KUNSKAPSLUCKOR ELLER KUNSKAPSMÅL?

Transkript

1 KUNSKAPSLUCKOR ELLER KUNSKAPSMÅL? VARFÖR CHANSA? NYHET! SO Serien helt enligt Lgr 11

2 Prata med mig på Att nyheterna svarar När vi skulle anpassa SO Serien till Lgr 11 anlitade vi en person som varit med och tagit fram den nya läroplanen till att gå igenom serien och föreslå förändringar. Rekommendationer från själva källan, alltså! Dessutom satt en av författarna till lärarhandledningarna i Varför chansa? SO S hjälper dig nå målen i Lgr 11 Du har säkert varit med om elever som läser och kämpar, men stoffet går liksom inte in. Då spelar det ingen roll hur väl avvägt innehållet är, hur bra det svarar mot läroplanen, eller hur pedagogiskt upplägget är. Det är därför vi tog reda på allt om modern läsforskning när vi skapade SO Serien för åtta år sedan. Vad gör egentligen en text lätt att ta till sig? Bland annat handlar det om direkt tilltal, en tydlig berättarröst, luftig layout och inte för informationstätt. Vi valde författare med omsorg en man och en kvinna till varje bok, alltid en verksam lärare, och i blandade åldrar. Detta har resulterat i en serie med levande och engagerande texter som talar till dagens unga. Något som många lärare också vittnar om. Nu är alltså hela serien uppdaterad för Lgr 11 och bättre anledningar att välja ett läromedel har jag svårt att tänka mig att själva kunskapsstoffet är verkligt lättillgängligt och att det tar er till de kunskapsmål som Lgr 11 föreskriver. Vill du se mer av serien så gå in på Där kan du även ställa frågor till mig. Nya SO S Samhälle Den nya kursplanen betonar samspelet mellan individ och samhälle och SO S Samhälle ger eleverna nycklarna till att förstå det som händer omkring dem. Exempelvis genom att i åk 7 jämföra Sverige nu och för 150 år sedan, vad förändringen från jordbruks- till industrisamhälle inneburit. I åk 8 handlar det om individen i politiska strukturer, demokrati, diktatur, ideologier och hur den enskilde kan påverka och påverkas. Åk 9 tar upp internationella frågor, hur olika delar av världen berörs vid lågkonjunkturer eller konflikter. Lgr 11: Kunskapsområden i samhällskunskap: Individer och gemenskaper Information och kommunikation Rättigheter och rättsskipning Samhällsresurser och fördelning Beslutsfattande och politiska idéer. Nya SO S Geografi De nya böckerna är reviderade utifrån kursplanens betoning på samspelet mellan natur, samhälle och människans livsvillkor. De ger en tydlig bild av de samband, processer, orsaker och konsekvenser som Lgr 11 tar upp. Exempelvis genom att i åk 7 berätta om klimat, vattnets betydelse för människor och hur vi kan producera det vi behöver för att leva. Åk 8 behandlar det svenska landskapets förutsättningar och omformning, och åk 9 det globala perspektivet, hållbar utveckling, energianvändning och samhällets sårbarhet. Välkommen! Thomas Johansson, Ämnesrådgivare i SO 7 9 Lgr 11: Kunskapsområden i geografi: Livsmiljöer Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Miljö, människor och hållbarhetsfrågor.

3 mot Lgr 11 kan du lita på den grupp på Skolverket som skulle ta fram de nya nationella proven i SO. Han vet hur du bäst tränar SO-förmågorna. Med SO Serien riskerar du inte kunskapsluckor. Istället tränar du elevernas förmågor så att de lättare når målen i Lgr 11. Så varför chansa? Nya SO S Religion Den nya utgåvan för åk 7 utgår från den struktur och de kunskapsområdena som finns i den nya kursplanen: Religion och andra livsåskådningar, Religion och samhälle, Identitet och livsfrågor samt Etik. Boken är därför en utmärkt introduktion till ämnet. I åk 8 inriktar vi oss helt på de tre stora systerreligionerna. Vi inleder med deras gemensamma bakgrund och tar upp hur människor lever och uttrycker sin religion. I boken för åk 9 möter läsaren hinduism, buddhism och även andra livsåskådningar som får större plats än tidigare. Lgr 11: Kunskapsområden i religion: Religioner och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik Nya SO S Historia Den nya utgåvan presenterar världshistorien kronologiskt den tar avstamp i forntiden och slutar med de stora omvälvningarna i vår egen tid. Historien berättas ofta med nedslag hos den vanliga människan. I den nya kursplanen lyfts arbete med historiska källor fram och vi har med historiskt källmaterial med tillhörande övningar i varje bok. Till exempel lagar, dikter, fotografier, konstverk, statistik, brev, tidningsannonser och intervjuer. Göran Svanelid har skrivit tre av lärarhandledningarna. Universitetslektor Göran Svanelid har under lång tid arbetat som lärarutbildare, författare och föreläsare. Göran var med i Skolverkets grupp som skulle ta fram de nationella proven i SO och är känd som upphovsman till The Big 5, de fem viktiga förmågorna i Lgr 11. Lärarhandledning som tränar förmågorna Till varje ämne finns en digital lärarhandledning, som har sin grund i tankarna kring de fem förmågorna. Här går vi igenom det nya betygssystemet med konkreta exempel på vad som krävs i ett elevsvar för ett visst betyg. Vi presenterar syftet med varje avsnitt och du får tips och råd för hur du uppnår kunskapsmålen med hjälp av såväl själva läromedlet som andra verktyg: böcker, tv-program, studiebesök och samtal. Det finns övningar som tränar eleverna inför de kommande nationella proven, och det finns även prov som påminner om de nationella proven. Läs mer på sid 7. Det är fem förmågor som är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument. Om lärare i alla ämnen fokuserar på dessa The Big 5 kommer eleverna lättare nå målen. Lgr 11: Kunskapsområden i historia: Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700 Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar Imperialism och världskrig, ca Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, ca 1900 till nutid Hur historia används och historiska begrepp. Testa på Se om SO S är rätt för dig och din grupp genom: Digitalt smakprov bläddra i delar av boken Utvärderingsexemplar beställ ett ex av boken kostnadsfritt Utvärderingsabonnemang testa SO S digitalt, kostnadsfritt.

4 Samma tydliga struktur så att eleverna kan fokusera på innehållet Hela SO Serien har samma struktur och enhetlig layout. Vi har varit noga med att inte krångla till sidorna med dekorationer som inte betyder något för själva texten. Sammanfattningar, faktarutor, fördjupningar, uppgifter och ordförklaringar har samma färg och form i alla böcker oavsett ämne och årskurs. På så sätt känner eleverna igen sig från kapitel till kapitel och från bok till bok. De ser genast vad för syfte texten har och kan ägna sig åt innehållet istället för formen. HANDEL I de västra delarna av Colombia, inte långt från Stillahavskusten, reser sig Andernas snöklädda bergstoppar. I byarna nedanför bergen, på vackert belägna sluttningar och åkermarker, odlas socker, bomull, tobak och kaffebönor. Colombia är världens näst största producent av kaffe, efter Brasilien. Förr användes bönorna av byborna själva, men numera säljs kaffet över hela världen även till Sverige. Kaffebönan har blivit global. I VÄRLDEN Intresseväckande ingress Varje kapitel startar med en bild och en ingresstext som tar upp kapitlets frågeställning på ett sätt eleverna kan relatera till. Syftet är att väcka nyfikenhet och peka på det viktigaste i kapitlet. Infrastruktur och planering 32 planeten jorden Faktarutor Faktarutorna förklarar eller bygger vidare på något viktigt i brödtexten. Lättillgänglig brödtext Lättillgängliga SO-texter är inte en självklarhet, även om det borde vara så. Därför har vi skapat våra texter utifrån nya forskningsrön av bland andra Monica Reichenberg, docent i ämnesdidaktik, som säger att direkt tilltal och en tydlig berättarröst gör texterna mer levande och engagerande. Luftig layout Det är beydligt lättare att gå in i texten när den inte känns kompakt och inträngd. Därför har vi gjort formen lätt och luftig med breda marginaler för ordförklaringar och faktarutor. Illustrationer och bilder är valda med omsorg för att tilltala dagens unga. VAD ÄR INFRASTRUKTUR? Till ett lands infrastruktur räknas alla tekniska system som behövs för att förflytta människor, varor, information och energi. Dit hör vägar och järnvägar, flygfält och hamnar, telelänkar och kraftledningar. CITYBANAN I STOCKHOLM Det tar lång tid att planera och bygga infrastruktur. I slutet av 1900-talet märkte man att det snart skulle bli för trångt i tunneln under Stockholms innerstad för alla tåg som skulle in till Stockholms centralstation. År 2000 bestämde regeringen att man skulle börja planera för en tunnel till. Den ska bli sex kilometer lång och kallas Citybanan. År 2009 kunde man börja bygga den. Om inga problem uppstår under byggandet blir tunneln klar för trafik tidigast år STADEN Planering för lång tid framåt Vägar och järnvägar förbättras och byggs ständigt i olika delar av Sverige. Det är ofta mycket stora byggnadsprojekt som pågår i flera år och kostar många miljoner, kanske miljarder kronor. De ingår i landets infrastruktur, och de är anläggningar som ska fungera under många år. De ska också kunna användas av framtida fordon. Politiker som omkring år 2012 bestämmer om pengar till ny infrastruktur måste också försöka sätta sig in i hur trafiktekniken kommer att utvecklas i framtiden. Det gäller kanske byggande som inte blir klart förrän om 15 år och som sedan ska fungera på bästa sätt under femtio år framåt. 33 Det kan vara fråga om att bygga järnvägar för höghastighetståg (tåg som går dubbelt så fort som nu). Storstädernas växande trafikproblem kanske kommer att kräva att bilarna måste ledas ner i tunnlar eller att det byggs stora kringfartsleder. Fler städer måste kanske ha tunnelbanor om 15 år, och då måste man snart börja bygga dem. Det är inte bara personresorna som hela tiden har ökat, som du kan se i diagrammen på föregående sida. Minst lika mycket ökar godstransporterna, framför allt på vägarna. För varje år blir det fler flerfiliga motorvägar med stora rondeller och avfartsvägar i olika riktningar. Järnvägsstationerna utvidgas, och de största flygplatserna blir ännu större med fler och längre landningsbanor. Trafiken kräver allt större markområden, och då ska det ju vara mark som finns nära där de flesta människorna finns. Sådan mark är mycket efterfrågad och den är dyr, som du tidigare har läst. Ett sätt att spara mark är att samla flera trafikslag (färdmedel) i samma byggnad, att bygga en terminal eller knutpunkt. Då blir det också lätt att byta mellan olika färdmedel. På nästa sida kan du se hur en sådan terminal kan se ut för dem som reser med tåg, båt, bil, fjärrbuss och lokalbuss, och även för cyklister och gående. Långväga förbindelser Vägar och järnvägar som ska knyta samman olika delar av Sverige är ingenting som en enskild kommun kan planera och bygga. Eftersom det berör många kommuner måste staten bestämma och bekosta sådan infrastruktur. Det planeras på ett av departementen i Stockholm och betalas med pengar som staten fått in som skatt.

5 Fördjupning Fördjupningarna är tänkta som överkurs något som är intressant att ta del av, men inte nödvändigt. De är alltid på blå tonplattor. Ordförklaringar Ofta förklaras svåra ord i löptexten, men gäller det centrala begrepp tas de upp även i marginalen, ibland även i en ordlista i slutet av kapitlet. PENGAR I LANDET BLÅGUL Det var en gång ett pyttelitet land lyckades få tag på ungefär lika mycket, som hette Blågul. I det landet bodde och blev naturligtvis oerhört glada över bara två familjer: familjen Blåson och att ha blivit så rika. familjen Gulström. Varje familj hade Gulströms började genast fundera två hästar och ett hus. Det var allt av över vad de skulle göra med alla sina värde som fanns i landet. En dag kom pengar. Men hur mycket de än tänkte familjerna överens om att börja använda pengar så att de kunde handla att köpa än Blåsons hus och hästar. De efter fanns det ju fortfarande inget mer med varandra. De kallade sina pengar tänkte ändå försöka göra en bra affär kronor och tillverkade totalt och promenerade över till familjen Blåson för att köpa deras två hästar för 100 kronor. De bestämde att ett hus var värt 400 kronor och varje häst 50 kronor. kronor. Sedan fanns det inget mer att Ånej, svarade fru Blåson. Eftersom köpa. Familjerna delade förstås pengarna lika, så nu hade varje familj 500 än igår vill vi förstås ha 100 gånger mer det finns 100 gånger mer pengar i dag kronor att handla för. Det som fanns för hästarna kronor styck, tack. i landet var värt sammanlagt Herr Gulström tyckte att fru Blåson kronor. var lite sniken, men när han tänkt efter En morgon inträffade något fantastiskt utanför familjernas hus hade rätt. Eftersom det fortfarande inte fanns en stund insåg han att hon faktiskt hade en god fé lämnat kronor. Båda mer saker att köpa i landet, men 100 familjerna rusade ut för att plocka åt gånger mer pengar, måste allt bli 100 sig så mycket pengar som möjligt. De gånger dyrare. LITEN ORDLISTA inflation: när penningvärdet minskar till följd av att priserna stiger direkt skatt: skatt som dras av från arbetsinkomsten indirekt skatt: skatt som är inräknad i priset på till exempel en vara mervärdesskatt: skatt som staten tar ut när företagen skapar ett mervärde statsbudget: en sammanräkning av vilka inkomster och utgifter staten kommer att ha under året budgetpropositionen: regeringens förslag till statsbudget utgiftstak: en summa som säger hur mycket statens utgifter får stiga statsskulden: de pengar som den svenska staten är skyldig till exempel banker och andra länder BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP per capita: bruttonationalprodukten delad med antalet invånare i landet 30 samhällets pengar SAMMANFATTNING Vi betalar skatt för att staten, lanstingen och kommunerna ska kunna erbjuda oss bra samhällsservice var vi än bor i landet. Kommunalskatten går till kommuner och landsting. Staten får bland annat skatt från företag samt moms på varor och tjänster. Riksdagen bestämmer om statens budget. Om det är underskott i budgeten måste staten skära ner på kostnader eller låna pengar. Alla statens skulder tillsammans kallas för statsskulden. BNP är ett mått på vad alla varor och tjänster som tillverkas i ett land är värda. Växer BNP ordentligt befinner vi oss i en högkonjunktur. Motsatsen, det vill säga när det inte är någon tillväxt av BNP eller den till och med minskar, kallas lågkonjunktur. Ett lands ekonomiska svängningar kallas konjunktur. Inflation innebär att kronan blir mindre värd och priserna därför stiger. Hög inflation är inte bra för ett lands ekonomi. UPPGIFTER Frågor på texten 11. Vilka andra sätt än BNP skulle man kunna använda för att beskriva hur 1. Varför betalar vi skatt? folket i ett land har det? 2. Till vad går våra skatter? 12. Förklara med egna ord varför en 3. Vad är skillnaden på direkta och högkonjunktur kan gå över i en lågkonjunktur, och tvärtom. indirekta skatter? 4. Ge exempel på några indirekta skatter. 13. Hur påverkas statens ekonomi om räntorna i världen går upp? 5. a) Vad är BNP en förkortning för? b) Vad menas med BNP per capita? 14. Varför måste både hushåll och företag kunna växla till sig andra valutor? 6. Vad betyder ekonomisk tillväxt? 15. Varför är hög inflation inte bra för 7. Vad innebär: ett land? a) högkonjunktur b) lågkonjunktur 16. Samtidigt som familjerna Blåson och Gulström plötsligt blev rika steg 8. Vad menas med inflation? priserna kraftigt på de saker de kunde köpa. Hur kan det komma sig? Arbeta med texten 9. Förklara kort hur det går till när statens budget bestäms. Fundera vidare 17. Om vi hade lägre skatter i Sverige 10. Varför är BNP inte ett perfekt mått för skulle vi behöva betala mer saker att räkna ut hur rikt ett land är? själva. Samtidigt skulle en mindre del av vår lön gå till skatt. Tycker du att skatterna borde vara lägre, eller högre? Motivera! = lite mer krävande uppgifter samhällets pengar 31 En terminal 4 Här inne i den stora byggnaden finns biljettförsäljning, flera kiosker, några andra butiker och flera restauranger. Dessutom finns många kontor, bland annat för de olika trafikföretagen. Uppgifter Uppgifterna är nivågrupperade och sorterade under tre återkommande rubriker: Frågor på texten Arbeta med texten Fundera vidare Tågen stannar vid den underjordiska stationen Våningen ovanför, i markplanet, stannar de gula regionoch fjärrbussarna På gatan utanför stannar de gröna stadsbussarna Tar man hissen några våningar upp kommer man till passagerarutgången till färjan Bilarna som ska ta färjan har en egen infart och uppfart till båten När det gäller trafikleder mellan länder så är det förstås nödvändigt att staterna är överens om var de ska byggas och hur de ska fungera. Sådana förbindelser har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Nu finns ett nät av Europavägar som knyter samman norra, södra, östra och västra Europa, och på liknande sätt underlättas tågresorna mellan länderna. Ett exempel på en internationell förbindelse är Öresundsbron som år 2000 öppnades mellan Malmö och Köpenhamn. Den består av en motorväg och därunder en järnväg. Varje dygn kör omkring personbilar, lastbilar och bussar över bron, och både dag och natt går tåg mellan Sverige och Danmark, under dagtid var tjugonde minut. SAMMANFATTNING Olika färdsätt har olika fördelar och nackdelar. De flesta personresor sker med bil. Det tar många år att bygga ny infrastruktur. STADEN 101 Sammanfattningar Med hjälp av sammanfattningarna som avslutar varje kapitel, ser eleverna vad som är det centrala i texterna. Testa SO Serien på Smakprov Utvärderingsexemplar Utvärderingsabonnemang

6 324 BUDDHISM långt upp i bergen och blev eremit. att komma närmare den vise mannen. fler än han slippa ifrån lidandets grepp. odlade år bofasta ca år 1000 gången som han skulle låta sig återfödas. SOCIALTJÄNSTEN I varje kommun finns en kommunal socialtjänst som ser till att barn, gamla, sjuka och funktionshindrade får den hjälp de behöver i kommunen där de bor. Socialtjänsten ska också se till att barn och ungdomar med problem får hjälp och stöd i sin hemkommun. Den ska både förebygga problem hos unga och vårda dem som hamnat snett. Social tjänsten ska ordna familjehem eller hem för vård eller boende för de barn eller ungdomar som inte kan bo hemma hos sina föräldrar. 60 lag och rätt Äldre järnålder i Norden häktas advokat Kristi födelse byggnadsminnen. Det finns särskilda bestämmelser om hur sådana hus ska vårdas och skötas. Åklagaren beslutar alltså att ungdomarnas skuld ska prövas i en domstol. Han måste också avgöra om Markus, Anna och Amir ska häktas alltså hållas kvar ännu längre på polisstationen. Åklagaren be- stämmer sig till slut för att inte häkta någon av dem, eftersom han inte tror att de kan göra något som gör polisens undersökning svårare. Alla tre ungdomarna släpps nu i väntan på rättegång. Kallelsen till tingsrätten (domstolen) kommer per brev hem till Markus, Anna och Amir. Ungdomarna har rätt till var sin försvarsadvokat, som ska tala för dem under rättegången. De är nu advoka- ternas klienter. Det betyder att advokaterna bevakar deras intressen under rättegången. Paret som är vittnen kallas också per brev till rättegången. BUDDHISM 325 behöver stanna på stationen. Yngre järnålder i Norden 91 Personer i rätten strävar efter jämlikhet och jämställdhet. Det var glest bland åhörarna. Rättgången hölls ju inom lyckta dörrar, men inte ens alla föräldrarna var där. De som inte kom tyckte att det var alltför tungt att se sina barn ställas inför en domstol. 5 = 4 SAMMANFATTNING c. Tokyo? c. Peking, Jorden, ett blått klot i den mörka rymden. En av planeterna kring stjärnan solen. Jorden är en mycket speciell planet som till största delen jorden. De första upptäckarna gjorde egna kartor över okända kuster. Idag har vi exakta kartor över hela vår planet. Flygfoton och satellitbilder har avbildat varje kvadratmeter och med hjälp av satelliter och datorer kan kartor ritas över vilken plats som helst utan att man ens behöver åka dit. planeten jorden 5 Geografi_a r_7.indd Geografi_a r_7.indd motiverar i alla delar bra för heterogena grupper Att SO Serien har så lättillgängliga texter är en stor fördel, inte minst i heterogena grupper. Tröskeln till kunskapen är lägre än i läromedel med tyngre texter. Väljer du Onlineboken underlättas vägen till kunskapsmålen ytterligare eftersom e-läromedel tilltalar flera lärstilar. Och med SO S Maxi kan du ge även dina snabbaste elever rätt utmaning. U P P G I F T E R Efter förhören beslutar åklagaren att ungdomarna inte Rättegången Markus är den som först stiger in i rättssalen tillsammans med sin försvarsadvokat. Efteråt kommer Anna och Amir med sina försvarsadvokater. På grund av ungdomarnas låga ålder har rätten beslutat att rättegången ska hållas inom lyckta dörrar. Det betyder att endast de åtalades närmaste anhöriga får närvara. Om rättegången hade varit offentlig hade vem som helst fått komma och lyssna. Rättens ordförande, domaren, är utbildad i att tolka och döma enligt den svenska lagstiftningen och är den som leder rättegången. Runt henne sitter tre nämndemän. De är politiker och har ingen juridikutbildning utan har andra arbeten när de inte sitter i rättssalen. Domstolen består alltså av domaren och nämndemännen. Bredvid domaren sitter notarien eller domstolssekreteraren, som för protokoll under rättegången. Paret som är vittnen får vänta utanför rättssalen och kallas in först när de ska berätta om vad de sett. lag och rätt 61 Samha lle_a r_7.indd Samha lle_a r_7.indd GIS geografi skt informationssystem En bild från Google Earth som visar delar av Malmö med skyskrapan Turning Torso i bakgrunden. Geografi i datorn Tematiska kartor används ofta i ämnet geografi. Med hjälp av datorer kan olika typer av information visas på en karta. I datorn finns väldigt mycket mera information som du kan komma åt bara genom att klicka med musen. Ett system som används för att lagra, bearbeta och presentera geografisk infor- mation i datorn brukar kallas GIS Ett exempel på GIS är Google Earth. Där visas jordytan från ovan med hjälp av ett stort antal satellitbilder som fogats ihop till en jordglob. Det går att zooma in var som helst och se sjöar, berg, floder, vägar och städer. Du kan till exempel glida runt i New York och titta på frihetsgudinnan, dyka ner i världshaven och studera havsbottnen eller leta rätt på huset där du bor. SAMMANFATTNING Ett vanligt fel på världskartor är att länder långt från ekvatorn är för stora. En orts breddgrad anger hur långt norr eller söder om ekvatorn den ligger. Längdgraderna delar in jordklotet i öst-västlig riktning räknat från Greenwich utanför London. Frågor på texten 1. Hur går breddgraderna på en karta? 2. Hur går längdgraderna på en karta? 3. Den topografiska kartan har nivåkurvor. Vad visar de? Arbeta med texten Kartor som visar olika typer av statistik kallas tematiska. Tematiska kartor kan till exempel visa årsnederbörd, folkmängd eller temperatur. Google Earth är exempel på GIS. = lite mer krävande uppgifter d. Johannesburg, e. Rio de Janeiro, b. 120 väst, 4. Vilka länder i Afrika hade år 2002 sämst tillgång på dricksvatten? c. 120 öst? 5. Vilket land i Asien hade år Vilka länder ligger på latituden störst problem med tillgången på a. 60 nord, dricksvatten? b. 30 syd, 6. Varför blir Grönlands yta oftast alldeles för stor på en världskarta? c. 60 syd? 12. En karta har skalan 1: Ett annat namn för breddgrad är Hur långt är 1 cm på kartan i latitud. Vilken latitud har verkligheten? a. Nordpolen, b. Sydpolen, c. Ekvatorn? 13. Använd en atlas för att ta reda på vilka delar i Sverige och två valfria 8. Ett annat namn för längdgrad är länder som har longitud. Vilken longitud har a. störst årsnederbörd a. Greenwich utanför London, b. minst årsnederbörd b. New York, 14. På Google Earth finns en funktion som kallas gatuvy. Bor du i en tätort 9. Använd en kartbok och ta reda på kan du testa om du kan hitta en bild ungefärlig latitud och longitud för på huset där du bor. På hitta.se finns satellitbilder över hela Sverige. Försök a. Stockholm, hitta ditt hus där. b. Nordkap, planeten jorden 21 r_7.indd Geografi_a r_7.indd f. Reykjavik. 10. Vilka länder ligger på longituden a. 60 väst, Ta reda på mera Sverige för cirka 150 år sedan var ett fattigt SVERIGE FÖRR land och en stor del av svenskarna bodde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Barnadödlighet var hög, medellivslängden låg och befolkningen bestod av många unga. täcks av vatten. Detta vatten har gjort liv möjligt. Troligen är jorden den enda av planeterna där det finns liv. Kanske är det till och med den enda OCH NU Idag har många flyttat in till städer och få arbetar i lantbruket. Barnadödligheten är låg, vi är friskare, blir äldre och unga får allt fler rättigheter. Många söker sig hit från andra länder, så vi har blivit ett mångkulturellt land. Vårt demokratiska samhälle PLANETEN JORDEN planeten i hela Universum där det finns liv. På jordklotet finns många olika livsmiljöer, från iskylan vid polerna till hettan vid ekvatorn, från torkan i öknarna till fukten i regnskogarna. PLANETEN JORDEN Mycket arbete har lagts ner på att avbilda planeten Samha lle_a r_7.indd Samha lle_a r_7.indd ÅRSKURSbOK Det finns en grundbok för varje år i varje ämne, med en noga utvald baskurs så att alla elever ska kunna nå sina mål. Urvalet bygger på den undersökning vi gjorde i 17 svenska skolor när vi tog fram SO Serien. Nu har vi även gjort en grundlig revidering så att serien stämmer överens med Lgr 11. ÄmNeSbOK Istället för tre årskursböcker kan du välja ämnesboken. Den är en sammanslagning av SO Seriens åk 7, 8 och 9 i respektive ämne. NORDENS Områden där människor var bofasta och Områden där människor var Norden i forntiden var ett område, dit människor kom vandrande från söder och öster för att hitta orörd mark att slå sig ner på. Västerut låg det oändliga havet, söderut var det varmt och bördigt men redan tätt befolkat. Norrut fanns gott om plats. Vandrarna hade sina ägodelar med sig, sina vapen och redskap, sina husdjur och andra tillhörigheter. De förde även med sig sitt sätt att tro och sitt sätt att tänka. Folket som slog sig ner i Europas nordliga delar kom att kallas för germaner. Stenålder i Norden Bronsålder i Norden FORNTID 3000 f.kr f.kr f.kr. 0 Legenden om Buddha 08_NYReligion_amnesbok_s090_111.indd Hällristningarna i Tanum i Bohuslän får ny färg. Ristningarna är från bronsåldern och föreställer både människor och djur, skepp, tecken och symboler. De unika hällristningarna finns upptagna på UNESCO:s världsarvslista. 08_NYReligion_amnesbok_s090_111.indd Nu hade läraren, som hette Dipamkara, fått syn på honom och stannat. Dipamkara talade till Sumedha och berättade att många miljoner år senare skulle han återfödas som en prins. Hans föräldrar skulle vara ett kungapar och heta Maya och Shuddoayana. Han skulle komma att få många lärjungar, men först skulle han sitta under ett fikonträd och en natt ta emot upplysningen om hur man kan befria sig från lidandet. Under de miljoner år som sedan flöt förbi i tidens ström klev Sumedha många gånger ner på jorden som en vis man, och där levde han ett vanligt jordeliv. Till slut bestämde han att han skulle låta sig födas i staden Kapilavastu, i det land som idag heter Nepal. Hans föräldrar skulle tillhöra Shakyaklanen och heta Maya och Shuddoyana, precis som Dipamkara hade förutspått för miljoner år sedan. Detta var sista För många miljoner år sedan levde en man ur brahmankasten. Han hette Sumedha och han hade insett att livet bara bestod av lidande. Han ville hitta ett sätt att komma ifrån lidandet, så han gav sig iväg Sumedha lärde sig konsten att ta sig genom tjocka murar, glida ner i underjorden och ge sig av högt uppe genom luften. En dag, när han var ute och flög, fick han se en folksamling som stod samlad runt en vis man. Han hörde ordet buddha och han förstod att läraren talade om upplysning, om att se ljuset. Hans glädje var stor, för han insåg att han äntligen hade hittat vägen ur lidandet. Vägen fanns i lärarens ord om ljuset. Han sjönk ner mot marken för Samtidigt började han tänka på att världen var full av människor som också tyngdes av livets lidande. Det vore inte rätt att bara ta sig själv ur detta, utan att bry sig om andra. Han måste förklara för alla vad han hade begripit när han lyssnade på läraren. Då skulle många 20_NYReligion_amnesbok_s322_355.indd _NYReligion_amnesbok_s322_355.indd maxibok För elever som behöver större utmaningar finns SO S Maxi som har mer stoff än grundboken. Vi har gjort kapitlen större, men också lagt till nya. Det betyder mer fördjupning och mer intressant läsning för dina snabba elever. LÄRARHANDLeDNING Vår nedladdningsbara lärarhandledning ger dig verktygen för att nå kunskapsmålen i Lgr 11: Massor av lektionsförslag och övningar, prov som påminner om de nationella proven och även ett stöd för bedömningen i det nya betygssystemet. Läs mer på nästa sida.

7 Lärarhandledningen jobbar konsekvent med förmågorna Tankarna om de fem viktiga förmågorna i SO, The Big 5 ligger till grund för de nya lärarhandledningarna i SO Serien. Göran Svanelid, som är upphovsman till The Big 5, har författat dem i geografi, historia och samhällskunskap, Ingrid Berlin den i religionskunskap. Struktur och igenkänning SO Seriens lärarhandledningar har en stringent och tydlig struktur. Övningstyperna återkommer i alla de fyra SO-ämnena vilket gör att både lärare och elever känner igen sig. Viktigt inte minst för elever som behöver mer stöd för att utveckla de viktiga förmågorna. Sex typövningar Det mesta av materialet består av sex typövningar som tar sin utgångspunkt i Lgr 11 och de fem viktiga förmågorna, men också i aktuell forskning kring språk och tänkande. De sex typövningarna: 1. Utveckla analysförmågan 2. Utveckla kommunikativa förmågor 3. Utveckla begreppsförmåga 4. Utveckla informationshantering 5. Utveckla läsförståelse 6. Den stora frågan The big 5 ANALYSFÖRmÅGA Att beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader, jämföra för- och nackdelar. begreppsförståelse Att förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra och använda dem i olika/nya sammanhang. KOmmUNIKATIV FÖRmÅGA Att samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. INFORmATIONSHANTeRING Att söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Dessutom att skilja mellan fakta och värderingar, samt avgöra källors användbarhet och trovärdighet. metakognitiv FÖRmÅGA Att tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva samt lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang.

8 SO 7 9 en SO SeRIe I TAKT med LGR 11 Här är hela SO Serien. Läs gärna mer och testa de olika delarna på Där finns också provlektioner, smakprov och möjlighet att ställa frågor till din ämnesrådgivare. RELIGION GEOGRAFI SAMHÄLLE HISTORIA R Folder SO Varför chansa? ÄMNESBOK MAXI LÄRAR- HANDLEDNING NYHET! Nedladdningsbar ÅRSKURS 7 ÅRSKURS 8 ÅRSKURS 9 Onlineboken är en digital version av den tryckta boken, där du kan lägga till anteckningar och länkar efter varje elevs behov. Vår omfattande, interaktiva övningswebb håller på att omarbetas och anpassas helt till Lgr kundservice.liber@liber.se Tel Fax /02