lässvårigheter av. olika grad. IT-stödet ger då utmaningar inom. kanske har varit. Förord. Fördelarna visar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-02-14. lässvårigheter av. olika grad. IT-stödet ger då utmaningar inom. kanske har varit. Förord. Fördelarna visar"

Transkript

1 Projekt PC-läsning En sammanfattning av ett danskt projekt om effekter av IT-stöd för personer med lässvårigheter Erik Arendal, Hjælpemiddelinstituttet i Danmark

2 Förord Projekt PC-läsning i Danmark är slutrapporterat. Projektet har pågått från 2006 till 2009 och projektledare var Erik Arendal vid Hjälpmedelsinstitutet i Danmark. Projektet visar att vuxna i lässvårigheter kompenseras avsevärt när de använder auditivt stöd i läsprocessen. Resultatenn är mycket tydliga personer medd lässvårigheter av olika grad har alla stor nytta av IT-stödet. Dels D är den omedelbara läsförståelsen markant, dels påvisas också den positiva effekten i samband med utbildning. Projektet pekar också på det stora personliga p värdet som IT-stödet ger då det gäller självständigs ghet, mod att studera vidare eller att anta nya utmaningar inom arbetet. Utvecklingso områdena är också tydliga utvidgad användning av IT-stöd och digitala texter är nödvändigt för att a undanröja de hinder som projektet också identifierat. I Danmark har man på senare tid haft en livaktig debatt om vad v läsning är. Det kanske har varit positivt på så vis att beviskraven på IT:s fördelar varit större i Danmark, och detta har lettt fram till exempelvis projekt PC-läsning. I Sverige kommer IT in i utbildningssystemets alla nivåer från olika håll, via myndighetsprojekt, marknadens producenter och olika kommunala satsningar. Fördelarna visar sig så att säga s på plats, och man kan inte tala om att dett finns något direkt motstånd mot IT, I även om det finns hinder av olika slag. Detta projekt har omfattat vuxna med lässvårigheter men det finns anledning att tro att effekterna är desamma även för yngre personer. De tydliga slutsatser som dras från projekt PC-läsning är säkerligen lika relevanta i vårt land. Denna skrift är en översättning av projektledarens sammanfattning av projektet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Gunilla Salo Rådgivare Berit Engberg Samordnare IT och lärande 2 (8)

3 Projekt Pc-läsning en sammanfattning Med en stadigt ökande användning av IT, med flera digitala texter t på internet, inom utbildning och arbetsliv, har fokus på den skriftliga kompetensen ökat. Därmed har de utmaningar som dyslektiker och andra personer med läs-- Under de senaste och skrivsvårigheterr har, och kommer att få i framtiden, blivit större. åren har medvetenheten om betydelsenn av den tekniska utvecklingen ökat. Ny teknik leder till nya utmaningar ochh möjligheter och det finns f idag program och utrustning som stöttar den skriftliga kompetensen. Särskilt för personer med dyslexi och personer med läs- och skrivsvårigheter är erfarenheterna av IT- har användning goda. Eftersom läsundervisningen för personer med m svår dyslexi visat sig otillräcklig för många, var frågeställningen hur lässtödjande teknik kan användas för bland annat denna målgrupp. Projekt Pc-läsning har undersökt hur, och i vilken omfattning, IT-stöd i form av särskilda uppläsningsprogram kan varaa till nytta för personerr med dyslexi. Undersökningenn omfattar vuxna med dyslexi i utbildning, arbetsliv och privatliv. Om projektet Syftet med Projekt Pc-läsning är att undersöka om, och i sådana fall hur, lässtödjande teknik kan kompensera för otillräckliga läsförmåga. I projektet används begreppet pc-läsning, när deltagaren både ser textenn och samtidigt lyssnar till en uppläsning av texten med syntetisktt tal. Projektet startade 2006 i samarbete med de tidigare danska länen och avslutades Personerna som deltog i projektet var vuxna med dyslexi som blivit beviljade och fått utbildning i användning av lässtödjande IT-verktyg. Beviljandet gällde användning på arbetsmarknadenn (Lov om aktiv beskæftigelsesindsats), mot personliga behov i vardagen (Lov om social service) samt användning vid studier och utbildning. SPS (Specialpædagogisk støtte under Statenss Uddannelsesstøtte) representeras i projektet. Den kompensatoriska effekten vid pc-läsnin g När personer med dyslexi blir pc-läsare, får de omedelbart tillgång till textens innehåll och förstår det som läses. Projektet visar att den kompensatoriska effekten är markant, och det krävs endast en kort instruktion och tillvänjningsperiod. Det är särskilt hos personer med mycket svår dyslexi som de lässtödjande IT-verktygen visar också direkt på att deltagare med relativt god visat sig ha störst effekt vid läsning av kortare texter. Intervjuundersökningen 3 (8)

4 läsförmåga har stor nytta av uppläsningen vid läsning av längre och merr komplexa texter. Kompensationen är omedelbar och ändras inte efter att deltagarenn använt IT-stödet under ett år. Uppföljningsintervjun som gjordes efter ett år visar att alla deltagare upplever att de haft stor nytta av stödet. Det gäller både gruppen personerr med mycket svår dyslexi som i projektet till övervägand de del bestod av personer utan utbildning, och den grupp som hade ettt bättre utgångsläge med bättre läs- och skrivfärdigheter, däribland en del studerande. Som pc-läsare läser ett stort flertal av deltagarna mer, och de läser svårare texter. De förstår också texterna bättre. De behöver andras hjälp i mindre m utsträckning och de har större lust att läsa. De flestaa (88 %) behövde vid projektstartep en andras hjälp att läsa uppp texter, medan ett motsvarande antal (85 %) har mindree behov av denna hjälp, när de får IT-stöd. Särskilt de personer som har svår dyslexi betonar oberoendet av andra som väsentlig. För de studerande, som harr ett relativt stort och fackorienterat läsbehov, betyder IT-stödet ökade möjligheter att tillägnaa sig särskilda ämnen. Att vara förberedd inför lektionerna, en större kunskapsmässig fördjupning samtt förståelse av texterna nämns flera gångerr som viktiga faktorer. Ett stort flertal menar att de lättare har kunnat ta sig igenom läsmängden och att de lyckats bättre med examen när de använt IT-stödet. 81 % menar att stödet har haft stor betydelse b förr genomförandet av deras utbildning. Det är inte så många deltagare som använder IT-stödet i arbetet. Men dee som använder sig av stödet har nytta av dett och upplever inga stora problem med användningen. Personer med svår dyslexi har ofta valt jobb med m tanke på de skriftspråkliga kraven som arbetet innefattar och de använderr inte IT-stödet mycket på arbetet. Flera tarr dock arbetsrelaterat material medd sig hem för att skanna in och läsa på fritiden. Hos denn del av deltagarna somm har bättre läsförmåga, däribland en del studerande, används IT-stödet inte heller i anslutning till studier eller bisysslor. Deltagarna tillfrågades också om derass skriftförmåga påverkats. När dett gäller skrift består IT-stödet inte bara av det konstgjorda talet med uppläsning u av ord och texter, utan också av ordprediktionsprogram, som är en del d av den beviljade utrustningen. IT-stödet är en stor hjälpp även när det gäller skrivandet. Ett stort flertal säger att de nu skriver mer, gör färre fel och att de har mindre behov av andras hjälp. Deltagarna ser också klara fördelar med utrustningen när det gäller texternas innehåll, eftersom de nu använder ett större ordförråd och väljer de ord som passar bäst. Motivationen till att skriva har ökat och ett stort s antal personer har fått större lust att skriva. 4 (8)

5 För ett övervägande antal har användningen av IT-stödet också haft stor r betydelse på det personliga planet, bland annat i form av ökat självförtroende, ökad känsla av självständighet samt en större öppenhet om sina lässvårigheter. De flesta deltagarna har blivit modigare vad gäller nya utmaningar ochh tror i högre grad att de kan få den utbildning, och även det arbete, som de önskar sig. Det är dock inte alltid möjligt att använda IT-stödet optimalt.. Till exempel beskriver flera deltagare problem med att få tag på digitala exter, att de antingen inte fick tag på dem eller för att det var problem vid inskanning. I arbetet fann flera att det var besvärligt att använda utrustningen i exempelvis produktionsverksamheter och deras IT-utrustning kunde inte direkt användas på arbetsplatsen. Djupintervju Tre personer med svår dyslexi och heltt utan läsförmåga deltog i djupintervjuer i anslutning till Projekt Pc-läsning. De var alla tre män utan utbildning, som hade arbeten som krävde liten läs- och skrivförmåga. De använde inte IT-stödet på arbetsplatsen, men skannade in och läste arbetsrelaterade maskinmanualer och annat på fritiden. Tidigare hade de undvikit professionel ll vidareutbildning menn nu deltog de i kurser med hjälp av IT-stödet. Bara att skanna in det skriftliga materialet på kurserna var en utmaning och de hade föredragit attt skolan hade digitalt material m tillgängligt. De menar också att de kan hantera ett mer skriftligt krävandee arbete tackk vare IT- byta jobb. stödet och de är inte längre oroliga för r ledighet, nya utmaningar eller attt Det viktigaste för dem var att de nu kunde klara sig själva. Tidigare hadee de varit beroende av att deras familjer, vänner,, kollegor, bankpersona al och annann personal läste för dem. Nu kände de en stor tillfredsställelse med att vara oberoende av andra. Personerna skannade in brev och liknande, men föredrog att använda IT- hade stödet i samband med e-post och internet. Alla tre ansåg att deras d potential ökat på ett positivt sätt och att modet och lusten till vidareutbildning ochh jobbrelaterade utmaningar hade ökat. Privat kände de en större trivsel och lust att involvera sig i sin närmiljö, som till exempel i barnens skolgång eller organisatoriskt arbete. Slutsatser Undersökningenn visar att pc-läsning har en ganska betydandee kompensatorisk effekt särskilt för de svaga läsarna. Ju svagare läsförmåga, desto större omedelbart kompensatorisktt värde har uppläsningen. Projektets utgångspunkt var att finna indikatorer för god effekt av IT-stödet med hänsyn till deltagarnas basala och 5 (8)

6 språkliga förutsättningar, relaterade till läsning. Den enda, men m i gengäldd markanta indikatorn, visade sig dock vara deltagarnas konventionella läsförmåga. Beträffande användningen av IT-stödet i arbetet förväntade man m sig en större användning än vad det blev. Detta kann dels bero på att endastt 25 % av deltagarna hade fått sin utrustning beviljad för användning på arbetsmarknaden, ochh att beviljandet därmed var riktat mot arbete. Även om flera hadee stor nytta av ITanvändas stödet visar det sig dock attt den beviljade utrustningen inte alltid kunde optimalt i verksamheten eller i anslutning till arbetet. Dels fungerar den inte tillsammans med verksamhetens övriga teknologi, och dels kan k inskanningen vara problematisk, samtidigt som det inte finns digitalaa texter tillgängliga. Även om flera menade attt deras arbetssituation hade förbättrats, måste man överväga hur användningen av utrustningen kan optimeras, eftersom potentialen med IT-stöd, enligt rapportens övriga resultat, är väsentligt större. Ökad självständighet, ökad självtillit samt en tro på bättre utbildning ochh att man kan uppnå det arbete man önskar var kännetecknande för deltagarna i projektet. Utöver kompensationen förr lässvårigheter och ökningen av deltagarnas d skriftliga kompetens ger IT-utrustningen förbättrad livskvalitet. IT-stödd bör därförr betraktas som mer än enbart kompensation för otillräcklig läsförmåga eller en formm av läsekryckor för dyslektiker. Pc-läsning och skrivning med IT-stöd börr däremot betraktas som en ny kulturteknologi, där både den skriftliga och o personliga kompetensen ökar för personer med dyslexi. Mot bakgrund av a undersökningens resultat kan det vara nödvändigt att omvärdera insatsmöjligheterna särskilt för den delen av den vuxna befolkningen som är de svagaste läsarna.. Flera slutsatser kan dras av projektets resultat. För det första har läs- ochh skrivstödjande teknik ett stort värde för en bred grupp personer med dyslexi i såväl utbildningssituationer, arbets- och privatliv, både när det gäller att t öka personernas skriftspråkliga kompetens, och när det gäller personliga ochh bredare utvecklingsmöjligheter och deltagandee i samhället. För det andra ska det konstateras att potentialen för användningen av IT-stöd långt ifrån utnyttjats optimalt ännu. Särskilt inom arbetslivet kommer en bättre användning av tekniska möjligheter kunna komma till stor nytta, både för enskilda personer med dyslexi, verksamheten och samhället i allmänhet. Insatsområden Projektet pekar på tre insatsområden eller teman, som kommer att kunnaa ge stöd åt den potential som undersökningen identifierar: Utvidgadd användning av IT-stöd Allmän installation av mjukvara i form av läs- och skrivstödjande program på de datorer och maskiner som används i såväl utbildning som på 6 (8)

7 arbetsplatserna. Detta kommer att ge personer med dyslexi omedelbar möjlighet till såväl uppläsning av skriftligtt material på datorerna a som stöd till stavning och skrivning. Utvidgadd användning av digitala texter Nästan allt skriftligtt material ärr från början framställtt digitalt ochh det bör bibehållas och göras tillgängligt i digital form. Både genom g kommersiella krafter och politiska insatser bör det främjas att digitala böcker, utbildningsmaterial och annat skriftligt material i såväl utbildning som arbete görs tillgängligt. En förändrad inställning till läsning och skrivning Läsning och skrivning är inte ett mål i sig, däremot ett medel förr skriftlig kommunikation. Läsning och skrivning är starkt förbundna med tryckta medier, varför en medveten insats för att främja en förändrad inställning och ändrat fokus är helt avgörande, så att användning gen av IT-stöd likställs med traditionell läsning och skrivning. Med fokus på inlärning och tillägnande av kunskap och kompetens bör all utbildning involvera de tekniska möjligheterna optimalt. I arbetsrelaterade sammanhang kan ettt fokus på själva verksamheten ochh dess skriftliga kommunikation vara relevant. Genom pc-läsning och ett ökat bruk av ovan nämnda IT-stöd, teknisk plattform och digitala texter skulle en resursmässig förbättring vara relativt enkel att genomföra i många verksamheter. Slutligen bör två perspektiv nämnas: För det första har Danmark i augusti 2009 antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där fokus i högre grad flyttas mot tillgänglighet och ett likvärdigt deltagande, trots en funktionsnedsättningg som till exempel dyslexi. Projekt Pc-läsning pekar på ett mycket enkelt, effektivt och relativt billigt sätt att stödja konventionens intentioner gällande personerr med dyslexi. För det andra kan projektets resultat vara relevanta för en mycket större grupp av människor. Det gäller främst personer med mindre grad av läs- och skrivsvårigheter, men också människor helt utan dessa svårigheter som rent erfarenhetsmässigt kommerr ha nytta avv den nya tekniken. Det gäller till exempel läsning och skrivning på främmande språk där talsyntes kan vara v ett komplement till andra program, till exempel stavnings- och grammatikkontroll. Man kan också välja att få en text uppläst med syntetiskt tal på p datorn, till exempel under bilkörning. Man kan via uppläsningsprogrammet konvertera texten till en ljudfil (MP3) och lyssna till denn under joggingrundan. Den tekniska utvecklingen betyder att det, som i projektet kallas särskilt IT-stöd, om ganska få år kommer vara en allmän och utbreddd teknik. Om alla använder tekniken är kulturteknologinn ändrad och accepterad, och med det erkännandet kan stigmatiseringenn av användning för personer med dyslexi antagligen försvinna. 7 (8)

8 Ytterligare information Projektledare och konsult vid Hjælpemiddelinstituttet i Danmark: Erik Arendal, 8 (8)

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata CD-ORD Ett komplett läs- och skrivverktyg - med uppläsning av text, skärmläsning och ordförslag på flera språk samt möjlighet att spara i ljudfil Elevdata CD-ORD Verktyget för alla, som behöver stöd i

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Aktivitets ID: 45969 Tid: 4 april - 6 maj 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Studieteknik tips, idéer och strategier. Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com

Studieteknik tips, idéer och strategier. Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com Studieteknik tips, idéer och strategier Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com Vem är jag och vilka är ni? Vad kvällen ska handla om Olika inlärningsstilar Se över

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Lathund för Gustavas ordböcker

Lathund för Gustavas ordböcker Lathund för Gustavas ordböcker Gustavas ordböcker har länge funnits som bok men finns även i digitalt format vilket underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Starta Gustavas ordböcker genom

Läs mer

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Nationella prov och anpassning http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Syften med nationella prov stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

Läs mer

Så svarade 128 lärare

Så svarade 128 lärare Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Aktivitets ID: 84627 Tid: 19 september - 21 oktober 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Arbetsplan Läsåret 2016/17 Strandvägsskolan Regnbågen

Arbetsplan Läsåret 2016/17 Strandvägsskolan Regnbågen Maria Sjödahl Nilsson Arbetsplan Läsåret 2016/17 Strandvägsskolan Regnbågen Innehåll 1. Normer och värden... 3 Läroplan grundsärskolan 2011... 3... 3... 3... 3... 3 2. Kunskaper... 4... 4... 4... 4...

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet Digital delaktighet i Rättviks kommun Brygga som möjlighet Foto: Elika Persson, Sara Hansson och Yvonné Öhrnell 3 3 Inledning Informationsteknik har blivit en självklar arena i dagens samhälle. Vi kan

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog I komvux Lärvux Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog Innehåll Så söker du till Lärvux > 3 Vi som arbetar på Lärvux > 3 Så arbetar vi > 4 Kurser på Grundläggande nivå Natur och miljö > 5 Individ och

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik,

Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek. (J M G Le Clézio,

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Datum 2009-03-09 1 (6) Krusboda skola Lokal IT-plan HT2009-VT2010 2 (6) En likvärdig skola IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET

Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Specialpedagogiska institutet En rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Stödet riktar

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet

Läs mer

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Remissvar från Centrum för lättläst

Remissvar från Centrum för lättläst Remissvar från Centrum för lättläst Alla människor ska kunna få läsa böcker, nyheter och information. Det handlar om det viktigaste i samhället: demokrati och delaktighet. Därför är vi på Centrum för lättläst

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA Ett projekt i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten Falköping, 20120129 PROJEKTTEAMET Titti Ljungdahl Johanna Cayton Stig Jansson Anna Sundqvist Sofia

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor

Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor Hur lär sig döva barn läsa? Mina utgångspunkter är: erfarenhet av många år som lärare för döva och hörselskadade elever och deras läsprocess från

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Äldreforskningens Hus

Äldreforskningens Hus Äldreforskningens Hus Pärlbandsprojekt 2003-2015 Kompetens -fonden 2003-2006 APU kompeten s-stegen 2006-2008 SpråkSam 2009-2011 ArbetSam 2011-2013 TDAR 2013-2015 Stockholm 2006 Stor satsning på kompetensutveckling

Läs mer

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer