Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun
|
|
- Elin Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande Sammanfattning Förutsättningar Identifikation Referenser Bakgrund och övergripande förutsättningar Indelning i turistiska områden - destinationer Strategins användning och arbetssätt Övergripande beskrivning av respektive destination Målområden och uppföljning Tidsplan och resursfördelning Versionshistorik Version Ansvarig Datum Ändringar Lars F Arbetsexemplar 0.1 Lars F Första version till NärLjus styrelse. Även NärLjus turismkonsulter samt kommunens ek. chef, kulturstrateg och landsbygdsutvecklare för kommentarer. 0.2 Lars F Efter kommentarer från Birgitta Esbjörnsson tillfört rubriken Hälsingegårdar som ett till strategiskt område e) som berör samtliga destinationer. 0.3 Lars F Ändrat skogens rike till Arena skogen, sammanfattning inlagd (samma som följebrev). 0.4 Lars F Justeringar av texter vid styrelsemöte. Officiellt förslag för förankring hos kommunstyrelse och näringsliv. 0.5 Lars F Grundläggande ändringar i geografisk och funktionell indelning efter synpunkter från och diskussioner med företag och kommunchef. Remiss till Närljus styrelse. 0.6 Lars F Ändrat namn från strategisk plan för turism i Ljusdals kommun till Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun Godkännande Innehållet i denna strategiska plan godkännes härmed: Lars Forslöf, VD Närljus, Sven-Olle Mårtenson, Styrelseordförande NärLjus och kommunstyrelsens ordförande Strategi besöksnäring v 0.6
2 1 Inledning NärLjus strategi är att avgränsa kommunens besöksnäring till färre delar, gå ifrån byar och att istället identifiera och stötta samverkan mellan olika företag som vill utveckla destinationer. Detta möjliggör att mer strategiskt planera hur utvecklingen inom dessa områden kan göras att tydliggöra mål för respektive destination och planera satsningar för längre perioder. På mötesplats Ljusdal den 17:e oktober behandlades turismen och där gjorde NärLjus ett förslag på en uppdelning av turismen inom tre olika områden i kommunen. NärLjus arbetade sedan fram ett förslag som NärLjus styrelse ställde sig bakom och som gick ut till näringslivet och kommunstyrelse i april Detta ett nytt förslag som skall utvecklas och fyllas på med detaljer. Det nya förslaget är baserat på en ny geografisk indelning med två destinationer där man redan är igång med arbetet och en möjlig tredje destination: 1. Järvsö, ett känt varumärke och flera väl utvecklade och kraftigt expanderade turistiska attraktioner med flera aktiva samverkansprocesser. 2. Skogens rike, det område som aktörer redan har arbetat med i området Korskrogen, Lassekorg, Los, Hamra, Fågelsjö. 3. En tredje möjlig destination som kallas Nordost och innefattar området Kajevall- Valsjön-Ramsjö-Hennan-Letsbo. Förutom de områden vi vill se som destinationer inom kommunen, ingår kommunen i andra initiativ som exempelvis Nordic Snowmobile center, Hälsingegårdar, Tidernas väg och Smultronställen i Hälsingland. Kopplingar till dessa initiativ kan förtydligas i ett senare skede. Destinationen MellanLjusnan är inte längre en egen destination. Här kopplas de satsningar som är på gång med vandringsleder till Skogens rike tillsvidare. Det krävs även att det finns en arena för Färila där våra turistkonsulter arbetar med en lovande grupp. Ljusdals roll som center för handel, nöjen och service förtydligas i detta förslag. Processen är med detta förslag i steg två i dokumentets utveckling och fortsätter förankras i dialog med näringen och Ljusdals kommun. Målet är att strategins geografiska indelning och principer är klart under hösten I steg tre är det tänkt att respektive destination ska arbeta fram långsiktiga mål gällande den tillväxt man vill uppnå detta kan göras under vintern 2006/2007. I steg fyra är strategin tänkt att antas som ett underlag för mer långsiktiga ekonomiska ställningstaganden för kommunen och den nya kommunstyrelse som tillträder i Parallellt med detta strategiarbete pågår ett operativt arbete genom NärLjus turistkonsulter som både stöttar praktiska arrangemang och sköter NärLjus företagsrådgivning. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 2 av 10
3 2 Förutsättningar 2.1 Identifikation Denna plan beskriver grundläggande förutsättningarna för en strategisk utveckling inom besöksnäringen i Ljusdals kommun. Planen rör fysisk/funktionell indelning för att underlätta planering och prioritering av olika satsningar. Dokumentet upprättas av Stiftelsen NärLjus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse ( ) och avser i första hand ett nationellt perspektiv. Planen har kommunicerats med Hälsingland Turism och strategin är där mottagen mycket positivt, man vill även på hälsingenivå arbeta med destinationer (ej en massa småbyar). Ljusdals kommun bör även upprätta en strategi för internationell turism, Här kan varumärkens och destinationers attraktionskraft skilja sig mot en nationella strategi. En viktig definition är att dela turistisk utveckling i strategisk planering (detta dokument) och destinationsutveckling [2]. Strategin behandlar utveckling av turismfrågorna med visionen att skapa långsiktigt hållbar tillväxt. Destinationsutveckling rör utveckling runt själva besöksmålen och aktiviteter kring detta. Målgruppen för strategisk planering är kommunens aktörer inom turism, och målgruppen för destinationsutveckling är besökare och turister. 2.2 Referenser [1] Turismen möter framtiden, en strategisk plan (vision, profil och riktlinjer för utveckling av turismen inom Ljusdals kommun) SAM-gruppen [2] Översyn av Ljusdals kommuns samlade satsningar på turismen, Eurofutures 2004 [3] Utvecklingsprogram för Mellanljusnan, Ljusdals kommun 2002 [4] NärLjus verksamhetsbeskrivning, NärLjus 2006 [5] Kommunprogram, 2002 [6] Regionalt tillväxtprogram, Länsstyrelsen 2005 [7] Lokalt tillväxtavtal, NärLjus 2003 (bör omarbetas) [8] Kommunal översiktsplan (under utveckling 2006) [9] Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lj. kommun, TEM 2004, [10] Uppdragsavtal mellan NärLjus och Ersk-Anders (finns på [11] Broschyr skogens rike 2.3 Bakgrund och övergripande förutsättningar Turismens betydelse för arbetstillfällen och tillväxt är stor, men inte helt enkel att kvantifiera. Enligt [9] skapar turismen c:a 195 arbetstillfällen i Ljusdals kommun och omsätter 248 mkr, vilket ger c:a 10 mkr i direkta skatteintäkter och c:a 20 mkr totalt (jmf. Mot kundtjänst/ib/sälj som sysselsätter c:a 800 och mekanbranschen c:a 600). Turistföretagen har inte förändrats mycket i antalet anställda i kommunen men branschen förutspås att nationellt/globalt få en stark utveckling. Stora satsningar pågår runt Järvsö och det är viktiga inslag i den profilering som krävs i en tuff konkurrens. Tillväxt förutspås både som fler anställda och fler näringsidkare. I den utredning som Turismens utredningsinstitut redovisar på uppdrag av Svensk Turism i början av 2006 påpekas också hur satsningar på turism skapar arbetstillfällen. Omsättningen Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 3 av 10
4 per anställd är låg, och det konstateras att kostnaden för att skapa ett arbetstillfälle är förhållandevis låg (1,4 mkr mot 3,3 mkr inom fordonsindustrin och 4,4 mkr inom telekom). Särskilt satsningar på utländska turister är värdefullt ur ett nationellt inkomstperspektiv. Ljusdals kommun har tidigare saknat ett konkret underlag för utvecklingen inom turism. Det fanns ambitioner om att [1] skulle utgöra en strategi och den innehåller bra inslag gällande attityder, målgrupper, framtidsscenarion och definitioner. Den saknar dock en tydlighet som strategi. Det är dessutom 10 år sedan [1] gjordes och behovet av en ny plan är tydligt. En konsekvens av avsaknaden av en strategi är en splittring inom näringen och samhället: - Det finns en historiskt rotad bymentalitet mellan orter i kommunen. Detta börjar luckras upp och en förankrad och tydlig strategi bidrar till att minska detta. - Det finns näringsidkare som upplever sig förfördelade av turistinformation och upplever att kommunen bara satsar på etablerade näringsidkare/orter (Järvsö). - Det uppstår ofta energikrävande debatter vid kommunala satsningar, detta kan minska om det finns en överordnad strategi som har en bred och långsiktig politisk förankring. Det finns även en anledning att tydligare se satsningarna i relation till antal arbetstillfällen, tydliga mål möjliggör en bättre prioritering och uppföljning. Gällande transporter görs följande konstateranden: 1. Det tar 15 minuter att färdas mellan Ljusdal, Järvsö och Färila och det krävs en acceptans för att viss service bara finns på en plats inom tätortstriangeln. 2. En nationell flygplats finns i Sveg, 30 min med bil från kommunens västra delar. 3. Tågförbindelser söderut är goda men det behövs flexibla bilburna transporter till och från olika besöksanläggningar och resecentra. Gällande definitioner och begrepp, så är området i förändring. Man talar alltmer om en upplevelseindustri eller besöksnäring istället för turism. I denna plan används både begreppet besöksnäring och turism. Man bör i framtiden utveckla uttryckssätten. Kultur och måltider (lokalt producerad mat och dryck) är exempel på upplevelser som tydligare måste ingå i tillsammans med turism. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 4 av 10
5 3 Indelning i turistiska områden - destinationer Detta dokument skall under 2006 tydliggöra områden med skilda förutsättningar för satsningar inom turism i Ljusdals kommun. Efter en revision från det första förslaget (Strategisk plan 0.4) är förslag till indelningen av dessa enligt nedanstående: 2 - Skogens rike - Använda befintlig destination - Tydliggöra Färilas och MellanLjusnans roll 3 - Möjlig destination nord-ost Försöka uppnå samverkan mellan Kajevall, Letsbo, Hennan, Ramsjö och Valsjön C:a 7-10 anställda C:a anställda Ljusdal Koppling till Skoterprojektet 1 - Järvsö c:a anställda 1. Järvsö, ett känt varumärke med flera väl utvecklade och kraftigt expanderade turistiska attraktioner med aktiva samverkansprocesser som NärLjus stöttar. 2. Skogens rike, ett område som aktörer har arbetat med i området Korskrogen, Lassekorg, Los, Hamra, Fågelsjö. 3. En tredje möjlig destination kallas som arbetsnamn Nordost och innefattar området Kajevall-Valsjön-Ramsjö-Hennan-Letsbo. Dessa föreslås alltså som de tre strategiska delarna (destinationerna) i Ljusdals kommuns utveckling av besöksnäringen/turismen. För dessa tre delar kan det utvecklas långsiktiga riktlinjer som vägleder framtida satsningar. En målsättning är att stärka kommunens position i omvärlden genom att exploatera Järvsös nationella varumärke. Detta skall märkas genom att i marknadsföringen mot turister mer använda uttryck som exempelvis Besök Järvsö i Ljusdals kommun, snarare än att framhålla Ljusdal eller Sveriges närmaste norrland. Som en viktig del av strategin förtydligas rollen för kommunen och centralorten Ljusdal. 1) Det skall tydligt framgå att de destinationer som profileras finns i Ljusdals kommun exempelvis genom att kommunloggan alltid skall finns med. 2) I information och marknadsföring skall Ljusdal tydligt uttryckas som knutpunkt för handel, service och nöjen vid upplevelser i exempelvis Järvsö eller i Skogens rike. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 5 av 10
6 För Ljusdals profilering kommer även den pågående ortsutredningen och den kommunala översiktsplanen vara viktiga underlag. Grundläggande är det finns mycket tydliga riktlinjer för utbyte och samverkan mellan destinationerna, och att besökare lockas till besök i olika destinationer inom kommunen. Principiellt kan riktlinjerna för samverkan illustreras med nedanstående bild: Järvsö Skogens rike Dest. Nordost? Dvs. Järvsös varumärke är en portal för turism till kommunen med tydliga kopplingar till övriga destinationer. Uttrycket Sveriges Närmaste Norrland bör avvecklas och Webbadress, broschyrer etc ändras till tydligare begrepp kopplat till våra turistiska tillgångar. Det finns även en rad kopplingar till destinationer som går över kommungränsen - exempelvis skoterprojektet, tidernas väg och hälsingegårdarna är några. Syftet med denna plan är dock i första hand att tydliggöra förutsättningarna för de geografiska områden som hör till kommunen. Flera interkommunala projekt som har en viktig koppling till kommunens destinationer är komplexa i sig och arbetet med att beskriva kopplingarna till dessa kan göras i ett senare skede i respektive destinations utvecklingsplan. Nämnas bör att även det finns orter inom kommuner där tillhörigheten måste diskuteras mer innan man kan avgöra hur de förhåller sig till strategin Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 6 av 10
7 4 Strategins användning och arbetssätt NärLjus skall utveckla samverkan mellan grupper av företag och NärLjus vill därför ge processtöd inom besöksnäringen på destinationsnivå. Dvs för att ta del av projektmedel via NärLjus skall företag i samverkan prioritera användningen av dessa medel. NärLjus målsättning är även att kommunen och i förlängningen Länsstyrelsen arbetar på detta vis istället för att stötta enskilda satsningar. NärLjus driver i övrigt företagsrådgivning enligt tjänstegaranti och konsulting enligt verksamhetsplan till samtliga företag oavsett destination eller näringsgren. Denna strategi baseras på att det finns eller skapas lokala processer på respektive destination. I denna plan finns inga beskrivningar på vad som skall göras, utan övergripande riktlinjer för respektive destinations funktionella förutsättningar. Planen kan utvecklas långsiktigt med tidsplan och fördelning av resurser till kommunens tre destinationer. Detta möjliggör för olika aktörer från respektive destination att planera satsningar och känna delaktighet i en kommunal utvecklingsplan. Investeringar som gjorts/görs kan redan delas upp per respektive destination. Som företrädare för respektive destination föreslås en grupp som prioriterar olika åtgärder. En grupp betyder här människor som företräder destinationen träffas med ett aktivt engagemang för destinationens utveckling. Arbetet i gruppen kräver en helhetssyn där man väger samman olika aktörers synpunkter. Gruppen skall ha en respekt för kompromisser och deltagarna kan inte frångå samverkan för att inte får sin egen vilja igenom. I Järvsö finns flera aktiva grupper (Järvsö Arena, Järvsö Hembygdsförening, Järvsö Bygderåd, Järvsölyftet och Rotary) som är involverade i olika utvecklingsprocesser. Här bör Järvsö Arena vara den grupp som blir NärLjus och kommunens långsiktiga samarbetspart. I Skogens rike finns en samverkan mellan några näringsidkare och utvecklingsprocessen bör ta hänsyn till vad som redan gjorts. Det är dock av vikt att uppdatera det ursprungliga arbetet och hitta en grupp där fler företag ingår som tillsammans blir NärLjus och kommunens samarbetspart. I sammanhanget bör nämnas att ansatsen nu är att koppla mellanljusnan till skogens rike. Utvecklingsprogrammet för mellanljusnan kan ligga kvar som underlag för satsningar. Exempelvis gör kommunen och Länsstyrelsen satsningar på vandringsleder längs mellanljusnan vid Lassekrog i enlighet med programmet. Men begreppet mellanljusnan förs inte fram som en egen destination. Här skall även Färilas roll klarläggas. För den möjliga destinationen i nord-ost inriktas arbetet på att kartlägga och stimulera förutsättningar för en samverkan. Det går att titta på exemplet med skogens rike och se att något liknande bör göras i nord-ost. Potentialen med samverkan i destinationer skall kommuniceras med företagen ochär en förutsättning för projektstöd via NärLjus. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 7 av 10
8 När det finns en grupp som företräder destinationen kan arbetet exemplifieras genom Järvsö Arena 1 där NärLjus som en offentlig part snabbt kunnat göra olika åtgärder. NärLjus som projektägare upphandlade resurser [10] för det praktiska utförandet. Man utgår ifrån sådant som finns föreslagit 2 och kompletterar med nya behov. Järvsö Arena prioriterar sedan vilka åtgärder som är viktigast och vad man skall börja med. Konsulterna ser sedan till att åtgärder blir utförda och rapporterar till arenan. Processen kan fortsätta. Konsulter utför åtgärder Gå igenom materiel göra åtgärdslista Arenan prioriterar åtgärder Förfrågningar som kommer till NärLjus exempelvis om att stötta evenemang eller profilering i Järvsö - slussas via Järvsö Arena som beslutar om medel ur den projektbudget som upprättats. Förutom ett engagerat lokalt arbete kan kommunen använda arenornas arbete för prioriteringar, remisser etc. 1 Järvsö Arena startades på Sparbanken Järvsös initiativ och där banken även avsatte pengar för utveckling. 2 Det finns ett antal rapporter på vad som bör göras. Det varierar från större planmässiga förändringar (som pågår via kommunens försorg) till en rad praktiska saker som måste fixas (ex. skyltar, röjning, skrotbilar). Konsulterna går igenom dessa rapporter och gör en åtgärdslista. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 8 av 10
9 5 Övergripande beskrivning av respektive destination I denna version av strategin finns ej detaljerade beskrivningar av respektive destination. Detta kan införas efter att den grova geografiska indelningen är förankrad. 6 Målområden och uppföljning Nedan anges de målområden som föreslås. Under 2007 skall dessa fastställas samt måltal sättas. Nulägesinformation kan NärLjus relativt enkelt komplettera med men det krävs en omfattande dialog innan man fastställer målområden och sätter mål. Målen och ambitionerna per destination skall påverka för resursfördelningen. Exempelvis kan man prioritera satsningar där man ser störst möjlighet till tillväxt. Man bör dock även se långsiktigt och se vikten av att hela kommunen måste utvecklas. Målen bör dock i alla avseenden kopplas tydligt till sysselsättningen i respektive destination. Uppföljning bör ske varje år och för att ta reda på utfallet kan man använda sig av den statistik som TEM redovisar, där framgår antal anställda samt antal övernattningar. NärLjus kan relativt enkelt skapa rutiner för egna uppföljningar där man kan identifiera nya företag och antal anställda. Via Upplysningscentralen (UC), Market Manager eller annan tjänst hittar man god information och omsättning, vinst etc i de bolag som finns. Antal företag idag Mål: Nya företag till 2016 Antal anställda idag Mål: Antal anst Antal övernattningar idag Mål: Antal övernattn Omsättning idag (c:a) Mål: Omsättning 2016 Antal besöksmål idag Mål: Antal besöksmål 2016 Järvsö Skogens rike Dest. Nordost Möjligen bör man även ta reda på mer om antal besöksmål per destination samt hitta sätt att mäta upplevd kvalitet för respektive destination. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 9 av 10
10 7 Tidsplan och resursfördelning Strategin är på sikt tänkt att i grova drag ange de resurser som Ljusdals kommun har för avsikt att satsa på utveckling inom turism. Det går att detaljera denna tabell med att bryta ut NärLjus satsningar, eventuella externa finansiärer som EU och Länsstyrelse samt även privata investeringar. Som underlag för att planera mer långsiktiga satsningar och projekt föreslås dock kommunen att i grova drag föregå genom att ange nivån på de satsningar som kan göras. En variant är att ange i procent för varje år hur mycket av kommunens satsningar som skall gå till respektive destination. Detta gör att man årligen kan begränsa de politiska besluten till en viss nivå och inte till specifika summor. Man bör metodiskt räkna in de direkta skatteintäkterna som turismen genererar och ställa satsningar i relation till intäkterna. Här behövs en utökad dialog runt hur man kan räkna, men satsningarna idag görs uteslutande utan någon intäktskalkyl. Järvsö Skogens rike Dest. Nordost Skattenetto Totalt ,7 mkr ,9 mkr Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 10 av 10
Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merBesöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Riktlinjer för styrdokument Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-11-20 165 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merSid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5
Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik... 1 2 Identifikation... 2 2.1 NärLjus
Läs merNäringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle
Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merSamarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård
2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs mer6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN
6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN Tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Kommunala organisationens tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Samhällets tankar om optimal organisering
Läs merStrategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Läs merPITEÅ KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SPONSRING
PITEÅ KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SPONSRING Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns riktlinjer för sponsring Riktlinjer 2009-05-18, 55 Kommunfullmäktige (Beslut om riktlinjera
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merVARUMÄRKET UDDEVALLA
VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merHandlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård
Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1 Utvecklingssatsning - skärgård Version maj 2009 Handlingsprogram för skärgårdsutveckling Utvecklingssatsning Inledning och bakgrund Söderhamns skärgård
Läs mer! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Läs merXmentor - för potentiella partners
Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens
Läs merFörberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merV er ksam h etsplan 2015
V er ksam h etsplan 2015 syftet Affärs- och verksamhetsplanen ska på ett strukturerat sätt beskriva bolagets målsättningar och hur dessa ska förverkligas. bolaget VISION Höga Kusten ska utvecklas till
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merSå här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping
Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen
Läs merLEADER Göteborgs Insjörike
LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
Läs merKommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merSTRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
Läs merSten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Anders Udd
Plats och tid Beslutande 2007-05-30 Sidan 1 av 11 Ånge kommunkontor, rum Myckelmyrberget (363), onsdag 30 maj 2007 kl 08.00-11.55. Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Övriga deltagande Margareta
Läs merProjektplan Processutveckling steg 1
Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-09-14 0.3 Projektplan Processutveckling steg 1 INNEHÅLL 0 VERSIONSBERÄTTELSE... 1 1 IDENTIFIKATION... 2 1.1 Huvudmän... 2 1.2 Budgetramar...
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merTEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling
Läs merUtvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merFRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER
FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER Hur skapar vi nya erbjudanden inom aktiv turism? Vad är upplevelseutveckling? Samverkan enda sättet att lyckas! Ingen turist kommer för att göra en enda sak!! Gösta
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merVad är Strategisk Planering
Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att
Läs merJönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare
Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merriktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef
Läs merDagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken
Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
Läs merTEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs merRedovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur. Datum: 151014
Redovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur Datum: 151014 Svar från 56 deltagare av 90 Vad är din bedömning? Vad var din bedömning om Lokalerna? betyg
Läs merTEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 4 Förhandlingsordning...
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING
Läs merRiktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun
Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer
Läs merKommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
Läs merUVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv 2014-03-27 Britt Lexander Version 4
1(7) Projektnamn: Lokalförsörjning Projektledare: Britt Lexander, fastighetschef Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Läs merInnehållsförteckning. Tnr 20
Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning... 9 5 Giltighetstid... 9 Avtal om Kompetensutveckling i företagen...
Läs merUppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat
Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merEtt Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola
Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 12 12 10 12 11 12 1-5 anställda 35 37 48 45 42 43
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 4 9 12 12 10 12 12 12 1-5 anställda 28 26 31 42 42 41
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merLokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
Läs merAntagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018
Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Läs merturism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs merI Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall
I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall Därför ska bolaget vara en självklar drivkraft i att skapa tillväxt, ge goda förutsättningar för nyetableringar,
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merModeraterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Läs merMotion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete
Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merHjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen
Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merVänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet
Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet Turismen i Västsverige 34 miljarder kr (2010) Fyrbodal 11 miljarder 20 miljarder varav Göteborg ca 17 miljarder Sjuhärad 1 miljard
Läs merAnteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR
Anteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR Datum: 24 mars 13.00-16.00 Plats: SteelTech i Alingsås AB Deltagare Pernilla Öhberg - Kungsbacka Jens Kultje - Göteborg Mikael Andersson
Läs mer