III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter"

Transkript

1 III.2 Strukturpolitikens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning: resultat och möjligheter Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden har, sedan de skapats, utgjort det huvudsakliga instrumentet för att implementera politiska mål rörande social och ekonomisk sammanhållning, mål som har hög prioritet inom unionen. Insatserna syftar till att stödja de strukturella faktorer som är avgörande för konkurrenskraft och är därför, i förlängningen, betydelsefulla för tillväxten också i de regioner som idag har få konkurrensfördelar och försämrad ekonomisk utveckling. Mer än tio år har förflutit sedan strukturfondsreformen genomfördes En första utvärdering av resultaten av denna reform presenterades i Första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning. Rapporten visade att olika framsteg gjorts när det gäller konvergens samt sammanhållning och att strukturpolitiken varit betydelsefull i detta sammanhang. Rapporten föreslog också ett antal förändringar för att ytterligare förbättra strukturpolitiken. Dessa förändringsförslag har sedermera infölivats i det nya regleringsramverket. Under rådsmötet i Berlin (1999) slogs fast att dess politiska mål även fortsättningsvis skulle ha hög prioritet. Detta eftersom en fortsatt utvidgning av EU innebär än mer ökande skillnader mellan olika regioners utvecklingsnivå. Eftersom de finansiella transfereringarnas nivåärhög, är det viktigt att utvärdera hur pass effektiva dessa policyinstrument är för att minska regionala skillnader och öka den ekonomiska konvergensen. Systemen för att organisera dessa fonder har decentraliserats och ansvarsfördelning inom olika områden har tydliggjorts i större utsträckning. Detta har resulterat i att starkare instrument för att kontrollera och utvärdera har skapats. Detta kapitel består av fyra delar. Den första delen belyser nivån på de insatser som genomförts för att öka den sociala och ekonomiska sammanhållningen. Den andra delen utvärderar resultatet i detta sammanhang för åren Den tredje delen diskuterar vilka lärdomar som kan dras från utvecklandet av nya metoder för programprojekt för perioden Den sista delen, slutligen, belyser olika finansiella instrument som skapats för att stödja EU:s utvidgningsprocess. Finansiella insatser för förbättrad sammanhållning Makroekonomiska aspekter av strukturella stöd En viktig dimension när det gäller EU:s roll för att stödja sammanhållning rör olika finansiella insatser. Struktur- och sammanhållningsfonderna svarar för 28 Skalförändringar av strukturfonderna, EUR miljoner (Staplar) % EU BNP (linje) 0, ,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 121

2 Tabell 9. Effekter på ekonomin av sammanhållnings- och strukturfonderna % GDP Grekland Irland Spanien Portugal EU ,6 2,5 0,7 3,0 1, ,0 1,9 1,5 3,3 2, ,8 0,6 1,3 2,9 1,6 % Skapande av realkapital, brutto ,8 15,0 2,9 12,4 5, ,6 9,6 6,7 14,2 8, ,3 2,6 5,5 11,4 6,9 Struktur- och Sammanhållningsfonder: Data för länder som varit uppknutna fram t.o.m 1999; prognos för Källa: EU-kommissionen, beräkningarna baseras på Eurostat data samt planeringsunderlag för över en tredjedel av unionens policy budget figur 28). Finansiella insatser är framträdande i ett makroekonomiskt perspektiv, i synnerhet i Mål 1-regioner (tabell 9). Under perioden 1994 till 1999, utgjorde olika EU-finansieringsinsatser 3,3 % av Portugals BNP, 3,5 % av Greklands BNP och 2,4 % av Irlands BNP. Dessa tre länder består enbart av Mål 1 Regioner. I andra länder med Mål 1-regioner varierade andelen mellan 0,2 % av BNP i Tyskland och 1,5 % i Spanien. EU:s investeringsstöd är till och med ännu mer omfattande, svarande för nästan 15 % av den totala andelen av investeringar i Grekland, cirka 14 % i Portugal, 10 % i Irland och6%ispanien. Den slutsats som kan dras är att tillväxten i länder som är föremål för sammanhållningspolitik skulle vara sämre utan EU:s transferringar, bland annat därför att dessa transfereringar är en viktig delkomponent för dessa länders ekonomiska tillväxt. Att konsolidera finansiell koncentration i Mål 1-regioner EU:s strukturpolitik syftar till att transferera medel till de länder som har regioner med svag tillväxt och dåliga utvecklingsmöjligheter. Nivån pååtgärderna är följaktligen större i dessa länder jämfört med andra medlemsstater där en mer lyckosam regional utveckling kan skönjas. Närmare 70 % av den totala andelen av de strukturfondsmedel som ska allokeras under perioden (ca 136 euro) kommer att gå till Mål 1-regioner jämfört med 68 % under perioden (inklusive EU-initiativ). Denna koncentration av finansiella resurser ska möjliggöra att medelnivån för stöd per capita i Mål 1-regioner ska ligga kvar på 1999 års nivå (tabell 10). Dessa regioner kommer också att erhålla stöd från andra EU-initiativ. Att använda Mål-verktyget har möjliggjort distribuerandet av över 97 % av strukturfondsmedlen mellan medlemsstaterna. Det har vidare möjliggjort att koncentrera de finansiella stöden till regioner med sämre utvecklingsmöjligheter. Följaktligen har också dessa regioner erhållit mer ekonomiskt stöd per capita. (se figur 29 och 30). 60 % av fondmedlen går till regioner som tillsammans svarar för 20 % av EU:s BNP (figur 31 och 32). Ökande geografisk koncentration En av prioriteringarna i Agenda 2000 var att öka den geografiska koncentrationen av stödet till regioner Tabell 10. Utgifter per Mål, exklusive utfasning (medelvärde EUR per capita per år i 1999-års priser) Mål högsta (IRL) 253 (IRL) 262 (P) 348 lägsta (D) 62 (B) 95 (S) 104 Mål Mål Sammanhållningsfonden

3 29 Strukturfonderna och sammanhållningsfonderna, , och BNP per capita per medlemsstat 30 Struktur- och Sammanhållningsfonderna, och BNP per capita per medlemsstat SF och CF per capita per år (EUR) P EL E IRL I BNP per capita (EUR), 1995 DK L SF och CF per capita per år (EUR) EL P E IRL I 50 DK L BNP per capita (EUR), 2000 med sämre utvecklingsmöjligheter samt att erbjuda tillfälligt stöd till regioner där EU-stödet kommer att avvecklas. År 2006 är det tänkt att 41 % av EU:s befolkning ska vara bosatta inom områden som berörs av Mål 1-respektive Mål2-åtgärder. Detta ligger i linje med kommissionens förslag i Agenda 2000, där den önskvärda andelen föreslogs vara mellan 35 och 40 %. När det gäller geografisk koncentration är detta den högsta nivån sedan strukturfondsreformen 1988 (se tabell 11). Denna högre geografiska koncentration är dels ett resultat av strikta och tydliga regler för vilka regioner som kan komma i fråga förmål 1-stöd, dels att ett tak som bestäms av kommissionen för hur stor andel av befolkningen som kan komma i fråga för åtgärder relaterade till Mål 2. Mål 1 FörMål 1-regioner gäller den strikta regeln 75%av EU:s medel-bnp som tröskel med undantag för de norra regionerna i Sverige och Finland som under perioden var behöriga för Mål 6-stöd, vilket ledde till en täckningsgrad av 22,2 % av EU:s befolkning (jämfört med 24,6 % 1999). En viss kontinuitet föreligger med undantag för de regioner som var behöriga för att få tidsbegränsat stöd samt Storbritannien där täckningsgraden har ökat med nästan hälften (Se tabell A.31 för stöd som tillhandahållits per nation under de två programperioderna). Mål 2 För Mål 2 regioner har täckningsgraden reducerats till 18 % av EU:s befolkning (från 25 % under 1999 för 31 Allokeringar av strukturfondsmedel och BNP per medlemsstat, Allokeringar av strukturfondsmedel och BNP per medlemsstat, Kumulativ andel av EU BNP (EUR), Årlig medelallokering (kumulativ %) Kumulativ andel av EU BNP (EUR), Årlig medelallokering (kumulativ %) 123

