Innehåll. Sparbankstämman äger rum onsdagen den 10 april

Transkript

1 Årsredovisning 212

2 Innehåll VD kommentar 1 Omvärldsanalys 3 Förvaltningsberättelse 4 Fem år i sammandrag - nyckeltal 6 Resultaträkning 8 Balansräkning 9 Kassaflödesanalys 1 Noter 11 Underskrift av styrelsen 37 Revisionsberättelse 38 Företagsstyrning 39 Sparbankens Huvudmän 4 Sparbankens styrelse och revisorer 41 Sparbankstämman äger rum onsdagen den 1 april

3 VD har ordet Det är med stolthet och glädje jag som ny VD i banken sedan 1 oktober 212 tagit mig an uppgiften att föra Södra Dalarnas Sparbank in i framtiden. En framtid präglad av omfattande teknikutveckling, förändrade kundkrav och omfattande regelverksförändringar. Utveckling och förändringar vi måste förhålla oss till och som påverkar det traditionella sättet för oss banker att arbeta och möta våra kunder. Regelverksförändringar Södra Dalarnas Sparbank är som namnet antyder, en Sparbank, vilket innebär att banken saknar ägare. Istället kan man säga att banken finns till för och ägs av det lokala samhället. Att vara utan ägare innebär att man inte lämnar någon utdelning. Men det innebär också att det inte finns några ägare som kan stötta banken om det blir dåliga resultat. En viktig del i en sparbanks långsiktiga överlevnad blir därmed att säkra tillräckligt med tillgångar för att kunna klara av en nedgång i marknaden och eventuella framtida kreditförluster. Bankvärlden har de senaste åren berörts av förändrade regelverk. Det handlar om åtgärder för att för-hindra nya bankkriser likt de vi sett i omvärlden de senaste åren, men även åtgärder för att harmonisera regelverken i världen. För en liten bank som Södra Dalarnas Sparbank är det extra viktigt att hänga med i utvecklingen och ha ett anpassat regelverk som styr verksamheten. Mot bakgrund av nya regelverk och ökade kapitaltäckningskrav i vår bransch, står det tydligare än tidigare att vi måste verka för att affärsmässigheten genomsyrar hela bankverksamheten. Affärsmässigheten skall trygga vår fortsatta överlevnad som lokal fristående sparbank, där goda resultat skall uppnås i såväl ekonomiska mål som i kund- och personalnöjdhet. Teknikutveckling och förändrade kundkrav Våra kunders förväntningar ändras ständigt och tillgänglighet på kundens villkor blir allt viktigare. Vi får ofta frågan hur vi ser på kontanthantering inom banken. Kontanthantering är kostsamt och efterfrågas av allt färre kunder. Samtidigt är kontanter fortfarande det huvudsakliga betalningssättet för många. Vi har inga planer på att ta bort kontanterna från våra kontor, men det kommer långsamt bli en mindre prioriterad verksamhet. Det är viktigt för en sparbank med en bred kundbas, att ligga i framkant av utvecklingen och samtidigt hitta den mix som krävs för att kunna behålla det traditionella. Sparbanksgirot, Uttagsautomaten, Bankkortet, Telefonbanken och Internetbanken är några i raden av nya tekniker som genom åren lanserats. Tjänster som har bidragit till att göra vardagen enklare för våra kunder. För att på bästa sätt bemöta våra kunders förväntningar över tid pågår det ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete inom Södra Dalarnas Sparbank. Bygdens bank En grundbult i verksamheten i Södra Dalarnas Sparbank är att alltid leva upp till sparbanksidealet. Våra kunder skall alltid känna sig trygga med att bli behandlade med respekt i mötet med banken och lita på att de råd vi ger är anpassade till kundens personliga situation och behov. Dessutom skall våra kunder känna sig trygga med att vi alltid erbjuder kvalificerad tid och ett personligt engagemang. För Södra Dalarnas Sparbank är det bygdens bästa före kortsiktiga ekonomiska mål som gäller. Det är för att vi verkligen bryr oss om Södra Dalarna och utvecklingen av de samhällen vi verkar i. Bankens viktigaste uppgift är att generera goda resultat som ger banken möjlighet att med kapital och initiativ stärka utvecklingen i bygden och därmed den lokala regionens framtida tillväxt. Jag är övertygad om att dessa insatser bidrar till att även banken kommer att utvecklas väl. Växande behov av arbetskraft Under flera år har det talats om den generationsväxling som är på gång i Dalarna. Stora grupper av 4-talister är på väg att gå i pension och dessa behöver ersättas med ny arbetskraft. Det finns många, framförallt unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en brist på utbildad arbetskraft. Detta är en realitet som är högst aktuell i vårt län. Inte minst i vårt verksamhetsområde. Inom några få år kommer detta leda till akut kompetensbrist, som vi då måste förhålla oss till. Vi behöver marknadsföra våra företag som attraktiva arbetsgivare, för att behålla de unga i Dalarna. Det behövs fler med rätt utbildning och kompetens som flyttar in, men vi behöver också engagera oss i att utbilda samt attrahera ung arbetskraft. Södra Dalarnas Sparbank engagerar sig i detta bl.a. genom ett projekt som kallas Unga Jobb Dalarna. Syftet är att minska arbetslösheten bland unga och bidra till att möta det växande arbetskraftbehovet bland företagen i verksamhetsområdet. Vårt samhällsengagemang Under 212 har vi delat ut 767 kr till projekt inom skola, kultur och näringsliv i Södra Dalarna. Projekten är vårt sätt att ge tillbaka av våra vinstmedel och på så sätt bidra till en positiv utveckling i vår region. Ett exempel är projektet i Stora Skedvi skola där eleverna i åk 1 har blivit bättre på att läsa. I pilotprojektet undersöks om läs- och skrivplattor kan öka läsförståelsen och läskunnigheten. Ett annat exempel är den vackra naturleden Husbyringen som har pekats ut som ett av tre områden i Dalarna som har störst tillväxtpotential inom besöksnäringen. Där har vi gett bidrag till uppdatering av information och skyltar på besöksplatserna och hemsida. Inom näringslivet har vi bidragit till centrumutvecklingsprojektet i Hedemora. Där skall fastighetsägare, näringsidkare och offentlig sektor samarbeta för att skapa de rätta förutsättningarna för en gemensam utveckling av Hedemora som handelsstad. 1

4 Bankens 175 års firande Festligt, folkligt och med lokalt engagemang! Under 212 firade vi som Dalarnas äldsta sparbank 175 år med uppskattade och välbesökta aktiviteter i våra tre kommuner. På självaste årsdagen, 175 år efter att pastor Bärssell grundade banken, bjöd vi in till en konsert i Husby kyrka där framstående musiker med lokalt ursprung musicerade för en fullsatt kyrka. Tillsammans med eleverna på Martin Koch-gymnasiet arrangerade vi Framtidsdagen med inspirerande föreläsare och underhållning. Barn och vuxna fyllde cirkustältet då Brazil Jack gästade Hedemora och i Stora Skedvi gjorde vi avslutningen på terrängtävlingen extra festlig med en skattjakt. Johan Rheborg roade många med sin föreställning i Avesta och i Hedemora anordnades en jubileumsutställning i Wahlmanska. Vår 175-åriga historia dokumenterades under året med jubileumsboken För framtiden och människornas väl. Hedemora i mars 213 Mirja Herrdin 2

5 OMVÄRLDSANALYS Försämrad omvärldskonjunktur men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 212. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 212, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 25 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga styrränta på,25 % kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3, % förra året jämfört med 3,6 % år 211. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 212 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 212. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 213. Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret j jämfört med närmare 4 % år 211. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 212. En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med,75 procentenheter under 212 till 1, % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Södra Dalarnas Sparbank får härmed avge årsredovisningen för verksamheten 212, det 176:e verksamhetsåret. Allmänt om verksamheten Södra Dalarnas Sparbank är Dalarnas äldsta sparbank med verksamhetsområde som geografiskt omfattar tre kommuner; Hedemora, Säter och Avesta. Banken har en stark position inom verksamhetsområdet med huvudkontor i Hedemora. Utöver huvudkontoret har banken filialkontor i Långshyttan och Stora Skedvi. För banken är det viktigt att möta kundernas behov och kunna erbjuda konkurrenskraftiga helhetslösningar med rådgivning till företagare, lantbruk och privatpersoner. Förutom traditionella banktjänster kan banken erbjuda specialistkompetens med Private Banking, aktiebord, företagsavdelning, skogs- och lantbruksansvarig samt en försäkringsspecialist. Juridisk- och skatterådgivning erbjuds i samarbete med Swedbanks Juristbyrå. UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Sparbankens ställning och affärsvolym Bankens balansomslutning ökade under året med 15 % och uppgick vid årets slut till mkr ( mkr). Bankens totala affärsvolym ( av banken förvaltade och förmedlade volymer) uppgick vid årsskiftet till mkr (7.268 mkr) en ökning med 7% jämfört med föregående år. Inlåning från allmänhet ökade under året med 31 mkr och uppgick vid årets slut till mkr. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till fonder och försäkringar uppgår vid årsskiftet till mkr, en ökning med 9%. Utlåning till allmänhet ökade med 3 % under året och uppgick vid årets slut till mkr. Befarade kreditförluster uppgick till 13 mkr (17 mkr). Den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek minskade med 2% och volymen uppgick vid årets slut till mkr Bankens likviditetsreserv uppgår vid årets slut till 414 mkr vilket motsvarar 18% av inlåningen. Därtill finns en outnyttjad kredit hos Swedbank som uppgår till 5 mkr. Aktieinnehav i Swedbank AB Bankens totala innehav består vid årets slut av 11.6 st preferensaktier och utdelningen på dessa uppgår under året till 53 tkr. Under början av 213 har banken köpt ytterligare 25. aktier. Sparbankens resultat Bankens rörelseresultat uppgick till 27,8 mkr vilket är en försämring med med 1,7 mkr motsvarande 6 % Resultatet före kreditförluster uppgick till 32.3 mkr, en minskning med 21% jämfört med föregående år. Minskningen härrör till största delen till uppbokade avgångskostnader för avgående VD på 6,2 mkr. Räntenettot, som stod för 71 % av bankens intäkter, minskade med 2 % till 68,8 mkr. Ränteintäkter från utlåning allmänhet minskade 2 % och uppgick vid årets slut till 91,2 mkr,räntekostnaderna ökade med 12 % och uppgick vid årets slut till 35,3 mkr Ränteintäkter från kreditinstitut och räntebärande värdepapper uppgick till 9,3 mkr, en ökning med 4% beroende på ökad andel placeringar. Provisionsnettot uppgick till 25 mkr vilket är något lägre än fjolårets 25,4 mkr. Utvecklingen var positiv gällande in och utlåningsprovisioner, men betydligt sämre avseende värdepappersprovisioner där courtaget minskat med 49% sen föregående år. Bankens kostnader exklusive kreditförluster uppgår till 65,2 mkr, en ökning med 7,9 mkr, varav 6,2 mkr avser uppbokad engångskostnad för avgående VD. Övriga engångskostander som påverkar 212 är bankens 175 års jubileum som belastar resultatet med 1,7 mkr. Kreditförlusterna netto blev 4,5 mkr vilket är 6,8 mkr bätte än föregående år. Bankens K/I tal efter kreditförluster blev,72, rensat för kostnader avseende avg VD blir K/I talet istället,65. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) samt att försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem ses över regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en funktion för självständig riskkontroll, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Riskkontrollen rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Vidare ansvarar varje chef för att personalen inom dennes ansvarsområde har en god kunskap om gällande regelverk och att detta följs. 4

7 Bankens compliancefunktion ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där compliancefunktionen bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget och förändringar på börsen. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas per årsskiftet uppgår till 327,6 mkr, vilket ger en kapitaltäckningskvot på 2,18. Bankens riskbuffert är därmed klart över miniminivån, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. I början av året har banken ökat sitt innehav av aktier i Swedbank och eftersom bankens aktieinnehav därmed överstiger 1% av kapitalbasen så kommer bankens kapitalbas minska med det samlade innehavet av aktier till 265,4 mkr. För att ta hänsyn till utvecklingen av olika omvärldsvariabler såsom räntor, tillväxt i BNP, konsumtionsutveckling och arbetslöshet m.m så genomför sparbanken regelbundet stresstester utifrån olika scenarion. Den senaste testen som baseras på utfallet visar att en djup global lågkonjunktur medför en betydande resultatförsämring. Testen visar också att Södra Dalarnas Sparbank har tillräckligt med eget kapital för att hantera denna försämring av resultatet så att bankens ställning inte hotas. Personal Banken har vid årets slut 52 anställda, varav 33 är kvinnor och 19 är män. Antalet årsarbetare uppgick till 46,8. Arbetad tid uppgick till timmar. Vid utgången av 212 har banken 12 st Swedseclicensierade och 15 st certifierade rådgivare. Principer och processer för ersättningar och förmåner till Sparbanksledningen I Sparbanken finns rörlig ersättning endast i form av avsättning till Vinstandelsstiftelse. Avsättning sker på lika villkor för alla tillsvidareanställda. För verksamhetsåret 212 gjordes ingen avsättning. Sparbankens övriga principer och processer för ersättningar och förmåner till sparbanksledningen framgår av not 1. Miljöarbetet i Södra Dalarnas Sparbank Vi tar framtiden på allvar. Det är naturligt för oss att främja en hållbar utveckling lokalt såväl som globalt. Av just det skälet är vi sedan 24 ISO 141 certifierade. Innebörden av att vara miljöcertifierad är att ständigt driva ett förbättringsarbete. Att tänka miljövänligt är en del av vår dagliga affärsverksamhet. Under 212 har vi fortsatt att kartlägga och beräkna vår verksamhets totala klimatpåverkan. Det gör att vi får tydliga siffror på våra utsläpp och att vi kan bedriva ett ännu mer målinriktat klimatarbete. För att kompensera för våra utsläpp av växthusgaser har vi sedan flera år tillbaka investerat i projektet Solvatten som bidragit till att över 32 människor i Kenya nu har fått tillgång till rent dricksvatten. Tillsammans med våra kunder har vi fortsatt öka användningen av betalkort och Internetbanken och minska antalet deponeringar. På så sätt minskar kontanthanteringen och med den mängden transporter och stora koldioxidutsläpp. Tjänsterna Swish och mobilbanken har lanserats och hjälper också till att minska kontanterna och behovet av pappersutskrifter. Vi har bidragit till projektet Stora Skedvi Dalarnas Toscana, där lokala producenter arbetat för att öka kunskapen och försäljningen av lokalproducerad mat. Personalen har fått en föreläsning i klimat och hållbar utveckling och har även deltagit i tävlingen kontantsmart där personalen inte fick ta ut kontanter under tre månader. På större kreditengagemang har banken gjort miljöanalyser för att ta hänsyn till kreditens miljöpåverkan Miljöpolicy för Södra Dalarnas Sparbank finns att läsa på Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Bankens ordförande Mats Josefsson valde på egen begäran att lämna sin post som styrelseordförande i banken den 24 februari 212. Vid en extrastämma den 14 mars 212 valde huvudmännen in Örjan Andersson i styrelsen. Styrelsen har valt Örjan till ordförande till och med den ordinarie sparbanksstämman den 1 april 213. Örjan har tidigare suttit i styrelsen under 19 år varav 8 år som ordförande fram till 28. Verkställande direktör Mats Lindh lämnade sin post som VD i mars 212. Som tillförordnad VD utsågs bankens privatmarknadschef och stf VD, Jonas Nyberg. Skälet till ovanstående förändringar var olika syn på hur verksamheten ska bedrivas, ledas och styras. Ny Verkställande Direktör i banken sedan 1 oktober 212 är Mirja Herrdin. Tillförordnad VD under övergångsperioden från mars till september har i samband med tillträdet av ny Verkställande Direktör återgått till sin tjänst som privatmarknadschef och stf VD. Banken har under året påbörjat ett omfattande strategiarbete i syfte att skapa en gemensam syn kring nuläget och förutsättningar för framtiden. Detta skall tydliggöra vad banken skall fokusera på för att skapa en uthållig och bra värde utveckling för kund och bank över tid. Strategiarbetet kommer pågå under hela 213 och skall utmynna i en bra, uthållig samt vinstgivande affärsplan för verksamheten. Förväntningar om den framtida utvecklingen Inför 213 har vi lagt en prognos som baserar sig på de kända fakta som vi känner till. Med det som utgångspunkt ser förutsättningarna för verksamheten och resultatet 213 goda ut. Under början av året har banken ökat sitt innehav av aktier i Swedbank med 25. nya aktier. Eftersom bankens aktieinnehav därmed överstiger 1% av kapitalbasen så kommer bankens kapitalbas minska med det samlade innehavet av aktier. Vi fortsätter vår anpassning av verksamheten till de nya reglerverk och andra omvärldsförändring som kommer och dess inverkan på bankens ekonomi. Många av våra konkurrenter tar bort den manuella kontanthanteringen på sina kontorsamtidigt som vi har beslutat att behålla kontanthanteringen för våra sparbankskunder. Detta har resulterat i en ökad efterfrågan för att bli kund i Södra Dalarnas Sparbank. 5

8 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym 1 ultimo, Mkr förändring under året, % 6,51-3,16 8,9 15,1 2, 1 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,25 13,11 12,68 12,61 12,59 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,18 2,33 2,21 2,19 1,77 Primärkapitalrelation** Primärkapital/Kapitalkrav 2,12 2,3 2,17 2,17 1,77 Resultat Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO 2,72 3,9 2,68 2,41 2,97 Rörelseintäkter/Affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,33 1,19 1,2 1,28 Rörelseresultat/Affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym,37,4,37,3,5 Räntabilitet på Eget Kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 6,42 7,31 7,2 5,61,78 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter,67,58,68,7,68 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter,72,7,69,75, för 28 avser K/I-tal efter förluster exkl nedskrivning av aktier Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 36,4 47,86 47,56 48,55 4,76 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,19 1,,57 1,15,77 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker),24,63,5,26,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

9 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa Skulder och Avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa Skulder, Avsättningar och Eget Kapital Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1 - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Övriga uppgifter och gällande regelverk avseende bankens kapitaltäckning finns i not 35. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen och gällande regelverk är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

10 RESULTATRÄKNING, tkr 1 januari - 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat ÅRETS TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets totalresultat

11 BALANSRÄKNING, tkr Per den 31 december Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran 1 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden Pensionsåtagande verkställande direktör Övriga ställda säkerheter inga inga Förändring Eget kapital, tkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat V instdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Ingående eget kapital Justerat resultat tidigare år Justerat eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat V instdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål -2-2 Utgående eget kapital Avser uppskjuten skatt och löneskatt 9

12 Kassaflödesanalys, tkr (indirekt metod) 1 januari - 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut, netto Summa enligt balansräkningen Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

13 NOTER 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per den 31 december 212 och avser Södra Dalarnas Sparbank, org.nr , med säte i Hedemora. Adressen till huvudkontoret är Åsgatan 7, Hedemora. Bankens verksamhetsområde omfattar geografiskt tre kommuner; Hedemora, Säter och Avesta. Bankens intäkter kommer i all väsentlighet från verksamhetsområdet. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 28:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna FFS 29:11 samt FFFS 211:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller finansiella instrument klassficerade som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 213 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena ; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa Fair Value Option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB har också beslutat att ändra sättet att redovisa förändringen i verkligt värde som beror på förändring i egen kreditvärdighet i de fall när Fair Value Option tillämpas på egna skulder. Effekterna av IFRS 13 bedöms inte få någon väsentlig påverkan på bankens resultat eller finansiella rapporter. 11

14 Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla Sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på två olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade värdeförändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bland annat lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt operativa driftsförluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas direkt i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 12

15 Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. 13

16 Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 8-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är, ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. 14