Delårsrapport mars Sammanfattning. Sida 1(23) Närhälsan. Datum Diarienummer PVB

Transkript

1 Sida 1(23) Delårsrapport mars 2016 beställd primärvård 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Verksamhet s specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till mellan %. Produktionen följer i stort sett budget och föregående år. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 28 januari 2016 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett förslag till vårdvalssystem inom mödrahälsovården. Verksamheten förbereder sig för ett eventuellt införande av vårdval, genom översyn av lokaler, kvalitet, arbetssätt, ledning med mera. Vi utvecklar möjligheterna för våra patienter att utföra sina ärenden via Mina vårdkontakter på många av våra mottagningar. Flyktingströmmarna har gett ökad belastning på bland annat våra barnmorskemottagningar. Vi har gjort överanställningar och startat mobila team för att möta den ökade arbetsbelastningen. Under första kvartalet har vi haft drygt 5000 fler samtal till 1177 Vårdguiden på telefon än motsvarande period förra året. Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. Inom Beställd vård har nu alla gynmottagningar, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ett och samma journalsystem. Vad gäller specialistvård barn verkar den politiska inriktningen till stor del vara i den riktning som barn och ungdomsmedicin verkar och pläderar för. Det vill säga förstärkt primärvård och utbyggnad och utveckling av specialistvård i barnens närområde. Detta är både samhällsekonomiskt smart och en kvalitetshöjning för medborgarna. Barnkompetensen i alla hälso- och sjukvårdsled behöver höjas och därför är en nära specialistvård för barn och unga en strategisk satsning. Vårdcentraler och elevhälsa behöver vårt stöd i större utsträckning än vad vi kan ge idag. Ekonomi beställd primärvård redovisar per mars 2016 ett resultat på 14,8 mnkr, vilket är 14,5 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2015 var 8,2 mnkr. Prognosen för helåret 2016 är 3 mnkr, det vill säga 3 mnkr bättre jämfört med budget. Det positiva resultatet beror bland annat på ökad prestationsersättning samt personalvakanser inom flera verksamheter. Rekrytering pågår.

2 Sida 2(23) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.3 Produktion/Konsumtion Tillgänglighet 1177 Vårdguiden per telefon Nationellt mål 2016 Andelen besvarade samtal ska vara minst 85 % och den genomsnittliga svarstiden för de besvarade samtalen ska understiga 5 minuter. VGR:s mål 2016: Högre andel besvarade samtal än riket. Kortare genomsnittlig svarstid än riket.

3 Sida 3(23) Besökstillgänglighet till specialistmottagningar inom Enligt nationell vårdgaranti ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök till läkare inom 90 dagar. Inom rapporterar sedan flera år tillbaka gynekologiska mottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar månatligen väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting. Gynekologiska mottagningar

4 Sida 4(23) Barn- och ungdoms medicinska mottagningar Förutom direkta besök och telefonkontakter utvecklar vi möjligheterna för våra patienter att utföra sina ärenden via Mina vårdkontakter på många av våra mottagningar. Produktion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos Producentneutral verksamhet mar-16 mar-16 mar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök Totalt Beställd primärvård exkl läk tfn Digitala kontakter läkare Totalt Beställd primärvård inkl läk tfn Övrig specialistvård (ex BUM och gyn): Läkarbesök *Besök övriga yrkeskategorier Totalt specialicerad vård Digital kontakt läkare (spec) Totalt

5 Sida 5(23) Analys Prognosen är beräknad på trend föregående år. Första kvartalet 2016 ligger på en något lägre produktion jämfört med samma period Vi bedömer att detta hänger samman med stora utbildningsinsatser i samband med byte av journalsystem. Vi hade på grund av detsamma också flera oskrivna diktat i mars som inte har kommit med i marsrapporten. Vid en sammanslagning av sjuksköterskebesök och övriga besök följer vi förra årets nivå samt beräknad budget Analyslänkar (Länkar saknas) 6. En attraktivare arbetsgivare 6.3 Lönestruktur Styrtal beställd vård: 99,3% Vi har genom vår lönekartläggning identifierat oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete. Följande åtgärder har genomförts: Vi har i löneöversynen prioriterat kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning, vi utbildar chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplanen samt Västra Götalandsregionens riktlinjer för lönesättning. Uppföljning av lönebildningsprocessen sker vid flera tillfällen per år. Följande yrkesgrupper har prioriterats i löneöversynen 2015 på grund av oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete samt att de är bristyrkesgrupper i s kompetensförsörjningsplan. Barnmorskor kr 3,2 % Psykolog kr 3,0% Medicinska sekreterare 700 kr 3,2 % Lönespännvidden i 2015

6 Sida 6(23) Lönespännvidd % Måltal 2016 Sjuksköterska 21 % 25 % Undersköterska 16 % 20 % Läkare 56 % 60 % Medicinsk sekreterare 25 % 30 % Rehabilitering och förebygg 57 % 60 % Måltalet i Västra Götalandsregionen är att ha en lönespännvidd i de flesta yrkesgrupper på minst 50 %. vårdvalsverksamhet har inte nått måltalet för alla yrkesgrupper men vi fortsätter arbeta för att nå måltalen. beställd primärvård fick del av den särskilda satsning om 50 mnk som beslutats i regionfullmäktiges budget. Satsningen gick till barnmorskor med ett utfall +0,5% till skillnad från övriga yrkesgrupper. 6.4 Chefsförutsättningar I har vi chefsintroduktion tema lönebildning två gånger per år, den riktar sig främst till nya chefer men även för chefer som arbetat några år och vill uppdatera sina kunskaper inom området. Utbildning i utvecklings- och lönesamtal genomfördes två gånger under Alla ledningsgrupper från förvaltningsledning till lokala ledningsgrupper har löneöversyn på dagordningen vid flera tillfällen under året, där man bland annat pratar om förutsättningar, prioriteringar och lönestruktur. Som stöd i dessa dialoger finns HR-avdelningen. Det finns även andra forum exempelvis s chefsdag, flera projekt och nätverksgrupper där chefer kan träffas och prata lön. Vi tar varje år fram ett förvaltningsgemensamt dokument "Handlingsplan Löneöversyn " och "Löneläget " som hjälp till chefer inför löneöversynen samt vid övrig lönesättning under året. Vi har även gjort en kort powerpoint med information om förutsättningar, prioriteringar, lönestatistik och tidsplan som stöd till chefer för att informera sina medarbetare om löneöversynen t ex vid APT. I våra dokument som chefer får vid chefsintroduktion t ex lönepolicyn och handlingsplanen i samband med löneöversynen finns det beskrivet vilken roll HR och chefer har vid lönesättning och i löneöversynen.

7 Sida 7(23) 6.5 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 6,6 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,7 %. Sjukfrånvaron har minskat med 0,3% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 0,8 % jämfört med samma period De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 8,7 13,8 8,9 Undersköterskor m.fl. 9,6 9,6 Läkare 2,6 1,4 2,2 Administratör vård 4,7 0,0 4,6 Rehabilitering och förebyggande 7,1 2,1 6,5 Teknik, hantverkare 4,9 0,0 3,0 Kök, städ, tvätt 6,0 6,0 Administration 3,4 1,6 3,1 Summa 6,9 2,9 6,6 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 2016 Mars 2015

8 Sida 8(23) Kvinnor 6,9 7,3 Män 2,9 2,8 Totalt 6,6 6,9 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Mars 2016 Mars 2015 Kvinnor 54,1 53,1 Män 32,8 36,8 Totalt 53,3 52,5 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Mars 2016 Mars 2015 Förändring Netto årsarbetare Netto årsarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor 526,6 499,2 + 27,4 Undersköterskor m.fl. 42,0 43,2-1,2 Läkare 59,2 55,8 + 3,4 Administratör, vård 81,8 72,4 + 9,4 Rehabilitering och förebyggande 239,8 219,6 + 20,2 Sjukhustekniker/labpersonal 3,1 1,0 + 2,1 Utbildning, kultur och fritid 1,0 + 1,0 Teknik, hantverkare 5,0 5,2-0,2 Kök, städ, tvätt 1,4 1,2 + 0,2 Administration 249,2 261,0-11,8 Summa 1209, ,7 + 50,6 Gruppen sjuksköterskor/barnmorskor har ökat med 27,4 nettoårsarbetare. Barnmorskor inom Mhv/Gyn utgör 64 % av den totala gruppen. Barnmorskorna står för den största ökningen jämfört med samma period förra året. Barnmorskor är identifierade som en bristgrupp i Kompetensförsörjningsplanen och rekryteringsfrämjande åtgärder görs för gruppen som exempelvis träffar deltagande i olika rekryteringsmässor. har fått utbildningstjänster barnmorska i den regionala satsningen på utbildningstjänster. Inom Barn och ungdomsmedicin och inom 1177 Vårdguiden är nettoårsarbetare sjuksköterska på samma nivå som förra året.

9 Sida 9(23) Undersköterskor finns inom Mhv/Gyn och här har inte skett någon större förändring. Inom gruppen Läkare har gruppen ökat med 3,4 nettoårsarbetare. Andelen läkare inom Barn o Ungdomsmedicin är 42 % av det totala antalet. En liten minskning har skett jämfört med förra året. Inom Mhv/Gyn är andelen 24 % av det totala antalet här finns en ökning med 0,85 nettoårsarbetare jämfört med förra året. Övriga läkare finns inom Unika enheter där flera olika enheter ingår. Läkarförsörjningen är en utmaning för och är identifierad i Kompetensförsörjningsplanen. Administratör vård, gruppen har ökat 9,4 årsarbetare det är kategorin administratör som ökat mest. Denna grupp arbetar i projekt med att inför nytt journalsystem detta projekt avslutas under våren Inom Rehabilitering och förebyggande är den största gruppen psykologer som utgör 43% av den totala gruppen. Övriga som ingår är, psykoterapeut, kurator, dietist, logoped, arbetsterapeut och fysioterapeut. Ökningen i gruppen är fördelad över alla dessa kategorier. Sjukgymnast/fysioterapeut är den grupp som ökat mest detta beror på att personal har flyttats från olika projekt till den nya enheten FAR vuxna. I ökningen ingår även PTP psykolog som är visstidsanställda i 1 års tid. Administration är en grupp som minskat med 11,8 i denna grupp återfinns ledning och handläggar- administratörsarbete. Det är handläggar- administratörsarbete som minskat jämfört med samma tid förra året. ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi ser en ständig ökning av inkommande samtal till sjuksköterskorna på våra mottagningar vilket innebär att vi ibland har svårt att kunna ta emot alla samtal. På 1177 testas nu att samtal av administrativ karaktär besvaras i särskild kö. På barnmorskemottagningarna ses processerna över och fler uppgifter kan föras över till undersköterska, till exempel blodtrycksmätning, övrig provtagning m.m. Vi testar också nya arbetssätt som innebär att patienten själv t.ex. tar sitt blodtryck och rapporterar in via e tjänsten Mina Vårdkontakter vilket innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalkostnaden för perioden ligger inom budget, avseende personalomsättningen är det en ökning av antalet barnmorskor som avgått med ålderspension jämfört med samma period förra året. Mertid, fyllnadstid och enkel övertid har minskat jämfört med samma period förra året och det har skett en liten ökning av kval övertid. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat jämfört med samma period föregående år. 9. En budget i balans

10 Sida 10(23) 9.1 Ekonomiskt resultat s ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2016 baseras på de Vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Besparingskrav kopplat till ny styrmodell för servicesamspelet Kompensation för ökade IS/IT kostnader Minskad beställning Halverad kostnad för Tolkprojektet inom 1177 Introduktionsfinansieringen inom Hjälpmedelsenheten upphör Bojen läkartimmar upphör Livslust Angered upphör Äldrecentrum upphör Minskade läkartimmar till Ungdomsmottagningar Göteborg Uppdraget att tillhandahålla läkartimmar till socialmedicinska mottagningar i Kungälv, Stenungsund och Tjörn upphör Ljusbehandling i Stenungsund går över till Kungälvs sjukhus Minskat öppethållande på Bassängen i Bäckefors Ingen ersättning utgår från och med 2016 för bassängverksamhet i Falköping men verksamheten drivs vidare av Satsningar Psykologverksamheten för Mödra- och barnhälsovård tillförs medel motsvarande två psykologer, en inom vardera Norra respektive Södra nämnden Rörlig ersättning till alla gynekologmottagningar för vätskebaserad cytologi Ökad ersättning för preventivmedel i Södra nämnden Ökad ersättning med 150 tkr till Hälsodisk i Göteborgs nämnden Ökad ersättning för vätskebaserad cytologi till barnmorskemottagningarna i Östra nämnden Ökad ersättning för tolk i Östra nämnden Medel motsvarande 0,2 Dietist till BUM för kommunerna Mölndal, Partille och Härryda Övriga förändringar Rörlig ersättning för tolkkostnader tillämpas från och med 2016 även inom Västra och

11 Sida 11(23) Södra nämnden Delar av uppföljningsansvaret för Hjälpmedelsenheten flyttas över till Koncernkontoret - 1,0 tjänst överförs dit Bassängverksamheten är inlagd i Vårdöverenskommelsen Ersättning och uppdrag för mödrahälsovård i Ale och Kungälv ingår för 2016 i den samlade Vårdöverenskommelsen Flera folkhälsoprojekt är införlivade i Vårdöverenskommelsen Grön rehab verksamheterna inom Göteborgs nämnden, Solbacken, Härlanda örtagård och Grön rehab väster har säkerställts ekonomiskt Kommentar till resultatet per mars beställd primärvård redovisar per mars 2016 ett resultat på 14,8 mnkr, vilket är 14,5 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2015 var 8,2 mnkr. Prognosen för helåret 2016 är 3 mnkr, det vill säga 3 mnkr bättre jämfört med budget. Det positiva resultatet beror bland annat på: - ökad prestationsersättning, intäkter för flyktingrelaterad vård - överskott på personalkostnader, rekrytering av vakanser pågår inom flera verksamheter Regionintäkter och övriga intäkter, överskott på intäkter jämfört med budget beror på att vi har erhållit intäkter för flyktingrelaterad vård samt intäkter för fria läkemedel för barn. Stor del av vår verksamhet är anslagsfinansierad och ersättningen faller ut i tolftedelar. För den del av vår verksamhet (Mödravården) som är prestationsersatt har vi fått högre ersättning jämfört med samma period föregående år. Ökningen mellan åren är 8%. Vi har också fått ersättning för tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Personalkostnader och bemanningsföretag, överskott på personalkostnader jämfört med budget, beror bland annat på vakanser inom flera verksamheter där rekrytering pågår. En annan orsak är överskott i verksamheter (såsom fortbildning och rekrytering) där planerade aktiviteter inte är genomförda ännu. Kostnaderna för bemanningsföretag är högre jämfört med budget och har ökat med 63% jämfört med samma period föregående år. Orsaken är främst att Uddevallajouren bemannas enbart av bemanningspersonal. Prognosen för kostnader för bemanningsföretag för helåret 2016 är 13 mnkr. Ökningen avser främst köp av bemanningsläkare men även ökning för köp psykologtjänster. Läkemedel, kostnaden för läkemedel är högre både jämfört med budget och jämfört med föregående år. På totalen är ökningen jämfört med föregående år 29,7%. Orsaken är framförallt införandet av fria läkemedel för barn som trädde i kraft i samband med årsskiftet

12 Sida 12(23) 2015/2016. Inom barnmedicin är motsvarande ökning 114% i jämförelse mellan Övriga kostnader, kostnaderna är något lägre jämfört med budget och 6% lägre jämfört med föregående år. Kostnadsminskning framförallt inom IT och fastighet. Inom fastighet avses främst lägre städkostnader. Minskningen mellan åren är 36,2%. Betydlig kostnadsökning för köp av lab inom Mödravården, 51% jämfört med samma period föregående år. Beror framförallt på ökade prestationer, fler cytologprover., Styrelsen för beställd vård Utfall ack mnkr Budget ack mnkr Utfall ack mnkr Budget 2016 mnkr Prognos 2016 mnkr Avv budget jmf prognos mnkr Regionintäkter 301,9 301,0 280, , ,0 4,7 Övr intäkter 33,9 26,8 42,3 89,8 94,1 4,3 Summa intäkter 335,8 327,8 322, , ,1 9,0 Personal -224,8-233,1-215,4-899,2-890,0 9,2 Bemanningsföretag -3,3-0,9-2,0-3,7-13,0-9,3 Läkemedel -6,1-4,8-4,7-19,1-25,0-5,9 Övriga kostnader -86,0-87,7-91,1-339,1-339,1 0,0 Avskrivningar -0,7-0,8-0,8-3,4-3,4 0,0 Summa kostnader -320,9-327,3-314, , ,5-6,0 Finansiella poster -0,1-0,2-0,1-0,6-0,6 0,0 Resultat 14,8 0,3 8,2 0,0 3,0 3,0 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans beställd primärvård har en ekonomi i balans och har därför inte uppdraget att inrapportera åtgärdsplan. 9.3 Eget kapital beställd primärvård har för 2016 ett ingående eget kapital på 16,7 mnkr. Det prognosticerade resultatet för 2016 är 3 mnkr. beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under Det beräknade egna kapitalet för 2016 är 19,7 mnkr.

13 Sida 13(23) Prognos Eget kapital (mnkr) IB 1/ Budget 2016 UB 31/ (mars) Beställd primärvård 16, ,7 9.4 Investeringar Investeringsbehovet bedömdes för 2016 uppgå till 11,3 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Detta avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Till och med mars månad har det investerats för 0,2 mnkr. Prognosen för 2016 är 8 mnkr, vilket är 3,3 mnkr lägre än budget, främst beroende på att några större investeringar flyttats framåt i tiden. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 2 mnkr, där det för 2016 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyran. 10. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokumentation per noter per /../userfiles/1/documents/2143_2253_2FE2.xls../../userfiles/1/documents/2143_2253_F2648.xls 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Flyktingströmmarna har gett ökad belastning på våra barnmorskemottagningar. Överanställningar och mobila team har startats för att möta den ökade arbetsbelastningen. Den kostnad som beställd primärvård har haft till och med mars 2016 för flyktingmottagande uppskattas till ca 3 mnkr. Avser omhändertagande av somatiskt sjuka och även traumatiserade barn inom barnmedicin och mödra- och barnhälsovårdspsykologi. Det har även varit ett tydligt ökat tryck inom mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna. Personal från ungdomsmottagningar gör även preventivt arbete på flyktingboenden.

14 Sida 14(23) 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 1177 Vårdguiden på telefon Under första kvartalet har det varit många inringande samtal, drygt 5000 fler än samma period förra året. Pilot nationell samverkan har förberetts och startar 11/4. Denna medverkan är en del i att öka vår tillgänglighet. Antalet engelska samtal har ökat till Många av de flyktingar som kommer nu pratar engelska. Åtta sjuksköterskor har nyanställts och utbildats i januari. Ny rekryteringsprocess startar efter påsken. För att kunna koncentrera oss på att klara alla samtal under årets första kvartal, då vi har extra många samtal på grund av infektionstoppen, har vi kraftigt reducerat antal fortbildningar och möten. De möten som varit nödvändiga i verksamheten har till större del skett via Skype för att minska restid. Mödravård, Ungdomsmottagningar och Gynekologi Mödravård och Gynekologi Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett förslag till vårdvalssystem inom mödrahälsovården. Verksamheten förbereder sig för ett ev. införande av vårdval. Genom översyn av lokaler, kvalité, arbetssätt, ledning osv. Flyktingströmmarna har gett ökad belastning på våra barnmorskemottagningar. Överanställningar och mobila team har startats för att möta den ökade arbetsbelastningen. Regiongemensamt basprogram för gravida har beslutats och implementering är påbörjad. Implementering av uppringning av uteblivare gynekologisk Hälsokontroll är mer omfattande än beräknat och kräver därmed större personalinsatser. Stor mängd kvinnor som vi ska söka telefonnummer till och ringa vid flera tillfällen för att erbjuda tid för provtagning. Vi har påbörjat certifiering av mödrahälsovården i VG enligt ISO 9001:2015 Ungdomsmottagningar

15 Sida 15(23) Rekrytering påbörjad för de medel som regionen tillskjutit för jämlik vård. Nivåstrukturering utifrån utredningen jämlik vård Ungdomsmottagning påbörjad. Det utåtriktade arbetet har intensifierats på ett flertal mottagningar utifrån flyktingsituationen. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Den politiska inriktningen i regionen och nationellt verkar vara mycket i den riktning som barn och ungdomsmedicin verkar och pläderar för. Det vill säga förstärkt primärvård och utbyggnad och utveckling av specialistvård i barnens närområde. (G Stiernstedt effektiv vård SOS 2016:2) Detta är både samhällsekonomiskt smart och en kvalitetshöjning för medborgarna. Barnkompetensen i alla hälso- och sjukvårdsled behöver höjas och därför är en nära specialistvård för barn och unga en strategiskt klok satsning. Vårdcentraler och elevhälsa behöver vårt stöd i större utsträckning än vad vi kan ge idag. Dessutom ser vi panoramat förändras både utanför fönstret och inne på vårt verkstadsgolv; sjukhuset skjuter ut allt fler grupper och diagnoser, vårdtyngden och komplexiteten ökar, vår akuta tillgänglighet stryps och produktionen minskar, till fördel för större vårdinsatser per patient och familj. Vi har den ökande psykiska ohälsan, där vår roll ständigt debatteras; skall BUM och i vilken utsträckning utreda och behandla neuropsykiatri och psykisk ohälsa (vilka hänger ihop)? RMR diskussioner i regionen. Ett barn uttrycker psykologisk smärta som somatisk, varför vi har så många hos oss som skulle behöva en samtidig insats för själen och familjen (huvudvärk, magont, dålig tillväxt, ätstörning, fetma, etc). Tänk om vi kunde ge dessa barn en mera kvalitetsfylld helhetsinsats och inte bara en medicinsk. Barn överlever idag även vid svår prematuritet, komplicerade hjärtfel opereras, nya genetiska metoder avslöjar nya tillstånd och behandlingar hos barn med tidigare oklara utvecklingsavvikelser. Dessa barn behöver kontinuerlig kontakt med barnsjukvården och skulle tjäna mycket på att ha en sammanhållen vårdkontakt i närområdet. Bara i januari-mars 2016 har BUM gjort 300 hälsoundersökningar. Ett sådant besök tar mer än dubbelt tid än vanligt vilket ger ett produktionstal på 2400 besök per år. Vi har inte uppdraget i VÖK men av omvärldsskäl inte vågat säga nej i dessa tider av stora flyktingströmmar. I längden är det dock ohållbart att specialistnivån hanterar detta primärvårdsuppdrag. Vi ser undanträngningseffekter och förlängda väntetider. BUM skall vara remissinstans vid behov men hälsoundersökningarna görs i primärvården, diskussioner pågår mellan sektorsråden. ISIT

16 Sida 16(23) Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya journaldokumentationssystemet AsynjaVisph. Alla enheter inom beställd vård, förutom mödrahälsovård, har nu samma journalsystem. Detta underlättar en rörlighet för medarbetare inom förvaltningen och en effektivare rapport och analys av vår utdata. Samtidigt har vi nu förutsättningar för att börja vidareutvecklas med att ge våra patienter möjlighet att läsa sin egen journal, boka sina egna besök och andra ärenden med flera e-hälsoinriktade tjänster. har totalt bytt journalsystem inom 529 verksamheter stora som små. 850 utbildningar i samband med journalbytet är genomförda. Nu påbörjas arbetet med att uppdatera utbildningar, samordna rutiner mm för att ge alla samma förutsättningar i journalsystemet. Vi har dessutom satt 177 databaser i läsläge och härigenom gett förutsättningar för att minska IT-kostnaderna avsevärt då många servers kan stängas. Den totala kostanden för hela AsynjaVisph projektet blev lägre än den planerade budgeten som förvaltningarna Habilitering och Hälsa samt gemensamt planerat. Analyslänkar (Länkar saknas)

17 Sida 17(23) Bokslutsdokument RR KF BR beställd primärvård :36 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar 4, Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 4, Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0

18 Sida 18(23) Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 6, Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier

19 Sida 19(23) - pågående investeringar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

20 Sida 20(23) beställd primärvård Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt

21 Sida 21(23) 3. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 89 Ränteintäkter, externt 2 4 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt 2 93 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt 0 1 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0

22 Sida 22(23) Årets pågående investering 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder

23 Sida 23(23) Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt