Hakefjordens inverkan på lufttransporterat havssalt i småsjöar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hakefjordens inverkan på lufttransporterat havssalt i småsjöar"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B Hakefjordens inverkan på lufttransporterat havssalt i småsjöar Annika Forsler Department of Physical Geography GÖTEBORG 1997

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum Hakefjordens inverkan på lufttransporterat havssalt i småsjöar Annika Forsler ISSN B48 C-geografi Göteborg 1997 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University Box 46 Guldhedsgatan 5A Box Göteborg S Göteborg SWEDEN

4 4

5 Förord Denna C-uppsats i geografi är gjord under september -november Arbetet har varit mycket intressant och givande, särskilt de egna fältundersökningarna. Därför vill jag ge ett stort tack till dem som hjälpt mig att genomföra uppsatsen. Först och främst vill jag tacka min huvudhandledare universitetslektor Björn Holmer för all tid och hjälp med utformningen av arbetet. Tacka vill jag också Mats Gustafsson, doktorand vid Göteborgs Universitet för hjälp med laborationer samt lån av böcker. Vidare har kartriterskan Solveig Svensson lånat ut pennor och ritfilm och hjälpt mig att hitta rätt kartor. Till sist vill jag också tacka mina föräldrar för lån av bil.

6 1 Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning 2 Summary 2 1. Inledning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Saltets ursprung 3 Hur saltet kommer till sjön 3 Avtagande saltdeposition från havet och inåt land 4 Syfte och frågeställning 5 2. Områdesbeskrivning 7 3. Metod Resultat 11 Sambandet mellan kloridhalt och konduktivitet 11 Sambandet mellan salthalt och avståndet från havet 12 Konduktivitet 12 Kloridhalt 13 Summering 14 Andra faktorer som påverkar konduktivitet och salthalt Diskussion Slutsatser 21 Källförteckning 22

7 2 Sammanfattning Havssalt kan transporteras upp i luften när vågor bryts. Saltet förs med vinden in över land och deponeras. Där gör det skada såväl för människor som för växtlighet. Därför kan det vara intressant att se hur saltet deponeras och vilka faktorer som påverkar. Störst mängd salt deponeras vid kusten och mängden avtar sedan inåt land. I det här arbetet utreds vad Hakefjorden har för inverkan på saltdepositionen. Metoden var att mäta salthalten i småsjöar i ett rektangelformat område över Tjörn och fastlandet med Hakefjorden mitt emellan. Resultatet är otydligt men tyder ändå på att Hakefjorden producerar en del luftburet havssalt som sedan sprids både över Tjörn och fastlandet. Otydligheten i resultatet beror på många faktorer som sjöarnas olika topografiska läge, regn mellan mätdagarna som orsakar utspädning i sjöarna samt grundvattnets inverkan på sjöar som ligger lågt. Dessa mätningar är utförda på hösten, en årstid som ger ett utspädningsresultat i sjöarna. Sommarens regn medför att konduktivitetsvärdena genomgående är låga. Summary When waves break, seasalt can be transported up in the air. The wind carries the salt in over the land where it is depositioned. There it causes damage for humans as well as for vegetation. Therefore it can be interesting to observe how the salt is deposited and what parameters that affects the deposition. The biggest amount of the salt is deposited at the shore and the amount recedes as we move inward land. This essay analyses what effect Hakefjorden has on the deposition of seasalt. The method used was to measure the salinity in several small lakes in a rectangular region including Tjörn and the mainland, with Hakefjorden in between. The result is indistinct but does hint that Hakefjorden produces some airborne seasalt that is spread over both Tjörn and the mainland. The deviation from the theory in the result depends on many parameters such as the lakes varied topographical locations, rain between the days that the samples were taken that resulted in dilution of the lakes and the subsoil water effect on the lakes that lies low. These samples were taken in the autumn, a season that gives a dilution of salt in the lakes. The summer s rain causes overall low conductivity readings.

8 1. Inledning 3 Introduktion Bakgrund Vid stark vind bildas stora vågor i havet. När vågorna bryts transporteras saltpartiklar från havet ut till atmosfären. Saltet förs med vindar in över land och deponeras. Denna saltdeposition kan orsaka problem för naturen liksom för människan. Om man vintertid kör bil längs vägar som är saltade kan man se att träden runt vägen är alldeles bruna. Saltet påverkar både rötter, grenar och blad. Likadant blir det efter en extrem storm då mycket salt transporteras upp i atmosfären och avlämnas på land. Saltet förstör cellstrukturen i träden. För människan utgör saltdepositionen också problem. Ett välkänt faktum är att korrosionen är större på västkusten än på andra ställen i Sverige. Det syns t.ex. på bilarnas kortare livslängd på västkusten. Bilarna rostar helt enkelt sönder. Ett annat faktum som inte är lika välkänt är att en av huvudanledningarna till strömavbrott i västsverige är just saltdeposition (Franzén 1990). Detta är bara några av de skador som deponering av lufttransporterat havssalt medför och därför kan det vara av intresse att se hur saltet deponeras och vilka faktorer som påverkar. Saltets ursprung Ursprungligen kommer saltet från bergen på jorden. Allt berg vittrar hela tiden och har gjort så i miljoner år. Det som blir kvar från vittringen är bl a salt (oftast natriumklorid) som hela tiden transporteras iväg i form av en lösning i regnvatten. Vattnet med det lösta saltet leds genom bäckar och floder ut till havet och gör det salt (Eskew 1948). Så salt att om allt havsvatten på jorden avdunstade skulle det finnas ett 60 meter tjockt saltlager på botten. I medeltal innehåller en kubikmeter havsvatten ca 35 kg salter (Nordiska Rådet 1989). Vattenmolekylens mycket speciella egenskaper gör att alla salter kommer till havet i form av joner. Av allt salt i havet är hela 55% kloridjoner. Resten är natriumjoner (30,6%), sulfatjoner (7,7%), magnesiumjoner (3,7%), kalciumjoner (1,2%), kaliumjoner (1,1%) och resten är spårämnen som utgör 0,7% (Bydén et al 1992). Hur saltet kommer till sjön Hur saltet sedan kommer från haven in till sjön är dock mer komplicerat. Aitken var den förste som kom fram till att luftburna partiklar kan komma från havet. Först trodde man att huvudkällan till luftburet havssalt var skummet som bildas vid vågor. Det har emellertid visat sig att den teorin inte stämmer eftersom saltpartiklar som kommer från skum är stora och tunga och därför inte hålls i luften särskilt länge. Nu har man istället kommit fram till att den viktigaste processen i produktionen av havssaltpartiklar är små bubblor som bildas på havsytan när vågor bryts. Dessa bubblor spricker och de minimala vattendropparna med salt som bildas avdunstar tills de överensstämmer med luftfuktigheten - och saltet transporteras med vinden (Vitols 1976).

9 4 Mätningar av havssalt inne på land och de skador som salt kan göra på naturen har visat att luftburet salt kan spridas långt in på kontinenten. Koncentrationen av havssalt i atmosfären varierar med läge och höjd. De största koncentrationerna hittas över havet vid låga höjder när det är stark vind. Då är antalet saltpartiklar stort. Men saltet kommer också upp på höga höjder och man har funnit saltavsättning på flygplan på 5000 meters höjd. I atmosfären transporteras saltet med luftmassorna. Är det fuktigt så ligger saltet i små vattendroppar, annars bildas saltkristaller. Dessa är 0,1 till 20 µm och ibland ändå större. Saltet faller sedan ner över land (torrdeposition) eller också transporteras det med regnet ner till land (våtdeposition). Torrdeposition är mycket mer betydande än våtdeposition (Franzén 1990). Avtagande saltdeposition från havet och inåt land Enligt Vitols (1976) avhandling har studier gjorts som visar att 4 km inåt land finns 15% av det salt som finns vid kusten och 30 km inåt land finns 8%. Att mängden salt som faller ner minskar med avståndet från kusten visar också en undersökning som Franzén gjorde Efter en stormig dag med vindhastigheter runt 30 m/s mättes depositionen av sulfatjoner på tallbarr från västkusten till östkusten. Tallarna växte fritt så vinden lätt kunde nå trädet och barren som användes satt på vindsidan. I havet är 7,7% av saltet sulfatjoner men tallbarren visade mycket högre procentandel sulfat, vilket kan bero på att saltet kan fungera som ett klister för andra vindburna partiklar. Resultatet blev att saltet minskade på barren från väst till öst. En tredje undersökning har gjorts av två studenter: Olsson och Rickardsson (1993). I sin B- uppsats i Geografi visar de på samma slutsatser i småsjöars salthalt på Sotenäset i Bohuslän. Konduktiviteten i sjöarna närmast havet var runt 5000 µs/cm. Värdena sjönk ju längre från kusten man kom och sjöarna längst bort hade en konduktivitet på 200 µs/cm. Detta resulterade i en snyggt fallande kurva. En anledning till att salthalten avtar inåt land kan vara att de största saltpartiklarna lämnas först, för att efterföljas av de näst största, vidare lämnas de tredje största och så vidare. Men om detta ska inträffa måste det vara konstant eller avtagande vind (Franzén 1990). En annan anledning kan vara att saltavlämningen beror på hur högt upp i atmosfären saltpartiklarna transporteras. Först avlämnas de som inte svävar på hög höjd, sedan de som är på något högre höjd o s v. Oftast är det de största saltpartiklarna som faller ner först eftersom vinden har lättare att transportera små partiklar högt upp i atmosfären än stora.

10 5 Syfte och frågeställning Mitt syfte med uppsatsen är att kartlägga konduktiviteten av det salt som kommer från havet och som deponerats i småsjöar. Vidare så är mitt syfte att se salthaltens avtagande inåt land, att bestämma Hakefjordens inverkan samt att undersöka andra faktorer än avståndet från havet som påverkar småsjöarnas salthalt. Min frågeställning är: - Vilken betydelse har Hakefjorden vad gäller lufttransporterat havssalt? Producerar en fjord i den här storleken lika mycket luftburet salt som öppna havet och i vilken riktning sprids i så fall saltet? Det finns olika möjligheter, varav någon av 4 stycken är den mest troliga (figur 1-4). Fig.1 Hakefjorden producerar inget luftburet havssalt. Hakefjorden produces no airborne seasalt Fig.2 Hakefjorden producerar lika mycket luftburet salt som öppet hav i väst-östlig riktning. Hakefjorden produces equal emount airborne salt as the open sea in west-east direction.

11 6 Fig.3 Hakefjorden producerar luftburet salt, dock inte lika mycket som öppet hav. Hakefjordens salt sprids i väst-östlig riktning. Hakefjorden produces airborne salt, yet not as much as the open sea. Hakefjordens salt is spread in westeast direction. Fig.4 Hakefjorden producerar luftburet salt, dock inte lika mycket som öppet hav. Detta sprids i både väst-östlig riktning samt ost-västlig riktning. Hakefjordensproduces airborne salt, yet not as much as the open sea. It is spread in both west-east direction and east-west direction.

12 2. Områdesbeskrivning 7 Det område jag har valt att kartlägga är rektangelformat med bredden 5 km och längden 30 km. Området visas på översiktskartan (figur 5). Sjöarna som varit med i undersökningen är utsatta på kartorna i figur 6 till 8. Topografin i området består mest av berg och skog. Nästan hela Tjörn är bara berg, förutom i de östra delarna där topografin domineras av skog. På fastlandet är det vid kusten en del berg, men mest bebyggelse och skog. Längst åt öster i mätområdet dominerar skogen. Vad gäller berggrunden är det ytbergarter med insprängd migmatitiserad berggrund och pegmatitådror, på området på Tjörn. I mitten finns en area med granit (Samuelsson & Åhäll 1985). Fastlandets berggrund börjar med ytbergarter och övergår sedan i granodiorit och lite metabasit (Samuelsson 1985). Mesta delen av Tjörn är urberg med en del postglacial finlera insprängt samt glaciallera (Fréden 1987). In på fastlandet runt Jörlanda är det samma sak fast mängden glaciallera ökar. Längre in i landet finns en del mossar och kärr (Fréden 1986). Fig.5 Översiktskartan visar var mätområdet ligger på västkusten i Sverige. The map shows the sample area s location on the west coast of Sweden. Källa: Röda kartan, 4 göteborg, Copyright Lantmäteriverket. Medgivande Godkänt från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket

13 8 N Skala 1: Fig.6 Kartan visar västra delen av mätområdet, det på Tjörn. The map shows the western part of the sample area, Tjörn. Källa: Gula kartan, Skärhamn 7A: 68 och Gula kartan, Kode 7B: 61, Copyright Lantmäteriverket. Medgivande Godkänt från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket N Skala 1: Fig.7 Kartan visar mitten av mätområdet. Längst till vänster finns Hakefjorden och till höger ligger fastlandet. The map shows the middle part of the sample area. To the left lies Hakefjorden and the mainland s to the right. Källa: Gula kartan, Kode 7B: 61, Copyright Lantmäteriverket. Medgivande Godkänt från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket

14 N 9 Skala 1: Fig.8 Kartan visar östra delen av mätområdet, fortsätting på fastlandet från figur 7. The map shows the eastern part of the sample area, extension of figure 7. Källa: Gula kartan, Älvängen 7B: 64, Copyright Lantmäteriverket. Medgivande Godkänt från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket

15 3. Metodik 10 Under perioden 25/9 till 10/ har jag använt 7 heldagar till fältarbete. Fältarbetet gick till så att jag körde bil till de olika sjöarna så nära jag kunde komma och gick sedan till sjön med hjälp av Gula kartan 1: och kompass. Väl framme vid sjön tog jag ett fotografi, antecknade fakta om terrängen runt sjön, tog ett vattenprov i en liten plastflaska, markerade sjön på en karta och mätte konduktiviteten med en konduktivitetsmätare (WTW LF ). Med konduktivitet menas att ju mer lösta joner ett vatten innehåller, desto lättare leder det elektricitet. Konduktivitetsmätaren anger ledningsförmågan i vattnet med enheten µs/cm, d v s mikrosiemens per centimeter. Vattenproverna förvarade jag i en kylväska i bilen under fältdagen och senare i kylskåp. Vattenprovernas kloridhalt analyserades sedan i ett laboratorium vid geovetarcentrum, Göteborgs Universitet, med hjälp av en spektrofotometer (Merck SQ 118). Proverna analyserades med metod enligt tillhörande manual. För att mäta klorid användes metod nummer 20 eller 21. Kloridhalten anges i mg/l, d v s milligram per liter. Uppgifter om nederbördsmängd och vindstyrka har jag erhållit från SMHI, samt från tidskriften Väder och Vatten. Sjöarna varierade i storlek från 12,5 kvadratkilometer till 0,4 kvadratkilometer. De flesta sjöarna är små (ca 0,5 kvadratkilometer) och har varken ett vattendrag som leder från eller till sjön. Dessa sjöar är därför direkt påverkade av luften och inte mycket av den omgivande markens vatten. Underlaget består av 70 olika sjöar. En del sjöar mättes före ett stort regn, varför de senare mättes om för att få samma utspädningseffekt som de övriga sjöarna av det stora regnet. I tre sjöar har svarta slangar iakttagits. Två av dessa sjöar 9 och 65 har hoppande värden och är således otillförlitliga. Slangarna kan föra förorenat vatten till sjön. För att bestämma avståndet från havet har en 0-linje dragits, varifrån det vinkelräta avståndet till sjön mäts. Jag valde att dra 0-linjen vid den yttersta punkten på Tjörns fastland, inom de 5 kilometer som utgör bredden på området. Denna punkt hittas vid Yttre Näset.

16 4. Resultat 11 Sambandet mellan kloridhalt och konduktivitet Som tidigare nämnts består saltet i havsvattnet till 54% av kloridjoner. Kloridhalten i de svenska insjöarna kommer nästan uteslutande från atmosfärtransporterat havssalt. Det kan dock också ha kommit från exempelvis vägsalt, eller mer troligt från grundvatten som kan ha fått höga kloridhalter från leror som under istiden varit täckta av havet (Bydén et al 1992). Enligt områdesbeskrivningen finns sådana områden på mitt mätområde. Dessutom kan saltet naturligtvis komma direkt från vittringen av berg. En av anledningarna till att kloridhalten mättes var att se om det finns ett samband mellan konduktivitetsvärdet och kloridhalten. För att se om man kan använda ett konduktivitetsvärde som ett mått på salthalten av vindtransporterat havssalt Kloridhalt (mg/l) Konduktivitet (µs/cm) Fig.9 Sambandet mellan konduktivitet och kloridhalt. The relationship between conductivity and chloride concentration. Diagrammet (figur 9) visar att det finns ett samband mellan konduktivitetsvärdet och kloridhalten, dock med vissa avvikelser. Om en sjö har hög konduktivitet och låg kloridhalt kan det bero på att det finns andra salter i sjön som inte kommer ifrån havet. Tex sjö nummer 27 som har konduktiviteten 219 µs/cm och kloridhalten 15 mg/l. Sjön ligger nära en väg och en möjlig orsak är förorening, t.ex. kväve, från bilar som färdas på vägen eller vägsalt. Det samma gäller för sjö nummer 41. Konduktiviteten är 177 µs/cm och kloridhalten är 13 mg/l. Den ligger nära en motorväg.

17 Sambandet mellan salthalt och avståndet från havet Enligt områdesbeskrivningen mättes salthalten om i de sjöar som undersöktes före det stora regnet den 29/9. Diagrammen nedan bygger på mätningarna som är gjorda efter regnet och sjöarna är då jämförbara. Konduktivitet 12 I diagrammen kan man se att det är så små variationer på konduktiviteten i sjöarna att man inte kan utläsa någon tydlig tendens. Trots detta finns en tendens i värdena. Figur 10 nedan visar hur konduktiviteten i sjöarna på Tjörn avtar, för att sedan öka igen närmast Hakefjordens kust. Konduktiviteten på fastlandet är högre i sjöarna längst ut mot kusten än de längst ut mot kusten på Tjörn. Konduktiviteten i sjöarna på fastlandet avtar sedan med avståndet från havet (figur 11). Avvikande värden är sjö nummer 65 med konduktiviteten 251 µs/cm och på avståndet meter från 0-linjen (figur 11). Till denna sjö kunde en svart slang iakttagas och konduktivitetsvärdena hoppar. Slangen kan eventuellt tillföra förorenat vatten till sjön. Sjö nummer 40 med konduktiviteten 372 µs/cm och meter från 0-linjen (figur 11). Denna sjö ligger vid en motorväg, som kan medföra förorening i sjön. Konduktivitet (µs/cm) Meter från havet (m) Fig.10 Kondktiviteten i sjöarna på Tjörn. The conductivity in the lakes on Tjörn.

18 13 Konduktivitet (µs/cm) Meter från havet (m) Fig.11 Konduktiviteten i sjöarna på Tjörn och på fastlandet. Hakefjorden finns mellan m och m från 0-linjen. The conductivity in lakes on Tjörn and the mainland.the strait Hakefjorden is between m and m from the zero line. Kloridhalt Kloridhalten i sjöarna är högre på Tjörn än på fastlandet (figur 12), vilket kan bero på att depositionen av lufttransporterat havssalt är störrre närmare havet än inåt land. Ur diagram 11 kan utläsas att konduktiviteten inte är lägre på fastlandets kust än på Tjörns. Det kan bero på att sjöarna på fastlandet är mer påverkade av sin omgivning som t.ex. att de står i förbindelse med grundvattnet, eller att de påverkas av vegetationen runt sjön Kloridhalt (mg/l) Meter från havet (m) Fig.12 Diagrammet visar sjöarnas kloridhalt i förhållande till avståndet till havet. The diagram shows the cloride concentration in relation to the distance to the sea in the lakes.

19 Summering 14 Figur nummer visar att saltspridningen mest påminner om figur nummer 4, där Hakefjorden producerar en del luftburet salt som sprids i både väst-östlig samt ost-västlig riktning. Andra faktorer som påverkar konduktivitet och salthalt Många sjöar avviker från övriga och det kan bero på en mängd anledningar. Jag skall här analysera en del. * 0-linje vid Yttre Näset. Eftersom strandlinjen inte är en rak linje blir det egentliga avståndet från en sjö och ut till kusten betydligt kortare än till 0-linjen. Å andra sidan kan sjön i vissa fall påverkas av små öar som ligger utanför 0-linjen. Sjön får då mindre salthalt, eftersom en del salt först avlämnas på ön. Sjö nummer 1 ligger 880 meter och sjö nummer 3 ligger 840 meter från 0-linjen. De ligger således nästan lika långt från 0-linjen. Utanför sjö nummer 1 finns öar som Bockholmen, Korsholmen och Ingegärdsholmen. Utanför sjö nummer 3 är det öppet hav. Detta visar sig på konduktiviteten och kloridhalten i sjöarna. Sjö nummer 1 har konduktiviteten 160 µs/cm och kloridhalten 25 mg/l. Sjö nummer 3 har konduktiviteten 208 µs/cm och kloridhalten 40 mg/l. Ett annat exempel är sjö nummer 10 och 15. Sjö nummer 10 ligger 2520 meter från 0-linjen och sjö numer 15 ligger 2680 meter, d v s de ligger nästan lika långt från 0-linjen. Avståndet till kusten är 500 meter för sjö nummer 10 och 1600 meter för sjö nummer 15. Därför är det inte konstigt att sjö nummer 10 har konduktiviteten 170 µs/cm och kloridhalten 29 mg/l medan sjö nummer 15 har konduktiviteten 80 µs/cm och kloridhalten 17 mg/l. * Topografin runt sjön För att se ifall salthalten beror på vad sjön ligger i för topografiskt läge jämförs sjöar som är omslutna helt av berg, utan direkt växtlighet runt omkring förutom enstaka träd (figur 13), med sjöar som ligger i skog (figur 14). Sjöar som har haft hoppande värden vid provtagningen och sjöar som ligger i en golfbana, som ofta utsätts för gödsling, utesluts ur denna jämförelse.

20 15 Fig.13 En typisk sjö som ligger i berg, sjö nummer 57. A typical lake located in the hills, lake number 57. Fig.14 En typisk sjö som ligger i skog, sjö nummer 19. A typical lake located in a forest, lake number 19.

21 16 För att skilja mellan ett högt och ett lågt konduktivitetsvärde valdes gränsvärdet 150 µs/cm. Hur många sjöar som är omslutna av berg som har ett konduktivitetsvärde över detta gränsvärde respektive under räknas. Likadant gjordes för sjöarna som ligger i skog. Det resulterade i följande tabell: Tabell 1. Antalet sjöar som ligger i skog respektive i berg och som har över respektive under 150 µs/cm i konduktivitet. Bergssjöar (st) Skogssjöar (st) över 150 µs/cm under 150 µs/cm 8 30 Tabellen visar att vindar med salt som inte hindras av träd lämnar mer salt i sjön än om träd finns i vägen. Ett tillägg som stärker teorin är att vattenproverna visar att kloridhalten är så låg i en del skogssjöar att det höga konduktivitetesvärdet måste bero på något annat, t.ex. förorening. Detta inträffar t.ex. i sjö nummer 41. Konduktiviteten är 177 µs/cm och kloridhalten är 13 mg/l. Sjö nummer 25 har konduktiviteten 183 µs/cm och kloridhalten 17 mg/l. Sjö nummer 27 har konduktiviteten 219 µs/cm och kloridhalten 15 mg/l. Många av de sjöar som endast är omslutna av berg är de sjöar som ligger närmast havet. Eftersom det är mer salttransport närmast havet skulle en förklaring till att bergssjöar har hög salthalt vara att de låg nära kusten och att det inte alls berodde på det topografiska läget. Flertalet av de skogssjöar som ligger ganska nära kusten visar dock på låga konduktivitetsvärden. T ex sjö nummer 26 med konduktiviteten 124 µs/cm och avståndet 900 meter från kusten. Därför bör det topografiska läget ha en del betydelse för saltavlämningen i sjön. * Sjöarnas storlek Jag har till största delen gjort mina mätningar i små sjöar utan något vattendrag som rinner till eller från sjön. I många fall kan man inte ens tala om en sjö, utan snarare en vattensamling, eller pöl. Jag har dock mätt konduktiviteten i 11 stycken stora sjöar och av dem kan jag inte utläsa något mönster som om det skulle vara lägre eller högre salthalt i dem. Kanske detta beror på att underlaget (11 sjöar) är för litet. Annars skulle en möjligtvis trolig förklaring vara att stora sjöar skulle ha högre salthalt än små, eftersom de ligger i ett tillrinningsområde. I min mätning är 10 av de 11 stora sjöarna, de sjöar som ligger längst bort från 0-linjen och därför borde de ha lägst salthalt med tanke på att salthalten avtar inåt land. Konduktivitetsvärdena i dessa sjöar är dock olika och varierar från 67 µs/cm till 159 µs/cm. Däremot är kloridhalterna genomgående låga i dessa sjöar vilket betyder att halten salt som kommer från lufttransporterat havssalt är låg. * Ett dagsregns betydelse För att få reda på vilken effekt en dag med mycket vind och även mycket regn får på konduktivitetsvärdet i en sjö genomförde jag en ommätning av sjö nummer 1-11 efter en blåsig och regnig dag. Skulle konduktiviteten öka p g a att blåsten piskade upp mer salt i atmosfären som senare avlämnas i sjöarna eller skulle konduktiviteten minska p g a att regnet skulle medföra en utspädningseffekt, var frågan jag ställde mig. Regnvatten har i södra Sverige en så låg konduktivitet som µs/cm (Bydén et al 1992). Sjö nummer 1-11 mättes innan söndagen den 29/9 som var en blåsig och regnig dag. Nederbördsmängden var den 29/9 18,2 mm regn i en regnmätare som sitter i Säby, den regnmätare som är närmast mitt mätområde. Uppgifter om nederbördsmängden har erhållits från SMHI. Normalt kommer det 10 mm regn en regnig dag.

22 17 SMHI lämnar också uppgiften att vindstyrkan under dagen var maximalt 19 m/s och minimalt 7 m/s. Denna mätning är gjord vid Måseskär. Torsdagen den 3/10 genomfördes en ommätning av sjö nummer I alla sjöar förutom en hade både konduktiviteten och kloridhalten sjunkit (figur 15). I den sjö (9) där värdena istället ökade iakttogs en svart slang som ledde ner till sjön. Mättes konduktiviteten precis vid den svarta slangen visades mycket höga värden och denna sjö bör därför uteslutas ur sammanhanget. Fig.15 Minskningen i konduktivitet efter regnet söndagen 29/9. The decrease in conductivity after the rain, Sunday the 29th of September. Ur diagrammet kan man se att under de förhållandena som den 29/9 innebär i vindstyrka och nederbördsmängd, sker en utspädningseffekt. Dock utan något samband med avståndet från havet. Detta visar att värdena i en sjö ganska lätt förändras. Av naturliga skäl kunde inte mätningarna i alla 70 sjöarna göras samtidigt och detta kan därför vara en av anledningarna till att värdena ibland avviker från de övriga i figur * Grundvattnets inverkan i sjöar. Normalvärden för konduktiviteten i svenska insjöar är µs/cm (Bydén et al 1992). Konduktiviteten i de 70 sjöar som jag har mätt faller inom ramen för dessa värden. De sjöar som ligger högt och är helt omgivna av berg påverkas inte av grundvatten. Bergssjöarna finns oftast närmast 0-linjen. Det är dock mycket troligt att en del av de sjöar som ligger lågt och i en skog gör det. Grundvatten har en konduktivitet i storleksordningen 400 µs/cm (Bydén et al 1992). Det betyder att grundvattnet är saltare än de flesta av de sjöar jag har mätt. Därför kan anledningen till en hög konduktivitet i skogssjöar som ligger långt in i landet vara att dessa sjöar är uppblandade med det saltare grundvattnet. Som exempel kan man jämföra sjö nummer 11 och 22. Sjö nummer 11 ligger 3040 m från 0- linjen och på 45 meters höjd. Den är omsluten av berg och påverkas alltså inte av grundvatten. Konduktiviteten är 132 µs/cm. Sjö nummer 22 ligger m från 0-linjen och på 10 meters höjd. Den ligger i skog och kan troligtvis påverkas av grundvatten. Konduktiviteten är 150 µs/cm. Sjöarnas klorihalt är samma, 19 mg/l. Den höga konduktiviteten i sjö nummer 22 kan således bero på uppblandning av grundvatten.

23 5. Diskussion 18 Figur 9 visar att det finns ett samband mellan konduktivitet och kloridhalt, inom det undersökta området. Sambandet är att om det är hög konduktivitet i en sjö är det också hög kloridhalt. Trots att det finns en del avvikelser kan slutsatsen dras att man i regel kan använda konduktiviteten som ett mått på deponerat havssalt i sjöar. I de sjöar som är belägna längst inåt land i det mätområde jag har valt gäller dock inte sambandet. Sjöarna har mycket låg kloridhalt samtidigt som de inte har fullt så låg konduktivitet. Detta kan bero på att saltavlämningen från luften är låg, men salt kommer även till sjön genom grundvattnet och vattendrag. I en del sjöar finns inget som helst samband mellan kloridhalt och konduktivitet. Detta inträffar i sjöar som ligger vid en golfbana och i områden med jordbruk. Golfbanornas gräsmattor saltas ofta och gödsel från jordbruket kan läcka ut joner till sjön. Ibland finns en svart slang som leder ner till sjön, med utsläpp av förmodligen förorenat vatten. Figur visar många avvikande värden och spridningen av värdena är stor. Det finns ingen tydlig tendens att salthalten avtar med avståndet från havet. Det finns det däremot i undersökningar som Olsson och Rickardsson (1993) samt Franzén (1990) gjort. Fig.16 Olssons och Rickardssons(1993) diagram över salthaltens avtagande inåt land i sydvästnordostlig riktning i småsjöar. Olsson s and Rickardsson s (1993) diagram of the salinity showing the decrease in southwest-northeast direction in small lakes.

24 19 Fig.17 Franzéns (1990) diagram över salthaltens avtagande i väst-östlig riktning på tallbarr. Franzéns (1990) diagram of the salinity on pineneedles as it decreases in west-east direction. Konduktiviteten i de sjöar i min undersökning varierade mellan 60 µs/cm och 513 µs/cm. I Olssons och Rickardssons B-uppsats i geografi varierade konduktiviteten mellan 168 µs/cm och 5370 µs/cm. Deras mätning är från April-Maj De värden jag har erhållit är betydligt lägre än de som redovisas i B-uppsatsen. För att reda ut anledningen till denna skillnaden jämfördes data ur tidskrifterna Väder och Vatten som utges av SMHI. På Nordkoster finns den regnmätare som är närmast Sotenäset. Vid Säve finns den närmaste regnmätaren till Tjörn som har data om regnmängden sommaren Tabell 2. Regnmängden våren 1993 på Nordkoster och sommaren 1996 i Säve. Nordkoster 1993 Regnmängd (mm) Säve 1996 Regnmängd (mm) Januari 60 Maj 134 Februari 43 Juni 53 Mars 9 Juli 43 April 30 Augusti 68 Summa 142 Summa 298 Genomsnitt per månad 35,5 Genomsnitt per månad 75,4

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Övergiven gård i Uggledal, Askim UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

FINNS DET SAMBAND MELLAN BRUNIFIERINGEN AV VÅRA VATTEN OCH SKOGSBESTÅNDET?

FINNS DET SAMBAND MELLAN BRUNIFIERINGEN AV VÅRA VATTEN OCH SKOGSBESTÅNDET? VATTEN Journal of Water Management and Research 70:113 118. Lund 2014 FINNS DET SAMBAND MELLAN BRUNIFIERINGEN AV VÅRA VATTEN OCH SKOGSBESTÅNDET? Is there a connection between brownification and standing

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3 MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Från Östernärke till Amerika

Från Östernärke till Amerika Sida 1 av 28 Från Östernärke till Amerika Utvandring från Asker, Lännäs och Stora Mellösa En jämförande analys under 1856-187, 1881-1895, 191-1915 Högskolan på Gotland HT 21 Kandidatuppsats i historia

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Information till besökare i Kebnekaiseområdet

Information till besökare i Kebnekaiseområdet Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin

Läs mer

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö 1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. MITT I NATUREN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer