Konsekvenser av autonomireformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av autonomireformen"

Transkript

1 RAPPORT Bilaga 9 Konsekvenser av autonomireformen Bakgrund Efter kongressbeslut 2012 tillsatte styrelsen en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utreda konsekvenserna av autonomireformen. Efter beslut av styrelsen fick arbetsgruppen i uppdrag: Att utreda hur möjligheten till rörlighet mellan svenska och högskolor har påverkats av de nya anställningsordningarna och arbetstidsavtalen. Utgångspunkten för det första uppdraget är motionen Rörlighet vid och högskolor, första att-satsen, som lämnades in till SULF:s kongress 2012 av Sveriges slektorers och Forskares Förening (ULF) samt motionen Konsekvenser av autonomiutredningen: lärarbefattningar, tredje att-satsen, som lämnades in av SULF/Umeå. Att samla erfarenheter vad gäller vilka lösningar som är lyckade, respektive mindre lyckade, som stöd för de fackliga förtroendevalda i samband med att lokala anställningsordningar förhandlas Utgångspunkten för det andra uppdraget är motionen Konsekvenser av autonomiutredningen: lärarbefattningar, andra attsatsen, som lämnades in av SULF/Umeå till SULF:s kongress Att undersöka förändringar i antalet slektorer. Utgångspunkten för det tredje uppdraget är motionen Motion om antalet sadjunkter, första attsatsen, som lämnades in av Sveriges Universitetsadjunkters förening, SUAF. Rapporten har behandlats i styrelsen vid flera tillfällen. Beslut togs vid förbundsstyrelsen internat den oktober Rapportens resultat visar att det har uppstått en viss variation bland lärosätena när det gäller anställningskategorier och skrivningar om karriärvägar, men fortfarande är det likheterna mellan anställningsordningarna som är mest påfallande. Den huvudsakliga tendensen är att betoningen på tydliga karriärvägar och möjligheter till befordran från adjunkt respektive biträdande lektor till lektor samt från lektor till professor har förstärkts i anställningsordningarna, medan skrivningar om rörlighet är betydligt svårare att finna. Konsekvenser av autonomireformen I den här rapporten behandlas tre uppdrag med utgångspunkt i kongressen Att utreda hur möjligheten till rörlighet mellan svenska och högskolor har påverkats av de nya anställningsordningarna och arbetstidsavtalen. 2. Att samla erfarenheter vad gäller vilka lösningar som är lyckade, respektive mindre lyckade, som stöd för de fackliga förtroendevalda i samband med att lokala anställningsordningar förhandlas. 3. Att undersöka förändringar i antalet slektorer.

2 Uppdrag 1: Att utreda hur möjligheten till rörlighet mellan svenska och högskolor har påverkats av de nya anställningsordningarna och arbetstidsavtalen. Utgångspunkten för detta uppdrag är motionen Rörlighet vid och högskolor, första att-satsen, som lämnades in till SULF:s kongress 2012 av Sveriges slektorers och Forskares Förening (ULF) samt motionen Konsekvenser av autonomiutredningen: lärarbefattningar, tredje att-satsen, som lämnades in av SULF/Umeå. I motionen från ULF hänvisas till två tidigare undersökningar av rörligheten bland undervisande och forskande personal mellan svenska och högskolor. Den ena är en genomgång av hur de förändringar som genomfördes 1999 av anställningsreglerna för s- och högskolelärare kunde tänkas komma att påverka rörligheten i det svenska högskolelandskapet. Denna rapport skrevs av Fil. lic. Sonja Dahl för SULF:s räkning (SULF 1999). Den andra undersökningen publicerades av Högskoleverket 2011 och utgörs av en kvantitativ genomgång av rörligheten mellan svenska lärosäten bland dem som var anställda som professor, lektor eller adjunkt under perioden Mot bakgrund av att det svenska s- och högskolesystemet genomgår stora förändringar, som enligt motionären kan antas påverka rörligheten på flera olika sätt, hemställde ULF åt kongressen att besluta att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda hur möjligheten till rörlighet mellan svenska och högskolor har påverkats av de nya anställningsordningarna och arbetstidsavtalen. Kongressen beslutade att bifalla denna hemställan. I Dahls rapport är det de förändringar i fråga om s- och högskolelärarnas anställningar som trädde i kraft den 1 januari 1999 som står i fokus. Denna reform innebar bland annat att ett nytt system för befordran till professor infördes, vilket gjorde det möjligt för tillsvidareanställda lektorer att ansöka om prövning för befordran. Reformen innebar också att alla lärare med forskarutbildning skulle arbeta både inom undervisning och forskning. I det uttalade syftet att stimulera rörlighet blev det också möjlighet för och högskolor att för begränsad tid kunna anställa lektorer och adjunkter med fast anställning vid andra lärosäten. I propositionen betonades även vikten från såväl kvalitets- som rörlighetssynpunkt av att information om alla lediga läraranställningar skulle ges stor spridning. Vid sidan av dessa förändringar nämner Dahl också att omvandlingen av högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro (samt Mittn) till 1999 skulle komma att medföra en större geografisk spridning av forskarutbildningen i Sverige än tidigare och därmed skulle också möjligheten för dessa nya att rekrytera lärare från det egna lärosätet komma att öka. Högskoleverkets rapport ger en överblick över rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter men, vid sidan av en mindre analys av huruvida den geografiska närheten mellan olika lärosäten har någon betydelse för hur olika lärarkategorier rör sig mellan lärosäten, innehåller den ingen diskussion om vilka faktorer som kan tänkas påverka rörligheten. I rapporten framgår att 17 procent av dem som var professorer vid svenska lärosäten 2009 hade bytt lärosäte någon gång under perioden Motsvarande andel för lektorer var 23 procent medan endast 9 procent av adjunkterna hade bytt lärosäte under perioden. Inte oväntat finner Högskoleverket att lärosäten som expanderat och inte har eller har haft forskarutbildning en längre tid visar en högre rörlighet eftersom de rekryterat många av sina professorer och lektorer utifrån. Det visar sig också att de professorer, lektorer och 2

3 adjunkter som har varit rörliga ofta kommer från ett lärosäte inom ett relativt kort geografiskt avstånd från det lärosäte de var verksamma vid Ungefär hälften av professorerna och lektorerna i undersökningen har sin högsta examen från det lärosäte där de är verksamma. Högst andel lärare med examen från samma lärosäte där de är verksamma återfinns vid Lunds, tätt följt av Göteborgs, Karolinska institutet och Uppsala. En intressant likhet mellan de två rapporterna är att båda problematiserar rörlighet som mål för reformer av s- och högskoleväsendet. I Högskoleverkets fall sker det på ett ganska försiktigt, men ändå intresseväckande, sätt: Det talas ofta om att främja och stimulera rörligheten mellan lärosäten. Däremot anges i diskussionen inte vilken nivå rörligheten bör ligga på för att anses vara tillfredsställande. Om man ser på rörlighet mellan svenska lärosäten som ett sätt att öppna upp för nya influenser och motverka invanda mönster och intellektuell isolering etc. måste man komma ihåg att detta endast är ett av många sätt som nya influenser kan överföras. Kan det vara så att den rörlighet vi ser, i stort sett är balanserad utifrån de förhållanden och förutsättningar som råder? (Högskoleverket 2011:16). Dahl är något spetsigare i sina resonemang när hon pekar på potentiella spänningar mellan rörlighet och andra viktiga mål i s- och högskoleväsendet: Fördelarna med rörlighet är oftast allmänna och svårpreciserade, medan nackdelarna drabbar individerna och är synnerligen konkreta. Som den akademiska lärarkarriären ser ut är önskemålen om rörlighet framför allt riktade mot den grupp som är under 40 år och inte fått fast anställning. Det är de personer som kan ha allra svårast att flytta av familjeskäl. Samhällsutvecklingen kommer knappast att innebära att de allmänna förutsättningarna för rörlighet kommer att förbättras, kanske snarare tvärtom. [ ] Två faktorer som hittills har haft mycket stor betydelse för rörligheten ändras radikalt genom lärarreformen, nämligen möjligheten till egen forskning och möjligheten till befordran till professor. Det blir inte längre nödvändigt att flytta för att förbättra sin situation i dessa avseenden. Alla lärare vid alla lärosäten ska forska inom ramen för sin anställning (under förutsättning att de har forskarutbildning). Lektorer kan i anställningen befordras till professorer. Erfarenheterna från Norge, där man infört ett system med möjligheter till befordran till professur, visar att såväl flyttningarna mellan lärosäten som andelen kvinnliga professorer minskade. [ ] Särskilda rörlighetsfrämjande arrangemang kan lätt komma i konflikt med andra mål. Rekryteringen och anställningen av lärare till och högskolor ska grundas på framför allt vetenskapliga och pedagogiska meriter. Rörlighet kan då knappast vara en särskild meriteringsgrund. I bedömningarna av sökande till läraranställningar kan rörligheten bara komma in i den mån den har påverkat den professionella skickligheten. [ ] En utgångspunkt inför framtiden måste emellertid vara insikten om att vissa mål är i konflikt med varandra. Jämställdhet mellan kvinnor och män kommer att vara i konflikt med rörlighet, särskilt på en liten arbetsmarknad 3

4 som den svenska. Hög och likvärdig kvalitet inom hela det svenska högskolesystemet, enhetlig tjänsteorganisation och lönestruktur minskar incitamenten för rörlighet mellan lärosätena. [ ] Den viktigaste rörligheten är faktiskt inte den som sker genom några få arbetsplatsbyten under lärarens yrkeskarriär. Betydligt viktigare är att lärare och forskare har goda möjligheter till rörlighet i anställningen, möjligheter till internationella och inomnationella kontakter och samarbete, genom att pengar finns för resor och konferensdeltagande. (Dahl 1999:10f). Den spänning mellan rörlighet och förutsägbara karriärvägar i form av befordringsmöjligheter som Dahl tecknar i inledningen av det ovanstående citatet är naturligtvis central ur ett fackligt perspektiv, liksom den potentiella, om än inte helt givna, spänningen mellan rörlighet och jämställdhet. Att rörlighet och förutsägbara karriärvägar fortfarande utgör centrala aspekter i debatten om det svenska högskoleväsendet illustreras tydligt i en debattartikel författad av Sverige unga akademi i november I denna artikel formuleras fem kritiska områden för en framgångsrik forskningspolitik: 1) Investera i vetenskap, 2) Våga värna grundforskningen, 3) Projektanslag för kontinuitet och kvalitet, 4) Rörlighet in i och utom akademin, 5) Tydliga karriärvägar. Argumenten för de två senare punkterna förtjänar att refereras: 4) Rörlighet in i och inom akademin. En verksamhet som bygger på ett ständigt inflöde av nya idéer och infallsvinklar lever farligt när rekryteringsbasen är liten och homogen. Under regeringar från båda blocken har barn till föräldrar som inte genomgått eftergymnasial utbildning varit underrepresenterade på högskolorna. Vi vill att alla begåvningar oavsett bakgrund ska lockas till forskningen. Snedrekrytering innebär ett allvarligt samhälleligt resursslöseri. Faktorer som socialgrupp, kön, etnicitet och funktionsnedsättning får inte utgöra hinder för att komma in i och utvecklas inom akademin. Stagnation måste också motverkas genom att premiera mobilitet mellan lärosäten och att locka forskartalanger från hela världen att etablera sig i Sverige. Vi föreslår att dessa faktorer vägs in vid fördelningen av basanslag. 5) Tydliga karriärvägar. Bristen på formaliserade karriärvägar för forskare har identifierats som ett avgörande hot mot vår ställning som vetenskapsnation. Sveriges unga akademi har påpekat att senare års reformer ger lärosätena alla förutsättningar att skapa internationellt konkurrenskraftiga tenure track-system. Utvecklingen går dock frustrerande långsamt. Regeringen måste sätta press på lärosätena att inrätta karriärtjänster med rätt till prövning för tillsvidaretjänst och väga in även det vid fördelningen av basanslag. Vi vill också förlänga meriteringstjänsterna ingången till en karriär som självständig forskarledare till sex år så att det finns rimlig tid att visa resultat. Befordran ska ställa höga krav på kvalitet och självständighet, och inte beviljas slentrianmässigt. (UNT ). Noterbart här är att relationen mellan rörlighet och tydliga karriärvägar inte formuleras som ett spänningsförhållande. 4

5 Autonomireformen och läraranställningarna Även om det inte anges specifikt i ULF:s motion finns det anledning att anta att den förändring av det svenska s- och högskolesystemet som framför allt avses är den så kallade Autonomireformen. Riksdagen beslutade den 15 juni 2010 om propositionen En akademi tiden ökad frihet för och högskolor (prop. 2009/10:149). I propositionen lämnade regeringen förslag och gjorde bedömningar som kom att medföra avregleringar av lärosätenas interna organisation och läraranställningar. Förslagen och bedömningarna i propositionen syftade till att öka ens och högskolornas frihet inom två centrala områden: intern organisation och anställning av lärare. Genom autonomireformen minskades detaljregleringen av läraranställningarna. Före autonomireformen definierades fem olika anställningar som lärare, och dessa reglerades i högskoleförordningen. Det var endast dessa fem kategorier som fick anställas som lärare och den normala anställningsformen var tillsvidareanställning: Professorer (inbegripet adjungerade professorer) Lektorer (inbegripet adjungerade lektorer) Adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter) Forskarassistenter Gäst- och timlärare Andra kategorier fick inte anställas som lärare, med undantag för biträdande lektor, en anställning för meritering som fanns under en försöksverksamhet Utöver dessa kategorier fanns personer som ägnade sig åt undervisning och/eller forskning, men som anställts med andra anställningsformer än de som reglerades i högskoleförordningen. Forskare och forskarassistenter utgjorde en stor del av denna grupp. Med de nya bestämmelserna från och med den 1 januari 2011 regleras bara två anställningar i högskoleförordningen: Professorer Lektorer Senare tillkom även en anställning för meritering (15 augusti 2012) som också den regleras i högskoleförordningen. Utöver professorer och lektorer får lärosätena själva besluta vilka kategorier av lärare som bör anställas och om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lärosätets styrelse förutsätts besluta om en anställningsordning, där regler för de olika lärarkategorierna framgår, likaså förfarandet vid anställning. En annan betydelsefull konsekvens av autonomireformen var att rätten att prövas för befordran avskaffades. Lärosäten beslutar nu själva om vilka möjligheter till befordran som bör finnas för de lärare som är anställda vid lärosätet (UKÄ 2014:7f). En förändring som inte fanns med i propositionen En akademi i tiden ökad frihet för och högskolor (prop. 2009/10:149), men däremot i den så kallade befattningsutredningen Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) är möjligheten för lärosäten att genom ett särskilt kallelseförfarande förbigå ansökningsförfarandet och sakkunnighetsprövningen vid anställning av professorer. Syftet med detta förfarande var ursprungligen att öka andelen kvinnor bland professorerna och det var tänkt att användas mycket restriktivt och endast i det fall en normal rekryteringsprocess skulle innebära en risk för att gå miste om den mest kvalificerade personen. Enligt en kartläggning genomförd av SUHF hösten 2013 hade 21 lärosäten av 31 undersökta använt sig av kallelseförfarandet under perioden Totalt hade 49 professorer kallats, av vilka tio var kvinnor (UKÄ 2014:32). 5

6 Redovisning av arbetsgruppens arbete Arbetsgruppens uppdrag har varit att utreda hur möjligheten till rörlighet mellan svenska och högskolor har påverkats av nya anställningsordningar och arbetstidsavtal. Det skulle naturligtvis vara värdefullt att kunna studera om och, i sådana fall på vilka sätt, de nya anställningsordningar och arbetstidsavtal som har kommit på plats efter autonomireformen faktiskt har påverkat rörligheten mellan svenska lärosäten. Att göra en sådan undersökning har dock visat sig vara svårt under den tidsperiod som arbetsgruppen har haft till förfogande. Vi har varit i kontakt med utredaren Per Gillström på UKÄ som skrev den ovan refererade rapporten om rörlighet för Högskoleverkets räkning (E-postkonversation i april 2014). Enligt Gillström har UKÄ för närvarande inga planer på att genomföra en uppföljning av Högskoleverkets undersökning. Det material som ligger till grund för Högskoleverkets rapport specialbeställdes från Statistiska Centralbyrån och länkades ihop med befintlig statistik hos Högskoleverket. Arbetsgruppen har diskuterat möjligheten att för SULF:s räkning göra en egen specialbeställning av data om rörlighet från Statistiska Centralbyrån men i samråd med AU har gruppen kommit fram till att kostnaden för en sådan beställning och därpå följande databearbetning inte skulle stå i proportion till uppdragets karaktär. Det bör också framhållas att en analys av rörligheten mellan svenska lärosäten under till exempel perioden , vilket skulle vara den period som möjligen hade kunnat gå att få uppgifter om, knappast skulle kunna säga något om autonomireformens betydelse för rörligheten i det svenska högskolelandskapet. För det första har det gått för kort tid sedan reformen genomfördes. De flesta nya anställningsordningar har kommit på plats under slutet av 2013 eller början av För det andra skulle det vara väldigt svårt att fastslå att eventuella förändringar i rörligheten skulle bero just på autonomireformen och dess konsekvenser i form av nya anställningsordningar och arbetstidsavtal, givet alla de andra och relativt samtida förändringar som har inträffat, eller håller på att inträffa, i högskolesektorn. Mot denna bakgrund har arbetsgruppen kommit fram till att en rimlig tolkning av uppdraget är att på ett strukturerat sätt gå igenom innehållet i anställningsordningarna vid 30 av landets lärosäten med fokus på vilka tjänstekategorier som anges i anställningsordningarna. 1 Vi har också tittat närmare på skrivningar om tänkta karriärvägar samt, i förekommande fall, skrivningar om rörlighet. Denna genomgång har därefter kompletterats med en mer stickprovsartad genomgång av de olika lärosätenas arbetstids- och villkorsavtal. Anställningsordningar I en genomgång av anställningsordningarna året innan autonomireformen trädde i kraft, det vill säga 2010, konstaterar UKÄ att dessa var mycket snarlika varandra (UKÄ 2014:11). Eftersom läraranställningarna var reglerade fanns inget utrymme för variation i lärosätenas anställningsordningar det var huvudsakligen de reglerade anställningarna som skulle behandlas. Efter reformen är anställning som professor och 1 Följande lärosäten ingår i undersökningen: Blekinge tekniska, Chalmers tekniska, Försvarsn, Gymnastik- och idrottsn i Stockholm, Göteborgs, Borås, Dalarna, Gävle, Halmstad, Kristianstad, Skövde, Väst, Karlstads, Karolinska institutet, Kungliga konstn, Kungliga musikn, Kungliga tekniska n, Linköpings, Linnéet, Luleå tekniska, Lunds, Malmö, Mittet, Mälardalens, Stockholms, Sveriges lantbruks, Södertörns, Umeå, Uppsala, Örebro. 6

7 lektor fortfarande reglerade, samt en anställning för meritering. Utöver dessa anställningar får lärosätena själva besluta vilka kategorier av lärare som kan anställas och vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla för dessa lärare. I vår genomgång av anställningsordningarna efter reformen (se bilaga), finner vi att de tidigare anställningarna och kategorierna i stor utsträckning består. Förutom att professorer och lektorer behandlas i anställningsordningen har i stort sett samtliga lärosäten också behållit anställningskategorin adjunkt. Därtill inkluderas som tidigare även adjungerade lärare (professor, lektor och adjunkt) samt gästlärare (professor, lektor och adjunkt). I hälften av de undersökta anställningsordningarna finns det också skrivningar om kallelse av professor och i de allra flesta fall återkommer formuleringen att detta är en form av rekrytering som ska användas restriktivt. När det gäller meriteringsanställningar forskarassistent (15 lärosäten), biträdande lektor (24 lärosäten) och postdoktor (21 lärosäten) finns en viss variation mellan lärosätena. Vissa lärosäten använder sig av alla tre anställningarna i sina anställningsordningar, andra två och några lärosäten endast en. Utöver dessa kategorier har vissa lärosäten lagt till ytterligare andra anställningar i anställningsordningen. Exempelvis kan man vid sju olika lärosäten bli anställd som biträdande professor. Vid Linköpings kan man bli anställd som junior slektor och vid Chalmers tekniska kan man bli anställd som docent, tekniklektor och biträdande tekniklektor. Andra förekommande anställningar är forskare och seniorprofessor. Vid nio av de undersökta lärosätena finns det en uttrycklig skrivning om en tänkt karriärväg i anställningsordningen. I Uppsala s anställningsordning (UU 2014:5) finns till exempel följande skrivning: I den akademiska karriärvägen ingår biträdande slektor, slektor och professor. Dessutom finns en karriäranställning som forskarassistent. Utöver att nyanställas utan att tidigare ha haft en läraranställning vid Uppsala finns möjlighet till befordran inom den akademiska karriärvägen. (UU 2014:5) Mycket likartade skrivningar återfinns i anställningsordningarna vid Göteborgs och Stockholms : Den beslutade befattningsstrukturen för lärare är tänkt att svara mot de mångskiftande behov av personal som krävs för att Göteborgs ska kunna fullfölja sina olika uppdrag och för att garantera en verksamhet av högsta kvalitet. Genom kontinuerlig kompetensutveckling och ett transparent befordringssystem ska den anställde ges goda möjligheter att utveckla sin skicklighet som slärare. Framför allt kommer ett sådant befordringssystem (tenure track) till uttryck genom den tidsbegränsade befattningen biträdande slektor som är en meriteringsanställning där innehavaren, efter godkänd prövning, ska befordras till en tillsvidareanställning som slektor. (GU 2013:5). Syftet med en akademisk karriärväg, som knyter an till det internationellt etablerade begreppet tenure track, är att rekrytera nyligen disputerade personer till anställning som lärare vid Stockholms och att ge dem förutsättningar att långsiktigt utveckla excellens inom forskning och utbildning. I karriärvägen ingår anställningarna biträdande lektor, slektor och professor. Karriärvägen inleds med en utlyst tidsbegränsad anställning som biträdande lektor för vilken det krävs doktorsexamen eller att personen nått motsvarande vetenskapliga kompetens. För en biträdande lektor finns möjlighet att ansöka om att bli 7

8 prövad för befordran till slektor tills vidare. En tillsvidareanställd slektor kan ansöka om att bli prövad för befordran till professor. (SU 2014:6) Två lärosäten som har valt en lite annan väg i den här frågan är Skövde och Chalmers tekniska, vilka båda har valt att illustrera olika tänkbara karriärvägar vid respektive med en figur i anställningsordningen: Vid Skövde eftersträvas en tydlig och attraktiv karriärväg för lärare. Av figur 1 framgår en översiktlig bild av hur karriärvägarna för lärare vid Högskolan ser ut. (HiS 2013:5) Chalmers akademiska karriärstege beskrivs i sina huvuddrag i figur 1. Det finns stora möjligheter till individuella vägar för att nå akademiska befattningar. En ökad rörlighet eftersträvas mellan olika, forskningsinstitut och näringslivet inom och utom Sverige. Kompetenskraven för extern rekrytering och intern befordran ska i stort sett vara densamma. Vid nyanställning kan emellertid förväntad utveckling också vägas in. 2 (Chalmers 2014, s. 2). 2 Det bör framhållas att Chalmers är en stiftelse, vilket innebär att den inte följer samma regelverk som myndighetshögskolorna. Efter autonomireformen bör betydelsen av denna skillnad dock inte behöva vara så stor när det gäller utformningen av anställningsordningarna 8

9 Det kanske mest intressanta med Chalmers beskrivning av den tänkta karriärvägen är att den så tydligt betonar vikten av att det både ska finnas förutsägbara karriärvägar och utrymme för rörlighet, och då inte bara mellan lärosäten, utan också mellan lärosäten och andra institutioner som till exempel forskningsinstitut och näringsliv. Annars är skrivningar om rörlighet något man får leta ganska länge efter, vilket kanske får ses som ett uttryck för att detta är en nyttighet, för vilken ansvaret snarare uppfattas ligga på en mer abstrakt systemnivå än på det enskilda lärosätet. Värt att notera är till exempel att endast två (Kungliga tekniska n och Gävle) av de sammanlagt 21 lärosäten som har anställningen postdoktor formulerar en förväntning på att postdoktorer inte ska ha sin doktorsexamen från samma lärosäte. Så här skriver KTH i en intern föreskrift om postdoktorer: Den akademiska karriären bör normalt inledas med en period, vanligtvis två år, som postdoktor. En postdoktor ägnar sig åt forskning och undervisning. För att kunna påbörja en anställning som postdoktor krävs doktorsexamen. Vid ansökningstillfället skall det vara högst ett år kvar till disputation. En postdoktor vid KTH har normalt inte sin doktorsexamen från KTH. För KTH är ett syfte med postdoktorspositionen att kunna attrahera unga forskare med erfarenheter från andra håll, som berikar miljön vid KTH. Under denna period ska unga forskare knyta kontakter och bygga upp egna nätverk. Det är av avgörande betydelse för KTH att kunna attrahera unga forskare som postdoktorer. För nydisputerade doktorer från KTH som vill fortsätta en akademisk karriär är det viktigt att fullgöra en period som postdoktor vid andra nationella eller internationella. I tillämpningsnära områden kan en erfarenhet från industrin vara lika värdefull som en traditionell vistelse som postdoktor vid ett annat. (KTH, Intern föreskrift, nr 1/2010, s. 2.) Arbetstids- och villkorsavtal Före autonomireformen begränsade sig lärosätenas konkurrensmedel när det gällde rekrytering av kompetenta forskare och lärare i huvudsak till faktorerna lön och prestige. Eftersom graden av prestige vanligen har uppfattats vara högre vid större, alternativt mer specialiserade och forskningstunga (jfr. SULF 2012:6ff), lärosäten har de små och medelstora lärosätena i allmänhet fått använda sig av lönen som rekryteringsmedel, vilket har avspeglats i att löneläget ofta varit något högre för lektorer vid dessa lärosäten (jfr. Dahl 1999:10). I och med att lärosätena efter reformen är mer fria när det gäller att utforma arbetstidsavtalen är det möjligt att även dessa kommer att utformas på ett sådant sätt att de går att använda som rekryteringsmedel, exempelvis genom att öppna för skräddarsydda lösningar i syfte att locka toppforskare. Efter att ha gått igenom ett stickprov av arbetstids- och villkorsavtal vid några olika lärosäten har arbetsgruppen kommit fram till att det i nuläget är svårt att uttala sig om huruvida skrivningar i arbetstids- och villkorsavtal kommer att få någon betydelse för rörligheten mellan olika lärosäten. Huvudsakligen beror detta på att avtalen är formulerade på sätt som gör att det är betydligt svårare att fånga deras precisa innebörd jämfört med anställningsordningarnas tydliga uppräkningar av olika anställningskategorier. Gruppen håller inte för uteslutet att arbetstids- och villkorsavtal kommer att kunna användas som rekryteringsmedel, men i vilken utsträckning, och på vilka sätt, detta kommer att ske menar vi måste bli en fråga för utvärdering om några år när avtalen och deras användning i relation till de nya anställningsordningarna börjar sätta sig. 9

10 Sammanfattning Sammantaget finner arbetsgruppen att genomgången av anställningsordningarna visar att det har uppstått en viss variation bland lärosätena när det gäller anställningskategorier och skrivningar om karriärvägar, men fortfarande är det likheterna mellan anställningsordningarna som är mest påfallande. Det innebär i sin tur att det fortfarande finns en ganska stor grad av kompatibilitet mellan olika lärosätens anställningsordningar, vilket naturligtvis utgör en viktig förutsättning för rörlighet. Den huvudsakliga tendens vi tycker oss se är dock att betoningen på tydliga karriärvägar och möjligheter till befordran från adjunkt respektive biträdande lektor till lektor samt från lektor till professor har förstärkts i anställningsordningarna, medan skrivningar om rörlighet, och om hur sådan ska uppmuntras, är betydligt svårare att finna. Mot bakgrund av den debatt som under senare år har förts om lärosätenas användning av visstidsanställningar (SULF 2013), måste tydliggörandet av förutsägbara karriärvägar inom akademin rimligen ses som en facklig framgång. Frågan är om denna utveckling kommer att ske till priset av minskad rörlighet mellan lärosäten. Och bör det i sådana fall betraktas som ett problem ur facklig men också professionell synvinkel? På dessa frågor kan arbetsgruppen inte lämna några enkla svar. Vi anser det dock vara av vikt att SULF fortsätter att bevaka och debattera frågor om såväl rörlighet som tydliga karriärvägar, samt relationen däremellan. 10

11 Referenser och bilaga 3 Dahl, Sonja Rörlighet vid och högskolor. Rapport skriven på uppdrag av SULF. ( Högskoleverket Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter. Statistisk analys. 2012/1. KTH Tenure track. Den akademiska karriärvägen. Intern föreskrift 1/2010. Proposition 2009/10:149. En akademi i tiden ökad frihet för och högskolor. SOU 2007:98. Karriär för kvalitet. SULF Handlingsprogram för en sammanhållen högskolepolitik. SULF Herregud! Det verkar som om det värsta som kan hända ett lärosäte är att man råkar tillsvidareanställa någon - Om tidsbegränsade anställningar och kvalitet i akademin. Rapport Almedalen Universitetskanslersämbetet Jämställdhet i n efter autonomireformen. Om hur jämställdheten bland personalen vid och högskolor utvecklats till följd av lärosätenas ökade frihet och självbestämmande i fråga om anställningar. Rapport 2014:9. UNT En politik för fri forskning som lockar talangerna. Debattartikel skriven av sex representanter för organisationen Sveriges unga akademi. 3 Övriga referenser i texten är till anställningsordningar vid de undersökta lärosätena (se bilaga). 11

12 Lärosäten i översikten Lärosäte Förkortning Datum för senaste revision Blekinge tekniska BTH Chalmers tekniska CTH Försvarsn FöH Gymnastik och idrotts-n GIH Göteborgs GU Borås HiB Dalarna HiD Gävle HiG Halmstad HiH Kristianstad HKr Skövde HiS Väst HiV Karlstads KaU Karolinska institutet KI Kungliga konstn KKH Kungliga musikn KMH Kungliga tekniska n KTH Linköpings LiU Linnéet LnU Luleå tekniska LTU Lunds LU Malmö MaH

13 Mittet MiU Mälardalens MdH Stockholms SU Sveriges lantbruks SLU Södertörns SH Umeå UmU Uppsala UU Örebro ÖrU Totalt 30 13

14 Översikt del 1 av 5 Formulering om karriärväg Formulering om kallelse till anställning som professor Formulering om befordran från slektor till professor Formulering om befordran från biträdande lektor till lektor Formulering om befordran från sadjunkt till slektor Formulering om att postdoktorer inte får ha disputerat vid det egna lärosätet Lärosäte Formulering om karriärväg Formulering om kallelse till anställning som professor Formulering om befordran från slektor till professor Formulering om befordran från biträdande lektor till lektor Formulering om befordran från sadjunkt till slektor Formulering om att postdoktorer inte får ha disputerat vid det egna Blekinge tekniska Chalmers tekniska Försvarsn Gymnastik och idrotts-n Göteborgs Borås Dalarna Gävle Halmstad Kristianstad Skövde 14

15 Lärosäte Formulering om karriärväg Formulering om kallelse till anställning som professor Formulering om befordran från slektor till professor Formulering om befordran från biträdande lektor till lektor Formulering om befordran från sadjunkt till slektor Formulering om att postdoktorer inte får ha disputerat vid det egna lärosätet Väst Karlstads Karolinska institutet Kungliga konstn Kungliga musikn Kungliga tekniska n Linköpings Linnéet Luleå tekniska Lunds Malmö Mittet Mälardalens Stockholms Sveriges lantbruks 15

16 Lärosäte Södertörns Formulering om karriärväg Formulering om kallelse till anställning som professor Formulering om befordran från slektor till professor Formulering om befordran från biträdande lektor till lektor Formulering om befordran från sadjunkt till slektor Formulering om att postdoktorer inte får ha disputerat vid det egna lärosätet Umeå Uppsala Örebro Totalt 9 av av av av av 30 2 av 30 16

17 Översikt del 2 av 5 Professor Gästprofessor Adjungerad professor Biträdande professor Senior professor Lektor (s- eller högskole-) Junior slektor Biträdande slektor Lärosäte Professor Gästprofessor Adjungerad professor Biträdande professor Senior professor Lektor (s- eller högskole-) Junior slektor Biträdande slektor Blekinge tekniska Chalmers tekniska Försvarsn Gymnastik och idrotts-n Göteborgs Borås Dalarna Gävle Halmstad Kristianstad Skövde Väst Karlstads 17

18 Lärosäte Karolinska institutet Kungliga konstn Kungliga musikn Professor Gästprofessor Adjungerad professor Biträdande professor Senior professor Lektor (seller högskole-) Junior slektor Biträdande slektor Kungliga tekniska n Linköpings Linnéet Luleå tekniska Lunds Malmö Mittet Mälardalens Stockholms Sveriges lantbruks Södertörns Umeå Uppsala Örebro Totalt 30 av av av 30 7 av 30 5 av av av 30 18

19 Översikt del 3 av 5 Forskarassistent Universitetsadjunkt Postdok Adjungerad slektor Gästlektor Adjungerad sadjunkt Gästadjunkt Lärosäte Forskarassistent Universitetsadjunkt Postdok Adjungerad slektor Gästlektor Adjungerad sadjunkt Gästadjunkt Blekinge tekniska Chalmers tekniska Försvarsn Gymnastik och idrotts-n Göteborgs Borås Dalarna Gävle Halmstad Kristianstad Skövde Väst Karlstads 19

20 Lärosäte Karolinska institutet Forskarassistent Universitetsadjunkt Postdok Adjungerad slektor Gästlektor Adjungerad sadjunkt Gästadjunkt Kungliga konstn Kungliga musikn Kungliga tekniska n Linköpings Linnéet Luleå tekniska Lunds Malmö Mittet Mälardalens Stockholms Sveriges lantbruks Södertörns Umeå Uppsala Örebro Totalt 15 av av av av 30 6 av av 30 3 av 30 20

21 Översikt del 4 av 5 Gästlärare Adjungerad lärare Gästforskare Senior adjunkt Forskare Seniorlärare Lärosäte Blekinge tekniska Gästlärare Adjungerad lärare Gästforskare Senior adjunkt Forskare Seniorlärare Chalmers tekniska Försvarsn Gymnastik och idrotts-n Göteborgs Borås Dalarna Gävle Halmstad Kristianstad Skövde Väst Karlstads Karolinska institutet Kungliga konstn 21

22 Lärosäte Kungliga musikn Gästlärare Adjungerad lärare Gästforskare Senior adjunkt Forskare Seniorlärare Kungliga tekniska n Linköpings Linnéet Luleå tekniska Lunds Malmö Mittet Mälardalens Stockholms Sveriges lantbruks Södertörns Umeå Uppsala Örebro Totalt 8 av av 30 1 av 30 1 av 30 5 av 30 2 av 30 22

23 Översikt del 5 av 5 Docent Tekniklektor Biträdande tekniklektor Adjungerad biträdande professor Projektforskare Lärosäte Docent Tekniklektor Biträdande tekniklektor Adjungerad biträdande professor Projektforskare Blekinge tekniska Chalmers tekniska Försvarsn Gymnastik och idrotts-n Göteborgs Borås Dalarna Gävle Halmstad Kristianstad Skövde Väst Karlstads Karolinska institutet Kungliga konstn Kungliga musikn 23

24 Lärosäte Docent Tekniklektor Biträdande tekniklektor Adjungerad biträdande professor Projektforskare Kungliga tekniska n Linköpings Linnéet Luleå tekniska Lunds Malmö Mittet Mälardalens Stockholms Sveriges lantbruks Södertörns Umeå Uppsala Örebro Totalt 1 av 30 1 av 30 1 av 30 1 av 30 1 av 30 24

25 Uppdrag 2: Att samla erfarenheter vad gäller vilka lösningar som är lyckade, respektive mindre lyckade, som stöd för de fackliga förtroendevalda i samband med att lokala anställningsordningar förhandlas. Utgångspunkten för detta uppdrag är motionen Konsekvenser av autonomiutredningen: lärarbefattningar, andra att-satsen, som lämnades in av SULF/Umeå till SULF:s kongress Med hänsyn till de förhandlingar om nya anställningsordningar som utgjorde en konsekvens av autonomireformen hemställde motionären att kongressen skulle uppdra till förbundsstyrelsen att samla erfarenheter vad gäller vilka lösningar som är lyckade, respektive mindre lyckade, som stöd för de fackliga förtroendevalda i samband med att lokala anställningsordningar förhandlas. Kongressen beslutade att bifalla denna hemställan. I kongressbeslut från åren 2000 och 2004 har fastslagits att SULF:s förhandlingsdelegation har grundläggande mandat såsom beredande organ till förbundsstyrelsen, stöd till förhandlingschefer och diskussionsforum och nätverksskapare för lokala förhandlare. I delegationen och instruktionen till förhandlingsdelegationen anges att dess allmänna mandat är att utvärdera, sammanfatta och ge stöd till lokala förhandlare inför tecknande av lokala kollektivavtal samt att bevaka frågor beträffande arbetstid, lön och andra villkor samt lokala samverkansavtal. Mandatet som diskussionsforum och nätverksskapare för lokala förhandlare preciseras på följande sätt: Förhandlingsdelegationen är nätverksskapande inom sitt ansvarsområde. Nätverksskapandet kan ske genom att information i förhandlingsfrågor görs tillgängliga på förbundets interna webb för förtroendevalda, samt genom att delegationen regelbundet anordnar konferenser för lokala förhandlare. Delegationen skall kontinuerligt utvärdera och utveckla nätverksskapandet. Arbetsgruppen har i kontakter med förhandlingsdelegationen påpekat vikten av att fackliga förtroendevalda får del av erfarenheter rörande förhandlingar av lokala anställningsordningar. Vi har då fått besked om att SULF har tagit fram en skrift som heter Autonomipropositionen i praktiken. SULF:s tips och råd till lokala förhandlare. Förhandlingsdelegationen samlar därtill lokala förhandlare till regelbundna konferenser för spridande av råd och erfarenheter från lokala förhandlingar. Arbetsgruppens samlade bedömning är att uppdraget att samla erfarenheter vad gäller vilka lösningar som är lyckade, respektive mindre lyckade, som stöd för de fackliga förtroendevalda i samband med att lokala anställningsordningar förhandlas redan utförs inom ramen för förhandlingsdelegationens grundläggande mandat. Arbetsgruppen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder i anslutning till detta uppdrag. 25

26 Uppdrag 3: Att undersöka förändringar i antalet sadjunkter. Utgångspunkten för detta uppdrag är motionen Motion om antalet sadjunkter, första att-satsen, som lämnades in av Sveriges Universitetsadjunkters förening, SUAF, till SULF:s kongress I motionen uppmärksammas att lärarkategorin sadjunkt inte ingår i högskoleförordningen från 1 januari Det har också fattats formella beslut vid flera lärosäten att inte nyanställa sadjunkter samt att begränsa möjligheten för adjunkter att bli befordrade. Mot denna bakgrund hemställde motionären att kongressen skulle uppdra till förbundsstyrelsen att samla in och sammanställa statistik från högskolor och över hur antalet sadjunkter har förändrats under åren Kongressen beslutade att bifalla denna hemställan. SULF:s chefsutredare Karin Åmossa har sammanställt statistik för olika tjänstekategorier under perioden (se figur). Trenden för adjunkter är tydligt nedåtgående medan trenden för lektorer går tydligt uppåt. Utöver uppdraget att räkna adjunkter vill arbetsgruppen betona att det finns viktiga kvalitativa aspekter när det gäller adjunkternas situation som SULF bör fortsätta att uppmärksamma. I detta sammanhang vill vi gärna lyfta fram boken Adjunkt i Malmö: Med fokus på lärande (Malmö: Malmö, 2012). 26

27 Bilaga, rapport Konsekvenser av autonomireformen Autonomireformen och medlemmarnas sektionstillhörighet Bakgrund Autonomireformen gjorde det möjligt för lärosätena själva besluta vilka lärarbefattningar utöver lektor och professor som ska finnas vid lärosätena. Det var 2012 ännu mycket oklart i vilken utsträckning lärosätena skulle komma att uppfinna helt nya lärarkategorier. Vid kongressen 2012 yrkade därför en motion från SULF/Umeå att FS skulle: Tydliggöra riktlinjer för att avgöra vilken sektion inom SULF dessa befattningshavare ska tillhöra. ULF-sektionen yrkade i en motion att FS skulle fastställa vilka befattningar som skall hänföras till ULF. Kongressen biföll motionerna. Kansliets utredning Under mandatperioden har kansliet följt frågan. Såvitt kansliet kunnat se har inget lärosäte beslutat om titlar som inte tidigare fanns i vårt medlemsregister. De titlar som tillförts i anställningsordningarna, till exempel biträdande professor, är samtliga titlar som funnits i tidigare högskoleförordningar och som därför redan fanns i registret. Skulle någon medlem ha angivit att man är biträdande professor skulle det alltså registrerats automatiskt. Men ingen medlem har vid inträde uppgivit denna titel, och ingen befintlig medlem har bytt till titeln. Sannolikt beror det på att mycket få medlemmar ändrar annat än adressuppgifter i registret. Inte heller vid nya medlemmars inträde har kansliet funnit att de nya titlarna orsakat bryderier. Under kongressperioden har få (färre än en handfull/år) medlemmar angivit annat än traditionella befattningskategorier i sin ansökan om medlemskap, och dessa befattningar har inte varit läraranställningar. Sektionstillhörighet i medlemsregistret I SULF:s stadgar står att förbundsstyrelsen avgör till vilken sektion en medlem med viss befattning ska föras. SULF:s medlemsregister tilldelar sedan medlemmarna automatisk en sektionstillhörighet grundad på befattning. Mot bakgrund av att de nya titlarna forskare, forskarassistent, biträdande lektor och biträdande professor redan tidigare hänförts till lämpliga sektion och mot bakgrund av att medlemmarna tycks nöjda med nuvarande ordning ser kansliet inget skäl att ändra grunderna för sektionsindelning med anledning av autonomireformen. 27

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor en jämförelse

2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor en jämförelse 2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor - en jämförelse Inledning SUHF:s kansli har av SUHF:s arbetsgivargrupp getts i uppdrag att ta fram ett underlag gällande läraranställningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Allt fler kvinnor bland de nyanställda STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna.

För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna. 1 (9) ANSTÄLLNINGSORDNING Högskolestyrelsens beslut 2015-06-03 Dnr 2015/642 A21 Anställningsordning för Högskolan Väst Inledning Vid högskolan ska finnas en anställningsordning med de regler som tillämpas

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2015-06-11 Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2013-06-19 Dnr 2012-141-82 Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Sida 2 av 22 Innehåll Rekryteringspolicy...

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 Marianne Wiktorin Dnr 2011/771 Bil 35 Rektors kansli 2011-05-30 Fastställd av Högskolestyrelsen 2011-06-10 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 INLEDNING Vid varje högskola ska högskolestyrelsen

Läs mer

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Dnr: LNU 2012/359 Anställningsordning för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Innehåll för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet 1 1 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen Karriärvägar 2015-11-16 2 Karriärvägar Samtliga universitet Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen 2015-11-16 3 Läraranställningar HL/HF (samtliga läraranställningar) HL/HF (professor och universitetslektor)

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Institutions Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 SUHF-statistiken 2018 1 SUHF-statistik Statistik

Läs mer

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande TRE huvudskäl till förändringen: Det är en viktig principfråga

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd; SFS 2012:520 Utkom från trycket den 10 juli 2012 utfärdad den 28 juni 2012. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2012 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. Statistik

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017 Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017 SUHF-statistiken 2017 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för 2011-2017: www.suhf.se/arbetsgrupper/suhfmodellen/full

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria

KARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender 2012-12-19 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola 1/16 Dnr 654/1.2.1/2014 Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola Beslutad av Organisationskommittén 2013-12-20 Reviderad av högskolestyrelsen 2015-02-16 2/16 Innehållsförteckning Anställningsordning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1

Läs mer

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal

Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal Dokumentets metadata: Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2016-01-18 Dokumentet gäller från och med: 2016-01-01 Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare Typ av styrdokument: Arbetsordning Handläggare:

Läs mer

2006-06-29 (senast reviderad 2011-05-04)

2006-06-29 (senast reviderad 2011-05-04) 1 Arbetsordning för undervisande och forskande personal vid Chalmers 1. Chalmers intentioner Chalmers är sedan 1994 en privat högskola, med Chalmers stiftelse som ägare. Verksamheten inom forskning och

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

1 REKRYTERING AV LÄRARE 1.1 ALLMÄNT OM REKRYTERING AV LÄRARE

1 REKRYTERING AV LÄRARE 1.1 ALLMÄNT OM REKRYTERING AV LÄRARE PA-HANDBOKEN 1 1.1 Allmänt om rekrytering av lärare Detta gäller allmänt för kungörande av anställning som professor, universitetslektor och forskarassistent. När det gäller rekryteringsprocessen som helhet

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23

Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23 Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23 Plats: Närvarande Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm Birgitta Hemmingsson Miun, Anna Gunder UU, Malena Granberg SH, Carl-Johan Löwenhamn KaU, Stefan Rodheim

Läs mer

Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen och akademier

Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen och akademier Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekters stämma 2014 Föredragningspunkt 6 INSTRUKTIONER FÖR NÄMNDER, VALBEREDNING OCH AKADEMIER Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen

Läs mer

Regler vid rekrytering och befordran av lärare

Regler vid rekrytering och befordran av lärare HÖGSKOLAN I BORÅS REGLER Gemensamma Förvaltningen Personalavdelning 2012-11-22 Dnr 327-12-10 Terese Schoultz Gedda, Personalhandläggare Regler vid rekrytering och befordran av lärare Innehåll 1 Regler

Läs mer

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN I debatten om tillståndet i svensk vetenskap framhålls ofta två, till synes motstridiga, förhållanden: historiskt stora summor satsas på forskning från statligt håll

Läs mer

Att anställa vid LTH LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Att anställa vid LTH LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Att anställa vid LTH LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET ATT ANSTÄLLA VID LTH 3 Förord. Denna handbok ger en översiktlig beskrivning hur anställnings- och befordringsprocesserna för undervisande

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projekt Lise Meitner ver 2.0 - rekrytering av gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterat kön

Projekt Lise Meitner ver 2.0 - rekrytering av gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterat kön Projekt Lise Meitner ver 2.0 - rekrytering av gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterat kön Bakgrund LU bakgrund PM Jämställdhetsarbete avseende professorer (Nils Danielsson, vicerektor

Läs mer

Regeringen Utbildningsdepartementet

Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringen Utbildningsdepartementet Utvärderingsavdelningen Lars Geschwind YTTRANDE 2003-04-29 Reg.nr 641-1641-02 Yttrande angående Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om rätt att utfärda högskoleexamen

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra Magnus MacHale-Gunnarsson Forsknings- och innovationskontoret, Göteborgs universitet Lästa Inte lästa 37 lärosäten 10 statliga

Läs mer

Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet?

Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet? Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet? Kartläggning av hur resultatet från högskoleprovet används, ett regeringsuppdrag Universitets- och högskolerådet 2016 Dnr 1.1.1

Läs mer

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning 31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27

Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning

Läs mer

Gruppernas slutsatser i punktform

Gruppernas slutsatser i punktform Minnesanteckningar från VR:s och SUHF:s workshop om forskarmobilitet 6 februari 2013 Gruppernas slutsatser i punktform Grupp 1: Juni Palmgren (mod) och Johan Fanger (sekr) Grupp 2: Elisabet Nihlfors (mod)

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) Att bli DOCENT vid LiTH Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) LiTHs syn på docentkompetens Det ökar LiTH:s vetenskapliga kompetens inom grundutbildning,

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare)

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) vid UmU och VLL Landsting Forskar AT läkare (postdoc el. doktorand) Bilaga 1 Månaderna betalas ur handledares anslag (inkl ALF) eller

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå)

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) NOJS(Network of Junior Scientists) Minnesanteckningar 19 juni 2006 Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) Karin Brännvall (U-A) Åsa Fex-Svenningsen (U-A) Anna Vallstedt (U-A) Anna Fahlgren

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Lokalt arbetstidsavtal för lärare

Lokalt arbetstidsavtal för lärare Lokalt arbetstidsavtal för lärare Allmänna utgångspunkter för avtalet De centrala parternas beskrivning av de lokala parternas uppgift är att de lokala parterna skall utnyttja tillgängliga resurser på

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS S STADGA 2012 ÅRS LYDELSE Innehållsförteckning 1 Sammansättning och ändamål 1 2 Medlemskap 1 3 Verksamhetsår 2 4 Organisation 2 5 Årsmöte 2 6 Valberedning 4 7 Styrelse

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. 1. Utvärdering av måluppfyllelsen i tidigare jämställdhetsplan I 2009 års jämställdhetsplan uppställdes ett stort

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, 2017-03-22 UU är ett brett universitet Stora skillnader mellan verksamheter (små ämnen utan externmedel, stora

Läs mer

STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE

STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE Sida 1 av 6 STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE 1. Föreningens firma Den ideella föreningens firma är Energiföretagen Sverige. 2. Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning av företag inom den

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Rapport 2006:21 R Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer