Är det motiverat att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är det motiverat att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad"

Transkript

1 Är det motiverat att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad - och hur ska det i så fall göras? av Hans Lind Anders Hellström Mikael Atterhög Han-Suck Song Rapport nr 23 KTHs Bostadsprojekt Stockholm 2003 Uppsats nr 29 ISSN Bygg och fastighetsekonomi TRITA-BFE-U29 Institutionen för infrastruktur Kungliga Tekniska Högskolan

2 - 2 -

3 Sammanfattning Utgångspunkten för denna rapport, som skrivits inom ramen för projektet Planering, byggande och förvaltning av bostäder under konkurrens, var att konkurrensen blir effektivare ju större valmöjligheter ett hushåll har. Men hur är det egentligen med möjligheten för många hushåll med låga inkomster att lämna hyresmarknaden? Ur ett internationellt perspektiv är den svenska sammankopplingen av social bostadspolitik och satsning på hyressektorn tämligen unik. Rapporten inleds därför med en diskussion om vilka argument som kan finnas för att underlätta för hushåll med lägre inkomster att äga sin bostad. Utifrån en genomgång av den internationella litteraturen tas följande argument upp, vid sidan av konkurrensargumentet: - Ägande kan leda till billigare fastighetsförvaltning, eftersom den som bor i huset också är den som äger det. - Sociala och politiska sidoeffekter: Den som äger är en stakeholder och har därför större motiv att engagera sig i sitt område. Detta kan dock ha negativa sidoeffekter också i och med att ägaren vill utestänga det som kan påverka fastighetsvärdet negativt. - Kostnader för sociala stödsystem: Samhällets kostnader för olika bidrag kan minska med ägande, särskilt på sikt eftersom ägande kan bidra till att kapital byggs upp. - Ägande kan påverka den ekonomiska tillväxten negativt genom mindre rörlighet på arbetsmarknad och högre arbetslöshet. Åtgärder kan också motiveras av att banksystemet bedöms överskatta riskerna för viss hushåll och av allmänna valfrihetsmotiv. Därefter görs en genomgång av vilket typ av åtgärder som vidtagits i olika länder. Åtgärderna grupperas efter vilken skede som de fokuserar på 1. Åtgärder som är inriktade på perioden innan hushållet köper en bostad, t ex stöd till bosparande och särskilt utbildningsprogram 2. Åtgärder som är inriktade på just den tidpunkt där fastighetsköpet genomförs, t ex bidrag till fastighetsköp, garantier som minskar behovet av egen insats, rabatt på stämpelskatt 3. Åtgärder som fokuserar på innehavstiden, t ex lägre fastighetsskatt och förmånliga ränteavdrag för låginkomsttagare, subventionerade lån, försäkringar mot tillfälliga inkomstminskningar, stöd till reparationer och underhåll. 4. Åtgärder som fokuserar på den tidpunkt då fastigheten/bostaden säljs, t ex försäkringar som skyddar det egna kapitalet. Utvecklingen tycks gå mot åtgärder som handlar om garantier och försäkringar, eller på andras sätt gör det lättare att få lån vid köpet och klara löpande kostnader för huslånen

4 Den tredje delfrågan rör om reglerna för bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (fd socialbidraget) är neutrala mellan upplåtelseformerna. Huvudfrågorna är dels om bidragen är mer generösa gentemot någon viss upplåtelseform, dels om bidragsreglerna försvårar uppbyggnaden av det kapital som krävs för att köpa en bostad. Bland resultaten kan nämnes: - Ur förmögenhetssynpunkt gynnas husägaren eftersom förmögenheten i det egna huset inte räknas med. För hyresgästen påverkar kapitalinkomster och förmögenhet över kr bostadsbidraget, vilket missgynnar den hyresgäst som försöker spara ihop till en insats. Å andra sidan är fribeloppet relativt stort. Likvida medel ska dock utnyttjas innan man kan få ekonomiskt bistånd vilket kan vara ett allvarligare problem som den som sparar. - Hela boendeutgiften för den som äger sin bostad räknas inte som boendekostnad. Förutom amorteringar undantas även delar av räntebetalningen. Från den faktiska räntebetalningen dras 3% av det lånade beloppet. Möjliga åtgärder för att underlätta en övergång från hyra till att äga vore att - Göra det möjligt att öronmärka visst sparande för bostadsköp och inte räkna in detta när bidragsbehov beräknas. - Räkna en större del av boendeutgiften i det ägda huset som bidragsgrundande boendekostnad, åtminstone under ett antal år ett bostadsköpet

5 Summary The starting point for this project was the social housing policy in Sweden today is very much focused on supporting the rental housing market. There is almost no discussion about measures to make it possible for low-income to own instead of rent. The purpose of the report is to present arguments and policies that are discussed in the international literature, and discuss there from a Swedish perspective. The first step was to look at arguments for or against such policies. The following aspects are discussed: - Competition: It is important that also low-income households have the alternative to exit the rental market in order to put pressure on the firms in this market. - Property management. Owners tend to take better care of their properties. - Owners have a greater stake in society and tend to participate more in society. - Cost for social policy. Especially in a longer perspective the need for social support might be lower if more people own and can build up a capital. - Negative macro-economic effects due to lower mobility on the labour market. Measures can also be motivated by arguments that the banking system overestimated the risk with lending to low-income households, and general arguments about freedom of choice. An overview of policies in different countries is the presented. The policies are divided in the following groups: 1. Measures that focus on the period before the house is bought, e.g. saving programmes and special educational programs. 2. Measures that focus on the time when the house is bought, e.g. grants to first-time buyers, garanties and insurances that reduces the downpayment, reduced transactions tax. 3. Measures that focus on the period when the house is owned, e.g. lower propery tax, interest rate subsidies, more generous interest deductions, insurance against temporary reductions in incomes or support for maintenance. 4. Measures that focus on the time of sale, e.g. home equity insurance. The third question in the report is whether the Swedish system of housing allowance and economic support from the social authorities are tenure neutral. Two problems are found: - The household that tries to save to a downpayment is penalized in the sense that income from saving and non-housing wealth over a certain level reduce the housing allowance. The household can not get economic support from the social authorites if they have liquid assets. Housing wealth is excluded. - Only part of the housing expenditures of the owner is counted as housing cost. Amortization is excluded and interest payments are reduced with an amount equal to - 5 -

6 3% of the borrowed amount. This reduces the housing allowance for owners considerably compared to renters. On possible changes is to earmark certain savings for housing purposes and then disregard them when housing allowances and economic support is determined. Another is to count a larger share of the housing expenditures as costs, at least during an initial period after when the house is bought

7 Innehållsförteckning 1. Inledning : Bakgrund, syfte och uppläggning Argument för och emot Inledning Konkurrens Fastighetsunderhåll Sociala och politiska sidoeffekter Kostnader för sociala stödsystem Makroekonomiska effekter Valfrihet Hur väl fungerar banksystemet? Avslutning Vilka åtgärder är tänkbara? Inledning Åtgärder perioden innan bostadsköpet Underlätta sparande till kontantinsatsen Öka kunskaperna hos potentiella köpare Hyrköpsmodeller Åtgärder i samband med själva husköpet Minska behovet av egen insats Minska direkta transaktionskostnader Åtgärder inriktade på innehavstiden Fastighetsskatt och ränteavdrag Subventionerade lån Låneformer som minskar utbetalningar Försäkringar som underlättar betalning av ränta och amortering Stöd till reparationer och underhåll Åtgärder inriktade på försäljningstidpunkten Vad är intressantast att studera närmare? Är bidragsystemen neutrala mellan upplåtelseformerna Inledning Beräkning av boendekostnaden Bostadsbidraget Hur olika förmögenheter påverkar bidraget Räkneexempel och behov av justeringar av regelsystemet Ekonomiskt bistånd Slutsatser

8 Referenser Bilagor Bilaga 1. Hur rätten till och storleken på olika typer av bidrag kan variera beroende på val av upplåtelseform Bilaga 2. Bostadsbidragskalkyler

9 1. Inledning : Bakgrund, syfte och uppläggning Denna uppsats är skriven inom ramen för delprojektet Social bostadspolitik och konkurrenstryck: Nya strategier som i sin tur ingår i det större projektet Planering, byggande och förvaltning av bostäder under konkurrens. Benämningen social bostadspolitik kan stå för många olika saker. Mycket grovt kan man till den sociala bostadspolitiken räkna främst: 1. Ekonomiskt stöd till byggande av bostäder i form av direkta bidrag eller förmånliga finansieringsvillkor. Detta stöd kan i sin tur vara mer eller mindre generellt. Sverige hade länge generösa generella stöd, och i många länder finns särskilda riktade bidrag till den som bygger bostäder som primärt vänder sig till de grupper som har svårt att hävda sig på marknaden. Vad som ska betraktas som stöd och bidrag är delvis kontroversiellt: Vissa betraktar ränteavdrag som en subvention, medan andra ser det som en logisk följd av att bara det egna kapitalet i huset ska beskattas. På samma sätt kan man se på det att den som äger sin bostad kan använda obeskattat arbete, medan tjänsterna i hyresboendet till större del görs med beskattat arbete. 2. Bostadsbidrag riktade till hushåll med låga inkomster i relation till försörjningsbördan. I de flesta länder, inklusive Sverige, har trenden varit att minska särskilt det generella stödet till bostadsbyggandet och istället satsa mer på bidrag riktade direkt till de hushåll vars bostadssituation man vill förbättra, i regel barnfamiljer med låga inkomster. Under senare år har man dock i många länder uppmärksammat risken att inkomstprövade bidrag av denna typ skapar sk fattigdomsfällor, dvs att det inte lönar sig för hushållet att öka sina inkomster (se t ex SOU 2001:24). Detta problem var mindre när stödet var riktat till byggandet, även om vissa länder hade differentierade hyresnivåer i subventionerade bostäder beroende på inkomst, vilket innebar liknande problem. 3. Att skapa ett institutionellt ramverk som bidrar till att förbättra bostadssituationen. Vad som kännetecknar ett sådant ramverk är naturligtvis politiskt kontroversiellt. Vissa skulle betona kommunal markpolitik, expropriationsrätt, kommunala bostadsföretag och liknande som viktiga delar i detta ramverk. Andra skulle betona en smidig planlagstiftning, tydliga spelregler för privata aktörer och åtgärder för att stärka konkurrensen. Gränsen mellan en social bostadspolitik och den allmänna socialpolitiken är flytande. Detta är särskilt tydligt när det gäller åtgärder för att hjälpa hemlösa, eller grupper som riskerar att bli hemlösa, till en dräglig bostad (se t ex SOU 2001:95). Utgångspunkten för detta delprojekt var att om företag ska utsättas för konkurrens i alla led från byggande till förvaltning så är det viktigt att hushållen kan välja att lämna en viss del av bostadsmarknaden. På marknaden är ju det främsta sättet att tala om för ett företag att man inte tycker att det levererar prisvärda produkter att man slutar köpa - 9 -

10 av företaget, och istället går till något annat företag. Därmed är det viktigt att den sociala bostadspolitiken utformas på ett sådant sätt att även hushåll som är beroende av stöd har möjlighet att lämna både ett visst hyresbolag och ytterst att lämna hyresmarknaden för andra bostadsmarknader. En utgångspunkt/hypotes bakom detta delprojekt var att hushåll med lägre inkomster kan vara inlåsta på hyresmarknaden och att detta är ett problem ur konkurrenssynpunkt. Dessutom kan, som visas i Atterhög (2003), mer konkurrens leda till lägre hyror, vilket är en fördel både för berörda hushåll och för stat/kommun vars kostnader för bidrag sjunker. (I ett kommande projekt är vår avsikt att se närmare på andra typer av inlåsningar på bostadsmarknaden - t ex att hushåll "tvingas" köpa sin bostad därför att passande utbud saknas på hyresmarknaden - och mer allmänt i hur hög grad dagens fördelning mellan upplåtelseformerna speglar hushållens preferenser.) I ett internationellt perspektiv är andelen hushåll som äger sin bostad låg i Sverige. Betraktar man den nuvarande svenska sociala bostadspolitiken, och debatten kring den, ur ett internationellt perspektiv, kan också noteras att medan många länder har och/eller diskuterar behov av åtgärder för att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad, så saknas i stort sett en sådan debatt i Sverige. Ett undantag är LO som i sitt bostadspolitiska program pekar på att utvecklingen på bostadsmarknaden i expansiva regioner gör att yngre hushåll med relativt normala inkomster har svårt att ha råd med ett egnahem (LO 2002). Man antyder också att det finns motsättningar mellan olika generationer, där den äldre generationen tjänar pengar på stigande småhuspriser medan de yngre tvärtom måste betala allt mer för att kunna skaffa en motsvarande bostad. Denna rapport fokuserar på följande frågor: - Vilka argument talar för respektive emot åtgärder för att underlätta för hushåll med relativt låga inkomster att äga sin bostad? (kap 2) - Vilka åtgärder kan vidtas om man vill underlätta för hushåll med relativt låga inkomster att äga sin bostad? Vilka åtgärder har prövats i andra länder och vilka åtgärder förefaller mest intressanta ur ett svenskt perspektiv? (kap 3) - Är regelsystemet kring bostadsbidrag och socialbidrag (numera kallat ekonomiskt bistånd) neutrala mellan upplåtelseformerna, eller bidrar bidragssystemet till att låsa in bidragsberoende hushåll i hyresrätt? (kap 4) I den internationella debatten är det vanligt att upplåtelseform och hustyp kopplas samman, dvs att alternativen för hushållet betraktas som en hyreslägenhet i flerfamiljshus eller ett ägt småhus. Statistiskt sett finns en sådan korrelation mellan upplåtelseform och hustyp, men på bostadsmarknaden finns också ägarlägenheter/ bostadsrätt i flerfamiljshus och radhus som hyrs ut. De flesta av de argument som diskuteras i fortsättningen är knutna till upplåtelseformen och inte till hustypen. För att inte komplicera diskussionen i onödan betraktas bostadsrätt som en form av äganderätt och om inget annat sägs omfattas även bostadsrätt när vi i fortsättningen talar om äganderätt

11 Vår utgångspunkt i denna rapport är att varje upplåtelseform har egenskaper som gör att den är särskilt lämplig för hushåll med vissa värderingar och i vissa stadier i livscykeln. Ett klassiskt exempel är att hyresrätten är lämplig för den som inte vill engagera sig i skötseln av bostaden och inte vill riskera något kapital. Ur ett livscykelperspektiv är hyresrätt i flerfamiljshus vanligare bland unga och äldre, medan ägda egnahem dominerar bland barnfamiljer. Det går alltså inte att säga att någon viss upplåtelseform eller hustyp allmänt sett är bättre eller sämre än någon annan. Däremot kan man fråga sig om vissa grupper hindras från, eller bör få det lättare, att välja en upplåtelseform/hustyp som stämmer bättre med deras värderingar och stadium i livscykeln. De åtgärder som vidtagits i andra länder för att öka egnahemsboendet riktar sig därför primärt till unga (barn-) familjer med låga inkomster

12 2. Argument för och emot 2.1 Inledning En central princip i den svenska bostadspolitiken har under lång tid varit neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Detta har särskilt diskuterats när det gäller beskattning och finansiering. Varken skattesystem eller finansieringsregler ska gynna den ena boendeformen framför den andra. I båda fallen har det varit mycket diskussioner om hur neutralitetsprincipen ska tolkas (se t ex Fastighetsskatteutredningen, SOU 2000:34). En klassisk fråga är om beskattning av egnahem ska utformas så att det blir neutralitet gentemot att placera pengarna på bank (där avkastningen beskattas) eller gentemot att placera pengarna i en varaktig konsumtionsvara (där avkastningen inte beskattas). Oavsett hur neutralitetsprincipen tolkas kan det finnas delade meningar om reglerna faktiskt är neutrala. Hur hög ska t ex fastighetsskattesatsen vara om målet är neutralitet mellan husplacering och banksparande? Som framgår i Boije & Lind (2002) är det inte lätt att avgöra vad som är korrekt skattesats även om man är överens om att målet är att skapa neutralitet. Den svenska debatten om neutralitet mellan upplåtelseformer har under senare år i stort sett förbigått frågan om neutralitet i andra regelsystem än de som rör skatter och finansiering. Ur ett låginkomstperspektiv kan det vara minst lika viktigt att regelsystem rörande olika former av ekonomiskt stöd är neutrala. Ett hushåll som förutser att det kan komma att behöva stöd ska inte avstå från en viss upplåtelseform bara för att det räknar med att möjligheterna att få stöd är mindre i denna upplåtelseform. Burrows & Wilcox (2000) menar t ex att det engelska sociala stödsystemet är mycket generösare för hyresgäster än för husägare. Om det är så att reglerna för t ex bostadsbidrag och socialbidrag är mer förmånliga för hyresgäster än för husägare kan det även ur ett neutralitetsperspektiv vara motiverat med åtgärder som de facto underlättar för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad. I återstoden av detta kapital diskuteras faktorer som kan motivera ett avsteg från neutralitetsprincipen. De flesta av dessa faktorer handlar om olika typer av sidoeffekter som en upplåtelseform kan ha. Faktorerna har grupperats på följande sätt: 2.2 Konkurrens 2.3 Fastighetsunderhåll 2.4 Sociala och politiska sidoeffekter 2.5 Kostnader för sociala stödsystem 2.6 Makroekonomiska effekter 2.7 Valfrihet 2.8 Hur väl fungerar banksystemet?

13 Diskussionen rörande punkt 2.3 till 2.6 bygger i hög grad på analyserna i Glaeser & Shapiro (2002) och Green (2001). Där finns i sin tur ett stort antal ytterligare referenser med studier om dessa aspekter. 2.2 Konkurrens Konkurrensfrågor var den egentliga startpunkten för detta delprojekt. Om det är så att ett betydande antal hushåll i praktiken inte har möjlighet att lämna hyresmarknaden så innebär det minskad press på bolagen på hyresmarknaden, vilket i sin tur kan förväntas leda till lägre effektivitet. Som diskuteras i Atterhög (2003) och Atterhög & Lind (2003) kan man skilja mellan intern och extern konkurrens på bostadshyresmarknaden. Den interna konkurrensen definieras som konkurrens mellan företag på bostadshyresmarknaden, medan den externa konkurrensen är den från ägandemarknaden. På motsvarande sätt kan man beskriva t ex transportmarknaden: På marknaden för långväga busstransporter kan det kan finnas intern konkurrens mellan olika bussbolag, och extern konkurrens från tåg och flyg. Självklart är båda dessa former av konkurrens viktig, men resultaten i de ovannämnda skrifterna (och Lind 2001) pekar på att den externa konkurrensen är särskilt viktig på hyresmarknaden. Hård intern konkurrens är mindre sannolik på en marknad med relativt få aktörer, där aktörerna är verksamma på samma lokala marknad och där det är svårt för nya företag att etablera sig på marknaden. Den interna konkurrensen på hyresmarknaden kan dessutom försvagas av bidragssystemen - om det är så att en högre hyra inte drabbar hushållen så hårt utan istället leder till ökade bidrag. Om bidragssystemet är förmånligare för hyresgäster än för den som äger sin bostad kan den externa priskonkurrensen försvagas eftersom boendekostnaden (före bidrag) kan vara högre i hyreshusboende utan att det lönar sig för hushållet att lämna hyresmarknaden. Åtgärder för att stärka den externa konkurrensen på hyresmarknaden kan alltså motiveras både ur ett realt resursperspektiv (ökad konkurrens leder till ökad effektivitet) och ur ett kommunalt och statligt budgetperspektiv (eftersom lägre hyror skulle minska utbetalningar av socialbidrag och bostadsbidrag). 2.3 Fastighetsunderhåll Det klassiska argumentet här är att hyresgästen har mindre anledning av ta väl hand om bostaden eftersom värdet av den högre standarden tillfaller fastighetsägaren den dag som hyresgästen flyttar. Om inte kvaliteten på bostaden direkt påverkar hyran kan också fastighetsägaren ha intresse att hålla nere underhållsnivåerna. Ur ett mer teoretiskt perspektiv kan man se detta som ett dubbelt moral-hazard problem, där både hyresgäst och fastighetsägare kan tänkas hålla nere investeringar eftersom de inte får behålla hela avkastningen av insatsen. Den som äger sin bostad står både för

14 investering och får hela nyttan av investeringen varför det blir mer lönsamt att hålla bostaden i ett gott skick. Hur allvarligt detta problem är beror av en rad olika saker, t ex hur kontraktet utformas i hyresrätten. Ju mer som det i detalj regleras vad fastighetsägare respektive hyresgäst ska göra desto mindre kan problemet vara. Det ska emellertid observeras att ett omvänt problem kan finnas när fastighetsägaren t ex garanterar en viss servicenivå. Konsekvensen kan bli en överstandard i den meningen att hyresgästen begär att de saker som står i kontraktet ska göras även om nyttan för hyresgästen är lägre än kostnaden för fastighetsägaren. Den som äger sin bostad kan acceptera att allt inte fungerar perfekt därför att denne inte anser det vara värt kostnaden att åtgärda bristen. Motiven för den som äger sammanhänger på motsvarande sätt med hur väl marknaden fungerar, dvs i hur hög grad olika standardhöjande åtgärder påverkar försäljningspriset. I den amerikanska litteraturen pekar man på att den som äger sin bostad tenderar att lägga ner mer resurser på sin bostad än den som hyr. Tanken är att ägaren sköter fasader och trädgårdar bättre och att det egna ägandet därför skapar en positiv extern effekt på omgivningen. Den engelska litteraturen (Burrows & Wilcox 2000) pekar dock på att låginkomsttagare som äger hus tenderar att eftersätta underhållet. Förklaringen är helt enkelt att när hushållet får ont om pengar skjuter man upp alla utgifter som inte är absolut nödvändiga på kort sikt. Underhållet av det egna huset får då vänta. Till sist bör noteras att de flesta som äger sin bostad också hör till en förening som förvaltar gemensamma saker. Mest omfattande är detta i en bostadsrättsförening, men även i radhusområden kan finnas betydande gemensamma tillgångar. I detta fall kan det vara svårt att bedöma om underhållet kommer på rätt nivå, eftersom utfallet styrs av omröstningar i en situation där olika ägare kan ha olika tidsperspektiv och värdera insatserna olika. 2.4 Sociala och politiska sidoeffekter Denna aspekt har fått stor uppmärksamhet i amerikansk forskning och resultatet där är enkelt uttryckt att, även om man försöker kontrollera för alla andra faktorer, så verkar det finnas ett statistiskt samband mellan husägande och - skötsamhet, t ex mindre beroende av sociala myndigheter - socialt och politiskt engagemang, t ex i form av engagemang i föreningar och att man i högre grad röstar i allmänna val. - bättre skolresultat för ens barn - stabilitet i ett område, vilket i sin tur påverkar de övriga faktorerna. Genom att äga sin bostad blir hushållsmedlemmarna så att säga bättre och mer ansvarskännande medborgare. Man blir en stakeholder i samhället

15 En mekanism bakom den ökade politiska aktiviteten är att politiska beslut kan påverka attraktiviteten hos området och därmed värdet på fastigheten. Detta kan dock ha negativa konsekvenser också. Det påpekas i den amerikanska litteratur att aktivitet för att slå vakt om fastighetsvärden kan göra att man vill utestänga andra från området, särskilt låginkomsttagare, och att man inte vill ha olika typer av sociala institutioner i området. Allt som kan hota fastighetsvärdet ska hållas på avstånd. En extrem form av detta är de sk gated communities, där endast vissa kategorier av människor släpps in. 2.5 Kostnader för sociala stödsystem Burrows & Wilcox (2000, s 75) argumenterar för att det blir billigare för stat och kommun att hjälpa låginkomsthushåll som bor i en ägd bostad jämfört med att hjälpa hushåll som hyr. Orsaken menar de är att allt annat lika är det dyrare att hyra än att äga. Den som hyr måste betala företagets management-kostnader medan den som äger sitt hus sköter detta själv utan några direkta utgifter. Den som äger sitt hus utför dessutom ett antal arbetsuppgifter själv och detta minskar utgifterna för ägaren. Eftersom stödsystem av typen bostadsbidrag och socialbidrag fokuserar på hushållets utgifter leder dessa förhållanden till att bidragen kan bli lägre i äganderätt. Denna effekt kan tänkas vara större på längre sikt om ägande har de effekter som berördes ovan och även leder till att hushållet sparar mer. Man kan här lägga till att ägaren, till skillnad från hyresgästen, kan påverka när vissa utgifter ska tas. Ett hushåll med tillfälligt låga inkomster kan skjuta upp vissa underhållsåtgärder och genomföra dem när inkomsterna ökat. Därmed skulle bidragsbehovet under de dåliga tiderna bli mindre. 2.6 Makroekonomiska effekter I litteraturen är det särskilt en effekt som diskuterats och det är att en ökad andel som äger sin bostad leder till ökad arbetslöshet. Denna effekt noterades först av den engelska ekonomen Oswald och flera studier (presenterade i Glaeser & Shapiro (2002) och Green (2001)) pekar på att det finns ett sådant samband och mekanismen bakom antas vara att den som äger sin bostad är mindre benägen att flytta. När det blir strukturella förändringar, t ex nedgång i en eller flera branscher i en viss region, tenderar de som hyr sin bostad att flytta till en annan region. Är det nedgång i en viss region tenderar fastighetspriserna att falla och det gör att den som skulle vilja sälja ett hus i den regionen och flytta till ett liknande hus i en annan region, får räkna med att betala väsentligt mer för det nya huset jämfört med det gamla. Konsekvensen blir antingen väsentligt högre boendekostnader eller en betydande sänkning av boendestandarden. Dessutom innebär flytten transaktionskostnader av olika slag. Detta gör att husägaren tenderar att bo kvar så länge som möjligt, även om det innebär kortare eller längre perioder av arbetslöshet. Förutsättningen är naturligtvis att det går

16 att hitta tillräckligt med tillfälliga jobb för att kunna bo kvar eller att arbetslöshetsunderstödet inte kräver att personen ska flytta. En annan makroekonomisk effekt kan vara att upplåtelseformen tenderar att påverka sparandet. Flera studier (se t ex Vandell 2000) pekar på att den som äger sin bostad tenderar att långsiktigt bygga upp ett större kapital än den som hyr. En mekanism bakom detta är att husägaren sparar genom att amortera på sina lån. Bakom detta kan det i sin tur finnas mer eller mindre rationella skäl. Amorteringen kan ses som ett sätt att bygga upp en reserv - ett låneutrymme - som kan användas om huset behöver rustas upp eller för att köpa en ny bil, men också som styrd om en dröm om att bli skuldfri. Påverkar huset sparandet kan det i sin tur påverka konsumtionsmönster, t ex storlek och timing på inköp av varaktiga konsumtionsvaror. Till sist bör kanske sägas att det kan finnas delade meningar om ökat sparande är bra eller dåligt - behövs ökat sparande för ökade investeringar eller är det viktigare att öka konsumtionen. 2.7 Valfrihet Ett regelsystem som är neutralt mellan olika upplåtelseformer kan uppfattas som det som i högst grad är förenligt med valfrihet. Burrows & Wilcox (2000, s 65) säger att en sådan politik är den som bäst svarar upp mot målsättningen promotion of choice for all. En rad studier pekar på att det egna huset är något som många drömmer om, och ser som den boendeform man helst vill ha (se t ex Pettersson 2000). I en studie som presenteras i Burrows & Wilcox (2000, s 39) framkommer att detta även gäller hushåll med så svag ekonomi att det inte ens med ett neutralt regelsystem är tänkbart att de skulle äga sin bostad, t ex därför att de inte har tillgångar som skulle räcka till den kontantinsats som bankerna kräver. Om nu detta är fallet kan man fråga sig om det räcker med ett neutralt regelverk för promotion of choice for all. Frågan är dock komplicerad, bland annat därför att målet promotion of choice for all är oklart. Man skulle ju kunna hävda att många drömmer om en finare bil, men att många av dessa inte har råd med en sådan bil. Deras ekonomiska situation lägger restriktioner på vad de i praktiken kan välja. Ska man då säga att målet promotion of choice for all kräver att vi subventionerar finare bilar till hushåll med lägre inkomster? De flesta skulle nog spontant svara nej på den frågan. Bostäder har också i en rad olika avseenden särbehandlats jämfört med många andra konsumtionsvaror. Men på vilket sätt skiljer sig drömmen om villan från drömmen om den finare bilen? Ett svar på den frågan är att en bra bostad är viktigare än en bra bil. Säger man så måste man även svara på frågan varför man ska stödja just en ägd bostad och inte hjälpa den inbitne hyresgäst som har en dröm om en finare hyreslägenhet? Varför ska staten hjälpa till att förverkliga vissa drömmar men inte andra? Därmed är vi tillbaka till de frågor som diskuterats i tidigare avsnitt, nämligen att den ägda bostaden har olika positiva sidoeffekter. Valfrihetsargumentet tycks inte kunna stå på egna ben

17 2.8 Hur väl fungerar banksystemet? När frågan om neutralitet diskuterades i avsnitt 2.1 var tonvikten på neutralitet i olika regelsystem. I detta avsnitt är frågan istället om marknaden fungerar på ett tillfredsställande sätt i avseenden som har stor betydelse för valet mellan att hyra och att äga. Eftersom den som vill skaffa en ägd bostad, särskilt om denna har lägre inkomster, måste låna pengar i en bank är frågan hur banksystemet hanterar låneprövningen på ett sätt som ligger i samhällets intresse. Ett exempel där så inte bedömts vara fallet är studielån. Här har samhället gått in med ett särskilt lånesystem, bland annat med argumentet att ungdomar som inte har några tillgångar, eller saknar tänkbara borgenärer med tillgångar, annars skulle ha svårt att få lån. Det kan finnas flera varianter av detta argument. - Ett är att bankerna överskattar riskerna med att låna ut till vissa hushåll. Man ställer kanske upp regler rörande inkomster som är för strikta, t ex att man inte räknar in möjligheten att få vissa typer av bidrag. - Ett annat är att bankerna har för hög grad av risk-aversion. Man överskattar inte riskerna, men man är inte beredd att ta ens relativt små risker. (Jfr talesättet om att för att få lån hos banken måste man visa att man har en ekonomisk situation som är sådan att man egentligen inte behöver låna.) - En tredje variant är att peka på brister i det bakomliggande regelverket, t ex att bankerna inte får låna ut om det inte finns fullgod säkerhet eller återbetalningsförmåga. Har kanske regelverket efter bankkrisen gått för långt när det gäller att begränsa möjligheten för banken att ta risker? Flera av dessa aspekter har varit uppe till diskussion i samband med att vissa banker varit negativa till att låna ut pengar till pensionärer som haft relativt låga inkomster, men en stor förmögenhet i form av ett lågt belånade egnahem med högt marknadsvärde. Enligt vår mening är det intressant att se närmare på hur dagens utlåning till småhus egentligen fungerar för hushåll med relativt låga löpande inkomster, men det ligger utanför detta projekt. 2.9 Avslutning Det finns alltså en rad olika argument som kan tala för eller emot åtgärder som underlättar för hushåll med lägre inkomster att äga sin bostad. Enligt vår mening är de följande argumenten de viktigaste och de som kan motivera särskilda åtgärder: 1. Konkurrensargumentet: Vikten av att många har möjlighet att lämna en viss marknad för att därmed öka pressen på effektivitet

18 2. Stakeholder -argumentet: Att ägande bidrar till självständighet och delaktighet. Möjligheterna att bygga upp kapitaltillgångar bör på sikt bidra till minskade förmögenhetsskillnader. En positiv sidoeffekt av detta är minskat beroende av samhällsstöd. 3. Argumentet rörande hur banksystemet fungerar, dvs att bankerna inte verkar vara villiga att ta risker som ur ett samhälleligt perspektiv framstår som motiverade. För att minska de eventuella negativa makroekonomiska effekterna kan man tänka sig t ex åtgärder som minskar transaktionskostnaderna, men det är inte en fråga som är specifik ur ett låginkomstperspektiv varför den inte berörs närmare här. Till sist bör understrykas att ur ett bredare internationellt perspektiv finns inget samband mellan att verka för att äga sin bostad och allmänpolitiska värderingar. I flera länder - Norge och Island är de närmaste exemplen - har den politiska vänstern prioriterat ägande, bland annat med argumentet att hushållen inte ska vara beroende av och riskera att exploateras av någon bostadskapitalist. Den politiska vänsterns närmast totala uppslutning kring hyresrätten är i hög grad ett svenskt fenomen

19 3. Vilka åtgärder är tänkbara? 3.1 Inledning Syftet med detta kapital är att först ge en översikt av vilka åtgärder som vidtagits i andra länder för att underlätta för hushåll med lägre inkomster att äga sin bostad. Detta görs i avsnitt , vilka är en förkortad version av Atterhög & Song (2003) 1. I avsnitt 3.6 diskuteras vilka åtgärder som kan vara särskilt intressanta ur ett svenskt perspektiv. En genomgång av litteraturen visar att ett många olika typer av åtgärder har prövats i andra länder. För att få en mer systematisk genomgång har åtgärderna delats in i fyra grupper: 1. Åtgärder som är inriktade på perioden innan hushållet köper en bostad (3.2) 2. Åtgärder som är inriktade på just den tidpunkt där fastighetsköpet genomförs. (3.3) 3. Åtgärder som fokuserar på innehavstiden (3.4) 4. Åtgärder som fokuserar på den tidpunkt då fastigheten/bostaden säljs (3.5) I praktiken kan det vara lämpligt med ett paket av åtgärder där olika delar hämtas från var och en av dessa grupper. I litteraturen finns också utvärderingar av hur effektiva olika åtgärder varit. Dessa sammanfattas i Atterhög & Song (2003). Många gånger är det dock svårt att isolera effekten av en viss åtgärd och det är sannolikt att åtgärdens effekter beror av olika omständigheter rörande den exakta utformningen av åtgärden och den aktuella situationen i landet. Därmed är det svårt att dra slutsatser från dessa studier om hur effektiva de olika åtgärderna skulle vara i Sverige idag. I avsnitt presenteras därför bara grunddragen i åtgärdernas utformning i olika länder. 3.2 Åtgärder perioden innan bostadsköpet Underlätta sparande till kontantinsatsen Flera studier pekar på att möjligheten att få ihop den kontantinsats som normalt krävs för ett fastighetsköp är en viktig faktor som påverkar om ett hushåll kan köpa en bostad eller inte. En logisk åtgärd ur detta perspektiv är att på olika sätt underlätta för hushåll att få ihop till kontantinsatsen. Olika former av subventionerat bo-sparande finns, eller har funnits, i många länder. De tyska sk Bausparkassen nämns ofta. 1 I den rapporten finns också ett stort antal referenser till den internationella litteraturen. Därför ges inga sådana referenser i detta kapitel

20 En vanlig konstruktion är att den som sparar på en viss typ av konto får lägre skatt eller helt slipper skatt på räntan på sitt sparande. Olika former av restriktioner finns, t ex rörande: - Vilka som får öppna sådana konton: Är det bara de som inte äger sin bostad? Är det endast de som har en viss inkomst under en viss gräns? Är det ett generellt regelsystem för att stimulera bostadsköp? - Hur länge dessa förmånliga villkor kan utnyttjas: Måste pengarna användas inom en viss tid? Finns det restriktioner rörande vilken typ av fastigheter som personerna kan köpa? Öka kunskaperna hos potentiella köpare Som vi återkommer till i nästa avsnitt är en central fråga hur kreditgivare bedömer riskerna i sin utlåning. Denna risk beror inte bara av låntagarens ekonomiska situation utan också hur kunnig/medveten låntagaren är om vad som krävs för att kunna klara av att äga sin bostad. I USA finns t ex ett program som kallas HELP (Homeownership Education and Learning Program) som drivs av den amerikanska regeringen. Detta är en kurs som vänder sig till potentiella husägare och tar upp följande områden: Hur man gör en hushållsbudget och prioriterar, hur man går tillväga och vad man ska tänka på när man köper ett hus, samt frågor kring kontraktsskrivande mm när huset köps. Man kan naturligtvis också tänka sig att ett sådant program vidgas och även tar upp frågor kring själva skötseln och förvaltningen av huset Hyrköpsmodeller Hyrköpsmodeller innebär att hushållet först hyr det hus man vill köpa, men att man har en option på att köpa huset. En del av hyran kan i vissa varianter betraktas som en amortering och räknas av från priset om hushållet väljer att utnyttja optionen. Denna typ av modell kan ses: - som ett sätt att underlätta för hushållet att spara ihop till det nödvändiga kapitalet (en form av tvångssparande ) - som ett sätt att tidigarelägga flytten till huset, eftersom hushållet kan spara ihop pengarna efter att man flyttat in i huset. - som ett sätt för ett hushåll att visa att man klarar av att sköta huset och betala den löpande kostnad som boendet innebär

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lånevillkor för samfällighetsföreningar

Lånevillkor för samfällighetsföreningar Lånevillkor för samfällighetsföreningar Hans Lind Trita-FOB-Rapport-2016:1 ISBN 978-91-85783-59-5 Januari 2016 1 Förord Ibland är det tämligen slumpartade omständigheter som leder fram till en intressant

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv.

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Hypotekspension så fungerar det. Med Hypotekspension kan du få loss pengar ur värdestegringen på din bostad och ändå bo kvar. Ing-Britt är äntligen på väg

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Gilla Din Ekonomi Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Ung & Student Koll på läget Från 13 år får ungdomar skaffa ett eget konto med kort. Och på 18 årsdagen öppnar sig en hel värld av möjligheter.

Läs mer

Startlån och bosparande motiv, möjliga system och effekter

Startlån och bosparande motiv, möjliga system och effekter Startlån och bosparande motiv, möjliga system och effekter Sveriges Byggindustrier och Bofrämjandet Rapport 2015-12-17 1 Sammanfattning Antalet unga vuxna i storstadsregionerna har vuxit de senaste decennierna

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119)

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) SVENSKA PM Bilaga KOMMUNFÖRBUNDET 1998-04-07 1 (7) Boendeprojektet Rolf A Karlson Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) Ekonomiskt stöd föreslås för följande fyra ändamål: 1. Ny- och ombyggnad.

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Fastighetsmarknaden i Sverige

Fastighetsmarknaden i Sverige Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Ett medlemskap i Bostadsrätterna för att skapa opinion och styrka

Ett medlemskap i Bostadsrätterna för att skapa opinion och styrka Ett medlemskap i Bostadsrätterna för att skapa opinion och styrka Bostadsrätterna arbetar också fokuserat med opinionsbildning och information för att påverka samhället till bostadsrättens fördel. Ett

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-16 1(7) Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex För diskussion Räntekostnader utgör 5,4 procent av indexkorgen för KPI

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE 1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Så här fungerar det. Ansökningsblankett finns längst bak.

Så här fungerar det. Ansökningsblankett finns längst bak. Så här fungerar det Ansökningsblankett finns längst bak. Det här är Hypotekspension Hypotekspension är den livstidstrygga lösningen för dig som är äldre än sextio år, och som vill förvandla outnyttjat

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen? Bostadsrättsföreningen Nazaret Insatshöjning Undertecknade, Per-Olof Blad, Carl-Gustav Melén och Tryggve Ottosson, som fått styrelsens uppdrag att redovisa konsekvenserna av en insatshöjning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02 Sammanfattning Skulder skapar möjligheter: en entreprenör kan realisera sina idéer och ett ungt hushåll kan köpa sin första bostad. Men skulder kan också begränsa möjligheter: entreprenörens projekt kan

Läs mer

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad Martin Andersson, generaldirektör Lars Frisell, chefsekonom 9 juli 2010 FI:s allmänna råd Krediter mot säkerhet i form av pant i bostad bör inte överstiga

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE 2013-09-20 CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE UTBILDNING Filosofie doktorsexamen, Uppsala Universitet 971203 Filosofie licentiatexamen, Uppsala Universitet 951010 Civilekonomexamen, Högskolan i Örebro 920612

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer