Hetta M., Eriksson H., Karlsson L., Jonsson S., Martinsson K. SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
|
|
- Ann-Marie Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Dokumentation av ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige Reviderad slutrapport Författare Utgivningsår 2006 Hetta M., Eriksson H., Karlsson L., Jonsson S., Martinsson K. Tidskrift/serie Röbäcksdalen meddelar Nr/avsnitt 4 Utgivare Huvudspråk Målgrupp Nummer (ISBN, ISSN) SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Svenska Rådgivare ISSN , ISRN NLBRD-M--1:06SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
2 Dokumentation av ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige Reviderad slutrapport Foto: Tomas Rondahl Mårten Hetta, Harry Eriksson Linda Karlsson, Simon Jonsson och Kjell Martinsson SLU Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Rapport 4:2006
3
4 Förord Denna rapport är den fjärde rapporten inom dokumentationsprojektet och innehåller resultat från projektets alla fyra år Delrapporter för åren 2003 och 2004 finns också utgivna (Jonsson, 2003; Jonsson, 2004b) och en tidigare större rapport för åren finns publicerad (Hetta et al., 2006). Då en av gårdarna i projektet kom in i projektet först 2004 finns det ett intresse av komplettera med data från den gården för ytterligare ett år I denna reviderade slutrapport är all text och berörda tabeller uppdaterade med data från 2006 för den gården i projektet. Ett stort tack till alla som hjälp till med projektet inte minst lantbrukarna på gårdarna, norrmejeriers producenttjänst och de som har hjälpt till med all praktisk arbete som ligger till grund för rapporten. Projektet har finansierats med medel för Levande Landskap via ett föredömligt samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Umeå den 4 December, 2006 Mårten Hetta
5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Material och Metoder... 7 Gårdsbeskrivningar... 7 Datainsamling... 8 Ekonomi och framtida utveckling... 9 Resultat Väderstatistik Vallodling, skördar och foderkvaliteter Markkartering och växtnäringsbalans Resultatanalys i mjölkproduktionen (RAM) Tillväxt hos ungdjur Ekonomi och framtida utveckling Diskussion Ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige Väderlek och klimat under projektet Vallodling, skördar och foderkvaliteter Markkartering och växtnäringsbalans Resultatanalys i mjölkproduktionen (RAM) Tillväxt hos ungdjur Ekonomi och framtida utveckling Slutsatser Summary Referenser... 19
6 Sammanfattning En omfattande studie för att jämföra ekologisk odling och mjölkproduktion med konventionell, genomfördes på Öjebyns försöksstation, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, under åren Resultaten från Öjebynprojektet visar på mycket goda ekologiska produktionsresultat. Det råder dock tvivel om forskningsresultaten kan omsättas på kommersiella gårdar. Syftet med den här studien är att jämföra resultaten från den ekologiska produktionen i Öjebynprojektet med kommersiella jordbrukares resultat och på så sätt finna de flaskhalsar och svårigheter som lantbrukare ställs inför vid ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige. Sex ekologiska gårdar i norra Sverige deltog i dokumentationsprojektet som pågick under fyra år, Gårdarna hade i genomsnitt 37 kor och en odlad areal på 78 ha. Under projektet samlades gårdsdata rörande besättningsresultat, utfodring, tillväxt på ungdjur, skördenivåer och vallarnas botaniska sammansättning. Även markkarteringar, växtnäringsbalanser, foderstatskontroller och foderanalyser har dokumenterats. Väderstatistik hämtades från SMHI. En enkel kalkyl upprättades för att jämföra det ekonomiska resultatet i den ekologiska vallodlingen mellan dokumentationsprojektet och Öjebynprojektet. Lantbrukarna fick också svara på ett antal frågor om framtiden som ekologiska producenter. Den genomsnittliga avkastningen på vall I-III var 4250 kg ts/ha. Skördenivåerna på äldre vallar var lägre, i genomsnitt 3085 kg ts/ha. Insåningsgrödans medelavkastning va 3187 kg ts/ha. Avkastningarna var betydligt lägre än vad som uppmättes i den ekologiska växtodlingen under Öjebynprojektet. Andelen baljväxter i vallarna sjönk med ökad vallålder, genomsnittet låg på 24 procent. Ogräsandelen var i medeltal 16 procent. De ekologiska vallarna i Öjebynprojektet hade en högre baljväxtandel och en lägre andel ogräs. Växtnäringsbalanserna visar att gårdarna i genomsnitt hade ett överskott av näringsämnen på 77 kg N/ha, 4 kg P/ha och 14 kg K/ha. Detta överskott var högre än vad som observerades för det ekologiska produktionssystemet i Öjebynprojektet. Medelavkastningen låg på 8845 kg ECM/ko/år vilket var högre än den genomsnittliga ekologiska mjölkavkastningen under Öjebynprojektet. Genomförda foderstatskontroller på gårdarna visar att den utfodrade mängden grovfoder var större än uppgifterna i IndividRAM. Tillväxten på ungdjuren var i genomsnitt 590 g/dag under stallperioden och 648 g/dag under betesperioden. Kalkylen för beräkning av priset på ensilage visar att den högre avkastningen på Öjebyns ekologiska vallar ledde till en lägre produktionskostnad, 0,67 kr/kg TS jämfört med 0,93 kr/kg TS för projektgårdarna. Resultaten från detta dokumentationsprojekt visar att det finns en relativt stor förbättringspotential i växtodlingen på de studerade gårdarna. Den högre andelen ogräs och den lägre andelen klöver har troligen bidragit till de betydligt lägre avkastningsnivåerna på projektgårdarnas vallar, jämfört med Öjebynprojektets ekologiska vallar. Den högre ogräsandelen kan vara kopplad till val av insåningsgröda, vilken har skiljt sig åt mellan Öjebynprojektet och de studerade gårdarna. En intensivare vallodling där en växtföljd med kortliggande vallar tillämpas förbättrar chanserna att öka hektarskörden och på så sätt producera ett billigare grovfoder. 5
7 Inledning Under de senaste 20 åren, har intresset för ekologisk livsmedelsproduktion ökat i hela Europa. Det ökade intresset för ekologiska produkter har delats av såväl konsumenter som producenter. Inledningsvis var det främst grönsaker och frukter som producerades som ekologiska, men 1991 introducerade företaget Arla ekomjölk som en bred konsumentprodukt. Även det politiska ledarskapet har sett mjöligheter i den ekologiska produktionen och 1995 beslöt Sveriges riksdag att sätta ett mål för det ekologiska lantbruket, år 2000 skulle 10 procent av åkermarken brukas ekologiskt (Palsander & Wiman 1997) odlades 17,4 procent av åkerarealen i Sverige med miljöstöd för ekologisk produktion och 6,7 procent kontrollerades av KRAV (SCB, 2005). Den svenska jordbruksforskningen visade, även på ett tidigt stadium, intresse för ekologisk produktion. Redan 1990 inledde Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, en omfattade studie på Öjebyns försöksstation, (Piteå kommun, Norrbottens län) för att jämföra ekologisk livsmedelsproduktion med konventionell (Jonsson, 2004a). Projektet omfattade produktion av foder, kött, mjölk, grönsaker och potatis. Den mest omfattande delen av studien som pågick under 12 år ( ) behandlade en jämförelse av ekologisk och konventionell mjölkproduktion. Under två kompletta växtföljdsomlopp gjordes jämförande studier av växtodling och mjölkproduktion i stor skala (helgårdsförsök). Resultaten från projektet visar på goda resultat i den ekologiska produktionen i förhållande till den konventionella, med hög avkastning och små problem med ogräs. De ekologiska vallarna hade under projektets första växtföljdsomlopp 15 procent lägre avkastning och under det andra växtföljdsomloppet endast 1 procent lägre avkastning än de konventionella vallarna (Jonsson, 2004). Den ekologiska mjölkavkastningen låg under projektets fem första år 4 procent högre och under de sju sista åren 5 procent lägre än den konventionella. Resultaten har uppmärksammats på både nationell och internationell nivå och i många sammanhang lyfts fram som ett exempel som visar hur väl man kan lyckas med ekologisk produktion, i nordliga områden. Det har dock riktats en kritik mot hur väl resultaten i Öjebynprojektet kan omsättas på kommersiella ekologiska gårdar, då projektet genomfördes på en försöksgård med goda förutsättningar för växtodling och tillgång på både expertis och skicklig teknisk personal. När Öjebynprojektet var avslutat fanns det därför ett behov att utvärdera tillämpligheten i resultaten. Syftet med den här studien är att jämföra resultaten från Öjebynprojektet med kommersiella jordbrukares resultat och på så sätt finna de flaskhalsar och svårigheter som jordbrukare ställs inför vid ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige. 6
8 Material och Metoder Gårdsbeskrivningar Sex ekologiska gårdar från de fyra nordligaste länen deltog i dokumentationsprojektet. Projektgårdarna finns beskrivna i tabell 1. En karta där gårdarna är markerade kan ses i fig. 1. Fem av gårdarna deltog i projektet under de tre första åren, Bäckströms Farm AB gick med i projektet 2004 och dokumentationen på den gården har fortsatt fram till Tabell 1. Beskrivningar av de sex projektgårdarna Projektgård Lögdbergs gård Salbergs Gård Bäckströms Farm AB Sjöbotten Blomfeltsgården Edet Jersey Farm Nr i rapport Brukare Anna & Gunnar Lögdberg Peter Edholm Lars & Harry Bäckström Britt-Marie & Olof Vestermark Nils-Olof Rehnman Ing-Marie & Mats Johansson Kommun Krokom Kramfors Robertsfors Skellefteå Luleå Boden Län Jämtland Västernorrland Västerbotten Västerbotten Norrbotten Norrbotten Odlad areal 59 ha 76 ha 163 ha 39 ha 76 ha 63 ha Mjölkkobesättning 25 st 32 st 53 st 22 st 41 st 50 st Ras SRB/SLB SRB SLB/SRB SJB/SRB SLB SJB KRAVanslutna 2000 (odling) 2001 (mjölk) (odling) 2002 (odling) 2004 (mjölk) 1995 (odling) 1999 (mjölk) 1999 (odling) 2005 (mjölk) (odling) Fig 1. Karta över projektgårdarnas (1-6) placeringar. 7
9 Datainsamling Väderstatistik Väderdata gällande temperatur (ºC), nederbörd (mm) och solinstrålning (soltimmar, h) hämtades från SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut) för månaderna majaugusti under projektets fyra år samt i form av medelvärden över en 30-årsperiod. Uppgifter samlades in från den väderstation som var belägen närmast projektgården/projektgårdarna i respektive län. Skördeuppskattningar Skördarnas storlek beräknades genom vägning av lass och vallfoderbalar från varje skifte för respektive skörd samt bestämning av ts-halt. Avkastningen bestämdes sedan för de olika vallåldrarna (vall I, II, III samt äldre vall) och insåningsgrödan. Analyser av foder Prov på grönmassa från olika vallåldrar och skördar samt från insåningsgrödan togs vid skörd och skickades för analys på kommersiellt laboratorium. Grödorna analyserades med avseende på energi- och proteinhalt samt mineralinnehåll. Botanisk analys På alla gårdar graderades ett representativt urval av vallarna botaniskt enligt rangordningsmetoden (Fagerberg & Sundqvist, 1994) minst två gånger per säsong. Urvalet gjordes i samråd med lantbrukarna och omfattade en vall från varje vallålder (I, II och III). Markkartering Under projektets första år gjordes markkarteringar på åkerarealer på fem av gårdarna. Den gård som gick med i projektet 2004 markkarterades under det året. Vid markkarteringen bestämdes ph, lättlösligt kalcium, fosfor och kalium, svårlösligt fosfor och kalium samt magnesium och koppar. Kadmium bestämdes i förstaårsvall. Resultatanalys i mjölkproduktionen (RAM) Under projektet var gårdarna anslutna till IndividRAM, ett managementprogram från Svensk Mjölk, och hade kontinuerliga besök av respektive husdjursförenings foderrådgivare. Uppgifter rörande besättningens utfodring och produktionsresultat hämtades från programmet. Endagars foderkontroller gjordes på gårdarna för att jämföra den verkliga grovfodertilldelningen med tilldelningen enligt IndividRAM. Tillväxt hos ungdjur Mätningar av ungdjurens bröstomfång gjordes före betessläpp och vid installning på hösten. Djurens vikter bestämdes med hjälp av omvandlingstabeller från bröstomfång till vikt för SRB (Pönniäinen, 1989) samt för SLB och Jersey (Coburn, 2000). Därefter beräknades tillväxten under betesperioden och stallperioden. Växtnäringsbalanser Växtnäringsbalanser för projektgårdarna gjordes under 2003 för en gård i varje län, under 2005 för alla sex projektgårdarna och 2006 för gård 3. Beräkningarna gjordes i dataprogrammet STANK in MIND, som är Jordbruksverkets program för miljöinriktad rådgivning. Växtnäringsbalansen baseras på de produkter som köps in till gården, de produkter som lämnar gården, växternas kvävefixering samt kvävenedfall i det område där gården är belägen. 8