4 Tabell 11. Strukturfondernas täckningsgrad, Mål 2 och Mål 5 tillsammans). Inom ramarna för den övergripande nivån, vilken bestäms av kommissionen 1 har respektive medlemsland relativt stor självständighet att bedöma vilka regioner som är behöriga att erhålla stöd så länge som de uppfyller önskemålen på att säkerställa att minst 50 % av befolkningen kommer i åtnjutande av olika stöd inom ramen för Kommissionskriterierna. Områden som blir föremål för stöd, på basis av förslag från medlemsländerna, täcker cirka 47 % av den totala befolkningen i områden behöriga förmål 2-stöd och de består i princip av områden som har hög prioritet enligt kommissionens kriterier 2. (Se tabell A.32 för stöd per land under de två programperioderna.) Industri- och urbana områden mest framträdande % total befolkning Mål 1 21,7 24,6 22,2 Mål 2 16,8 16,4 18,2 Mål 5b 5,0 8,8 Total 43,5 49,8 41,3 I enlighet med kommissionens beslut 1999 och 2000 är utfallet i de fyra olika områdena väldigt likt det utfall som rådet enades om: industriregioner behöriga för Mål 2-stöd svarar för 8,5 % av EU:s befolkning, rurala områden för 5,2 %, urbana områden för 1,9 %, områden som är beroende av fiskerinäringen för 0,3 % och övriga områden för 2,1 %. På EU-nivån kommer därför andelen rurala områden i Mål 2-regioner att bli något högre än vad som initialt indikerades i regleringarna. I anslutning till dessa implementerade åtgärder inom ramen för rurala utvecklingsprojekt stödda av EUGFS:s garantisektion, så har medlemsstaterna bedömt det var användbart och nödvändigt att göra de mer sårbara rurala regionerna behöriga för mer omfattande stödåtgärder från såväl ERDF som ESF (Europeiska Socialfonden). Även om urbana områden på nedåtgående verkar vara underrepresenterade, såär detta inte fallet eftersom dessa också är inkluderade i kategorin industriregioner. Detta faktum gäller också för områden som är beroende av fiskerinäringen eftersom ett antal medlemsstater har inkluderat vissa hamnar i stödberättigandekategorin rurala regioner respektive industriregioner. Detta för att kunna implementera olika stöd i regioner av tillräcklig storlek. Fördelningen mellan olika typer av områden varierar markant mellan de olika medlemsstaterna. Urbana områden är relativt viktiga i Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien emedan högre prioritet för rurala regioner är given i Danmark, Sverige, Frankrike, Italien och Österrike. Industriregioner är mest vanliga i Tyskland och Spanien. I Finland liknar fördelningen EU:s medelvärden. Territoriell kontinuitet och fragmentering Endast ett fåtal regioner inte täckta av endera Mål 2 eller Mål 5b under perioden 1994 till 1999 föreslogs av medlemsländerna för behörighet under något av målprogrammen, dessa uppskattades för övrigt att ha en befolkning på ungefär 9,4 miljoner, dvs. endast 16 % av områdena behöriga för Mål 2 perioden Denna kontinuitet rörande behöriga regioner visar på att medlemsstaterna anser att resultaten som uppnåtts hittills inte var tillräckliga för att terminera olika EU-stöd, också om dessa stöd kombinerades med stödformer av mer övergående karaktär. Detta generella påstående behöver emellertid kvalificeras. Fyra medlemsstater (Tyskland, Belgien, Finland och Nederländerna) har i realiteten modifierat sina val av områden behöriga för stöd ganska påtagligt om man jämför med perioden Detta bland annat för att dessa medlemssländer ska kunna dra fördel av den urbana dimensionen i det nya Mål 2-programmet. Användningen av strukturfonderna i urbana områden med problem ska underlätta ekonomiska åtgärder som minskar brottslighet samt stödja mer riktade åtgärder rörande hur brott ska bekämpas. I anslutning till detta kan konstateras att en ganska anmärkningsvärd fragmentering när det gäller de behöriga områdena kan skönjas. Denna fragmentering reflekterar i stor utsträckning medlemsstaternas försök att maximera den totala ytan som kan bli föremål förmål 2-stöd. Detta kan göra det mer komplicerat att implementera olika policyåtgärder syftande till att stödja omstruktureringsprocesser eftersom det skapar än mer problem när det gäller att prioritera och göra val och därför iförlängningen komplicerar programmanagement och -organisation. Denna typ av fragmentisering riskerar att försvaga effekterna av EU-insatser. 124

5 Tabell 12. Sammanhållning mellan områden behöriga för Strukturfondsmedel samt för nationella statlig regionala stöd Områden behöriga för statliga regionala stöd Områden ej behöriga för statliga regionala stöd Regioner behöriga för strukturfondsstöd Regioner ej behöriga för strukturfondsstöd % av EU:s befolkning Totalt ,0 35,6 2,7 6,7 46,7 42,3 6,6 5,8 46,7 51,9 53,3 57,7 Totallt 50,6 41,4 49,4 58, Perioden : skattningar baserade på geografiska jämföresler på NUTS5-nivå. Källor: Eurostat, GD COMP, beräkningar GD REGIO. Begränsad koherens med de kartor som visar statligt regionalstöd Kommissionens perspektiv är att såväl EU:s som nationella stöd ska koncentreras till områden därförhållandena är mest komplicerade så att dessa områdens regionala utvecklingsmöjligheter kan förbättras. Därför har det rekommenderats kartan över statliga regionalpolitiska stöd ska likna att kartan över områden som är behöriga för åtgärder inom Mål 1 och Mål antog kommissionen också ett program betitlat Communication on the links between regional and competition policy 3 vilket föreslog ett antal åtgärder för att förbättra matchningen mellan å ena sidan områden behöriga för nationella regionala stödåtgärder och de områden som klassificerades som behöriga för åtgärder inom Mål 1 och Mål2.Många av dessa åtgärder och förslag har också implementerats: Kommissionen har anpassat de regionala stödkartorna tidsmässigt för att ligga i fas med Mål 1 och Mål 2.Båda stödformerna är nu korrelerade med varandra vad gäller perioden Behörighetskriterierna rörande Mål 1 och artikel 87(3)(a) av fördraget (åtgärder för att stödja ekonomisk utveckling i eftersläpande regioner) har harmonierats med undantag för Mål 6-regioner i Finland och Sverige. Några av dessa regioner med låg befolkningsdensitet garanterades Mål 1-status trots att de hade en BNP per capita nivå som var högre än 75 % av EU:s medel. Målsättningen att säkerställa full överensstämmelse mellan Mål 1-kartan och de nationella regionala stödens kartbild har inneburit att alla områden med låg befolkningsdensitet har garanterats artikel 87 (3)(c) status. Oavsett alltså om deras BNP per capita mått är korrekt utifrån Målprogramdefinitionen års riktlinjer för nationellt regionalstöd och de nya strukturfondernas regelverk gav medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller att föreslå artikel 87(3)(c) och Mål 2-regioner. I Communication on the links between regional and competition policy har kommissionen uppmanat medlemsstaterna att använda denna flexibilitet till att säkerställa samstämmigheten mellan listade regioner i respektive kategori. Som ett resultat, i relation till Mål 2,så fanns det inte i de nya Strukturfondregleringarna som antogs av rådet någon efterfrågan att öka sammanhållningen Tabell 13. Befolkning i regioner som är behöriga för strukturfondsstöd men inte för statliga nationella regionala stöd % av total befolkning i respektive land B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK EU ,0 0,0 5,3 0,0 8,9 9,6 0,0 7,5 6,4 10,4 5,9 0,0 12,6 8,7 9,0 6, ,4 0,1 2,3 0,0 4,3 8,8 0,0 7,0 0,3 8,2 3,9 0,0 12,0 7,4 9,8 5,8 Perioden : skattningar baserade på geografiska jämföresler på NUTS5-nivå. Källor: Eurostat, GD COMP, beräkningar GD REGIO. 125

6 med de områden som drog fördel av de partiella upphävningar som föreslogs i artikel 87(3)(c). En jämförelse mellan Mål1-ochMål 2-kartor och kartor över nationella regionala stöd för perioden kommer att ge vid handen att koherensen ökat något jämfört med situationen under perioden i alla medlemsstater med undantag för Belgien (där matchningen mellan respektive urvalsprincip redan var perfekt under perioden ) samt Storbritannien, som tillsammans med Finland, Frankrike, Holland, Sverige och Italien uppvisar bristande matchning mellan respektive prioriteringsprincip. (tabell 12, 13 och i bilaga, tabell A.33). Ansvaret att öka koherensen åvilar helt respektive medlemsstat. Bristande samstämmighet mellan målprogrammen och de nationella programmen kan emellertid hota arbetet med att göra om urvalet av problemområden i unionen, i synnerhet behörighet förmål2.detta eftersom vissa områden på så sätt kanske inte erhåller ett så stort stöd som de är berättigade till. Tematisk koncentration: infrastrukturella investeringar har prioriterats När det gäller utgifter och investeringspolicy så kan konstateras att de områden som är prioriterade definieras i programmen både utifrån faktorer som är grundläggande för ekonomisk tillväxt och som ligger i linje med EU:s politiska målsättningar och prioriteringar 4. Det föreligger i princip en total enighet mellan ekonomer rörande vilka faktorer som är de viktigaste för att generera de processer som skapar endogen och långsiktig tillväxt. EU:s strukturella åtgärder är, emellertid, selektiva och komplementära till medlemsstaterna och ska därför inte betraktas som generellt applicerbara tillväxtskapande verktyg. Tabell 14. Strukturfondsstödet nedbrutet på typ av verksamhet/process som stöds inom ramen för Mål 1 % total Infrastruktur 35,2 29,8 34,3 Human kapital 29,6 24,5 23,9 Produktionsmiljö 33,6 41,0 34,8 Annat 1,6 4,7 7,0 Källa: Europeiska kommissionen För Mål 1-regioner är prioriteringarna utifrån ett sammanhållningsperspektiv delat mellan tre områden: infrastruktur, human kapital och produktionshöjande investeringar (tabell 14). Den andel som planeras att spenderas på infrastrukturella investeringar har ökat för perioden (ca 34 % av den totala andelen) jämfört med perioden (ca 30 %). Hälften av dessa medel har lagts på transportnätverk, med hög koncentration på sammanhållningsländerna pga. stora behov. Om Sammanhållningsfonden tas med i beräkningen såär infrastrukturinvesteringarnas andel hela 40 % av de totala investeringarna allokerade till Mål 1-regioner. Emedan andelen av resurserna allokerade till investeringar för att stödja humankapitalet delvis har minskats, så har högre prioritet givits till att stödja aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder syftande till att stärka utbildningssystemen (i synnerhet i Portugal och Italien). Andelen av utgifterna som riktas mot åtgärder syftande till att stödja produktionshöjande investeringar (ca 35 %) har reducerats ganska markant, i synnerhet sammanhållningsländerna samt i Italien. Detta beroende på en minskning av stödet till industrin pga. ett nyare, striktare regelverk. Vidare kan konstateras att strukturfonderna spelar en stor roll när det gäller stöd till olika miljöförbättrande åtgärder. Dessa svarar för mer än 10 % av de totala medlen allokerade för åtgärder inom ramen förmål1. Dessa är också riktade mot att förbättra tillgängligheten för perifera regioner samt att utveckla forskning och kompetensutveckling, aspekter som är av yttersta vikt i informationssamhället och som, pga. nationella budgetnedskärningar, inte skulle stödjas i tillräcklig omfattning utan EU-stöd. I Grekland, till exempel, så kommer investeringar i viktiga transportnätverk under den kommande 7-årsperioden att vara en och en halv gång större jämfört med perioden före. Förutom dessa mer finansiella aspekter, så kommer även ett antal kvalitativa förändringar att genomföras under den kommande programperioden, till exempel ökat stöd för informationssamhället och hållbar utveckling, två fundamentala delar i nuvarande regionalpolitik. Detta analyseras mer i detalj i stycket nedan. 126

7 Tilläggsstöd till de nationella insatserna Under perioden 1989 till 1993 utgjorde det totala utgifterna för strukturella åtgärder i Mål 1-regioner 1,3 % av EU:s BNP, eller cirka 92 miljarder EURO. Strukturfonderna svarade för cirka 15 % av detta. Under perioden 1994 till 1999 sjönk utgifterna förstöd till strukturella åtgärder till 82 miljarder EURO, en reducering med 12 % jämfört med den föregående perioden. Detta trots att spenderingen av strukturfondsmedel ökade med två miljarder EURO per år, eller med 15 %. Den övergripande minskningen kan förklaras med dels privatiseringen av statliga företag etc. i Italien och Portugal, dels med att Tyskland minskade offentliga utgifter riktade mot nya Länder eftersom man ville ligga i fas med andra medlemsländers utgifter. Storleken på de offentliga utgifterna som syftar till att stödja åtgärder i Mål 1-regioner varierar i ganska stor utsträckning mellan medlemsstaterna. Dessa data bör dock tolkas med försiktighet. I likhet med Sverige där bidragsnivån ligger på 6000 EURO per capita, dvs. tämligen över EU:s medelnivå så ökade Tyskland sina utgifter betydligt under perioden 1989 till 1993 i deras nya Länder till 41 miljarder EURO, eller till 2500 EURO per capita, vilket är ungefärtvå och en halv gånger medelnivånför EU. I Grekland och Portugal var utgifterna mycket högre (ca 5 7 % av BNP) i relation till jämfört med andra länder den reella ekonomiska potentialen. I andra medlemsstater (t.ex. Tyskland, Spanien, Italien och Ireland) låg nivån på 3 % av BNP eller lägre. En kontrast till detta är Frankrike, där utgiftsnivån under perioden låg på endast 0,2 % av BNP (2,3 miljarder EURO). Denna nivå innebär ändå en per capita nivå på 890 EURO i berörda regioner. Samma belopp spenderades på Ireland, vilket innebär en per capita nivå för landet som helhet på 650 EURO. prognoser för perioden visar på en ökning när det gäller medelvärdet för strukturella insatser på ca 9 % eller 90 miljarder EURO. Denna ökning ärnödvändig om det offentliga utgifterna syftande till att stödja eftersläpande regioner ska hålla samma nivå. Variationen mellan medlemsstaterna är dock stor. Tillsammans med Irland där en planerad fördubbling av utgifterna delvis förklaras utifrån den låga utgiftsnivån iföregående period är Grekland och Italien de länder som uppvisar de största ökningarna. I Tyskland är nivån den samma som under föregående period. Dessa prognoser antyder, emellertid, att en övergripande reducering av strukturellt relaterade utgifter relativa till BNP under den senaste programperioden Tabell 15. Sammanhållningsfonden: typ av engagemang och stöd, Transport andel av total med undantag för vissa medlemsländer (Grekland, Irland och Italien) är en realitet trots positiv generell ekonomisk utveckling fram till och med Sammanhållningsfonden: förbättrad balans mellan transport och miljö Miljö andel av total Total millioner EUR Grekland 51,2 48, Spanien 49,7 50, Irland 50,0 50, Portugal 48,1 51, Total 49,7 50, Källa: European Commission Totalt allokerades 15 miljarder EURO (1992-års prisnivå)avrådet i Edinburgh till åtgärder inom ramen för Sammanhållningsfonden under perioden Stödet riktades mot medlemsländer vars BNP per capita var 90 % eller lägre än EU:s medelvärde. För perioden allokerade Berlinmötet 18 miljarder EURO (1999-års prisnivå) till fonden och beslöt att behörighetskraven skulle utvärderas efter halva perioden i ljuset av hur medlen påverkat BNP. När det gäller fördelningen av fondmedlen mellan olika investeringsområden så kan det konstateras att en något större andel av utgifterna gick till miljörelaterade investeringar jämfört med transportrelaterade investeringar under perioden 1993 till Detta trots att transportinvesteringarnas andel var högre i Grekland (tabell 15). När det gäller miljörelaterade investeringar så fokuserades en stor del av dessa på att förbättra vattenmiljön. Skälet till detta var att svara upp mot de åligganden som förskrevs av Kommissionen. När det gäller transportinvesteringar så gavs järnvägen en ökad betydelse 5. Europeiska Investeringsbanken: ett aktivt stöd för regional utveckling De huvudsakliga medlen som EIB (Europeiska Investeringsbanken) ställer till förfogande för att stödja regional utveckling är lån till olika projekt. Dessa uppgick till mer än 66 miljarder EURO under perioden 127

8 , eller till 77 % av den totala andelen av den typen av lån inom EU (tabell A.34). Merparten av dessa, 83 %, gick till olika infrastrukturella projekt inom sektorerna transport, telekom och energisystem. Dessa var, i flertalet fall, av högsta intresse i ett europeiskt nätverksperspektiv. Tillsammans svarade dessa för 86 % av alla lån till infrastrukturella projekt. Lån till enskilda projekt växte med ca 25 % mellan 1994 och 1999l. Tillväxten var framförallt inom generella lån (lån till finansiella institutioner som stödde små och medelstora projekt). Dessa lån uppgick till 20 miljarder EURO under perioden vilket innebar att de svarade för 30 % av EIB:s totala utlåning och nivån mer än dubblerades för övrigt under perioden. Medlen gick huvudsakligen till att finansiera småskaliga infrastrukturella projekt. En viktig dimension för EIB har varit att öka komplementariteten mellan generella lån och lån till enskilda projekt. EIB:s totala lån till projekt relaterade till regional utveckling var betydligt högre perioden 1994 till 1999 än under programperioden som föregick perioden 1994 till De årliga lånen var ca 50 % högre (tabell 16). Även om denna ökning var mindre än den som kunde skönjas för Struktur- och Sammanhållningsfonderna som helhet så visar detta faktum ändå en ökande vilja av EIB att stärka sammanhållning och regional utveckling. Ökningen var tydligast för projekt inom ramen för Mål 2 och Mål 5b (dessa ökade med 71 %). Detta gäller i synnerhet för lån var syfte var att främja åtgärder som minskade negativa effekter av industrins nedgång och arbetslöshet. EIB planerar att samarbeta mer nära med Kommissionen under perioden Detta för att optimera potentiell komplementaritet mellan bankens aktiviteter och Kommissionens strukturella stödåtgärder. Banken kommer i synnerhet att fortsätta att stödja skapandet och utvecklandet av olika insatser som är produktivitetshöjande i mer eftersläpande regioner. Detta ska ske inte bara genom direkta finansiella stöd utan också genom att erbjuda stöd som är fundamentala för dessa regioners fortsatta utveckling. Också insatser som förbättrar infrastrukturen i synnerhet tillgänglighetshöjande och energiförbättrande kommer att stödjas. Vidare kommer ett större fokus att läggas på att stödja konkurreskraftshöjande åtgärder som ligger i linje med de mål och visioner som lyfts fram i Innovation Denna breda syn på regional utveckling kommer också att vara riktlinjen i policyn gentemot kandidatländerna. Utvärdering av effektiviteten hos EU:s stödinsatser perioden Syftet med följande avsnitt är att presentera en uppskattning av effektiviteten hos EU:s strukturella åtgärdsprogram för den senast programperioden. Oundvikligen är det så att detta är en preliminär utvärdering eftersom vissa av de åtgärder som programmen syftar till inte kommer att vara avslutade förrän i slutet av 2001 och slutgiltiga utvärderingsresultat inte kommer vara tillgängliga förrän efter detta datum. Analysen fokuserar sig på i vilken utsträckning de medel som anslagits faktiskt har använts och på de re- Tabell 16. EIB-lån, och Förändring EUR miljoner Andel Regional utveckling hela perioden 47,1 85,4 81,0% årligt medelvärde av vilket 9,4 14,2 51,0% Mål 1 och 6 5,0 6,4 27,0% Mål 2 och 5B 3,4 5,8 71,0% Struktur- och Sammanhållningsfonderna hela perioden 70,0 166,7 138,0% årligt medelvärde av vilket 14,0 27,8 100,0% Mål 1 och 6 8,8 15,8 80,0% Mål 2 och 5B 1,7 3,7 117,0% Lånen består av indivduella lån samt existerande globala lån. Källa: EIB och Europeiska gemenskapen 128

9 sultat som uppnåtts totalt sett samt per målområde. Slutligen studeras det mervärde som EU:s initiativ givit samt effektiviteten hos de implementeringsmetoder som använts. Budgetanvändning Uppgifter om den faktiska användningen av anslagen för budgetperioden ger, trots att ett antal delprogram fortfarande pågår eftersom det finns möjlighet att få anslagen förlängda till december 2001 (se tabell A35), en indikation av de framsteg som gjorts under perioden. Resultaten framstår som tillfredsställande t.o.m. 1999, sett från perspektivet att av tillgängliga medel hade 99 % anslagits till projekt och 75 % hade utbetalats. Det bör noteras att det är den senare delen, snarare än projektanslagen, som ger det bästa måttet på hur det faktiska realiserandet av ett program fortskrider. Om man tittar sammantaget på medlemsstater med Mål 1-regioner, där i princip samtliga anslag allokerats, så överensstämmer deras åtaganden med den budgeterade ökningen av utgifter som lades fast 1994 i EU:s gemenskapsstödram (CSF), i samlade programplaneringsdokument (SPD) och i relaterade program. Med avseende på faktiska utbetalningar av anslag så befann sig vissa av de huvudsakliga mottagarna (Spanien, Portugal, Irland och Tyskland) betydligt över EU genomsnittet i slutet av 1999 (78 %) medan Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien låg betydligt under genomsnittet (i snitt endast 67 %) Tack vare de uppföljningssystem som etablerats i medlemsstaterna har problem vid uppstartning och genomförande av projekt kunnat identifieras och följas upp samt åtgärder vidtas i samråd med berörda medlemsstater. För andra målprogram varierar genomförandegraden. När det gäller Mål2så finns det ett antal program som inte fastlades förrän i slutet av 1997 och under 1998 och som därför inte har kunnat realiseras under På grund av detta är andelen utbetalade medel för dessa program relativt låga (60 % av tillgängliga medel). Vidare har3%avdeanslagna medlen (477,5 miljoner EURO) inte kunnat tilldelas något projekt och dessa pengar har då återförts till EU:s budget. FörMål 3 och 4 har samtliga anslag allokerats till projekt. Utbetalade medel uppgick till 80 % av tillgängliga anslag för Mål 3 men bara till 69 % för Mål 4, detta p.g.a. förseningar i Storbritannien och Italien samt som en följd av förändringsåtgärder som vidtagits under pågående projekt. Vad gäller de delar av Mål 5 som rör jordbruksnäringen så är andelen anslag som använts, baserade på faktiska utbetalningar, lägre än för andra målområden. Rörande de delar som behandlar fiskenäringen har det dock visat sig möjligt att ta igen de förseningar som uppstått under tidigare delar av projekten, och som ett resultat av detta betalades för dessa projekt 73 % av de tillgängliga medlen ut. I Målområde 5b har förseningar i utbetalningar till medlemsstaterna förekommit vid flera tillfällen p.g.a. komplicerade tillvägagångssätt vid projektrealisering (Italien) eller otillfredsställande regionala samarbeten (Belgien) För målområde 6, som endast omfattar två medlemsländer, är situationen helt annorlunda. Trots att medel har gjorts tillgängliga har endast 65 % av medlen betalats ut i Finland och 54 % i Sverige. Men detta beror främst på att programmen inte startade förrän dessa länder gick med i EU, 1995 Ovanstående utbetalningsnivåer och därmed realiseringsgraden av strukturåtgärder är i allmänhet tillfredsställande, i synnerhet för program i målområden 1 och 3. I stora drag så ligger dessa utbetalningsnivåer i linje med vad som antogs vid förberedelserna för de olika insatstyperna. Vad gäller Sammanhållningsfonden så har, t.o.m. utgången av 1999, ungefär 92 % av anslagen för perioderna utbetalats. Likväl varierade realiseringsgraden av dessa projekt avsevärt från 85%i Portugal till 65 % i Grekland. Tendenser i stödregionerna Analys av mönster i stödregioner visar på det hela taget bra resultat förmål 1-regioner, men mindre bra resultat för Mål 2- och 5b-regioner. IMål 1-regionerna kan påvisas en viss BNP per capita-utjämning i jämförelse med EU-genomsnittet nivåerna i dessa områden, mätt i PPS (köpkraftsstandard), ökade från 63 % av genomsnittet 1988 till 70 % 1998, vilket innebär att skillnaderna utjämnades med en sjättedel (figur 33). Detta döljer dock signifikanta skillnader mellan olika regioner. Vissa regioner har kommit betydligt närmare genomsnittet, i synnerhet de nya tyska regionerna (där BNP per capita ökade från 37 % av EU-genomsnittet 1991 till 68 % 1995) och Irland (där BNP per capita steg från 62 % till 102 % under samma period), samt Lissabon, Nordirland, Burgenland och Flevoland (Österrike) där BNP under denna period steg till över 75 % av EU-genomsnittet. Andra regioner påvisade liten tillväxt eller i vissa fall 129

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14-15 MARS 2013 INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14 15 MARS

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 FINANSIELLA INSTRUMENT I SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 Europeiska kommissionen antog lagstiftningsförslag för sammanhållningspolitiken 2014-2020 i oktober 2011 Det

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Arbetstagargruppens bidrag

Arbetstagargruppens bidrag SV Arbetstagargruppens bidrag De fackliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas roll vid programplanering och uppföljning av politiska åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning i anslutning

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

"State of Play" Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020

State of Play Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020 Mikael Janson 2012-07-04 "State of Play" Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020 EU-kommissionens budgetförslag för sammanhållningsfonderna Efter att EU-kommissionen i slutet av juni 2011 lade

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 24.3.2011 2010/2157(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om demografiska förändringar och konsekvenserna av dessa för EU:s framtida sammanhållningspolitik

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 03.10.2001 KOM(2001) 539 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten Den här rapporten har utarbetats av Generaldirektoratet

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer