Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län."

Transkript

1 Rapport 2001: :13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

2

3 FÖRDJUPNINGSDEL I BOSTADSMARKNADSANALYSEN LÄGET I LÄNET: BOSTADSMARKNADEN I STOCKHOLMS LÄN Rapport 2010:13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

4 Rapporten har tagits fram av Elin Franzén, praktikant vid Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor. Omslag: Lindhagensplan. Foto: Länsstyrelsen Tryckeri: Elanders Utgivningsår: 2010 ISBN: Fler exemplar av denna rapport kan beställas hos enheten för bostadsfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn: Besök också vår webbplats

5 Innehållsförteckning Inledning...5 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt?...6 Komma igång...6 Förseningar under vägen...7 Projekt som läggs ned...7 Vilka är de största hindren?...9 Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet...9 Ekonomiska faktorer...12 Läge och miljö...13 Planprocessen...14 Källor

6 - 4 -

7 Inledning Detta är en fördjupning av årets bostadsmarknadsanalys, Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010 (2010:9), som undersöker vilka faktorer som leder till att vissa bostadsbyggnadsprojekt blir försenade eller inte blir genomförda. En mängd olika faktorer påverkar bostadsbyggandet, faktorer som påverkar varandra och förändras över tid. Bland Stockholms läns kommuner sammantaget anges överklaganden av detaljplaner, brist på mark i attraktiva lägen, höga produktionskostnader och bankernas lånevillkor som de huvudsakliga hindren för bostadsbyggandet. Ser man på varje enskild kommun kan hindren skilja sig åt kommunerna emellan. Ett urval har gjorts bland länets kommuner och rapporten fokuserar på Huddinge kommun, Nacka kommun och Stockholms stad. Rapporten är disponerad utifrån de olika kategorier som hindren utgör, inom vilka de tre kommunerna behandlas tillsammans. Att ett projekt blir försenat eller inte blir genomfört alls kan ha olika orsaker beroende på vilken kommun det gäller, därför är det intressant att jämföra kommuner som skiljer sig åt ur flera aspekter, bland annat geografiskt läge, befolkningsunderlag, tillvägagångssätt i planeringsprocessen. Bland de hinder som lyfts fram i respektive kommun skiljer sig vissa från övriga kommuner i länet medan andra hinder återfinns i flertalet kommuner. Stockholms stad har som storstad till exempel annorlunda förutsättningar för bostadsbyggande än andra kommuner där nyproduktionen består av en stor andel småhus. De huvudsakliga frågor som rapporten söker svar på är hur förekommande förseningar eller nedläggningar av projekt är samt vilka faktorer som bidrar till förseningarna. Ett projekt innefattar i detta sammanhang hela processen från planering till och med genomförande. Förutom att behandla de faktorer som påverkar bostadsprojekten kommer rapporten även att visa på konsekvenser som förseningar för med sig samt vilka åtgärder de olika aktörerna menar skulle underlätta bostadsbyggandet. Undersökningen baseras huvudsakligen på intervjuer med respektive kommun samt representanter från byggbranschen

8 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt? I detta avsnitt diskuteras hur hinder kan uppstå i olika faser av bostadsbyggandet för att ge en bild av hur förekommande förseningar och nedläggningar är hos de studerade kommunerna. Vissa hinder rör sig om problem med att över huvud taget komma igång medan andra hinder uppkommer under vägen när projektet påbörjats. De allra flesta kommunerna i länet uppger i årets Bostadsmarknadsenkät att det skulle behövas byggas fler bostäder än vad som för tillfället byggs i kommunen. Länets befolkning ökar dessutom i snabb takt, varför ett ökat bostadsbyggande är av stor vikt för länets fortsatta utveckling. Komma igång I de tre kommunerna är det ovanligt att ett bostadsprojekt inte kommer igång över huvud taget. Det finns projekt som kommunerna redan från början väljer att inte gå vidare med och då rör det sig om projekt som direkt bedöms som olämpliga, exempelvis för att det geografiska läget är olämpligt för bostäder på grund av olika riskfaktorer. Utöver dessa icke-projekt kommer de flesta planerade projekt igång, men kan av olika Påbörjade bostäder 600 bostäder/1 000 nya invånare Befolkningsökning Antal påbörjade bostäder och befolkningsökningen i Stockholms län åren 1975 till 2009 Källa: SCB och Länsstyrelsen - 6 -

9 anledningar påbörjas senare än förväntat. Brist på personalresurser uppges i en kommun som den huvudsakliga orsaken till att vissa planerade projekt får vänta kommunen hinner helt enkelt inte med alla projekt. I en annan kommun framhålls att ett projekt inte påbörjas när kommunen anser att det är dags, utan när byggherren har gjort värderingar, fått investeringsbeslut från sin styrelse och bedömt att projektet kan ta fart. Att komma igång tycks snarare vara en fråga om när detta sker än om det sker. I hela länet är det i genomsnitt en fjärdedel av de planerade bostäderna som inte börjar byggas det år som kommunerna uppskattat. Förseningar under vägen När ett projekt väl har påbörjats det vill säga att planprocessen har inletts kan mängder av faktorer påverka hur processen sedan fortlöper. Vilka dessa faktorer är kommer att redogöras för i kommande avsnitt. Såväl oväntade som mer förväntade omständigheter gör att tiden för projektens genomförande förlängs, jämfört med den tidsplan som man inledningsvis har räknat med. Förseningar är alltså inget ovanligt, snarare oundvikligt. Vad som orsakar dessa förseningar är intressant och viktigt att undersöka eftersom det är en förutsättning för att belysa hur hinder i bostadsbyggandet skulle kunna minimeras. Projekt som läggs ned De projekt som läggs ner är, som tidigare nämnt, vanligen av den karaktären att de redan från början anses olämpliga att gå vidare med. Den bristande lämpligheten kan exempelvis ligga i att det finns stora problem med förorenad mark eller att läget är problematiskt på grund av närliggande verksamheter. För höga plankostnader kostnader för att ta fram detaljplanen uppges av en kommun som avgörande för att projekt läggs ned, och att det då vanligtvis är byggherren som gör denna bedömning. Projekt som anses olämpliga kan ändå prövas men då de läggs ner i ett så tidigt skede är de knappast att betrakta som riktiga projekt. Det finns också exempel på projekt vars planprocesser inletts för länge sedan och som stött på problem och sedan legat vilande. De har inte avbrutits men kommer heller inte vidare av olika skäl

10 Kvarnbergsplan i centrala Huddinge från byggstarten 2006 till färdiga bostäder Källa: Huge Fastigheter - 8 -

11 Vilka är de största hindren? Förseningar av bostadsbyggandet är alltså vanligt, till och med oundvikligt. Vad är det då som bidrar till att projektet drar ut på tiden? I detta avsnitt behandlas de olika hindren tematiskt med utgångspunkt i exemplen från kommunerna och byggherrarna. Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet Överklaganden under planprocessen är en av de faktorer som främst bidrar till förseningar av bostadsbyggandet. I Stockholms stad överklagas i vissa stadsdelar så gott som alla bostadsprojekt medan uppskattningsvis hälften av projekten i Huddinge kommun överklagas. I Stockholms stad är det oftast många personer som berörs av förändringar, vilket resulterar i de många överklagandena. Rebecca Westring på Exploateringskontoret i Stockholm kan se ett mönster bland stadsdelarna i Stockholm där det i vissa stadsdelar är mer vanligt förekommande att invånarna överklagar. Maud Enquist, samhällsplanerare i Huddinge kommun, menar att det är vanligt med överklaganden i områden där det finns grannar. Ofta handlar överklagandena om en oro för hur den nya bebyggelsen ska påverka den egna bostadens värde, även om detta inte alltid uttrycks i överklagandet. I Nacka kommun är det framförallt förnyelseprojekt som överklagas. Förnyelseprojekten innebär att fritidsområden bland annat förses med kommunalt vatten och avlopp för att få permanentboendestandard. Anja Ullvin som är exploateringsingenjör i kommunen förklarar att dessa förnyelseåtgärder kan påverka privatpersoners ekonomi genom kostnader i form av gatukostnadsutredningar och anslutningsavgifter för vatten och avlopp, vilket kan vara motivet till en del av överklagandena. Att hantera överklaganden medför vanligtvis en försening om ett till två år. Denna försening betraktas inte som en normal del i processen och räknas inte in i projektets tidsplan från början, men är ändå oftast förväntad. Denna typ av hinder går knappast att undvika, men andelen överklaganden kan minskas något genom att i ett tidigt skede minimera faktorer som kan komma att bli överklagade. Från byggherrens sida kan detta handla om att tillsammans med kommunen säkerställa planinnehållet i största möjliga mån, så att det lever upp till samhällskraven. Björn Ljungdahl, chef för affärsutveckling på Skanska, menar att dessa förebyggande åtgärder egentligen borde eliminera hindren; har man visat att projektet uppfyller kraven (exempelvis gällande olika riskfaktorer) ska det inte vara några problem. Det räcker inte att i ett överklagande tycka att ett projekt inte är bra utan att basera detta på hållbara argument, påpekar Ljungdahl

12 Motiven bakom överklaganden kan exempelvis vara att utsikten från bostaden kommer att förändras, eller att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp medför kostnader för boende i så kallade förnyelseområden. Källa: Länsstyrelsen

13 Antal detaljplaner Antal detaljplaner överklagade till Länsstyrelsen Antal antagna och överklagande detaljplaner i Stockholms län åren 2005 till 2009 Källa: Länsstyrelsen Möjligheten att överklaga är en rättighet i den demokratiska processen. Den försening som överklaganden för med sig skulle möjligtvis kunna minskas genom en effektivare handläggningsprocess hos de instanser som behandlar ärendet. Först och främst krävs att kommunen gör ett bra planarbete för att undvika att detaljplanen behöver omarbetas i ett senare skede och på så sätt förlänga processen. Vad gäller Länsstyrelsens handläggningstider har de förkortats de senaste åren och ligger i genomsnitt på omkring tre månader, vilket kan betraktas som kort tid. När ärendet går vidare till regeringen kan handläggningstiden ta omkring ett år. Oftast blir effekten av överklaganden endast en utdragen planprocess som i slutänden inte leder till någon förändring. För att uppnå en bättre fungerande demokratisk process behöver metoderna för medborgarinflytande förändras och involvera människor i processen på andra sätt än genom överklaganden. Att bygga bostäder idag är en större utmaning jämfört med tidigare då funktionsseparerade områden var idealet. Ambitionen att bygga tätt innebär tvärtom en funktionsintegrerad bebyggelse där det alltid finns människor som på olika sätt kommer att påverkas av nya projekt. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att skapa dialoger mellan planerare, politiker och invånare. Den eventuella uppmärksamhet ett projekt får i media kan också ha inverkan på hur processen förlöper. Ibland kommer media in sent i processen då de stora besluten redan är fattade. Men uppmärksamheten kan också fungera som gynnsam reklam för projektet, menar Ljungdahl på Skanska. Om socialt utsatta områden och områden med hög brottslighet blir omtalade i media kan detta däremot få en negativ inverkan på kommande projekt eftersom området då kan uppfattas som problembelastat och blir svårt att marknadsföra på ett positivt sätt. Medial uppmärksamhet i ett tidigt skede i planprocessen kan också ge invånarna intryck av att beslut redan har fattats där det i själva verket ännu endast rör sig om idéer för ett projekt

14 Kvarteret Plankan på Södermalm i Stockholms stad. Källa: Stockholms stad Ekonomiska faktorer Ekonomiska omständigheter är liksom överklaganden svåra att från aktörernas sida styra över. Lågkonjunkturen har drabbat bostadsbyggandet hårt och många byggherrar påbörjade inga nya bostadsrättsprojekt under 2009 eftersom bostäderna var svårsålda. Läget har nu lättat men det kan ta tid att ta igen den försening som den ekonomiska krisen har medfört; just nu försöker byggherrarna ta upp de vilande projekten igen. Under lågkonjunkturen har bankerna skärpt sina lånevillkor, vilket har hindrat projekt från att påbörjas. Även för byggherrar med eget kapital har det varit svårt eftersom konsumenternas köpkraft varit sämre än tidigare och de byggda bostäderna därför riskerade att bli osålda. Ett sätt att hantera problemen med osålda bostäder har varit att ge köparna rabatter. Som en säkerhet är det vanligt att byggherren kräver att en viss procent av de planerade bostäderna säljs på förhand på ritning men hur stor procentsatsen är beror på bostädernas läge. I Stockholms innerstad är kraven lägre ibland behövs inget krav alls då efterfrågan är stor medan mindre centrala lägen kräver större säkerhet. Det anses av många aktörer svårare att bygga hyresrätter då dessa inte ger samma omedelbara vinst som bostadsrätter. Men hyresrätter är mindre konjunkturkänsliga än bostadsrätter, vilket har märkts under lågkonjunkturen. Projekt med bostadsrätter har fått dra ner byggtempot eller läggas på is i väntan på att konjunkturen ska vända, medan antalet nya hyresrätter har varit stabilt. Hyresrätter är inte beroende av konsumenternas belånings

15 kr kr kr Byggkostnad kr/m² Markkostnad kr/m² kr kr kr kr kr 0 kr Produktionskostnad för nybyggda flerbostadshus i Stockholms län åren 1998 till 2008 Källa: SCB och Länsstyrelsen möjligheter så som bostadsrätter. Från bankernas sida är det säkrare att ge lån till produktion av hyresrätter som med stor säkerhet kommer att bli uthyrda till skillnad från bostadsrätter som riskerar att bli osålda. Läge och miljö En mängd miljörelaterade faktorer har inverkan på bostadsbyggandet. Vilken mark som är tillgänglig för nyproduktion skiljer sig mellan de olika kommunerna. Stockholms stad vill i största möjliga mån bygga på tidigare exploaterad mark och bevara de oexploaterade områdena, men nyproduktion sker också på denna mark eftersom den begränsade tillgången på redan exploaterad mark skulle göra det omöjligt att fortsätta bygga i staden. I Huddinge kommun påpekas att nyproduktion på oexploaterad mark kan vara komplicerat då de mest attraktiva områdena redan är bebyggda. Den mark som då återstår för nyproduktion kan vara problematisk på grund av att området i sig är kuperat eller för att närliggande verksamheter stör området. Om bostadsprojekt försenas eller ej beror också på lägets attraktivitet. De lägen som anses mindre attraktiva påverkas i högre grad under ekonomiskt svåra tider än exklusiva lägen i innerstaden då efterfrågan i innerstaden även då är stor. Kostsamma projekt är lättare att genomföra i attraktiva områden. Buller är ett ständigt aktuellt problem vid bostadsbyggande i tätorter. Resultaten av de bullerförebyggande åtgärderna kan, som Ljungdahl uttrycker det, bli karaktärsfulla planlösningar. Inbyggda balkonger och andra typer av avskärmningar är vanliga åtgärder. Förutom bulleranpassning av bostäder måste också själva bullerkällorna åtgärdas. Ansvaret för boendemiljöerna ligger således inte enbart hos bostadsbranschens aktörer, utan kräver samarbeten mellan dessa och aktörer inom industri, transport och infrastruktur. Bulleranpassningarna innebär högre kostnader men är en nödvändig förutsättning för att kunna fortsätta bygga i städer och andra tätorter

16 Förorenad mark är ytterligare ett hinder som innebär en utdragen process med utredningar. Ett projekt i Huddinge kommun vars mark är ett tidigare tippområde har dröjt ett antal år och det område som från början var aktuellt har nu begränsats till den minst förorenade delen för att minimera riskerna. Att få tillgång till områden som fortfarande används av olika industriella verksamheter kan också vara svårt, poängterar Maud Enquist; för verksamheterna räcker det inte alltid att bli erbjuden annan planlagd mark att flytta till då det kan vara just de låga kostnaderna för det nuvarande läget som är orsaken till att verksamheterna är belägna där. Ytterligare en miljöaspekt är kulturhistoriska värden på den plats där nyproduktion planeras. Ett aktuellt exempel är Kvarnholmen i Nacka kommun där en omfattande nyproduktion planeras. 1 Delar av Kvarnholmen utgörs av ett före detta industriområde med byggnader från flera olika tidsperioder, de äldsta från sent 1800-tal. Att utreda vad som bör bevaras och hur befintliga byggnader kan få en ny användning tar tid, vilket gör att planprocessen kan bli mer utdragen för projekt som dessa än för de projekt som inte behöver förhålla sig till en tidigare bebyggelse. På Kvarnholmen kommer vissa fabriksbyggnader att bevaras genom att nya bostäder byggs inuti de gamla skalen medan andra byggnader rivs för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Genom att bevara delar av den gamla industribebyggelsen kan den kulturhistoriska identiteten bidra till områdets attraktivitet. Utredningar av dessa frågor bidrar till en längre planprocess och anpassningar under själva produktionen leder till högre kostnader. Samtidigt som dessa faktorer innebär att projekten blir försenade och kostsammare blir investeringarna i längden lönsamma då de bidrar till långsiktigt hållbarare bostäder. Planprocessen Vissa av de faktorer som bidrar till att försena projekten är svåra att påverka, såsom främst konjunktur men även till viss del överklaganden och faktiska förutsättningar i miljön. Den del i projektet som kommunerna däremot har ett större inflytande över är planprocessen och det finns en rad åsikter om hur denna skulle kunna förlöpa på ett effektivare sätt. Det är vanligt att planprocessen, från start-pm till att produktionen påbörjas, tar omkring tre år. Det finns även exempel på projekt i Stockholms stad där planprocessen pågått åtta nio år. Det är framförallt handläggningstiden för överklaganden som blir utdragen och det är, som tidigare nämnt, sällan överklagandena resulterar i annat än en fördröjd och fördyrad process. Rätten att överklaga måste finnas, men hanteringen av dessa ärenden behöver effektiviseras. Ett sätt att effektivisera är att öka kunskapen vad gäller komplicerade planärenden bland handläggare i processens olika led bostäder planeras stå färdiga år 2025 (www.kvarnholmen.com)

17 Kvarnen Tre Kronor på Kvarnholmen i Nacka blir bostadshus. Källa: Andelen överklaganden skulle också kunna minskas genom en begränsning av sakägarkretsen. För att betraktas som sakägare i ett ärende ska personen vara direkt berörd av det planerade projektet, vilket inte alltid är fallet bland de inkommande överklagandena. Att tidigt i processen föra en dialog med berörda parter skulle också kunna resultera i färre överklaganden i det senare samrådsskedet. Konsekvenserna av de långa planprocesserna blir till exempel högre kostnader för konsumenterna samt att byggherrar avstår från att ta sig an projekt. Det senare leder till en lägre konkurrens bland aktörerna i byggbranschen. Bristande resurser hos kommunen är också en förseningsfaktor och de projekt som bedöms ha ett stort allmänt intresse prioriteras särskilt medan andra kan få vänta ett par år. Utifrån Nacka kommuns prioriteringsmodell försöker man att inte låta projekt dröja längre än tre år med att påbörjas, förklarar Anja Ullvin. Har ett projekt fått vänta så länge försöker kommunen att sätta igång det. Denna tidsram är ingen skriven regel men betraktas av kommunen som rimlig. Ambitionen är att ha tillräckliga resurser för att kunna undvika att projekt får skjutas fram i tiden. Maud Enquist i Huddinge kommun menar att det kan krävas att någon kommunen eller en byggherre tar det första steget i projekt som innebär tunga initiala investeringar och som kan vara svåra att se lönsamheten i. Denne kan då fungera som en motor och få fler att våga satsa. Genom att aktörerna drar nytta av varandra kan områdets attraktivitet stärkas och på så sätt underlätta för framtida etableringar

18 Källor Tryckta: Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010 (Rapport 2010:04), Länsstyrelsen i Stockholms län Framtidens bostäder i Stockholmsregionen (rapport 7:2008), Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Otryckta: Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter i samarbete: Senast besökt Muntliga källor: Anja Ullvin, Nacka kommun Björn Ljungdahl, Skanska Nya Hem HSB Bostad Järntorget Byggintressenter Rebecca Westring, Stockholms stad Åke Andersson, Maud Enquist och Charlotta Thuresson Giberg, Huddinge kommun Bildmaterial: Huge Fastigheter Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter Länsstyrelsen Stockholms stad Regionplanekontoret

19 Länsstyrelsens rapportserie Utkomna rapporter under Jordbruket i Stockholms län en statistisk sammanställning, avdelningen för landsbygd. 2. Förebygga, skydda och begränsa arbetet för att minska alkohol- och tobaksbruket i Stockholms län 2008, avdelningen för social utveckling. 3. Ett tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution och människohandel i Sverige, avdelningen för social utveckling. 4. Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010, avdelningen för social utveckling. 5. Årsrapport 2009 Informationscentralen för Egentliga Östersjön, avdelningen för miljö. 6. Nya bostäder i Stockholms skärgård - inventering av aktuella bostadsprojekt 2010, avdelningen för social utveckling. 7. Fisk i vattendrag och stora sjöar metoder för övervakning, avdelningen för landsbygd 8. Naturvärden i sjön Öran, avdelningen för miljö 9. Läget i länet på bostadsmarknaden, avdelningen för social utveckling 10. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län , avdelningen för tillväxt 11. Socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relation, avdelningen för social utveckling 12. Taggig hjorttryffel nationell inventering , avdelningen för miljö 13. Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län, avdelningen för social utveckling

20 Fler exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor Tfn: (vxl) ISBN Adress Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn: (vxl)

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand, Farsta

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand, Farsta Handläggare Pia Ninche 08 737 22 09 Styrelseärende 2014-05-27 Ärende nr 17 Dnr 2014/1043-3.2.3 DATUM 2014-05-07 Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand,

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Bromma till Småa AB

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Bromma till Småa AB Dnr Sida 1 (7) 2014-05-14 Handläggare Michaela Jögi 08-508 276 24 Till Exploateringsnämnden 2014-06-12 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Bromma till Småa AB Förslag till beslut

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

UTDRAG PROTOKOLL

UTDRAG PROTOKOLL UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018

40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Nya byggförslag i Folkpartiet liberalernas förslag till budget för Stockholms stad 2016 40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Folkpartiet liberalerna står

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Perstorp i Sköndal

AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Perstorp i Sköndal Utlåtande 2015:20 RI+IX (Dnr 023-1447/2014) AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Perstorp i Sköndal Inriktningsbeslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Inriktningen

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB. Sida 1 (6) 2015-12-18 E2015-03810 Handläggare Kamilla Karlsson 08-508 266 34 Till Exploateringsnämnden 2016-02-04 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bygg- och fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015

Bygg- och fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015 Bygg- och fastighetsrapporten En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015 Bygg- och fastighetsrapporten Förord För nionde året i rad publicerar Grant Thornton Bygg- och fastighetsrapporten

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till Wallenstam AB.

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till Wallenstam AB. Karl Gylje Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 264 82 karl.gylje@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2014-03-14 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till

Läs mer

Rapport 2011:21 Läget i länet

Rapport 2011:21 Läget i länet Rapport 2011:21 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2011 Riktlinjer för bostadsförsörjning Norrtälje 2004 Sigtuna 2010 Vallentuna 2010 Upplands Väsby Upplands-Bro 2002 2002 Täby Sollentuna

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys 20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282)

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2012-11-12 1(2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Ärendebeskrivning

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Utmaning bostäder

Utmaning bostäder -01-31 Utmaning bostäder Handlingsprogram 2013 1 2 Verksamhetsplanering 13 Modellen för verksamhetsplaneringen baseras på 4 nivåer. Strategisk inriktning Handlingsprogram VP för styrkort Avdelnings-VP

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheterna Ålsten 1:18 och Pantleken 1 i Bromma till Veidekke Bostad AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheterna Ålsten 1:18 och Pantleken 1 i Bromma till Veidekke Bostad AB Dnr Sida 1 (7) 2013-01-07 Handläggare Ann Wetterström 08-508 265 36 Till Exploateringsnämnden 2014-02-06 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheterna Ålsten 1:18 och Pantleken 1 i Bromma till Veidekke

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN. Start-PM för Kolvik, Delområde K3. Start-PM 2014-03-26. Bakgrund. Dnr 11SPN/0304. Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74

VÄRMDÖ KOMMUN. Start-PM för Kolvik, Delområde K3. Start-PM 2014-03-26. Bakgrund. Dnr 11SPN/0304. Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74 VÄRMDÖ KOMMUN Start-PM 2014-03-26 Dnr 11SPN/0304 Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74 Start-PM för Kolvik, Delområde K3 Karta- utbyggnadsordning Översiktsplanen Figur 1. Översiktskarta. Bakgrund

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen

Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-09-17 KS 2014/0534 Samhällsbyggnadsnämnden Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott

Läs mer

218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434)

218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434) PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2012-11-05 Dnr KS/2012:434 218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434) Beslut Kommunstyrelsen överlämnar kommunledningsförvaltningens

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

Genomförandebeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Säterhöjden, Rågsved

Genomförandebeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Säterhöjden, Rågsved Styrelsebeslut ÄRENDE NR 13 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2016-05-31 DNR 2016/0694-1.2.1 2016-05-23 HANDLÄGGARE Per Andrén Projektchef Tfn 08-737 21 85 Per.andren@familjebostader.com Genomförandebeslut gällande

Läs mer

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Oldmästaren/ Ordenskapitlet, Nockebyhov.

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv. Oldmästaren/ Ordenskapitlet, Nockebyhov. ÄRENDE NR 16 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2015-12-01 DNR2015/1641-1.2.1 2015-11-16 HANDLÄGGARE Valentina Lind Projektledare Tfn 08-737 22 48 valentina.lind@familjebostader.com Inriktningsbeslut gällande AB

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Detaljplan för kv Sandhamn vid Ågesta Broväg/Edagränd i Farsta. Remiss. Farsta sdf.

Detaljplan för kv Sandhamn vid Ågesta Broväg/Edagränd i Farsta. Remiss. Farsta sdf. Nils Tunving Ytterstad Telefon: 08-508 269 29 nils.tunving@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-08-21 Detaljplan för kv Sandhamn vid Ågesta Broväg/Edagränd i Farsta. Remiss. Farsta sdf. Förslag

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer

Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen

Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-05 KS 2014/0534 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-01-25 Handläggare: Larisa Freivalds Region Ytterstad Markbyrån Tel: 508 263 20 larisa.freivalds@gfk.stockholm.se Dnr 04-411-4005 2004-12-16 Till Gatu-

Läs mer

Ra Rp a p p o p r o tr t20 2 0 0 1 1 : 0 019 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010

Ra Rp a p p o p r o tr t20 2 0 0 1 1 : 0 019 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010 Rapport 2001:01 2010:09 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010 Kommuner i Stockholms län Norrtälje Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Upplands-Väsby Österåker Ekerö Sollentuna Järfälla Sundbyberg

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Riktlinjer för fastigheter och mark

Riktlinjer för fastigheter och mark Riktlinjer för fastigheter och mark Antagen av regionfullmäktige 2012-02-20 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Regionen som fastighetsägare 3 3. Regionen köper mark och fastigheter 3 4. Regionen säljer mark och

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

NORR- TÄLJE. Väsby. sundbyberg. Lidingö Nacka. nykvarn. Vad är. problemet. Kommunerna i Stockholms län om varför det inte byggs för studenter.

NORR- TÄLJE. Väsby. sundbyberg. Lidingö Nacka. nykvarn. Vad är. problemet. Kommunerna i Stockholms län om varför det inte byggs för studenter. ekerö Södertälje NORR- TÄLJE botkyrka nykvarn järfälla SALEM sollentuna nynäshamn Danderyd Vaxholm sundbyberg Lidingö Stockholm Nacka Upplands Bro huddinge sigtuna Vallenȫsteråker Upplands tuna Väsby Täby

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer