Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.
|
|
- Susanne Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2001: :13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.
2
3 FÖRDJUPNINGSDEL I BOSTADSMARKNADSANALYSEN LÄGET I LÄNET: BOSTADSMARKNADEN I STOCKHOLMS LÄN Rapport 2010:13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.
4 Rapporten har tagits fram av Elin Franzén, praktikant vid Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor. Omslag: Lindhagensplan. Foto: Länsstyrelsen Tryckeri: Elanders Utgivningsår: 2010 ISBN: Fler exemplar av denna rapport kan beställas hos enheten för bostadsfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn: Besök också vår webbplats
5 Innehållsförteckning Inledning...5 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt?...6 Komma igång...6 Förseningar under vägen...7 Projekt som läggs ned...7 Vilka är de största hindren?...9 Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet...9 Ekonomiska faktorer...12 Läge och miljö...13 Planprocessen...14 Källor
6 - 4 -
7 Inledning Detta är en fördjupning av årets bostadsmarknadsanalys, Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010 (2010:9), som undersöker vilka faktorer som leder till att vissa bostadsbyggnadsprojekt blir försenade eller inte blir genomförda. En mängd olika faktorer påverkar bostadsbyggandet, faktorer som påverkar varandra och förändras över tid. Bland Stockholms läns kommuner sammantaget anges överklaganden av detaljplaner, brist på mark i attraktiva lägen, höga produktionskostnader och bankernas lånevillkor som de huvudsakliga hindren för bostadsbyggandet. Ser man på varje enskild kommun kan hindren skilja sig åt kommunerna emellan. Ett urval har gjorts bland länets kommuner och rapporten fokuserar på Huddinge kommun, Nacka kommun och Stockholms stad. Rapporten är disponerad utifrån de olika kategorier som hindren utgör, inom vilka de tre kommunerna behandlas tillsammans. Att ett projekt blir försenat eller inte blir genomfört alls kan ha olika orsaker beroende på vilken kommun det gäller, därför är det intressant att jämföra kommuner som skiljer sig åt ur flera aspekter, bland annat geografiskt läge, befolkningsunderlag, tillvägagångssätt i planeringsprocessen. Bland de hinder som lyfts fram i respektive kommun skiljer sig vissa från övriga kommuner i länet medan andra hinder återfinns i flertalet kommuner. Stockholms stad har som storstad till exempel annorlunda förutsättningar för bostadsbyggande än andra kommuner där nyproduktionen består av en stor andel småhus. De huvudsakliga frågor som rapporten söker svar på är hur förekommande förseningar eller nedläggningar av projekt är samt vilka faktorer som bidrar till förseningarna. Ett projekt innefattar i detta sammanhang hela processen från planering till och med genomförande. Förutom att behandla de faktorer som påverkar bostadsprojekten kommer rapporten även att visa på konsekvenser som förseningar för med sig samt vilka åtgärder de olika aktörerna menar skulle underlätta bostadsbyggandet. Undersökningen baseras huvudsakligen på intervjuer med respektive kommun samt representanter från byggbranschen
8 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt? I detta avsnitt diskuteras hur hinder kan uppstå i olika faser av bostadsbyggandet för att ge en bild av hur förekommande förseningar och nedläggningar är hos de studerade kommunerna. Vissa hinder rör sig om problem med att över huvud taget komma igång medan andra hinder uppkommer under vägen när projektet påbörjats. De allra flesta kommunerna i länet uppger i årets Bostadsmarknadsenkät att det skulle behövas byggas fler bostäder än vad som för tillfället byggs i kommunen. Länets befolkning ökar dessutom i snabb takt, varför ett ökat bostadsbyggande är av stor vikt för länets fortsatta utveckling. Komma igång I de tre kommunerna är det ovanligt att ett bostadsprojekt inte kommer igång över huvud taget. Det finns projekt som kommunerna redan från början väljer att inte gå vidare med och då rör det sig om projekt som direkt bedöms som olämpliga, exempelvis för att det geografiska läget är olämpligt för bostäder på grund av olika riskfaktorer. Utöver dessa icke-projekt kommer de flesta planerade projekt igång, men kan av olika Påbörjade bostäder 600 bostäder/1 000 nya invånare Befolkningsökning Antal påbörjade bostäder och befolkningsökningen i Stockholms län åren 1975 till 2009 Källa: SCB och Länsstyrelsen - 6 -
9 anledningar påbörjas senare än förväntat. Brist på personalresurser uppges i en kommun som den huvudsakliga orsaken till att vissa planerade projekt får vänta kommunen hinner helt enkelt inte med alla projekt. I en annan kommun framhålls att ett projekt inte påbörjas när kommunen anser att det är dags, utan när byggherren har gjort värderingar, fått investeringsbeslut från sin styrelse och bedömt att projektet kan ta fart. Att komma igång tycks snarare vara en fråga om när detta sker än om det sker. I hela länet är det i genomsnitt en fjärdedel av de planerade bostäderna som inte börjar byggas det år som kommunerna uppskattat. Förseningar under vägen När ett projekt väl har påbörjats det vill säga att planprocessen har inletts kan mängder av faktorer påverka hur processen sedan fortlöper. Vilka dessa faktorer är kommer att redogöras för i kommande avsnitt. Såväl oväntade som mer förväntade omständigheter gör att tiden för projektens genomförande förlängs, jämfört med den tidsplan som man inledningsvis har räknat med. Förseningar är alltså inget ovanligt, snarare oundvikligt. Vad som orsakar dessa förseningar är intressant och viktigt att undersöka eftersom det är en förutsättning för att belysa hur hinder i bostadsbyggandet skulle kunna minimeras. Projekt som läggs ned De projekt som läggs ner är, som tidigare nämnt, vanligen av den karaktären att de redan från början anses olämpliga att gå vidare med. Den bristande lämpligheten kan exempelvis ligga i att det finns stora problem med förorenad mark eller att läget är problematiskt på grund av närliggande verksamheter. För höga plankostnader kostnader för att ta fram detaljplanen uppges av en kommun som avgörande för att projekt läggs ned, och att det då vanligtvis är byggherren som gör denna bedömning. Projekt som anses olämpliga kan ändå prövas men då de läggs ner i ett så tidigt skede är de knappast att betrakta som riktiga projekt. Det finns också exempel på projekt vars planprocesser inletts för länge sedan och som stött på problem och sedan legat vilande. De har inte avbrutits men kommer heller inte vidare av olika skäl
10 Kvarnbergsplan i centrala Huddinge från byggstarten 2006 till färdiga bostäder Källa: Huge Fastigheter - 8 -
11 Vilka är de största hindren? Förseningar av bostadsbyggandet är alltså vanligt, till och med oundvikligt. Vad är det då som bidrar till att projektet drar ut på tiden? I detta avsnitt behandlas de olika hindren tematiskt med utgångspunkt i exemplen från kommunerna och byggherrarna. Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet Överklaganden under planprocessen är en av de faktorer som främst bidrar till förseningar av bostadsbyggandet. I Stockholms stad överklagas i vissa stadsdelar så gott som alla bostadsprojekt medan uppskattningsvis hälften av projekten i Huddinge kommun överklagas. I Stockholms stad är det oftast många personer som berörs av förändringar, vilket resulterar i de många överklagandena. Rebecca Westring på Exploateringskontoret i Stockholm kan se ett mönster bland stadsdelarna i Stockholm där det i vissa stadsdelar är mer vanligt förekommande att invånarna överklagar. Maud Enquist, samhällsplanerare i Huddinge kommun, menar att det är vanligt med överklaganden i områden där det finns grannar. Ofta handlar överklagandena om en oro för hur den nya bebyggelsen ska påverka den egna bostadens värde, även om detta inte alltid uttrycks i överklagandet. I Nacka kommun är det framförallt förnyelseprojekt som överklagas. Förnyelseprojekten innebär att fritidsområden bland annat förses med kommunalt vatten och avlopp för att få permanentboendestandard. Anja Ullvin som är exploateringsingenjör i kommunen förklarar att dessa förnyelseåtgärder kan påverka privatpersoners ekonomi genom kostnader i form av gatukostnadsutredningar och anslutningsavgifter för vatten och avlopp, vilket kan vara motivet till en del av överklagandena. Att hantera överklaganden medför vanligtvis en försening om ett till två år. Denna försening betraktas inte som en normal del i processen och räknas inte in i projektets tidsplan från början, men är ändå oftast förväntad. Denna typ av hinder går knappast att undvika, men andelen överklaganden kan minskas något genom att i ett tidigt skede minimera faktorer som kan komma att bli överklagade. Från byggherrens sida kan detta handla om att tillsammans med kommunen säkerställa planinnehållet i största möjliga mån, så att det lever upp till samhällskraven. Björn Ljungdahl, chef för affärsutveckling på Skanska, menar att dessa förebyggande åtgärder egentligen borde eliminera hindren; har man visat att projektet uppfyller kraven (exempelvis gällande olika riskfaktorer) ska det inte vara några problem. Det räcker inte att i ett överklagande tycka att ett projekt inte är bra utan att basera detta på hållbara argument, påpekar Ljungdahl
12 Motiven bakom överklaganden kan exempelvis vara att utsikten från bostaden kommer att förändras, eller att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp medför kostnader för boende i så kallade förnyelseområden. Källa: Länsstyrelsen
13 Antal detaljplaner Antal detaljplaner överklagade till Länsstyrelsen Antal antagna och överklagande detaljplaner i Stockholms län åren 2005 till 2009 Källa: Länsstyrelsen Möjligheten att överklaga är en rättighet i den demokratiska processen. Den försening som överklaganden för med sig skulle möjligtvis kunna minskas genom en effektivare handläggningsprocess hos de instanser som behandlar ärendet. Först och främst krävs att kommunen gör ett bra planarbete för att undvika att detaljplanen behöver omarbetas i ett senare skede och på så sätt förlänga processen. Vad gäller Länsstyrelsens handläggningstider har de förkortats de senaste åren och ligger i genomsnitt på omkring tre månader, vilket kan betraktas som kort tid. När ärendet går vidare till regeringen kan handläggningstiden ta omkring ett år. Oftast blir effekten av överklaganden endast en utdragen planprocess som i slutänden inte leder till någon förändring. För att uppnå en bättre fungerande demokratisk process behöver metoderna för medborgarinflytande förändras och involvera människor i processen på andra sätt än genom överklaganden. Att bygga bostäder idag är en större utmaning jämfört med tidigare då funktionsseparerade områden var idealet. Ambitionen att bygga tätt innebär tvärtom en funktionsintegrerad bebyggelse där det alltid finns människor som på olika sätt kommer att påverkas av nya projekt. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att skapa dialoger mellan planerare, politiker och invånare. Den eventuella uppmärksamhet ett projekt får i media kan också ha inverkan på hur processen förlöper. Ibland kommer media in sent i processen då de stora besluten redan är fattade. Men uppmärksamheten kan också fungera som gynnsam reklam för projektet, menar Ljungdahl på Skanska. Om socialt utsatta områden och områden med hög brottslighet blir omtalade i media kan detta däremot få en negativ inverkan på kommande projekt eftersom området då kan uppfattas som problembelastat och blir svårt att marknadsföra på ett positivt sätt. Medial uppmärksamhet i ett tidigt skede i planprocessen kan också ge invånarna intryck av att beslut redan har fattats där det i själva verket ännu endast rör sig om idéer för ett projekt
14 Kvarteret Plankan på Södermalm i Stockholms stad. Källa: Stockholms stad Ekonomiska faktorer Ekonomiska omständigheter är liksom överklaganden svåra att från aktörernas sida styra över. Lågkonjunkturen har drabbat bostadsbyggandet hårt och många byggherrar påbörjade inga nya bostadsrättsprojekt under 2009 eftersom bostäderna var svårsålda. Läget har nu lättat men det kan ta tid att ta igen den försening som den ekonomiska krisen har medfört; just nu försöker byggherrarna ta upp de vilande projekten igen. Under lågkonjunkturen har bankerna skärpt sina lånevillkor, vilket har hindrat projekt från att påbörjas. Även för byggherrar med eget kapital har det varit svårt eftersom konsumenternas köpkraft varit sämre än tidigare och de byggda bostäderna därför riskerade att bli osålda. Ett sätt att hantera problemen med osålda bostäder har varit att ge köparna rabatter. Som en säkerhet är det vanligt att byggherren kräver att en viss procent av de planerade bostäderna säljs på förhand på ritning men hur stor procentsatsen är beror på bostädernas läge. I Stockholms innerstad är kraven lägre ibland behövs inget krav alls då efterfrågan är stor medan mindre centrala lägen kräver större säkerhet. Det anses av många aktörer svårare att bygga hyresrätter då dessa inte ger samma omedelbara vinst som bostadsrätter. Men hyresrätter är mindre konjunkturkänsliga än bostadsrätter, vilket har märkts under lågkonjunkturen. Projekt med bostadsrätter har fått dra ner byggtempot eller läggas på is i väntan på att konjunkturen ska vända, medan antalet nya hyresrätter har varit stabilt. Hyresrätter är inte beroende av konsumenternas belånings
15 kr kr kr Byggkostnad kr/m² Markkostnad kr/m² kr kr kr kr kr 0 kr Produktionskostnad för nybyggda flerbostadshus i Stockholms län åren 1998 till 2008 Källa: SCB och Länsstyrelsen möjligheter så som bostadsrätter. Från bankernas sida är det säkrare att ge lån till produktion av hyresrätter som med stor säkerhet kommer att bli uthyrda till skillnad från bostadsrätter som riskerar att bli osålda. Läge och miljö En mängd miljörelaterade faktorer har inverkan på bostadsbyggandet. Vilken mark som är tillgänglig för nyproduktion skiljer sig mellan de olika kommunerna. Stockholms stad vill i största möjliga mån bygga på tidigare exploaterad mark och bevara de oexploaterade områdena, men nyproduktion sker också på denna mark eftersom den begränsade tillgången på redan exploaterad mark skulle göra det omöjligt att fortsätta bygga i staden. I Huddinge kommun påpekas att nyproduktion på oexploaterad mark kan vara komplicerat då de mest attraktiva områdena redan är bebyggda. Den mark som då återstår för nyproduktion kan vara problematisk på grund av att området i sig är kuperat eller för att närliggande verksamheter stör området. Om bostadsprojekt försenas eller ej beror också på lägets attraktivitet. De lägen som anses mindre attraktiva påverkas i högre grad under ekonomiskt svåra tider än exklusiva lägen i innerstaden då efterfrågan i innerstaden även då är stor. Kostsamma projekt är lättare att genomföra i attraktiva områden. Buller är ett ständigt aktuellt problem vid bostadsbyggande i tätorter. Resultaten av de bullerförebyggande åtgärderna kan, som Ljungdahl uttrycker det, bli karaktärsfulla planlösningar. Inbyggda balkonger och andra typer av avskärmningar är vanliga åtgärder. Förutom bulleranpassning av bostäder måste också själva bullerkällorna åtgärdas. Ansvaret för boendemiljöerna ligger således inte enbart hos bostadsbranschens aktörer, utan kräver samarbeten mellan dessa och aktörer inom industri, transport och infrastruktur. Bulleranpassningarna innebär högre kostnader men är en nödvändig förutsättning för att kunna fortsätta bygga i städer och andra tätorter
16 Förorenad mark är ytterligare ett hinder som innebär en utdragen process med utredningar. Ett projekt i Huddinge kommun vars mark är ett tidigare tippområde har dröjt ett antal år och det område som från början var aktuellt har nu begränsats till den minst förorenade delen för att minimera riskerna. Att få tillgång till områden som fortfarande används av olika industriella verksamheter kan också vara svårt, poängterar Maud Enquist; för verksamheterna räcker det inte alltid att bli erbjuden annan planlagd mark att flytta till då det kan vara just de låga kostnaderna för det nuvarande läget som är orsaken till att verksamheterna är belägna där. Ytterligare en miljöaspekt är kulturhistoriska värden på den plats där nyproduktion planeras. Ett aktuellt exempel är Kvarnholmen i Nacka kommun där en omfattande nyproduktion planeras. 1 Delar av Kvarnholmen utgörs av ett före detta industriområde med byggnader från flera olika tidsperioder, de äldsta från sent 1800-tal. Att utreda vad som bör bevaras och hur befintliga byggnader kan få en ny användning tar tid, vilket gör att planprocessen kan bli mer utdragen för projekt som dessa än för de projekt som inte behöver förhålla sig till en tidigare bebyggelse. På Kvarnholmen kommer vissa fabriksbyggnader att bevaras genom att nya bostäder byggs inuti de gamla skalen medan andra byggnader rivs för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Genom att bevara delar av den gamla industribebyggelsen kan den kulturhistoriska identiteten bidra till områdets attraktivitet. Utredningar av dessa frågor bidrar till en längre planprocess och anpassningar under själva produktionen leder till högre kostnader. Samtidigt som dessa faktorer innebär att projekten blir försenade och kostsammare blir investeringarna i längden lönsamma då de bidrar till långsiktigt hållbarare bostäder. Planprocessen Vissa av de faktorer som bidrar till att försena projekten är svåra att påverka, såsom främst konjunktur men även till viss del överklaganden och faktiska förutsättningar i miljön. Den del i projektet som kommunerna däremot har ett större inflytande över är planprocessen och det finns en rad åsikter om hur denna skulle kunna förlöpa på ett effektivare sätt. Det är vanligt att planprocessen, från start-pm till att produktionen påbörjas, tar omkring tre år. Det finns även exempel på projekt i Stockholms stad där planprocessen pågått åtta nio år. Det är framförallt handläggningstiden för överklaganden som blir utdragen och det är, som tidigare nämnt, sällan överklagandena resulterar i annat än en fördröjd och fördyrad process. Rätten att överklaga måste finnas, men hanteringen av dessa ärenden behöver effektiviseras. Ett sätt att effektivisera är att öka kunskapen vad gäller komplicerade planärenden bland handläggare i processens olika led bostäder planeras stå färdiga år 2025 (
17 Kvarnen Tre Kronor på Kvarnholmen i Nacka blir bostadshus. Källa: Andelen överklaganden skulle också kunna minskas genom en begränsning av sakägarkretsen. För att betraktas som sakägare i ett ärende ska personen vara direkt berörd av det planerade projektet, vilket inte alltid är fallet bland de inkommande överklagandena. Att tidigt i processen föra en dialog med berörda parter skulle också kunna resultera i färre överklaganden i det senare samrådsskedet. Konsekvenserna av de långa planprocesserna blir till exempel högre kostnader för konsumenterna samt att byggherrar avstår från att ta sig an projekt. Det senare leder till en lägre konkurrens bland aktörerna i byggbranschen. Bristande resurser hos kommunen är också en förseningsfaktor och de projekt som bedöms ha ett stort allmänt intresse prioriteras särskilt medan andra kan få vänta ett par år. Utifrån Nacka kommuns prioriteringsmodell försöker man att inte låta projekt dröja längre än tre år med att påbörjas, förklarar Anja Ullvin. Har ett projekt fått vänta så länge försöker kommunen att sätta igång det. Denna tidsram är ingen skriven regel men betraktas av kommunen som rimlig. Ambitionen är att ha tillräckliga resurser för att kunna undvika att projekt får skjutas fram i tiden. Maud Enquist i Huddinge kommun menar att det kan krävas att någon kommunen eller en byggherre tar det första steget i projekt som innebär tunga initiala investeringar och som kan vara svåra att se lönsamheten i. Denne kan då fungera som en motor och få fler att våga satsa. Genom att aktörerna drar nytta av varandra kan områdets attraktivitet stärkas och på så sätt underlätta för framtida etableringar
18 Källor Tryckta: Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010 (Rapport 2010:04), Länsstyrelsen i Stockholms län Framtidens bostäder i Stockholmsregionen (rapport 7:2008), Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Otryckta: Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter i samarbete: Senast besökt Muntliga källor: Anja Ullvin, Nacka kommun Björn Ljungdahl, Skanska Nya Hem HSB Bostad Järntorget Byggintressenter Rebecca Westring, Stockholms stad Åke Andersson, Maud Enquist och Charlotta Thuresson Giberg, Huddinge kommun Bildmaterial: Huge Fastigheter Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter Länsstyrelsen Stockholms stad Regionplanekontoret
19 Länsstyrelsens rapportserie Utkomna rapporter under Jordbruket i Stockholms län en statistisk sammanställning, avdelningen för landsbygd. 2. Förebygga, skydda och begränsa arbetet för att minska alkohol- och tobaksbruket i Stockholms län 2008, avdelningen för social utveckling. 3. Ett tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution och människohandel i Sverige, avdelningen för social utveckling. 4. Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010, avdelningen för social utveckling. 5. Årsrapport 2009 Informationscentralen för Egentliga Östersjön, avdelningen för miljö. 6. Nya bostäder i Stockholms skärgård - inventering av aktuella bostadsprojekt 2010, avdelningen för social utveckling. 7. Fisk i vattendrag och stora sjöar metoder för övervakning, avdelningen för landsbygd 8. Naturvärden i sjön Öran, avdelningen för miljö 9. Läget i länet på bostadsmarknaden, avdelningen för social utveckling 10. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län , avdelningen för tillväxt 11. Socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relation, avdelningen för social utveckling 12. Taggig hjorttryffel nationell inventering , avdelningen för miljö 13. Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län, avdelningen för social utveckling
20 Fler exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor Tfn: (vxl) ISBN Adress Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn: (vxl)
Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010
Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986
Läs merUppföljning av bostadsbyggandet
Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merExtrem bostadsbrist bland Stockholms studenter
Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?
Läs merVilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?
Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs merRegeringens politik för ökat bostadsbyggande
Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare
Läs merMark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV
Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV Förord Domstolarnas handläggning av överklagade detaljplaner och bygglov drar ofta ut på tiden. Det gör att
Läs merAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö
Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner
Läs merDetaljplan för Fabriken Förrådet i Storängen - beslut om planuppdrag
2017-08-01 KS-2017/1400 1 (5) HANDLÄGGARE Enqvist, Maud 08-535 313 74 Maud.Enqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Detaljplan för Fabriken Förrådet i Storängen - beslut om planuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merUTDRAG PROTOKOLL
UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden
Läs merBostadStorstad H2 2016
Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna
Läs merOm sambandet mellan markpolitik och ökat bostadsbyggande. Svar på skrivelse från Maria Östberg Svanelind m fl (S)
Rebecca Westring Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 264 12 rebecca.westring@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-08-29 Om sambandet mellan markpolitik och ökat bostadsbyggande. Svar
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand, Farsta
Handläggare Pia Ninche 08 737 22 09 Styrelseärende 2014-05-27 Ärende nr 17 Dnr 2014/1043-3.2.3 DATUM 2014-05-07 Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand,
Läs merMarkanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Bromma till Småa AB
Dnr Sida 1 (7) 2014-05-14 Handläggare Michaela Jögi 08-508 276 24 Till Exploateringsnämnden 2014-06-12 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Bromma till Småa AB Förslag till beslut
Läs mer40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018
40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Nya byggförslag i Folkpartiet liberalernas förslag till budget för Stockholms stad 2016 40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Folkpartiet liberalerna står
Läs merBostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merAktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014
Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget
Läs merBostadsutskottets motion
Matilda Bolin Bostadsutskottet Ungdomsparlamentet Bostadsutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att utöka utbudet av lägenheter som unga har råd med (18-26 år): Situationsbeskrivning I
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merLäge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se
Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före
SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för
Läs merKraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta
Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar
Läs merPrognos: bostadsbyggandet minskar i år
Promemoria Datum 2018-04-12 Diarienummer 1972/2018 Hans-Åke Palmgren Prognos: bostadsbyggandet minskar i år Den snabba ökningen av bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades
Läs merMarkanvisning för bostäder inom fastigheten Sköndal 2:1 i Sköndal till Stena Fastigheter Stockholm AB
Dnr Sida 1 (5) 2014-11-28 Handläggare Marie Ekberg 08-508 266 10 Till Exploateringsnämnden 2015-01-29 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Sköndal 2:1 i Sköndal till Stena Fastigheter Stockholm
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i Stadshagen
Handläggare: Mia Levedahl E-post: mia.levedahl@stockholmshem.se Telefon: 08-508 39 214 Tjänsteutlåtande Stockholmshems styrelse 2017-09-07 Ärende nr 6 Sida 1 av 5 2017-08-30 Till Styrelsen för AB Stockholmshem
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merRapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade
Läs merÅtgärder för en effektivare byggprocess
Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merÅtgärder för en enklare byggprocess
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEkonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling
Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite
Läs mer2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Läs merBostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten
Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,
Läs merStartpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
Läs merUtmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Läs merUtbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun
Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merFörslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-05-16 Handläggare Sandra Öhrström Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Hammarbyhöjden
Läs merMarkanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder.
Sida 1 (6) 2016-06-15 Handläggare Johan Rapping 08-508 266 98 Till Exploateringsnämnden 2016-08-25 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder. Förslag
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merGlappet mellan produktion
Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs merRemiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
1 (6) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära
Läs merKommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017
Kommittédirektiv Bostadsbyggande på statens fastigheter Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Dir. 2017:7 Sammanfattning En särskild utredare en samordnare som ska fungera som en förhandlingsperson,
Läs merLån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss
Dnr Sida 1 (6) 2018-05-03 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till Exploateringsnämnden 2018-05-24 Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss Exploateringskontoret får som
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07) Dir. 2014:130 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september
Läs merAB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Perstorp i Sköndal
Utlåtande 2015:20 RI+IX (Dnr 023-1447/2014) AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Perstorp i Sköndal Inriktningsbeslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Inriktningen
Läs merLänsstyrelsen Värmland
Länsstyrelsen Värmland Magnus Ahlstrand, plan- och bostadssamordnare Örebro den 18 maj 2016 Granska översiktsplaner och detaljplaner riktlinjer för bostadsförsörjning Besluta om väg och järnvägsplaner
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs mer17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merGävleborg. snabba. om bostadsmarknaden
3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag
Läs merRegional bedömning av behovet av nya bostäder
YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i Mariehäll 1:10
1(8) Tjänsteutlåtande Stockholmshems styrelse 2017-09-07 Ärende nr 5 2017-08-30 Handläggare: Mia Levedahl E-post: mia.levedahl@stockholmshem.se Telefon: 08-508 39 214 Till Styrelsen för AB Stockholmshem
Läs merBostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
Läs merUppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende bostadsbyggandet i Stockholms län
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-06-07 LS 1206-0842 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-06-19 OOQIf Uppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende
Läs merUtmaning bostäder
-01-31 Utmaning bostäder Handlingsprogram 2013 1 2 Verksamhetsplanering 13 Modellen för verksamhetsplaneringen baseras på 4 nivåer. Strategisk inriktning Handlingsprogram VP för styrkort Avdelnings-VP
Läs merFLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan
FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du
Läs merLÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-
Läs merRemissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp
Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen
Läs merÅtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden Motion 2008:75 av Leif Rönngren (s) Svar på remiss
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2009-04-23 Åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden Motion 2008:75 av Leif Rönngren
Läs meregna erfarenheter av samverkansprojekt
egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete
Läs merMarkanvisning för tillfälliga bostäder inom fastigheten Grimsta 1:5 i Norra Ängby till AB Svenska bostäder.
Dnr Sida 1 (7) 2014-03-07 Handläggare Sofia Iderheim 08-508 264 90 Till Exploateringsnämnden 2014-04-03 Markanvisning för tillfälliga bostäder inom fastigheten Grimsta 1:5 i Norra Ängby till AB Svenska
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast
Läs merBostadsbyggandet i Umeå kommun Hur går bostadsbyggandet i Umeå?
Bostadsbyggandet i Umeå kommun 2018 Hur går bostadsbyggandet i Umeå? Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 4 2019 Innehåll 3 Bostadsbyggandet i Umeå 2018 3 Detaljplaner för bostäder
Läs merMarkanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.
Sida 1 (6) 2015-12-18 E2015-03810 Handläggare Kamilla Karlsson 08-508 266 34 Till Exploateringsnämnden 2016-02-04 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merför 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.
Läs merSammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens
Läs merHinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick
Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Länsmannen, Gamla Enskede
ÄRENDE NR 19 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2015-12-01 DNR2015/1644-1.2.1 2015-11-17 HANDLÄGGARE Anja Norman T.f. Projektledare Tfn 08-737 21 48 Anja.norman@familjebostader.com Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder m.m. i kv. Kristinebergs slott 10, Kungsholmen
Stadsledningskontoret Stockholms Stadshus AB Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-04-13 Ärende 7 Handläggare Stadshus AB: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 SLK: Ebba Agerman Telefon: 08-508 29 790 Till
Läs merProjekt Stockholmshusen genomförandebeslut upphandling
Tjänsteutlåtande Stockholmshems styrelse 2015-08-27 Ärende nr 7 Sida 1 av 2 2015-09-20 Handläggare: Patrik Andersson E-post: patrik.andersson@stockholmshem.se Telefon: 08-508 39 201 Till Styrelsen för
Läs mer20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys
20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030
T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens
Läs merBryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna
Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Vänsterpartiet Storstockholm Januari, 2013 Bryt segregationen - bygg fler hyrerätter Sammanfattning Vi har beställt statistik från SCB som visar
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs merRapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret
Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...
Läs merRapport 2011:21 Läget i länet
Rapport 2011:21 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2011 Riktlinjer för bostadsförsörjning Norrtälje 2004 Sigtuna 2010 Vallentuna 2010 Upplands Väsby Upplands-Bro 2002 2002 Täby Sollentuna
Läs mer218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434)
PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2012-11-05 Dnr KS/2012:434 218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434) Beslut Kommunstyrelsen överlämnar kommunledningsförvaltningens
Läs merINLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
Läs merPlanbesked för fastigheten Falken 4, Malmen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-09-17 KS 2014/0534 Samhällsbyggnadsnämnden Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott
Läs merMarkanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till Wallenstam AB.
Karl Gylje Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 264 82 karl.gylje@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2014-03-14 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till
Läs merSödertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden
4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget
Läs merBygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Läs merSkåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.
Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande ÅRSRAPPORT 2018 1 Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 2018 11 bygglov varav 20 bygglov varav 36 bygglov
Läs merMarkanvisning för bostäder inom del av fastigheterna Ålsten 1:18 och Pantleken 1 i Bromma till Veidekke Bostad AB
Dnr Sida 1 (7) 2013-01-07 Handläggare Ann Wetterström 08-508 265 36 Till Exploateringsnämnden 2014-02-06 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheterna Ålsten 1:18 och Pantleken 1 i Bromma till Veidekke
Läs merMarkanvisning för bostäder inom fastigheten Ålsten 1:1 i Ålsten och Olovslund till Primula byggnads AB.
Dnr Sida 1 (7) 2018-04-27 Handläggare Lisen Lans 08-508 265 23 Till Exploateringsnämnden 2018-06-14 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Ålsten 1:1 i Ålsten och Olovslund till Primula byggnads AB.
Läs merBostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik ansvara för samhällsplaneringen
Läs merPlanbesked för fastighet Falken 4, Malmen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-05 KS 2014/0534 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott
Läs mer