på europeisk nivå. Dåliga resultat kan i vissa fall förklaras av att de åtgärder som vidtagits inte anpassats till lokala behov eller till tillgängligheten på mer fördelaktigt finansiellt stöd från andra offentliga program 15 Det är också tydligt att redan etablerade företag dragit större nytta av åtgärderna än nystartade företag. Miljömässiga hänsyn har i varierande grad inkluderats i regionala utvecklingsstrategier. Omfånget av de åtgärder som vidtagits är kopplat till de natur och kulturhistoriska tillgångar som finns att skydda i en region samt hur allvarliga miljömässiga problem regionen har. Åtgärdsprogram på detta område har komplicerats genom involverandet av en rad olika aktörer, var och en med sina egna prioriteringar. Några projekt har adresserat flora och fauna eller försökt exploatera naturrelaterade resurser för turism, och ett relativt stort antal projekt har syftat till att förbättra hanteringen av hushållsavfall och i vissa fall även industriellt avfall. Vad gäller turism så har de tillgängliga medlen spridits ut och gjorda utvärderingar antyder att i framtiden bör de fokuseras runt centrum för aktiviteter och etablerade nätverk. 140

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) llnings- alla?

Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) llnings- alla? Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) EU:s sammanhållnings llnings- politik en fråga för f alla? 1 Upplägg 1) Inneboende motsättning?

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1992R3577 SV 01.01.1993 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 5 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller ett projekt inte urvalskriterierna

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 1 till N1015E07_28042015 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller

Läs mer

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Ett nytt partnerskap för sammanhållning Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0165/2016 27.1.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0106/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om öars

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2013 COM(2013) 781 final 2013/0387 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden , som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP))

ANTAGNA TEXTER. Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2016)0049 Öars särskilda situation Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP)) Europaparlamentet utfärdar

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Europeiska revisionsrättens rapporter

Europeiska revisionsrättens rapporter 9 Europeiska revisionsrättens rapporter . 9 Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1995 9.1 Bakgrund Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksdagen kommer att informeras om hur

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer