Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län."

Transkript

1 Rapport 2001: :13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

2

3 FÖRDJUPNINGSDEL I BOSTADSMARKNADSANALYSEN LÄGET I LÄNET: BOSTADSMARKNADEN I STOCKHOLMS LÄN Rapport 2010:13 Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län.

4 Rapporten har tagits fram av Elin Franzén, praktikant vid Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor. Omslag: Lindhagensplan. Foto: Länsstyrelsen Tryckeri: Elanders Utgivningsår: 2010 ISBN: Fler exemplar av denna rapport kan beställas hos enheten för bostadsfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn: Besök också vår webbplats

5 Innehållsförteckning Inledning...5 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt?...6 Komma igång...6 Förseningar under vägen...7 Projekt som läggs ned...7 Vilka är de största hindren?...9 Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet...9 Ekonomiska faktorer...12 Läge och miljö...13 Planprocessen...14 Källor

6 - 4 -

7 Inledning Detta är en fördjupning av årets bostadsmarknadsanalys, Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2010 (2010:9), som undersöker vilka faktorer som leder till att vissa bostadsbyggnadsprojekt blir försenade eller inte blir genomförda. En mängd olika faktorer påverkar bostadsbyggandet, faktorer som påverkar varandra och förändras över tid. Bland Stockholms läns kommuner sammantaget anges överklaganden av detaljplaner, brist på mark i attraktiva lägen, höga produktionskostnader och bankernas lånevillkor som de huvudsakliga hindren för bostadsbyggandet. Ser man på varje enskild kommun kan hindren skilja sig åt kommunerna emellan. Ett urval har gjorts bland länets kommuner och rapporten fokuserar på Huddinge kommun, Nacka kommun och Stockholms stad. Rapporten är disponerad utifrån de olika kategorier som hindren utgör, inom vilka de tre kommunerna behandlas tillsammans. Att ett projekt blir försenat eller inte blir genomfört alls kan ha olika orsaker beroende på vilken kommun det gäller, därför är det intressant att jämföra kommuner som skiljer sig åt ur flera aspekter, bland annat geografiskt läge, befolkningsunderlag, tillvägagångssätt i planeringsprocessen. Bland de hinder som lyfts fram i respektive kommun skiljer sig vissa från övriga kommuner i länet medan andra hinder återfinns i flertalet kommuner. Stockholms stad har som storstad till exempel annorlunda förutsättningar för bostadsbyggande än andra kommuner där nyproduktionen består av en stor andel småhus. De huvudsakliga frågor som rapporten söker svar på är hur förekommande förseningar eller nedläggningar av projekt är samt vilka faktorer som bidrar till förseningarna. Ett projekt innefattar i detta sammanhang hela processen från planering till och med genomförande. Förutom att behandla de faktorer som påverkar bostadsprojekten kommer rapporten även att visa på konsekvenser som förseningar för med sig samt vilka åtgärder de olika aktörerna menar skulle underlätta bostadsbyggandet. Undersökningen baseras huvudsakligen på intervjuer med respektive kommun samt representanter från byggbranschen

8 Hur vanliga är förseningar och nedläggningar bland kommunernas bostadsprojekt? I detta avsnitt diskuteras hur hinder kan uppstå i olika faser av bostadsbyggandet för att ge en bild av hur förekommande förseningar och nedläggningar är hos de studerade kommunerna. Vissa hinder rör sig om problem med att över huvud taget komma igång medan andra hinder uppkommer under vägen när projektet påbörjats. De allra flesta kommunerna i länet uppger i årets Bostadsmarknadsenkät att det skulle behövas byggas fler bostäder än vad som för tillfället byggs i kommunen. Länets befolkning ökar dessutom i snabb takt, varför ett ökat bostadsbyggande är av stor vikt för länets fortsatta utveckling. Komma igång I de tre kommunerna är det ovanligt att ett bostadsprojekt inte kommer igång över huvud taget. Det finns projekt som kommunerna redan från början väljer att inte gå vidare med och då rör det sig om projekt som direkt bedöms som olämpliga, exempelvis för att det geografiska läget är olämpligt för bostäder på grund av olika riskfaktorer. Utöver dessa icke-projekt kommer de flesta planerade projekt igång, men kan av olika Påbörjade bostäder 600 bostäder/1 000 nya invånare Befolkningsökning Antal påbörjade bostäder och befolkningsökningen i Stockholms län åren 1975 till 2009 Källa: SCB och Länsstyrelsen - 6 -

9 anledningar påbörjas senare än förväntat. Brist på personalresurser uppges i en kommun som den huvudsakliga orsaken till att vissa planerade projekt får vänta kommunen hinner helt enkelt inte med alla projekt. I en annan kommun framhålls att ett projekt inte påbörjas när kommunen anser att det är dags, utan när byggherren har gjort värderingar, fått investeringsbeslut från sin styrelse och bedömt att projektet kan ta fart. Att komma igång tycks snarare vara en fråga om när detta sker än om det sker. I hela länet är det i genomsnitt en fjärdedel av de planerade bostäderna som inte börjar byggas det år som kommunerna uppskattat. Förseningar under vägen När ett projekt väl har påbörjats det vill säga att planprocessen har inletts kan mängder av faktorer påverka hur processen sedan fortlöper. Vilka dessa faktorer är kommer att redogöras för i kommande avsnitt. Såväl oväntade som mer förväntade omständigheter gör att tiden för projektens genomförande förlängs, jämfört med den tidsplan som man inledningsvis har räknat med. Förseningar är alltså inget ovanligt, snarare oundvikligt. Vad som orsakar dessa förseningar är intressant och viktigt att undersöka eftersom det är en förutsättning för att belysa hur hinder i bostadsbyggandet skulle kunna minimeras. Projekt som läggs ned De projekt som läggs ner är, som tidigare nämnt, vanligen av den karaktären att de redan från början anses olämpliga att gå vidare med. Den bristande lämpligheten kan exempelvis ligga i att det finns stora problem med förorenad mark eller att läget är problematiskt på grund av närliggande verksamheter. För höga plankostnader kostnader för att ta fram detaljplanen uppges av en kommun som avgörande för att projekt läggs ned, och att det då vanligtvis är byggherren som gör denna bedömning. Projekt som anses olämpliga kan ändå prövas men då de läggs ner i ett så tidigt skede är de knappast att betrakta som riktiga projekt. Det finns också exempel på projekt vars planprocesser inletts för länge sedan och som stött på problem och sedan legat vilande. De har inte avbrutits men kommer heller inte vidare av olika skäl

10 Kvarnbergsplan i centrala Huddinge från byggstarten 2006 till färdiga bostäder Källa: Huge Fastigheter - 8 -

11 Vilka är de största hindren? Förseningar av bostadsbyggandet är alltså vanligt, till och med oundvikligt. Vad är det då som bidrar till att projektet drar ut på tiden? I detta avsnitt behandlas de olika hindren tematiskt med utgångspunkt i exemplen från kommunerna och byggherrarna. Röster som påverkar: överklaganden och medial uppmärksamhet Överklaganden under planprocessen är en av de faktorer som främst bidrar till förseningar av bostadsbyggandet. I Stockholms stad överklagas i vissa stadsdelar så gott som alla bostadsprojekt medan uppskattningsvis hälften av projekten i Huddinge kommun överklagas. I Stockholms stad är det oftast många personer som berörs av förändringar, vilket resulterar i de många överklagandena. Rebecca Westring på Exploateringskontoret i Stockholm kan se ett mönster bland stadsdelarna i Stockholm där det i vissa stadsdelar är mer vanligt förekommande att invånarna överklagar. Maud Enquist, samhällsplanerare i Huddinge kommun, menar att det är vanligt med överklaganden i områden där det finns grannar. Ofta handlar överklagandena om en oro för hur den nya bebyggelsen ska påverka den egna bostadens värde, även om detta inte alltid uttrycks i överklagandet. I Nacka kommun är det framförallt förnyelseprojekt som överklagas. Förnyelseprojekten innebär att fritidsområden bland annat förses med kommunalt vatten och avlopp för att få permanentboendestandard. Anja Ullvin som är exploateringsingenjör i kommunen förklarar att dessa förnyelseåtgärder kan påverka privatpersoners ekonomi genom kostnader i form av gatukostnadsutredningar och anslutningsavgifter för vatten och avlopp, vilket kan vara motivet till en del av överklagandena. Att hantera överklaganden medför vanligtvis en försening om ett till två år. Denna försening betraktas inte som en normal del i processen och räknas inte in i projektets tidsplan från början, men är ändå oftast förväntad. Denna typ av hinder går knappast att undvika, men andelen överklaganden kan minskas något genom att i ett tidigt skede minimera faktorer som kan komma att bli överklagade. Från byggherrens sida kan detta handla om att tillsammans med kommunen säkerställa planinnehållet i största möjliga mån, så att det lever upp till samhällskraven. Björn Ljungdahl, chef för affärsutveckling på Skanska, menar att dessa förebyggande åtgärder egentligen borde eliminera hindren; har man visat att projektet uppfyller kraven (exempelvis gällande olika riskfaktorer) ska det inte vara några problem. Det räcker inte att i ett överklagande tycka att ett projekt inte är bra utan att basera detta på hållbara argument, påpekar Ljungdahl

12 Motiven bakom överklaganden kan exempelvis vara att utsikten från bostaden kommer att förändras, eller att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp medför kostnader för boende i så kallade förnyelseområden. Källa: Länsstyrelsen

13 Antal detaljplaner Antal detaljplaner överklagade till Länsstyrelsen Antal antagna och överklagande detaljplaner i Stockholms län åren 2005 till 2009 Källa: Länsstyrelsen Möjligheten att överklaga är en rättighet i den demokratiska processen. Den försening som överklaganden för med sig skulle möjligtvis kunna minskas genom en effektivare handläggningsprocess hos de instanser som behandlar ärendet. Först och främst krävs att kommunen gör ett bra planarbete för att undvika att detaljplanen behöver omarbetas i ett senare skede och på så sätt förlänga processen. Vad gäller Länsstyrelsens handläggningstider har de förkortats de senaste åren och ligger i genomsnitt på omkring tre månader, vilket kan betraktas som kort tid. När ärendet går vidare till regeringen kan handläggningstiden ta omkring ett år. Oftast blir effekten av överklaganden endast en utdragen planprocess som i slutänden inte leder till någon förändring. För att uppnå en bättre fungerande demokratisk process behöver metoderna för medborgarinflytande förändras och involvera människor i processen på andra sätt än genom överklaganden. Att bygga bostäder idag är en större utmaning jämfört med tidigare då funktionsseparerade områden var idealet. Ambitionen att bygga tätt innebär tvärtom en funktionsintegrerad bebyggelse där det alltid finns människor som på olika sätt kommer att påverkas av nya projekt. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att skapa dialoger mellan planerare, politiker och invånare. Den eventuella uppmärksamhet ett projekt får i media kan också ha inverkan på hur processen förlöper. Ibland kommer media in sent i processen då de stora besluten redan är fattade. Men uppmärksamheten kan också fungera som gynnsam reklam för projektet, menar Ljungdahl på Skanska. Om socialt utsatta områden och områden med hög brottslighet blir omtalade i media kan detta däremot få en negativ inverkan på kommande projekt eftersom området då kan uppfattas som problembelastat och blir svårt att marknadsföra på ett positivt sätt. Medial uppmärksamhet i ett tidigt skede i planprocessen kan också ge invånarna intryck av att beslut redan har fattats där det i själva verket ännu endast rör sig om idéer för ett projekt

14 Kvarteret Plankan på Södermalm i Stockholms stad. Källa: Stockholms stad Ekonomiska faktorer Ekonomiska omständigheter är liksom överklaganden svåra att från aktörernas sida styra över. Lågkonjunkturen har drabbat bostadsbyggandet hårt och många byggherrar påbörjade inga nya bostadsrättsprojekt under 2009 eftersom bostäderna var svårsålda. Läget har nu lättat men det kan ta tid att ta igen den försening som den ekonomiska krisen har medfört; just nu försöker byggherrarna ta upp de vilande projekten igen. Under lågkonjunkturen har bankerna skärpt sina lånevillkor, vilket har hindrat projekt från att påbörjas. Även för byggherrar med eget kapital har det varit svårt eftersom konsumenternas köpkraft varit sämre än tidigare och de byggda bostäderna därför riskerade att bli osålda. Ett sätt att hantera problemen med osålda bostäder har varit att ge köparna rabatter. Som en säkerhet är det vanligt att byggherren kräver att en viss procent av de planerade bostäderna säljs på förhand på ritning men hur stor procentsatsen är beror på bostädernas läge. I Stockholms innerstad är kraven lägre ibland behövs inget krav alls då efterfrågan är stor medan mindre centrala lägen kräver större säkerhet. Det anses av många aktörer svårare att bygga hyresrätter då dessa inte ger samma omedelbara vinst som bostadsrätter. Men hyresrätter är mindre konjunkturkänsliga än bostadsrätter, vilket har märkts under lågkonjunkturen. Projekt med bostadsrätter har fått dra ner byggtempot eller läggas på is i väntan på att konjunkturen ska vända, medan antalet nya hyresrätter har varit stabilt. Hyresrätter är inte beroende av konsumenternas belånings

15 kr kr kr Byggkostnad kr/m² Markkostnad kr/m² kr kr kr kr kr 0 kr Produktionskostnad för nybyggda flerbostadshus i Stockholms län åren 1998 till 2008 Källa: SCB och Länsstyrelsen möjligheter så som bostadsrätter. Från bankernas sida är det säkrare att ge lån till produktion av hyresrätter som med stor säkerhet kommer att bli uthyrda till skillnad från bostadsrätter som riskerar att bli osålda. Läge och miljö En mängd miljörelaterade faktorer har inverkan på bostadsbyggandet. Vilken mark som är tillgänglig för nyproduktion skiljer sig mellan de olika kommunerna. Stockholms stad vill i största möjliga mån bygga på tidigare exploaterad mark och bevara de oexploaterade områdena, men nyproduktion sker också på denna mark eftersom den begränsade tillgången på redan exploaterad mark skulle göra det omöjligt att fortsätta bygga i staden. I Huddinge kommun påpekas att nyproduktion på oexploaterad mark kan vara komplicerat då de mest attraktiva områdena redan är bebyggda. Den mark som då återstår för nyproduktion kan vara problematisk på grund av att området i sig är kuperat eller för att närliggande verksamheter stör området. Om bostadsprojekt försenas eller ej beror också på lägets attraktivitet. De lägen som anses mindre attraktiva påverkas i högre grad under ekonomiskt svåra tider än exklusiva lägen i innerstaden då efterfrågan i innerstaden även då är stor. Kostsamma projekt är lättare att genomföra i attraktiva områden. Buller är ett ständigt aktuellt problem vid bostadsbyggande i tätorter. Resultaten av de bullerförebyggande åtgärderna kan, som Ljungdahl uttrycker det, bli karaktärsfulla planlösningar. Inbyggda balkonger och andra typer av avskärmningar är vanliga åtgärder. Förutom bulleranpassning av bostäder måste också själva bullerkällorna åtgärdas. Ansvaret för boendemiljöerna ligger således inte enbart hos bostadsbranschens aktörer, utan kräver samarbeten mellan dessa och aktörer inom industri, transport och infrastruktur. Bulleranpassningarna innebär högre kostnader men är en nödvändig förutsättning för att kunna fortsätta bygga i städer och andra tätorter

16 Förorenad mark är ytterligare ett hinder som innebär en utdragen process med utredningar. Ett projekt i Huddinge kommun vars mark är ett tidigare tippområde har dröjt ett antal år och det område som från början var aktuellt har nu begränsats till den minst förorenade delen för att minimera riskerna. Att få tillgång till områden som fortfarande används av olika industriella verksamheter kan också vara svårt, poängterar Maud Enquist; för verksamheterna räcker det inte alltid att bli erbjuden annan planlagd mark att flytta till då det kan vara just de låga kostnaderna för det nuvarande läget som är orsaken till att verksamheterna är belägna där. Ytterligare en miljöaspekt är kulturhistoriska värden på den plats där nyproduktion planeras. Ett aktuellt exempel är Kvarnholmen i Nacka kommun där en omfattande nyproduktion planeras. 1 Delar av Kvarnholmen utgörs av ett före detta industriområde med byggnader från flera olika tidsperioder, de äldsta från sent 1800-tal. Att utreda vad som bör bevaras och hur befintliga byggnader kan få en ny användning tar tid, vilket gör att planprocessen kan bli mer utdragen för projekt som dessa än för de projekt som inte behöver förhålla sig till en tidigare bebyggelse. På Kvarnholmen kommer vissa fabriksbyggnader att bevaras genom att nya bostäder byggs inuti de gamla skalen medan andra byggnader rivs för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Genom att bevara delar av den gamla industribebyggelsen kan den kulturhistoriska identiteten bidra till områdets attraktivitet. Utredningar av dessa frågor bidrar till en längre planprocess och anpassningar under själva produktionen leder till högre kostnader. Samtidigt som dessa faktorer innebär att projekten blir försenade och kostsammare blir investeringarna i längden lönsamma då de bidrar till långsiktigt hållbarare bostäder. Planprocessen Vissa av de faktorer som bidrar till att försena projekten är svåra att påverka, såsom främst konjunktur men även till viss del överklaganden och faktiska förutsättningar i miljön. Den del i projektet som kommunerna däremot har ett större inflytande över är planprocessen och det finns en rad åsikter om hur denna skulle kunna förlöpa på ett effektivare sätt. Det är vanligt att planprocessen, från start-pm till att produktionen påbörjas, tar omkring tre år. Det finns även exempel på projekt i Stockholms stad där planprocessen pågått åtta nio år. Det är framförallt handläggningstiden för överklaganden som blir utdragen och det är, som tidigare nämnt, sällan överklagandena resulterar i annat än en fördröjd och fördyrad process. Rätten att överklaga måste finnas, men hanteringen av dessa ärenden behöver effektiviseras. Ett sätt att effektivisera är att öka kunskapen vad gäller komplicerade planärenden bland handläggare i processens olika led bostäder planeras stå färdiga år 2025 (www.kvarnholmen.com)

17 Kvarnen Tre Kronor på Kvarnholmen i Nacka blir bostadshus. Källa: Andelen överklaganden skulle också kunna minskas genom en begränsning av sakägarkretsen. För att betraktas som sakägare i ett ärende ska personen vara direkt berörd av det planerade projektet, vilket inte alltid är fallet bland de inkommande överklagandena. Att tidigt i processen föra en dialog med berörda parter skulle också kunna resultera i färre överklaganden i det senare samrådsskedet. Konsekvenserna av de långa planprocesserna blir till exempel högre kostnader för konsumenterna samt att byggherrar avstår från att ta sig an projekt. Det senare leder till en lägre konkurrens bland aktörerna i byggbranschen. Bristande resurser hos kommunen är också en förseningsfaktor och de projekt som bedöms ha ett stort allmänt intresse prioriteras särskilt medan andra kan få vänta ett par år. Utifrån Nacka kommuns prioriteringsmodell försöker man att inte låta projekt dröja längre än tre år med att påbörjas, förklarar Anja Ullvin. Har ett projekt fått vänta så länge försöker kommunen att sätta igång det. Denna tidsram är ingen skriven regel men betraktas av kommunen som rimlig. Ambitionen är att ha tillräckliga resurser för att kunna undvika att projekt får skjutas fram i tiden. Maud Enquist i Huddinge kommun menar att det kan krävas att någon kommunen eller en byggherre tar det första steget i projekt som innebär tunga initiala investeringar och som kan vara svåra att se lönsamheten i. Denne kan då fungera som en motor och få fler att våga satsa. Genom att aktörerna drar nytta av varandra kan områdets attraktivitet stärkas och på så sätt underlätta för framtida etableringar

18 Källor Tryckta: Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010 (Rapport 2010:04), Länsstyrelsen i Stockholms län Framtidens bostäder i Stockholmsregionen (rapport 7:2008), Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Otryckta: Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter i samarbete: Senast besökt Muntliga källor: Anja Ullvin, Nacka kommun Björn Ljungdahl, Skanska Nya Hem HSB Bostad Järntorget Byggintressenter Rebecca Westring, Stockholms stad Åke Andersson, Maud Enquist och Charlotta Thuresson Giberg, Huddinge kommun Bildmaterial: Huge Fastigheter Kvarnholmen. JM och KF Fastigheter Länsstyrelsen Stockholms stad Regionplanekontoret

19 Länsstyrelsens rapportserie Utkomna rapporter under Jordbruket i Stockholms län en statistisk sammanställning, avdelningen för landsbygd. 2. Förebygga, skydda och begränsa arbetet för att minska alkohol- och tobaksbruket i Stockholms län 2008, avdelningen för social utveckling. 3. Ett tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution och människohandel i Sverige, avdelningen för social utveckling. 4. Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2010, avdelningen för social utveckling. 5. Årsrapport 2009 Informationscentralen för Egentliga Östersjön, avdelningen för miljö. 6. Nya bostäder i Stockholms skärgård - inventering av aktuella bostadsprojekt 2010, avdelningen för social utveckling. 7. Fisk i vattendrag och stora sjöar metoder för övervakning, avdelningen för landsbygd 8. Naturvärden i sjön Öran, avdelningen för miljö 9. Läget i länet på bostadsmarknaden, avdelningen för social utveckling 10. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län , avdelningen för tillväxt 11. Socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relation, avdelningen för social utveckling 12. Taggig hjorttryffel nationell inventering , avdelningen för miljö 13. Varför dröjer det? Faktorer som hindrar och försenar nyproduktionen av bostäder i Stockholms län, avdelningen för social utveckling

20 Fler exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor Tfn: (vxl) ISBN Adress Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn: (vxl)

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Rapport 2011:21 Läget i länet

Rapport 2011:21 Läget i länet Rapport 2011:21 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2011 Riktlinjer för bostadsförsörjning Norrtälje 2004 Sigtuna 2010 Vallentuna 2010 Upplands Väsby Upplands-Bro 2002 2002 Täby Sollentuna

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys 20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Det finns brist på bostäder i Sverige. Den statliga myndigheten Boverket sammanställer

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län Vi

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Kommunerna vill få fart på byggandet För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden.

Läs mer

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen

Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen 1 (24) Enheten för bostadsfrågor 2012-02-15 405-32188-2011 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen Redovisning

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Exempel från åtta kommuner

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Special. Trendspaning. Bankerna och ränteläget påverkar mest 2014. Bergvärme hetast. Back to basic - Varmt och ombonat ersätter ljust och fräscht

Special. Trendspaning. Bankerna och ränteläget påverkar mest 2014. Bergvärme hetast. Back to basic - Varmt och ombonat ersätter ljust och fräscht Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 4 2013 Bankerna och ränteläget påverkar mest 2014 Bergvärme hetast Trendspaning Back to basic - Varmt och ombonat ersätter ljust

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder

Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder Generaldirektör Sören Häggroth 2 Förord Genom ett regeringsbeslut 27 oktober 2011 fick jag i uppdrag att göra en analys av bostadsförsörjningen

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet?

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet? Planering för en bra boendemiljö för äldre Men, går det att planera bostadsbyggandet? Förr Kommunalt planmonopol Kommunala markförvärvslån Kommunal bostadsförmedling Bostadslån genom kommunens förmedlingsorgan

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer