Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016"

Transkript

1 FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande Sammanfattning Förutsättningar Identifikation Referenser Bakgrund och övergripande förutsättningar Indelning i turistiska områden - destinationer Strategins användning och arbetssätt Övergripande beskrivning av respektive destination Målområden och uppföljning Tidsplan och resursfördelning Versionshistorik Version Ansvarig Datum Ändringar Lars F Arbetsexemplar 0.1 Lars F Första version till NärLjus styrelse. Även NärLjus turismkonsulter samt kommunens ek. chef, kulturstrateg och landsbygdsutvecklare för kommentarer. 0.2 Lars F Efter kommentarer från Birgitta Esbjörnsson tillfört rubriken Hälsingegårdar som ett till strategiskt område e) som berör samtliga destinationer. 0.3 Lars F Ändrat skogens rike till Arena skogen, sammanfattning inlagd (samma som följebrev). 0.4 Lars F Justeringar av texter vid styrelsemöte. Officiellt förslag för förankring hos kommunstyrelse och näringsliv. 0.5 Lars F Grundläggande ändringar i geografisk och funktionell indelning efter synpunkter från och diskussioner med företag och kommunchef. Remiss till Närljus styrelse. 0.6 Lars F Ändrat namn från strategisk plan för turism i Ljusdals kommun till Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun Godkännande Innehållet i denna strategiska plan godkännes härmed: Lars Forslöf, VD Närljus, Sven-Olle Mårtenson, Styrelseordförande NärLjus och kommunstyrelsens ordförande Strategi besöksnäring v 0.6

2 1 Inledning NärLjus strategi är att avgränsa kommunens besöksnäring till färre delar, gå ifrån byar och att istället identifiera och stötta samverkan mellan olika företag som vill utveckla destinationer. Detta möjliggör att mer strategiskt planera hur utvecklingen inom dessa områden kan göras att tydliggöra mål för respektive destination och planera satsningar för längre perioder. På mötesplats Ljusdal den 17:e oktober behandlades turismen och där gjorde NärLjus ett förslag på en uppdelning av turismen inom tre olika områden i kommunen. NärLjus arbetade sedan fram ett förslag som NärLjus styrelse ställde sig bakom och som gick ut till näringslivet och kommunstyrelse i april Detta ett nytt förslag som skall utvecklas och fyllas på med detaljer. Det nya förslaget är baserat på en ny geografisk indelning med två destinationer där man redan är igång med arbetet och en möjlig tredje destination: 1. Järvsö, ett känt varumärke och flera väl utvecklade och kraftigt expanderade turistiska attraktioner med flera aktiva samverkansprocesser. 2. Skogens rike, det område som aktörer redan har arbetat med i området Korskrogen, Lassekorg, Los, Hamra, Fågelsjö. 3. En tredje möjlig destination som kallas Nordost och innefattar området Kajevall- Valsjön-Ramsjö-Hennan-Letsbo. Förutom de områden vi vill se som destinationer inom kommunen, ingår kommunen i andra initiativ som exempelvis Nordic Snowmobile center, Hälsingegårdar, Tidernas väg och Smultronställen i Hälsingland. Kopplingar till dessa initiativ kan förtydligas i ett senare skede. Destinationen MellanLjusnan är inte längre en egen destination. Här kopplas de satsningar som är på gång med vandringsleder till Skogens rike tillsvidare. Det krävs även att det finns en arena för Färila där våra turistkonsulter arbetar med en lovande grupp. Ljusdals roll som center för handel, nöjen och service förtydligas i detta förslag. Processen är med detta förslag i steg två i dokumentets utveckling och fortsätter förankras i dialog med näringen och Ljusdals kommun. Målet är att strategins geografiska indelning och principer är klart under hösten I steg tre är det tänkt att respektive destination ska arbeta fram långsiktiga mål gällande den tillväxt man vill uppnå detta kan göras under vintern 2006/2007. I steg fyra är strategin tänkt att antas som ett underlag för mer långsiktiga ekonomiska ställningstaganden för kommunen och den nya kommunstyrelse som tillträder i Parallellt med detta strategiarbete pågår ett operativt arbete genom NärLjus turistkonsulter som både stöttar praktiska arrangemang och sköter NärLjus företagsrådgivning. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 2 av 10

