Kvalitetsredovisning Design & Construction College, Helsingborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College, Helsingborg"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Design & Construction College, Helsingborg

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Delaktighet och återkoppling 7.5 Utvecklingsområde 2; Studiero och undervisningskvalitet 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Trygghet och studiero 10.2 Utvecklingsområde 2; Kursmål och återkoppling 10.3 Utvecklingsområde 3; Delaktighet 10.4 Utvecklingsområde 4; Närvaro

3 1. Information om huvudmannen Huvudman för Design & Construction College är Hermods AB, en av Sveriges största aktörer inom yrkeshögskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadstjänster. Hermods har fler än studerande och deltagare runt om i världen. Företagets huvudägare är Academedia. 2. Information om vår skola Design & Construction College i Helsingborg startade sin verksamhet i Helsingborg hösten Läsåret 2014/2015 var därmed skolans fjärde verksamhetsår. Skolan är belägen centralt i Helsingborg, men har även verkstadslokaler för delar av verksamheten ca 2 km från centrum. Skolans lokaler är moderna, ljusa och väl anpassade för verksamhetens behov. Skolan hade vid läsårets slut 375 elever fördelat på sex program och tre årskurser. Skolans program läsåret 2014/2015: BA - Bygg- och anläggningsprogrammet HA - Handels- och administrationsprogrammet HT - Hotell- och turismprogrammet EE - El- och energiprogrammet TE - Teknikprogrammet IM Introduktionsprogrammet 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 27,6 68,1 14,1 DCC totalt 51,3 66,0 14,5 Skolans personal är indelad i grupperna administration/ledning, elevhälsa och lärare. De flesta medarbetarna arbetar heltid på tillsvidaretjänster. I tabellen ovan framgår SIRIS offentliga statistik, vilket avviker något från hur det sett ut under det gångna läsåret. Andelen behöriga har varit 73,3 % och antalet elever per lärare 12,9. Vad gäller de ej behöriga lärare som under året arbetat vid skolan, är det främst inom yrkesprogrammen Bygg- respektive Elprogrammet dessa verkat. Dessa program fasas under kommande läsår ut från verksamheten. Förutom dessa lärare har vi under läsåret haft en del vikarier och extra personal som stöttat upp verksamheten. De har inte alltid haft behörighet. Som stöd för de icke-behöriga lärarna sker ämnesmöten, där behöriga och ej behöriga lärare samtalar om bland annat kursupplägg och där man också tillsammans hjälps åt med bedömning och betygssättning.

4 Administration och ledning Vid skolan finns rektor och biträdande rektor (båda 100 %), samt en administratör (100 %). Rektorerna leder arbetet vid skolan, och delar upp arbetsområden mellan sig. Skolans administratör har en central roll i att assistera såväl ledning och personal med administrativa sysslor, men även för att bistå elever med hjälp i det dagliga. Rektorerna har varannan vecka möte med arbetslagsledarna, som tillsammans utgör en lokal ledningsgrupp. Där lyfts frågor från respektive arbetslag, samt frågor från skolledning. Beslut fattas i skolgemensamma frågor. Lärare och arbetslag Skolans lärare är indelade i fem programvisa arbetslag, där ingående lärare så långt det schematekniskt är möjligt endast undervisar programmets elever. Lärarna har hög grad av behörighet för sina kurser, samt i många fall även fleråriga erfarenheter av det yrke som respektive program syftar mot. Lärarna samarbetar ofta i de olika kurserna, med syfte att skapa en hög grad av sammanhang och relevans i de olika uppdrag och uppgifter eleverna arbetar med. Lärarna har även ansvar som mentorer inom ramarna för programmet. En eller två lärare är mentor för varje klass. Som mentor ansvarar man dels för det mentorspass varje klass startar veckan med på måndag morgon, men också för att genomföra utvecklingssamtal en gång per termin och att vara den lärare varje elev kan gå till först med frågor osv. Arbetslagsledare Respektive arbetslag leds av en arbetslagsledare, som utgörs av en av lärarna i laget. Denne ansvarar för att lyfta program- eller skolspecifika frågor vid de arbetslagsledarmöten som sker varannan vecka. Där medverkar rektor, biträdande rektor samt ansvarig för elevhälsa (se nedan). Förstelärare Förstelärarna har under läsåret varit två till antalet. De är båda yrkeslärare på handels- respektive hotell- och turismprogrammet. De har under läsåret haft i uppdrag bidra till utveckling av lärarnas ledarskap i klassrummet. Mål för året har varit att starta upp processer kring kollegialt lärande samt att varje lärare genomför auskultation hos en arbetslagskollega. För att stärka deras roll som förstelärare har vi dels haft utbyte med andra förstelärare inom Hermods, där vi diskuterat uppdraget och utbytt erfarenheter, dels deltagit på en gemensam förstelärardag för alla förstelärare inom Teoretiska gruppen där John Steinberg höll i en workshop kring kollegialt lärande. Utifrån detta har förstelärarna hållit i fyra pedagogiska workshops där teorier kring kollegialt lärande blandats med goda exempel och lärarnas återkoppling av genomförd auskultation. Särskilt fokus har lagt på hur lektioner sätts igång, hur läraren kommunicerar med klassen kring det arbetsområde lektionen handlar om. Arbetet har resulterat i en ökad medvetenhet kring lektionsstarten, samt ett ökat samarbete mellan lärarna på programmet med avseende på hur man diskuterar kring just lektionsstart och lektionsinnehåll med varandra.

5 Elevhälsa Skolans elevhälsoteam (EHT) har under läsåret bestått av biträdande rektor/rektor specialpedagog (80 %), kurator (100 %), SYV (75 %) och skolsköterska (60 %). Vid behov har vi kallat in skolpsykolog och skolläkare. EHT-möte har skett varannan vecka. Där har aktuella elevärenden diskuterats, pågående ärenden följts upp och genomförda insatser utvärderats. EHT har under vårterminen deltagit vid arbetslagsmöten där elevärenden lyfts upp av respektive arbetslag. Under läsåret har EHT vid två tillfällen gjort en genomgång av samtliga elever, med hjälp av elevernas mentorer, med fokus på måluppfyllelse och närvaro/frånvaro. Det ena tillfället vid läsårets mitt, det andra när betyg är satta, för att kunna förbereda insatser och stöd direkt vid skolstart HT15 för de elever som ännu inte uppnått betyget E eller högre. EHT utgör även steg 3 i vår arbetsgång för måluppfyllelse, när de insatser och anpassningar som sker på lärar- och arbetslagsnivå för elevens måluppfyllelse inte varit tillräckliga. EHT har då främst tagit en konsultativ roll för att stötta pedagogen och arbetslaget i arbetet, ett arbetssätt vi fortsätter utveckla och förfina kommande läsår. EHT har även aktivt arbetat med klasserna på mentorstid i frågorna kring likabehandling och andra värdegrundsfrågor. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Teknikprogrammet Introduktionsprogrammet 10 Skolan totalt Under läsåret har vi på skolan har vi haft Bygg- och anläggning inriktning Husbyggnad i åk 2 och 3, anledningen till att vi inte haft elever i åk 1 är att det tagits beslut på att avveckla BA. De elever som påbörjat denna inriktning kommer dock att ges möjlighet att fullfölja sin utbildning på skolan. Vi har även El- och energiprogrammet med två inriktningar - Elteknik och Data. Precis som med inriktning Husbyggnad så kommer inriktning Elteknik avvecklas men befintliga elever kommer att fullfölja sin påbörjade utbildning. Inriktning Data är inriktat mot Nätverksteknik. På våra program Bygg- och anläggning samt El- och energiprogrammet har vi övervägande delen pojkar.

6 Vi erbjuder också Handels- och administrationsprogrammet på skolan, i åk 3 har vi haft tre klasser varav en med högskoleförberedande fokus - Advanced commerce. I årskurs två har vi också haft tre klasser varav en AC. I åk 1 har vi haft två klasser. Fördelningen mellan pojkar och flickor har inom detta program varit relativt jämnt fördelat i alla tre årskurserna. På detta program har vi också haft en kulturell mångfald, vilket skapar många spännande möjligheter och utmaningar i undervisningen. På vårt Hotell- och turismprogram har vi övervägande andel flickor, vi har haft en klass i åk 3, två mindre klasser i åk 2 och en klass i åk1. På vårt Teknikprogram ser vi tyvärr en vikande trend gällande elevantal. Vi har haft en lite större klass i åk3, en något mindre i åk 2, och en liten i åk 1. Programmet har två inriktningar - Design och produktutveckling samt Samhällsbyggnad och miljö. I åk 3 och åk 2 är könsfördelningen relativt jämn medan andelen pojkar överväger i åk 1. Introduktionsprogrammet IM Fokus har under läsåret haft ca 8 elever, bara pojkar. Dessa elever har haft väldigt lite med sig in på programmet vilket ställt stora krav på våra lärare vad gäller stöd och anpassningar av undervisningen. Även skolans Introduktionsprogram skall avvecklas då intresset för programmet varit svagt och vi har inga av dessa åtta elever som kommer att fortsätta till hösten utan de har valt att gå in på andra introduktionsprogram i kommunen. 4. Viktiga händelser under året Delaktighet och återkoppling Ett sätt att förstärka elevernas möjlighet till delaktighet och lärarnas möjlighet till återkoppling har vi valt att lägga stort fokus på vår lärplattform Schoolsoft. Där kan eleven ta del av kursinnehåll och lärarens planering, lärare och elever kan diskutera utifrån detta och gemensamt skapa ett kursinnehåll där såväl lärare och elever är delaktiga. Vad gäller återkoppling på genomförda uppgifter har även där Schoolsoft en viktig funktion. Inför läsåret och under höstterminen har vi därför lagt stort fokus på att fortbilda lärarna inom användandet av Schoolsoft. Främst verktygen för planering och återkoppling via kursmatriser. Lärarna har även haft (fortlöpande) betygssamtal med eleverna för att på så sätt kunna ge återkoppling. Elevrådets arbete har utvecklats under året. Antalet möten har varit cirka 10. I elevrådet har representanter från varje klass funnits, även om det inte varit full närvaro vid alla möten har de frågor som tagits upp besvarats och förts dialog kring tillsammans med skolledningen. Flera av elevrådets förslag har verkställts. Närvarofokus Då vi noterat det starka samband som finns mellan måluppfyllelse och närvaro har vi under året jobbat med kontinuerlig uppföljning av elevers frånvaro. Mentorerna har haft en nyckelroll i detta arbete, delvis att genomföra vid mentorstiden måndag morgon. Dock har vi inte sett den effekt som vi hade önskat och kommer därför arbeta vidare med att ytterligare stärka rutiner kring frånvarouppföljning samt tidigare på läsåret identifiera elever som har hög frånvaro för att i ett

7 tidigare skede söka lösa problemet. Vår reflektion är också att vi inte följt upp mentorernas arbete med frånvaro nog tydligt vilket vi kommer fokusera på nästa läsår. Matematiklyftet Våra matematiklärare har under läsåret deltagit i Matematiklyftet och de har för att kunna genomföra givna uppgifter haft gemensam planeringstid per vecka. Lärarna upplever att deltagandet gett dem fler verktyg för att arbeta med olika typer av redovisningsformer etc., som de använt sig av i andra ämnen. SM-deltagande och Skånska mästerskapen (Hotell) Hotell och turismprogrammets elever har deltagit vid SM i Hotell och turism som genomfördes i mars på Gotland med mycket goda resultat. Silver i turism samt en hedrande fjärdeplats i hotell. Våra hotellelever har även varit med och arrangerat och deltagit i Skånska mästerskapen i hotell. Denna tävling genomfördes på hotell Scandic Berga vilket vi har ett tätt samarbete med. (Då deltagande lag blev få, pga. att några lag i sista stund drog sig ur, utsågs ingen officiell vinnare.) Internationella utbyten. Internationella samarbeten Skolan har under året även deltagit i två utbytesprojekt, där det ena projektet är ett utbyte mellan vårt teknikprogram och en motsvarande utbildning vid en skola i Milano, Italien. De två klasserna har besökt varandra under året, vilket varit mycket uppskattat hos samtliga inblandade. Det andra projektet är ett Comeniusprojekt som löpt över två år och under våren avslutades. Det var ett stort projekt med 11 inblandade länder. Elever från olika program på skolan har varit engagerade i projektet under de två åren. Under läsåret har elever och lärare genomfört ett besök i Lettland samt ett besök i Italien. Projektet har varit mycket givande för de elever som deltagit. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

8 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Syftet med kvalitetsarbetet är utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola och arbetsplats. Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten tas fram i samråd med skolans personal. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Vi har under året följt följande modell för att underlätta ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan: Våra fokusområden, samt även andra områden som vi menar påverkar kvalitet, har lagts in i en matris där läsåret löper horisontellt och respektive område vertikalt. Detta har gett oss ett bra verktyg för att bevaka de olika områdena. Vi har även en variation i hur djupt respektive avstämningspunkt går, exempelvis om det är sammanställning av statistik (grund nivå) eller om det är intervjuer (djupare nivå). Ovan nämnda NKI-undersökning är nedan markerat med gult.

9 Bild på årsflödet i systematiska kvalitetsarbetet Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under året har vi genomfört en mindre intern granskning där vi konstaterat att vi ligger bra till inom de flesta områden. Områden vi via granskningen sett behöver förbättras och förtydligas rör främst den formella gången kring arbetet kring- och beslut om åtgärdsprogram, systematiken i- och organisation av elevhälsans arbete. Vi har därför sett över rutiner och genomfört en genomlysning av elevernas måluppfyllelse mitt på läsåret, för att bättre kunna möta de behov som funnits. Inför läsåret har organiserat om EHT och kommer att arbeta mer enligt de planer och rutiner som är framtagna inom AcadeMedia Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under året har skolan ej haft några anmälningar till Skolinspektionen. De klagomål som har inkommit från elever eller vårdnadshavare har hanterats på skolnivå genom att gemensamt reda ut vad den bakomliggande orsaken varit samt i samråd med, i förekommande, fall berörd lärare, elev och/eller vårdnadshavare hitta en lösning. Ofta har klagomålet berott på otydlig eller missuppfattad information, vilket vi då har förbättrat.

10 5.3.3 APL Vi har en branschsamordnare på skolan som har en sammanhållande funktion gällande APLanskaffning samt kvalitetssäkring av platser och handledare. Samordnaren har även haft ansvar för att se till att programrådsträffar genomförts under läsåret. Programråden träffas två gånger per år och på dessa möten diskuteras kursinnehåll, APL-perioder samt branschens behov. För Teknik som inte har APL diskuteras kunskapskrav från relevanta branscher, studiebesök och framtida arbetsmarknadsutsikter och relevanta högre utbildningar. Lärarna uppskattar mycket att ha en person som är expert på området att vända sig till för att bolla idéer kring platser och lämpliga dokumentationsunderlag, vi ser också att det blir en bättre likvärdighet kring APL mellan programmen. Vi har elever ute från BA, EE, HA och HT. Svårast har varit att hitta bra relevanta platser åt eleverna på EE inriktning Data, då många av de företag som skulle passa kräver väldigt goda förkunskaper hos eleverna. Vi kommer därför ha extra fokus under kommande läsår på att jobba fram relevanta platser och har redan kommit en bit på vägen där. För elteknik har det varit lättare dock är det ofta små företag eleverna är på och det gör att arbetsingången skiftar väldigt vilket i sin tur gör att vi måste vara flexibla i hur eleverna går ut och in från APL. Samma sak gäller för BA, företagens arbetsingång styr och ställer stora krav på hur vi från skolans sida kan anpassa oss efter rådande läge men har fungerat väl överlag. På hotell och handel har det inte varit några större svårigheter med platsanskaffning. Våra yrkeslärare som jobbar med APL och APL uppföljning är uppskattade ute av handledarna och de arbetar alla medvetet för att stärka relationerna. Det som har varit svårt är att få handledarna att komma på de utbildningsträffar vi anordnat, vi har istället gett handledarna relevant information på plats ute. Vi arbetar med matriser som på ett överskådligt vis visar vad det är som är relevant för eleverna att lära sig ute på APL. 6. Vårt värdegrundsarbete Vårt värdegrundsarbete sker utifrån systematisk grund. Årliga enkätundersökningar och kursutvärderingar kartlägger elevernas upplevelser av trygghet och arbetsro. Lärarnas analys av de kartläggningar, analyser och samtal med elever som följer av våra undersökningar och utvärderingar utgör underlaget för kommande års Plan mot kränkande behandling. Lärarna deltar aktivt i framtagandet av konkreta åtgärder och handlingsplaner. Elever har genom diskussioner på klassnivå varit med och påverkat innehållet i planen. Skolans Plan mot kränkande behandling gås igenom med samtliga klasser vid varje läsårsstart. Som en del av uppstart för elever i år 1, samt vid mentorspass för år 2 och 3. Planen har även publicerats på vår lärplattform Schoolsoft, tillgänglig för elever och vårdnadshavare. Fokusområden läsåret 14/15 har varit arbetsro och trygghet. I de årliga enkätundersökningarna kan vi se en förbättring på dessa områden, vilket talar för att vi påbörjat en resa i rätt riktning avseende de åtgärder vi valt att fokusera på:

11 För att skapa förutsättningar för bättre arbetsro och trygghet fokuserade vi på att skapa tydlig yttre struktur, bland annat genom att göra ett schema med gemensamma start- och sluttider, rasttider och lunchtid för samtliga elever. Syftet med detta har varit att minska de störande moment som uppstår när en klass har rast samtidigt som en annan klass har lektion. Andra yttre faktorer som vi såg som viktiga bitar för att minska störande moment och öka arbetsro är att vi i högre utsträckning skapat programklassrum, d.v.s. klassrum kopplade till ett visst program. Därmed har vi minskat omflyttningar mellan salar under skoldagen, vilket har upplevts som positivt av personal och elever, enligt den utvärdering vi genomfört med personalen efter läsårets slut. En viktig del i att säkerställa en trygg skolmiljö har varit att mentorerna kontinuerligt nyttjat mentorstiden till att lyfta värdegrundsrelaterade frågor med sina elever. Vi har även lyft trygghetsfrågan vid elevrådet, där det då kommit önskemål om fler gemensamma aktiviteter på skolan. Det har i sin tur resulterat i tre gemensamma friluftsdagar under läsåret, där hela skolan genomfört aktiviteter tillsammans. Även på programnivå har det skett arbete med att skapa en gemensam värdegrund, i klasserna och på programmet, genom olika teambildande aktiviteter. Vilken typ av aktivitet det handlat om skiljer sig åt mellan programmen men har exempelvis varit utflykter, studieresor och studiebesök mm. Dessa har enligt klassernas utvärderingar varit väldigt uppskattade och eleverna själva menar att det ökat gemenskapen och skapat trygghet. Gemensamma friluftsdagar har varit ytterligare en åtgärd för att stärka tryggheten. Klasserna har vid tre tillfällen genomfört gemensamma sportaktiviteter, vilket varit mycket uppskattat. Vi deltog även vid den traditionella beachhandbollsturneringen i Helsingborg, med flera lag mixade från olika klasser. Även det uppskattat hos eleverna. Skolans kurator har jobbat konsultativt gentemot lärare som i sina klasser har upplevt att det behövts djupare värdegrundsarbete. I vissa fall har kurator tillsammans med mentor haft samtal med hela klasser eller smågrupper i klasser för att diskutera arbetsro och respekt. Dessa samtal har haft god effekt och stämningen i klasserna har blivit bättre. Kurator har stöttat lärarna i värdegrundsarbete genom att själv eller tillsammans med lärarna haft värderingsövningar i klasser. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15).

12 Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Bygg- och anläggningsprogrammet 100,0 78,6 14,0 11,7 14,0 12,7 55,6 El- och energiprogrammet 92,9 41,2 12,4 10,2 12,6 13,6 52,2 Handels- och administrationsprogrammet 75,0 60,8 13,3 11,4 14,0 13,3 - Hotell- och turismprogrammet 72,2 78,3 12,2 12,6 13,7 14,4 - Teknikprogrammet 84,2 68,2 14,3 14,6 15,0 15,3 65,4 Skolan totalt 83,5 64,6 13,3 12,0 13,9 13,9 57,1 DCC totalt 75,3 64,2 13,1 12,0 14,3 14,0 52,8 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej

13 I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Kommentar av kunskapsresultat Även om skolans kunskapsresultat i stort närmar sig DCC-skolornas genomsnittliga värden för läsåret, har vi tappat i vissa avseenden jämfört med föregående läsår. Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg sjönk från 13, till 12,0 i år. Det är främst inom programmen Bygg- och anläggning, El- och energi samt Handels- och administration resultat avviker från Siris-databasen för föregående läsår. Andelen som gick ut med grundläggande behörighet från era yrkesprogram sjönk från 84,8 % till 65,5 % (genomsnitt för samtliga yrkesprogram) och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever i El- och energiprogrammet som ej uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta. Inför det tredje läsåret hade dessa elever flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en plan för hur de skulle kunna få stöttning och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av dessa elever valt att trots påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam inte deltaga vid den undervisningen har de heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning. Vi har även sett att de elever som säger sig tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och engelska 6 som individuellt val, två ganska svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg. Även här har elevers relativt höga frånvaro försvårat måluppfyllelsen. De återkommande samtalen mellan mentor och elev vad gäller vikten av närvaro har inte haft avsedd verkan. Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012, så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande. Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,6% 51,5% 30,9% ENGENG ,4% 31,7% 42,9% MATMAT01a 64 0% 62,5% 37,5% MATMAT02a 10 0% 60,0% 40,0% MATMAT02c 13 0% 100% 0% MATMAT03c 12 0% 83,3% 16,7% SVESVE ,3% 47,8% 47,8% SVESVE ,1% 16,7% 72,2% SVASVA % 42,9% 57,1% SVASVA03 1 0% 100% 0%

14 Vi ser i denna sammanställning en stor skillnad mellan betyg och resultat på nationella prov främst i engelska 5 och engelska 6. Lärarna menar att de vid betygssättning tagit hänsyn till flera av de kunskapskrav som inte ingår i nationella proven, delar som många elever ej genomfört på grund av frånvaro eller ej lyckats med av andra anledningar. Skolans åtgärder för att motverka att elever inte uppnår målen av denna anledning blir till kommande läsår att göra tätare uppföljning och tydligare återkoppling till eleven, med kunskapskriterierna som bas, för att på så sätt tidigt kunna sätta in relevanta stödinsatser. I exempelvis matematik har eleverna generellt högre närvaro och genomför på så sätt även de moment som eventuellt inte är med på nationella proven, varpå läraren har underlag för en betygssättning som mer liknar de resultat som uppnås vid NP. Närvarofrågan är ett av de prioriterade utvecklingsområdena inför läsåret , då vi konstaterat att det råder stor korrelation mellan närvaro och måluppfyllelse. För samtliga nationella prov har gemensam rättning och bedömning gjorts, för att så långt som möjligt säkerställa en likvärdig bedömning på skolan. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola DCC totalt AcadeMedia Gymnasium 39% 46% 71% 60% 59% 80% 72% 73% 90% 40% 45% 61% 49% 52% 71% Våra värdegrundsresultat ligger väldigt lågt överlag, i synnerhet om vi jämför oss med övriga AcadeMedia. Värt att notera är dock att våra resultat har förbättrats jämfört med föregående år. Områdena respekt/trygghet, arbetsro och inflytande har under året varit områden vi lagt stort fokus på, då dessa områden vid 2013/2014 års undersökning visade att det var områden att prioriera. Trots att vi inte inte riktigt når upp till DCC-skolornas genomsnittliga värden, har vi ändå ökat jämfört med föregående läsår. Detta visar att det arbete vi genomfört ändå fått positiv verkan. De åtgärder vi genomfört under året tydligare schema, gemensamma mentorspass, fler skolgemensamma aktiviteter har alltså lett utvecklingen i rätt riktning.

15 Vi har inför läsåret även tillsammans med elevrepresentanter sett över den inre miljön, och förbättrat utrymmet i klassrum och gemensamhetsytor, så att vi sänker ljudvolymen och skapar fler ytor för att umgås. Detta omnämns även som en proaktiv aktivitet i vår Plan mot kränkande behandling. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Skolan skuggar i stort sett DCC-snittet, men ligger strax under. Vårt arbete med att stärka främst arbetsmiljö/studiemiljö märker vi trots allt fått bra genomslag, då vi ser positiv utveckling från föregående läsår (2013/2014). Även här fortsätter vi prioritera området arbetsro och återkoppling/inflytande inför kommande läsår. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Eftersom skolan startade 2010 saknas underlag att följa upp avseende ändamålsenlig kvalitet. 7.4 Utvecklingsområde 1: Delaktighet och återkoppling Utifrån analys av 2013 års resultat på genomförd kundundersökning har ett av områdena vi fokuserat på under läsåret 2013/2014 varit och delaktighet och återkoppling Arbetssätt De strukturella insatser vi genomfört under året har gett en positiv påverkan. Insatserna har bland annat varit

16 Utvecklat användandet av lärplattform för planering, bedömning och återkoppling Lärplattformen Schoolsoft har under läsåret fått en mer central roll i skolarbetet, vilket vi upplever ger elever och lärare ett bättre underlag för kommunikation och därmed bättre förutsättningar för delaktighet och ökad måluppfyllelse. Inför läsårsstarten och läsårets första månader genomfördes flertalet fortbildningar i användandet av Schoolsoft. Syftet var att öka lärarnas kunskaper hur man kan kombinera lektionsplanering och uppgifter samt koppling till de kursmatriser som visar kursens kunskapskriterier. Där med kan läraren ge eleven bättre information dels om vad uppgifter handlar om och vilka kunskapskriterier uppgifterna rör. I samband med skapandet av planering förs även en dialog med klassen för att öka delaktighet i hur genomförande och examination ska utformas. Kopplingen till kunskapskriterierna, som presenterats i matrisform, i de olika uppgifterna/uppdragen har skapat en ökad tydlighet kring hur eleven klarar momentet, vilket visat sig framgångsrikt för ökad måluppfyllelse. Inför kommande läsår har vi som ett led i att stärka måluppfyllelsen gjort förändringar i schemat så att exempelvis de olika kursgrupperna i Svenska ligger parallellt, för att ge elever och lärare möjlighet att i större utsträckning arbeta mer flexibelt vad gäller gruppstorlekar, undervisningsmetoder och examinationsformer. Gemensam mentorstid Genom att starta veckan med ett kort (ca 45 minuter) långt mentorspass på måndag morgon har vi dels skapat ett bra forum för information och dialog kring de allmänna skolfrågorna, men även möjlighet för mentorerna att veckovis följa upp enstaka elevers skolarbete och närvaro/frånvaro. Att mentorstiden varit gemensam för alla klasser har även gett möjlighet att lättare arbeta med skolgemensamma frågor och inflytandefrågor via elevrådet (som haft möte var fjärde vecka under mentorstiden) Resultat Två påståenden ur vår den kundundersökning som genomfördes detta läsår som vi ser som indikatorer för hur vi lyckats främst med återkoppling och inflytande är Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. När vi jämför dessa med snarlika påståenden från den kundenkät som genomfördes läsåret 2013/2014 ser vi förbättring på båda: +15 % resp. +5 % Vi kommer dock fortsätta detta utvecklingsarbete kommande läsår då vi vill stärka dessa områden ytterligare. 7.5 Utvecklingsområde 2: Studiero och undervisningskvalitet Studiero (arbetsro) är ett av de områden vi identifierat har stor betydelse för såväl trivsel som måluppfyllelse. Vid kundenkät 2013/2014 framkom det som ett tydligt utvecklingsområde.

17 7.5.1 Arbetssätt Tydligare schema med gemensamma start-, rast- och sluttider Tidigare läsår har eleverna haft olika start- och sluttider, vilket skapat stor oro när elever kommer och går i korridorer utanför våra klassrum (som alla har glasytor ut mot korridorerna). Genom att införa gemensamma tider har vi skapat bättre förutsättningar för såväl lärare som elever att starta och avsluta lektioner enligt plan. Programklassrum För att skapa bättre arbetsro, ökad tydlighet och färre omflyttningar inom skolan mellan lektioner, har vi under året infört programklassrum, dvs. öronmärkt klassrum för de olika programmen. Eleverna på programmet har därför inte förflyttat sig mellan våningarna mellan lektioner i samma utsträckning som tidigare (skolan har fyra våningar). Ledarskap i klassrummet Som ett led i att utveckla ledarskapet i klassrummet i allmänhet och i att stärka lektionsstart i synnerhet har lärarna i respektive arbetslag under vårterminen genomfört auskultation (lektionsbesök) hos en kollega, med efterföljande tid för uppföljning och återkoppling. Särskilt fokus vid har vid besöket riktats på lektionsstarten. Detta har parallellt kombinerats med fortbildningar i form av pedagogiska workshops där förstelärarna (två stycken under läsåret) ansvarat för upplägg och genomfört övningar och föreläsningar kring ledarskap och olika metoder för hur man kan uppnå en ökad tydlighet och bättre engagemang i klassrummet Resultat Som indikator har vi valt påståendet: Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Trots att vi fortfarande på skolan har en bit kvar till DCC-snitt har vi ändå ökat markant jämfört med motsvarande påstående föregående läsår, se bild: Andelen som håller med om detta (grönt) påstående ökar med nästan 20 % och andelen som inte håller med (rött) minskar med 10 %.

18 8. Analys På skolan arbetar engagerade lärare och de olika arbetslagen har utvecklat arbetssätt som passar just sitt program, utan att de gemensamma frågorna och fokusområdena får stryka på foten; tvärt om har man mellan lagen på ett bra sätt delat med sig av goda exempel och metoder för ökad trivsel och måluppfyllelse vid de olika pedagogiska workshops som ordnats på skolan. Vi kan också se att arbetet med tydligare schema, gemensamma tider och gemensam mentorstid ger ett ökat lugn, liksom programvisa klassrum. Funktionell kvalitet - kunskapsresultat Vi har under året arbetat hårt med att hjälpa eleverna som saknat betyg i främst matematik att uppnå betyget E eller högre. Detta arbete har slagit väl ut och en av framgångsfaktorerna har varit täta kontakter mellan mentor och undervisande lärare. Under året har vi trots dessa framgångar inte riktigt uppnått den måluppfyllelse vi siktat på och kan därför inte vi kan säga oss nöjda. Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg sjönk från 13, till 12,0 i år. Det är främst inom programmen Bygg- och anläggning, El- och energi samt Handels- och administration resultat avviker från Siris-databasen för föregående läsår. Orsaken bedömer vi beror till stor del på att i dessa program har vi haft flertalet elever som redan under år 2 tappat mycket av sin studiemotivation och haft mycket hög frånvaro. Vi kan här konstatera att de insatser vi gjort vad gäller extra anpassning och särskilt stöd inte alltid varit tillräckliga för att eleverna ska nå betyg och gymnasieexamen i den utsträckning vi kan förvänta oss, även om flera av eleverna kommit till oss med bristfälliga kunskaper från grundskolan. Trots att vi redan i starten av höstterminen satte in insatser för att motverka frånvaro och för att skapa förutsättningar för stödundervisning (bland annat i form av coachande samtal, tätare uppföljningar och anpassning av stöd till de elever som riskerat inte nå målen) har vi inte nått ända fram med alla elever. Elevhälsans arbete har ofta varit reaktivt, och i många fall lyckats bra med elever i behov av hjälp och stöd såväl vad gäller studiesituation eller mer personliga problem men det har inte alltid lett till uppnådda mål/betyg. Trots upprepade sammanställningar av elevernas närvaro/frånvaro har vi inte fullt ut kommit tillrätta med problemet att många elever ofta uteblir från lektionerna. Detta försvårar uppföljning och dialog mellan lärare och elev vilket i sin tur kan medföra låg måluppfyllelse. Andelen som gick ut med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng har sjunkit på samtliga program (utom Hotell- och turismprogrammet) jämfört med föregående år. Genomsnitt för samtliga yrkesprogram sjönk från 84,8 % till 65,5 % och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever på El- och energiprogrammet som ej uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta. Inför det tredje läsåret hade dessa elever flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en plan för hur de skulle kunna få stöttning och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av dessa elever valt att trots påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam inte delta vid den undervisningen har de heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning. Vi har även sett att de elever som säger sig tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och engelska 6 som individuellt val, två ganska svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg.

19 Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012, så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande. Ett program som tvärt om ökar sina resultat är Hotell- och turismprogrammet. De orsaker vi ser till den framgången är dels att eleverna kommit in med högre ingångsvärden, men framför allt att arbetslaget varit konsekventa i sitt gemensamma arbete kring eleverna vad gäller uppföljning av närvaro, mentorsarbete, ordning i klassrummet och dessutom vad gäller den gemensamma synen på olika former av examinationsformer. Därför kommer den kultur som råder i det arbetslaget utgöra modell för hur arbetet i de övriga arbetslagen bör fungera. Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar. Funktionell kvalitet -värdegrundsresultat Som konstaterats ovan har vi förbättrat våra värdegrundsresultat jämfört med föregående år men vi ligger fortfarande överlag väldigt lågt inom dessa områden, vilket självklart är tråkigt då vi bedriver ett aktivt arbete omkring just vår värdegrund. Under mentorstiden har det funnits en tydligare agenda att lyfta frågor kring normer och värdegrundsfrågor, något som också framgår av såväl vår Plan mot kränkande behandling samt som ett av skolans uppdrag enligt läroplanen. Vi har även fortbildat delar av personalen i hedersrelaterad problematik. Vårt utvecklingsarbete med att stärka ledarskapet i klassrummet (för ökad måluppfyllelse) tror vi också positivt påverkar tryggheten och trivseln på skolan, då det ger ökad arbetsro och mer fokus på kursinnehållet. Hand i hand med att skapa tydligare struktur på lektionerna, har vi förstärkt den yttre strukturen (schemaläggning med gemensamma raster etc.), samt i samråd med elevrådet skapat tydligare regler för vad som är accepterat i på skolan, allt ifrån att vi inte äter och dricker läsk i klassrummen till ständiga samtal kring mobil och datoranvändning etc. Bryter vi ned våra resultat på årskursnivå så ser vi att våra treor överlag lägre resultat än år ett och två. Anledningarna till detta tror vi är flera. Dels är det en årskull som varit med om stora förändringar av skolan: Kraftig tillväxt, samt en del personalomsättning inför år 2, vilket de hade svårt att släppa. Dels hade det utvecklats en kultur i flera av klasserna där det rådde en allmän syn på att skolan inte höll givna löften etc. Vi har inte lyckats vända den attityden i nog stor utsträckning. De lärdomar vi tagit av detta, är att vi inför läsåret 15/16 har skapat mer flexibla grupper i år 3, där främst handels- och hotelltreorna ofta arbetar i större grupp med fler pedagoger samtidigt kopplade till undervisningen. Vi menar att flera vuxna i klassrummet är ett bra sätt att skapa bra ordning, bra arbetsro och att det är lättare att fånga upp eventuella kränkningar osv. Vi kommer även planera in ytterligare gemensamma aktiviteter klasser emellan, då vi tror att en annan förklaring till låga siffror gällande trygghet och nöjdhet är att eleverna känner varandra för dåligt över klass- och programgränserna. Ett led i det arbetet blir också att i högre grad involvera elevrådet för att försöka skapa en DCC anda, vilket vi tror vi är en viktig del i arbetet förökad trygghet och nöjdhet. Bristande trygghet på vårt entréplan har också framkommit vid samtal om enkätresultaten som en faktor till låga siffror. Det åtgärdar vi genom ökad bemanning samt nya mer

20 ändamålsenliga möbler och en glasad dörr in till expeditionen, så att man därifrån har bättre uppsikt över våningsplanet och entrén. Vi är en multikulturell skola vilket ibland skapar lite extra spänningar mellan olika grupper. För att stärka vårt metodbatteri i dessa frågor skall delar av personalen delta på en fortbildningsdag arrangerad av Forum för levande historia och Skolverket den 29 september. Vi kommer arbeta vidare med området under på mentorstid samt där diskussionen uppkommer i undervisningen. Upplevd kvalitet Vi ligger i mätningarna strax under DCC-snittet i årets undersökning. Vi som arbetar i verksamheten att vi kan se en relativt stor förbättring på många sätt jämfört med föregående läsår. Det har varit betydligt lugnare klimat på skolan, färre konflikter och bråk. Elevhälsans arbete har systematiserats i högre grad och vi har arbetat med värderingsfrågor i alla klasser, med särskilt fokus på år 1 och 2. Vi ser detta arbetet som långsiktigt och är medvetna om att förändringar inte alltid syns över en natt. Vi fortsätter arbetet med att stärka arbetsro, återkoppling till eleverna och delaktighet. Efter det att resultaten inkom, har vi på klassnivå fått in förslag så som fler skolgemensamma aktiviteter och att ordna mer trivsamma lokaler, något vi hörsammat och genomför under kommande läsåret. Vid de programvisa sammanställningarna av läsåret, genomförda i juni, är man inom skolans samtliga program överens om att fortsätta utveckla rutiner för ökad återkoppling till eleverna, ökad delaktighet och ett ökat samarbete mellan lärarna inom- och mellan kurser. Gemensamma regler ser vi har fungerat relativt bra, men ju tydligare och bättre vi kan följa dessa alla på skolan desto bättre effekt ger det. (Det är lätt att det skapas sub-kulturer på vissa av programmen, någon man lyfter fram som något att undvika). Närvaro är ett annat område som man även på programnivå identifierar som viktigt att kontinuerligt arbeta med att försöka hålla hög, inte bara för den enskilda elevens förutsättningar till måluppfyllelse, men även för att ge en bra stämning i klassen: Det är viktigt att vara här, det är roligt att vara i skolan! Tydlighet vid lektionsstart är också något som arbetslagen lyfter fram som viktigt: Att tydliggöra vad lektionen/momentet syftar till, samt stöd och hjälp i form av avgränsning i delmål och slutmål. Gemensamt samtal vid lektionens avslut blir ett sätt att återkoppla till eleven. Arbetslagen kommer inför läsåret att med kortare cykler gå igenom alla elevers studiesituation, så att man snart kan göra eventuella anpassningar och följa upp dessa för att på så sätt ge eleven förutsättningar att klara kurserna i högre grad och därmed uppleva en ökad meningsfullhet och trivsel i skolan. Ändamålsenlig kvalitet Då vi inte har uppgifter i hårda siffror hur det gått för våra elever vi släppt, kan vi inte med absolut säkerhet säga hur de klarat sig. Men vi vet att flertalet fick jobb efter examen och många har fortsatt på dessa eller sökt sig till vidare utbildning.

21 Utvecklingsområde: Delaktighet och återkoppling Vi ser att de insatser vi gjort i form av att fokusera på användandet av Schoolsoft, främst i form av att utveckla användandet av matriser för kunskapskraven, har gett en positiv effekt. Genom att införa tydligare riktlinjer för hur planering kommuniceras med eleverna (pedagogisk planering) tänker vi oss att ytterligare utveckla delaktighet och inflytande. Utvecklingsområde: Studiero och undervisningskvalitet Vi har sett stor effekt av främst det mer strukturerade schemat, men även programklassrum, under året. Även utvecklingsarbetet med ledarskap i klassrummet, tydligare lektionsstart osv, har gett bra effekt. Vi fortsätter detta arbete för att ytterligare stärka verksamheten. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Med den elevgrupp vi har ser vi att eleverna behöver stort grad av anpassning på individnivå. Vi kommer lägga undervisningen i Svenska som andraspråk och Svenska parallellt i schemat, för att elever med annat modersmål bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Vi har även lagt flera svensk- och engelsklärare parallellt för att lärarna lättare skall kunna samarbeta kring olika områden, och därigenom kunna jobba med mer flexibelt med grupperna och kurserna för ökad måluppfyllelse. Som nämnt ovan, vi har omorganiserat elevhälsan och de stödresurser som finns på skolan, för att arbeta mer kursnära och preventivt med stödinsatser. Mentorerna kommer få tydligare riktlinjer och stöd i hur de ska följa upp närvaro/frånvaro med eleverna direkt från skolstart. Skolledningen kommer att följa upp arbetet med att stärka närvaron veckovis. Närvaro är en bidragande faktor till god måluppfyllelse. Förutom de två förstelärare vi haft under läsåret kommer vi inför läsåret att ha ytterligare två, med fokus på användandet av IKT i undervisningen samt hur återkopplings- och bedömningsarbete kan utvecklas ytterligare. De fyra förstelärarna kommer ansvara för att genomföra det pedagogiska utvecklingsarbetet i samverkan med skolledningen, i form av återkommande pedagogiska workshops, med mer konkreta tips och verktyg för hur man som lärare kan skapa bättre förutsättningar för att fler ska lyckas med sin skolgång och dessutom trivas!

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Stockholm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College Malmö

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College Malmö Kvalitetsredovisning 2014-2015 Design & Construction College Malmö Malmö den 31 augusti 2015 1 Innehåll 1. Information om huvudmannen... 3 2. Information om vår skola... 3 3. Skolans förutsättningar...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) 2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: BA/Bp, IN/IP, IPIA Rektor: Stefan Andersson Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2013-11-11 Vettergymnasiet Jönköping Rektorn vid Vettergymnasiet Jönköping Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Vettergymnasiet Jönköping i Jönköpings kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Östrabo Yrkes Gymnasieskola A. Presentations- och resultatredovisningsdel Presentation av rektorsområdet Utbildningen vid rektorsområdet omfattar två nationella

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Elfrida Andréegymnasiet Säves väg 10 621 82 Visby 2011-02-23 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Elfrida Andréegymnasiet i Gotlands kommun 2011-02-23 Skolbeslut Tillsyn i Elfrida Andréegymnasiet

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-24 Praktiska Sverige AB Rektorn vid Stockholms Praktiska Gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Praktiska Gymnasium i Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola _ Skoiinspektionen Beslut 2014-06-30 JENSEN Education College AB asa.blom@jenseneducation.se Rektorn vid den fristående gymnasieskolan JENSEN Gymnasium Jönköping Louise.hultman@jenseneducation.se Beslut

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15 Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2011-11-28 Dnr 43-2011:3772 Kumla kommun kommun@kumla.se Rektorn vid John Norlandergymnasiet ted.rylander@kumla.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i John Norlandergymnasiet i Kumla kommun

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan för Storåskolan 4-9 2014-2015

Verksamhetsplan för Storåskolan 4-9 2014-2015 Storå Rektorsområde Storåskolan 4-9 2014-09-16 Verksamhetsplan för Storåskolan 4-9 2014-2015 Skolans vision Skolan där alla ska lyckas 1 Utveckling och lärande Utvecklade undervisningsmetoder med stöd

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 2015-01-17 Ansvarig: Annica Steneld, rektor Sektor 1 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Nuläge, analys, planering och utveckling i verksamheten. Alströmergymnasiet Sektor 1 Gymnasiesärskolan Innehållsförteckning

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om Rytmus Norrköping 3 3. Skolans förutsättningar 3 Personal 3 Elever 5 4. Viktiga händelser

Läs mer

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-05-27 Vellinge kommun Rektorn vid Stora Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stora Hammars skola i Vellinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08

Läs mer

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Upprättad 2014-10-03 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Definitioner av centrala begrepp... 3 3. Personalens

Läs mer

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12 Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Helsingborg Ansvarig chef: Mikael Fors, rektor Datum: 2014-09- 11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer