Hela denna bilaga är en annons från Arbetsgivarverket VERKET FÖR HÖGSKOLESERVICE KLARAR ANSÖKNINGSTOPPARNA

Transkript

1 E N T I D N I N G O M A T T J O B B A I N O M D E N S V E N S K A S T A T E N # JOBBA STATLIGT MARITIMA MUSEER DIGITALISERAR VÅR MARINA FRAMTID VERKET FÖR HÖGSKOLESERVICE KLARAR ANSÖKNINGSTOPPARNA MATS ODELL OM REGERINGENS IT-POLITIK IT-SPECIAL HET GEODATAUTVECKLING SÄTTER IT-AGENDAN FÖR LANTMÄTERIET STOCKHOLMS UNIVERSITET SATSAR PÅ ÖPPEN KÄLLKOD E-MIGRATION SKA KORTA HANDLÄGGNINGSTIDEN VID ASYL

2 Flexibla lösningar tas bäst fram med flexibla villkor INNEHÅLL Internationella programkontoret 3 Liten myndighet med stort kontaktnät inom IT 4 Stockholms universitet Satsning på egen utvecklingsavdelning för att ge lärare och elever bättre IT-stöd I den statliga sektorn, det vill säga inom myndigheter och affärsverk, arbetar cirka personer med IT-utveckling eller som IT-tekniker. Staten är jämfört med den totala arbetsmarknaden alltså en förhållandevis liten arbetsgivare. Men IT-verksamheten är under jämn och stadig tillväxt. Antalet IT-tekniker och utvecklare har årligen ökat inom staten med drygt 3 procent sedan Utvecklingen går hand i hand med myndigheternas ansträngningar att öka servicenivån och nyttan för medborgare och företag. För att dessa ambitioner ska förverkligas är nya e-tjänster och IT-drivna effektiviseringar helt avgörande. Allt talar för att statens behov av IT-kunnande kommer att fortsätta att öka. Så långt är allt väl. Men undersökningar visar att högskolestudenter ofta tror att statligt arbete innebär mycket krångel och lite inflytande för den enskilda medarbetaren. Den bilden stämmer inte i dagens Sverige. När Arbetsgivarverket förra året bröt ut svaren för den statliga sektorn ur Arbetsmiljöverkets stora arbetsmiljöundersökning, uppgav 81 procent av de statligt anställda att de var nöjda med sin arbetssituation. 76 procent upplevde arbetet som meningsfullt, 75 procent var mycket nöjda med sina arbetstider och så vidare. Säkert finns det också fortfarande många som tror att staten har ålderdomliga och stela regler för förmåner och villkor. Som tidigare VD i Svenskt Näringsliv kan jag med viss sakkunskap hävda att staten, även i jämförelse med stora delar av näringslivet, erbjuder moderna förmåner och villkor. Exempelvis är lönerna sedan många år individuella och det är vanligt med förtroendearbetstid som ger medarbetaren stort inflytande över sin arbetssituation. Förmåner och villkor ska naturligtvis inte underskattas. Men möjlighet till personlig utveckling och meningsfulla arbetsuppgifter brukar väga ännu tyngre vid valet av arbetsgivare. Just i detta hänseende har staten en konkurrensfördel. Staten är den sektor som har högst utbildad personal och arbetsuppgifterna är viktiga och kvalificerade. Kraven på effektivitet och medborgarfokus skapar förändringstryck. Därför är det trist att den statliga sektorn verkar ha svårt att tvätta bort sin stämpel som en grå och byråkratisk koloss. Eftersom vi menar att den bilden inte längre stämmer, tycker vi som statlig arbetsgivarorganisation att det behövs motbilder. Det är därför vi vill låta medarbetare inom ett område med stadig tillväxt inom staten få komma till tals i denna annonsbilaga Svenska Institutet Liten IT-grupp utvecklar tekniskt avancerade lösningar Patent- och registreringsverket Nytt webbaserat ärendehanteringssystem ska öka kvaliteten Livrustkammaren Ordning och reda på bilder i ett digitalt arkiv Verket för högskoleservice Webblösning förenklar för blivande studenter De Maritima Museerna Museerna satsar på personalutbildning Lantmäteriet Gamla tröga system ska bli nya lättarbetade Migrationsverket Handläggningstid för asylärenden kortas med IT Högskoleverket Korta beslutsvägar skapar dynamik Skatteverket Service och e-tjänster är de nya ledorden Göran Tunhammar Ordförande i Arbetsgivarverket och landshövding i Skåne län Intervju med Mats Odell Staten tar ett koncernansvar för IT-utvecklingen PS. Är du intresserad av att se vilka lediga jobb som erbjuds inom staten? Gå till Arbetsgivarverkets webbplats; arbetsgivarverket.se, och klicka på rubriken Arbeta statligt. Där kan du hitta alla lediga statliga jobb och självfallet även de inom IT-området Försäkringskassan Arbetar med hela kedjan, från utveckling till drift av systemen Svenska Kraftnät Med hjälp av övervakningssystem kontrolleras och fjärrmanövreras hela stamnätet JOBBA STATLIGT IN F ORM ATION/K ON TA K T För frågor om annonsbilagan Jobba Statligt kontakta Lars Andrén infomationschef Arbetsgivarverket; lars.andren@arbetsgivarverket.se Text: Per Westergård, Lars Andrén, Göran Tunhammar Foto: Per Westergård, Catarina Biesèrt Grafisk design: Jens Nilsson Webb: arbetsgivarverket.se Kungliga Biblioteket Digital arkivering av ljud och bild stor utmaning Statistiska Centralbyrån Internationellt samarbete inspirerar på hemmaplan 2 20 Kortfakta om statligt arbete Anställda, kännetecken, förmåner och villkor 1

3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Uppdraget är att ge stöd till skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda individer att delta i internationellt samarbete. Det kan gälla allt från internationella samarbetsprojekt inom utbildning och kompetensutveckling till praktik och studier utomlands. Utbyten för ungdomar och lärare är en viktig del av verksamheten. Anders Brouzell, Internationella programkontoret Internationella programkontoret Liten myndighet med stort kontaktnät inom IT För Anders Brouzell innebär arbetet på det Internationella programkontoret att han är delaktig från att en idé till ett utvecklingsprojekt föds till dess att systemet är klart att sjösättas. Arbetet innebär även att han kan kombinera närheten till medarbetarna på kontoret i Stockholm med ett omfattande internationellt samarbete. När Anders Brouzell i början av 2000-talet nästan var klar med sina studier vid KTH blev han lovad ett jobb på ett stort börsbolag. Men den sista dagen i skolan kom samtidigt som den stora IT-kraschen och anställningen inom telekomindustrin förvandlades hastigt till ett arbete där huvuduppgiften var att montera fasadreklam på byggnadsställningar. Kanske var det lika bra. Att arbeta på ett storföretag innebär oftast att man jobbar med en pytteliten detalj utan att kunna se dess betydelse i det stora systemet. År 2002 kunde Anders Brouzell lämna fasadställningarna i och med att han fick ett jobb på Internationella programkontoret. Där är han ensam systemutvecklare och en viktig kugge när det gäller alla datorfrågor. Eftersom vi är en liten myndighet får jag gör allt från att ansvara för nätverket, ta hand om databaser och utveckla helt nya system. Att myndigheten är liten innebär inte att Anders Brouzell känner sig begränsad. I hans arbete ingår det att ha många internationella kontakter. Bland annat ingår han i en arbetsgrupp som ska komma med förbättringsförslag på ett system som EU utvecklat och som Programkontoret i Sverige och alla likande myndigheter inom unionen måste använda sig av. Programkontorets uppgift är att verka för ett ökat internationellt samarbete kring utbildningsfrågor men även att fördela stipendier till svenskar som vill studera eller praktisera utomlands. För att hanteringen av ansökningar ska fungera smidigt har Anders Brouzell utvecklat ett system som gör att en stor del av jobbet sker automatiskt och att de svenska delarna av systemet kan tala med sina motsvarigheter inom EU. Ett arbete som inte bara pågår på kontoret i Stockholm eftersom han också måste bygga upp ett nätverk av utvecklare på liknande myndigheter runt om i Europa. I praktiken sker en stor del av utbytet i ett debattforum på Internet som gruppen skapat, men flera gånger per år träffas de i Bryssel. Att jobba statligt är, enligt Anders Brouzell, inte så annorlunda jämfört med att jobba privat. En fördel som han uppskattar mycket är dock; attityden till småbarnsföräldrar. Jag har varit föräldraledig två gånger under de senaste åren, båda gångerna har jag bara fått uppskattning från min chef. Dessutom är det lätt att kombinera familj och jobb eftersom vi har flexibla arbetstider. Enda nackdelen med att jobba på en liten myndighet är, enligt Anders Brouzell, att det är svårt att göra karriär. Jag kan inte komma högre här, vill jag avancera ytterligare måste jag söka mig härifrån. Men jag tror inte att det kommer att vara några problem att få ett nytt jobb någon annanstans inom statsförvaltningen. Eller inom det privata näringslivet, genom den bredd som jag får här är jag intressant för många arbetsgivare. 3

4 Olika infallsvinklar och öppen källkod driver IT-utvecklingen på Stockholms universitet Klas Lindfors, Stockholms universitet Stockholms universitet satsar på öppen källkod och en egen utvecklingsavdelning för att ge lärare och elever ett bättre IT-stöd. Tack vare teamarbete kan nya lösningar tas fram både snabbare och billigare. 4 Projektledare inom IT Vill du arbeta utvecklande, kreativt och lyhört i en inspirerande kunskapsorganisation? Vi söker dig som vill väva samman verksamhetens behov med IT och som har erfarenhet av inköp, avtal, upphandling och att driva projekt inom IT. Välkommen med din ansökan senast den 24 februari 2009! För mer information om anställningen och om verket, besök vår webbplats på Stockholms universitet är ett av Sveriges största universitet med både utbildning och forskning på högsta nivå. Mer än studenter och medarbetare är verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning. Totalt finns det 50 program och över 1200 fristående kurser att välja mellan. Lärosätet omsätter närmare 3 miljarder kronor varje år. På Stockholms universitets avdelning för IT-utveckling jobbar nio personer. Trots den akademiska omgivningen finns inget krav på att de anställda ska ha examen från någon av lärosätets högre utbildningar. Här är det personliga egenskaper snarare än formell utbildning som gäller, säger Klas Lindfors, en av de anställda som fått jobb med gymnasiekompetens som merit. Genom att vi har olika typer av utbildning, allt ifrån magisterexamen i datalogi till tekniskt gymnasium, kan vi ofta se ett problem ur en mängd olika infallsvinklar. Klas Lindfors har trots sina 26 år hunnit med att göra en mängd olika saker på universitetet. Allt från sommarjobbet på institutionen för dataoch systemvetenskap, anställningen på kundtjänst, uppgiften att sköta UNIX-baserade mejl- och katalogsystem till dagens jobb med ansvar för systemutveckling. Sedan några år tillbaka jobbar Klas Lindfors och hans kollegor på utvecklingsavdelningen i projektform där arbetsgrupper sätts samman efter varje uppgifts behov. När ett jobb är avslutat ändras både gruppsammansättningen och arbetsuppgifterna. Det har gjort att vi hela tiden gör nya saker och att arbetet blir både mer utmanande och varierande. Just nu jobbar Klas Lindfors i en arbetsgrupp som har till uppgift att vidareutveckla universitetets studieinformation. En lösning som även ska fungera ihop med högskolvärldens gemensamma webbportal Studera.nu. Vi lägger ner mycket möda på att få integrationen mellan olika system att fungera. Bland annat ska både lärare och elever kunna komma åt hela universitetets webb med en enda inloggning. Sedan två år tillbaka har Stockholms universitet infört en central läroplattform som kallas Mondo och är ett system som först utvecklades på amerikanska universitet. Plattformen har tagits fram eftersom många amerikanska universitet tröttnade på de kommersiella systemen och ville bygga ett nytt med en öppen källkod. Vi samarbetar därför med en rad universitet i ett flertal länder för att vidareutveckla tekniken. Det finns ingen rivalitet mellan olika skolor och därför är de internationella kontakterna periodvis intensiva. Fördelen med att jobba i team med ständigt varierande uppgifter är, enligt Klas Lindfors, att alla på avdelningen får en bred kompetens och att de blir generalister som kan lära och utveckla varandra. Enda nackdelen är att det är svårt att hitta personer att anställa som har rätt kompetens. Dessutom ställer det stora krav på att vår egen vidareutveckling om vi ska klara av att vara i den tekniska frontlinjen. Jag blev nyligen kontaktad av en rekryterare men jag är inte ett dugg intresserad av att byta, det här är en fruktansvärt bra arbetsplats. Trots att det på Stockholms universitet finns många starka viljor och olika institutioner som inte alltid drar åt samma håll är jag glad att jag får jobba här.

5 Liten IT-grupp tog fram uppmärksammat system för stormöten Som en av de ansvariga för utlåningen av film på Svenska institutet tyckte Marie-Louise Philip Moore att det var lite omodernt att sköta registreringen med hjälp av papperskort i en låda. Idag, många år senare, är hon samordnare för en liten och alert IT-grupp. Svenska institutet är en liten myndighet med 85 anställda i Stockholm och 10 i Paris. IT-gruppen består av 3 personer men har trots det utvecklat lösningar som är tekniskt avancerade och som rönt stor uppmärksamhet. Svenska institutet är beviset på att en liten organisation som vill skapa smarta lösningar mycket väl kan lyckas genom att satsa på medarbetare som gått den långa vägen. Marie-Louise Philip Moore som är samordnare för IT-gruppen har jobbat länge på Svenska institutet men oftast med helt andra uppgifter. Anledningen till att hon har engagerat sig i IT-frågor berodde på att hon i slutet av 1980-talet hade som arbetsuppgift att låna ut svenska filmer för visning i utlandet. För att hålla reda på var filmerna höll hus fick hon en låda med ett antal lösa papperskort till hjälp. Lösningen kändes som stenåldern och jag tänkte att det måste finnas bättre sätt att skapa ordning. Tack vare att jag då var intresserad av IT, även om jag inte kunde så mycket, fick jag vara med och utveckla en databas som kunde hantera utlåningen på ett effektivare sätt. Med tiden växte Marie-Louises intresse och engagemang för IT-frågor och till slut blev hon tvungen att välja; det gamla jobbet eller datorerna. Valet blev IT och det har jag aldrig ångrat. Det har gett mig massor av möjligheter att lära mig nya saker. Inte heller de båda andra i ITgruppen, Jan Viderén och Kristina Eklund, har någon formell IT-utbildning. De har med hjälp av ett stort tekniskt intresse blivit allt mer kunniga och fått ta ett allt större ansvar. Vi har utnyttjat de resurser vi har på ett bra sätt. Vår begränsning är att vi är en liten grupp som inte kan hinna förverkliga alla de idéer vi har. IT-gruppen på Svenska institutet har även uppmärksammats utanför kontoret. Bland annat har Microsoft valt ut dem till att bli en referenskund där deras program används på ett nyskapande sätt. Marie-Louise och hennes kollegor har även fungerat som betatestare för Microsoft Office Communications Server 2007 och Office Communicator i Microsofts RDP-program. Vi blev mycket stolta när vi tillsammans med några av de riktigt stora IT-företagen valdes ut för att testa tekniken, säger Marie-Louise Philip Moore. Svenska institutet har som ledord att vi ska vara öppna, nytänkande, progressiva och omtänksamma. Vi har framförallt tagit fasta på ordet nytänkande. Svenska institutet är en statlig myndighet som ökar omvärldens intresse för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning och vetenskap ska samarbete och långsiktiga relationer med andra länder stärkas. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska och utländska samarbetsparter samt med svenska ambassader och konsulat. PROJEKTET UNIFIED COMMUNICATIONS Svenska institutet driver många olika IT-projekt. Unified Communications är ett av dem vars syfte är att få ner mängden e-post i medarbetarnas vanligtvis överfulla mailboxar, samt att förbättra kommunikationen för användare och på sikt även att minska resandet. Projektet började som ett internt chattsystem men har byggts ut för att göra det användbart även för medarbetare vid kontoret i Paris och de som är på resande fot. Projektet har senare även utvecklats till ett videokonferenssystem. Ledningsgruppen använder systemet varje vecka för att kunna ha ett möte där även chefen i Paris kan närvara. Dessutom används tekniken för att möjliggöra regelbundna stormöten och lunchföreläsningar där hela Paris-kontoret medverkar. Nästa steg är telefoniintegrationen, 10 medarbetare använder just nu tekniken skarpt. En lösning som nominerades till.net Awards Kristina Eklund, Marie-Louise Philip Moore och Jan Viderén Svenska institutet 5

6 Korta konsultuppdrag byttes mot Patent- och Registreringsverkets största utvecklingssatsning Jag hade börjat tycka att konsultjobbet var rätt tråkigt, det var mest korta jobb på olika ställen. Därför nappade jag när erbjudandet kom om ett jobb på Patent- och Registreringsverket. Idag är Patrik Söderberg teknisk projektledare för verkets största utvecklingsprojekt någonsin. Det som lockade honom att byta var möjligheten att få jobba i projektform och att få vara med om allt från kravställning till driftssättning. Det är hos Patent- och Registreringsverket, PRV, som alla kluriga kan skydda sina uppfinningar, varumärken, namn och designidéer. En viktig samhällsfunktion om det ska vara intressant för företag och enskilda att satsa resurser på teknisk utveckling. För att hantera den stora mängd patentansökningar som kommer in till verket har det länge funnits datorstöd. Men de lösningar som finns är utvecklade för många år sedan och är krångliga och tidsödande. Därför fick verkets utvecklingsavdelning ett uppdrag att utveckla ett helt nytt webbaserat system där både användarvänlighet och funktionalitet var prioriterade områden. För att säkerställa att det nya systemet, som fått namnet Pandora, blir ett bra stöd i arbetet har utvecklingsarbetet skett i nära samarbete med användarna. Redan på ett tidigt stadium tas skisser och prototyper fram som testas av berörd personal och de får sedan medverka under hela processen fram till dess att systemet är färdigt. För att få bästa möjliga användbarhet har PRV anställt Helena Fägerström. Jag är användbarhetsdesigner och har som sådan en alldeles egen roll på verket. Det är min uppgift att föreslå hur arbetet ska läggas upp för att systemet ska bli så lättanvänt som möjligt. Det innebär att jag tidigt i projektet, och i nära samarbete med projektledaren, gör en första skiss och sedan är med hela vägen till dess att de sista detaljerna är designade. För Patrik Söderberg som tidigare varit utvecklare i arbetsgruppen men som nu är teknisk projektledare är målet med arbetet tydligt. Det handlar om att ersätta ett gammalt osmidigt system med ett som gör att handläggarna ska kunna jobba rationellt. Hittills har alla tvingats använda sig av flera olika system utan koppling. Hittade man en uppgift i ett system men behövde den i ett annat fick man skriva ner informationen på en lapp för att sedan föra in uppgiften i nästa. Nu vill vi ha ett webbaserat system där allt hänger ihop. PRV:s datorsystem är stora och komplicerade och därför måste utvecklingsarbetet ske stegvis. Pandora är därför ett paraply för ett flertal funktionsblock varav det första driftsattes Eftersom vi hör till myndigheten som även är beställare finns det ett nära förhållande mellan kravställare och utvecklare, säger Patrik Söderberg. Eftersom vi är med från det att kraven börjar formuleras kan vi gemensamt hitta vägar som gör utvecklingsprocessen smidig. Arbetssättet gör att vi kan överbrygga det gap som ofta finns mellan beställare och användare, säger Helena Fägerström. För Helena innebär det att hon på ett tidigt stadium gör enkla skisser för hur systemet ska fungera för användarna. I senare skeden, när prototyper börjar växa fram, gör hon användaranalyser för att inte bygga in fel som sedan är svåra att åtgärda. Det finns en fördom att det är tungrott att jobba på en myndighet men jag tycker att vi har skapat en organisation som är lätt att arbeta i. Både Patrik och Helena har lång erfarenhet av att jobba med utvecklingsarbete både som anställda och som konsulter. Jag blev färdig som systemvetare år 2000 när IT-branschen var som hetast. Då fick jag jobb på ett flashigt företag där det pumpades in pengar. När jag anställdes var det 100 personer som jobbade på företaget, ett par år senare när branschen hade kraschat var vi fyra kvar. Arbetet bestod till slut mest av korta konsultuppdrag och var ganska tråkigt. I januari 2006 började Patrik på PRV och de korta uppdragen ersattes av projektjobb med möjlighet att påverka hela kedjan från kravställning till design, utveckling, driftsättning och till sist även ansvara för problemsökning. Men jobbet är inte allt. Här har jag en rad bra förmåner. Sju veckors semester, full övertidsersättning och marknadsmässig lön är bara några. Trots att jag är ensamstående pappa har jag inga problem att kombinera barnens behov med jobbet som teknisk projektledare. Arbetsgivaren har full förståelse för att man måste hämta barn tidigt ibland. Helena Fägerström och Patrik Söderberg, Patent- och Registreringsverket Patent- och registreringsverket, PRV, ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Genom myndigheten går det även att byta personnamn och skaffa utgivningsbevis för tidskrifter. PRV erbjuder uppdragstjänster och kurser inom alla områden och ska främja tillväxt och ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Tillhandahållandet av effektiva immateriella skyddsrätter är ett viktigt instrument för en sådan tillväxt. Pandora är ett nytt webbaserat ärendehanteringssystem för Patentavdelningen. Systemet ska ersätta gamla lösningar utan flexibilitet som är svåra att arbeta med. Syftet med Pandora är att öka effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i hela ärendehanteringsprocessen. Dessutom ska arbetsmiljön för medarbetarna förbättras och kunderna få en bättre service. Systemet är baserat på modern teknik som är möjligt att vidareutveckla och underhålla. Mål är att skapa en effektivare ärendeprocess genom att information registreras så tidigt som möjligt och att det endast ska behöva ske en gång. Genom att införa ett processtöd ska även antalet fel i hanteringen bli färre. För att Pandora ska bli ett bra stöd i arbetet tas systemet fram i nära samarbete med användarna, tidiga skisser och prototyper testas av berörd personal. Användarna medverkar under hela processen, från kravspecificering till färdigt system. På grund av projektets omfattning har arbetet delats upp i olika funktionsblock som kravspecificeras, utvecklas och driftsätts separat. Pandora införs därför stegvis, de första funktionsblocken driftsattes under våren 2007, ytterligare ett under 2008 och det tredje steget har påbörjats. 6

7 Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Är ditt nästa jobb statligt? Söktjänsten underlättar både för dig som har en tydlig karriärplanering inriktad på staten och för dig som kanske undrar om det finns statliga jobb som passar just din kompetens och dina erfarenheter, Sök, testa och se! Skatteverket har fått flera utmärkelser som Sveriges bästa myndighetssajt! Vi ligger i framkant när det gäller e-förvaltning och erbjuder en arbetsmiljö som präglas av flexibilitet och kreativitet. Vi har utmaningar för dig! Vill du veta mer? Besök oss gärna på: skatteverket.se THistoriskt arv blir digitalt Nu vet vi var vi har alla våra bilder. Och att Tre museer - en myndighet. Livrustkammaren är ett statligt museum med lokaler i Kungliga Slottet. Museet utgör tillsammans med Skoklosters slott, Hallwylska museet och Enheten för konservering & foto en egen myndighet. Myndighetens namn är Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Vart och ett av de tre museerna bildar egna enheter men det gemensamma uppdraget är att utifrån sina samlingar utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. de är säkert lagrade. Karin Nilsson på Livrustkammaren är stolt över hur de museer som hon jobbar för har löst problemet med hur digitala bilder ska hanteras. Och hon är inte ensam, hennes bildhanteringsprojekt har pekats ut som ett föredöme för hela museivärlden. Karin Nilsson kommer inrusande till Livrustkammaren med en barnvagn i släptåg. Egentligen är jag föräldraledig. Till 98 procent. Hon skrattar och säger att hon inte borde vara på jobbet. Hon har ingen tvåprocentig tjänst, men hon kan inte riktigt hålla sig borta. Att hon brinner för sitt jobb är ingen tvekan. Efter ett snabbt blöjbyte får Valter, fyra månader, åka vidare i sin vagn, denna gång i sällskap med sin barnvakt. Samtidigt börjar Karin med iver berätta att hon är kulturvetare och därför inte gillar att hålla på med kodning. Den typen av jobb lägger hon ut på andra som kan det bättre. Själv vill hon jobba med de frågor som en gång fick henne att söka sig till museet. Min uppgift är att binda samman vår kärnverksamhet, som är våra samlingar, med IT. Vi är precis färdig med ett projekt som handlar om att systematisera hela hanteringen av våra fotografier. Ett arbete som gäller hela den myndighet som Karin Nilsson arbetar för och som har det långa och besvärliga namnet; Myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Digitala bilder är inte ett problem enbart för Karin Nilssons arbetsplats, alla museer brottas med frågan om hur de bäst ska lagras för att vara både lätt åtkomliga och säkert förvarade. En av de åtgärder som Karin Nilsson, tillsammans med sina kollegor, genomfört är att skapa ett system för hur bilder ska döpas och förses med metainformation. Om digitala bilder inte har försetts med metadata, information som finns inbäddad i bildfilen, kommer det att leda till ett kaos som gör att vi aldrig kan veta om de bilder vi har är original eller kopior. Om vi överhuvudtaget kan hitta dem. Karin Nilsson, Livrustkammaren Lika viktigt är det att säkerställa att de lagras på ett säkert sätt. Lösningen för Livrustkammaren och de andra museerna inom myndigheten var att köpa lagringskapacitet av ett privat företag som garanterar att de sparar allt i fem generationer. Nu behöver jag inte längre vara orolig för att våra bilder ska försvinna, inte heller att de kopieras och sparas om i en sämre kvalitet. De bilder som hämtas från arkivet är alltid originalet och det går inte att ersätta dem med en version som har förändrats på något sätt. Huvudsyftet med projektet var att ta ett helhetsgrepp för de digitala bilderna men de analoga följde med av bara farten. Nu vet jag att vi har exakt glasnegativ. Arbetet med att skapa ett säkert bildhanteringssystem har lyfts fram som ett föredöme av Christina von Arbin, museikoordinator som på regeringens uppdrag utrett bland annat museernas föremålshantering. Vi var sammanlagt sju stycken som arbetade under ett år med att bland annat inventera alla bilder, dra upp riktlinjer för klimatarkiv för analoga bilder och för ett digitalt bildarkiv. Allt gjorde vi processbaserat för att kunna skapa ett bra arbetsflöde mellan olika aktören inom myndigheten. Det är också det helhetsgreppet vi fått uppmärksamhet för. En fråga är helt onödig att ställa under intervjun, den om Karin Nilsson trivs på sitt jobb. Hon som borde vara hemma sprudlar av entusiasm både när hon berättar om sina bilder och om Karl den XII:s värja som finns i museets samling. Jag har aldrig tyckt att statlig verksamhet är mossig. Trots de historiska vingslagen som finns på ett museum har vi en väldigt framtidsinriktad verksamhet. Dessutom är det skönt att slippa jobba med fokus på nästa kvartalsrapport. Jag tycker bättre om att jobba med eviga värden och för att göra våra samlingar tillgängliga för alla. Där kommer IT att få en stor betydelse. Karin ser fram emot att komma tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten och hon tror att det kommer att fungera att kombinera arbete med föräldraskap. Vi har en jämställdhetsplan som säger att alla möten ska läggas mellan nio och tre, allt för att vi småbarnsföräldrar ska kunna hinna med att hämta på dagis. 7

8 Verket för högskoleservice är en myndighet som har till uppgift att ge service till framförallt universitet och högskolor. Några av arbetsuppgifterna är att se till att studenter kan söka och bli antagna till universitet och högskolor, bedöma utländska betyg samt att ansvara för upphandlingar. Vid myndigheten arbetar cirka 120 personer. Vägen till högre utbildning Kristina Leve, Verket för högskoleservice går via Kristinas IT-projekt 99 procent av alla studenter söker numera till universitet och högskolor via Internet. Att det fungerar beror på den webblösning som Kristina Leve på Verket för högskoleservice, VHS, har varit med om att ta fram. Utmaningen har varit att skapa ett system som klarar fyra extrema prövningar varje år, dagarna när alla lämnar sina ansökningar och de dagar när alla förhoppningsfulla ska kontrollera om de kommit in på utbildningen. Nästan alla som under de senaste åren har sökt till något av Sveriges universitet eller högskolor har gjort det med hjälp av ett projekt som Kristina Leve ansvarar för, ett system som gör att alla både kan ansöka och kontrollera om de blivit antagna via webbportalen Studera.nu. Verket för högskoleservice fick år 2000 i uppdrag att ta fram en effektiv och lättanvänd teknik för att hantera den stora mängd ansökningar som varje år lämnas in. Då var Kristina Leve student på KTH och hade ett år kvar till en dataingenjörsexamen. Till VHS kom hon 2003 där hennes arbetsuppgift till en början var att utveckla webben men hon blev snabbt involverad i det projekt som hon idag leder. Totalt kostade det 200 miljoner att utveckla det javabaserade systemet och det var när det stod klart ett avancerat system i teknisk framkant. Fortfarande är lösningen modern och dessutom lägger VHS varje år ner mellan miljoner kronor på vidareutveckling. Sedan ett år tillbaka är Kristina Leve både teknisk förvaltningsledare och processledare för hela arbetet som innebär att hon varje år ansvarar för tiotalet utvecklingsprojekt. Ett av de områden som prioriteras just nu är att förbättra prestandan på webbsidan. Vi har fyra extrema belastningstoppar varje år, det är vid de två tillfällen då alla ansökningar ska 8 vara inne och när alla sökande ska kontrollera om de har kommit in, säger Kristina Leve. Det är inte möjligt att dimensionera systemdriften under hela året efter dessa toppar och därför måste vi hitta lösningar som gör att våra servrar inte brakar ihop när de behövs som bäst. Kristina Leve delar jobbet med en kollega på VHS medan det faktiska utvecklingsarbetet sker vid Umeå universitet. Min del är att beställa och följa upp projekten och att fundera på strategier för framtiden. Vi vill se över arkitekturen för att vi snabbare ska kunna leverera fungerande lösningar. För att komma dit måste vi jobba med mindre byggstenar där vi kan ställa krav och testa samtidigt. Om vi kan slippa verifiera hela systemet varje gång vi skapar något nytt kan vi snabbare reagera på användarnas behov. Trots att webbplatsen bara funnits i tre år har det blivit en succé, 99 procent av alla ansökningar till högre utbildning lämnas in den vägen. Det är långt över de mål som vi hade initialt. Att nå till hundra procent är inte möjligt, det finns alltid sökanden som inte har tillgång till en dator eller av andra skäl inte kan använda tjänsten. Huvudsaken är att flertalet ansökningar kan rinna igenom systemet utan att de ska behöva hanteras manuellt. Med ett varumärkesskydd kommer du längre. Med några år på nacken fungerar systemet nu allt bättre och både kunderna, universiteten och högskolorna, samt de som söker en utbildningsplats är nöjda. Webbplatsen Studera.nu har blivit ett nav för att se olika utbildningsalternativ, anmäla sig och kontrollera om man kommit in. Att VHS är en statlig myndighet var inget Kristina Leve egentligen tänkte på när hon anställdes. Då var det att få ett jobb överhuvudtaget som var det viktiga. Hon blev färdig med sin utbildning 2001, ett år då situationen liknar den vi nu upplever; företagen sa upp långt fler än vad de anställde. Jag lyckades få ett par anställningar men båda företagen gjorde konkurs inom några månader. När jag väl hamnade på VHS insåg jag värdet av att jobba statligt under dåliga tider. Trots tryggheten på VHS sökte sig Kristina Leve för ett par år sedan åter till den privata sektorn. Under ett knappt år jobbade hon på ett kommersiellt företag, en tid som fick henne att sakna en hel del av arbetsvillkoren på VHS. Det sägs ofta att statliga myndigheter är byråkratiska och långsamma men jag tycker inte att det stämmer. Däremot är de beslut som styr vår verksamhet ofta genomtänkta och alla anställda har stora möjligheter att vara med och påverka. På privata företag fattas ofta besluten över huvudet på de anställda, deras uppgift är enbart att få jobbet gjort. Förankringen har dock en baksida; en stor mängd möten. Men det är ett pris man får ta för att få vara med i beslutsprocessen. I övrigt tycker Kristina Leve inte att det är någon stor skillnaden mellan statliga och privata arbetsgivare. En skillnad, och en av de saker som Kristina Leve idag uppskattar, är den öppenhet som finns mellan myndigheter. Om jag får ett problem som jag inte kan lösa finns det alltid någon som jag kan ringa och fråga. Som privatanställd finns inte den möjligheten, de som skulle kunna svara är mina konkurrenter. Här slipper jag dessutom att jaga debiterbara timmar, det enda som räknas på en myndighet är att vi ska skapa något som har en samhällsnytta.

9 ANNONS ANNONS IT-utvecklare visualiserar vår maritima historia De maritima museerna är Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i Stockholm samt Marinmuseum i Karlskrona. Deras gemensamma uppgift är att verka för att Sveriges maritima kulturarv hålls levande. Dit räknas alla mänskliga aktiviteter som skett på havet eller som påverkats av havet och dess närhet från familjeutflykter i ekan till marinens uppdrag under kalla kriget. Från stormaktskrig till glömda skeppsvrak på havets botten. Besökarna på museerna är många, flest har Vasamuseet som lördagen den 25 april 2008 hade den 15-miljonte besökaren sedan det nya Vasamuseet öppnades Utsikten borde nästan vara skattepliktig! Andreas Gidlöf är entusiastisk. Men inte främst för allt det vackra utanför fönstret och möjligheten att stoppa tårna i Djurgårdskanalen under lunchen. Det är bara ett plus. Bäst är att hans arbetsuppgifter på de maritima museerna är så varierande. Den ena dagen kan vara förlagd till serverrummet och nästa till havs där en kamera behöver en 3G-uppkoppling för att en vrakdykning ska kunna direktsändas på hemsidan. I ett litet gult hus på en höjd mellan Sjöhistoriska museet och Djurgårdskanalen ett stenkast från centrala Stockholm jobbar Andreas Gidlöf. Platsen är enligt honom så vacker att han gärna jobbar extra hårt gråa vinterdagar. Detta för att kunna unna sig några riktiga långluncher under sommaren. Att ha friheten att själv bestämma när jag ska arbeta är en anledning till att jag gillar mitt jobb. Det betyder bland annat att jag kan bada fötterna i kanalen varma sommardagar utan att ha dåligt samvete. Huvudsaken är att jag gör det jag ska. Inte när jag gör det. Jobbet är att hjälpa de maritima museerna, Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i Stockholm samt Marinmuseet i Karlskrona, med all typ av datorhantering. Viktigast för museerna just nu, som har havet som en sammanhållande länk, är att få den nya serverhallen att fungera men även att utveckla lösningar för att digitalisera hundratusentals bilder, ritningar och dokument. Eftersom IT-avdelningen är liten kan ingen vara specialiserad inom ett område utan Andreas och hans kollegor måste klara av att hantera en mängd olika problem. På museet finns allt från forskare som kräver avancerade datorlösningar till utställningssnickare som främst behöver en dator som ett kompletterande hjälpmedel. Det gör att jobbet blir både varierat och spännande. Ibland får jag lösa problem i ser- Andreas Gidlöf, Maritima museerna verhallen, andra dagar är jag med och tar fram lösningar med andra museer eller hjälper någon som inte får sin e-posthantering i mobilen att fungera. Andra arbetsuppgifter kan även vara att hjälpa en forskare att utveckla teknik som gör det möjligt för dem att laserscanna i tre dimensioner. En stor del av Andreas Gidlöfs arbete sker bakom kulisserna men i takt med att museerna har börjat använda nya pedagogiska hjälpmedel är även hans arbete på väg att förändras. Numera blir han därför allt oftare anlitad som teknisk rådgivare när en ny utställning ska byggas. Det har kommit massor med ny och spännande utställningsteknik, det är min uppgift att vara uppdaterad på vad som finns och att köpa in det som behövs. När jag jämför mitt jobb med kompisar som jobbar för privata företag slås jag av att jag är betydligt friare. Många tror att det finns mycket byråkrati inom staten men på vår nivå är arbetet väldigt prestigelöst och alla ställer upp för varandra och delar på både roliga och tråkiga arbetsuppgifter. När Andreas Gidlöf för fyra år sedan kom till de maritima museerna var han orolig att han snabbt skulle tröttna och att det inte skulle finnas utrymme att utvecklas. Idag är oron borta, jobbet har visat sig vara mer utmanande än vad han vågade hoppas. En fördel är att museerna satsar stora resurser på att vidareutbilda all personal. Att Andreas hamnade på de maritima museerna var en slump men idag är han mycket nöjd. Tryggheten, massor av arbete men ofta utan hets, ett bra arbetsklimat där det är högt i tak och där ingen behöver vara rädd att göra ett misstag är några av förklaringarna till att Andreas Gidlöf trivs och vill stanna. Dessutom tycker jag om att vara på Vasamuseet bara för att känna doften av skeppet. 9

10 Lantmäteriet är den myndighet i Sverige som har samordningsansvar för geografisk information, fastighetsindelning, det geodetiska referenssystemet och som fastställer ortsnamn. Några av uppgifterna är att hjälpa till med att ändra markgränser, registrera mark i fastighetsregistret och ta fram kartor över olika områden. Projektet Elips Elips är Lantmäteriets storsatsning som ska lägga grunden till framtidens tjänstebaserade geodataförsörjning. Tillsammans med kommuner, näringsliv och myndigheter ska Lantmäteriet göra geodata mer lättillgängligt och lättanvänt - samtidigt som hanteringen blir mer effektiv. Elips har också som mål att kostnaderna för att producera geodata ska sänkas. Det vill Lantmäteriet åstadkomma genom att skapa ett enhetligt system för att samla in, lagra och distribuera information. Då kan kvaliteten på informationen höjas, dubbelarbete undvikas och kostnaderna för hantering minskas. Det kräver ett nytt gränssnitt som ska fungera oberoende av de tekniska systemen hos de som ska hämta och lämna information. De nya systemen ska i största möjliga utsträckning byggas med program med öppen källkod. Elips består av grundstenarna: samverkan, enhetlig process, enhetlig lagringsmiljö, löst kopplade verksamheter, geodata som verk samhets objekt och SOA, tjänsteorienterad arkitektur. Åsa Åstrand och Per Hedén, Lantmäteriet Lantmäteriet möter het geodatatrend med nya system Vi står mitt i en omvälvande teknikförändring där vi ska ersätta en stor del av våra system med nya smarta lösningar. Pär Hedén som är programledare på Lantmäteriet gillar de gamla systemen, som i vissa fall har sitt ursprung från 1970-talet, men idag är uppgiften att bit för bit riva dessa och ersätta det med något nytt. Utmaningen är stor eftersom Lantmäteriet var en av de första myndigheterna att lagra information storskaligt i datorer. Lantmäteriet är en av Sveriges mest datortunga myndigheter. Uppdraget att rita kartor, hålla koll på informationen om landets alla fastigheter och en lång rad andra uppgifter har allt sedan tidigt 1970-tal tvingat myndigheten att ligga i den tekniska frontlinjen. Många av de system som används idag har ett ursprung i de första egenutvecklade lösningarna. Här finns alla system som tänkas kan, säger Pär Hedén som är programledare för ett av de större IT-relaterade utvecklingsprogrammen i myndighetens historia. Det är hans uppgift att leda arbetet med att riva allt det gamla och ersätta det med nya moderna och mer lättarbetade system. För närvarande arbetar omkring 60 personer aktivt i projekten. Alla som är intresserade av IT blir begeistrade när de kommer hit och inser vilken tekniskt intressant arbetsplats detta är. Pär Hedéns program har fått namnet Elips och består av fem delprojekt med lite olika fokus. Gemensamt för dem är att de ska göra Lantmäteriet redo för en ny tid där kraven från samhället och kunder på att snabbt få tillgång till information hela tiden ökar. Framtiden har plötsligt blivit väldigt spännande. Google Earth, Eniro och Hitta.se är bara några exempel på hur geodata kan användas på ett nytt sätt och som dessutom är begriplig för alla, säger Åsa Åstrand som är projektledare för ett av de fem delprojekten. Åsas uppgift är att utveckla ny teknik för att hantera den stora mängd geodata som redan finns och som hela tiden skapas. Vi ska bygga en teknisk lösning som gör att vi kan utbyta information med andra utan att behöva ställa krav på vilken typ av system de använder. 10 Arbetet med att byta de tekniska systemen är ett prioriterat arbete vid huvudkontoret i Gävle. Att fortsätta med det gamla är inget alternativ. En stor del av den personal som en gång utvecklade systemen är på väg att pensioneras och riskerna att information ska försvinna ökar. Dessutom ställer EU nya krav på att myndigheten ska kunna leverera information med en definierad struktur bland annat av miljömässiga skäl. I takt med att allt fler äldre medarbetare går i pension, samtidigt som Lantmäteriet fortsätter att utveckla verksamheten, har de som vill satsa på att göra karriär nu ett gyllene tillfälle. Arbetet är dessutom inne i en spännande fas, säger Åsa Åström. Det enda som är tråkigt är att jag inte hinner åka på några utlandsuppdrag längre. Hittills har Åsa varit ute på ett tiotal utlandsuppdrag i ett flertal länder. Ett utlandsjobb på Lantmäteriet kan vara från några dagar till flera år. För Åsas del har det oftast handlat om att var ute några veckor och då hjälpa till med att bygga upp kompetens för att värdlandet sedan ska kunna komma igång med att samla in, lagra, och hantera geodata. Att hjälpa länder med att bygga upp ett fungerande fastighetssystem är en viktig del av fattigdomsbekämpningen, säger Pär Hedén. Den som kan visa att han eller hon äger en fastighet har även möjlighet att belåna den, det har visat sig vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen och skapa utveckling. Lantmäteriets verksamhet utomlands är omfattande, just nu är man delaktig i projekt i bland annat delar av Afrika, i flera länder på Balkan och i Asien. Enligt Pär Hedén är det inte bara teknikskiftet som gör att han trivs på jobbet. Den stora fördelen, ur ett privat perspektiv, är de förmåner som anställda med barn har. Att vi som statligt anställda får 90 procent av lönen när vi är föräldralediga är bra men framförallt uppskattar jag att attityden mot småbarnsföräldrar är grymt bra. Jag har även möjligheter att jobba hemifrån, vilket underlättar.

11 Med projektet e-migration ska handläggningstiden för asylärenden kortas Under en stor del av 2008 har 5 grupper med totalt 35 anställda på Migrationsverket fått möjlighet att fundera på hur de vill att verket ska arbeta i framtiden. Målet är att skapa ett arbetssätt som både är effektivare och som ger en snabbare handläggningstid. I fokus finns användbarhetsfrågorna som har fått högsta prioritet. IT är ett viktigt redskap men får inte bli ett självändamål, säger Lena Olsson Kihl på Migrationsverkets IT-avdelning. Grupperna har haft till uppgift att skissa hur både de interna processerna och de sökandes väg genom systemet skulle kunna se ut år En av idégivarna bakom storsatsningen är Lena Olsson Kihl. För drygt 20 år sedan började hon arbeta på en flyktingförläggning och jobbade därefter som informatör innan hon för tre år sedan fick en anställning som kravanalytiker på IT-avdelningen. Jag blev intresserad av IT och framförallt användbarhetsfrågor när jag för tio år sedan var med och utvecklade vårt intranät. Då insåg jag hur viktigt det var för effektiviteten att systemet anpassades till användarna och inte tvärtom. Men då hade jag inte ord för att förklara vad jag menade. För att hitta de lösningar Lena Olsson Kihl anade sig till började hon vid sidan om sitt ordinarie arbete att studera. Under ett antal år blev det datorutbildningar vid både Uppsala och Linköpings universitet som till sist resulterade i en magisterexamen i teknik, design, kommunikation och mer konkreta idéer om hur jobbet ska organiseras för att människa och datorer ska bli ett väl fungerande team. Jag vill att vi ska utveckla verktyg som stöttar arbetet och gör att vi kan vara effektiva i vardagen. Men det gäller att ha användarna i fokus och inte tekniken. Lyckas vi med det kommer vinsten att bli stor för alla i verksamheten. Lena Olsson Kihl har fått gehör för sina idéer hos myndighetens ledning. Inte minst genom projektet e-migration som engagerat alla delar av organisationen för att skapa ett nytt arbetssätt. Idén bakom upplägget är att hämta kunskap från medarbetarna eftersom de vet bäst var problem och flaskhalsar uppstår. Nästa steg i processen är att bryta ner visioner och Lena Olsson Kihl, Migrationsverket mål till konkreta projekt. Först då kommer det att bli intressant att diskutera vilka verktyg som krävs. IT kommer med stor säkerhet att vara en viktig del av lösningen men inget självändamål. Det har funnits en viss oro att de medarbetare som varit engagerade ska undvika lösningar som effektiviserar arbete av rädsla att de ska förlora jobbet. Vi kan inte se några sådana tendenser. Alla anställda vill vara effektiva men kan hindras av att de arbetsrutiner eller IT-verktyg som de har idag inte är helt ändamålsenliga, eller att IT-stöd saknas. Även om visionerna är skrivna med sikte på år 2011 så kommer Migrationsverkets medarbetare inte att behöva vänta så länge med att få nya arbetssätt och verktyg. Under året kommer de första resultaten av arbetet men hela förändringsprocessen kommer att ta flera år. Vår ärendehantering kommer att bli mer elektronisk och vi ska utveckla våra e-tjänster. Till glädje både för de anställda och alla sökande. Vi kommer också att få ett gemensamt ärendehanteringssystem, istället för många olika system som vi har i dag. Det är även spännande med de internationella frågeställningarna, om vi ska lyckas med e-tjänster för de sökande måste vi förstå kulturella skillnader, till exempel hur datorer och telefoni används i andra länder. För Lena Olsson Kihl har utbildningen om interaktionen mellan människa och dator gett resultat. Det är jätteroligt att ledningen avsätter så stora resurser för att skapa ett nytt arbetssätt, det är inte självklart att frågor om användbarhet får så mycket tid av den ordinarie verksamheten som den fått göra här. Nu kan vi satsa på att först se vilken verksamhet vi vill ha, först därefter funderar vi på vilket IT-stöd vi behöver. Det är min övertygelse att det här är ett arbetssätt som lönar sig. Migrationsverket ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap. Migrationsverket har också del i frågor som rör mottagandet i kommunerna av asylsökande som fått uppehållstillstånd och för samverkan och samordning mellan de myndigheter som berörs. Det är Migrationsverkets uppdrag att vara den sammanhållande länken i svensk migrationshandläggning. e-migration Migrationsverket vill med projektet e-migration skapa en e-förvaltning där modern teknik används för att effektivisera verksamheten. Idag har varje verksamhetsområde olika system och användargränssnitt vilket leder till ett onödigt komplicerat och tidskrävande arbetssätt. E-migration ska leda till att verksamhetsområdena samordnar sina arbetssätt och rutiner i högre grad än i dag, ett gemensamt ärendehanteringssystem och en elektronisk ärendehandläggning. Idag måste många ansökningshandlingar skickas fram och tillbaka vilket gör att handläggningstiderna tar onödigt lång tid. Genom projekt e-migration ska den sökande själv få möjlighet att fylla in sin ansökan och hålla koll på sitt ärende via Internet. Förhoppningen är att det ska ge en bättre service, bidra till kortare handläggningstider och ge en ökad tillgänglighet. 11

12 Med Marias system blir Sverige mer dynamiskt Efter tio år som konsult hoppar Maria Malmström av för att bli statligt anställd på Högskoleverkets IT-avdelning. Man kan tro att det är tungrott att jobba på en statlig myndighet men här på Högskoleverket är det korta beslutsvägar och man är mycket lösningsorienterad i sina beslut. Maria Malmström kommer inom kort att börja sin anställning på Högskoleverket. Men hon vet redan vad som väntar henne. Hon har redan varit där i två år som konslut. För mig är det här en arbetsplats som ger mig positiva känslor, redan från första stund kändes det i väggarna att det är en bra stämning mellan medarbetarna. Därför var valet enkelt för Maria Malmström när möjligheten till fast anställning på Högskoleverket dök upp. Jag var sugen på att byta jobb men ville inte gå till ett annat konsultföretag utan var intresserad att prova på att arbeta på en IT-avdelning. Här får jag lika bra arbetsvillkor som hos en privat arbetsgivare och jag tycker det är intressant att arbeta med en verksamhet som stödjer och inspirerar utvecklingen hos universitet och högskolor. Under de två åren som Maria Malmstöm har varit på Högskoleverket har hon jobbat i många olika roller varav projektledare, testledare och kravställare är några. Fördelen med att jobba i en liten organisation är att man har varierade uppgifter och att man får jobba nära verk - samheten. Dessutom uppskattar Maria Malmström att Högskoleverket ligger i den tekniska framkanten. Här finns en vilja att hålla koll på trender inom IT-sektorn för att se vad som kan vara till fördel för myndigheten och vad som man bör avvakta med. Marias huvudsakliga uppgift har varit att ta fram ett ärendehanteringssystem som används vid bedömning av vilken Maria Malmström, Högskoleverket svensk examen en utländsk universitetsutbildning motsvarar. Handläggarna måste för dessa ärenden hantera stora mängder med betygsdokument. Tidigare fanns allt i ett pappersarkiv vilket gjorde att det tog tid när man ville hämta fram information från tidigare bedömningar. Nu finns möjlighet att direkt få fram alla relevanta dokument i datorn. Studenterna kan även följa sitt eget ärende via webbplatsen. Världen krymper och möjligheten att omsätta kunskaper på nya arbetsmarknader är centralt för öppna och dynamiska samhällen. Man kan faktiskt säga att Maria bidrar till den dynamiken. Högskoleverket är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Högskoleverket ska bidra med underlag som kan användas för att förändra, förbättra och förnya verksamheten inom högskolesektorn och att genomföra tillsyn av universitet och högskolor för att säkerställa studenternas rättssäkerhet. IT-centrum söker programmerare och systemadministratör.. enligt siffror från SCB Läs mer om oss på webbplatsen! SCB, Stockholm SCB, Örebro IT-centrum på Karolinska Institutet i Solna arbetar bland annat med utveckling, drift och underhåll av Karolinska Institutets gemensamma IT-system, samt ger rådgivning, stöd och utbildning till användare av dessa system. Kvalitet är vårt nyckelord, och vi fäster stor vikt vid att kontinuerligt kompetensutveckla vår personal och stödja varandra i det dagliga arbetet för att möta de krav som ställs. För rätt person/er finns stora utvecklingsmöjligheter på IT-centrum. Vi söker fler kompetenta medarbetare som vill arbeta i vårt dynamiska gäng. Just nu behöver vi en programmerare och en systemadministratör. För mer information om de lediga tjänsterna på IT-centrum och hur du söker dem, besök vår webb: Karolinska Institutet eftersträvar en jämn könsfördelning inom samtliga anställningar. Vi sätter också värde på de kvaliteter som etnisk och kulturell mångfald kan tillföra verksamheten. 12

13 Min Sida är Skatteverkets nya portal mot medborgarna. Den ska på sikt ge medborgarna möjlighet att sköta alla sina ärenden mot Skatteverket med endast en inloggning och erbjuda en överskådlig bild över Skatteverkets elektroniska tjänster. Den första versionen av Min Sida driftsätts under våren 2009 och kommer att innehålla en översikt över flyttärenden och en meddelandefunktion. Utvecklingen av Min Sida kommer att ske successivt utifrån medborgarnas behov och Skatteverkets interna förutsättningar. Målet är att underlätta för medborgarna att själva uträtta sina skatteärenden på webben. Carl Sjöberg och Agneta Virsberg, Skatteverket IT-utveckling på Skatteverket när serviceanda blir till tekniska lösningar Skatteverket är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Från och med 2008 är det också Skatteverket som bevakar statens fordringar. Skatteverket finns på ett 100-tal orter i landet och har anställda. Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. En gång i tiden var Skatteverket synonymt med en stel myndighetskoloss. Idag är inställningen en annan; service och e-tjänster är de nya ledorden. Agneta Virsberg och Carl Sjöberg är två av de IT-utvecklare som har till uppgift att förenkla för alla som vill använda Internet för att hålla koll på sina skatteärenden. Alla har väl någon gång, hur ärligt vi än har deklarerat, blivit lätt kallsvettiga när det har kommit ett brev från Skatteverket. Det var myndigheten som stod för kontroll och som gav en känsla av osäkerhet. Skatteverket av idag vill ha en annan relation till medborgarna. Alla ska självfallet fortfarande betala rätt skatt men kontakten och kommunikationen ska anpassas till mottagarna. Service till medborgarna är därför numera ett prioriterat område. En del i förändringen är att göra det lättare att komma i kontakt med myndigheten bland annat genom en rad nya e-tjänster. Agneta Virsberg och Carl Sjöberg är två av myndighetens projektledare som har hamnat på sina respektive jobb trots att de har helt olika bakgrunder. Agneta Virsberg är ekonom och har gått en lång och lite krokig väg. Efter att ha avslutat en ekonomutbildning fick hon en anställning på Skatteverket och fick där möjligheten att genomgå en tvåårig intern kurs för att bli landskanslist, en av de bästa utbildningar som då fanns för den som vill lära sig allt om skattelagstiftningen. Men efter några års jobb blev det sedan stopp när barnen kom. På den tiden ville inte Skatteverket att man skulle jobba så lite som jag ville. Så det fick bli några år på en redovisningsbyrå istället. När barnen blev större ville Agneta Virsberg tillbaka, nu fick hon dessutom chansen att gå ännu en tvåårig internutbildning. Denna gång var det personer med verksamhetskunskap som skulle utbildas till IT-utvecklare. Efter det har Agneta Virsberg varit IT-avdelningen trogen, även om hon hunnit med att flytta från Stockholm till Gotland. Eftersom avdelning för Verksamhetsstöd, där jag är anställd, har ett kontor även där kunde jag enkelt ta med mig jobbet i flytten. Carl Sjöberg har gjort en hel annan typ av resa fram till sitt nuvarande jobb som projektledare med ett övergripande ansvar för utvecklandet av e-tjänster. Jag är skolad hos Ericsson där jag var i 14 år. Någon formell utbildning har jag inte utan har lärt mig jobbet genom att arbeta praktiskt. Ericsson och Skatteverket har en hel del likheter, en är att båda tar hand om sina anställda och ger dem en gedigen utbildning. Utvecklingen går snabbt och Agneta är idag en erfaren utvecklare. Hon var med i den grupp som år 2002 tog fram e-skattedeklarationen, en av de första e-tjänsterna inom Skatteverket. Då var det obruten mark, varken teknik eller juridik var klar vilket gjorde att vi till stor del fick ägna oss åt problemlösning inom helt nya områden. Idag är det enklare även om varje ny lösning fortfarande kräver en hel del funderande. Just nu är Agneta Virsberg engagerad i ett projekt som fått namnet Min Sida, en sida på Skatteverkets hemsida där det ska vara möjligt att komma åt alla e-tjänster. Vi försöker etablera ett nytt sätt att tänka, det är medborgarnas behov som ska styra utformningen. Det ska vara enkelt att komma åt sina ärenden och skaffa sig all den information som den enskilde själv anser sig behöva. Visionen är att sidan ska vara begriplig för alla och att det ska vara enkelt att klara av alla tjänster. Carl Sjöberg jobbar i Solna och har där till uppgift att fungera som en samordnare av alla projekt som rör e-tjänster. Idag sker utvecklingen på många håll i organisationen vilket gör att det blir olika lösningar och utseenden beroende på vem som gjort jobbet. Tanken är att alla lösningar ska bli så lika varandra som möjligt, allt för att underlätta för besökarna. Trots att Agneta Virsberg och Carl Sjöberg vanligtvis har ett halvt hav emellan sig samarbetar de intensivt. Vi ses flera gånger i veckan, men oftast sker det via en tv-apparat. Skattemyndigheten har satsat stort på videokonferenssystem vilket gör att alla anställda kan samarbeta oberoende av var man jobbar. Och det fungerar utmärkt, trots att vi har många anläggningar är de hårt bokade. Både Agneta och Carl uppskattar att det finns stora möjligheter till personlig utveckling inom myndigheten och att den som behöver en intern eller extern utbildning för att lyckas med sitt jobb alltid har möjlighet att få den. De som börjar jobba här får kunskaper som gör dem attraktiva på hela arbetsmarknaden. Dessutom får alla nyanställda ta del av ett omfattande introduktionsprogram som gör att alla känner sig välkomna. För egen del uppskattar båda att de har en stor frihet och att de kan lägga upp sitt arbete efter eget huvud. 13

14 IT-ansvarige ministern: Samordning för offentliga IT-satsningar ska ge medborgare och företag bättre service E-förvaltning är ett sätt att ge medborgarna de tjänster och den service de har rätt att kräva, säger Mats Odell, minister med ansvar för bland annat statliga förvaltningsfrågor. Men det är även ett sätt att effektivisera statens eget arbete och att minska företagens kostnader för administration. För att lyckas nå målen ska staten börja ta ett koncernansvar för IT-utvecklingen. Genom att skapa enhetliga lösningar för alla myndigheter ska det bli enkelt att sköta ärenden från den egna datorn. Regeringen vill att allt fler ska kunna få service och utföra tjänster via Internet. Därför startades direkt efter regeringsskiftet 2006 ett arbete med att reformera den statliga förvaltningen. Förändringarna ska vara genomförda till år 2010 och målet är att den statliga förvaltningen ska bidra till en god ekonomisk utveckling och att Sverige ska bli världsledande inom e-förvaltning. Idag är företagens kostnader för administration mycket höga. Ett skäl är att de ofta tvingas lämna samma uppgifter till en mängd olika myndigheter. Om vi kan förenkla systemet så att de efterfrågade uppgifterna automatiskt skickas vidare till alla myndigheter som behöver dem skulle företagen kunna sänka sina kostnader väsentligt, säger Mats Odell, kristdemokratisk minister som är mest känd för att hantera finanskrisen och banker i trångmål men som även har ansvar för statens förvaltningsfrågor. Ett annat mål är att underlätta för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar. Därför har regeringen anslagit 130 miljoner kronor för att utveckla de IT-verktyg som behövs för att kunna göra hanteringen enklare. Om alla småföretagare kunde fylla i uppgifterna direkt i datorn skulle fler kunna vara med på en marknad som enbart i Sverige är värd mer än 500 miljarder kronor. En modern, effektiv och enkel förvaltning är, enligt regeringens handlingsprogram för e-förvaltning, ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör även en viktig pusselbit för att nå en ökad välfärd och för att vi ska lyckas skapa fler arbetstillfällen. För privatpersoner kommer förändringen att göra det möjligt att få tillgång till offentlig service dygnet runt. Men för att nå dit måste alla som jobbar på statliga myndigheter i högre grad sätta medborgarna och företagarnas intressen i centrum. Jag vill återupprätta den gamla statstjänstemannarollen. Det är viktigt att alla som jobbar inom den offentliga sektorn känner att de har till uppgift att serva medborgarna. Därför måste både de hårda och mjuka delarna i organisationen utvecklas. Även i den IT-strategi som nu ska ersättas poängterades behovet av god service men tidigare hade varje myndighet själv ansvaret för att utveckla sina IT-lösningar. Det innebar att alla myndigheters webbplatser fungerade på olika sätt vilket gjorde det svårare för användarna att snabbt klara av sina ärenden. Decentraliseringen fick även som konsekvens att hjulet fick återuppfinnas om och om igen med onödigt höga kostnader som följd. Lösningen som beskrivs i den nya strategin är att öka samordning mellan den offentliga sektorns alla delar och därför är regeringen på väg att tillsätta en e-delegation där myndigheterna ska finna former för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. Men hur ska det gå för medborgare som inte behärskar tekniken eller inte har tillgång till en dator? Vi är på väg att bygga upp lokala servicekontor runt om i landet. De kan drivas i kommunal regi där en servicevägledare hjälper medborgarna att få den service de efterfrågar. Men vi har även inlett samarbete med byalagsrörelsen, med lanthandlare och lantbrevbärare för att de ska kunna hjälpa dem som själva inte kan klara av IT-baserade tjänster att utföra sina ärenden. Finns det inte en risk att den personliga integriteten går förlorad när alla myndigheters datorsystem nu ska börja tala med varandra? Risker finns alltid, jag utesluter inte att vi kommer att få göra justeringar i efterhand. Men jag är övertygad om att systemet som helhet kommer att ge oss en bättre rättsäkerhet. När myndigheter automatiskt utbyter uppgifter minskar möjligheten för enskilda tjänstemän att komma åt uppgifter som de inte har rätt att kontrollera. Dessutom blir systemet mer effektivt, innan de nya reglerna trädde ikraft vid årsskiftet var till exempel Försäkringskassan tvungna att varje år ringa eller skriva till Migrationsverket cirka gånger för att kontrollera uppgifter. Migrationsverket kunde i sin tur inte direkt lämna ut svaret utan de måste enligt reglerna ringa tillbaka för att vara säkra på informationen kommer till rätt person. Ett omständigt och dyrt system som nu kan hanteras automatiskt. Att förändra hela modellen för e-förvaltning kommer att kosta pengar men det är inget som egentligen oroar Mats Odell. På sikt kommer vinsten att bli stor. Men inledningsvis måste staten vara beredd på att ta en del av kostnaden. Men intresset från kommuner och landsting att delta är stort, även de ser fördelar med förändringen. Framförallt tror jag att vården kan förbättras med hjälp av en väl fungerande e-förvaltning. Förändringsarbetet sker i nära samarbete med EU och alla medlemsländer har kommit överens om en definition av begreppet e-förvaltning. På bästa myndighetsspråk lyder den: E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. En annan viktig fråga att lösa under den närmaste tiden är hur vi säkert ska kunna identifiera oss när vi genomför allt fler viktiga ärenden på nätet. 14 Hallå där Jonas Nordström, IT-strateg på Arbetsgivarverket som utvecklade söktjänsten på verkets webbplats över alla lediga statliga jobb. Hur bär man sig åt för att hitta det underliggande dataflödet över alla lediga jobb för en hel sektor som den statliga? För statens del är det ganska enkelt eftersom alla myndigheter har ett krav på sig att annonsera sina jobb via Arbetsförmedlingens platsbank så det fanns ett givet flöde att hämta från. Var det lika lätt att skapa själva tjänsten, vilken teknik använde du? Arbetsförmedlingen har en webbtjänst som vi kunde använda. Genom att så gott som alla statliga myndigheter har liknande organisationsnummer så kan man söka fram alla jobbannonser för statliga tjänster. Genom att varje natt göra en inläsning från deras databas får vi en egen liten aktuell jobbdatabas som man kan söka i. Vi använder verktyget EPiServer för hemsidan och lät bygga en sida med sökfunktionalitet i.net. Vad är vitsen med att bara ha de statliga jobben i sökmotorn? Arbetsgivarverket är ju den statliga arbetsgivarorganisationen och vi ville på ett enkelt och lättöver-

15 Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister E-legitimation är en metod som redan fungera men som behöver förbättras på en rad punkter. Bland annat måste det bli möjligt att signera en handling som en befattningshavare och inte enbart som privatperson. För de anställda inom den statliga förvaltningen kommer förändringsprocessen att bli spännande. Under de närmaste åren kommer dessutom många statligt anställda att gå i pension vilket gör att det just nu finns goda möjligheter för alla som både vill ha ett utmanande jobb och goda karriärmöjligheter. Dessutom är jag övertygad om att statliga tjänster är på väg att bli allt mer attraktiva eftersom många vill känna att arbetet har en mening. Vi vet att många av dem som nu jobbar inom den offentliga sektorn känner en stor tillfredsställelse av att få vara med och utveckla välfärdsektorn. 3 E - F Ö R V A L T N I N G E N S F Y R A D E L M Å L Myndigheterna ska samverka mer för att informationen ska bli så 1 2 lättillgänglig och användbar som möjligt. Verksamhetsstöd ska harmoniseras för att undvika onödiga kostnader och höja produktiviteten. De anställda ska få nödvändig kompetens för att kunna driva utvecklingen. 4 Skapa tekniska förutsättningar för en framtidssäker infrastuktur med hög säkerhet. Medborgare och företagare ska på ett enkelt sätt kunna utföra och följa ärenden samt ha tillgång till förvaltningens samlade tjänster och information. skådligt sätt visa på mångfalden av yrken och möjligheter inom den statliga sektorn. Många trivs ju med att arbeta statligt och vill när man byter jobb kanske hitta nytt jobb inom staten och då är söktjänsten perfekt. Men framför allt handlar det om att söktjänsten ska locka till sig intresse från sådana som idag inte arbetar statligt. Vet du något om intresset för tjänsten? Vi lanserade den på webbplatsen i juni 2008 och har haft cirka unika besök sedan dess och det tycker vi är ett bra resultat men vi vill ha fler besökare så vi ska jobba vidare med marknadsföringen. Hur många lediga jobb kan man normalt hitta i sökmotorn? Drygt 500 och av dessa brukar mellan 20 och 40 vara IT-jobb, men det varierar. Du är ju IT-strateg, att bygga söktjänsten var ju snarare hands on. Det är lite av charmen med att jobba i en liten organisation, arbetsuppgifterna varierar men i huvudsak handlar det om att få ordning på de olika systemen som Arbetsgivarverket arbetar med. En arbetsgivarorganisation är en medlemsförening och många system handlar om att hitta smarta kommunikationslösningar med alla medlemmar förutom internt stöd till de som jobbar inom organisationen. Hur kändes det för dig att börja jobba statligt? För mig var det helt rätt. Efter många år som konsult är det väldigt kul att arbeta mycket mer långsiktigt med projekt. Som IT-strateg har jag självklart mer inflytande över beslut och är med i hela processen från det att man ser ett behov tills det att vi förvaltar det nya systemet/programmet/funktionen i verksamheten. Statlig verksamhet är intressant och det är en extra morot i arbetet att jobba för en effektiv förvaltning. 15

16 Försäkringskassans tuffa utmaningar lockade erfaren projektledare Orvar Parling är en nykomling på Försäkringskassan. Han kom till myndigheten hösten 2008 efter att i många år haft IT-jobb på alla tänkbara befattningar och inom de flesta typer av verksamheter. Framförallt har han jobbat som projektledare, varit VD eller haft någon annan ledande befattning. Däremot hade han aldrig tidigare jobbat för en statlig myndighet. Jag blev tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att söka jobbet men jag var tveksam eftersom jag hade en del fördomar om hur det är att jobba statligt. Men efter att jag fått en beskrivning av vad myndigheten vill åstadkomma blev jag intresserad, här finns en hel del spännande verksamhet. Det som lockade Orvar Parling var det stora utvecklingsarbetet som pågår inom hela myndighetens IT-verksamhet och att socialförsäkringslagstiftningen är på väg att förändras vilket gör att det kommer att finns gott om utmaningar under många år. Försäkringskassans IT-avdelning består av cirka 800 personer och finns på en lång rad orter runt om i landet. IT-avdelningen jobbar med hela kedjan från utveckling till förvaltning, underhåll och daglig drift av IT-systemen för hela Försäkringskassan. Tjänsterna som levereras sträcker sig från interna handläggarsystem till självbetjäningssystem för kunderna. Storleken på organisationen gör samtidigt att det inte är helt lätt att vara nyanställd. Det tar tid att komma in i en stor organisation och lära sig den speciella kulturen som finns på arbetsplatsen. Men det har inte något med huvudmannaskapet att göra, det är mer en fråga om storlek. Jag har fått ett positivt mottagande på Försäkringskassan, de som jobbar här är kompetenta och villiga att hjälpa till. Med sin långa erfarenhet av privat verksamhet har Orvar Parling möjlighet att se både för- och nackdelar. Jag har en marknadsanpassad lön men ingen rörlig del. Det gör att jag alltid, oberoende av konjunktur, vet vad jag kommer att tjäna. Att jag numera dessutom har längre semester är ett ytterligare plus. Försäkringskassan ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen. Det handlar om försäkringar för bland annat familjer, sjuka med nedsatt arbetsförmåga och pensioner till äldre. Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning, betalar ut pengarna och samordnar resurserna för att stödja sjukskrivna att snabbt komma tillbaka till arbete. Försäkringskassan genomför just nu ett stort förnyelsearbete där strävan är att alla kunder ska känna förtroende för att uppdrag utförs enkelt, snabbt och rätt i alla situationer. Försäkringskassan har idag cirka medarbetare. Orvar Parling, Försäkringskassan 16

17 Svenska Kraftnät är den myndighet i Sverige som har systemansvaret för den svenska el försörjningen och för att stamnätet för elkraft fungerar. Ansvaret innebär att myndigheten ska se till att elsystemet och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Totalt omfattar stamnätet ungefär kilometer kraftledningar, stationer, förbindelser med utlandet och kontrollsystem, IT-system och optofiber för bredbandskommunikation. Svenska kraftnät har även systemansvaret för den svenska gasförsörjningen. Utan Svenska Kraftnäts IT-verksamhet står Sverige still Maria Ahnfelt, Svenska Kraftnät Innan Maria Ahnfelt började jobba på Svenska Kraftnät, den myndighet i Sverige som har till ansvar att elförsörjningen i landet fungerar, var hon orolig. Att hon funderade lite kring jobbet på ett energiföretag som fortfarande domineras av män var naturlig. Frågan var om de skulle lyssna på en ung tjej med erfarenheter från en helt annan bransch? c Jag är positivt överraskad, här blir jag uppskattad för mina åsikter och för att jag ibland har en annan infallsvinkel på de uppgifter vi ska lösa. Utan ett fungerade stamnät spelar det ingen roll hur många hål i väggen vi har, allt skulle förbli mörkt och inget av det vi tar för givet i vardagen skulle fungera. Därför har Maria Ahnfelt, tillsammans med sina kollegor på Svenska Kraftnät, en viktig uppgift när de ser till att eldistributionen mellan landsändar och till och från våra grannländer fungerar. Maria Ahnfelt är utbildad civilingenjör och har jobbat i tio år i IT-branschen framförallt som konsult med datorintegrerad telefoni som specialitet. Men för några år sedan kände hon att hon behövde en ny utmaning. Förändringen blev stor, idag är hon förvaltningsledare på Svenska Kraftnät vilket innebär att hon ansvarar för drift och förvaltning av ett antal IT-system, bland annat driftövervakningssystem för eldistributionen i Sverige. Med hjälp av övervakningssystemet kan vi kontrollera och fjärrmanövrera hela stamnätet, med en knapptryckning slå på och av olika brytare, ta ledningar ur drift eller starta upp reservkraftverk om vi skulle vara på väg att få en effektbrist i elsystemet. Det finns flera likheter mellan telefoni och kraftöverföring men däremot är det stor skillnad på de IT-system jag arbetat med. Det jag lockades av när jag sökte hit var att få jobba som förvaltningsledare av stora och samhällsviktiga system men även av att få rollen som beställare istället för som tidigare leverantör av IT-system. Just nu är en av hennes uppgifter att förbereda och formulera krav inför en upphandling av ett nytt system för övervakning av eldistributionen inom Sverige men även till och från våra grannländer. Det nuvarande systemet börjar nå sin tekniska livslängd och måste vara utbytt inom några år. Det är en stor investering som innebär att vi kommer att ha ett nära samarbete med den leverantör vi väljer i många år framöver. Därför lägger vi ner stor möda på att välja rätt, enbart utformningen av kraven tar ett år. Svenska Kraftnät är inne i en kraftig expansionsfas med ett stort antal förnyelse- och utbyggnadsprojekt och därför är det en intensiv period för alla anställda på myndigheten. Den stora investeringsvolymen ställer stora krav, inte minst på IT-avdelningen. Även om Maria Ahnfelt gärna ville komma till elbranschen var hon lite orolig innan hon kom till jobbet första gången. Medelåldern på Svenska Kraftnät var högre än vad hon är van vid och utbildningsnivån och specialistkunskapen bland de anställda är hög. Dessutom är de flesta män vilket gjorde att jag var osäker på hur jag skulle bli bemött. Men det var inga problem. Precis som på alla andra företag behöver vi olika kompetenser. Även om jag inte alltid har samma specialistkompetens som våra experter, så upplever jag att de flesta lyssnar på mig och uppskattar att jag kan ha en annorlunda infallsvinkel när vi ska lösa ett problem. Annons 12,5 x 17,5.qxd:Layout Sida 1 Jordbruksverkets IT-avdelning Totalt arbetar 55 personer på IT-avdelningen. Medelåldern hos de anställda är 43 år, och 40 % är kvinnor och 60 % är män. Professionell webbutveckling arkitekter IT-avdelningen har kompetens som sträcker sig över hela utvecklingsoch driftprocessen. Vi arbetar bland annat som verksamhetsanalytiker, kravanalytiker, systemdesigner, programmerare, testledare, databasadministratör, tekniker och projektledare. Här finns stora möjligheter att hitta utmanande och varierande arbetsuppgifter. Vårt utvecklingsarbete sker främst inom fyra plattformar: Java/e-tjänster, Data Warehouse, geografiska informationssystem och Oracle. Drift, underhåll och teknisk support av våra system sköts helt av IT-avdelningen och vi arbetar i en hög förändringstakt i en miljö med höga säkerhetskrav. Våra system finns i Windows-, Novell-, Linux- och Unixmiljö. Vi lägger stort fokus på arkitektur- och metodfrågor där vi bland annat arbetar utifrån RUP och ITIL. Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på jordbruks- och livsmedelspolitik. Verket arbetar för en effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik och för förenklingar av EU:s regleringar. På Jordbruksverket arbetar nära personer, varav 73 % har akademisk examen. IT-avdelningen finns på huvudkontoret som ligger i Jönköping och har kunder över hela landet. För mer information gå in på våran webbplats. EU Linux gemenskap agila metoder dynamiskt GIS kundorienterade 802.1x JAVA projektorienterat virtualisering programmering kravanalytiker föränderlig Kompetensutveckling Data Warehouse roligt Trovärdig interaktionsdesign C# Framåt Unix ITIL 17

18 Avancerade arkivlösningar ska hjälpa Kungliga biblioteket att tämja digital stormflod Vid årsskiftet blev Statens ljud- och bildarkiv en del av Kungliga biblioteket. In i den nya organisationen tar arkivet med sig 7 miljoner timmar material sparat för framtida forskning. Med gemensamma krafter ska det nu hittas vägar för att kunna arkivera stormfloden av både text, ljud och bild på Internet. Vad som är intressant att spara är på väg att bli en allt viktigare fråga att ställa. Allt, säger lagen om text, ljud och rörlig bild. Men om webben ger lagboken ingen vägledning, tekniken är snabbare än juridiken. Det är svårt att avgöra vad av dagens material som kommer att bli intressant i framtiden, säger Göran Konstenius, chef för avdelningen Audiovisuella medier på Kungliga Biblioteket. Historiskt har vi en tendens att tycka att mycket av det som publiceras idag inte har något särskilt värde, men samtidigt anse att det mesta av det äldre materialet är högintressant såväl populärkultur som så kallad finkultur. Alltför snäva urval riskerar att ge en felaktig bild av samtiden särskilt om urvalet sker utifrån vad som för tillfället ses som särskilt viktigt eller anses representera god kvalitet. Det har historien visat många gånger. Om framtidens forskare ska kunna förstå vår tid behövs därför allt från Youtube och reklamradio till påkostade tv- och filmproduktioner samlas in - även om visst material inte kommer att kunna samlas in i sin helhet. Enligt lagen om pliktexemplar från 1979 ska i stort sett allt som visas i tv, på film och video, sänds i radio eller publiceras som musik eller ljudböcker sparas. Fram till årsskiftet har insamlingen skötts av Statens ljud- och bildarkiv med syfte att materialet ska kunna användas av forskare. Kungliga biblioteket har haft ett motsvarande uppdrag när det gäller textmaterial. Men eftersom dagens teknik- och medieutveckling, framförallt Internet, har gjort det svårt att skilja ljud och rörlig bild från text har de båda myndigheterna gått samman. Syftet är att bättre samordna både insamlings arbetet och utvecklingen av nya system för digitalt bevarande och tillgängliggörande. Från och med 1 januari 2009 blev Statens ljud- och bildarkiv istället Avdelningen för audiovisuella medier, inom Kungliga biblioteket. Arkiveringen av ljud och bild står inför tre utmaningar. Hur de äldre inspelningarna ska kunna räddas, vad som ska sparas i den flod av ljud och bild som dagens teknik resulterar i och skapandet av ett söksystem som gör att det går att hitta allt som finns sparat. Just nu pågår ett intensivt arbete med att digitalisera material som är sparade på gamla magnetband. Problemet är att både banden och de spelare som krävs är på väg att falla sönder. Arbetet är därför intensivt, varje dag förs cirka timmar över från ett analogt media till digitala filer. Idag finns två miljoner timmar i digital form tillgängligt för forskningen. För att klara uppgiften och göra det nya digitala arkivet sökbart har det krävts ett intensivt utvecklingsarbete, inte minst gällande IT-lösningar. En huvuduppgift är därför att skapa ett intelligent söksystem och att koppla de digitala filerna till katalogposterna så att materialet direkt kan spelas upp för forskaren. Att beskriva allt inkommande material är och har alltid varit mycket resurskrävande, och nu när insamlingen ökar kraftigt kommer automatiserade system för beskrivningar behöva utvecklas. I framtiden tror Göran Konstenius att till exempel automatiserade system som kan omvandla tal till text kommer att få allt större betydelse. Systemen finns idag men är ännu inte fullt utvecklade för det svenska språket. Men den stora utmaningen inför framtiden är att välja vad som ska sparas, mängden material är nu så stort att det fysiskt inte är möjligt att spara allt. Kungliga Biblioteket scannar två till tre gånger per år av alla svenska webbplatser med hjälp av en egenutvecklad robot. Inom kort väntas dock en ny reviderad pliktexemplarslag som även kommer att innefatta material som distribueras via Internet. Då blir urvalsfrågan med all sannolikhet högintressant. Kungliga Biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek som sedan 1661 samlat in i stort sett allt som trycks i Sverige eller på svenska. Materialet är tillgängligt för allmänheten, som kan besöka biblioteket för att beställa fram och läsa alla olika typer av texter. Sedan 1979 har Statens ljud- och bildarkiv samlat ljud och rörliga bilder med målet att samla, bevara och tillhandahålla hela den svenska produktionen av inspelat ljud och rörliga bilder. Samlingarna består huvudsakligen av radio, tv, film, video, skivor och multimedier och omfattar mer än 7 miljoner timmar. Den 1 januari 2009 upphörde Statens ljud- och bildarkiv och verksamheten bedrivs nu som en avdelning, Avdelningen för audiovisuella medier, inom Kungliga biblioteket, KB. 18 Göran Konstenius, Kungliga Biblioteket

19 IT-arbetet på Statistiska centralbyrån: Internationella utblickar inspirerar på hemmaplan Statistics Sweden som är SCB:s internationella namn hjälper varje år länder i Afrika, Asien och Balkan med att utveckla den nationella statistikproduktionen. Finansiärer är till största delen det svenska biståndsorganet Sida, men även EU, internationella organisationer och enskilda länder är köpare av SCB:s tjänster. Hakim Sjöström och Petros Likidis, Statistiska centralbyrån Hakim Sjöström och Petros Likidis på SCB i Örebro åkte till Albanien för att hjälpa till med uppbyggnaden av landets registreringssystem. Hem kom de med massor av erfarenheter och ny kunskap. Statistiska Centralbyrån, SCB, är den myndighet i Sverige som har till uppgift att samordna officiell statistik. Och här finns traditioner, ingenstans i världen har vi fört bok så noga om allt och alla. Den första svenska statistikmyndigheten, Tabellverket, såg dagens ljus redan Men det var i samband med att SCB grundades 1858 som en mer systematisk statistisk vetenskap föddes. Den långa erfarenheten har gjort att myndigheten har ett gott renommé runt om i världen. Bland annat anlitas SCB av både SIDA och EU för att bygga upp nationella statistikmyndigheter i en rad länder i Afrika, Asien, Östeuropa samt Latinamerika. En viktig del i alla statistik- och registersystem är databaser och ITlösningar. Därför hämtas den personal som ska hjälpa till att utveckla och anpassa teknik för de olika ländernas behov ofta från SCB:s IT-avdelning. Uppdragen kan vara på allt mellan några dagar upp till ett år. När det är aktuellt att skicka ut personal blir vi på avdelningen tillfrågade om vi vill åka, säger Hakim Sjöström, systemutvecklare på SCB i Örebro. Uppdraget är frivilligt men jag tycker att det har varit både roligt och spännande att komma ut och se hur de jobbar i andra länder. Ofta är de väldigt duktiga och idérika när det gäller att komma på kreativa lösningar men däremot saknar de ofta en vana att skapa strukturerade projekt. Men det är inte konstigt, de har precis kommit igång medan SCB har erfarenheter från mer än hundra års verksamhet att luta sig mot. Hakim Sjöström och Petros Likidis har båda varit på uppdrag i Albanien. Uppgiften var att hjälpa till med att bygga upp ett nytt registreringssystem för en nation som är på väg att resa sig efter många tunga år och där ett närmande till EU är prioriterat. Tanken är inte att SCB:s personal ska åka till utvecklingsländer för att göra jobbet, istället ska de bistå med erfarenheter, goda råd och övervaka en del kritiska moment. I övrigt ska ländernas egna systemutvecklare få chans att lära sig att klara systemutvecklingen själva. Vi lärde oss lika mycket som de vi skulle lära upp, säger Petros Likidis. När man bara går hemma på kontoret är det lätt att bli lite insnöad. I Albanien har systemutvecklarna helt andra förutsättningarna vilket gör att de ofta tvingas hitta nya lösningar. Och de är ofta väldigt bra. Att få vara med och utveckla nya system utan att som i en etablerad verksamhet behöva ta hänsyn till gamla lösningar är, enligt både Hakim och Petros, spännande och utmanande. De kommer att få samma problem när de varit igång i några år men just nu finns det en frihet i hur systemen ska utvecklas som det är härligt att få jobba med. Både Hakim och Petros har valt att bara åka ut på kortare uppdrag eftersom det passar deras familjesituationer bättre men för de som vill finns möjlighet att ta ett större uppdrag under längre tidsperioder. Statistiska centralbyrån är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att samordna och stödja det svenska systemet för officiell statistik. Statistik som ska kunna användas som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning. 19

20 KORTFAKTA OM STATLIGT ARBETE 1 Anställda 1 I Sverige är personer statligt anställda Det är ungefär sex procent av den totala arbetsmarknaden. De statliga jobben finns inom en mängd olika branscher, det som förenar dem är en gemensam värdegrund som bygger på: rättsäkerhet, effektivitet, medborgarorientering. De fem största statliga arbetsgivarna 2008: Polisen, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Skatteverket och Kriminalvården. Den statliga sektorn kännetecknas av Anställda med hög utbildningsnivå Andelen anställda med eftergymnasial utbildning är nästan dubbelt så hög i den statliga sektorn som på arbetsmarknaden i helhet. Jämn könsfördelning Av de statligt anställda är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Detta gäller generellt för den statliga sektorn och inte för varje enskild verksamhet. För de statliga arbetsgivarna är det en strategiskt prioriterad fråga att skapa arbetsplatser som passar både män och kvinnor. Högsta ökningstakten när det gäller nyanställda med utländsk bakgrund Staten har fortfarande en lägre andel anställda med utländsk bakgrund jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. En orsak till detta är att det enligt lagen krävs svenskt medborgarskap för vissa statliga arbeten som exempelvis polis och militär. Ökningstakten när det gäller anställda med utländsk bakgrund är däremot klart högre än på arbetsmarknaden i dess helhet. Låg sjukfrånvaro Den statliga sektorn har länge varit den sektor som har lägst sjukfrånvaro på arbetsmarknaden. Ambitiös satsning på personalutbildning Under 2006 användes nästan fem procent av arbetstiden för hela sektorn till personalutbildning vilket är dubbelt så mycket som för arbetsmarknaden som helhet. 1 Förmåner och villkor några exempel Individuell lönesättning För statliga tjänster tillämpas individuell lönesättning. Det innebär att din lön baseras på ditt arbetsresultat, arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ditt ansvar och marknadsfaktorer. Som statligt anställd kan du påverka din lön och din löneutveckling genom att ta dig an svårare och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter och genom att visa ett ökat engagemang i verksamheten. Lönerna i staten sätts antingen i ett lönesättande samtal direkt mellan chef och medarbetare eller i förhandlingar mellan myndigheten och de lokala fackliga organisationerna. När du blir förälder När du är föräldraledig får du ersättning från försäkringskassan. För att underlätta din föräldraledighet betalar statliga arbetsgivare en kompletterande ersättning, så att du får 90 procent av din lön under större delen av ledigheten. Som småbarnsförälder har du också möjlighet att arbeta deltid. Arbetstid För heltidsanställda som arbetar på kontorstid inom staten är arbetstiden normalt 39 timmar och 45 minuter per vecka i genomsnitt. Flexibel arbetstid, flextid, är vanlig på många myndigheter och ger möjlighet att tidigarelägga eller senarelägga start och slut på arbetsdagen. Förtroendearbetstid Arbetsgivaren och en anställd kan om det passar verksamheten göra en överenskommelse om så kallad förtroendearbetstid. Det innebär att den anställde förlägger sina arbetstider med hänsyn till arbetsuppgifterna. Förtroendearbetstid innebär både större ansvar och större frihet. Arbetstagare med förtroendearbetstid får ingen extra ersättning för övertidsarbete. Semester Som statligt anställd har du rätt till betald semester redan första året du är anställd. För att få full betald semester måste du vara anställd hela året. Din ålder avgör hur många semesterdagar du har: T. o. m. det år du fyller 29 år har du semester i 28 dagar Fr. o. m. det år du fyller 30 år har du semester i 31 dagar Fr. o. m. det år du fyller 40 år har du semester i 35 dagar Under semestern får du, förutom din vanliga lön, ett semestertillägg. Tar du semester en månad får du ett semestertillägg som motsvarar cirka 10 procent av din månadslön. 20