Våra ekologiska fotavtryck

Transkript

1 Våra ekologiska fotavtryck Information om människans påverkan på vår miljö Du äter palmolja varje dag utan att veta om det Varifrån kommer din lunch, egentligen? Jätteräkor en läckande läckerhet Törstiga jeans! Varför blir det varmare? Öppna och läs mer

2 Bananblomma Foto: WWF-Canon Mauri Rautkari Vårt sätt att leva Alla kan vara med och göra förändringar! Vi gör det varje gång vi handlar mat och kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller köper nya möbler. Vi sätter ett mindre eller större fotavtryck på jorden. Det handlar inte om din skostorlek 39 eller mina 46:or utan om den negativa påverkan på jordens naturresurser som människans konsumtion medför. Låt mig ta ett exempel. Du köper ett par helt vanliga jeans. Vid produktionen av dina jeans har det gått åt i genomsnitt liter sötvatten. Vattnet används vid bomullsodlingen och tillverkningsprocessen. Detta vatten blir dessutom starkt förorenat av exempelvis bekämpningsmedel eller andra kemikalier innan det rinner ut i havet. Det är förstört för annan användning. De största fotavtrycken åstadkommer vi som bor i jordens rikaste länder vi som har råd att konsumera mycket. Ett stort problem är att våra fotavtryck ofta hamnar i fattigare länder, där vi hämtar de naturresurser som sedan omvandlas till varor. Tropikskogar på Borneo skövlas till förmån för plantager av oljepalmer. Palmoljan används i våra livsmedel. Enorma mängder fisk utanför Namibias kust görs om till foder för djuruppfödning i Europa etcetera. Den här tidningen handlar om våra ekologiska fotavtryck, som idag är så stora att vi just nu ser ut att använda 30 procent mer naturresurser än vad jorden förmår återskapa. Så kan vi inte fortsätta. Det positiva är att det här går att ändra, och att vi alla kan vara med och skapa förbättringar. Ett viktigt sätt är att bli mer medvetna konsumenter och välja miljö Lasse Gustavsson Generalsekreterare jeans vatten energi frukost skola mobiltelefon parkering TV ris möbler märkta produkter. Ett annat är att ställa krav i butiker och på politiker. Det kräver ökad kunskap och i den här tidningen hittar du mycket information, som kan öka din kunskap! flygplats värme tröja hus Foto: Elisabeth Ohlson Wallin middag el gata potatis bomull mat blir ekologiska fotavtryck i naturen Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar desto mer påverkas allt levande omkring oss. Vårt sätt att leva gör att vi vill ha mycket mat, kläder och förbrukningsvaror. Denna livsstil sprider sig nu till allt fler människor i andra länder. Detta innebär att ännu större och fler områden blir förvandlade till produktionsområden. Nyare, bättre, mer! Fler människor behöver nya och bättre mobiltelefoner, bilar och datorer. Vi äter mer kött och de globala gränserna för vad vi kan äta blir allt suddigare nu kan vi hitta exotiska konserver, fiskar och frukter i vår närmaste mataffär! Vad man ofta inte tänker på är hur detta påverkar vår natur, nära eller långt bort. Samtidigt är det bra att vi i Sverige har ett handelsutbyte med länder i olika världsdelar. Mycket av det vi importerar ger viktiga exportinkomster till fattiga länder. Varan färdas en lång väg Det ekologiska fotavtrycket är det spår som vår livsstil lämnar efter sig i naturen. En banan som vi äter har till exempel blivit odlad på ett område i Mellanamerika där man har behövt hugga ner tropiska skogsområden för att bereda plats för rader efter rader av bananplantor. Plantorna har sedan krävt bekämpningsmedel, vatten och Hur vi påverkar vår värld styrs av våra dagliga handlingar och val. Dessa val har sedan betydelse för hur stort vårt fotavtryck blir. All mat du äter har, innan den kommer på ditt matbord, rest genom produktionskedjor och länder. Alla produkter har sin historia. konstgödsel för att kunna växa. Efter skörden har de fraktats flera tusen mil i stora lastfartyg som kräver energi för att du slutligen ska ha bananen i din hand, färdig att ätas. Denna kedja av markberedning, plantering, underhåll, skörd och transport av bananen har påverkan på den närliggande miljön. Det finns många andra varor vilkas komplexa livscykel liknar bananens. Konsumtion sätter avtryck Man kan, genom vissa matematiska beräkningar, omvandla den påverkan som en vara har till den mark som behövs för att den ska kunna produceras och distribueras. Alla matvarors produktionskedja kan översättas till hur mycket mark och vatten som krävs för dess produktion detta blir då våra matfotavtryck. På samma sätt kan man göra med energifotavtryck hur stort område behövs för mitt energibehov? Vårt totala fotavtryck är summan av alla olika fotavtryck. Om alla människor på jorden får samma levnadsvanor som vi i Sverige, skulle vi behöva tre jordklot. Tre jordklot skulle behövas Vi lever redan nu mycket över vad naturen kan producera. Svenskarna förbrukar fler varor och mer energi per individ än den genomsnittlige konsumenten i länder som Brasilien, Kina, Nigeria och Indien. Detta är ohållbart om man tänker på framtiden. Befolkningen ökar hela tiden och fler och fler människor höjer sin levnadsstandard med ännu större krav på energitillgång och produkter. Om man skulle omvandla vår påverkan till hur stort område på Hur stort är ditt fotavtryck? + När du står vid busshållplatsen i stället för att sitta i bilkön har du, medvetet eller omedvetet, gjort ett val som har en viss påverkan på vår omgivande miljö. Man kan dela in de basbehov vi människor har i olika delar för att på så sätt visa hur dessa delar förhåller sig till varandra. Hur stor bit av ditt fotavtryck består av energi till exempel? Om du tar bilen till skolan eller jobbet varje dag kanske denna del är lite större än grannens som cyklar till arbetet på morgnarna? jorden som behövs för att tillgodose alla behov som vi har, så behöver varje människa i Sverige drygt fem hektar. Detta är vårt ekologiska fotavtryck. Fem hektar kanske inte låter så mycket, men om alla människor på jorden får samma levnadsvanor som vi, skulle vi behöva tre jordklot. Livsstilen i USA kräver nästan fem jordklot! Men det har vi ju inte Konsumtion här, inverkan där Varför ser vi inte vad som händer med jorden? Förklaringen är att mycket mark, luft och vatten, som förstörs tillsammans med många av de växter och djur som utrotas, finns på helt andra platser på jorden. Vår konsumtion här har inverkan på miljön där. Därför ser vi inte vad vi faktiskt förstör med våra levnadsvanor. Dessutom kan det vara svårt, för att inte säga omöjligt, att veta vad som faktiskt ingår i olika matvaror och andra produkter. För att kunna förändra ditt fotavtryck måste du veta vad som påverkar dess storlek och vad för slags avtryck du gör. Denna tidning ger några exempel på vilka spår du lämnar efter dig i naturen både här hemma och på andra sidan jorden och att du kan förändra dem, lite i taget, med ganska enkla medel! 2 våra ekologiska fotavtryck

3 Foto: Canon/Eduardo Ruiz Vad då palmolja? Men det äter ju inte jag! Foto: WWF-Canon/Michel Terrettaz (orangutang) och Alain Compost (sumatratiger), WWF/Gerald S. Cubitt (asiatisk elefant) Vi äter faktiskt palmolja varje dag. Många produkter där det står vegetabiliskt fett på förpackningen innehåller palm olja. Visste du att stora skogar i tropikerna huggs ner för att palmolja ska kunna exporteras till Sverige? Globalt ökar efterfrågan dessutom för bränsle och drivmedel. I livsmedel och hudkräm Av oljepalmen kan man få palm olja, palmkärnolja och palmkärnmjöl. Palmolja används främst som mat olja och som ingrediens i livsmedel men olja från oljepalmen kan också finnas i din hudkräm och i annan kosmetika. Du kan också hitta det i rengöringsmedel, tvättmedel och vid framställning av kemikalier. Oljepalmodlingarna ökar Oljepalmen kommer ursprungligen från Afrika men planteras nu på många håll i världen, främst i Sydostasien med Malaysia och Indonesien som främsta palmoljeexportörer. Odling av palmolja ökar nu på många håll i världen och håller på att ersätta sojaodlingen som den främsta oljeproducerade grödan. Sojaproduk tionen har fördubblats på tjugo år me dan produktionen av palmolja har femfaldigats under samma tid! Palmkärnmjöl till djurfoder EU är den största konsumenten i världen av palmkärnmjöl till djurfoder med mer än tre fjärdedelar av den globala importen. Sverige importerar sin palmolja huvudsakligen från Malaysia och Indonesien. Tillsammans med lokalbefolkning och olika nätverk försöker WWF utforma skyddsområden för djuren. Från myllrande liv till monokultur Ökningen av palmoljeodling har medfört att stora områden med tropisk skog har skövlats. Miljön påverkas hårt när man planterar oljepalm där det förr växte tropisk skog. Den biologiska mångfalden i de ursprungliga tropiska skogarna ersätts av artfattiga monokul turer. När man kalhugger ett område till förmån för en plantering överlever nästan inga arter som ursprungligen finns i en tropisk skog. Inte bara naturen trängs undan Man bränner ofta skogen för att röja och det orsakar att annan skog intill också brinner eller påverkas av branden. Grundvattnet blir giftigt på grund av alla bekämpningsmedel som används och näringsämnen frigörs vid markberedning. Kalhuggningen blottlägger också jorden och gör den mer känslig för erosion, vilket leder till att mer slam och jord samlas i vattendrag som leder ut i havet. Men odlingarna påverkar inte bara växter och djur, många människor lever i och av regnskogen. Stora bolag lägger beslag på mark som i årtusenden nyttjats av ursprungsbefolkningen. Dessa människor kan då inte längre vara självförsörjande. Vart ska de ta vägen? Plantager måste även ha socialt hållbara villkor för dem som arbetar där. Orangutangen på Sumatra Under de senaste hundra åren har populationen av orangutanger på Sumatra reducerats med cirka 90 procent. Omställningen av den tropiska skogen, och för små och splittrade rester av orörd skog, gör att orangutangerna får mindre och mindre livsutrymme. Fortsätter denna trend kommer orangutangen på Sumatra att vara utrotad inom tio år! Den asiatiska elefanten Det finns uppskattningsvis mellan och viltlevande asiatiska elefanter kvar. Dessa elefanter är starkt tillbakapressade på grund av ökad mänsklig aktivitet och söker sig in på plantagerna i brist på egna områden att röra sig i. Plantageägarna ser elefanterna som skadedjur och dödar dem. Denna konflikt har på senare år blivit ett större hot mot elefantens överlevnad än tjuvjakten på betar. Du kan bidra Vems är då ansvaret? Ett stort ansvar ligger på återförsäljare, banker och investerare som har möjlighet att direkt eller indirekt kunna ställa krav på hur produ konsumenter göra något? Ja, visserligen är det många gånger svårt som konsument att veta vilka produkter som innehåller palmolja. Ofta står det bara vegetabiliskt fett på innehållsdeklarationen eftersom fettsammansättningen kan variera beroende på tillgång och pris på olika fetter. Olje palmen är en mycket produktiv olje växt som ger mycket olja i förhållande till hur mycket plats, vatten och näringsämnen den kräver. Den ger också länder viktiga exportinkomster och en bojkott är inte att föredra. Välj ekologiska produkter Vi måste påverka investerare och större bolag att välja bättre odlingsalternativ. Alternativ som är både socialt och ekologiskt hållbara. Då kan till slut den förändring som är på gång bli mer accepterad och bestående! Medan det viktiga förändringsarbetet pågår kan du efterfråga hållbart framtagen palmolja i butiken och tills vidare välja de miljömärkta varor som finns. Arter som hotas av utrotning På Sumatra skövlas mycket skog för att lämna plats åt stor skaliga oljepalmodlingar. Detta påverkar många arter som är beroende av stora skogsområden för att överleva. Tigern störst i kattfamiljen Tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. Ett tigerrevir i exempelvis Indien kan uppgå till runt 60 kvadratkilometer. Tidigare kunde man hitta tigrar ända från Turkiet i väst till Ryssland i öst, men idag finns de bara kvar i några få länder i Asien. I dag finns det omkring vilda tigrar. Tre av de åtta underarterna är redan försvunna och den sydkinesiska tigern är mycket nära utrotning. Skyddsområden och information WWF arbetar aktivt för att rädda dessa arter. Tillsammans med lokalbefolkning och olika nätverk försöker WWF utforma skyddsområden för djuren. Ett viktigt arbete är att sprida information för att öka medvetenheten om arternas situation och på så sätt skapa opinion för politiska beslut till djurens fördel. Vilka av produkterna tror du kan innehålla palmolja? Oljepalm Elaeis guineensis (Svaret finns längst ner på sidan) Oljepalmen växer naturligt i det fuktiga, tropiska Västafrika. Den är nära besläktad med kokospalmen. Köpmän och kolonisatörer tog den med sig till Sydostasien på 1800-talet. Oljepalmen är en grov palm som vanligtvis blir 15 meter men ibland upp till meter hög. Den kan leva i 200 år. Frukterna sitter i toppen på palmen i stora klasar och är glödande orange. Man kan utvinna två sorters olja: palmkärnolja från palmkärnan och palm olja från fruktköttet. Biprodukten pressas till så kallade presskakor och används som djurfoder. Minska ditt FOTAVTRYCK! Välj miljömärkt: Välj KRAV-märkta, FSC-märkta eller rättvisemärkta varor detta sänder en tydlig signal till handeln. Ställ frågor: Ställ frågor i butiken. Kräv miljövänligt och rättvist framtagen palmolja. Skicka e-post: Visa ditt intresse för att uthålliga alternativ tas fram gör din röst hörd genom att skicka en e-post. Tala om för handeln och industrin att du bryr dig och uppmuntrar dem till att arbeta med dessa frågor. På WWFs hemsida finns ett förslag till brev. WWF anser att flera kriterier måste gälla om en palmoljeproduktion ska anses vara uthållig: de mest skyddsvärda skogarna måste bevaras miljövänliga odlingsmetoder måste användas för gödning, bevattning, markbearbetning och bekämpning lokalbefolkningens och minoritetsgruppernas rättigheter måste respekteras effektiva regelverk med tydliga lagar samt resurser för att kontrollera att de efterföljs. Svar: I alla de här produkterna kan man hitta palmolja. Kan du hitta fler exempel på varor som innehåller palmolja i ditt skafferi? På många varor står det att de innehåller vegetabilisk olja. Ofta betyder det att man använt just palmolja. våra ekologiska fotavtryck 3 Foto: WWF-Canon/Hartmut Jungius

4 Foto: WWF-Canon/Edward Parker Dina trädgårdsmöbler växer i tropikerna! Tropiska träd faller för att du ska kunna ha ett fint golv att gå på. Eller en tjusig båt att segla med. Trädgårdsmöbler som är gjorda av tropiska trädslag har också blivit allt vanligare. Med avverkningen försvinner den otroligt artrika miljön som har funnits där i miljoner år. En tredjedel försvinner varje år! De tropiska skogarna täcker idag knappt sju procent av jordens landyta. Samtidigt lever minst hälften av jordens alla växt- och djurarter där. Men arealen som täcks av tropisk skog minskar drastiskt hela tiden avskogningstakten i tropikerna är kvadratkilometer per år, vilket är ungefär en tredjedel av Sveriges yta. Varje år! Omvandling till jordbruksmark och plantering av gummiträd, oljepalmer och soja är den största orsaken till avverkning. Men det planteras även träd för att kunna användas som tropiskt timmer. Brasilien och Indonesien är två viktiga exportörer av tropiskt virke. Det är också från dessa länder som importen till Sverige är störst. Tandlösa lagar En stor del av det virke som exporteras kommer från illegal avverkning. Detta sker både av skogsföretag som avverkar för mycket skog eller specialiserade ligor som verkar i områden utanför de som är avsatta till skogsavverkning. Här kan det handla om nationalparker och skogsreservat som Minska ditt FOTAVTRYCK! Välj FSC-märkt: Välj FSC-märkta möbler, papper och andra produkter från skogen. Fråga i butiken: Om det inte finns FSC-märkta varor i butiken fråga efter det och fråga varifrån träden till tillverkningen kommer. WWF har givit ut en broschyr där du kan läsa mer om hur man väljer rätt. Detta är FSC Vill man stödja ett ansvarsfullt skogsbruk ska man leta efter papper, möbler, golv och övrigt virke som bär FSC-märket. Ekonomiska, sociala och ekologiska intressen har tillsammans utvecklat globala kriterier som FSC (Forest Stewardship Council) sedan använder för att kunna certifiera ett miljöanpassat och samhällsnyttigt skogsbruk. 103 miljoner hektar skogsareal är idag FSC-certifierade. Du kan bidra till att öka denna areal genom att fråga efter FSC-märkta trädgårdsmöbler inför nästa grillsäsong. Detta ökar intresset hos återförsäljare att erbjuda just produkter som bär FSC-märket! 1,6 miljarder ton kol frigörs årligen från den tropiska jorden och skogsvegetationen på grund av omställning av skogsområden. Detta bidrar till växthuseffekten. förlorar värdefulla naturområden. Eftersom lagarna när det gäller avverkning är svaga är det relativt lätt att gå runt dem. Risken att åka fast och bli straffad är i det närmaste obefintlig. Den sammanlagda svenska importen av tropiskt virke är ungefär ton per år. Omvandlat kan man anta att två kvadratmeter tropikskog tas i anspråk av varje svensk. Detta är vårt tropiska träfotspår! Men detta område är ändå litet om man jämför hur mycket tropikskog som behövs för att tillgodose svenskens import av soja och palmolja. Främst är det teak (Tectona grandis) och olika sorters mahogny (Swietenia sp) eller meranti (Shorea sp) som importeras. Parkettgolv och båtbygge Importen till Sverige av trädgårdsprodukter gjorda av tropiskt trä har ökat de senaste åren, men de största användarna av tropiskt trä finns bland golvtillverkarna följt av båtbyggarna. FSC-märkning av trädgårdsmöbler och golv har ökat i takt med att människor i Sverige har blivit medvetna om vad som händer med den tropiska skogen. Detta gör att fler och fler återförsäljare kan erbjuda sina kunder produkter som bär FSC-märket! Negativt för biologisk mångfald Påverkan på alla de arter som lever i den tropiska skogen är stor. Bränder, vägar och andra infrastrukturella projekt delar upp och isolerar de små områden tropisk skog som ännu inte är avverkade. Djurarter som behöver stora områden att röra sig på, har svårt att överleva. En del hyggen täcks senare av nya träd som planteras, men trädplantagens monokultur kan inte jämföras med den naturliga tropikskogens enorma mångfald. Det komplexa markskiktet med växtlighet i flera olika lager har försvunnit och jorden hålls inte längre kvar av andra växters rötter och grenar när det regnar. Jord som rinner bort, vattennivåer som sjunker och vattendrag som antingen torkar ut eller svämmar över är därför vanliga negativa effekter av trädplanteringen. Foto: WWF-Canon/Mark Edwards Foto: WWF-Canon/Kevin Schafer Foto: WWF-Canon/Edward Parker Foto: WWF-Canon/Edward Parker Molnskogarna är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare har bara beskrivit 20 procent av alla arter. Men man vet att många av arterna i molnskogarna bara finns i mycket små områden. Skogen uppe bland molnen Högt uppe bland de tropiska bergen kan man hitta molnskogarna (Cloud Forests). Här är det alltid fuktigt och därför trivs många växter som lever på de låga, knotiga träden. Molnskogarna är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare har bara beskrivit 20 procent av alla arter men man vet att många av arterna i molnskogarna är endemiska för mycket små områden. Dessa arter finns endast där och ingen annanstans på hela jorden. Isoleringen i bergssluttningar och branter gör att molnskogarna är som små öar utan kontakt med varandra. Därför innehåller en molnskog inte samma arter som en annan. Men det är inte bara den biologiska mångfalden som gör molnskogarna så viktiga i tropikerna träden har en viktig funktion för vattnets kretslopp. Trädens blad fångar upp vatten i molnen och gör det tillgängligt för floder och vattendrag som rinner Den svenska skogsindustrin förbrukar miljoner kubikmeter virke varje år och under de senaste 15 åren har allt mer av råvaran importerats. Idag importeras omkring en tiondedel av den svenska skogsin Skogarna i Baltikum och Ryssland har stora naturvärden. Många arter som inte längre finns i vårt eget skogslandskap finns här. Två fågelarter är vitryggig hackspett och svart stork. Den vitryggiga hackspetten balanserar sedan decennier på utrotningens rand och uppskattningsvis finns det något enstaka par i Sverige i dag. Arten behöver löv rika skogar som har blivit allt mer sällsynta i Sverige. I Baltikum och Ryssland växer fortfarande dessa skogar och livskraftiga stam nedför sluttningarna. Man har uppskattat att molnskogarna tillför så mycket vatten som 20 procent av normalt regnfall. Om molnskogarna inte längre skulle finnas, kan inte marken och växtligheten tillgodogöra sig detta extra vatten. I Tanzania är de dammar som tillför energi till Dar-es-Salaam beroende av vatten som kommer från molnskogarna i landets södra bergsområden! Importerat trä från öst har vi inte en massa skog här? Risken är stor att en del av det importerade virket från öster är illegalt avverkat. dustrins råvara, och en stor del av denna kommer från Baltikum och Ryssland. Detta är länder som har problem med olaglig avverkning och virkeshandel. Även om vissa förbättringar har skett så finns det stora risker att en del av det importerade virket kommer från olaglig avverkning och annan virkeskriminalitet. Vi måste vara beredda på att betala en varas egentliga värde, som täcker alla kostnader för produktion och transport. Detta gäller även kostnader som förknippas med ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk. Först då kan ansvarsfullt skogsbruk överleva och på sikt slå ut den illegala virkesmarknaden från öst. Ansträngningar från myndigheterna att kontrollera att lagarna och restriktionerna följs måste också bli mer kraftfulla. Stora naturvärden hotas Foto: WWF-Canon/André Bärtschi mar av vitryggig hackspett finns därför kvar. Storken saknar våtmarkerna Den svarta storken var en gång utbredd över stora delar av Syd- och Mellansverige men minskade kraftigt redan under slutet av 1800-talet på grund av ut dikade våtmarker. Den svarta storken har antagligen inte häckat hos oss sedan I Lettland finns fortfarande många hundra par, men stammen minskar i takt med att sumplövskogarna fälls. Bärtschi Foto: WWF-Canon/André 4 våra ekologiska fotavtryck

5 Sojabönan Glycine max Brasiliens soja blir mat åt svenska kor Foto: Ola Jennersten Sojabönan växer ursprungligen i Kina och Korea. Den hör till ärtfamiljen och är en ettårig, självbefruktande växt som blir centimeter hög. Baljorna innehåller vanligtvis två till tre frön. Knölar på rötterna fixerar luftkväve till plantan. Sojaoljan utvinns ur sojabönan antingen på kemisk väg eller genom att bönorna pressas. Man producerar kraftfoder till djur av en stor del av den skördade sojan. Foto: WWF-Canon/Michel Gunther Vi äter mycket kött i Europa. Våra kossor kräver allt mer kraftfoder för att bli större och ge mer mjölk. En stor del av våra kossors diet baseras på soja från Brasilien. Där breder stora sojaodlingar ut sig på bekostnad av landets artrika skogar och jordens mest artrika savann, cerradon. Viktig olje- och proteingröda Soja är en ärtväxt som har varit en vanlig gröda i Fjärran Östern i tusentals år. Sedan 1945 har sojabönan varit den viktigaste olje- och proteingrödan i världen. Den mark som sojabönan odlas på har ökat med 28 procent och ger nu 162 miljoner ton sojabönor. USA producerar mest sojabönor i världen följt av Brasilien, Argentina och Kina. Mycket jord försvinner Mycket av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna läcker ut i vattendragen. Erosionen av jordarna ökar också markant när det naturliga växttäcket försvinner då man omvandlar till plantager. Soja används framför allt i olika maträtter och som djurfoder, men används även inom läkemedelsindustrin och till en rad tekniska produkter. I Sverige står Projektet är ett samarbete mellan WWF, ICA och Sveriges bönder. Naturvårdsmålet är att öka andelen välbetade naturbetesmarker med hektar, vilket motsvarar en tiondel av landets finaste naturbetesmarker. Gödsling, kalkning eller Mer än hälften av den ursprungliga cerradon har omvandlats till betesmark och odlingar. djurfoderproducenterna, Lantmännen och Svenskt Foder, för sammanlagt 80 procent av soja importen. Snurrig världsmarknad EU importerar omkring en fjärdedel av världsproduktionen och nästan allt går till Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill... djurfoder. 1969, när EU byggde upp sin gemensamma jordbrukspolitik, träffades en överenskommelse med USA att EU skulle tillåta tullfri och obegränsad import av foderråvaror. Detta blev början på en ond cirkel som har inneburit att EU producerar alldeles för mycket spannmål och animalieprodukter. Följden av detta är att EU importerar sojaprodukter till djurfoder från Brasilien och i sin tur exporterar mjölkprodukter till Brasilien allt detta till underpriser och subventionerat av enorma exportstöd. Denna situation är helt ohållbar och en stor utmaning för EUs och världens jordbrukspolitiker! Små producenter slås ut Koncentrationen av sojaodling i Brasilien och animalieproduktion i EU är förkastlig även ur ekologisk synvinkel. Små mjölkproducenter i Brasilien, som har en miljömässigt bra produktion, slås ut och multinationella företag övertar hela marknaden. Vi producerar mat i EU på ett sätt som inte bara förstör naturen i Europa, utan också på andra sidan jordklotet. Där har vi vårt fotavtryck ute i världen igen! WWF och ICA i samarbete om naturbeteskött kemisk ogräsbekämpning får inte ske på naturbetesmarkerna. Varken tillväxthormoner eller antibiotika får användas till boskapen om inte veterinär utfärdat recept på detta. Köttet, som har extra hög smakkvalité, säljs som ICA Naturbeteskött. Foto: WWF-Canon/Edward Parker Minska ditt FOTAVTRYCK Foto: Ola Jennersten Cerradon räknas som världens mest artrika savann, med insektsarter, 550 fågelarter och 150 däggdjursarter. Cerradon jordnötens hem Cerradon som täcker en femtedel av Brasiliens yta är en mosaik av olika typer av miljöer. Där finns gräsmarker, savanner med enstaka buskar och träd och längs med vattendragen växer så kallade galleriskogar. Träden på cerradon har virade stammar med tjock bark. Ibland börjar det brinna på cerradon. Men det är bra eftersom branden gör att ingen vegetation tar överhanden och dominerar landskapet. Det finns många olika sorters växter, buskar och träd på cerradon och nästan hälften av dem finns bara här. Den brasilianska cerradon är även hem för mer än 100 kända arter medicinalväxter. Andra välkända arter som är ursprungliga på cerradon är cashewnötter, kassava, ananas, passionsfrukt och jordnötter. Bland däggdjuren finns det rovdjur som jaguar, puma och manvarg som trivs i den varierande miljön. Jaguaren trivs i den varierande miljön. Foto: WWF-Canon/Michel Gunther Foto: WWF-Canon/Juan Pratginestos Jordbruk har bedrivits i Sverige i nära år och under denna tid har ett odlingslandskap vuxit fram som gynnar många arter. Sköter man naturbetesmarker på rätt sätt kan det finnas en otrolig artrikedom. Strandängar som betas av boskap är några av våra fågelrikaste marker. Exempel på arter som gynnas av naturbete vid fuktigare marker är gulärla, rödbena och tofsvipa. Odlingslandskapet som bildas vid ett småskaligt och varsamt jordbruk bidrar till en bland- ning av småbiotoper. Det gör det möjligt för flera arter med olika krav på omgivningen att leva tillsammans. Hävdas marken kontinuerligt kommer ingen växtart att dominera och konkurrera ut de andra. Två tredjedelar av Sveriges hotade växter och hälften av alla insekter är förknippade med odlingslandskapet. Många fågelarter, grod- och kräldjur samt dägg djur mår bra av att odlingslandskapet och de naturliga betesmarkerna bevaras. Välj miljömärkta varor: Varför inte öka till exempel andelen KRAV-märkta grönsaker på tallriken? Välj naturbeteskött: Välj kött från djur som betat på svenska naturbetesmarker. Ställ frågor i butiken: Kräv miljövänligt och rättvist framtagen soja. Gör din röst hörd: Visa ditt intresse av att uthålliga alternativ tas fram. Skicka e-post till handeln och industrin. På WWFs hemsida finns ett förslag till brev. Detta är KRAV KRAV-märket kan du hitta på en rad olika livsmedel, blomjord och textilier som uppfyller KRAVs kriterier på ekologisk produktion. Detta innebär bland annat att inga kemiska bekämpningsmedel eller genmodifierade organismer (GMO) får förekomma i produktionen. Konstgödsel används inte heller och djuren i matproduktionen ska behandlas väl och måste få vara ute i det fria. Nu finns även kriterier för vildfångad fisk och skaldjur. Kosterfjordsräkan är den första KRAVcertifierade och vildfångade arten. våra ekologiska fotavtryck 5

6 E U Du sitter och äter lunch. Allt är frid och fröjd. Men visste du att maten på tallriken ofta kommer från en rad platser runt om i världen, långt från Sverige? Ditt lunchfotavtryck kanske hamnar i Indonesien eller i Brasilien snarare än i Skåne! Vi har här spårat varorna i två olika maträtter till ursprungslandet för att ge en bild av var maten har varit innan den serveras till dig... Så var äter du egentligen din lunch någonstans?! Varifrån komm Lax odlas utanför Norges kust. Köttbullarna tillverkas av nötkött från svenska kor. Foto: WWF-Canon/Edward Parker N O R D A M E R I K A A T L A N T E N Ketchupen tillverkas av spanska eller italienska tomater. Brasilianska sojaodlingar breder ut sig på bekostnad av en av jordens mest artrika savanner och skogar. Se sidan 5 Foto: WWF-Canon/P. Guglielmi S T I L L A H A V E T Gulfenad tonfisk fiskas i Stilla havet utanför Ecuador. A F Överfiske är ett av de största hoten mot våra levande hav idag. Vad bör man tänka på när man köper fisk? Se sidan 8 S Y D A M E R I K A Den odlade laxen föds upp på foderfisk som fiskas utanför Sydamerikas västkust. Sojan till sushin odlas i Brasilien och förädlas och paketeras i Europa. Soja från Brasilien används till det kraftfoder som de svenska kossorna föds upp på. Köttbullstallriken Foto: Timmy Carlsson Köttbullar Nötkött Köttet till köttbullarna kommer från kossor som föds upp på gårdar i Sverige. Soja För att kossorna ska växa snabbt och ge mycket kött får de kraftfoder som innehåller sojaprodukter. Sojan är importerad från Brasilien där den växer i stora odlingar. Palmolja Man steker köttbullarna i margarin som inne håller en blandning av olika oljor på mark naden. Palmolja som odlas på stora plantager i Malaysia och i Indonesien är en vanlig vegetabilisk olja. Makaroner Durumvete I makaroner ingår durumvete som är sort med hög proteinhalt. Durumvete bland annat i Österrike och i Italien. Ketchup Tomater Tomaterna i ketchupen kommer oft odlingar i Italien eller Spanien. Socker Sockret i ketchupen är gjort av soc odlade i Sverige.

7 er din lunch egentligen? Foto: WWF-Canon/Yifei Zhang R O P A Ketchupen innehåller socker från svenskodlade sockerbetor. Durumvete till makaronerna odlas i Österrike och Italien. A S I E N Thailändsk risodling. Ris är, tillsammans med vete och bomull, en av de mest vattenkrävande grödorna. Se sidan 9 Foto: WWF-Cano /WWF Madagascar R I K A Mycket av det ris som finns i Sverige odlas i Thailand. Odling av jätteräkor sker i stora dammar som anlagts på bekostnad av mangroveskogarna. Se sidan 8 Foto: WWF/Volker Kees Palmolja odlas på stora plantager i Malaysia och Indonesien. I N D I S K A O C E A N E N Jätteräkor odlas i dammar längs Indonesiens kuster. Palmoljefrukter. Stora områden av tropisk skog skövlas för att ersättas av palmoljeodlingar. Se sidan 3 Sushitallriken en veteodlas a från kerbetor Sushibitar Tonfisk Det kan vara gulfenad tonfisk från Stilla havet utanför Ecuador som finns på din sushitallrik. Lax Laxen som vi köper i Sverige är oftast odlad längs den norska kusten. Laxen föds upp på foderfisk som fiskas utanför Sydamerikas västkust. Jätteräka Jätteräkan odlas i dammar längs kusterna i Indonesien. Ris Mycket av det ris som finns i Sverige odlas i Thailand. Japansk soja Soja Sojan odlas i Brasilien och förädlas och paketeras i Europa. Foto: Timmy Carlsson våra ekologiska fotavtryck 7

8 Guiden Fisk till middag? hittar du på Foto: WWF-Canon/WWF Madagascar Minska ditt FOTAVTRYCK Äta fisk med gott samvete? Det är enkelt om du följer WWFs aktuella rekommendationer som finns i fiskeguiden på Här listas de fiskar och skaldjur som riskerar att överfiskas och här får du också tips på vilka arter du med gott samvete kan äta! Om du ammar eller är gravid kan du titta på Livsmedelsverkets hemsida efter rekommendationer när det gäller intag av fisk: För att odla jätteräkor behöver man dammar som man anlägger nära kusten. I gränsen mellan land och hav trivs mangroveskogen. När dammarna anläggs måste man avverka skogen. Mangroveskogarna behövs för att skydda kusten mot översvämningar och erosion. Samtidigt filtrerar de vattnet som rinner ut i havet från partiklar. Koraller vid kuststräckan är beroende av klart vatten för att överleva. Fungerar inte denna rening av vattnet som mangroveskogarna utför så dör ko rallerna. Dessutom fungerar mangroveskogarna som barnkammare. Tusentals arter fiskar, räkor, krabbor och andra djur växer upp bland man groveskogarnas utsträckta rötter. Räkodling Bristande skydd till havs I dag är endast en halv procent av världens hav skyddade och mindre än en promille är stängt för fiske. Situationen är inte bättre i Sverige. Av de närmare naturreservat och nationalparker som finns i Sverige är det endast 17 marina naturreservat. En del hävdar att marina reservat skulle minska möjligheten för fiskare att möta den WWF vill att beslutsfattare ska: minska subventionerna och lägga om dem så att de finansierar utvecklingen av ett långsiktigt och ansvarsfullt fiske! krympa världens fiskeflotta för att stoppa överfisket! förbättra skyddet för utrotningshotade marina arter i internationell och nationell lagstiftning. Foto: WWF-Canon/Tanya Petersen 8 våra ekologiska fotavtryck Kom ihåg när du köper fisk: Kolla efter miljömärkt fisk Fråga efter lokalt fångad fisk Köp inte för små fiskar Undvik djuphavslevande fiskar Ställ gärna krav på att försäljaren ska kunna upplysa dig om var fisken kommer ifrån och hur den är fångad Variera dig, prova på något nytt! Jätteräkor en läckande läckerhet Jätteräkorna blir allt vanligare på svenska restauranger och middagsbord. Vad många inte vet är att mangroveskogar skövlas och koraller i haven dör för att vi vill äta jätteräkor. Antibiotika förorenar dricksvattnet Jätteräkodlingarna är känsliga för angrepp av sjukdomar. Därför tillförs bekämpningsmedel och antibiotika. Detta rinner sedan ner i vattendrag och grundvatten och förorenar dricksvattnet för många människor. Odlingarna, som är mycket intensiva, har kort livslängd och i dag finns tals hektar övergivna räkodlingar runt om i världen. Lokalbefolkningen får betala dyrt Jätteräkor fiskas även upp direkt ur havet, med bottentrål som river upp och förstör hela botten. Ofattbara mängder bifångst av marina djur slängs överbord. De länder som exporterar jätteräkor ökar naturligtvis sina exportinkomster på kort sikt. Förstörd miljö och risk för minskade möjligheter att kunna försörja sig på havets resurser är faran på längre sikt. Lokalbefolkningen får redan nu betala i form av uteblivet fiske, döda ko rallrev och föro renade marker och vattendrag. Mangroveskogar kan också skydda och rädda liv vid flodvågskatastrofer. Mangroveskog stadigt ökade efterfrågan på fisk, men effekten har på många håll visat sig vara den motsatta. Fisket kan faktiskt öka när man ger fiskbestånden en chans att bli större och individerna en möjlighet att hinna bli könsmogna innan de fångas. Studier har visat att när procent av ett fiskevatten stängs för fiske är de positiva effekterna för fisken och fisket som störst! inrätta ett globalt nätverk av marina skyddade områden med fiskefria zoner för fiskar och andra organismer som lever i havet. minimera bifångsterna genom att använda de mest selektiva fiskemetoderna och utnyttja de tekniska lösningar som har tagits fram. Foto: WWF-Canon/Helene Petit När tar havet slut? Man kan tro att världens alla hav har oändliga resurser. Men så är det inte eftersom människan, tack vare teknikens utveckling nu kan dammsuga haven på alla ätbara fiskar. Med upp i näten följer även bifångst tillsammans med alldeles för små exemplar av matfiskarna. Nästan två tredjedelar av jordens yta täcks av hav och närmare 40 procent av jordens befolkning bor i kustområden. Många människor är direkt beroende av havet som en källa till proteinrik mat eller som transportvägar för stora lastfartyg. Alger och plankton i havet ger oss syre för att kunna överleva. Det är en av de ekosystemtjänster (gratis tjänster från naturen) som havet bidrar till. Många av våra mänskliga aktiviteter stör havets ekologiska balans. Övergödning, klimatförändring, utsläpp och inte minst överfiske är de största hoten i dag mot våra levande hav. Stora kvoter och för små fiskar Att man fiskar för små fiskar gör att färre och färre individer hinner fortplanta sig innan de blir paketerade som frysta fiskblock Detta är MSC Marine Stewardship Coun cil är en oberoende global organisation som certifierar fiske runt om i världen. Det gör det enklare för oss konsumenter att välja en produkt som garanterat är fångad under bästa möjliga förhållanden. Det var WWF som tillsammans med Unilever, världens största inköpare av fisk och skaldjur, år 1997 initierade denna metod att premiera ett ansvarsfullt och hållbart fiske. MSC tar inte bara hänsyn till fiskbeståndets tillstånd utan även till fiskets inverkan på den omgi I dagens fiskeindustri använder man trålar som förstör livet på botten. Alltför små maskor i näten gör att de samlar in nästan allt som kommer i vägen. Inte bara den fisk man vill ha fångas utan mängder av alltför små fiskar, fåglar, havssköldpaddor och marina däggdjur fastnar också. De här oönskade djuren vill man inte ta med sig in i hamn utan de slängs döda eller halvdöda överbord igen. Sammanlagt kastar man en tredjedel av fångsten överbord. Detta är naturligtvis en ohållbar situation som leder till näst intill utrotning av många marina arter. Olika arter av sköldpaddor, hajar, rockor och marina däggdjur är starkt utrotningshotade på grund av det glupska fisket. Utanför Sveriges kust är det ofta sälar och tumlare som fastnar i fisknäten. Tumlaren har blivit en ovanlig syn i Östersjön i dag. Men det finns sätt att undvika eller malda till fiskmjöl. Den blåfenade tonfisken har på senare år minskat i 13 av världens 15 fiskeområden till havs. Den blåfenade tonfisken är en av de fiskarter som är mycket hotade på grund av fisket. Torsken illa ute I Sverige har vi problem med flera av våra matfiskar men störst är nog faran för torsken. I Östersjön har fångsterna stadigt gått ned under de senaste 20 åren. Intensiv storskalig trålning påverkar djuphavsarterna mycket negativt. De flesta växer mycket långsamt och det tar lång tid innan de nått den ålder då de reproducerar sig. Därför har dessa arter svårt att återhämta sig om fisketrycket blir för stort. Havets resurser börjar ta slut! Vi måste börja tro på det vi redan ser. Havets resurser börjar faktiskt ta slut. Än finns det chans att göra något åt det, men då måste länderna börja samarbeta och ta hand om fiskbestånden på rätt sätt. WWF arbetar aktivt tillsammans med yrkesfiskare för att bevara havets biologiska mångfald och resurser. Vi stöder också forskning om olika marina arter och miljön där de lever. En hållbar och långsiktig användning av havets resurser är viktig. vande marina miljön. Fisket ska ske på ett uthålligt sätt med minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen. En liten del av det svenska fisket är i dag MSC-certifierat. I Sverige finns även flera importerade MSC-märkta fiskprodukter. Välj MSC-märkt nästa gång du ska laga en god fisksoppa till dina vänner och spara samtidigt på havets resurser! Mer information på Bifångst till ingen nytta Havssköldpadda insnärjd i ett nät bifångster och det är att använda selektiva fiskeredskap, redskap som väljer vad de ska fånga. WWF har finansierat projekt där man med så kallade ljudskrämmor på redskapen försöker undvika delfiner som bifångst. Man kan även förändra nät och trålar så att alltför små fiskar eller andra djur kan simma ut igen. Vissa av dessa metoder har minskat bifångsterna med upp till 90 procent. Samtidigt har mängden önskad fisk varit oförändrad eller till och med ökat! Foto: WWF-Canon/Michel Gunther

9 Törstiga jeans! De flesta av oss har väl ett eller flera par jeans i garderoben. Vad många inte vet är att det krävs litervis med vatten för att producera jeansen. Bomull är en naturlig textilfiber som har använts av människan i år. Numera står bomullen för nära hälften av världens textilproduktion. Vi importerar förhållandevis mycket kläder och textilier till Sverige liter vatten per svensk För att kunna producera de bomullsprodukter som vi importerar i Sverige krävs det 215 kvadratmeter mark per svensk. Det behövs även mycket vatten för att odla all denna bomull. Vid de flesta bomulls odlingar används konstbevattning i stor skala som utarmar jorden och tar vatten ifrån sötvattensystem. Vår import av bomullskläder kräver liter vatten per svensk och år! Detta kan sägas vara en stor del av vårt bomullsfotavtryck. Kemikalierna vandrar vidare Bomull är en mycket kemikaliekrävande gröda och odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av in Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari sektsbekämpningsmedel och en tiondel av ogräsmedlen. Detta leder ofta till att andra organismer än skadedjuren blir påverkade av giftet. Giftet kan även följa med längre upp i näringskedjan andra arter som äter djur eller växter som är förgiftade får i sig ännu högre koncentration av gift. Kemikalierna söker sig senare ut i vattendragen och ner till grundvattnet tillsammans med vatten från konstbevattning och kan på så vis förorena stora om råden och påverka många sötvattenarter. Foto: Roger Turesson/Pressens Bild Bomull torrlägger Aralsjön Aralsjön, som ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan, var för 40 år sedan jordens fjärde största insjö med en yta stor som halva Lappland. I dag har volymen minskat med 75 procent medan salthalten ökat. Floderna Syr-Darja och Amu-Darja ser till att nytt vatten rinner ner till sjön. Den första kanalen som skulle underlätta bevattning av jordbruksmark grävdes redan för år sedan. Foto: WWF-Canon/Alain Compost Vatten nödvändigt för grödorna Vatten är livsviktigt, inte bara för oss människor, utan för allt levande på jorden. Vattnets kretslopp är välkänt för de flesta och nödvändigt för att tillgången på färskt vatten ska vara kontinuerlig. Dagens vattenkretslopp på jorden är inte detsamma som det var för miljoner år sedan. När människan började odla spannmål och andra grödor för att överleva började vi förändra detta kretslopp för att få så stor avkastning som möjligt. Vi byggde dammar, planade ut terrasser och ändrade vattendragens riktning allt för att se till att våra plantor fick en tillräcklig mängd vatten. Om 30 år krävs 60 procent mer matproduktion Med modern teknik kan man odla grödor på platser där de normalt inte kan växa naturligt. Detta kan många gånger vara bra för människor eftersom man tror att världens matproduktion måste På 58 procent av världens totala area som kräver konstbevattning växer ris, vete och bomull. öka med 60 procent för att se till att jordens växande befolkning får tillräckligt med mat de närmaste 30 åren. Sjöar töms, grundvattennivån sänks Behovet av mer jordbruksmark för att odla mer grödor till mat är stort samtidigt som tusentals hektar åkermark årligen förloras på grund av dålig skötsel och ineffektiv användning av vatten. Det går åt mycket vatten till jordbruket. Den del av vattnet som vi genom livsmedel äter varje dag är mycket större än den volym vatten som vi dricker. Men den ohållbara, vattenintensiva odlingen gör att den närliggande miljön förstörs. Vattendrag och sjöar töms på vatten och grundvattennivån sänks. De förorenas dessutom av den omfattande användningen av bekämpningsmedel. De grödor som slukar mest vatten vid odling är bomull, ris, vete och sockerrör. Det finns alternativ! Nu finns det utvecklade bevattningsmetoder som använder vattnet mycket effektivt. Detta minskar vatten användningen till odlingar betydligt. Lösningar finns alltså men de skulle behöva användas av många fler! Så här många liter vatten går det åt för att odla ett kilo av nedanstående grödor: Foto: WWF-Canon/Yifei Zhang Foto: WWF-Canon/Martin Harvey En fjärdedel av sjön kvar För hundra år sedan ville man modernisera bevattningsanläggningarna. De stora floderna användes för att bevattna bomullsodlingarna i området. Från 1960-talet minskade vattenmängden i Aralsjön kraftigt i takt med att floderna förändrades. Vid mitten av 1990-talet var sjöns volym bara en fjärdedel av vad den var tidigare. Det förödande saltet sprids med vindarna Under samma tid ökade salthalten till 3,7 procent. De flesta fiskarter har i dag dött ut och fisket har upphört. Runt sjön ligger kilometervis med frilagd sjöbotten som nu är täckt med salt och marken går inte att odla på. Varje år sprids otroliga mängder salt med vinden ut över omgivningen. Det lokala klimatet har också förändrats. Idag finns endast en sjättedel av Syr-Darjas delta kvar medan Amu- Darjas delta minskat till ungefär en tjugondel av sitt tidigare utbredningsområde. Tidigare goda betes- och jaktmöjligheter i området har försvunnit. Lokalbefolkningen har därför svårt att försörja sig. Bomull en livsviktig inkomstkälla Uzbekistan, som har 24 miljoner invånare, är beroende av sina bomullsodlingar eftersom en tredjedel av exportinkoms terna kommer från bomullsindustrin. Situationen i Uzbekistan är inte unik, eftersom bomullsodling är en enormt viktig exportinkomst för många av världens fattiga länder. Minska ditt FOTAVTRYCK ställ frågor när du handlar för att ta reda på hur produkten har tagits fram. Välj ekologiskt odlad bomull och hög kvalité på kläderna så håller de längre. Gör om och laga gamla kläder, satsa på en basgarderob som håller i längden. Köp second hand. När du själv tröttnar på kläder sälj, byt bort, ge bort. Vårda dina kläder, överdosera inte tvättmedel, använd miljömärkt tvättmedel. Tvätta alltid full maskin. Har du kläder som måste kemtvättas, borsta och vädra för att minska antalet kemtvättar. potatis 900 l/kg vete l/kg sockerrör l/kg ris l/kg bomull l/kg Siffrorna anger globala medelvärden. Foto: WWF-Canon/Edward Parker (potatis), Sarah Black (vete), Alain Compost (sockerrör), Yifei Zhang (ris), Michel Gunther (bomullsodling) och Mark Edwards Av allt sötvatten som människan använder går 70 procent till jordbruket samtidigt som en femtedel av jordens befolkning inte har tillgång till rent dricksvatten. våra ekologiska fotavtryck 9

10 Industri 21% Hushåll Service 15% Transporter 27% Energisektorn 37% Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika sektorer (%) Klimatförändringen är redan här Global uppvärmning och klimat förändringar drabbar både män niskor och djur runt om i värld en. Den ökande medeltemperaturen på jorden kan påverka livsvillkoren för en tredjedel av alla växter och djur redan i slutet av 2000-talet. Foto: WWF-Canon/Cat Holloway Koraller bleknar och dör när temperaturen i havet blir för hög. Foto: WWF/Jack Stein Grove Foto: WWF-Canon/Adam Oswell, Edward Parker, Nigel Dickinson och Susan Wells Minska ditt FOTAVTRYCK Spara energi! Här finns många tips: välj energieffektiv uppvärmning av bostaden, tilläggsisolera, välj energisnåla vitvaror och andra apparater. Sänk inomhustemperaturen en grad, vädra kort och effektivt, släck lampor när du lämnar rummet, använd inte TV:ns stand-by funktion. Duscha snabbt, byt till lågenergilampor, laga mat energisnålt, använd lock på kastrullen, stäng av spisen tidigare och utnyttja eftervärmen. Man vet att allt fler arter kommer att dö ut när klimatet blir varmare. Ovanliga arter, splittrade ekosystem och områden som redan lider av föroreningar och avskogning är mest känsliga för klimatförändringar. Samtidigt kommer vi människor också att påverkas av den förändrade temperaturen och dess effekter. Klimatförändringens effekter märks över hela jorden genom: stigande havsnivåer När vatten värms upp ökar dess volym. Smältvatten från ismassor bidrar också. Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan av höjda havsnivåer och några av öarna kan i framtiden försvinna helt. minskad havsis på arktis År 2007 hade havsisarna på Arktis minskat med 39 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena. När havsisarna smälter allt snabbare hotas isbjörnen som är beroende av isen för att jaga och förflytta sig. torka och värmeböljor Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Australien år 2002 drabbades av den värsta torkan dittills. En värmebölja som krävde liv svepte samma år över Europa. Även städer i USA och Indien upplevde enorma värmeböljor. djur som dör Beståndet av nordatlantisk lax minskade drastiskt när havstemperaturen steg 6 C över det normala Ju varmare vattnet blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det för varmt svälter laxen ihjäl. Koraller bleknar och dör när temperaturen i havet blir för hög. Om koralldöden fortsätter i nuvarande takt kan hela Barriärrevet vara dött inom hundra år. global glaciärsmältning I och med att isarna smälter ökar risken för för lorade ekosystem, översvämningar och brist på dricksvatten. Miljontals människor i kustområden är i fara. Klimatförändringarna går mycket fortare än vad FNs klimatpanel har uppskattat. Varför blir det? varmare Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Ordet används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Vår viktigaste växthusgas är vanlig vattenånga som står för det mesta av den naturliga effekten. Mängden vattenånga i atmosfären beror på temperaturen som i sin tur påverkas av andra naturligt förekommande växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Växthusgaserna brukar liknas vid en filt som lägger sig runt jorden och under filten blir det varmare. Ungefär två tredjedelar av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste jorden skicka ut motsvarande den mängd energi som kommer in. Detta sker med värmestrålning. Växthusgaserna i atmosfären fångar upp den utgående värmestrålningen och omfördelar energin. Vi får då filteffekten. Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga bildas i atmosfären och växthuseffekten förstärks ännu mer. Minska ditt FOTAVTRYCK Välj elbolag som kan leverera el från förnybara energikällor. Välj det mest miljövänliga färdmedlet, gå, cykla och åk mer kommunalt. Välj miljöbilar eller bensinsnåla bilar, samåk gärna. Hur stort är ditt energifotavtryck? Allt vi gör kräver energi. Laga mat, åka till skolan eller jobbet en måndagsmorgon med bussen, spela spel på datorn, åka på en sista-minutenresa utomlands, duscha varmt och skönt efter träningen, bila till fjällen en vecka på sport lovet och värma upp huset när det är kallt i februari. Ditt val av uppvärmning, transportmedel, semesterresor och dina dusch vanor bidrar till hur stort just ditt energi fotavtryck är. Ett lands totala Energin måste komma från förnybara källor. WWF anser att: För att det ska vara möjligt att nå detta mål när det gäller klimatförändringen, menar WWF att det krävs en drastisk minskning av koldioxidutsläppen. Detta gäller framför allt i industriländerna. Över hela världen samverkar WWF för att skapa nytänkande partnerskap med politiker, företag och forskare. Vi stöder Kyotoprotokollet* och andra instrument som kan hjälpa oss att ställa om våra energi- och transportsystem. Foto: WWF-Canon/Claire Doole energi fotavtryck är den biologiskt produktiva yta som krävs för att försörja landet med den energi som används och för att absorbera de koldioxid utsläpp som genereras. Drygt hälften av mänsklighetens totala ekologiska fotavtryck orsakas av koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta som skulle behöva planteras med skog för att ta upp den koldioxid som hamnar Koldioxidutsläppen måste minska Både i Sverige och globalt måste vi radikalt minska våra koldioxidutsläpp genom att bokstavligen gå från fossil till framtid. Sverige har ett gott utgångsläge tack vare god tillgång på lokala biobränslen och vattenkraft samt stor potential för vindkraft. Samtidigt är trenden att vi konsumerar en allt större andel billiga produkter från fattigare länder, till exempel Kina där kolkraft fortfarande dominerar. Är det då kineserna eller vi som bär ansvaret för utsläppen från fabrikerna som gör dessa produkter? I fot avtrycksberäkningarna räknas dessa i atmosfären när vi använder kol, olja och gas. Man bör vara medveten om att denna beräkningsmetod kan leda till missuppfattningar. Myndigheter, organisa tioner och beslutsfattare kan luras att tro att de kan fortsätta med sina stora utsläpp av växthusgaser bara de planterar skog. Men man kan inte plantera sig ur problemet med fossilbränsleanvändning på en begränsad planet. koldioxidutsläpp till det land där produkterna konsumeras inte där de produceras för att betona de konsumerande ländernas ansvar. I framtiden måste energin komma från förnybara källor överallt. En central del av lösningen mot minskade koldioxidutsläpp är att hushålla bättre med energi över huvud taget. Det kan göras genom att driva fram smartare transportlösningar eller IT-lösningar och and ra alternativ till transporter, energi snåla bilar, hus och apparater och energisnål stadsplanering. Läs mer om befintliga lösningar på Ökningen av jordens medeltemperatur måste hållas under 2 C jämfört med industrialismens början för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar. Kyotoprotokollet bör emellertid ses som ett första steg och är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för att vi ska komma till rätta med problemen. Idag krävs att enskilda länder vågar gå före och göra mer än de förbundit sig till. * Kyotoprotokollet från 1997 är ett protokoll som drygt 150 av världens länder har skrivit på. Målet är att länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser till atmosfären och överenskommelsen innehåller konkreta åtgärder för att nå dit. 10 våra ekologiska fotavtryck

11 Minska ditt ekologiska fotavtryck I den här tidningen kan du läsa om en rad olika exempel på vad vår konsumtion får för effekter, vad vårt ekologiska fotavtryck är. Vi konsumerar alldeles för mycket Sammanfattningsvis kan vi säga att vi globalt sett konsumerar 30 procent mer än vad jorden kan producera. Följderna är många och arter minskar drastiskt i antal. Detta är naturligtvis inte hållbart. Nej tack till giftig cocktail! Vi omges varje dag av en uppsjö olika kemikalier kemikalier har skapats de senaste 50 åren. Överallt finns de omkring oss i vanliga produkter, i mattan, datorn och stekpannan. De kan finnas där som flamskyddsmedel, mjukgörare, ytbehandlare eller för andra funktioner. Kemikalierna läcker ut i naturen och tas upp av oss levande varelser. Många ämnen bryts ner mycket långsamt och lagras i våra kroppar, i allt från delfiner i haven till människors bröstmjölk och blodådror. Ett fåtal är testade och ger oroväckande resultat. De allra flesta ämnena vet vi alldeles för lite om när det gäller vilka effekter de har. Minska ditt kemiska FOTAVTRYCK! Köp miljömärkta produkter. Fråga efter möbler och textilier som inte innehåller Hur kan vi bryta den negativa trenden? Mycket kan och måste göras av världens politiker och företagsledare. Om du inte är en av dem har du ändå en mycket viktig roll när det gäller att påverka dem både som konsument och i andra sammanhang. Liksom varje enskild människas handlingar lett till negativa följder som kan summeras med denna globala trend så kan vi vända det till att låta bäckar av små positiva handlingar leda till en global flod av lättnader för vår planet. Du kan hitta många tips på vad du kan göra i den här tidningen. Ta ett steg i taget. Vad blir din nästa utmaning? bromerade flamskyddsmedel. Undvik PVC-plast i t ex ketchupflaskor och leksaker. Undvik heltäckningsmattor och syntetiska mattor som släpper ut VOC. Undvik att köpa produkter med antibakteriella tillsatser som triklosan. Häll inte lösningsmedel och färg i avloppet. Lämna in farliga kemikalier till kommunens miljöstation. Apoteket tar emot gamla mediciner. Lämna uttjänta batterier i batteriholken eller till miljö station. Använd uppladdningsbara batterier.?! Läs mer på sök efter DeTox Vad gör du? Vi frågade tre personer om deras avtryck Så här svarade Barbro Sterner (Hedemora), Leif Brännström (Skellefteå) och Mariana Modén (Jönköping) på några frågor som WWF ställde till dem om deras egna ekologiska fotavtryck. VAd är ett ekologiskt fot - avtryck för dig? Barbro: Mitt ekologiska fotavtryck är den del av jordens (och havens) yta jag gör anspråk på genom min livsstil bland annat hur jag väljer att klä mig, äta och färdas. Leif: Det jag gör och det jag använder/ för brukar och som lämnar rester efter sig. Mariana: Miljöeffekterna av min tid på jorden. Vilka av dina levnadsvanor tror du har störst del i ditt ekologiska fotavtryck? Barbro: Mat och kläder. Leif: Bilen. Jag är tyvärr bunden till att använda den i mitt jobb och jag vill också gärna ut och resa. Mariana: Eftersom jag inte har bil så gissar jag att det är mina varuinköp som gör störst skada på vår globala miljö. Jag bor i hyreshus och har därför inte direkt makt över drift- och uppvärmningskostnader. Vad gör du för att minska ditt ekologiska fotavtryck? Barbro: Jag väljer oftast KRAV-märkt där det går. Jag äter KRAV-kött eller fisk högst en gång i veckan annars mest vegetariskt. Jag försöker tänka säsongsanpassat och till exempel äta vitkål på vintern och sallad från landet på sommaren. Jag försöker också köpa närodlat och odlar en hel del själv. När det gäller kläder handlar jag en del second hand, får en del efter mina barn och försöker använda kläderna tills de blir utslitna. När jag köper nytt väljer jag en affär som har en del ekologisk bomull, ull och linne. Men det blir rätt dyrt, så det blir inte så ofta... Leif: Hemma är jag mycket noggrann med att sortera sopor, jag är komposterare och hobbyträdgårdsmästare. Mariana: Jag funderar en hel del på mitt ekologiska avtryck; jag försöker att lämna så mycket som möjligt av mitt avfall på områdets miljöstation. Jag handlar en hel del kläder på second hand. I mataffären väljer jag oftast KRAV, bra miljöval och rättvisemärkta varor (om det finns). Övergripande försöker jag dra ner på min totala konsumtion. Det här gör WWF! För att minska vårt fotavtryck är det viktigt att lagar och regler som styr oss är hållbara ekologiskt, socialt och ekonomiskt. På den fronten finns mycket som behöver förbättras. Därför pågår WWFs arbete också i maktens korridorer. Verkar för ändrade spelregler Det handlar om att påverka avgörande händelser som t ex när EU ska formulera en ny fiskeripolitik. WWF har en effektiv och väl respekterad avdelning i Bryssel som enbart sysslar med att ta fram faktaunderlag och påverka EUs beslut i en rad olika frågor i en miljövänlig riktning. Arbetet sker i samarbete med WWFs globala nätverk, däribland Världsnaturfonden WWF i Sverige. Världsnaturfonden arbetar också för att främja utvecklingen och spridningen av hållbar energiteknik för att minska samhälles utsläpp av koldioxid. Politisk påverkan är en viktig del av detta arbete vars syfte är att få tillstånd ett system som driver fram klimatinnovation och entreprenörskap. Arbetar för en hållbar produktion WWF driver på och samverkar med företag för att finna vägar till allt från hållbart fram tagen palmolja och fisk till timmer. Det har bland annat resulterat i certifiering av skogsbruk, FSC, och fisk, MSC, som ger bättre alternativ till konsumenten. I andra fall har man inte kommit lika långt, men ett viktigt förändringsarbete är i gång, bland annat när det gäller bomull och palmolja. I ett globalt bomullsinitiativ, Better cotton, arbetar WWF nu tillsammans med stora internationella textilföretag för att minska vattenanvändningen genom mer effektiva bevattningsmetoder och minskad användning av jordbrukskemikalier. I Sverige har stora delar av detaljhandeln och flera viktiga tillverkare och återförsäljare ställt sig bakom och lovat att bidra till arbetet för en mer uthållig produktion av palm olja. Att nå dit kommer ta tid, men viktiga steg har tagits i rätt riktning. WWF arbetar också med information och utbildning. Se vad vi kan erbjuda på: våra ekologiska fotavtryck 11

12 Några projekt som WWF stöder ute i världen Bergsgorillan är en av de arter som gynnas av trädplanteringarna kring Virunga. Skogsförvaltning lämnas till lokalbefolkning på Madagaskar Regnskogen på Madagaskar är bara en spillra av vad det en gång har varit och i dag återstår endast en smal remsa med regnskog i bergsområdena utefter östkusten. Omfattande illegal skogsavverkning, svedjejordbruk och gruvdrift har reducerat den artrika regnskogen till knappt 10 procent av sin forna utbredning. Det är i dessa skogar arter som lemurer, vangor, giraffskalbaggar och kameleonter lever. WWF har i samarbete med naturvårdsmyndigheterna tagit fram en naturvårdsplan för skydd av tropikskogar, sötvatten och marina miljöer. WWF har dessutom deltagit direkt i arbetet med att skapa nya skyddade områden. Arbetet har kompletterats med andra insatser som till exempel att kartlägga utbredning av lemurer. De närmaste åren kommer WWF att fokusera på att nätverket av skyddade områden får legal status och att områdena knyts ihop med hjälp av gröna korridorer. I framtiden kommer ägandet av skogen att föras över till lokalförvaltning på bynivå. En viktig insats är att bygga kapacitet hos byråd och bland byborna så att de kan förvalta skyddade områdena. Bränslesnåla spisar skyddar Pandans hemvist i Kina Minshanbergen är belägna i sydvästra Kina. Regionen är känd för sin rika kulturella mångfald och för sina täta fuktskogar som utgör jättepandans sista fäste. I Minshan bor också mer än en miljon människor, varav många lever i fattigdom och är starkt beroende av skogarna för sin överlevnad. Skydd, restaurering och hållbart nyttjande av skogarna i Minshan är ett av WWFs högst prioriterade åtaganden i Kina. År 2004 startade försök med bränslesnåla spisar, och nu har det som startade på prov blivit en riktig naturvårdsframgång. Bruket av energisnåla ugnar har medfört en minskning av brännvedsförbrukningen med 30 procent. Sebangau på Borneo i Indonesien Låglandsskogen på Borneo är känd för sin väldiga mångfald av växter och djur. Det är en biologisk skatt som hotas av att skogarna avverkas i en enorm hastighet för timmeruttag eller för att lämna plats åt oljepalmsplantager. Den mycket om fattande skogsskövlingen i Sydostasien har medfört att populationen av vilda orangutanger har minskat med 90 procent under de senaste hundra åren. WWF arbetar i och omkring nationalparken Sebangau på Borneo. Detta är en av de få riktigt stora orörda låglandsregnskogar som finns kvar på Borneo. Området hyser i dag den största kända populationen av orangutanger (cirka individer). Här arbetar WWF med att övervaka orangutangerna, säkra nationalparken mot framtida avverkningar samt förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen. Målet är att få en skog som är tillräckligt stor för att föda både befolkningen och en livskraftig population av orangutanger. Trädplantering i Virungaparken, Kongo Afrikas äldsta och kanske mest unika skyddade område är Virungaparken i östra Kongo. Det är det enda skyddade område som har tre arter av människoapor schimpans, bergsgorilla och Grauers gorilla. Foto: Martin HARVEY / WWF-Canon Under många år har WWF stött arbetet med förvaltning och skötsel av parken. Hotet mot denna pärla är i dag de rebellgrupper som söker skydd inne i parken. Rebellerna skyddar lokalbefolkningen som avverkar skogen illegalt för att bland annat producera träkol. Stora arealer regnskog blir träkol som säljs på marknaderna. I dag ger det WWF-stödda projektet lokalbefolkningen nya möjligheter. I buffertzonen som ligger i anslutning till Virunga nationalpark sker en omfattande satsning på trädplantering och fram till nu har tio miljoner träd planterats. Planteringarna visar tydligt var parkgränsen går. Eftersom byborna kan nyttja träden i buffertzonen, minskar den illegala avverkningen i skyddade områden. Tidigare skogsplantering har nu börjat ge avkastning. Träden har vuxit till sig tillräckligt för att det ska gå att bedriva handel med sågat virke och pålar för husbygge. Foto: Tomas Lundälv/TMBL Fjärrstyrd undevattensfarkost vid Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Kosterhavets nationalpark Det finns fortfarande inte många marina skyddade områden i Sverige. Ofta finns det ett motstånd mot reservat hos olika yrkesgrupper och beslutsfattare i de områden där reservaten planeras. Sverige har, liksom de flesta andra länder, haft svårt att identifiera skyddsvärda havsområden. Kartläggning av marina miljöer är nödvändigt för att kunna besluta var framtida reservat ska ligga. WWF har tillsammans med forskare genomfört kartläggningar av marina miljöer där bland annat fjärrstyrda undervattensfarkoster och videoteknik använts för inventering. Kartläggningen ger viktig information till myndigheter och organisationer vid inrättande av skyddade havsområden så som Kosterhavets nationalpark som planeras att invigas hösten Östafrikanska kusten Östafrikas marina ekoregion (East African Marine Region, EAME) sträcker sig från södra Somalia till Sydafrikas kust. Kuststräckan är km lång och bebos av en ständigt växande befolkning som i dag uppgår till 22 miljoner individer. Invånarna är till stor del beroende av havet nära kusten för sitt levebröd. Området består huvud sakligen av mangroveskogar, korallrev, sjögräsbäddar och öppet vatten som är hemvist för över arter av växter och djur. Den växande befolkningen utgör ett stort hot mot kusten och den marina miljön bland annat genom fiske och kustexploatering. Området är i akut behov av åtgärder och ökade kunskaper om skydd och förvaltning av ekosystem. WWF arbetar för att få regeringen och andra intressenter att stödja arbetet med att bevara naturen och ta fram förvaltningsplaner för viktiga fiskbestånd i regionen. Målet är ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna så att de räcker till för att mätta lokalbefolkningen både idag och i framtiden. Man vill bland annat lära befolkningen att undvika oavsiktlig fångst av arter som delfiner och sköldpaddor. Det är huvudsakligen två delfinarter vid Menaiviken, flasknosdelfin och puckelryggig delfin, som är i riskzonen för att bli bifångster. Dessa båda arter kan i stället bli en alternativ källa till inkomst för befolkningen när traktens fiskare tar med sig turister ut på båtturer för att visa de vackra djuren. Olonets, Karelska republiken Ett gräsmarksområde, Olonets i södra Karelen i Ryssland, är rastplats för stora mängder flyttande bläs- och sädgäss. Området är sam tidigt republikens viktigaste jordbruksbygd med en omfattande mjölkproduktion. Betesmarker har vuxit igen på grund av bristande skötsel av gräsmarkerna. WWF har i samarbete med Baltic Fund for Nature, Karelska Vetenskapsakademin och Karelska Jordbruksministeriet inventerat fågellivet i området. Jordbrukare, hantverkare och natur turismentreprenörer i området stöttas med rådgivning och finansiellt stöd så att de igenväxta markerna kan restaureras och att bli en levande landsbygd. Projektet har bidragit till ett gott samarbete mellan grupper som tidigare inte samarbetade. Förståelse för naturvård som inkomstkälla och även mjölkproduktionen har ökat! En stor gåsfestival, där av större delen av Olonets befolkning deltar, hålls årligen för att fira det positiva samarbetet mellan fågelforskning och jordbruk. På sikt kan ökad turism ge ökade intäkter till gräsmarksskötsel. Flygande sädgäss Foto: Bengt Ekman/N Foto omslag: WWF-Canon/André Bärtschi (orkidé och regnskog), Christopher Hails (tiger), Eduardo Ruiz (flytande vegetation), Cat Holloway (fiskstim)och Bengt Ekman/N (sädgäss). Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel Fax info@wwf.se plusgiro bankgiro Detta dokument har finansierats av Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWFs. DESIGN: ODELIUS. 4512