Distriktsläkarens vardag
|
|
- Alf Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distriktsläkarens vardag Hur jobbar man på sin kammare? En kvalitativ intervjustudie. Specialistexamensuppsats 2010 Krister Åkesson, ST läkare allmänmedicin Handledare: Anette Forsberg leg sjukgymn. Med dr; Prof Peter Engfeldt Krister Åkesson ST läkare Pilgårdens VC Pilgatan Degerfors krister.akesson@orebroll.se ST handledare: Gunilla Stenninger
2 Sammanfattning Frågeställning Distriktsläkararbete präglas av mycket självstyrt och egenbestämt arbete. En stor del av sin vardag tillbringar distriktsläkaren bakom stängd dörr med bara sin patient som vittne för hans gärningar. Som utbildningsläkare får man i viss mån insyn genom medsittningar och handledning. Mycket av de andra kollegornas värderingar förblir dock dolda och framkommer inte i det vardagliga arbetet. Speciellt inom allmänmedicin blir det därigenom inte lika mycket kollegialt utbyte som i sjukhusmiljön där diskussion förekommer mer naturligt under ronder. När jag kommit en bra bit i specialistutbildningen märkte jag att jag kände mina närmsta kollegors stilar och värderingar. Redan de kollegorna på de närmast liggande vårdcentralerna kände jag knappast till. Hur ser de på sitt arbete? Hur planerar de sin mottagning? Hur trivs de med sitt yrke? Hur skulle jag själv organisera min vardag? Finns det smarta lösningar att ta med sig? Hur ser de på distriktsläkarens uppdrag? Hur använder de sina begränsade resurser vid en omättlig efterfrågan? Syfte Att på ett strukturerad sätt sammanställa arbetssätt och värderingar av distriktsläkarkollegor i mitt närområde som har kommit en bit i yrkeskarriären. Metod 5 distriktsläkare blev intervjuade med en semistrukturerad intervju om deras arbetssätt och värderingar kring allmänmedicin. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Svaren sammanställs och presenteras i denna uppsats. Slutsats Framgångsrika distriktsläkare i mitt närområde uppvisar en stor likhet i grundvärderingar och förhållningssätt. Dessa grundvärderingar är kongruent med internationella definitioner för allmänmedicin och de framgångsfaktorer man hittar i forskning om allmänmedicin. 1
3 Innehåll Sammanfattning 1 Distriktsläkarens vardag 3 Syfte 5 Material och Metod 6 Resultat 8 Diskussion 11 Litteratur 14 Bilagor 15 2
4 Distriktsläkarens vardag Distriktsläkararbete har alltid präglats mycket självstyrt och egenbestämt arbete. En stor del av sin vardag tillbringar den bakom stängda dörrar med bara sin patient som vittne. I det vardagliga arbetet har man få beröringspunkter även med sina närmaste kollegor. Under utbildningstiden som AT eller ST läkare får man några gyllene tillfällen att få insyn i det som sker bakom dessa stängda dörrar. Det sker vid medsittning där man som tyst observatör få delta i dessa möten och uppleva även det som inte kan beskrivas i ord eller som sker omedvetet. Handledningstillfällen ger möjlighet för reflektion och kalibrering av den egna kunskapen tillsammans med handledaren. Allmänmedicinen (AM) är ett mycket brett och omfattande område som hela tiden balanserar mellan det biomedicinska och holistiska synsättet. Mycket går ut på att hitta vad som är rimligt i enskilda individuella fallet. Att hamna rätt med denna balans kräver övning och upprepad avstämning med kollegor. Handledningen spelar en viktig roll för detta, svagheten är dock att kalibrering sker endast mot en enskild individ. Litteraturen ger en viss vägledning i frågeställningen om vad som händer mellan doktor och patient bakom stängda dörrar. Mc Whinney 1 ger en bra överblick över AM förhållningssätt, denna bok beskriver dock mest anglosachsiska arbetsförhållanden som skiljer sig från de svenska. F. Patterson 2 belyser vilka faktorer som kännetecknar kompetenta svenska distriktsläkare och fann sammanlagt 11 kompetensområden som beskrevs av patienter och doktorn. (Empati och sensitivitet, kommunikationsfärdigheter, kliniska kunskaper och vetskap, problemlösningsförmåga förmågan att solla det viktiga från det oväsentliga, personliga egenskaper (värme i kontakten, passionerad, innovativ), personlig organisation och administrationskunskaper, professionell integritet, hantering av press, hantera andra och temaarbete, juridisk etisk och politisk wakenhet, lärande och personligt utveckling.) Inte överraskande återfinns dessa kompetensområden både i den gamla och den nya målbeskrivningen för ST 34. Dessa målbeskrivningar är väldigt omfattande, inte lättgenomträngliga och speglar svårigheten av att omfattande beskriva det breda uppdraget. Går det att återfinna dessa kompetensområden hos mina kollegor i verksamheten runt omkring mig? 3
5 Jag kommer i fortsättningen att använda begreppet distriktsläkare (DL) som den personifierade befattningshavare varvid allmänmedicin (AM) används för den medicinska specialitet den ägnar sig åt. Andra författare som U. Holm 5 och B. Landström et al 6 har ingående belyst det inter och intrapersonella skeende under konsultationen. Båda framhäver patientcentrering, avskärmande av störningar under konsultationen, avböjandet att tar över ansvar från patienten, och värnandet av den egna integriteten. Dessa egenskaper är med fördel DL personliga stil, om inte bör de tränas in för att de anses väsentlig för framgång inom AM. Går det att återfinna egenskaper hos mina verkliga kollegor i verksamheten runt omkring mig? Det som är mindre beskrivet är vad som händer före och efter mötet. Hur förbereder sig distriktsläkaren på besöket, vad händer mellan besöken, hur mycket tid ägnas åt pappersarbete och hur organiserar man kallelser och väntelistan? Vad är kollegornas inställning till den aktuellt pågående kvaltitetsmätningsiver som kom i samband med Lagen om Vårdval? Eftersom arbetet inom AM bygger nästan uteslutande på möten med enskilda patienter är den kollegiala dialogen inte lika utpräglad som i sjukhusmiljön. Därför har man i bästa fall kännedom om de närmaste kollegorna på den egna vårdcentralen medan man endast kan gissa hur de andra i de närmast belägna vårdcentralerna gör. Hur jobbar de andra DL på vårdcentralerna nära mig? A. Andén 7 konstaterar att DL relaterar till interna normer och upplevd professionell consensus, men hur ser den ut hos mina kollegor i verksamheten runt omkring mig? Som nämnts ovan har flera studier fokuserat på innehållet av konsultationen mellan patient och DL och därmed konsultationsprocessen. CE Rudebeck 8 gjorde 1992 en omfattande analys av svensk primärvård och dess svårigheter. Där inbegriper han även de yttre faktorer med brist på specialister i AM och vad denna bristsituation leder till. Vad har hänt sedan dess? Den egna upplevelsen är att väldigt lite har förändrats. Kanske har bara entusiasmen för svenskt primärvårds framtida utveckling dämpats? A. Hansson 9 ifrågasätter delar av de gamla paradigmen. När samhället i alla år inte skapade de rätta förutsättningar för DL att leva upp till deras egna mål, är det kanske dags att rita om kartan? En del har lämnat tjänsten och jobbar inte kvar som distriktsläkare. Vissa har klarat sig och verkar trivas. Vad är de gemensamma faktorerna för de sistnämda? Har målsättningarna 4
6 förändrads hos kollegorna i verksamheterna nära mig? Hur ställer de sig till de kärnfaktorer som B. Landström 6 och F. Patterson 2 beskriver? Utöver dessa frågeställningar intresserar jag mig hur man rent praktiskt har lagt upp sitt arbete. Syfte Att få en fördjupad inblick i hur erfarna kollegor i det egna närområdet arbetar och ser på sitt vardagliga arbete. Hur lägger man upp sitt arbete? Hur tolkar man uppdraget? Hur kan man enligt deras tycke förbättra arbetssituationen? Hur ser de på framtiden? Strävar man efter de vedertagna AM huvudprinciper? 5
7 Material och metod Frågeställningarna grupperades i huvudområden och sedan formulerades frågor till en intervjuguide. Huvudområden i intervjuguiden innehåller Arbetssätt, Den yttre ramen, Tillfredställelse med arbete, Mål, Vidareutbildning, Kvalitetsarbete. Innehållet av frågemallen granskades och justerades med Gunilla Stenninger (GS). Samma intervjuguide användes för samtliga informanter. Efter ändamålsenligt urval blev 9 distriktsläkare från närliggande vårdcentraler tillfrågade om att deltar i en intervju om deras arbetssätt. Urvalet baserades på att de hade arbetat länge inom samma organisation och gentemot samma befolkning. Som referens användes GS kännedom om kollegorna i närheten. 2 distriktsläkare svarade inte på förfrågan som skickades via internmail. För 2 DL hann man inte genomföra de planerade intervjuerna i den planerade undersökningstiden. Alla intervjuerna genomfördes av KÅ på respektive läkares arbetsplats under mars Intervjuerna fördes semistrukturerad med hjälp av intervjumallen (Bilaga 1). Intervjuerna spelades in på digital bandspelare i sin helhet. Intervjumallen innehåller de frågor som bedömdes vara relevanta och delades grovt in i Arbetssätt, Den yttre ramen, Tillfredställelse med arbete, Mål, Vidareutbildning, Kvalitetsarbete. Samma intervjumall användes för samtliga informanter. Intervjuerna varade mellan 69 och 92 minuter. Informanterna var mellan 54 och 66 år gamla. 4 män och 1 kvinna intervjuades. De har varit specialister i AM mellan 17 och 32 år. Utvärderingen av intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt metoden som beskrivits av D.F. Polit och C.T. Beck 10, U.H. Graneheim 11 och B. Lundman 12 Som rubricerad nedan gjordes avvikelser från det ursprungliga protokollet för att begränsa arbetsinsatsen med hänsyn till arbetets inriktning och de resurser som står till förfogande. Efter genomförandet av intervjuerna avlyssnades inspelningarna upprepade gånger. Därefter gjorde KÅ en utskrift av innehållet där meningsbildande enheter skapas direkt vid utskrift utan att först skapa en ordagrann utskrift som är det brukliga förfarandet. Dessa utskrifter av kondenserade meningsenheter jämfördes sedan av GS med inspelningarna. Det lades speciellt uppmärksamhet på att meningsinnehållet har blivit överfört. I diskussionen framkom att alla ursprungliga meningar kunde återfinnas i den nedskrivna texten. I den vidare analysprocessen försåg KÅ sedan texterna med Kod och Etikett för att sedan efter upprepade genomgångar extrahera innehållet för analys. Etisk prövning bedömdes inte vara nödvändig då inga patienter deltog, allt deltagande skedde helt frivillig och utan några bindningar. Informanter informerades att utvärdering och 6
8 presentation kommer att ske anonymt även om det skulle kunna vara möjligt att känna igen personliga särdrag pga. av det begränsade urvalet. Utifrån undersökningens art bedöms ingen kunna ta skada av den. 7
9 Resultat Undersökningen visar på en stor homogenitet i grundvärderingar bland de undersökta DL. Samtliga ser sig som bestämda generalister och är beredda att försvara denna position mot angrepp från sjukhusspecialister och politiska beslut. Inga av de tillfrågade frånsäger sig ansvar från några delar av AM även om många har aktuellt eller tidigare under perioder lämnat ifrån sig Barnavårdcentral, Mödravårdcentral eller Sjukhemsansvar. Detta motiveras dock med ett mer rationellt arbetssätt sett från vårdcentralnivå och anses inte göra avkall på generalistperspektivet. Kontinuitet är den andra viktiga faktorn som framkom som det unika för AM. Något som man uppfattar att det saknas i den specialiserade sjukhusvården. Kontinuiteten ger trygghet för patienten och underlättar betydligt för doktorn som har gratis förkunskap och inte behöver börjar om på nytt. Kontinuitet beskrivs även som en kvalitetsfaktor för AM som man dock på senare tid inte längre har uppmärksammat eller premierat från beställaren. Informanterna ser DL som den självklara första instansen i sjukvårdsystemet vid fronten. De påpekar det unika med att bedöma oselekterade patienter människor som bär på krämpor och sjukdomar och kunna skilja i symptombruset i befolkningen för att kunna göra en första sortering och bedömning. Vad som är oro, vad som är allvarlig sjukdom, vad som är lättare sjukdom, vad som är annat Avgränsning är ett annat motiv. Det förekommer tydligt hos alla informanter, det som kan skiljer är strategierna för avgränsning. Alla intervjuade läkare poängterar vikten av att separera privatlivet från arbete. T ex undviker någon att umgås med kollegor på fritiden. Flera har sökt sig till fritidsaktiviteter där man får vara för sig själva, för att arbetet kan göra att man kan blir ganska trött på människor. Avgränsning i vardagen sker t ex i att man håller sig till veckoarbetstiden eller begränsar bokningsbara tider. Alla har en sjuksköterska (Ssk) som förfilter för kontakt och på det viset avgränsar man enklare besvär till Ssk vård. Det råder delade meningar om utökat Ssk ansvar. Man befarar att detta ändå leder till ökat konsultationsbehov av Ssk, och dessutom skulle detta kunna förstöra den grundläggande generalistrollen. Telefontillgänglighet avgränsas på olika sätt. Vissa besväras inte av en helöppen telefon, andra har Ssk bokat telefontid, till sist har en informant ingen telefontid alls som någon annan 8
10 kan boka. Motiveringen är att det brukar bokas fel ärenden som inte går att lösa och som skapar därmed ett arbetsmiljöproblem. Flera informanter tar upp att det ingår i uppdraget som DL att inte prioritera förrän man har bedömt patientens problem. Gränsen mot egenvård kommer därför aldrig att kunna flyttas genom ökat upplysning och information av befolkningen. Även välupplysta patienter kommer att vilja söka om en second opinion hos sin förtrogne DL. Konsultationen beskriver alla i termer av patientcentrerad konsultationssätt. Någon informant har ändrat den till detta konsultationssätt under yrkeskarriären efter en konsultationskurs som han uppfattar som Vändpunkt i att vara doktor. Andra har lärt sig den stilen från början. Man öppnar vanligen konsultationen med helöppna frågor och låter den fria berättelsen flöda Vissa frångår dock det patientcentrerade konsultationssätt i joursituationen för att spara tid och begränsa, andra anser att det ändå blir snabbast så och behöver sällan sätter gränser för mer gränslösa patienter. Alla informanter använder sig av en mycket begränsad väntelista för besök. Samtliga uppger att ha väntelistan i balans. Två kollegor överlämnar helt åt patienterna att höra av sig vid behov. Endast i speciella fall med nedsatt autonomi sätts patienten upp på väntelista för långsiktiga återbesök. Väntelistan används endast som en buffert när tider för planerade besök tillfälligt inte räcker till. Diabetespatienter förses med en påminnelselapp där man skriver ungefär datum för nästa kontroll. För alla andra patienter finns det regler hur Ssk skall agera när de hör av sig för t.ex. receptförnyelse. Man har använd detta system i många år och tycker att den bara har fördelar. Två andra kollegor har strikta regler för vilka patienter som skall sättas upp på väntelistan. Dessa listor omfattar ca 25 patienter per månad och brukar kunna kallas på avsatt tid. Återbesök för kontroller hanteras genom halvakuta tider och finns att boka 1-2 veckor framåt. Även den sista kollegan har reducerad väntelistan avsevärt, men sätter upp vissa patienter för att de förväntar sig att bli kallad rutinmässig. Teamsamverkan i någon form har samtliga informanter. Alla har samarbete med diabetessköterskan och många har de psykosociala team tillsammans med kurator och eventuell sjukgymnaster. Samtliga upplever sig nöjda med detta teamarbete och tycker att den har en avlastande funktion. Man upplever att dessa samarbeten är kvalitetshöjande för patienten eftersom teammedlemarna har olika kompetenser som kompletterar varandra. En kollega uttrycker irritation över att behöver handleda diabetessköterskan för patienter han inte 9
11 känner till pga. av en läkarbristsituation. Alla upplever att de är och vill vara huvudansvarig i teamet. Ingen kan föreställa sig ett teamupplägg med Ssk som huvudansvarig och DL som konsult. Detta skulle vara emot AM huvudprinciper. Vidareutbildning bedriver få på ett systematiskt sätt, endast en hade en plan för fortlöpande vidareutbildning. För de flesta har möjligheterna varit begränsade pga. verksamhetskrav. Som grundregel bevakar man de inkommande utbildningsofferter och väljer det som passar en bäst. Behovet upplevdes generellt som litet, flera uttryckte att man lärde och uppgraderade sig bra genom arbetet fram för allt av sina patienter. Flera uppgav att de lär sig mycket relevant av skönlitteratur, teater eller dagstidningar. Den dagliga informationskällan är främst datorn där man använder en lokal informationssammling på intranät. Många lär sig mycket nytt genom återkommande falldragningar och kollegial utbyte på den egna vårdcentralen. Böcker har en väldigt liten betydelse och användes sällan. Kvalitet i allmänmedicin var svår att definiera med enkla ord. Flera uppgav att kvalitet är inte bara att vara snäll och behaga patienten. Många vände sig emot enkla statistiska mått som surrogatvariabler för förment kvalitet. Ingen hade principiella invändningar mot kvalitetsmätningar. Om man mäter så kräver man dock att mätningarna måste vara relevanta, valida och reliabla. Detta är speciellt viktigt om de skall publiceras och användas som jämförelse. Man uppger att man saknar mätning av kontinuitet som man anser som en väsentlig parameter i AM. Bemanningssituationen i primärvården uppges av samtliga som problematiskt och det största problemet för svenskt allmänmedicin. Tillräcklig bemanning anses som förutsättning för att kunna leva upp till sin egen målbild. Alla förutom en ansåg att de hade en så bra bemanningssituation på sin egen arbetsplats att den medgav att leva upp till sin inre målbild av bra allmänmedicin. Ingen förväntar sig att bemanningssituationen kommer att förbättras i en snar framtid. Därför bör huvudmannen se till att de befintliga DL har en så bra och hållbar situation som möjligt. 10
12 Diskussion Undersökningen visar att de centrala begreppen för AM som finns definierat av WONCA 13 även återfinns hos intervjuade informanterna med lång yrkeserfarenhet och bekräftar att de är allmängiltiga och inte bara tomma ord. De 6 kärnkompetenser (Primärvårdsperspektiv, patientcentrerad arbetssätt, specifika problemlösningsfärdigheter, allsidig angreppssätt, samhällsansvar, holistisk angreppssätt) nämns av alla. Skillnader ligger i hur man praktiskt lägger upp arbetet i vardagen och hur man tar hjälp av andra yrkeskategorier. En klar strävan ligger i att i det möjligaste överlåta åt patienten att styra kontaktbehovet vid kroniska sjukdomar. Man upprätthåller kallelsesystem endast när man är tvungen som t ex för diabetespatienter, eller när detta underlättar arbetsflödet som t ex för fortsatta sjukskrivningar. Fyra informanter har haft en längre tids balans i sina åtaganden och kopplar detta till en tillräcklig och stabil bemanningssituation, samtliga är mycket tillfreds med sitt arbete. Men även i denna situation krävs en konsekvent bevakning av gränserna för att inte äventyra situationen. Ett tydligt uppdrag till ansvariga är att skapa dessa förutsättningar för en fungerande framtid. Informanterna i denna studie har inte varit lika kluvna inför teamarbete som hos A. Hansson 9 Möjligen har det skedd en attitydförändring över tid, det är dock oklart om formen av teamarbete är jämförbara mellan dessa två undersökningar. Även här tar informanterna dock tydligt avstånd ifrån att blir enbart konsult åt annan yrkeskategori man vill har den direkta patientkontakten. Genom att blir konsult skulle man tappa det grundläggande generalistperspektivet. Man upplever sig i teamen som ledare och huvudansvarig. Teamen upplevs här som avlastande för doktorn och kvalitetshöjande för patienten då de olika yrkeskategorierna kompletterar varannan. Motivet att balansera som A. Hansson beskriver i sin första delstudie går även här att återfinna. Det verkar finnas alltid två yttre gränser däremellan varje beslut måste balanseras efter individuellt övervägande. Exempel för detta är Patientens agenda i fokus vs Att har personliga principer Att låta patienten berätta fritt vs Att inte låta det svämma över Efter genomförandet av intervjuerna publicerades B. Landström 14 en studie med liknande innehåll där man undersökte en liknande målgrupp med gruppintervjuer istället för individuella. Resultaten av denna studie är snarlikt den aktuella undersökningen vilket bekräftar resultaten är valida. Det som skiljer är att B. Landström har ett större underlag som 11
13 tillät en uppdelning av resultaten i två huvudgrupper professionellt beredskap och arbetssätt något som denna studiens mindre underlag inte tillåter. Påfallande är att böcker som kunskapskälla har nästan helt ersatts av datorn. En informant har nästan fullständig rensat ut samtliga böcker ur sin expedition, andra har de kvar men använder de knappast i vardagen. Många nämner centralt upplagda vårdriktlinjer i intranät som sin huvudsakliga faktakälla utöver det som de lär sig av arbetet med sina patienter. Samtliga informanter uttrycker en stor ambivalens gentemot kvalitetsmätningar, inte emot att kvalitet mäts på något vis men man påpekar problemet med tillförlitliga parametrar som verkligen håller. De delar därmed I. Heath 15 uppfattning det är lätt hänt att man missa målet med kvalitetsmätningar. En informant uttrycker också svårigheten att applicera evidensbaserade riktlinjer i allmänmedicin. Varje möte är så unikt och överenskommelsen med patienten är viktigast. Mycket i verkligheten är inte lika bra definierad som i vårdriktlinjer, då spelar sunt förnuft och kännedom om patienten över tid starkare roll Han ger därmed uttryck för den kritiken mot den mekaniserade robotmedicin som ofta framförs av L. Getz 16. Sammanfattningsvis återfinns de grundläggande AM principer även hos de kompetenta DL i mitt närområde. Det märks inga väsensskillnader mot de i litteraturen beskrivna kompetenser av DL. Dessa kärnkompetenser verkar vara allmängiltiga och bestå över tid. Att ingå i teamarbete är ingen motsättning till att vara generalist så länge man behåller huvudansvaret. Kvalitetsmätningar behöver fokusera på dessa allmänmedicinska kärnkompetenser för att ger en rättvis bild av AM. Undersökningen gav en fördjupad inblick i 5 kompetenta DL arbetssätt och hjälper till att ger förståelse för vad som är det unika innehållet i detta yrke. Metoddiskussion I denna undersökning gjordes avsteg från det ursprungliga förfarandet i kvalitativ textanalys där man som första steg vanligen först skapar en verbatim utskrift av intervjuerna. Syftet med detta var att för det ena att spara tid och resurser i denna begränsade undersökning och för det andra kringgå de kända svårigheterna, då även ordagranna utskrifter riskerar att vara en felkälla i analysen när den muntliga texten överförs till text. Detta förfarande kan ytterligare motiveras med att samma undersökare som genomförde intervjun också utförde denna kodningsprocess samt att en validering genom GS kunde i en genomgång bekräfta den korrekta kodningen i meningsbildande enheter direkt från den muntliga intervjun. En annan 12
14 fördel med denna förenklade kodningsprocessen är att man genom att låta samma undersökare som genomförde intervjun göra kodningen, inte går miste om det implicita nonverbala som annars går förlorat vid endast audioinspelning och senare ordagrant utskrift. En svaghet som uppdagades under analysprocessen var att man ibland behövde går tillbaka till inspelningarna. Detta var nödvändigt för att klargöra den djupt liggande innebörden av vissa meningsbildande enheter. Eftersom inspelningar föreligger i digital form var de dock lättillgängliga och enstaka ordagranna utskrifter av nyckelmeningar kunde utfärdas i efterhand. Nackdelen är att detta förfarande avviker från det vedertagna, i det aktuella fallet bedöms dock fördelarna att överväga och har troligen inte påverkat slutresultatet. Undersökningen begränsas till endast 5 informanter där urvalet har varit styrt av den faktiska tillgången till informanter i ett begränsat område. Urvalet har möjligen ytterliggare styrts till förmån av villiga deltagare. Resultaten visar en dock stor svarshomogenitet när det gäller grundvärderingar för sitt yrke och återspeglar den grundkompetenser som finns hos och stämmer därmed väl överens med det som finns beskrivet i litteraturen och man kan därmed ändå härleda en representativitet. Könsfördelningen blev inte jämt men lät sig inte påverkas. Med tanke på den begränsade omfattningen av denna undersökning bedöms att könsskillnader i svaren inte fått någon märkbart genomslag. 13
15 Litteratur 1. Mc Whinney IR. Familjemedicin. Lund: Studentlitteratur; Patterson F, Ferguson E, Lane P, Farrell K, Martlew J, Wells A. A competency model for general practice: implications for selection, training, and development. Br J Gen Pract. 2000;50: SFAM. Målbeskrivning ST. Allmänmedicin SFAM. Målbeskrivning ST ny. Allmänmedicin Holm U. Många läkare brister i professionell medvetenhet, Det räcker inte att vara snäll. Läkartidningen. 1995;92: Landstrom B, Rudebeck CE, Mattsson B. Working behaviour of competent general practitioners: personal styles and deliberate strategies. Scand J Prim Health Care. 2006;24: Anden A, Andersson SO, Rudebeck CE. To make a difference--how GPs conceive consultation outcomes. A phenomenographic study. BMC Fam Pract. 2009;10:4. 8. Rudebeck CE. General practice and the dialogue of clinical practice - on symptoms presentations and bodily empahty. Scand J Prim Health Care (Suppl 1) Hansson A. Nya utmaningar, gamla strategier-om distriktsläkares yrkesroll och attityder till samarbete Polit DF, Beck CT. Nursing research : generating and assessing evidence for nursing practice. 8th ed. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/lippincott Williams & Wilkins; Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004;24: Lundman BHGU. Kvalitativ innehållsanalys. In: Granskär M H-NB, ed. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur; Europe WONCA. The European definition of general practice/family medicine. Barcelona: WHO Europe Office Landstrom B, Mattsson B, Rudebeck CE. Attributes of competence -- on GPs' work performance in daily practice. Scand J Public Health. 2009;37: Heath I, Hippisley-Cox J, Smeeth L. Measuring performance and missing the point? BMJ. 2007;335: Getz L. A matter of heart: the general practitioner consultation in an evidence-based world. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2003;21: Anden A, Andersson SO, Rudebeck CE. Concepts underlying outcome measures in studies of consultations in general practice. Scand J Prim Health Care. 2006;24:
16 Med tack till Min ST handledare Gunilla Stenninger som aldrig gav upp i att pusha mig vidare. Jag tackar mina informanter som så välvilliga har ställd upp med sin tid och har velat dela med sig sina kunskaper om vårt yrke. Jag tackar mina vetenskapliga handledare Anette Forsberg och Peter Engfeld som hjälpte på den långa vägen från fantasi verklig genomförande. Bilaga Frågemall: Kön, Ålder, läkarexamen, specialist sedan, specialistexamen, andra specialistutbildningar, andra meriter. Tjänstgöringsgrad, andra sysslor. Vad är allmänmedicin för Dig? Vad är det unikt allmänmedicinska? Tycker Du att Din inre målbild sammanfaller med Din tjänst? Avgränsar Du den på något vis? I tid, patientantal, utesluter Du något? Har Du ett helhetsansvar för en given befolkning inkl. Äldre, MVC, BVC, Gyn? Kan Du namnge några förebilder? Är Du en superspecialist eller en generalist? Beskriv Din vanligaste konsultation. Patientcentrad? Läser Du journalen innan? Tar du med frågor i patientmötet? Öppnar du med bokningsrubriken eller låter patienten öppna skälv. Vilken inflytande har riktlinjer och rekommendationer? Är det skillnad mellan planerade, akutbesök, jourmottagning? Hur bevarar Du patientens autonomi? Tycker Du att du är unik person i relation till Pat? Eller ser Du Dig som en utbytbar service provider av landstinget. Hur brukar Du löser konflikt mellan patientens önskemål, Dina värderingar och centralt uppsatta mål? Hur kan man komma i kontakt med Dig? Egen telefontid, öppen telefon? Mail? Är Du lättillgängligt? Vilka hinder finns? Har Du en väntelista? Hur använder du den? Vem hamnar (inte) på den? Hinner du med Din lista? Gör Du medvetna prioriteringar mellan sjukdomsgrupper? Hur många patienter träffar du per år? Hur många är listade på Dig? Hur stor bör listan vara? Andelen akutpatienter? Hur många timmar administration per vecka? Signerar du alla poster? Har du administrativ hjälp? (Kallelser, bokning) Hinner du med tidschemat (bokningsschema)? Dikterar du inom tidsramen och avslutar patienten i regel på bokat tid? Har Du det tidsschema Du önskar. Gör Du raster på avsett tid. Får Du rätt patient på rätt tid? Blir du störd eller avbruten under konsultationen? Finns det spärrar att minskar det? (Röda lampan?) Finns det accepterade och irriterande avbrott? Ingår du i arbetsteam? (Diabetes, Astma, Hjärtsvikt mm) Vad är Din roll i team. Nöjd med detta? Får Du göra det relevanta arbetet? Tycker Du att Du tappar kontakten? Handlägger Du kända eller okända patienter på det viset? Gör du ett eget medvetet kvalitetsarbete på den egna vårdcentralen? Kontroll över satta diagnoser, behandlingar, förskrivningsmönster? Har Du specialuppdrag? Gör du något vid sidan om Ditt vanliga arbete, t ex forskning, facklig engagemang, SFAM, ledning. På vilket sätt är du delaktig i det lokala utvecklingsarbetet på vårdcentralen? Hur bedriver Du Din professionella utveckling? Utvecklingssamtal? Gör det en medveten inventering av Dina kunskaper? Kurser, Antal? Vilka är Dina viktigaste kundskapskällor till vardags? Saknar Du utbildningstillfällen i vissa områden? Finns begränsningar genom verksamhetens krav? Ingår Du i ett kollegialt utvecklingsnätverk med regelbundna träffar. FQ, Balint, Diskussionsgrupp? Använder Du särskilda strategier för att klara Din vardag? Är Du nöjd med Ditt yrkesval? Finns det något som behöver förändras? Tror Du att du kan utvecklas på den arbetsplatsen Du är, har Du möjligheten att utforma den efter Dina behov? Vad betyder kvalitet i allmänmedicin för Dig? Hur borde man mäta kvalitet i allmänmedicin? Ger organisationen Du befinner Dig i incitament till patient läkarkontinuitet? Tycker du att kontinuiteten är en vinst även för arbetsgivaren? Hur kan man råda bot på distriktsläkarbristen? Hur anser Du att på vilka kriterier en DL skall lönesättas. Hur vänder man på nedåtspiralen? 15
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merMetodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merUppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg
2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merSammanställning träff 6
Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merTvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15
Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merInstitutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merPraktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs mer23 MAJ 2014. Kompetensprofil
Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merÅHUS. I området finns tre äldreboenden med sammanlagt 100 platser samt ett gruppboende som vårdcentralens läkare har medicinsk ansvar för.
ÅHUS Vid mynningen av Helge å, på Skånes östkust, 17 km från Kristianstad, där kilometerlånga badstränder breder ut sig ligger Åhus, en pärla vid havet. Här finner vi en medeltida stadskärna med många
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merSamtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Läs merFrån läkarsekreterare till vårdadministratör
Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merRättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merAtt handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12
Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merViktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment
Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs merSpecialistexamen i allmänmedicin år 2015-2016. Instruktion för examinand.
Specialistexamen i allmänmedicin år 2015-2016. Instruktion för examinand. Detta ingår i examen: Anmälan Inlämnad senast 31 augusti 2015. Anmälningsblankett finns på hemsidan www.sfam.se. Du får en examinator
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Höstterminen 2011. Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5
STUDIEHANDLEDNING Höstterminen 2011 Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35 Södersjukhuset hiss D plan 5 1 VÄLKOMMEN TILL KUA ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT ARBETA TILLSAMMANS Interprofessionell utbildning
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merRapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merAcceptera inte MTRs lönesänkning!
Mitt i City - Bladet som vägrar hålla tyst! Nummer 1 2010-10-17 Ansvarig utgivare: Tim Söderström Prenumeration: tim@timsoderstrom.se Webbplats: timsoderstrom.se Acceptera inte MTRs lönesänkning! Mot bakgrund
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs mer