lässvårigheter av. olika grad. IT-stödet ger då utmaningar inom. kanske har varit. Förord. Fördelarna visar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-02-14. lässvårigheter av. olika grad. IT-stödet ger då utmaningar inom. kanske har varit. Förord. Fördelarna visar"

Transkript

1 Projekt PC-läsning En sammanfattning av ett danskt projekt om effekter av IT-stöd för personer med lässvårigheter Erik Arendal, Hjælpemiddelinstituttet i Danmark

2 Förord Projekt PC-läsning i Danmark är slutrapporterat. Projektet har pågått från 2006 till 2009 och projektledare var Erik Arendal vid Hjälpmedelsinstitutet i Danmark. Projektet visar att vuxna i lässvårigheter kompenseras avsevärt när de använder auditivt stöd i läsprocessen. Resultatenn är mycket tydliga personer medd lässvårigheter av olika grad har alla stor nytta av IT-stödet. Dels D är den omedelbara läsförståelsen markant, dels påvisas också den positiva effekten i samband med utbildning. Projektet pekar också på det stora personliga p värdet som IT-stödet ger då det gäller självständigs ghet, mod att studera vidare eller att anta nya utmaningar inom arbetet. Utvecklingso områdena är också tydliga utvidgad användning av IT-stöd och digitala texter är nödvändigt för att a undanröja de hinder som projektet också identifierat. I Danmark har man på senare tid haft en livaktig debatt om vad v läsning är. Det kanske har varit positivt på så vis att beviskraven på IT:s fördelar varit större i Danmark, och detta har lettt fram till exempelvis projekt PC-läsning. I Sverige kommer IT in i utbildningssystemets alla nivåer från olika håll, via myndighetsprojekt, marknadens producenter och olika kommunala satsningar. Fördelarna visar sig så att säga s på plats, och man kan inte tala om att dett finns något direkt motstånd mot IT, I även om det finns hinder av olika slag. Detta projekt har omfattat vuxna med lässvårigheter men det finns anledning att tro att effekterna är desamma även för yngre personer. De tydliga slutsatser som dras från projekt PC-läsning är säkerligen lika relevanta i vårt land. Denna skrift är en översättning av projektledarens sammanfattning av projektet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Gunilla Salo Rådgivare Berit Engberg Samordnare IT och lärande 2 (8)

3 Projekt Pc-läsning en sammanfattning Med en stadigt ökande användning av IT, med flera digitala texter t på internet, inom utbildning och arbetsliv, har fokus på den skriftliga kompetensen ökat. Därmed har de utmaningar som dyslektiker och andra personer med läs-- Under de senaste och skrivsvårigheterr har, och kommer att få i framtiden, blivit större. åren har medvetenheten om betydelsenn av den tekniska utvecklingen ökat. Ny teknik leder till nya utmaningar ochh möjligheter och det finns f idag program och utrustning som stöttar den skriftliga kompetensen. Särskilt för personer med dyslexi och personer med läs- och skrivsvårigheter är erfarenheterna av IT- har användning goda. Eftersom läsundervisningen för personer med m svår dyslexi visat sig otillräcklig för många, var frågeställningen hur lässtödjande teknik kan användas för bland annat denna målgrupp. Projekt Pc-läsning har undersökt hur, och i vilken omfattning, IT-stöd i form av särskilda uppläsningsprogram kan varaa till nytta för personerr med dyslexi. Undersökningenn omfattar vuxna med dyslexi i utbildning, arbetsliv och privatliv. Om projektet Syftet med Projekt Pc-läsning är att undersöka om, och i sådana fall hur, lässtödjande teknik kan kompensera för otillräckliga läsförmåga. I projektet används begreppet pc-läsning, när deltagaren både ser textenn och samtidigt lyssnar till en uppläsning av texten med syntetisktt tal. Projektet startade 2006 i samarbete med de tidigare danska länen och avslutades Personerna som deltog i projektet var vuxna med dyslexi som blivit beviljade och fått utbildning i användning av lässtödjande IT-verktyg. Beviljandet gällde användning på arbetsmarknadenn (Lov om aktiv beskæftigelsesindsats), mot personliga behov i vardagen (Lov om social service) samt användning vid studier och utbildning. SPS (Specialpædagogisk støtte under Statenss Uddannelsesstøtte) representeras i projektet. Den kompensatoriska effekten vid pc-läsnin g När personer med dyslexi blir pc-läsare, får de omedelbart tillgång till textens innehåll och förstår det som läses. Projektet visar att den kompensatoriska effekten är markant, och det krävs endast en kort instruktion och tillvänjningsperiod. Det är särskilt hos personer med mycket svår dyslexi som de lässtödjande IT-verktygen visar också direkt på att deltagare med relativt god visat sig ha störst effekt vid läsning av kortare texter. Intervjuundersökningen 3 (8)

4 läsförmåga har stor nytta av uppläsningen vid läsning av längre och merr komplexa texter. Kompensationen är omedelbar och ändras inte efter att deltagarenn använt IT-stödet under ett år. Uppföljningsintervjun som gjordes efter ett år visar att alla deltagare upplever att de haft stor nytta av stödet. Det gäller både gruppen personerr med mycket svår dyslexi som i projektet till övervägand de del bestod av personer utan utbildning, och den grupp som hade ettt bättre utgångsläge med bättre läs- och skrivfärdigheter, däribland en del studerande. Som pc-läsare läser ett stort flertal av deltagarna mer, och de läser svårare texter. De förstår också texterna bättre. De behöver andras hjälp i mindre m utsträckning och de har större lust att läsa. De flestaa (88 %) behövde vid projektstartep en andras hjälp att läsa uppp texter, medan ett motsvarande antal (85 %) har mindree behov av denna hjälp, när de får IT-stöd. Särskilt de personer som har svår dyslexi betonar oberoendet av andra som väsentlig. För de studerande, som harr ett relativt stort och fackorienterat läsbehov, betyder IT-stödet ökade möjligheter att tillägnaa sig särskilda ämnen. Att vara förberedd inför lektionerna, en större kunskapsmässig fördjupning samtt förståelse av texterna nämns flera gångerr som viktiga faktorer. Ett stort flertal menar att de lättare har kunnat ta sig igenom läsmängden och att de lyckats bättre med examen när de använt IT-stödet. 81 % menar att stödet har haft stor betydelse b förr genomförandet av deras utbildning. Det är inte så många deltagare som använder IT-stödet i arbetet. Men dee som använder sig av stödet har nytta av dett och upplever inga stora problem med användningen. Personer med svår dyslexi har ofta valt jobb med m tanke på de skriftspråkliga kraven som arbetet innefattar och de använderr inte IT-stödet mycket på arbetet. Flera tarr dock arbetsrelaterat material medd sig hem för att skanna in och läsa på fritiden. Hos denn del av deltagarna somm har bättre läsförmåga, däribland en del studerande, används IT-stödet inte heller i anslutning till studier eller bisysslor. Deltagarna tillfrågades också om derass skriftförmåga påverkats. När dett gäller skrift består IT-stödet inte bara av det konstgjorda talet med uppläsning u av ord och texter, utan också av ordprediktionsprogram, som är en del d av den beviljade utrustningen. IT-stödet är en stor hjälpp även när det gäller skrivandet. Ett stort flertal säger att de nu skriver mer, gör färre fel och att de har mindre behov av andras hjälp. Deltagarna ser också klara fördelar med utrustningen när det gäller texternas innehåll, eftersom de nu använder ett större ordförråd och väljer de ord som passar bäst. Motivationen till att skriva har ökat och ett stort s antal personer har fått större lust att skriva. 4 (8)

5 För ett övervägande antal har användningen av IT-stödet också haft stor r betydelse på det personliga planet, bland annat i form av ökat självförtroende, ökad känsla av självständighet samt en större öppenhet om sina lässvårigheter. De flesta deltagarna har blivit modigare vad gäller nya utmaningar ochh tror i högre grad att de kan få den utbildning, och även det arbete, som de önskar sig. Det är dock inte alltid möjligt att använda IT-stödet optimalt.. Till exempel beskriver flera deltagare problem med att få tag på digitala exter, att de antingen inte fick tag på dem eller för att det var problem vid inskanning. I arbetet fann flera att det var besvärligt att använda utrustningen i exempelvis produktionsverksamheter och deras IT-utrustning kunde inte direkt användas på arbetsplatsen. Djupintervju Tre personer med svår dyslexi och heltt utan läsförmåga deltog i djupintervjuer i anslutning till Projekt Pc-läsning. De var alla tre män utan utbildning, som hade arbeten som krävde liten läs- och skrivförmåga. De använde inte IT-stödet på arbetsplatsen, men skannade in och läste arbetsrelaterade maskinmanualer och annat på fritiden. Tidigare hade de undvikit professionel ll vidareutbildning menn nu deltog de i kurser med hjälp av IT-stödet. Bara att skanna in det skriftliga materialet på kurserna var en utmaning och de hade föredragit attt skolan hade digitalt material m tillgängligt. De menar också att de kan hantera ett mer skriftligt krävandee arbete tackk vare IT- byta jobb. stödet och de är inte längre oroliga för r ledighet, nya utmaningar eller attt Det viktigaste för dem var att de nu kunde klara sig själva. Tidigare hadee de varit beroende av att deras familjer, vänner,, kollegor, bankpersona al och annann personal läste för dem. Nu kände de en stor tillfredsställelse med att vara oberoende av andra. Personerna skannade in brev och liknande, men föredrog att använda IT- hade stödet i samband med e-post och internet. Alla tre ansåg att deras d potential ökat på ett positivt sätt och att modet och lusten till vidareutbildning ochh jobbrelaterade utmaningar hade ökat. Privat kände de en större trivsel och lust att involvera sig i sin närmiljö, som till exempel i barnens skolgång eller organisatoriskt arbete. Slutsatser Undersökningenn visar att pc-läsning har en ganska betydandee kompensatorisk effekt särskilt för de svaga läsarna. Ju svagare läsförmåga, desto större omedelbart kompensatorisktt värde har uppläsningen. Projektets utgångspunkt var att finna indikatorer för god effekt av IT-stödet med hänsyn till deltagarnas basala och 5 (8)

6 språkliga förutsättningar, relaterade till läsning. Den enda, men m i gengäldd markanta indikatorn, visade sig dock vara deltagarnas konventionella läsförmåga. Beträffande användningen av IT-stödet i arbetet förväntade man m sig en större användning än vad det blev. Detta kann dels bero på att endastt 25 % av deltagarna hade fått sin utrustning beviljad för användning på arbetsmarknaden, ochh att beviljandet därmed var riktat mot arbete. Även om flera hadee stor nytta av ITanvändas stödet visar det sig dock attt den beviljade utrustningen inte alltid kunde optimalt i verksamheten eller i anslutning till arbetet. Dels fungerar den inte tillsammans med verksamhetens övriga teknologi, och dels kan k inskanningen vara problematisk, samtidigt som det inte finns digitalaa texter tillgängliga. Även om flera menade attt deras arbetssituation hade förbättrats, måste man överväga hur användningen av utrustningen kan optimeras, eftersom potentialen med IT-stöd, enligt rapportens övriga resultat, är väsentligt större. Ökad självständighet, ökad självtillit samt en tro på bättre utbildning ochh att man kan uppnå det arbete man önskar var kännetecknande för deltagarna i projektet. Utöver kompensationen förr lässvårigheter och ökningen av deltagarnas d skriftliga kompetens ger IT-utrustningen förbättrad livskvalitet. IT-stödd bör därförr betraktas som mer än enbart kompensation för otillräcklig läsförmåga eller en formm av läsekryckor för dyslektiker. Pc-läsning och skrivning med IT-stöd börr däremot betraktas som en ny kulturteknologi, där både den skriftliga och o personliga kompetensen ökar för personer med dyslexi. Mot bakgrund av a undersökningens resultat kan det vara nödvändigt att omvärdera insatsmöjligheterna särskilt för den delen av den vuxna befolkningen som är de svagaste läsarna.. Flera slutsatser kan dras av projektets resultat. För det första har läs- ochh skrivstödjande teknik ett stort värde för en bred grupp personer med dyslexi i såväl utbildningssituationer, arbets- och privatliv, både när det gäller att t öka personernas skriftspråkliga kompetens, och när det gäller personliga ochh bredare utvecklingsmöjligheter och deltagandee i samhället. För det andra ska det konstateras att potentialen för användningen av IT-stöd långt ifrån utnyttjats optimalt ännu. Särskilt inom arbetslivet kommer en bättre användning av tekniska möjligheter kunna komma till stor nytta, både för enskilda personer med dyslexi, verksamheten och samhället i allmänhet. Insatsområden Projektet pekar på tre insatsområden eller teman, som kommer att kunnaa ge stöd åt den potential som undersökningen identifierar: Utvidgadd användning av IT-stöd Allmän installation av mjukvara i form av läs- och skrivstödjande program på de datorer och maskiner som används i såväl utbildning som på 6 (8)

7 arbetsplatserna. Detta kommer att ge personer med dyslexi omedelbar möjlighet till såväl uppläsning av skriftligtt material på datorerna a som stöd till stavning och skrivning. Utvidgadd användning av digitala texter Nästan allt skriftligtt material ärr från början framställtt digitalt ochh det bör bibehållas och göras tillgängligt i digital form. Både genom g kommersiella krafter och politiska insatser bör det främjas att digitala böcker, utbildningsmaterial och annat skriftligt material i såväl utbildning som arbete görs tillgängligt. En förändrad inställning till läsning och skrivning Läsning och skrivning är inte ett mål i sig, däremot ett medel förr skriftlig kommunikation. Läsning och skrivning är starkt förbundna med tryckta medier, varför en medveten insats för att främja en förändrad inställning och ändrat fokus är helt avgörande, så att användning gen av IT-stöd likställs med traditionell läsning och skrivning. Med fokus på inlärning och tillägnande av kunskap och kompetens bör all utbildning involvera de tekniska möjligheterna optimalt. I arbetsrelaterade sammanhang kan ettt fokus på själva verksamheten ochh dess skriftliga kommunikation vara relevant. Genom pc-läsning och ett ökat bruk av ovan nämnda IT-stöd, teknisk plattform och digitala texter skulle en resursmässig förbättring vara relativt enkel att genomföra i många verksamheter. Slutligen bör två perspektiv nämnas: För det första har Danmark i augusti 2009 antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där fokus i högre grad flyttas mot tillgänglighet och ett likvärdigt deltagande, trots en funktionsnedsättningg som till exempel dyslexi. Projekt Pc-läsning pekar på ett mycket enkelt, effektivt och relativt billigt sätt att stödja konventionens intentioner gällande personerr med dyslexi. För det andra kan projektets resultat vara relevanta för en mycket större grupp av människor. Det gäller främst personer med mindre grad av läs- och skrivsvårigheter, men också människor helt utan dessa svårigheter som rent erfarenhetsmässigt kommerr ha nytta avv den nya tekniken. Det gäller till exempel läsning och skrivning på främmande språk där talsyntes kan vara v ett komplement till andra program, till exempel stavnings- och grammatikkontroll. Man kan också välja att få en text uppläst med syntetiskt tal på p datorn, till exempel under bilkörning. Man kan via uppläsningsprogrammet konvertera texten till en ljudfil (MP3) och lyssna till denn under joggingrundan. Den tekniska utvecklingen betyder att det, som i projektet kallas särskilt IT-stöd, om ganska få år kommer vara en allmän och utbreddd teknik. Om alla använder tekniken är kulturteknologinn ändrad och accepterad, och med det erkännandet kan stigmatiseringenn av användning för personer med dyslexi antagligen försvinna. 7 (8)

8 Ytterligare information Projektledare och konsult vid Hjælpemiddelinstituttet i Danmark: Erik Arendal, 8 (8)

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata CD-ORD Ett komplett läs- och skrivverktyg - med uppläsning av text, skärmläsning och ordförslag på flera språk samt möjlighet att spara i ljudfil Elevdata CD-ORD Verktyget för alla, som behöver stöd i

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Remissvar från Centrum för lättläst

Remissvar från Centrum för lättläst Remissvar från Centrum för lättläst Alla människor ska kunna få läsa böcker, nyheter och information. Det handlar om det viktigaste i samhället: demokrati och delaktighet. Därför är vi på Centrum för lättläst

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi BULLETIN Nr 2/2007 Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT Nätverk Gymnasieantagning Pedagogiskt Centrum Skola Arbetsliv Läromedel & AV Media Utställning med inspirationsmöten Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Om kompenserande datorhjälpmedel

Om kompenserande datorhjälpmedel Institutionen för pedagogik Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter Erfarenheter från ett grundskoleprojekt Stefan Bonn SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Uppsatskurs om läs-

Läs mer

Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr

Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr Agenda Kort om Prevent Bakgrund till projektet Genomgång av hur Säkerhetsvisaren fungerar Testa själva! 2 Det

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Roger.persson@skolverket.se

Roger.persson@skolverket.se Undantagsbestämmelsen, anpassningar och nya skollagen Bedömningsfrågor Undantagsbestämmelsen Nationella prov Nationella prov och funktionshinder Läsförståelseproven svåra överväganden Era frågor Roger.persson@skolverket.se

Läs mer

Att få inskannad text uppläst med talsyntes

Att få inskannad text uppläst med talsyntes Att få inskannad text uppläst med talsyntes 1. Komma igång med ClaroRead Pro Starta talsyntesprogrammet 1. Gå till Startmenyn > Program > Claro Software 2. Klicka på för att starta talsyntesen. ClaroReads

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Snabb översikt av läget i Ale. Sen Ht -11 har samtliga elever på Ale gymnasium tillgång till egen dator Vuxenutbildningen har mycket god tillgång på moderna

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering

Läs mer

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2012-11-13 Dnr 2012-259 Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Användningen av IT-stöd i vårt dagliga

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Handbok till Oribi Speak for Chrome

Handbok till Oribi Speak for Chrome Handbok till Oribi Speak for Chrome Oribi Speak for Chrome är ett tillägg (eng. extension) för webbläsaren Google Chrome och fungerar i Chrome OS (ChromeBook), Windows, OS X (Mac) och Linux. Oribi Speak

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer