ESV 2006:16. Effektivare statlig administration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESV 2006:16. Effektivare statlig administration"

Transkript

1 ESV 2006:16 Effektivare statlig administration

2 FÖRFATTARE: Charlotta Eriksson LAYOUT: Thomas Mejstedt TRYCK: Taberg Media Group AB, Taberg 2006 ESV 2006:16 ISBN: EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON: FAX:

3

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Uppdraget Avgränsning Arbetssätt Disposition Utgångspunkter Formella krav på myndigheternas effektivitet En värdeskapande grundsyn Realisera effektiviseringsvinster Incitament och hinder för samverkan...12 Lagar och regler...12 Incitament för samverkan...13 Hinder för samverkan...13 Sammanfattande kommentar kring incitament och hinder Nyckeltal för OH - kostnader Synliggöra och uppmärksamma kostnader...16 Vad är ett nyckeltal?...16 Balans mellan stöd- och kärnverksamhet...16 Rapporten Nyckeltal för OH-kostnader...17 Nätverk för benchmarking...18 Administrativa nyckeltal i EA-värderingen Överväganden, fortsatt arbete och förslag...19 System för administrativa nyckeltal...19 Utveckling av andra nyckeltal...20 Jämförelse OH-kostnader Åtgärder för att effektivisera det administrativa stödet Exempel på metoder för effektivisering Effektivisera processer, rutiner, arbetssätt Resurssamverkan och Shared Service Centers...23 Exempel på Shared Services Centers inom myndigheter...26 Exempel på Shared Services Centers mellan myndigheter...27 Exempel på Shared Service Center i Norden Utkontraktering...29 Utkontraktering av delar av eller hela stödprocesser Val av lösning Överväganden, fortsatt arbete och förslag...32 Utgångspunkter för förslagen...33 Skapa tryck i utvecklingsarbetet...33 Identifiera, utveckla och sprida kunskap om olika lösningar...34 Stöd vid prövning och genomförande...35 Referenser...36 Bilaga 1 Uppdraget...37 effektivare statlig administration

6

7 1. Sammanfattning I rapporten redovisas regeringsuppdraget Effektivare statlig administration. Utgångspunkten för analysen och förslagen är att det behövs en värdeskapande grundsyn som utgår från att skapa mesta värde för pengarna på alla nivåer i statsförvaltningen och tydliga incitament för att vidta de åtgärder som behövs. Nyckeltal för OH-kostnader behövs för att ge kunskap och referensdata som underlag för en bedömning om det administrativa stödet är effektivt eller inte och för att ta ställning till åtgärder för att effektivisera det. Myndigheter uppmuntras analysera vad den administrativa stödverksamheten kostar och vad som motiverar den. Utgångspunkten för förslagen är att myndighetens chef ansvarar för att effektivisera verksamheten och valet av lösning. Generella lösningar kan vara ett alternativ vid uppenbara effektiviseringsvinster såsom elektronisk fakturering. När nya myndigheter skapas ska alltid den mest effektiva lösningen väljas, vilket kan vara att låta annan myndighet vara värdmyndighet. Mer kunskap och exempel behövs på hur myndigheter genom samverkan kan använda olika lösningar såsom resurssamverkan, Shared Service Centers (SSC) och utkontraktering för att effektivisera statsförvaltningen. Myndigheterna måste ges förutsättningar för att utföra verksamheten effektivare. Åtgärder behövs för att - skapa ett tryck i utvecklingsarbetet att ständigt sträva emot effektivare lösningar - identifiera, utveckla och sprida kunskap om olika lösningar, - ge ett bra stöd till prövning och genomförande. Med dessa utgångspunkter bedömer ESV att insatser bör göras på flera nivåer och av flera aktörer för att skapa en effektivare administration. Effektivisering av statliga myndigheters administrativa stöd ESV anser att det är av stor vikt att regeringen med stöd av Regeringskansliet eller särskilda utredningar i arbetet med att skapa, lägga samman eller omstrukturera statliga myndigheter regelmässigt uppmärksammar hur det administrativa stödet bör lösas på mest effektiva sätt. regeringen baserat på en översiktligt bedömd effektiviseringspotential överväger att erbjuda myndigheter särskild finansiering som incitament för såväl en närmare prövning av som införande av samverkanslösningar som är lönsamma för staten som helhet. myndigheterna på eget eller regeringens initiativ vid behov använder utomstående stöd, exempelvis ESV, för genomlysning av det administrativa stödet vid både prövning av potentialen i en övergång till alternativa lösningar för det administrativa stödet och vid införande av den valda lösningen. effektivare statlig administration

8 ESV föreslår att ESV får i uppdrag av regeringen att göra en studie av vilken potential till effektivisering som finns i att tillämpa olika lösningar inom och mellan myndigheter. Utgångspunkten ska vara effektiviseringsvinster för staten som helhet. ESV bör i samband med ett sådant uppdrag - genomföra en kartläggning av i vilken omfattning och inom vilka områden som statliga myndigheter resurssamverkar och utkontrakterar samt vilka huvudsakliga erfarenheter som finns av dessa lösningar i olika sektor och de nordiska grannländerna, - föreslå hur en utvärdering av samverkanslösningar skulle genomföras och hur former kan tillskapas för att säkerställa att prövning av valda lösningar sker regelbundet, - beskriva vilka tjänster som lämpar sig för resurssamverkan, SSC och utkontraktering. ESV fortsätter arbeta med att utveckla och tillhandahålla stöd och olika verktyg för prövning av kostnadseffektiva lösningar, exempelvis metoder för potentialbedömning och lönsamhetskalkylering, referensexempel och fora för erfarenhetsutbyte. Nyckeltal för OH-kostnader ESV föreslår att försöket med administrativa nyckeltal utvecklas och att ESV strävar efter att samtliga myndigheter rapporterar in administrativa nyckeltal i samband med den årliga EA-värderingen. arbetet med att utveckla ytterligare nyckeltal för att belysa produktivitet och effektivitet fortsätter, bl.a. genom försök med att samordna Arbetsgivarverkets lönestatistik med uppgifter i statsredovisningen. en studie genomförs där OH-kostnaderna i statsförvaltningen jämförs med omvärlden. effektivare statlig administration

9 2. Inledning 2.1 Uppdraget ESV har fått i uppdrag att lämna förslag till hur statliga myndigheters administrativa stöd kan effektiviseras t.ex. genom samordning (shared services eller resurssamverkan) eller utkontraktering (outsourcing). ESV ska även ge förslag till hur ett system för beräkning av relevanta nyckeltal avseende overhead (OH-kostnader) kan konstrueras. Vidare ska nuläget avseende OH-kostnader översiktligt beskrivas och viktiga utvecklingsområden/exempel på administrativ samverkan belysas. I uppdraget ingår även att undersöka vilka incitament och hinder, bl.a. organisatoriska och finansiella som finns för samverkan inom det administrativa området. ESV har i ett parallellt uppdrag (ESV 2006:15) beskrivit och gett exempel på modeller med olika former av marknadsmekanismer vid tillhandahållandet av offentliga tjänster. I uppdraget beskrivs för- och nackdelar med modeller som offentlig-privat samverkan och utkontraktering. 2.2 Avgränsning ESV har tidigare konstaterat att det administrativa regelverket skapar OHkostnader inom myndigheterna. 1 Kostnader genereras från kravställaren, riksdag, regering och annan myndighet, eller från myndigheten själv. ESV avser att inte vidare behandla dessa frågor, men vill påtala de möjligheter till effektiviseringsvinster som ligger i att tillämpa ett målmedvetet nyttokostnadstänkande för de administrativa krav som riksdagen, regeringen eller myndigheter ställer. 2.3 Arbetssätt Analysen och beskrivningarna bygger på dokumentstudier och information från bland annat ESV:s shared service nätverk. Rapporten har utarbetats inom ESV:s avdelning Verksamhetsstyrning av Charlotta Eriksson (projektledare), Bengt Nordström, Ylva Mannervik och Håkan Dahlström. Dessutom har Per Olof Bengtsson och Anders Nilsson bidragit med underlag. 2.4 Disposition I rapporten har ESV valt att inledningsvis redogöra för de incitament och hinder som finns för samverkan inom det administrativa området idag. Därefter ges en beskrivning av nuläget för nyckeltal för OH-kostnader och föreslag på utvecklingsområden. Slutligen redogörs för olika lösningar för att effektivisera det administrativa stödet och lämpliga utvecklingsinsatser. 1 ESV 2004:1, Förenkling av ekonomiadministrationen för små myndigheter. effektivare statlig administration

10 3. Utgångspunkter I detta avsnitt redovisas ESV:s utgångspunkter för den analys och de slutsatser som redovisas i rapporten. Denna rapport behandlar frågan om hur statsförvaltningen ska kunna effektivisera sin administration. Först ska dock ett försök göras att placera in frågan i ett större sammanhang. Att administrera innebär att man har hand om något, sköter något. Vad som läggs i ordet administration kan därmed variera i hög grad. Från att Regeringskansliet administrerar statsförvaltningen till att den enskilde handläggaren på exempelvis Försäkringskassan administrerar ett ärende. Ofta används ordet administration för att beteckna stödverksamheten i en organisation, företag eller myndighet. I denna rapport används begreppet administrativt stöd för att beteckna den stödverksamhet som myndigheten behöver för att kunna utöva sitt uppdrag. ESV har valt att inte precisera en generell avgränsning mellan stöd och kärnverksamhet. Vad som är en myndighets kärnverksamhet handlar till viss del om hur en organisation väljer att betrakta sin verksamhet. Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan kärnverksamheten och stödverksamheten i en myndighet. Gränsdragningen är inte knivskarp och gränsfall kan förekomma. Ett exempel är när 14 länsstyrelser tillsammans upphandlade ett webbpubliceringsverktyg. Samarbetet begränsades inte enbart till verktyget som sådant utan kom naturligt också att omfatta en gemensam utformning av webbsidorna och presentationen av länsstyrelseverksamheten i förhållande till olika intressenter. 3.1 Formella krav på myndigheternas effektivitet Det är myndighetens ansvar att organisera och utföra det administrativa stödet på bästa sätt. Enlig lagen (1996:1059) om statsbudgeten 1 ska statens verksamhet eftersträva hög effektivitet och iaktta god hushållning. I 7 verksförordningen (1955:1322) framgår det att myndighetens chef ansvarar för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. I 7, 2 st, står att chefen skall verka för att myndigheten genom samarbete med andra myndigheter och på annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet. Myndigheterna har således ett tydligt effektivitets- och produktivitetsuppdrag som avser hela verksamheten, dvs. även det administrativa stödet. Kravet på effektivitet ställs också i det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet. Förvaltningen ska åstadkomma avsedda resultat och uppnå de mål som fastställs av statsmakterna på ett kostnadseffektivt sätt. Myndigheterna har således ett tydligt effektivitets- och produktivitetsuppdrag som avser hela verksamheten, dvs. även det administrativa stödet. Det är myndighetsledningens ansvar att se till att det administrativa stödet organiseras och utförs på effektivaste sätt, sett ur den enskilda myndighetens perspektiv men också för staten som helhet. 10 effektivare statlig administration

11 3.2 En värdeskapande grundsyn Strävan efter en mer effektiv verksamhet syftar till att skapa största möjliga värde till så låg kostnad som möjligt. Eller ökad kvalitet till oförändrad kostnad, om behov finns av det ur ett uppdragsgivar- och mottagarperspektiv. Värdet bedöms således med utgångspunkt i uppdragsgivarens krav och användarnas behov och förväntningar. Kostnaden avser inte bara myndighetens kostnader, utan även ökade eller minskade kostnader för staten i övrigt. Likaså bör hänsyn tas till eventuella effekter för företag, medborgare eller för den kommunala sektorn. Konsten att få en organisation att skapa mesta värde för pengarna det anglosaxiska begreppet value for money handlar till stor del om kultur. För att få full effekt av ett synsätt baserat på value for money måste alla, från den enskilde medarbetaren till regering och riksdag, bidra med insatser. På varje nivå är det nödvändigt att löpande bevaka tendenser till suboptimering, dvs. att mer nytta för pengarna på ett område inte skapas på bekostnad av effektiviteten inom något näraliggande område. Ett konsekvent nytto-kostnadstänkande främjar sparsamhet med gemensamma resurser och är, om än i varierande utsträckning, oberoende av verksamhetens innehåll. Resonemang kan föras i alla delar av de processer som leder fram till myndighetens externa prestationer. Både kärnverksamheten och det administrativa stödet måste bli föremål för prioriteringar. Är detta det som ger bäst resultat eller finns det andra som skapar mesta värde för pengarna utifrån de rådande förutsättningarna? För att underlätta lösningar som sänker kostnader eller möjliggör ökat värdeskapande för mottagaren är det viktigt att ta bort hinder och minska eventuella svårigheter. Lika viktigt är att skapa positiva incitament för den önskade utvecklingen. Det innebär att kostnadseffektiva lösningar måste uppmärksammas och belönas på ett tydligt sätt. 3.3 Realisera effektiviseringsvinster Åtgärder som medför att det administrativa stödet blir effektivare genom minskade kostnader eller bättre stöd till myndighetens huvuduppgifter, kärnverksamheten är en bidragande men inte tillräcklig förutsättning för att uppnå en totalt sett effektivare verksamhet. Verksamheten totalt blir effektivare först om kostnaderna för verksamheten som helhet minskar eller att de resurser som frigörs används i kärnverksamheten på ett sådant sätt att denna blir effektivare. En beräknad effektivisering måste realiseras dvs. nödvändiga beslut måste tas och genomföras för att beräknade vinster ska tas hem. Det kan vara förändringar av resursramar, personal, organisation, processer m.m. Utvärderingar och efterkalkyler behövs för att säkerställa att beräknade vinster realiseras. effektivare statlig administration 11

12 3.4 Incitament och hinder för samverkan Nedan beskrivs incitament och hinder för samverkan mellan organisationer. Myndigheter kan samverka på flera olika sätt för att effektivisera det administrativa stödet, vilket beskrivs i avsnitt 5. I avsnittet redovisas ESV:s bedömning av nuläget baserat på egna och andras iakttagelser bland annat utifrån ESV:s shared service nätverk och kontakter med myndigheter som har infört Shared Service Centers (SSC). Med SSC menas den organisatoriska benämningen på samordningen (koncentration) av likartade aktiviteter, ofta spridda i en organisation, i syfte att tillhandahålla tjänster till interna samarbetspartners med det gemensamma målet att ge externa kunder och organisationen ett högre värde. När ett SSC skapas handlar det om att verksamheten läggs i en separat organisation/enhet och en förändrad styrning och relation till denna. 2 SSC kan tillämpas mellan olika organisationer. Incitament och hinder inom myndigheter belyses inte särskilt, exempelvis de incitament som kan skapas vid utformningen av styrning, finansiering och interndebitering av SSC inom en myndighet. Lagar och regler Som beskrivits inledningsvis (avsnitt 3.1, Formella krav på myndigheternas effektivitet) framgår det i såväl lag som förordning att myndighetens chef ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och att samverkan med andra sker om det blir billigare för staten som helhet. I avgiftsförordning (1992:191) 4, 1 st ges myndigheten rätt att ta ut avgifter för att tillhandahålla vissa specificerade varor och tjänster. Bland annat nämns offentlig inköps- och resurssamverkan. Av 25 framgår att myndigheten får disponera inkomsterna från sådana avgifter. I avgiftsförordningens 4, 2 st framgår att varor och tjänster får tillhandahållas mot avgift utan särkilt bemyndigande från regeringen om verksamheten är av tillfällig natur eller mindre omfattning. Med mindre omfattning menas att de sammanlagda intäkterna enligt 4 punkt 1-10, under en längre tid än två år, inte bör överstiga fem procent av myndighetens totala förvaltningskostnader. Syftet med regeln är att säkerställa att statsmakterna ges möjlighet till en prövning av att den aktuella verksamheten. För en mer omfattande verksamhet kan det därför vara motiverat att regeringen beslutar om ett särskilt bemyndigande med ett ekonomiskt mål. Den 1 juli 1991 infördes ett nytt system för statlig hantering av ingående moms i staten. Syftet var att uppnå konkurrensneutralitet mellan myndigheternas produktion av varor och tjänster i egen regi och upphandling utanför staten. Systemet innebar att myndigheterna fick anslagen beräknade att täcka utgifter exklusive moms (dvs. anslagen nettobudgeterades) och att myndigheterna fick rätt till kompensation för ingående moms genom att rekvirera ett belopp motsvarande bokförd ingående moms från Skatteverket. Tidigare tilldelades myndigheterna anslag för att täcka utgifter inklusive moms. Moms på varor och tjänster som upphandlades utanför staten blev 2 Shulman mfl. Shared Services Adding Value to the Business Units, s effektivare statlig administration

13 då en extra kostnad för myndigheterna. Vilket gjorde att det i de flesta fall blev dyrare för myndigheterna att upphandla varor och tjänster på den privata marknaden mot att producera motsvarande vara eller tjänst i egen regi. Genom rätten till kompensation för ingående moms ska upphandling utanför staten av varor och tjänster inte missgynnas jämfört med egen produktion eller upphandling från annan statlig myndighet. Incitament för samverkan Formella Myndigheterna har utifrån det regelverk som angetts ovan stöd att samverka. Regeringen kan dessutom i regleringsbreven till myndigheterna tydliggöra kravet på samverkan. Kammarkollegiet, som har stor erfarenhet av att utföra ekonomiadministrativ service till små myndigheter, menar att myndigheterna upplever det som tryggare att låta någon annan sköta olika uppgifter om det finns ett regeringsbeslut. Detta trots att myndigheterna själv formellt äger beslutanderätten. Informella Incitament för samverkan bygger på en insikt om att mycket av stödverksamheten såsom löneadministration, fakturahantering, bas-it är verksamhet som utförs på liknande sätt oavsett vilken inriktning själva kärnverksamheten har. Det finns incitament för samverkan då myndigheten själv får del av kostnadsbesparingar eller blir mer effektiv, men de är inte tillräckligt tydliga. Kostnadsbesparingar uppstår genom exempelvis stordriftsfördelar och standardiserade processer vilket ger möjlighet till bättre nyttjande av kompetens och resurser. Ett annat incitament för samverkan är att det är enklare och mer kostnadseffektivt att föra in nya utvecklingsområden som kräver investeringar och förändringar i rutiner, såsom tekniska lösningar av typen e-faktura 3. En framtida drivkraft för samverkanslösningar kan vara frågan om kompetensförsörjning i statsförvaltningen. I Finland är det ett skäl till det mångåriga utvecklingsprogram som syftar till att effektivisera ekonomioch personaladministrationen. De formella incitamenten kan förstärkas genom belöningar, exempelvis genom att uppmuntra och uppmärksamma de initiativ som tas för att effektivisera verksamheten genom samverkan. Exempel och utvärderingar som visar på vinsterna av samverkan ökar sannolikt motivationen hos de enskilda myndigheterna att ta olika initiativ. Hinder för samverkan Myndighetsstrukturen risk för suboptimerad styrning I lagar och förordningar uppmanas som tidigare nämnts myndighetens chef att bedriva en effektiv verksamhet och samverka med andra om det 3 Statskontoret 2005:16, Elektroniskt stöd effektiviserar verksamheten i offentliga organisationer ökad användning av offentlig elektronisk handel. s. 22. effektivare statlig administration 13

14 blir lägre kostnader för staten som helhet. Samtidigt reses krav på att varje myndighet ska arbeta effektivt inom sitt ansvarsområde. Myndigheterna styrs och följs nästan enbart upp utifrån hur de klarar sitt eget åtagande vilket kan leda till att den optimerar sin egen verksamhet utan att se till staten som helhet. Detta bidrar inte till att skapa incitament för att vidta åtgärder som skulle gynna andra myndigheter eller staten i stort. Även om en lösning är lönsam för staten som helhet är det lätt att förstå att en myndighet inte tar initiativ till samverkan om endast en mindre del av de förväntade positiva effekterna tillfaller den egna myndigheten medan övrigt fördelas på andra berörda myndigheter eller tillfaller staten totalt. Det saknas exempel Det saknas i stort sett kunskap och utvärderingar som visar på besparingspotentialen i att samverka. Utan denna empiri är det svårt att få inspiration, stöd och vägledning för att pröva och genomföra olika samverkanslösningar. Kostnadsbesparing Om de resurser som frigörs när en myndighet effektiviserar stödverksamheten kan användas till kärnverksamheten utgör detta ett visst incitament för både effektivisering inom myndigheten och kostnadsbesparande samverkan med andra. En myndighet kan på detta sätt under en viss tid finansiera förbättringar i kärnverksamheten. Om denna myndighet drabbas av samma besparingskrav som myndigheter som istället begärt mer resurser alternativt avstår från förbättringar med hänvisning till resursbrist så skapas ett hinder för effektiviseringar kopplat till den finansiella styrningen. Detta grundas till del på resonemanget ovan om styrningen i staten. De direkta incitamenten till att spara pengar till staten eller utföra verksamhet mer effektivt för att kunna frigöra omfördela medel inom eller mellan myndigheter är svaga. Kompetens Ett SSC ska i teorin förläggas där det finns rätt kompetens till lägsta kostnad för att det ska vara så kostnadseffektivt som möjligt. Men i staten finns exempel på att andra hänsyn måste tas som kan upplevas som hinder för att utföra verksamheten effektivt eller samverka, t.ex. regionalpolitiska. Att lokalisera ett SSC till en ort av regionalpolitiska skäl medför risker för att de kostnadsbesparingar som hänvisas till modellen SSC inte säkerställs. Exempelvis kan det handla om att inte kunna attrahera den kompetens som behövs och att den kompetens som redan finns inte följer med (vid omlokalisering). Förändrad styrning är en konsekvens av samverkan mellan myndigheter, vare sig det handlar om SSC eller utkontraktering. Myndighetens ledning och kärnverksamhet ska beställa stödverksamheten. Därmed behövs ofta en ny typ av kompetens, s.k. beställarkompetens. Flera myndigheter, särskilt mindre, upplever att de inte fullt ut kan fylla rollen som beställare. Vare sig när det gäller att bedöma vilka tjänster som absolut är nödvändiga, vilka som är önskvärda därutöver samt kvalitet och pris på erbjudna tjänster. 4 4 ESV 2004:1, Förenkling av ekonomiadministrationen för små myndigheter, s. 22 och SOU 2001:31 Mer värde för pengarna, Slutbetänkande från Upphandlingskommittén s effektivare statlig administration

15 Kultur och förändringsmotstånd Ett annat hinder för samverkan är att förändring i sig ofta ses som ett hot och inte som en fördel. Det handlar om vilken kultur som finns i myndigheten och vilka erfarenheter som finns av förändringsarbete. Ledarskapet har en avgörande betydelse. Enligt verksförordningen 8 punkt 3 är myndighetens chef ansvarig för att se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten. Ledning och chefer på olika nivåer i organisationen måste få med sig personalen och skapa förståelse för vad nya arbetssätt, teknik och organisation betyder och vinsten av det. Finns det en förändringsvilja hos ledning och personal underlättar det en översyn av verksamheten. Finns tillräckliga incitament för individer, ledning och chefer att utveckla och effektivisera verksamheten? Föreställningar om att det inte går att samverka på vissa områden är ytterligare hinder. Samverkan är inte lika vanligt förekommande inom områden som personaladministration, allmän juridik, informationsservice. Vilka tjänster måste finnas nära verksamheten för att det behövs specifik kompetens om kärnverksamheten och när behövs det inte? Personalansvar Det kan upplevas som ett risktagande att bilda ett gemensamt SSC mellan myndigheter när konstruktionen är att en av myndigheterna är värdmyndighet och därmed har personalansvaret. Det finns en rädsla för vad personalansvaret innebär och dess konsekvenser om förutsättningarna för SSC ändras. Personalansvaret och arbetsrätten kan vara en komplikation i och med att värdmyndigheten enligt reglerna om verksamhetsövergång får överta personalen och uppgiften att avveckla övertalig personal. Ett gemensamt SSC måste bygga på ett partnerskap där det finns ett gemensamt åtagande. Det finns också flera lösningar på hur ett SSC kan konstrueras. Exempelvis kan en myndighet skapas som får som huvuduppdrag att utföra service till myndigheter, t.ex som Kammarkollegiet. Sammanfattande kommentar kring incitament och hinder ESV har under arbetets gång kunnat konstatera att det finns ett betydande utrymme för samverkan kring administrativt stöd mellan myndigheter utan att tydliga formella finansiella eller juridiska hinder uppstår. Inför samverkanslösningar måste dock ett antal olika komplikationer t.ex. av personalpolitisk och arbetsrättslig karaktär hanteras. ESV anser därför att det finns behov av att belysa hur olika samverkans lösningar konkret kan utformas för att bl.a. hantera dessa frågor. I avsnitt 5.6 Överväganden, fortsatt arbete och förslag lämnar ESV förslag till hur trycket i en utveckling mot ökad samverkan kan stärkas. effektivare statlig administration 15

16 4. Nyckeltal för OH - kostnader För att veta om verksamheten är effektiv och göra en value for money-bedömning behövs bl.a. information om kostnaderna. Är omfattningen av det administrativa stödet rimlig? Nyckeltal ger referensdata så att myndigheterna kan jämföra sina kostnader med sig själva och andra. De behövs också för att regeringen ska ha en övergripande bild av myndigheternas kostnader. Det saknas i dag sammanställningar av nyckeltal som ger myndigheterna möjlighet till jämförelser. Därför har ESV tagit initiativ till att definiera, samla in och tillgängliggöra sådan information. 4.1 Synliggöra och uppmärksamma kostnader Vad är ett nyckeltal? Med nyckeltal menar ESV ett mått eller värde som ger information för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal används för att driva och uppmärksamma något väsentligt i en verksamhet. Det kan vara enkla mått som kostnad, ålder, omsättning och antal fel. Ofta används en jämförelsebas för att få perspektiv på det som är av intresse. Nyckeltal såsom kostnad per anställd, kan då beskrivas som kvoten av intresse och en viktig jämförelsebas. 5 Balans mellan stöd- och kärnverksamhet Utmaningen i att effektivisera administrationen handlar om att hitta den rätta balansen mellan stöd- och kärnverksamhet. En väl fungerande kärnverksamhet kräver en väl fungerande stödverksamhet och koncentrerar man sig på att få den senare så liten och därmed billig som överhuvudtaget är möjligt riskeras att totaleffektiviteten försämras. Omvänt gäller också att i ett visst läge leder en utbyggnad av administrationen till att totaleffektiviteten successivt försämras. Inte bara som en följd av att kostnaderna stiger för den interna administrationen, utan också genom att administrationen stör kärnverksamheten i alltför hög grad. Resonemanget kan illustreras med diagrammet nedan (se ESV 2005:3). 5 Catasus m.fl. Boken om nyckeltal, s effektivare statlig administration

17 PRODUKTIVITET MAX PRODUKTIVITET LAGOM ANDEL INTERNADMINISTRATION Rapporten Nyckeltal för OH-kostnader ESV genomförde för några år sedan en kartläggning av gemensam overhead Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3). Med overheadkostnader (OH) avses kostnader för de resurser som myndigheter, såväl som företag och organisationer, avsätter till administration och som ska stödja kärnverksamheten. Det är både administrativt stöd, lokalkostnader och ledning. I rapporten delades OH-kostnaderna in i tre grupper: Gemensam OH Mellan OH Individuell OH Gemensam OH är kostnader för övergripande ledning, ekonomistyrning, personalstöd, registratur och arkivering juridiskt stöd, bas-it, informationsstöd, reception, telefoni och lokaler. Den gemensamma OH:n kartlades i en enkätundersökning. Mellan OH:n, som försöker beskriva OH-kostnaderna i linjen, är i huvudsak kostnader för ledning av och stöd åt kärnverksamheten. Det ska betonas att undersökningen avseende mellan-oh var liten och att uppgifterna varierade kraftigt mellan myndigheterna. Den individuella OH är kostnad för att de som arbetar med kärnverksamheten inte använder alla sina resurser åt denna, utan måste ta till sig allmän information (avdelnings och enhetsmöten exempelvis), kompetensutvecklas, sköta viss administration, pausa, m.m. Undersökningen grundades sig på en beräkning/bedömning av rapportförfattarna. Studien visade att de undersökta myndigheterna använde ungefär 50 procent av sina förvaltningsresurser för att finansiera OH- kostnader. Fördelningen på de tre formerna av OH var: Gemensam OH 25% Mellan OH 10% Individuell OH 14 % effektivare statlig administration 17

18 För den gemensamma OH:n fanns som förväntat ett samband mellan myndighetsstorleken och hur stor andel av de tillgängliga resurserna som användes för denna typ av OH-kostnader. Större myndigheter hade lägre OH-kostnader. Men sambandet är svagare vad gäller de totala OH-kostnaderna i och med att det inom de större myndigheterna ofta finns administrativt stöd på flera organisationsnivåer. Nätverk för benchmarking ESV har tagit initiativ till flera nätverk kring OH-kostnader. Syftet har varit att på olika sätt utveckla, definiera och kvalitetssäkra olika nyckeltal för OH och ge de deltagande myndigheterna möjlighet att jämföra sina kostnader för att därigenom få incitament till att verka för en mer kostnadseffektiv administration. De definitioner som låg till grund för de olika kostnadstyperna, som utgör gemensam OH, har i nätverken kvalitetssäkrats och bedömts som användbara. Vissa justeringar och tillägg behövs troligen framöver, t.ex. behövs det inom högskolesektorn sannolikt kompletteras med några ytterligare kostnadstyper exempelvis forsknings- och utbildningsadministration. Det är svårt att ur redovisningen/bokföringen plocka fram de uppgifter som i rapporten - i brist på annat begrepp - kallas mellan-oh. Framförallt gäller detta de stora rikstäckande myndigheterna, som samtidigt är de som har mest intresse av dessa uppgifter. En annan erfarenhet från nätverken är att det är svårt att gå från analys av nyckeltalen till åtgärd. Detta har dock med stor sannolikhet inte så mycket med nyckeltalen att göra, utan mer med den organisationskultur som i varierande grad präglar många myndigheter. Administrativa nyckeltal i EA-värderingen I samband med EA-värderingen avseende 2005 har ESV tagit initiativ till en försöksverksamhet som syftar till att skapa en databas med myndigheternas administrativa nyckeltal, eftersom dessa inte går att hämta ur redovisningen. Nyckeltalsdatabasen ska innehålla myndigheternas kostnader för följande 12 områden/funktioner: 1. Summa verksamhetens kostnader 2. Kostnader för personal 3. Kostnader för lokaler 4. Ledning 5. Central ekonomiadministration/styrning 6. Central personaladministration 7. Bibliotek, informationsservice 8. Juridiskt stöd 9. Registratur, arkiv 10. Växel, reception 11. Kontorsservice 12. IT-stöd inklusive telefoni 18 effektivare statlig administration

19 De administrativa nyckeltal och definitioner som valts är tagna ur skriften Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3). Nyckeltalsdatabasens uppgifter gör det möjligt att ställa kostnader i relation till dels antalet årsarbetskrafter, dels verksamhetens kostnader. Vissa kostnader (nr. 1-3 ovan) och antalet årsarbetskrafter, är myndigheterna skyldiga att rapportera till statsredovisningen. Dessa uppgifter hämtas in till EA-värderingens nyckeltalsdatabas via statsredovisningen i Hermes. Myndigheterna ges i samband med EA-värderingen också möjlighet att registrera sina kostnader för funktionerna 4-12 ovan. Inrapporteringen är frivillig och påverkar inte myndighetens EA-värde. Användarna får möjlighet att ta fram rapporter via modulen för EAvärdering i Hermes. Nyckeltalen kvalitetssäkras genom att de börjar användas. 4.2 Överväganden, fortsatt arbete och förslag ESV föreslår att försöket med administrativa nyckeltal utvecklas och att ESV strävar efter att samtliga myndigheter rapporterar in administrativa nyckeltal i samband med den årliga EA-värderingen. arbetet med att utveckla ytterligare nyckeltal för att belysa produktivitet och effektivitet fortsätter, bl.a. genom försök med att samordna Arbetsgivarverkets lönestatistik med uppgifter i statsredovisningen. en studie genomförs där OH-kostnaderna i statsförvaltningen jämförs med omvärlden. System för administrativa nyckeltal EA-värderingens nyckeldatabas bör fortsatt användas på försök för att rapportera in administrativa nyckeltal. ESV fortsätter uppmuntra försöket med inrapportering av administrativa nyckeltal och att tillgängliggöra informationen. Inrapporterad data ska fortsatt kvalitetsäkras och utvärderas. Systemet ska möjliggöra benchmarking med sig själv över tid och andra myndigheter. Det ger även möjlighet att jämföra om de resurser som läggs ner för att hantera det ekonomiadministrativa regelverket och uppnå ett gott EA-värde, är rimligt. Då får myndigheterna en jämförelsebas för att kunna ta ställning till om den ekonomiadministrativa hanteringen är effektiv. Det är först när många myndigheter rapporterar in nyckeltal som möjligheterna till relevanta jämförelser uppstår. ESV strävar därför efter att så många myndigheter som möjligt rapporterar in administrativa nyckeltal i samband med EA-värderingen. ESV fortsätter att utveckla systemet bl.a med att se över hur systemet ska tillgängliggöras och målgruppsanpassas. effektivare statlig administration 19

20 Utveckling av andra nyckeltal ESV har i statsredovisningen tillgång till en omfattande mängd data som kan ge underlag till att utveckla nya administrativa nyckeltal. Uppgifterna i statsredovisningen styrs av andra krav än att utgöra underlag för effektivitets- eller produktivitetsmått men bör även kunna användas för detta ändamål. Genom att exempelvis dela in myndigheterna dels efter vilken typ av verksamhet de bedriver, dels utifrån var de bedriver sin verksamhet, bör vissa intressanta nyckeltal kunna utvecklas. Arbetsgivareverket har under en längre tid för sin lönestatistik samlat in uppgifter fördelat på: - Kärnverksamhet - Stödverksamhet - Ledningsarbete ESV arbetar med att samordna dessa uppgifter med uppgifter i statsredovisningen och annan information i Hermes. Jämförelse OH-kostnader För att få större kunskap huruvida svenska statliga myndigheter generellt har ett effektivt administrativt stöd behövs information för att jämföra nivån avseende OH-kostnader. ESV fortsätter att jämföra OH-kostnaderna i statsförvaltningen med omvärlden exempelvis kommuner och landsting och motsvarande verksamhet i andra länder. Informationen är en grund för att söka förklaringar till eventuella skillnader och för att utveckla nya nyckeltal och metoder. 20 effektivare statlig administration

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras.

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras. Rapport 2009:12 1 (8) Sammanfattning Bakgrund Den statliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår varje år till betydande belopp. Sedan år 1998 finns förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Nyckeltal för OH-kostnader

Nyckeltal för OH-kostnader ESV 2005:3 Nyckeltal för OH-kostnader Vad är en rimlig kostnad för myndigheternas styrning, samordning och administration? Innehåll Förord... 5 Behov av ökad fokus på effektivitet... 7 Definition av OH-kostnader

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Statens servicecenter

Statens servicecenter Statens servicecenter Den 24 maj 2012 Agenda Bakgrund om Statens servicecenter Tjänster Kundservice och samverkan Anslutningsprocess Intern styrning och kontroll mm Prismodell Men innan vi börjar Regeringsbeslut

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi. Dnr 10389-2014/1141

Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi. Dnr 10389-2014/1141 Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi Dnr 10389-2014/1141 Bakgrund Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 uppdragit åt Statens servicecenter att uppskatta hur de administrativa

Läs mer

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura 1/5 Datum Ert datum Kontaktperson e-beställningar 2010-12-21 Kontaktperson e-faktura ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Peter Norén Er beteckning Nyhetsbrev e-handel Detta är ESV:s nyhetsbrev till kontaktpersoner

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller. Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket

Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller. Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket Vi tar fram kunskap Kunskap utredningar Idéer erfarenhetsutbyte Principer utveckling i samverkan Metoder informationsutbyte

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Agenda Seminarium 6/12

Agenda Seminarium 6/12 Sid 1 Agenda Seminarium 6/12 13:00-13:10 Irene Andersson, projektledare för förstudien Kort presentation, namn och företag Introduktion Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen 13:10-13:45 - Förstudierapporten

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Översyn av HiG:s stödfunktioner till högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet.

Översyn av HiG:s stödfunktioner till högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet. Översyn av HiG:s stödfunktioner till högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet. Föreliggande dokument är en utveckling av det dokument som presenterades vid högskolestyrelsen 1 juni

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012)

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Ledningsstab personal 2013-05-14 Annika Sörensdotter Tfn: 063-147508 E-post: annica.sorensdotter@jll.se Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling

Läs mer

Till er tjänst www.statenssc.se

Till er tjänst www.statenssc.se Till er tjänst Vi gör den administrativa vardagen enklare för statliga myndigheter Regeringen har gett oss i uppdrag att arbeta för en mer effektiv statsförvaltning genom att erbjuda myndigheter hjälp

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN jan.isberg.bransell@lm.se gunnar.jansson@kronofogden.se stephan.sandelin@pensionsmyndigheten.se Revision av outsourcad verksamhet Vad menar vi

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte Block I 22-23 augusti 2012 Dag 1 Förutsättning för en effektiv styrning Presentation/introduktion Varu- och tjänsteproduktion: Skilda produktionslogiker konsekvenser för styrning Mycket av den kunskap

Läs mer

Nyhetsbrev e-beställningar #1, 2010

Nyhetsbrev e-beställningar #1, 2010 1/9 Datum 2010-03-25 ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Anders Nyström Ert datum Er beteckning Myndighetens kontaktperson för e-beställningar och ekonomichef/upphandlingschef/administrativ chef/ inköpsansvarig

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Statens servicecenter. Lägesrapport april 2013

Statens servicecenter. Lägesrapport april 2013 Statens servicecenter Lägesrapport april 2013 Vad har hänt sedan sist Startade 1 juni målet att säkra produktion och ge kundsupport Idag har vi Ca 100 kunder 6 kunder i produktion med e-beställ 15% av

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

SHARED SERVICE CENTER

SHARED SERVICE CENTER inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 maj 2012 TALARE FRÅN KF Shared Services Christer Jönsson ABB Ingrid Wåhlberg Volvo Business Service Elisabeth Rocke Lönsam koncentration av tjänster för optimerad

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att effektivisera Försvarsmaktens logistik

Åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att effektivisera Försvarsmaktens logistik Sida 1 (7) Åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att effektivisera Försvarsmaktens logistik Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 2007-04-03, Fö2006/2992/MIL, Försvarsmaktens åtgärder

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte Ekonomistyrning Föreläsning 722g39, 2008 Anders Parment anders.parment@liu.se www.andersparment.com Ekonomistyrningens syfte Att få de olika individerna i organisationen att handla i linje med målen för

Läs mer

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Innehåll Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Om uppdraget Skatteverket har ett regeringsuppdrag att följa upp statliga myndigheters anslutning

Läs mer

Förenkla jobbvardagen med HR-tjänster från Aditro. Administration av HR / Lön / Reseräkning

Förenkla jobbvardagen med HR-tjänster från Aditro. Administration av HR / Lön / Reseräkning Förenkla jobbvardagen med HR-tjänster från Aditro Administration av HR / Lön / Reseräkning Visste du att HR-administration utgör två tredjedelar av det totala HR-arbetet? Att HR är en stor och viktig del

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Grundkurs elektronisk handel

Grundkurs elektronisk handel Inbjudan till... Grundkurs elektronisk handel 21-22 oktober 2015 i Stockholm Grundkurs elektronisk handel Syftet med denna kurs är att gå igenom vad elektronisk handel innebär, hur man kan införa e-handel

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42 Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 Sida 2 av 5 SYFTE MED ANVÄNDANDET AV IT I VANSBRO KOMMUN... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 MÅL FÖR ANVÄNDANDE

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Ändring i delegationsordning / attestordning

Ändring i delegationsordning / attestordning RÄTTELSEBESLUT 1 2010-09-30 (Korrigerat 2010-12-20) Dnr EK 2010/43 Ändring i delegationsordning / attestordning Bakgrund 2009-01-01 infördes en ny organisation för gemensam förvaltning och service, under

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning. Outsourcing av vissa ekonomifunktioner inom centrala delar av Stockholms läns landsting, SLL.

Landstingsstyrelsens förvaltning. Outsourcing av vissa ekonomifunktioner inom centrala delar av Stockholms läns landsting, SLL. 1 Outsourcing av vissa ekonomifunktioner inom centrala delar av Stockholms läns landsting, SLL. 2 Bakgrund 2005 sammanförs redovisningsenheterna för två centrala förvaltningar inom Stockholms läns landsting,

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Ytterligare information om Sjunde AP-fonden finns på www.ap7.se, där också Sjunde APfondens senaste årsredovisningar finns tillgängliga.

Ytterligare information om Sjunde AP-fonden finns på www.ap7.se, där också Sjunde APfondens senaste årsredovisningar finns tillgängliga. Bakgrund Sjunde AP-fonden har nöjet att bjuda in er att inkomma med anbud avseende hantering av fondens ekonomifunktion. Fonden efterfrågar en utkontrakterad ekonomitjänst där ni som leverantör ansvarar

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt M O D ELL ÖVER DEN ELEKT R O NISKA UPPHANDLINGS P R O C ESSEN 1 1. Introduktion Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer