PM Kommunala planer i Västmanland

Transkript

1 PM Kommunala planer i Västmanland Utredare: Jan-Erik Fallgren Kajsa Lundborg

2 Innehåll Bakgrund 3 Uppdragets omfattning 3 Kort sammanfattning av analysen 3 Kommunala planer 3 Arboga 4 Fagersta 5 Hallstahammar 5 Kungsör 6 Köping 7 Norberg 7 Sala 8 Skinnskatteberg 9 Surahammar 10 Västerås 10

3 Bakgrund Sweco har fått i uppdrag att beskriva kommunala planer i Västmanland och i andra närliggande kommuner. Syftet med insamlingen är att kunna beskriva de planer som finns och på så sätt identifiera var insatser måste till för att det framtida kollektivtrafikutbudet ska matcha efterfrågan på ett så bra sätt som möjligt. Uppdraget kommer att genomföras av Kajsa Lundborg och granskas av Jan-Erik Fallgren (uppdragsledare); båda på Sweco Transportsystem AB. Foto på framsidan: Carl Björklund. Beställarens kontaktpersoner har varit Stig Johansson. Uppdragets omfattning Utredningen är översiktlig och allt material har samlats in från kommunernas hemsidor alternativ genom samtal med kommunrepresentanter. Kort sammanfattning av analysen Den sammanfattande analysen 1 kring de insamlade kommunala planerna visar att kommunerna vill satsa på nya bostäder; dock i mindre skala. (Undantaget är Västerås) Den största etableringen av tillkommande exploatering återfinns i befintliga tätorter eller industriområden. Förtätning är ett ledord som de flesta kommuner arbetar efter när det gäller de kommunala exploateringsplanerna. För kollektivtrafiken är det positivt; det ökar underlaget av resenärer och innebär förmodligen att linjenät inte behöver förändras i någon större utsträckning. Om förtätningen blir kraftig kan det ge underlag till nya kollektivtrafiksatsningar som nya linjer eller förstärkningsturer. De förtätningarna som är aktuella för kommunerna i Västmanland, ej Västerås, indikerar att dagens kollektivtrafikutbud kommer att kunna hantera förändringarna med smärre justeringar. Sweco har valt att lyfta fram den exploatering som kommunerna pekat ut i planer eller samtal, även om omfattning för systemet som sådant i många fall bli marginell. När det gäller Västerås är planerna betydligt mer omfattande och befolkningsökningen i Västerås är så stor att det kommer att påverka kollektivtrafiksystemet på olika vis. Hur kollektivtrafiken kommer att påverkas kommer att diskuteras mer i PM nulägesanalys. Om intresse finns för att fördjupa sig om de olika kommunernas specifika planer finns dessa redovisade nedan. Kommunala planer Sweco har i första hand fokuserat på översiktsplaner; men samtal har också förts med de allra flesta kommuner för att låta dem komplettera översiktsplanerna med eventuellt nya/reviderade planer. 1 Surahammar kommer med en ny översiktsplan i december 2014 varför inga planer finns redovisade för Surahammar i föreliggande dokument.

4 Arboga I juni 2014 hade Arboga kommun invånare. Kommunen utgår från, och planerar för, en positiv befolkningsutveckling framöver. Målet är att Arboga kommun år 2020 ska ha invånare, vilket förutsätter en ökning med cirka 50 personer årligen. En del i befolkningsökningen bedöms komma av ökad inflyttning pga. bättre kommunikationsmöjligheter som ökar möjligheterna att pendla till närliggande orter. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är 22 procent och den åldersgruppen beräknas öka kraftigt under de kommande åren. Bostadsutveckling i såväl nya som befintliga bostadsområden en prioriterad fråga. Huvuddelen av dessa bostäder kommer att byggas i Arboga stad. Större områden som enligt översiktsplanen ska utredas för bebyggelse i Arboga stad är Södra Brattberget, Norra Skogen, Grindberga, Silverlingska hagarna Herrängen, Prästgärdet och Östra Brattberget. Områdenas utveckling medför att staden växer åt flera håll, och ansluter till befintliga områden. I övrigt är den övergripande strategin att förtäta staden i anslutning till befintlig infrastruktur. I den årligen uppdaterade boendeplanen, vilken tagits fram som ett underlag för fortsatt boendeplanering, presenteras Norra Skogen där det är planlagt för ca 26 tomter för småhus. Området ligger cirka 2 kilometer norr om stadskärnan. I närheten av Norra Skogen ligger Lisenborg där 30 lägenheter är klara för byggnation enligt Boendeplanen. Därtill planeras flera mindre områden med bl.a. villor intill Norra Skogen. Centralt i Arboga planeras bebyggelse på kvarter/områden på obebyggt markområde. Det kommer bli en blandad bostadsbebyggelse; Spirean (26 kedjehus), Syrenen (tvåplans lägenhetshus) och Porsen (flervåningshus). Planlagd mark för ett mindre antal nya bostäder finns även i de mindre tätorterna Götlunda, belägen ca tolv km väster om Arboga stad, och Medåker, beläget cirka tio kilometer nordväst om Arboga stad. Orterna har invånare vardera. I översiktsplanen finns tre utredningsområden för ny bebyggelse i Götlunda och fyra utredningsområden i Medåker utpekade. Det finns en ökande efterfrågan vad gäller mark för verksamheter och industrier. Tillgången på industrimark är god och ett antal områden är under uppbyggnad. Huvuddelen av industrimarken ligger i och omkring Arboga stad. Kommunens större verksamhets- och industriområden är Sätra (handels-, industri- och logistikområde som ligger i anslutning till E18 och E20), Marieborg (industri- och logistikområde med stickspår intill och anslutning till E18 och E20.) och Åsby (handels- och industriområde). Framtida verksamheter bör i första hand lokaliseras till de befintliga verksamhetsoch industriområdena. Större verksamheter och industrier, till exempel lagerlokaler och industribyggnader, är lämpliga att placera vid Sätra eller Marieborg. Utöver ovan nämnda områden finns några mindre; bl.a. Lindersdalsvägen Bensingatan, industri- och handelsområde, vilket kommer utredas för vidare expansion österut, samt ett liknande området kring Köpingsvägen Strängen, vilket kan utredas för vidare expansion norr om Köpingsvägen. Kommunen önskar i första hand att nya etableringar av handel som passar bra att blanda med bebyggelse, sker i Arboga stad. Källa: Översiksplan Arboga kommun, Boendeplanering Planeringsunderlag, Boendeplanering Byggbara tomter, pågående planarbete och framtida projekt samt kontakt med Arboga kommun.

5 Fagersta I juni 2014 hade Fagersta kommun invånare. Cirka 90 procent av kommuninvånarna bor i huvudorten. Folkmängden har under det senaste decenniet varit relativt stabil, efter att ha minskat i några decennier dessförinnan. Kommun har årligen en mycket liten nybyggnation av bostäder. Det har sedan en tid funnits överskott på bostäder och enligt översiktsplanen från 2007 står ett stort antal lägenheter tomma i Fagerstas centrala delar. Antalet ny-/ombyggda småhus i Fagersta har varierat mellan 3-5 bostäder årligen under perioden Det område som enligt kommunen är aktuellt för bostäder framgent är Norra Sjöhagen, i Fagerstas ytterkanter. Här har kommunen färdigställt 26 nya tomter, vilka är ute till försäljning. Kommunens beredskap vad gäller planlagda områden för bostäder är relativt god. Dock är behovet mycket litet och det finns i övrigt inga stora utbyggnadsplaner enligt kommunen. I det tematiska tillägget till översiktsplanen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen redovisas ett antal LIS-områden för framtida utveckling och utbyggnad. Kommunen framhåller att detta kommer ske på mycket lång sikt. Det låga antalet nybyggda bostäder varje år innebär att även ett enskilt LISområde kommer att ta många år att bygga ut. Det är inte heller realistiskt att en framtida utveckling inom utpekade LIS-områden kan generera serviceunderlag lokalt och lokalisering av ny bebyggelse bör ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse. De flesta av de utpekade LIS-områdena ligger i anslutning till befintliga skolskjutsrutter som körs med linjebussar. Fagersta kommunen arbetar också med att på längre sikt möjliggöra utbyggnad i fritidshusområden för att underlätta permanentboende. Ett LIS-område som kommunen nämner speciellt är Andra Sidan, ett tätortsnära område med befintlig, permanent bostadsbebyggelse. Det kommer dock endast röra sig om ca tio tomter. Området ligger på gångavstånd till Norra station. Kommunen vill att dagligvaruhandeln fortsätter utvecklas centralt i Fagersta tätort, i de två centrumen Fagersta och Västanfors, istället för i externa köpcentra. De befintliga verksamhetsområdena i kommunen är i huvudsak belägna inom eller i anslutning till det tidigare Fagersta Bruks AB, mellan väg 68 genom Fagersta och Kolbäcksån. I norra delen av detta område finns mark för nyetablering av företag, med möjlighet till spåranslutning till järnvägen m.m. En detaljplan ska upprättas om det blir aktuellt med stora förändringar i området. I Fårbo industriområde finns många av de senaste decenniernas etableringar av företag. Här finns plats för ytterligare verksamheter på detaljplanelagd mark. Källa: Översiktsplan för Fagersta kommun, Tematiskt tillägg till översiktsplanen- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun samt kontakt med Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning. Hallstahammar I juni 2014 hade kommunen totalt invånare. Antalet invånare har ökat de senaste åren och i den kommunala planeringen finns en ambition att planera för ökad befolkningsutveckling framöver. Befolkningsstrukturen har förändrats över tiden och andelen äldre (65 år och äldre) har ökat och förväntas öka ytterligare. Befolkningsökningen, främst pga. hög inflyttning har lett till att Hallstahammars kommun idag har en bostadsbrist.

6 Vad gäller nyproduktion av bostäder, arbetsplatser och industrier så kretsar det mesta kring Hallstahammars tätort. En ny detaljplan vann laga kraft sista oktober 2014 som möjliggör ny bostadsbebyggelse vid Hallstahammars centrum; ett område som heter Eldsboda. Det kommunala bostadsbolaget Hallstahem har beslutat att bygga tre hus på totalt 36 lägenheter på platsen. Det kommer med största sannolikhet att byggas på ett par tomter på Trollebo i Hallstahammars tätort vilket skulle möjliggöra ett 20-tal nya lägenheter. Knektbacken är också ett område som kommer att vara aktuellt för bland annat bostadsbebyggelse. Området ligger strategiskt i anslutning till järnvägstationen och i närheten av centrum. Utöver dessa utpekade områden finns det ett flertal områden som är lämpliga för bostadsbebyggelse i Hallstahammars tätort men där det inte finns några konkreta planer på nybyggnation. I översiktsplanen framgår att det finns ett behov av seniorboenden och bostäder i markplan. Kommunen arbetar i dagsläget med en ny detaljplan för ett äldreboende med 100 lägenheter som ska ligga på Östra Nibble i Hallstahammars tätort. Äldreboendet beräknas vara klart för inflyttning under Kommunens primära industriområden är Eriksberg vid E18 och Södra Nibble. Båda områdena har stora exploateringsmöjligheter, bland annat har Hedins byggvaruhus etablerats på Södra Nibble under det senaste året. I Kolbäck och Strömsholm finns det platser som är lämpliga för bostadsbebyggelse men några långt framskridna planer finns inte i dagsläget. Källa: Hallstahammar kommuns översiktsplan 2011 och kontakt Hallstahammar kommun. Kungsör Antalet invånare i Kungsörs kommun var i juni Befolkningsmängden har sjunkit påtagligt under senare år och utflyttningen har legat något högre än inflyttningen. Förutom kommunens två tätorter, Kungsör och Valskog finns ett antal småorter; Torpa, Granhammar och Kungs-Barkarö. I Kungsörs tätort bor 70 procent av invånarna. Befolkningsstrukturen visar att kommunen har en mindre andel personer än riksgenomsnittet i åldern år, men en större andel äldre, speciellt i åldern 60 år och uppåt. I kommunens förslag på ny översiktsplan från 2014 diskuterars framtidsplaner i ett 25-års perspektiv. Utvecklingsplanerna gäller i huvudsak Kungsör och Valskog. Befintlig ortstruktur med Kungsör som centralort kommer stärkas. Pga. befolkningsutvecklingen har bostadsbyggandet i kommunen under lång tid varit mycket litet. Nu finns ett politiskt mål för befolkningstillväxt på 5 procent till år I Kungsörs tätort finns planer på förtätning och flertalet nya bostadsområden, samt verksamheter. Kommunens planavdelning uppskattar att antalet bostäder i de centrala delarna kan öka med 30-35% i ett 25-års perspektiv. Det kommer enligt kommunen röra sig om betydande markavsnitt men marktilldelningen kommer dock ske succesivt. Det finns även ett stort och växande behov av seniorbostäder i Kungsör. Övrig verksamhet, industrier och handel kommer i huvudsak att koncentreras till områden i anslutning till E20 och vara sammankopplade med befintliga huvudvägar. Kommunen vill på sikt bl.a. utveckla den västra infarten vid Vikängen till Kungsörs stadsport, något som bör kunna samordnas med att ny

7 verksamhetsmark planeras i området. Det råder idag en viss brist på lämplig planlagd verksamhetsmark i kommunen. I Valskog vill kommunen satsa på en utbyggnad av företagsverksamheter, bl.a. logistikverksamhet, eftersom orten är strategiskt lokaliserad mellan Kungsör, Arboga och Köping. I ett längre perspektiv önskar kommunen satsa på bostäder i sjönära lägen utanför tätorterna. En sådan eventuell tillväxt kommer ske i befintliga småorter samt i naturliga stråk. Översiktsplanen pekar bl.a. ut kyrkbyarna på landsbygden som lämpliga områden att förstärka. Källa: Förslag till översiktsplan för Kungsörs kommun samt kontakt med Kungsörs kommun. Köping I juni 2014 uppgick antalet invånare i kommunen till Köping omges av landsbygd med Kolsva som största tätort utanför staden. Nästan var femte invånare i kommunen bor utanför de större tätorterna Köping, Kolsva och Munktorp, vilket motsvarar 4500 personer. Mindre samhällen/ byar i kommunen är bl.a. Bro, Himmeta, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. Kommunen har flera utpekade områden som skulle kunna vara aktuella för utbyggnad om det finns behov och intresse i framtiden. Mark för bostäder i kommunen kommer framförallt att efterfrågas i Köpings tätort där kommunen vill se en förtätning. Enligt kommunen arbetas det för närvarande med inventering för att ta fram underlag till framtida planering. Enligt översiktsplanen kan förtätningsprojekt bli aktuella på flera platser som i dag kan vara svåra att förutse. Ett framtida utbyggnadsområde skulle kunna vara de östra delarna av Köping, som har pekats ut som en långsiktig expansionsriktning. För området föreslås att en fördjupad översiktsplan tas fram för att utreda förutsättningarna för bebyggelse inom området. Gällande Kolsva görs bedömningen att nya bostäder inte behövts under lång tid och att efterfrågan fortsatt kommer vara svag. Även i Munktorp är efterfrågan på nya bostäder svag. Ett område som är utpekat av kommunen för eventuell framtida utveckling är det mellan Köping och Kolsva. Detta stråk önskar kommunen undersöka i framtida utredningar för att bestämma utbredning av ny bebyggelse; såväl bostäder som verksamheter och anläggningar är tänkbara. Vid Entré Köping vid E18 bör främst volymhandeln utvecklas. Köpings handelsområden kompletterar varandra och bör utvecklas parallellt för att kunna öka handeln totalt i Köping. I översiktsplanen framhålls att den växande sektorn inom logistik och lager efterfrågar trafikorienterade lägen. Köpings läge i Mälardalen, direkt intill E18, och med tillgång till tågförbindelser och sjöfart, anses gynnsamt ur ett logistiskt perspektiv. Mark på landsbygden som är planlagd för bostäder, men ännu inte är helt ianspråktagen, finns vid Himmeta, Mista, Torp och Odensvi-Barksta (Kindbron). Källa: Översiktsplan för Köpings kommun och kontakt med Köpings kommun. Norberg Kommunen hade invånare i juni Norbergs kommun består av centralorten Norberg- Kärrgruvan, samt Karbenning, Bjurfors, och ett antal mindre byar och omland. Cirka 80 procent av

8 befolkningen bor i orterna. Kommunen ser befolkningstillväxt som sin största utmaning, pga. senare års negativa befolkningsutveckling. Den utvecklingsplan som ligger närmast i tiden och där planeringen kommit längst gäller det i Norberg-Kärrgruvan centralt placerade området Prostudden. Där planeras ny blandad bebyggelse med bostäder, kontor, handel, allmänna funktioner samt rekreationsområden. Detta område ingår i kommunens program för utvidgning av centrum. I övrigt finns inte några större utbyggnadsplaner enligt kommunen. Det finns ett fåtal tomter med i detaljplanen för Norens västra strand. I Norbergs tätort ska det enligt översiktsplanen utredas vidare vilka förutsättningar det finns för förtätning med bebyggelseutveckling av bostäder och verksamheter inom oexploaterade ytor. Även i Karbenning och Bjurfors kommer utredning av bebyggelseutveckling att genomföras. De utvecklingsidéer som rör LIS-områdenas utveckling ligger längre fram i tiden. Källa: Översiktsplan för Norbergs kommun och kontakt med Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning. Sala Det totala antalet invånare i kommunen var i juni I Sala stad bor ca 56 procent av invånarna. Det finns en politisk vision att Sala kommun ska ha invånare år Den prognos som ligger till grund för visionen baseras på befolkningsutveckling under senare år. Enligt prognosen kommer barn i åldersgruppen 6-12 år att öka, medan antalet ungdomar i högstadie- och gymnasieåldrarna minskar de kommande åren. Antalet pensionärer kommer samtidigt att öka. Kommunen planerar för att befolkningsvisionen ska bli verklighet och markanvändningsförslagen utgår från visionen. Vad gäller bostadsutveckling är det framförallt Sala tätort som är föremål för planering och där en förtätning kommer ske. I planförslaget för Sala stad från 2013 presenteras utvecklingsområden för bostäder som rymmer ca 2000 nya bostäder. I dagsläget finns planlagd mark som rymmer ca 300 bostäder. Förtätning centralt kommer ske i området längs med Strandvägen, Östra kvarteren, där planer för nya bostäder, flerfamiljshus och äldreboenden, och viss handel i området kommer tas fram. I södra delarna av Sala ligger Ängshagen. Där föreslås fortsatt utveckling söderut och färdigbyggande av befintlig struktur i norr. Ett potentiellt utvecklingsområde är Norrmalm, mellan järnvägsstationen och Saladammsvägen. Då området ligger nära järnvägen finns potential att skapa pendlingsnära lägen för framförallt bostäder men även kontor. Viksberg är ett stort utvecklingsområde som ska erbjuda nya strandnära boendemiljöer. Området som pekas ut som möjligt för nya bostäder är enligt kommunen ganska omfattande. Viksberg är ett undantag från kommunens strategi att bygga staden tätt och att bygga i kollektivtrafiknära lägen. Utifrån planförslaget föreslås att handeln först och främst koncentreras till centrumkärnan eller i närheten av denna för att stödja centrumutvecklingen. Kommunen vill undvika att handel utvecklas i externa lägen. I planförslaget framgår att kommunen har ett behov av god planberedskap för såväl nyetablering som expansion av olika sorters verksamheter. Det största området som pekas ut för verksamheter är

9 Fridhem samt områdena norr om järnvägen, utmed Saladammsvägen, men också till viss del Evelund. Idag ligger huvuddelen av Salas industriverksamhet i området vid järnvägen där det finns outnyttjad mark som är detaljplanelagd för detta ändamål. Längs med Enköpingsvägen, öster om bostadsområdet Ängshagen, finns ett mindre antal planlagda tomter för handel och service och området förväntas fortsätta växa söderut. Områdets utbyggnad kan komma att påverka Salas entré söderifrån. Området är attraktivt med tanke på närheten till Enköpingsvägen. Ekelunds trafikplats är en knutpunkt för trafik till och från Västerås. Området identifieras som lämpligt för vidare utveckling av verksamheter såsom vägserviceanläggningar och logistikcenter. Det finns i dagsläget planer på värdshus m.m. I ängs- och skogsområdet öster om trafikplatsen finns möjlighet att pröva verksamheter som lager och logistik. Handel i större omfattning bedöms dock vara mindre lämpligt. Vid Uppsalainfarten ses redan nu början till volymhandel i Sala och på ett betydligt mer centralt läge för Salas invånare. I Kumla finns planlagt för ett fåtal bostäder i dagsläget. Enligt kommunens planavdelning finns inga större utvecklingsplaner i andra delar av kommunen. Planerna kan revideras i och med att den nya översiktsplanen håller på att arbetas fram, ett arbete som nyligen påbörjats. Källa: Översiktsplan för Sala kommun, Fördjupade översiktsplanen för Sala och kontakt med Sala kommun. Skinnskatteberg I juni 2014 hade kommunen invånare. Huvuddelen av befolkningen bor i centralorten Skinnskatteberg. Under de senaste decennierna har kommunens befolkning minskat; mellan 2001 och 2011 minskade den med ca 11 procent. Målet är att bevara nuvarande befolkningsmängd. Kommunen har inga större utvecklingsplaner men det finns en planeringsberedskap för både nyetablering av bostäder och verksamheter. Under senaste femårsperioden har enbart några enstaka småhus byggts per år. Det finns ett politiskt intresse för utbyggnad av bostäder i Skinnskatteberg, gärna i strandnära läge. Dock finns inga beslut fattade kring specifika områden, enligt kommunen. Bakgrunden är att låg efterfrågan. De bostäder som väl byggs ska förläggas så att de kan bidra till bibehållande och utveckling av service. Skinnskatteberg har inom kommunen mycket attraktiva strandlägen och kommunens önskan är att på sikt knyta orten närmare vattnet. Ett framtida bostadsutvecklingsområde med vackert läge är det direkt söder om f.d. Skinnskattebergs folkhögskola. Enligt planavdelningen finns det områden avsatta för industri om intresse för att etablera verksamhet skulle finnas. Planlagd industrimark som inte är exploaterad finns nordväst om IP Hedströmmen. Förslag på ett område för lätt industri finns i ortens nordöstra del i anslutning till befintligt industriområde. I Riddarhyttan finns ett 20-tal företag, de flesta är småföretag. Planlagd industrimark som inte är exploaterad finns öster om väg 68 i södra Riddarhyttan Det finns en rad möjliga LIS-områden som skulle kunna utredas, vilka tas upp i översiktsplanen. Områdena är inte detaljplanelagda. Källa: Översiktsplan Skinnskattebergs kommun 2014 och kontakt med Skinnskattebergs kommun.

10 Surahammar Det totala antalet invånare i kommunen var i juni Surahammar kommun arbetar med en ny översiktsplan som ska presenteras under våren Den tidigare översiktsplanen är inaktuell enligt kommunen. Kommunen vill fortsätta utveckla industriverksamhet invid väg 66. Vad gäller bostäder planerar kommunen förtäta Surahammar och Ramnäs. Källa: kontakt med Surahammar kommun Västerås I juni 2014 hade Västerås kommun invånare. Kommunens planering ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer. Fram till år 2026 ska kommunen planera för minst bostäder, vilket betyder att det i snitt kommer byggas 800 lägenheter per år. Utöver det tillkommer de ytor som krävs för utbyggnad av arbetsplatser och service. Västerås tätort Kartbilden nedan är hämtat från Västerås översiktsplan Den visar möjlig framtida bebyggelse i Västerås tätort till år Totalt presenteras planer på bostäder. Utifrån översiktsplanen framgår att det finns antagna detaljplaner för ca 3000 bostäder i Västerås tätort och att detaljplanearbete pågår för flera områden. Ett viktigt utvecklingsområde är Öster Mälarstrand som kommer utvecklas med ytterligare 2300 bostäder. Gällande detaljplaner för Lillåudden respektive Lillhamra, öster om Talltorp, medger ytterligare ca 300 lägenheter för respektive område.

11 I centrala delar av Västerås pågår en succesiv förtätning. Totalt ca 570 lägenheter har detaljplanelagts eller kommer att göra det i områdena Östermalm, Norra Ringvägen (Skalden) och Slottsträdgården. I kvarteret Isolatorn på södra Gideonsberg och ett område vid den nu nedlagda Gideonsbergsskolan byggs redan, eller kommer det byggas, ca 470 nya bostäder. Innanför Cityringen finns planer på ca 800 bostäder. Vid stationsområdet i närheten finns planer för 500 bostäder samt kontorsverksamhet. Ett nytt resecentrum kommer stå färdigt Planarbete pågår för ytterligare ett tiotal områden med nya bostäder inom staden. Andra stora utvecklingsområden längre ifrån centrum är bl.a. Östra Västerås (700 bostäder, övervägande flerbostadshus), Hälla (500 bostäder, handel och logistik), även det öster om centrum, Erikslund (200 bostäder, handel och övriga verksamheter) väster om centrum samt Kvastbruket (200 bostäder och småindustri) norr om centrum. Detaljplaner för områdena har antingen tagits fram eller håller på att arbetas fram. Kontor, logistik och industrier planeras i bl.a. Hacksta och Långängarna/Gilltuna öster om centrum samt Norra Finnslätten och Lunda nordväst om centrum. I Hacksta finns redan idag stora exploateringsområden planlagda för verksamheter/industri. Vägnätet i området ska utvecklas för att förbättra förbindelserna till hamnen. Översiktsplanen presenterar även utbyggnadsplaner i ett längre perspektiv, , vilka presenteras i kartan nedan. Kartbilden är hämtat från Västerås översiktsplan Kommunens mål invånare till 2050 innebär således att ytterligare minst bostäder ska planeras efter 2026.

12 Omvandling av gamla verksamhetsområden till områden med blandad bebyggelse, t ex Hällaområdet, Stationsområdet och Kopparlunden, kommer ta lång tid och den utveckling som påbörjas före 2026 fortsätt er sannolikt också efter Planeringen av Ängsgärdet- Kungsängen kommer att påbörjas före 2026, men de stora förändringarna blir sannolikt efter En långsiktig utvecklingsprocess gäller även utbyggnaden av områden som Sätra, Erikslund, Kvastbruket och Johannisberg Serviceorter och landsbygd Orterna Skultuna, Dingtuna, Barkarö, Tillberga, Irsta, Tortuna, Orresta och Kvicksund kallas i översiktsplanen för serviceorter. I närheten av Västerås tätort är bebyggelsetrycket stort. Samtidigt finns det behov av rekreationsområden m.m. Kartan nedan visa möjliga framtida bebyggelser i serviceorterna. Planen är ca 4200 bostäder till 2026 och ca 4700 bostäder under perioden Kartbilden är hämtat från översiktsplanen. Ett av områdena är Gäddeholm. Gällande översiktsplan för Gäddeholm medger en utbyggnad med 5000 bostäder med olika upplåtelseformer och med möjligheter till rekreation och friluftsliv. En utbyggnad av Herrgårdsängen, det första området, pågår och detaljplanearbete har påbörjats för nästa etapp. Gäddeholmsvägen, vilken ska förbinda området med Stockholmsvägen och i förlängningen hela

13 Kärrbolandet, håller på att byggas enligt översiktsplanen. Kommunservice och kommersiell service kommer öka. Det är möjligt att Gäddeholm närmare 2050 kan ha utvecklats till en serviceort. Inga särskilda LIS-områden finns utpekade i översiktsplanen. Vid sidan av serviceorterna finns även mindre orter. I ett längre perspektiv, fram till år 2050, önskar kommunen att utveckling av regionaltågstrafik med stationer i Kvicksund, Dingtuna, Hacksta, Västerås C, Stenby, Hökåsen, Tillberga och Tortuna ska ge ökade möjligheter till arbetspendling med tåg och förutsättningar för en kraftig utveckling av de serviceorter som idag har eller kan få järnvägsstation. Källa: Västerås Översiktsplan Västerås kommun har godkänt att Sweco använder kartbilderna från översiktsplanen.