3 2 Förutsättningar 2.1 Identifikation Denna plan beskriver grundläggande förutsättningarna för en strategisk utveckling inom besöksnäringen i Ljusdals kommun. Planen rör fysisk/funktionell indelning för att underlätta planering och prioritering av olika satsningar. Dokumentet upprättas av Stiftelsen NärLjus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse ( ) och avser i första hand ett nationellt perspektiv. Planen har kommunicerats med Hälsingland Turism och strategin är där mottagen mycket positivt, man vill även på hälsingenivå arbeta med destinationer (ej en massa småbyar). Ljusdals kommun bör även upprätta en strategi för internationell turism, Här kan varumärkens och destinationers attraktionskraft skilja sig mot en nationella strategi. En viktig definition är att dela turistisk utveckling i strategisk planering (detta dokument) och destinationsutveckling [2]. Strategin behandlar utveckling av turismfrågorna med visionen att skapa långsiktigt hållbar tillväxt. Destinationsutveckling rör utveckling runt själva besöksmålen och aktiviteter kring detta. Målgruppen för strategisk planering är kommunens aktörer inom turism, och målgruppen för destinationsutveckling är besökare och turister. 2.2 Referenser [1] Turismen möter framtiden, en strategisk plan (vision, profil och riktlinjer för utveckling av turismen inom Ljusdals kommun) SAM-gruppen [2] Översyn av Ljusdals kommuns samlade satsningar på turismen, Eurofutures 2004 [3] Utvecklingsprogram för Mellanljusnan, Ljusdals kommun 2002 [4] NärLjus verksamhetsbeskrivning, NärLjus 2006 [5] Kommunprogram, 2002 [6] Regionalt tillväxtprogram, Länsstyrelsen 2005 [7] Lokalt tillväxtavtal, NärLjus 2003 (bör omarbetas) [8] Kommunal översiktsplan (under utveckling 2006) [9] Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lj. kommun, TEM 2004, [10] Uppdragsavtal mellan NärLjus och Ersk-Anders (finns på [11] Broschyr skogens rike 2.3 Bakgrund och övergripande förutsättningar Turismens betydelse för arbetstillfällen och tillväxt är stor, men inte helt enkel att kvantifiera. Enligt [9] skapar turismen c:a 195 arbetstillfällen i Ljusdals kommun och omsätter 248 mkr, vilket ger c:a 10 mkr i direkta skatteintäkter och c:a 20 mkr totalt (jmf. Mot kundtjänst/ib/sälj som sysselsätter c:a 800 och mekanbranschen c:a 600). Turistföretagen har inte förändrats mycket i antalet anställda i kommunen men branschen förutspås att nationellt/globalt få en stark utveckling. Stora satsningar pågår runt Järvsö och det är viktiga inslag i den profilering som krävs i en tuff konkurrens. Tillväxt förutspås både som fler anställda och fler näringsidkare. I den utredning som Turismens utredningsinstitut redovisar på uppdrag av Svensk Turism i början av 2006 påpekas också hur satsningar på turism skapar arbetstillfällen. Omsättningen Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 3 av 10

4 per anställd är låg, och det konstateras att kostnaden för att skapa ett arbetstillfälle är förhållandevis låg (1,4 mkr mot 3,3 mkr inom fordonsindustrin och 4,4 mkr inom telekom). Särskilt satsningar på utländska turister är värdefullt ur ett nationellt inkomstperspektiv. Ljusdals kommun har tidigare saknat ett konkret underlag för utvecklingen inom turism. Det fanns ambitioner om att [1] skulle utgöra en strategi och den innehåller bra inslag gällande attityder, målgrupper, framtidsscenarion och definitioner. Den saknar dock en tydlighet som strategi. Det är dessutom 10 år sedan [1] gjordes och behovet av en ny plan är tydligt. En konsekvens av avsaknaden av en strategi är en splittring inom näringen och samhället: - Det finns en historiskt rotad bymentalitet mellan orter i kommunen. Detta börjar luckras upp och en förankrad och tydlig strategi bidrar till att minska detta. - Det finns näringsidkare som upplever sig förfördelade av turistinformation och upplever att kommunen bara satsar på etablerade näringsidkare/orter (Järvsö). - Det uppstår ofta energikrävande debatter vid kommunala satsningar, detta kan minska om det finns en överordnad strategi som har en bred och långsiktig politisk förankring. Det finns även en anledning att tydligare se satsningarna i relation till antal arbetstillfällen, tydliga mål möjliggör en bättre prioritering och uppföljning. Gällande transporter görs följande konstateranden: 1. Det tar 15 minuter att färdas mellan Ljusdal, Järvsö och Färila och det krävs en acceptans för att viss service bara finns på en plats inom tätortstriangeln. 2. En nationell flygplats finns i Sveg, 30 min med bil från kommunens västra delar. 3. Tågförbindelser söderut är goda men det behövs flexibla bilburna transporter till och från olika besöksanläggningar och resecentra. Gällande definitioner och begrepp, så är området i förändring. Man talar alltmer om en upplevelseindustri eller besöksnäring istället för turism. I denna plan används både begreppet besöksnäring och turism. Man bör i framtiden utveckla uttryckssätten. Kultur och måltider (lokalt producerad mat och dryck) är exempel på upplevelser som tydligare måste ingå i tillsammans med turism. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 4 av 10

5 3 Indelning i turistiska områden - destinationer Detta dokument skall under 2006 tydliggöra områden med skilda förutsättningar för satsningar inom turism i Ljusdals kommun. Efter en revision från det första förslaget (Strategisk plan 0.4) är förslag till indelningen av dessa enligt nedanstående: 2 - Skogens rike - Använda befintlig destination - Tydliggöra Färilas och MellanLjusnans roll 3 - Möjlig destination nord-ost Försöka uppnå samverkan mellan Kajevall, Letsbo, Hennan, Ramsjö och Valsjön C:a 7-10 anställda C:a anställda Ljusdal Koppling till Skoterprojektet 1 - Järvsö c:a anställda 1. Järvsö, ett känt varumärke med flera väl utvecklade och kraftigt expanderade turistiska attraktioner med aktiva samverkansprocesser som NärLjus stöttar. 2. Skogens rike, ett område som aktörer har arbetat med i området Korskrogen, Lassekorg, Los, Hamra, Fågelsjö. 3. En tredje möjlig destination kallas som arbetsnamn Nordost och innefattar området Kajevall-Valsjön-Ramsjö-Hennan-Letsbo. Dessa föreslås alltså som de tre strategiska delarna (destinationerna) i Ljusdals kommuns utveckling av besöksnäringen/turismen. För dessa tre delar kan det utvecklas långsiktiga riktlinjer som vägleder framtida satsningar. En målsättning är att stärka kommunens position i omvärlden genom att exploatera Järvsös nationella varumärke. Detta skall märkas genom att i marknadsföringen mot turister mer använda uttryck som exempelvis Besök Järvsö i Ljusdals kommun, snarare än att framhålla Ljusdal eller Sveriges närmaste norrland. Som en viktig del av strategin förtydligas rollen för kommunen och centralorten Ljusdal. 1) Det skall tydligt framgå att de destinationer som profileras finns i Ljusdals kommun exempelvis genom att kommunloggan alltid skall finns med. 2) I information och marknadsföring skall Ljusdal tydligt uttryckas som knutpunkt för handel, service och nöjen vid upplevelser i exempelvis Järvsö eller i Skogens rike. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 5 av 10

6 För Ljusdals profilering kommer även den pågående ortsutredningen och den kommunala översiktsplanen vara viktiga underlag. Grundläggande är det finns mycket tydliga riktlinjer för utbyte och samverkan mellan destinationerna, och att besökare lockas till besök i olika destinationer inom kommunen. Principiellt kan riktlinjerna för samverkan illustreras med nedanstående bild: Järvsö Skogens rike Dest. Nordost? Dvs. Järvsös varumärke är en portal för turism till kommunen med tydliga kopplingar till övriga destinationer. Uttrycket Sveriges Närmaste Norrland bör avvecklas och Webbadress, broschyrer etc ändras till tydligare begrepp kopplat till våra turistiska tillgångar. Det finns även en rad kopplingar till destinationer som går över kommungränsen - exempelvis skoterprojektet, tidernas väg och hälsingegårdarna är några. Syftet med denna plan är dock i första hand att tydliggöra förutsättningarna för de geografiska områden som hör till kommunen. Flera interkommunala projekt som har en viktig koppling till kommunens destinationer är komplexa i sig och arbetet med att beskriva kopplingarna till dessa kan göras i ett senare skede i respektive destinations utvecklingsplan. Nämnas bör att även det finns orter inom kommuner där tillhörigheten måste diskuteras mer innan man kan avgöra hur de förhåller sig till strategin Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 6 av 10

7 4 Strategins användning och arbetssätt NärLjus skall utveckla samverkan mellan grupper av företag och NärLjus vill därför ge processtöd inom besöksnäringen på destinationsnivå. Dvs för att ta del av projektmedel via NärLjus skall företag i samverkan prioritera användningen av dessa medel. NärLjus målsättning är även att kommunen och i förlängningen Länsstyrelsen arbetar på detta vis istället för att stötta enskilda satsningar. NärLjus driver i övrigt företagsrådgivning enligt tjänstegaranti och konsulting enligt verksamhetsplan till samtliga företag oavsett destination eller näringsgren. Denna strategi baseras på att det finns eller skapas lokala processer på respektive destination. I denna plan finns inga beskrivningar på vad som skall göras, utan övergripande riktlinjer för respektive destinations funktionella förutsättningar. Planen kan utvecklas långsiktigt med tidsplan och fördelning av resurser till kommunens tre destinationer. Detta möjliggör för olika aktörer från respektive destination att planera satsningar och känna delaktighet i en kommunal utvecklingsplan. Investeringar som gjorts/görs kan redan delas upp per respektive destination. Som företrädare för respektive destination föreslås en grupp som prioriterar olika åtgärder. En grupp betyder här människor som företräder destinationen träffas med ett aktivt engagemang för destinationens utveckling. Arbetet i gruppen kräver en helhetssyn där man väger samman olika aktörers synpunkter. Gruppen skall ha en respekt för kompromisser och deltagarna kan inte frångå samverkan för att inte får sin egen vilja igenom. I Järvsö finns flera aktiva grupper (Järvsö Arena, Järvsö Hembygdsförening, Järvsö Bygderåd, Järvsölyftet och Rotary) som är involverade i olika utvecklingsprocesser. Här bör Järvsö Arena vara den grupp som blir NärLjus och kommunens långsiktiga samarbetspart. I Skogens rike finns en samverkan mellan några näringsidkare och utvecklingsprocessen bör ta hänsyn till vad som redan gjorts. Det är dock av vikt att uppdatera det ursprungliga arbetet och hitta en grupp där fler företag ingår som tillsammans blir NärLjus och kommunens samarbetspart. I sammanhanget bör nämnas att ansatsen nu är att koppla mellanljusnan till skogens rike. Utvecklingsprogrammet för mellanljusnan kan ligga kvar som underlag för satsningar. Exempelvis gör kommunen och Länsstyrelsen satsningar på vandringsleder längs mellanljusnan vid Lassekrog i enlighet med programmet. Men begreppet mellanljusnan förs inte fram som en egen destination. Här skall även Färilas roll klarläggas. För den möjliga destinationen i nord-ost inriktas arbetet på att kartlägga och stimulera förutsättningar för en samverkan. Det går att titta på exemplet med skogens rike och se att något liknande bör göras i nord-ost. Potentialen med samverkan i destinationer skall kommuniceras med företagen ochär en förutsättning för projektstöd via NärLjus. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 7 av 10

8 När det finns en grupp som företräder destinationen kan arbetet exemplifieras genom Järvsö Arena 1 där NärLjus som en offentlig part snabbt kunnat göra olika åtgärder. NärLjus som projektägare upphandlade resurser [10] för det praktiska utförandet. Man utgår ifrån sådant som finns föreslagit 2 och kompletterar med nya behov. Järvsö Arena prioriterar sedan vilka åtgärder som är viktigast och vad man skall börja med. Konsulterna ser sedan till att åtgärder blir utförda och rapporterar till arenan. Processen kan fortsätta. Konsulter utför åtgärder Gå igenom materiel göra åtgärdslista Arenan prioriterar åtgärder Förfrågningar som kommer till NärLjus exempelvis om att stötta evenemang eller profilering i Järvsö - slussas via Järvsö Arena som beslutar om medel ur den projektbudget som upprättats. Förutom ett engagerat lokalt arbete kan kommunen använda arenornas arbete för prioriteringar, remisser etc. 1 Järvsö Arena startades på Sparbanken Järvsös initiativ och där banken även avsatte pengar för utveckling. 2 Det finns ett antal rapporter på vad som bör göras. Det varierar från större planmässiga förändringar (som pågår via kommunens försorg) till en rad praktiska saker som måste fixas (ex. skyltar, röjning, skrotbilar). Konsulterna går igenom dessa rapporter och gör en åtgärdslista. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 8 av 10

9 5 Övergripande beskrivning av respektive destination I denna version av strategin finns ej detaljerade beskrivningar av respektive destination. Detta kan införas efter att den grova geografiska indelningen är förankrad. 6 Målområden och uppföljning Nedan anges de målområden som föreslås. Under 2007 skall dessa fastställas samt måltal sättas. Nulägesinformation kan NärLjus relativt enkelt komplettera med men det krävs en omfattande dialog innan man fastställer målområden och sätter mål. Målen och ambitionerna per destination skall påverka för resursfördelningen. Exempelvis kan man prioritera satsningar där man ser störst möjlighet till tillväxt. Man bör dock även se långsiktigt och se vikten av att hela kommunen måste utvecklas. Målen bör dock i alla avseenden kopplas tydligt till sysselsättningen i respektive destination. Uppföljning bör ske varje år och för att ta reda på utfallet kan man använda sig av den statistik som TEM redovisar, där framgår antal anställda samt antal övernattningar. NärLjus kan relativt enkelt skapa rutiner för egna uppföljningar där man kan identifiera nya företag och antal anställda. Via Upplysningscentralen (UC), Market Manager eller annan tjänst hittar man god information och omsättning, vinst etc i de bolag som finns. Antal företag idag Mål: Nya företag till 2016 Antal anställda idag Mål: Antal anst Antal övernattningar idag Mål: Antal övernattn Omsättning idag (c:a) Mål: Omsättning 2016 Antal besöksmål idag Mål: Antal besöksmål 2016 Järvsö Skogens rike Dest. Nordost Möjligen bör man även ta reda på mer om antal besöksmål per destination samt hitta sätt att mäta upplevd kvalitet för respektive destination. Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 9 av 10

10 7 Tidsplan och resursfördelning Strategin är på sikt tänkt att i grova drag ange de resurser som Ljusdals kommun har för avsikt att satsa på utveckling inom turism. Det går att detaljera denna tabell med att bryta ut NärLjus satsningar, eventuella externa finansiärer som EU och Länsstyrelse samt även privata investeringar. Som underlag för att planera mer långsiktiga satsningar och projekt föreslås dock kommunen att i grova drag föregå genom att ange nivån på de satsningar som kan göras. En variant är att ange i procent för varje år hur mycket av kommunens satsningar som skall gå till respektive destination. Detta gör att man årligen kan begränsa de politiska besluten till en viss nivå och inte till specifika summor. Man bör metodiskt räkna in de direkta skatteintäkterna som turismen genererar och ställa satsningar i relation till intäkterna. Här behövs en utökad dialog runt hur man kan räkna, men satsningarna idag görs uteslutande utan någon intäktskalkyl. Järvsö Skogens rike Dest. Nordost Skattenetto Totalt ,7 mkr ,9 mkr Strategi besöksnäring v 0.6 Sid 10 av 10

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle

Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5

Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5 Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik... 1 2 Identifikation... 2 2.1 NärLjus

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård 2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN

6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN 6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN Tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Kommunala organisationens tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Samhällets tankar om optimal organisering

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1 Utvecklingssatsning - skärgård Version maj 2009 Handlingsprogram för skärgårdsutveckling Utvecklingssatsning Inledning och bakgrund Söderhamns skärgård

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-11-20 165 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

PITEÅ KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SPONSRING

PITEÅ KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SPONSRING PITEÅ KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SPONSRING Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns riktlinjer för sponsring Riktlinjer 2009-05-18, 55 Kommunfullmäktige (Beslut om riktlinjera

Läs mer

VARUMÄRKET UDDEVALLA

VARUMÄRKET UDDEVALLA VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

V er ksam h etsplan 2015

V er ksam h etsplan 2015 V er ksam h etsplan 2015 syftet Affärs- och verksamhetsplanen ska på ett strukturerat sätt beskriva bolagets målsättningar och hur dessa ska förverkligas. bolaget VISION Höga Kusten ska utvecklas till

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Projektplan Processutveckling steg 1

Projektplan Processutveckling steg 1 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-09-14 0.3 Projektplan Processutveckling steg 1 INNEHÅLL 0 VERSIONSBERÄTTELSE... 1 1 IDENTIFIKATION... 2 1.1 Huvudmän... 2 1.2 Budgetramar...

Läs mer

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020 BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen

Läs mer

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära

Läs mer

Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Anders Udd

Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Anders Udd Plats och tid Beslutande 2007-05-30 Sidan 1 av 11 Ånge kommunkontor, rum Myckelmyrberget (363), onsdag 30 maj 2007 kl 08.00-11.55. Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Övriga deltagande Margareta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Xmentor - för potentiella partners

Xmentor - för potentiella partners Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla

Läs mer

Genomförande av Värmlandsstrategin

Genomförande av Värmlandsstrategin PM Sida 1(5) Datum 2015-11-30 Dnr RV 2013-626 Enheten för kommunikation Malin Wikner, 054-701 10 77 malin.wikner@regionvarmland.se Odd Råberg, 054-701 10 97 odd.raberg@regionvarmland.se Enheten för regional

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

DECEMBER 2013 EMMA BRANDT. Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län

DECEMBER 2013 EMMA BRANDT. Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län DECEMBER 2013 EMMA BRANDT Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län Innehåll 1. Inledning...2 1.1 Syfte...2 2. Sammanfattning...3 3. Bakgrund...4 3.1 Metod....4 3.2 Kommunernas organisationsform...4

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska

Läs mer

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson,

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall

I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall Därför ska bolaget vara en självklar drivkraft i att skapa tillväxt, ge goda förutsättningar för nyetableringar,

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER Hur skapar vi nya erbjudanden inom aktiv turism? Vad är upplevelseutveckling? Samverkan enda sättet att lyckas! Ingen turist kommer för att göra en enda sak!! Gösta

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Motion från Staffan Widstrand Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Rovdjursturismen skördar stora framgångar världen över. Det är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid. För

Läs mer

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick

Läs mer

LEADER Göteborgs Insjörike

LEADER Göteborgs Insjörike LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter

Läs mer

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

SCR:s PUNKTER FÖR 2020 20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades.

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades. Minnesanteckningar AU-gruppens möte 091103 Närvarande: Lennart Färje, Claes Rosengren, Krister Rosendahl, Magnus Eriksson, Anna Lindström, Håkan Sternberg 1. Mötet öppnas Vi hälsade Lennart välkommen till

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits

Läs mer

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande

Läs mer

Kommunikationsstrategi. Tips och riktlinjer

Kommunikationsstrategi. Tips och riktlinjer Kommunikationsstrategi Tips och riktlinjer hso skåne kommunikationsstrategi 3 Vår kommunikationsstrategi. Bilden av HSO Skåne påverkas av hur vi kommunicerar med vår omvärld. Kommunikationsstrategin är

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö

Tjörn möjligheternas ö Tjörn möjligheternas ö En hållbar natur- och kulturturism Vision, inriktningsmål och strategier Handläggare: Lena Karlstedt Datum: 2009-11-06 Tjörn Möjligheternas ö Inledning 3 Arbetsprocessen 3 Vision

Läs mer

Strategisk plan 2012-2015

Strategisk plan 2012-2015 Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj

Läs mer

Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet

Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet Turismen i Västsverige 34 miljarder kr (2010) Fyrbodal 11 miljarder 20 miljarder varav Göteborg ca 17 miljarder Sjuhärad 1 miljard

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013

Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013 Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013 Affärsidé Vi driver utvecklingsprocesser för platser, företag och organisationer som vill stärka sin attraktions- & konkurrenskraft. Attraktionskraft Boende Besökare

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar tillsammans för att skapa en livskraftig framtid och för att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Kommunerna

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt

Läs mer