10 Ekonomi och framtida utveckling För att skapa en enkel jämförelse mellan det ekonomiska resultatet i vallodlingen hos dokumentationsprojektet och Öjebynprojektet, genomfördes en enkel efterkalkyl för produktionskostnaden med hjälp av Agriwise områdeskalkyl. Agriwise är ett utvecklingssamarbete mellan SLU, LRF, LRF Konsult samt Föreningssparbanken och drivs på institutionen för ekonomi på SLU. Agriwise är grunden till en gemensam strategi för att producera aktuell och korrekt planeringsinformation för jord, skog och trädgård ( 10-dec-2005). För få en bild över vilka intryck lantbrukarna i projektet har av studien och hur de ser på framtiden som ekologiska mjölkproducenter ombads alla deltagare att svara på fem frågor. Frågorna har ställts skriftligt eller muntligt och lantbrukarna gavs dessutom möjlighet att presentera sina svar vid ett seminarium i Umeå 13/ Frågorna finns sammanställda nedan. Bakgrunden till projektet är att jämföra Öjebynprojektets forskningsresultat med era kommersiella resultat. 1) Tycker ni att Öjebynprojektets resultat är en god referens för att göra jämförelser? De stora skillnaderna mellan den kommersiella eko-produktionen och eko-produktionen i Öjebynprojektet är resultaten i växtodlingen. 2) Har ni för avsikt att förändra er växtodling för att förbättra skördenivåerna och minska problemen med ogräs? När det blir KRAV på 100 procent ekologisk foderstat blir det svårare, alternativt dyrare, att komponera en konkurrenskraftig foderstat. 3) Har ni för avsikt att förändra er utfodring och/eller växtodling för att anpassa er till de nya reglerna? Marknaden för mejeriprodukter blir allt mer konkurrensutsatt, det finns nu väldigt många olika segment i mejerihyllorna, ekologiskt, lågpris (UHT), functional food (t ex Verum) mm. 4) Tycker ni att er mejeriförening och handeln ger utrymme och uppmärksamhet till era produkter? Svensk Mjölk och LRF är oroliga för att det investeras för lite i svensk mjölkproduktion och att vi kommer att tappa många mjölkproducenter efter ) Vilka investeringar vill ni göra och vilka är helt nödvändiga för att ni skall bedriva ekologisk mjölkproduktion om fem år? 9
11 Resultat Väderstatistik Väderstatistik över månaderna maj-augusti under projektets fyra år, samt i form av medelvärden över en 30-årsperiod, finns presenterade i bilaga 1. Under var juli och augusti generellt varmare, augusti regnigare och juli soligare än normalt. Sommaren 2006 avvek från de tre andra åren och var betydligt varmare och torrare än normalt. Nederbörden under maj till augusti var i genomsnitt mindre än hälften än vad som förväntas. Vallodling, skördar och foderkvaliteter Alla gårdar i studien bedriver vallodling med blandvallar av gräs och klöver som ligger i minst tre år. Vallarnas etableras i en skyddsgröda, vanligen grönfoder, havre/ärt i blandning 50/50 med en övergång mot ökad ärtinblandning i slutet av projektet. Även äldre vallar förkommer. Den genomsnittliga avkastningen på de olika vallarna och kvaliteten på skördarna under de tre åren redovisas i tabell 2. De äldre vallarna hade en relativt lägre avkastning i förhållande till de yngre. På två av gårdarna skördades korn som spannmål och den genomsnittliga avkastningen låg under projektet på 2036 kg ts/ha. Uppgifter på avkastning och kvalitet för de olika grödorna på respektive gård och år finns i bilaga 2. Tabell 2. Genomsnittliga avkastningsnivåer och kvaliteter för alla gårdar, Gröda Kg ts/ha MJ 2 /kg ts Rp 3, % av ts Vall I ,3 13,1 Vall II ,5 12,7 Vall III ,5 13,1 Vall, äldre ,3 11,9 Insåningsgröda ,8 14,6 1 Grönfoder av havre/ärt, korn/åkerböna, vete/ärt, vete/åkerböna och korn. Korn skördat som spannmål är ej medräknat, 2 Omsättbar energi till idisslare, 3 Råprotein 2 Endast gård 3 är studerad 2006 Vallarnas botaniska sammansättning redovisas i tabell 3. Andelen baljväxter i vallarna sjönk med ökad vallålder medan andelen ogräs var relativt konstant. Den botaniska sammansättningen för varje gård finns presenterad i bilaga 3. Tabell 3. Genomsnittlig botanisk sammansättning på gårdarnas vallar (I-III), Vikt (%), vall I Vikt (%), vall II Vikt (%), vall III Vikt (%), medel Kulturgräs 1 51,9 61,3 65,5 59,6 Baljväxter 2 29,8 24,8 17,9 24,2 Ogräs 3 18,3 13,8 16,6 16,2 1 Timojej och ängssvingel, 2 Rödklöver och vitklöver, 3 Andel arter som inte är kulturgräs eller baljväxter 4 Endast gård 3 är studerad under 2006 Markkartering och växtnäringsbalans Resultaten från projektgårdarnas markkarteringar samt de rekommenderade värden som anges vid analyssvar, kan ses i bilaga 4. Medelvärden från gårdarnas växtnäringsbalanser under tre år redovisas i tabell 4. I genomsnitt hade gårdarna ett överskott på kväve, fosfor och kalium. Växtnäringsbalanser för respektive gård och år presenteras i bilaga 5. 10
12 Tabell 4. Medelvärden från gårdarnas växtnäringsbalanser. Näringsämnen som tillförs gården (Till), som förs bort från gården (Från) samt resulterade överskott (Diff.) Kväve (kg/ha) Fosfor (kg/ha) Kalium (kg/ha) Till Från Diff. Till Från Diff. Till Från Diff. 102,2 25,4 77,2 8,7 4,9 3,8 21,4 7,7 13,6 Resultatanalys i mjölkproduktionen (RAM) Medelvärden på nyckeltal för kontrollåret 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006 hämtade från RAM och gårdarnas journaler, redovisas i tabell 5. En sammanställning med fler nyckeltal för de båda kontrollåren finns i bilaga 6. Tabell 5. Medelvärden från resultatanalys i mjölkproduktionen åren 2003/2004, 2004/2005 och 2005/ Gård Antal Beläggning Mjölk- Avkastning Foder- Grovfoder Bete (kg KRAV Hemma- kor foder 1 (kg ECM) giva (kg (kg ts/ko/år) (% av producerat (kor/ha) (kr/dag/ko) ts/dag) ts/dag) ts) (% av ts) 1 25,5 0, ,0 13, ,0 0, ,6 10, ,0 0, ,0 4 21,0 0, ,5 12, ,0 0, ,0 12, ,2 0, ,9 8, Medel 37,0 0, ,8 12, Mjölkintäkter minus foderkostnader 2 Endast gård 3 är studerad 2005/2006 En jämförelse mellan utfodrad mängd grovfoder enligt endagars foderstatskontroller och enligt IndividRAM redovisas i tabell 6. På alla gårdar var den genomsnittliga utfodrade grovfodergivan större än enligt uppgifterna i IndividRAM. En mer detaljerad jämförelse mellan grovfodergivorna finns i bilaga 7. Tabell 6. Genomsnittlig grovfodertilldelning enligt foderstatsberäkning i IndividRAM samt grovfodertilldelning vid endagars foderstatskontroll, sep 2003-okt Antalet foderstatskontroller under perioden var i genomsnitt tre stycken per gård. Gård Grovfodertilldelning (kg ts/ko/dag) Avvikelse (%) IndividRAM Kontroll 1 12,5 16, ,6 13, ,0 4 12,9 14, ,2 14, ,1 9, Endast gård 3 är studerad 2006 Tillväxt hos ungdjur Ungdjurens tillväxt under två års stall- respektive betesperioder finns presenterade i bilaga 8. I medeltal var tillväxten 590 g/dag under stallperioden och 648 g/dag under betesperioden. 11
13 Ekonomi och framtida utveckling En sammanställning över intäkter och särkostnader för beräkning av priset på ensilage finns i tabell 7. Den högre avkastningen på Öjebyns vallar ledde till en lägre produktionskostnad, 0,67 kr jämfört med 0,93 kr för projektgårdarna, per kg ts producerat foder. I denna beräkning har kostnaden för gödningsmedel utelämnats. Tabell 7. Kalkyl för beräkning av priset på ensilage för projektgårdarna respektive Öjebyn (efter Agriwise områdeskalkyl, 2006) Projektgårdar 1 Öjebyn 2 Särkostnader (kr/ha) Utsäde, drivmedel, ensileringsmedel Maskinunderhåll, ränta rörelsekapital Avskrivning + ränta, maskiner Arbete Summa (kr/ha) Intäkter (kr/ha) Bidrag Pris på ensilage Summa (kr/ha) Pris på ensilage/kg ts 0,93 0, kg ts/ha, kg ts/ha Svaren på de frågor som lantbrukarna blev ombedda att besvara finns sammanfattade i tabell 8. Generellt tycker lantbrukarna att Öjebynprojektet är en bra referens att göra jämförelser med. Även om Öjebyns avkastningsnivåer inom växtodlingen anses vara svåra att nå, tycker många att resultaten kan fungera som en morot för att höja sin egen produktion. Många av lantbrukarna planerar att lägga om sin växtodling på något sätt för att förbättra sin produktion och minska problemen med ogräs. Alla lantbrukare med KRAV-anslutna besättningar planerar att förändra sin utfodring när de nya reglerna med 100 procent ekologisk foderstat inträder. Mjölkproducenterna är eniga om att mejeriförening och handeln kan ge mer utrymme och uppmärksamhet för ekologiska produkter. Vissa lantbrukare planerar att göra nyinvesteringar medan andra vill effektivisera befintlig produktion. Tabell 8. Sammanställning över lantbrukarnas svar på framtidsfrågorna Fråga Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 1 Ja Tveksam Ja Ja Ja Ja 2 Nej Ja, byta insåningsgröda 3 Ja Ja, om djur KRAV-anslutna 4 Måste bli bättre Ja, intensivare vallodling Ja, egen foderblandning Ja, effektivisera Ja, byta grönfoder Nej Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre På väg åt rätt håll 5 Effektivisera Nytt stall Effektivisera Gärna mer egen mark Ja Ja, fullfoder Nej, djur ej KRAVanslutna Fullfoderblandare Nej Inget planerat 12
14 Diskussion Ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige Det ekologiska lantbruket (KRAV) i norra Sverige har en relativt liten andel av den svenska eko-produktionen. Det finns i Sverige totalt 450 KRAV-anslutna mjölkproducenter. Av dessa finns endast 34 stycken i de fyra nordligaste länen ( 5-nov-2002), vilket motsvarar ca 7 procent av de ekologiska mjölkproducenterna i Sverige. När det gäller växtodlingen så har Norr- och Västerbotten den lägsta andelen (ca 2,0 procent) åker som är kontrollerad av KRAV i hela landet (SCB, 2005). En större andel av åkermarken odlas dock med stöd för ekologisk odling. För att få sälja en produkt som ekologisk krävs att produktionen är kontrollerad och certifierad. I Sverige finns EU:s och KRAV:s regler för ekologisk produktion. KRAV följer EU:s regler men är i vissa fall strängare. Det bör nämnas att Öjebynprojektet inte hade sin produktion KRAV-ansluten, även om man till viss del följde KRAV:s regler. I dokumentationsprojektet levererade inte alla gårdar KRAV-mjölk. Detta kan ha betydelse vid jämförelser med andra studier av ekologiska produktionsresultat. Väderlek och klimat under projektet Gårdarna som deltog i projektet är belägna långt ifrån varandra och de vädermässiga förutsättningarna under växtodlingssäsongen varierade mellan de olika områdena samma år. Väderleken har alltid stor inverkan på skörderesultaten och inget av projektåren upplevdes som ett normalår. I och med att fyra växtodlingssäsonger totalt ingått i projektet kan man anta att de enskilda årens väder genomslag på genomsnitten av skörderesultaten minskat något. Vallodling, skördar och foderkvaliteter Projektgårdarnas genomsnittliga avkastning för vall I-III var betydligt lägre än vad som uppmättes för den ekologiska vallodlingen under Öjebynprojektet. Där låg den genomsnittliga avkastningen mellan på 6609 kg ts/ha (Jonsson, 2004a). Även andra studier än Öjebynprojektet visar högre avkastningsnivåer för ekologiska vallar. En dokumentation av sju gårdar i västra Sverige redovisar genomsnittliga skördenivåer på 6000 kg ts/ha (Arnesson, 2000). Avkastningen på projektgårdarna var dock högre än landets genomsnitt för ekologiska vallskördar, vilken är 3640 kg ts/ha (SCB, 2005). Under Öjebynprojektet tillämpades en växtföljd med treåriga vallar till hundra procent medan projektgårdarna av olika anledningar innehöll en relativt stor andel äldre vallar. Detta bidrar till den totalt sett lägre vallavkastningen eftersom den genomsnittliga skördenivån på de äldre vallarna (vall IV eller äldre) var avsevärt lägre än avkastningen på de yngre vallarna. På projektgårdarna förekom i vissa fall, till skillnad från i Öjebyn, betning av återväxten. Eftersom konsumtionen på bete är svår att mäta innebär detta en osäkrare uppskattning av avkastningsnivån. Avkastningen för bete är ofta lägre än vid mekanisk skörd och kan alltså vara en bidragande orsak till de lägre avkastningsnivåerna. Det är även möjligt att betesgång på hösten kan påverka vallens övervintringsförmåga. En jämförelse mellan artsammansättningen i projektgårdarnas och Öjebyns ekologiska vallar visar på en högre klöverandel i Öjebyn, 32 jämfört med 25 procent (Jonsson, 2004a). Den genomsnittliga ogräsförekomsten på gårdarna var hög med en variation mellan 5 och 35 13
15 procent. I Öjebyn var ogräsandelen i de ekologiska vallarna betydligt lägre, i genomsnitt 5 procent under åren (Jonsson, 2004a). Den högre ogräsandelen på projektgårdarna kan ha bidragit till de lägre skörderesultaten. Skillnaden i ogräsandel kan i sin tur vara relaterat till de olika insåningsgrödorna, vilka skilde sig åt i de både projekten. Öjebyn använde generellt en större mängd utsäde (250 kg) med högre andel ärter än projektgårdarna (havre/ärt; 20/80) (Jonsson 2004a). Några av projektgårdarna har under projektets sista år ökat ärtinblandningen i sin insåningsgröda upp till 30 procent havre och 70 procent ärter och/eller höjt utsädesmängden upp till 270 kg/ha. Resultatet av förändringarna på efterkommande vall är dock svårt att säga något om eftersom de ses tidigast nästa växtodlingssäsong. Några av lantbrukarna har angett torka i samband med vallinsådden 2002 och 2003, vilket också kan ha bidragit till den högre ogräsandelen. Vallarnas kvalitet som foder till mjölkkor uppmätt som omsättbar energi (ME) i studien är jämförbar med resultaten från västra Sverige (Arnesson, 2000) och Öjebynprojektet. Medelavkastningen på insåningsgrödan, i form av grönfoder, var lägre än vad som uppmättes för det ekologiska systemet under Öjebynprojektet. Avkastningen (havre/ärt) låg där på 4262 kg ts/ha i genomsnitt (Jonsson, 2004a). Som tidigare nämnts skilde sig insåningsgrödorna i de båda projekten åt. Genomsnittlig avkastning på ekologiskt odlat vårkorn i hela Sverige ligger något högre än projektgårdarnas, 2159 kg ts/ha (SCB, 2005). De ekologiska resultaten från Öjebyn visar en ytterligare högre medelavkastning på 2949 kg ts/ha (Jonsson, 2004a). Medelavkastningen för korn i dokumentationsprojektet är dock endast ett genomsnitt från två gårdar eftersom övriga gårdar inte producerar spannmål. Markkartering och växtnäringsbalans Gårdarna hade i genomsnitt bra värden för de flesta uppmätta parametrar vid markkarteringen och ett överskott av växtnäringsämnen, vilket tyder på att dessa faktorer inte är begränsande för produktionen. Vad som däremot är okänt är påverkan från andra markfaktorer som markpackning och dränering. Växtnäringen utnyttjas optimalt vid ph 6,0-6,5 beroende på lerhalten (Jordbruksverket, 2002). Vid höga mullhalter, mer än 10 procent, är optimalt ph värde ca 0,5 enheter lägre. Vanligen har de flesta gårdar ett fosfortillstånd motsvarande klass III, vilket också bör eftersträvas (Ericson, 2005). Kaliumtillståndet ligger vanligen i klass II-III. Tillförseln av kalium i form av inköpta fodermedel är ofta stor på mjölkgårdar (Ericson, 2005). Gällande växtnäringsbalanserna hade den gård med högst beläggning (kor/ha) och störst utfodrad mängd kraftfoder per ko också det största överskottet av växtnäringsämnen. Gårdarnas genomsnittliga överskott på kväve, fosfor och kalium var mindre 2005 jämfört med 2003 men var större än vad som observerades under Öjebynprojektet. Där beräknades ett överskott på 25 kg N/ha, en fosforbalans på 0 kg/ha och ett underskott på 29 kg K/ha i det ekologiska systemet (Jonsson, 2004a). En tänkbar förklaring till de lägre överskotten av N och P samt underskottet av K i Öjebyn, kan vara odlingen av potatis samt de högre växtodlingsskördarna. Den konventionella odlingen i Öjebyn hade ett överskott på 86 kg N/ha, 8 kg P/ha och ett underskott på 7 kg K/ha (Jonsson, 2004a). Enligt växtnäringsbalanserna var den fixerade mängden kväve jämförbar i de båda projekten, ca 49 kg N/ha. Carlsson (2005) har tagit fram enkla ekvationer för beräkning av kvävefixering baserat på torrsubstansskörd av baljväxter. För en blandvall med rödklöver och gräs gäller att 14
16 N-fix = 0,026 * ts + 7. Enligt ekvationen var den genomsnittliga kvävefixeringen under dokumentationsprojektet 35 kg N/ha och under Öjebynprojektet 64 kg N/ha i det ekologiska systemet. Detta är mer troligt, eftersom både klöverandel och avkastning skiljer sig åt i de två projekten, och tyder på att beräkningarna i växtnäringsbalanserna över- respektive underestimerade vallarnas kvävefixerande förmåga i de två projekten. Den, enligt ekvationen, lägre mängden fixerat kväve skulle innebära ett lägre överskott av kväve på projektgårdarna, 64 kg/ha istället för 78 kg/ha. Möjligen kan den lägre mängden fixerat kväve i dokumentationsprojektet vara relaterat till den större andelen ogräs i vallarna. Resultatanalys i mjölkproduktionen (RAM) Mjölkkobesättningarna producerade i genomsnitt 8845 kg ECM/ko/år under de registrerade kontrollåren. Under Öjebynprojektet låg avkastningen under åren i genomsnitt på 8065 kg ECM/ko/år i det ekologiska systemet. Det är dock svårt att jämföra dessa två siffror eftersom raserna i besättningarna skiljer sig åt och avkastningarna inte är registrerade under samma tidsperiod. Projektgårdarnas besättningar representerar både SRB, SLB och en stor andel Jersey. I Öjebyn skedde under projektets gång en övergång från SKB till SLB. Eftersom endast tre av de sex gårdarna levererade KRAV-mjölk är det också svårt att jämföra mjölkproduktionen från projektet med andra undersökningar av ekologisk mjölkproduktion. Under 2004 låg medelavkastningen i Sverige för kor anslutna till den officiella kokontrollen på 9177 kg ECM/ko ( 20-dec-2005). De foderkontroller som gjordes ute på gårdarna visar att den utfodrade mängden grovfoder är större än den angivna mängden i IndividRAM. Detta har betydelse för beräkningen av mjölkintäkter minus foderkostnader. Det bör påpekas att foderkontrollerna anger den utfodrade mängden grovfoder, inte kornas exakta konsumtion, eftersom hänsynen till rester var begränsad. Tillväxt hos ungdjur Ungdjurens tillväxt beräknades genom att mäta bröstomfång och sedan omvandla dessa värden till vikter med hjälp av en omvandlingstabell. 2004/2005 användes en nyare variant av omvandlingstabell än tidigare vilket ledde till lägre vikter på ungdjuren. Detta kan vara en orsak till de lägre tillväxterna under senare delen av projektet. Målet för genomsnittlig tillväxt på ungdjuren i en besättning bör ligga omkring 500 g/dag för Jersey under perioden kg och 700 g/dag för SRB och SLB under perioden kg (Jeberg, 2004). En något högre tillväxt än vad som registrerats under projektets senare del är önskvärd men variationen är stor och relativt få djur mättes. Fler mätningar behöver göras för att få fram säkra uppgifter. Ekonomi och framtida utveckling Kalkylen för beräkning av priset på ensilage är generell. För att ta reda på de verkliga produktionskostnaderna på sin gård bör en noggrannare kalkyl göras. Den förenklade kalkylen visar dock att vallarnas avkastning har stor betydelse för produktionskostnaden per kg ts. Hur billigt grovfoder som kan produceras har ofta stor betydelse för totalekonomin på en mjölkproduktionsgård. Vid slutredovisningen av projektet, seminariet Ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige den 13-14/ , höll Anna Norrgård och Jan-Erik Noord från Norrmejerier en presentation om marknaden för ekologiska produkter. Av presentationen framgick att den ekologiska marknaden i Sverige har mer än fyrdubblats på tio år. Försäljningsutvecklingen för ekologisk mjölk har varit positiv i Norrmejeriers område under 2005 med en ökning från kg såld 15
17 mjölk i januari till kg i november. Försäljningen förväntas öka även i framtiden. Ett visat intresse från storhushåll kan leda till stora volymer kommande år. Budgetmålet för 2006 är, utan inräknade storhushållsvolymer, en försäljningsökning med 7,7 procent för ekologisk mjölk och 4,9 procent för ekologisk fil. Detta innebär sannolikt att det framöver behövs fler producenter av ekologisk mjölk inom Norrmejeriers område (Noord; Norrgård, pers. med., 2005). 16
18 Slutsatser Jämförelsen av de kommersiella jordbrukarnas resultat med resultaten från Öjebynprojektet kan sammanfattas i följande punkter: Den genomsnittliga mjölkavkastningen på projektgårdarna var något högre. Den största skillnaden ses inom växtodlingen, där projektgårdarna inte uppnår lika höga skördenivåer som Öjebynprojektet. Det är framför allt vallarnas avkastning som har en relativt stor förbättringspotential på de kommersiella gårdarna. Enligt resultaten utgör markvärden och växtnäring inga avgörande biologiska begränsningar för produktionen. Andra markfaktorer som packning och dränering bör kontrolleras. Projektgårdarna hade en högre andel ogräs och en lägre andel klöver, vilket kan ha bidragit till de betydligt lägre avkastningsnivåerna. Den högre ogräsandelen kan vara kopplad till val av insåningsgröda, vilken skiljde sig åt i de båda projekten. Öjebynprojektet använde sig generellt av en högre andel ärter och större utsädesmängd vid insådd av grönfoder (havre/ärt). Under Öjebynprojektet tillämpades en växtföljd med treåriga vallar, medan en relativt stor andel äldre vall förekom på projektgårdarna. Detta bidrog till en lägre total vallavkastning då de äldre vallarna (vall IV eller äldre) hade avsevärt lägre skördar än de yngre vallarna. En intensivare vallodling med treåriga vallar förbättrar chanserna att öka hektarskörden och på så sätt producera ett billigare grovfoder. 17
19 Summary In order to compare organic food production with conventional, a large study was carried out at Öjebyn Research Center, Department of Agricultural Research for Northern Sweden, SLU, The results from the project show good production results for the organic farming system. There are doubts whether these results can be applicable on commercial farms. The aim of this project is to compare the results from the organic production in the Öjebyn-project with results from practical farming and in that way find the bottlenecks and difficulties that face organic dairy farmers in the north of Sweden. Six organic dairy farms in the north of Sweden participated in the documentation project that lasted The farms had on average 37 dairy cows and a crop area of 78 ha. During the project, data regarding herd results, feeding, growth of young stock, crop yield and botanic composition of the lays were collected. Soil mapping, soil balances, feed plan controls and feed analysis were also done. Weather data were collected from SMHI. In order to compare the economical results for the silage production between the documentation project and the Öjebyn-project, a simple calculation was done. The farmers also got to answer five questions concerning their future as organic producers. Average yield on lay I-III was 425 kg DM/ha. The yield was lower on older lays, on average 3187 kg DM/ha. Mean green crop yield was 3187 kg DM/ha. The yields were much lower than observed in the organic part of the Öjebyn-poject. The proportion of legumes in the lays got lower with older lays with an average of 25 percent. The mean proportion of weed was 17 percent. The Öjebyn-project had a higher percentage of legumes and lower percentage of weed in the organic lays. The soil balances show that the farms on average had a surplus of nutrients, 77 kg N/ha, 4 kg P/ha and 14 kg K/ha. The surplus was higher than observed in the organic system in Öjebyn. Average milk yield was 8845 kg ECM/cow/year which was higher than average organic milk yield during the Öjebyn-project. The feed plan controls on the farms show that the fed amount of forage was higher than the data in the feeding program IndividRAM. Average growth of the young stock was 590 g/day during the indoor period and 648 g/day during the grazing period. The calculation of the price of the silage show that the higher organic yields at Öjebyn led to a lower production cost, 0,67 SEK compared to 0,93 SEK, per kg DM silage. The results from this documentation project show a relatively great improvement potential for the organic crop production at the commercial farms. The lower yields on the commercial lays are probably related to the higher proportion of weed and the lower proportion of clover compared to the organic lays in the Öjebyn-project. The higher amount of weed could be related to the cover crop. A more intensive lay farming with temporary lays not older then 3 years improves the chances to increase the yield per ha and hence produce a cheaper forage. 18
20 Referenser Agriwise (accessed 10-dec-2005) Arnesson, A Dokumentation av produktionsresultat i ekologisk mjölkproduktion på sju gårdar i västra Sverige från 1996 till SLU. Skara. pp 139. Carlsson, G Input of nitrogen from N 2 fixation to northern grasslands. Thesis. Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden, SLU, Umeå. Coburn Holstein Dairy Tape. Developed by Dairy and Animal Science department of the Pennsylvania state University. Ericson, L Norrländsk växtodling. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå. pp 55. Fagerberg, B. & Sundqvist, U Öjebynprojektet - Vallarnas botaniska sammansättning samt symbiotiska kvävefixering Röbäcksdalen meddelar 9:1994. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå. Hetta, M. Karlsson, L. Jonsson, S & Martinsson K Dokumentation av ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige Röbäcksdalen meddelar. No pp. Jeberg, F Håndbok i kvæghold. Landbrugsförlaget. Århus. pp 192. Jonsson, S Dokumentation av ekologiska mjölkproduktionsgårdar i norra Sverige Rapport 1. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Öjebyn. pp 8. Jonsson, S. 2004a. Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel, Slutrapport. Röbäcksdalen meddelar 5:2004. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå. ISSN pp 48. Jonsson, S. 2004b. Dokumentation av ekologiska mjölkproduktionsgårdar i norra Sverige Rapport 2. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Öjebyn. pp 10. Jordbruksverket Markkartering jordprovtagning - analyser. Jordbruksinformation 6. pp 12. KRAV ekonomisk förening (accessed 5-nov-2002). Palsander, M & Wiman K-J Omläggning till ekologisk mjölkproduktion. SLU, Uppsala. pp 34. Pönniäinen, P Metoder att skatta vikten på SRB-kvigor. Examensarbete, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala. SCB Jordbruksstatistisk årsbok SCB, Publikationstjänsten, Örebro. pp 386. Svensk mjölk (accessed 19-dec-2005) Personliga meddelanden 19
21 Noord, J-E Norrmejerier. Norrgård, A Norrmejerier. 20
22 Bilaga 1 Väderstatistik över de län där projektgårdarna är belägna År Norrbotten 1 Västerbotten 2 Västernorrland 3 Jämtland 4 Maj Jun Jul Aug Maj Jun Jul Aug Maj Jun Jul Aug Maj Jun Jul Aug Medeltemp ( C) ,3 13,1 19,2 14,7 6,0 11,6 18,3 14,7 8,2 12,9 19,2 16,0 7,6 12,2 17,5 13, ,3 11,9 15,9 14,6 6,2 10,7 14,5 15,2 8,6 12,3 15,5 16,3 8,2 10,9 13,7 14, ,7 13,2 17,7 15,1 6,1 11,4 17,0 14,7 7,4 12,7 17,0 15,0 5,9 10,7 16,1 12, ,2 12,6 15,6 18,1 Medelvärde ( C) ,4 13,0 15,5 13,6 5,6 11,1 14,5 13,4 7,6 13,3 15,4 14,2 7,2 11,8 13,4 12,3 Nederbörd (mm) Medelvärde (mm) Soltid (h) * * Medelvärde (h) Uppgifter för alla väderparametrar registrerades på väderstation i Luleå. 2 Uppgifter gällande temperatur och nederbörd registrerades på väderstation i Bjuröklubb och antal soltimmar i Umeå. 3 Uppgifter gällande temperatur och nederbörd registrerades på väderstation i Härnösand och antal soltimmar i Sundsvall. 4 Uppgifter gällande temperatur och nederbörd registrerades på väderstation i Frösön och antal soltimmar i Östersund. * Ofullständiga mätningar.
23 Bilaga 2, sid. 1(3) Skördar och kvaliteter vid Lögdbergs Gård, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,7 14,2 13,4 2,5 17,8 2, ,9 11,8 7,5 2,1 17,5 1, ,4 14,7 10,9 1,9 18,1 2, Vall II ,5 12,8 10,4 2,9 20,0 2, ,2 9,4 7,1 1,8 14,6 1, ,0 12,4 5,8 2,5 18,6 1, Vall III ,1 13,7 11,4 2,8 19,3 2, ,6 9,9 5,0 2,1 14,9 1, ,4 13,9 7,2 2,3 21,0 1, Vall, äldre ,2 13,7 11,1 2,8 19,7 2, ,2 10,4 6,4 2,1 17,5 1, ,5 13,9 5,7 3,2 24,7 1, Insånings- Havre/ärt ,3 12,8 6,5 2,6 17,3 1, gröda ,3 12,9 4,9 2,1 16,5 1, Vete/ärt ,5 16,0 7,5 2,5 13,9 1, Vete/åkerböna ,9 16,9 7,9 3,1 15,8 2, Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen 5 Analys gäller endast första skörd Skördar och kvaliteter vid Salbergs gård, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,2 14,5 9,0 2,9 20,5 2, ,2 13,0 8,0 2,6 19,0 2, ,4 11,9 5,5 2,0 19,7 1, Vall II ,0 14,2 9,0 2,9 19,9 2, ,9 12,9 8,4 2,5 18,0 2, ,0 12,9 5,8 2,1 20,1 1, Vall III ,4 13,1 7,0 2,7 20,2 2, ,5 14,5 9,1 2,9 21,9 2, ,7 11,8 5,1 2,1 21,3 1, Vall, äldre ,8 10,0 4,8 2,2 19,0 1, ,2 7,5 4,2 1,5 10,4 1, Insånings- Korn (spm) ,4 12,1 0,9 3,9 7,4 1, gröda ,8 13,9 0,4 4,5 5,1 1, Korn (ens) Havre/ärt ,7 13,4 0,8 4,3 7,4 1, ,4 13,9 3,3 3,5 23,0 1, Potatis King Edward ,1 8,9 0,5 2,1 22,0 1, (20% ts) ,1 8,9 0,5 2,1 22,0 1, Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen
24 Bilaga 2, sid. 2(3) Avkastningsnivåer och kvaliteter vid Bäckströms Farm AB, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,4 12,8 6,0 2,7 23,5 1, ,6 14,2 4,1 2,3 20,0 1, ,8 15,8 8,7 5,7 18,5 2,9 70,5 36,0 Vall II ,6 13,1 8,1 3,3 21,6 2, ,9 16,0 5,7 3,3 23,6 1, ,0 16,7 9,1 3,0 23,3 2,4 71,3 43,3 Vall III ,6 14,8 5,8 3,3 15,1 2, ,5 17,4 5,6 2,7 18,9 2, ,2 14,9 7,3 3,1 21,8 2,0 72,0 24,3 Vall, äldre ,7 14,9 5,7 3,3 14,8 2, Insånings- Havre/ärt ,4 14,8 5,8 3,4 23,3 1, gröda Havre/ärt ,9 15,7 8,1 2,5 22,7 2, Grönfoder/åkerböna ,4 15,0 11,5 2,5 17,8 3, Korn/åkerböna ,2 16,8 8,2 3,4 28,2 2, Korn Helsäd ,0 11,3 5,1 2, , Korn Tröskat Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen Avkastningsnivåer och kvaliteter vid Sjöbotten, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,5 13,7 10,2 2,3 18,8 2, ,3 12,3 8,6 2,2 15,4 2, ,2 11,9 7,0 1,8 16,9 1, Vall II ,5 14,1 9,6 2,5 20,6 2, ,4 13,3 6,5 2,2 15,6 2, ,1 10,4 5,4 2,0 14,6 1, Vall III ,6 13,5 8,2 2,3 19,2 2, ,0 10,7 6,2 2,1 15,0 1, ,3 12,2 5,4 1,9 13,0 1, Vall, äldre ,6 12,4 6,6 2,7 24,0 1, ,2 11,6 6,5 2,2 15,6 2, Insåningsgröda Havre/ärt ,2 12,8 5,9 2,8 18,4 2, ,5 17,3 6,4 2,9 20,7 1, ,5 13,3 5,1 2,6 17,5 1, Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen 5 Analys gäller endast första skörd
25 Bilaga 2, sid. 3(3) Avkastningsnivåer och kvaliteter vid Blomfeltsgården, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,9 13,8 7,5 2,1 18,1 2, ,5 13,7 6,5 2,5 21,4 2, ,1 12,1 4,8 2,2 18,1 1, Vall II ,3 12,4 5,7 2,2 18,3 2, ,7 13,5 5,4 2,1 16,8 2, ,4 12,0 5,0 2,4 20,8 1, Vall III ,1 13,5 5,9 2,5 21,8 2, ,5 13,4 5,3 2,9 21,6 1, ,2 14,1 5,5 2,3 18,5 1, Vall, äldre ,2 13,4 5,8 2,5 21,8 1, ,5 13,4 5,3 2,8 21,4 1, Insåningsgröda Havre/ärt ,3 13,1 3,7 2,4 22,3 2, ,4 18,2 5,4 3,0 20,6 1, ,9 16, Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen 5 Analys gäller endast första skörd Avkastningsnivåer och kvaliteter vid Edet Jersey Farm, Per kg torrsubstans Gröda Sort År Kg ts/ha MJ 1 Rp 2 % Ca, g P, g K, g Mg, g AAT 3, g PBV 4,g Vall I ,6 11, ,9 11, ,7 11,4 3,8 2,4 15,6 1, Vall II ,5 9, ,9 12, ,7 11,4 3,8 2,4 15,6 1, Vall III ,6 11, ,8 12, ,7 11,4 3,8 2,4 15,6 1, Vall, äldre ,4 10, ,9 11, ,7 11,4 3,8 2,4 15,6 1, Insåningsgröda Havre/ärt ,7 12, ,3 10, Omsättbar energi för idisslare, 2 Råprotein, 3 Aminosyror absorberade i tunntarmen, 4 Proteinbalans i våmmen
26 Bilaga 3, sid. 1(6) Vallarnas artsammansättning vid Lögdbergs Gård, Vall Vikt (%) 2003 Vikt (%) 2004 Vikt (%) :a skörd 2:a skörd 1:a skörd 2:a skörd 1:a skörd 2:a skörd Timotej I 50,5 19,0 67,0 39,3 32,2 3,4 Ängssvingel I 4,6 42,2 12,4 30,0 12,8 34,7 Ängsgröe I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vitgröe I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvickrot I 16,6 2,6 4,6 0,0 1,8 2,4 Rödklöver I 25,7 35,6 15,2 29,7 47,1 53,7 Vitklöver I 0,3 0,2 0,0 0,5 0,0 1,8 Våtarv I 0,9 0,2 0,6 0,5 0,3 0,5 Baldersbrå I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 Smörblomma I 0,0 0,0 0,0 0,0 3,3 1,6 Andra ogräs I 1,4 0,2 0,3 0,0 2,5 1,1 Summa I 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Timotej II 62,6 16,0 69,1 53,9 54,1 19,2 Ängssvingel II 15,5 55,3 18,7 28,7 29,7 66,9 Ängsgröe II 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vitgröe II 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel II 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvickrot II 1,1 3,9 0,7 3,4 0,0 0,0 Rödklöver II 18,4 22,9 7,7 9,4 10,0 11,1 Vitklöver II 1,1 0,8 0,2 0,4 0,5 0,3 Maskros II 1,4 1,1 1,5 2,0 5,7 2,2 Baldersbrå II 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Smörblomma II 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Andra ogräs II 0,0 0,0 2,0 1,9 0,0 0,0 Summa II 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Timotej III 50,8 24,8 52,2 27,1 64,1 40,7 Ängssvingel III 15,4 51,1 34,7 48,5 23,9 45,3 Ängsgröe III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vitgröe III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvickrot III 0,0 0,0 1,3 0,0 1,8 0,0 Rödklöver III 33,1 23,6 1,6 16,6 4,5 8,5 Vitklöver III 0,0 0,2 0,0 2,6 0,2 4,0 Maskros III 0,2 0,0 10,0 4,0 3,3 0,8 Baldersbrå III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Smörblomma III 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Andra ogräs III 0,2 0,2 0,3 1,2 2,2 0,4 Summa III 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Vallarnas artsammansättning vid Lögdbergs Gård, Vikt (%) Vall I Vikt (%) Vall II Vikt (%) Vall III Vikt (%), medel Kulturgräs Baljväxter Ogräs Timojej och ängssvingel, 2 Rödklöver och vitklöver, 3 Andel arter som inte är kulturgräs eller baljväxter
27 Bilaga 3, sid. 2(6) Vallarnas artsammansättning vid Salbergs Gård, Vall Vikt (%) 2003 Vikt (%) 2004 Vikt (%) :a skörd 2:a skörd 1:a skörd 2:a skörd 1:a skörd 2:a skörd Timotej I 36,8 22,8 47,7 36,2 52,0 38,3 Ängssvingel I 1,7 0,0 0,5 0,0 0,0 0,7 Ängsgröe I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vitgröe I 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel I 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvickrot I 13,7 0,0 5,1 32,9 6,0 13,7 Rödklöver I 24,2 63,9 39,5 22,3 16,4 25,2 Vitklöver I 10,5 0,2 0,0 1,6 0,0 5,0 Våtarv I 0,7 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Baldersbrå I 0,0 0,5 0,5 2,0 0,0 0,0 Smörblomma I 5,7 6,1 0,5 0,0 7,3 10,3 Andra ogräs I 6,5 6,2 6,3 5,0 18,3 6,8 Summa I 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Timotej II 48,1 39,1 50,4 38,6 57,5 32,3 Ängssvingel II 15,1 0,0 0,0 3,3 0,0 20,0 Ängsgröe II 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Vitgröe II 0,0 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel II 2,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvickrot II 7,8 19,1 7,6 35,6 0,0 6,9 Rödklöver II 15,2 30,8 30,1 6,9 23,3 26,0 Vitklöver II 5,2 0,4 0,0 3,3 0,0 0,0 Maskros II 0,6 0,2 6,4 0,4 0,0 0,0 Baldersbrå II 0,7 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 Smörblomma II 2,4 4,4 1,5 9,1 12,8 9,6 Andra ogräs II 3,0 3,1 4,1 2,3 6,3 5,1 Summa II 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Timotej III 52,6 30,3 66,6 70,2 66,6 Ängssvingel III 24,6 0,0 3,4 0,0 0,7 Ängsgröe III 0,0 0,0 3,2 0,0 0,0 Vitgröe III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tuvtåtel III 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Kvickrot III 0,4 0,0 3,7 2,2 0,0 Rödklöver III 16,6 61,0 6,9 6,9 8,4 Vitklöver III 2,5 0,0 0,0 0,5 0,3 Maskros III 1,9 0,8 3,3 3,6 0,0 Baldersbrå III 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Smörblomma III 0,9 6,8 11,6 11,2 14,5 Andra ogräs III 0,5 0,8 1,0 5,4 9,5 Summa III 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Vallarnas artsammansättning vid Salbergs Gård, Vikt (%) Vall I Vikt (%) Vall II Vikt (%) Vall III Vikt (%), medel Kulturgräs Baljväxter Ogräs Timojej och ängssvingel, 2 Rödklöver och vitklöver, 3 Andel arter som inte är kulturgräs eller baljväxter
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merBibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merGrannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?
Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merFramtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs merBättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om
Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merEKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns?
EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 6 2007 Foto: Gun Bernes Ur innehållet Ledaren Låt oss gå före! Ekologiskt kraftfoder Varför certifiering? Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merLäget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs mer2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET
HUR SER DET UT I MJÖLKFÖRETAGEN I SVERIGE? HUR KAN ÄGARSKIFTE SKE, VILKA MODELLER? INVESTERA SMART! Konkurrenskraftig Mjölkproduktion Skara Vrigstad 19 20 januari Helena Börjesson Chef Affärsrådgivning
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs merBete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar
Läs merBilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.
Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merFoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007
1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet
Läs merSälj inte ditt frö för billigt!
Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merDeltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs mer