FRAMTIDENS VÅRD - UTFORSKARFASEN. Bil 1 Svar från framtidsagenterna/avdelning VÅRDFÖRBUNDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS VÅRD - UTFORSKARFASEN. Bil 1 Svar från framtidsagenterna/avdelning 2014-11-10 VÅRDFÖRBUNDET"

Transkript

1 FRAMTIDENS VÅRD - UTFORSKARFASEN Bil 1 Svar från framtidsagenterna/avdelning VÅRDFÖRBUNDET

2 1 Bakgrund I arbetet med att utveckla Vårdförbundets idé om vården har 120 framtidsagenter med hjälp av fyra scenarier utforskat möjliga utvecklingsvägar och drivkrafter. Genom att svara på ett antal gemensamma frågor har vi fångat de gemensamma lärdomar som gjorts under utforskarfasen. Här följer en sammanställning av svaren per avdelning. 2 Scenariekors 3 Frågeställningar Dessa instruktioner har framtidsagenterna arbetat utifrån: Fasen konvergera Nu har vi under nästa två månader utforskat möjliga utvecklingsvägar för framtidens vård och fördjupat vår förståelse för vilka drivkrafter som ligger bakom olika utvecklingsvägar. Nu är det dags att gå över i den fas vi valt att kalla för att konvergera. Att konvergera handlar om att dra strategiska slutsatser av de insikter vi fått och att välja strategisk position. Uppgift Som framtidsagent har du nu till uppgift att gemensamt med de andra framtidsagenterna inom din avdelning svara på de frågor som finns nedan.

3 Frågorna sammanställer ni i ett gemensamt dokument som ni mailar in till senast den 7 november Frågor att besvara: Lista fördelar och nackdelar för varje scenario (max fem fördelar och fem nackdelar per scenario) Markera i scenariokartan (ppt) var ni tycker vi befinner oss idag och ett önskat framtida läge. Gör detta genom att dra den röda pricken till dagens läge och det blåa krysset till önskat läge. Vi menar ju inte att något av scenarierna är det enda rätta. Men vi kan ändå se en riktning som på ett bättre sätt än andra riktningar beskriver de förhållanden vi vill se/den mest överensstämmande positionen. Beskriv några viktiga händelser/ förändringar som ni tror krävs för att komma till det önskade läget? 4 Sammanställning av svaren per avdelning Sammanställningar av powerpoint med nuläge och önskat framtida läge finns i särskild bilaga. 4.1 Avdelning Blekinge Sammanhanget I de samtal som vi i avdelning Blekinge har befunnit oss i så har man nästan uteslutande varit positiv till scenariot Sammanhanget. Det stora flertalet medlemmar blir engagerade och uttrycker nyfikenhet över hur bra det faktiskt skulle kunna bli om vården gick i denna riktning. Man ser möjligheter. Flera har också kopplat det till hur vi i Vårdförbundet brukar resonera. Ett igenkännande. Nackdelarna har nästan känts som lite framkrystade och med en ringa grad av oro. Några av aspekterna blir i form av nya frågeställningar då man egentligen inte är så säker på att det skulle kunna vara ett problem. Överlåter vi för mycket ansvar, påverkansmöjlighet och inflytande till patienten? Skulle det till och med kunna vara så att vi förlitar oss för mycket på deras berättelse? Var går gränsen mellan vårdorganisationens bedömning och patientens vilja? Skapar vi här risker för att vältaliga, högutbildade personer med starkt anhörignät kan påverka sin vård mer än de med andra förutsättningar? Att i större utsträckning ge vård baserad på att tillgodose patientens vilja skulle kunna ge en ökad kostnad som kan vara tveksam om man hämtar hem, även om vården i flera fall säkert skulle bli mer rätt från början.

4 Personcentrerad vård som koncept har redan i vissa sammanhang visat sig vara kostnadseffektiv, resurseffektiv och ger bättre vårdprocesser med minskat lidande. Att använda sig av patientens resurser och förmågor istället för att fokusera på enbart sjukdom och brister ligger nära våra professioner och våra etiska koder. Förutom vinster enligt ovan så ger det dessutom en vårdmiljö för professionerna som bättre än idag skapar förutsättningar för ett hållbart yrkesliv. Till exempel borde graden av etisk stress vara mindre i denna miljö. Här blir teamarbete allt viktigare där våra yrken, men även andra, kan få en tydligare roll och möjlighet att utveckla sina professioner. Här tänker många medlemmar att det finns stora vinster att göra ur alla perspektiv. Sammanhållen, effektiv och jämlik hälsa ses här och där vi får möjlighet att skapa system som bygger bort motsatserna. Många har lockats av det kompensatoriska uppdraget som beskrivs i detta scenario. Att vi skapar en inkluderande vård, och inte som idag, i vissa fall exkluderande. Vårdlogistikern Effektiva standardiserade system som snabbt kan uppgraderas på ett sätt som gör att man implementerar den senaste forskningen och sprider den på ett sätt som skapar mer jämlik vård. Vårdgivarna optimerar på ett bättre sätt vårdpersonalens produktionskapacitet där de ger vård och administratörer gör administration. Komplexa styrsystem överlåts till de som kan genom rätt kompetens. Ökat statligt uppdrag och regionalisering kan ge lättnader i den eventuellt väntade svårare ekonomin. Kluster med hög kompetens kan ge snabbare vårdutveckling. Våra professioner och kunskapsområden kan få större betydelse kostnadsmässigt där tex effekterna av god omvårdnad blivit tydliggjord. Genom utbyggd e-hälsa och genetiska forskningens frammarsch kan det avgöras om du har stora hälsorisker och därmed komma i behandling i tidigt skede och då naturligt till våra medlemsgrupper för tex hälsosamtal och hälsomottagningar. Stor risk för att det mänskliga mötet nedprioriteras och i vissa fall försvinner. En industriell vård ger inte förutsättningar för personcentrerad vård. Hierarkierna befästs och risk att det medicinska perspektivet blir fortsatt alltför starkt. Idag kan vi som professioner se stora nackdelar som resultat av det. Starkt genetiskt fokus och kartläggningar skapar etiska dilemman och stor risk för psykisk ohälsa. Vi vet idag att det är tveksamt med allmänna hälsokontroller för att det ibland ger mer oro än nytta. Färre upphandlar tex det

5 inom företagshälsovården redan idag. Här finns riktigt stora utmaningar i ett samhällsperspektiv. Hur bli möjligheter att kunna teckna försäkringar vid vissa procentrisker för olika sjukdomar. Risk för ett mer utpräglat klassamhälle med riskmänniskor som inte får råd till försäkringar och som kanske får sämre möjligheter till anställning. Samtidigt med positiva effekter med centra och kompetenskluster så blir det en braindrain och fortsatt ökad urbanisering som också skapar mer av klassamhälle där resurssvaga hamnar utanför. Hög grad av industrialisering riskerar att ekonomiska intressen går före de mänskliga och försäkringsbolagen får större inflytande. Superspecialisten I detta scenario brukar kommentarerna bli att det är detta som är mest likt idag. En tydlig vårdorganisation kan ha vuxit fram som kan svara på vart man ska och när och till vem med tydligare processer. Större specialisering gör att kunskapsnivån ökar på ett sätt som ger bättre kostnadskontroll i förhållande till vårdkvalitet. Då e-hälsan i vissa fall är mer kostnadseffektiv så blir det en tydlig drivkraft till att den utvecklas. Det skulle kunna göra så att fler får kunskap och rådgivning på ett bättre sätt. Våra yrkesgrupper kommer att få ännu större möjligheter till specialisering och fördjupning och på så sätt även större karriärmöjligheter. Snabba och tydliga behandlingsprogram ger dig vård snabbt när du är i ett konstaterat behov. Kompetenserna får göra mer av rätt saker eftersom man efterfrågar effektivitet och kostnadskontroll. Specialiseringen ger att kommunikation som underlättar för sammanhang och helhetsperspektiv får allt svårare. Det blir svårt att byta karriär som yrkesutövare. Omvårdnaden blir fortsatt lågprioriterad då det är den medicinska kompetensen som kommer att prioriteras. Här ser de flesta medlemmar ett stort orosmoln. Omvårdnad blir mest stöd till egenvård. Oklar diagnos gör det svårt för dig att få vård då det är kostsamt med tid och undersökningar. Stor risk för ett ökat, inflytelserikt försäkringssystem med effekter och följder som ett mer utpräglat klassamhälle, där de socioekonomiskt svaga grupperna får svårt att ta sig fram och göra sin röst hörd. Personer med psykisk ohälsa kommer att få mindre av individualiserad vård vilket vi redan idag ser. Ett stelt och sektoriserat system som inte ger möjligheter till individuell vård där det ställs krav på samverkan mellan enheter. Vad kommer att hända med vår äldre multisjuka eller andra personer med stora vårdbehov? Styckevis och delt

6 Stor valfrihet i flera aspekter där utbudet på vissa sätt skulle kunna bli större. Konkurrensens positiva aspekter nämns som större krav på att visa kompetens och att vara attraktiv som både vårdgivare och arbetsgivare. Möjligheterna för våra yrkesgrupper att driva egen verksamhet ökar. Tidigare hierarkin skulle eventuellt kunna brytas upp något tack vare nya roller och större inflytande hos dessa. Ökad mängd jämförelser pga konkurrens av kvalitet frammanar de goda exempel som finns. Möjligheterna till karriär för de som verkligen vill satsa Konkurrensens nackdelar med sämre tillit, svårare för vissa grupper i samhället att få vård, ekonomin inom vården påminner allt mer om den som kan ses i USA. Försäkringsbranschen får gyllene tider med stort inflytande. Hur eftertraktat blir det med legitimerad personal om vi tillåter många olika yrken att starta eget och med stor frihet beskriva vad de kan hjälpa till med? Hur lätt blir det för allmänheten att se och få kunskap om skillnaden när vi kommer att utsättas för alltmer avancerad marknadsföring? Enskilda individen måste vara påläst för att hamna rätt och därmed ha de förmågorna och förutsättningarna. För de som är socialt och ekonomiskt utsatt blir det svårare att få rätt, god och säker vård. Försäkringsbyggt system som riskerar att dela in både vårdtagare och vårdpersonal. Det solidariska samhället i förhållande till vård slås sönder och en av våra mest basala välfärdsfrågor förloras till privata intressen som kan ha starkt egenfokus. Många reagerar starkt på scenariofilmen där den visar att den som haft möjlighet att tänka efter lite före får det bättre än andra. Vården blir klart mer exkluderande än idag! En fackföreningsrörelse i Sverige som överger det solidariska gemensamma ansvarstagandet skulle vara oroväckande. Att några av våra medlemmar ska få större möjligheter till karriär och att driva egna företag kan inte få gå före den stora allmänhetens hälsa och den lilla människans utsatthet. Det räcker att tänka på var barn till föräldrar med missbruk finns i detta scenario? Viktiga händelser som vi tror krävs för att komma till det riktiga läget. Utökat folkhälsoperspektiv i samtal och debatter där de positiva effekterna måste tydliggöras än mer. Organisationsförändring där vi mer utgår ifrån det friska och individens egna resurser. Det kommer att krävas markant tydliga resultat av den forskning som sker idag kring personcentrerad vård och förebyggande arbete om vi ska lyckas bryta dagens hierarkier, vilket är ett måste. Preventivt synsätt och kunskaper om egenvård behöver komma in tidigt i livet tex genom en samlad BVC som inkluderar elevhälsan och fortgår till gymnasiet slutar. Gärna hos en huvudman och kanske med fördel inom det kommunala huvudmannaskapet. I detta ingår uppsökande verksamhet i större omfattning än i dag.

7 Hemsjukvården behöver få ett ännu större och tydligare uppdrag där tex äldrevården blir än mer sammanhållen och processorienterad för att undvika glapp och skapar möjlighet för att de med stora vårdbehov hamnar rätt. Utvecklad teambaserad vård där vi på ett bättre sätt drar nytta av varandras kunskaper och strävar efer synergieffekter. Här krävs att dagens huvudmän i ännu större utsträckning får/skaffar kunskaper om tex våra professioner för att kunna utveckla vården rätt och till en bättre kostnadseffektivitet. Samtidigt måste vi själva som professioner bli bättre på att beskriva vad vi kan bidra med och hur vi bör användas. E-hälsan måste fortsätta sin utveckling men utifrån drivkraften att varje individ ska få en behovsbaserad hjälp med hög grad av tillgänglighet. Vi behöver i detta att det satsas mer på journal och stödsystem som pratar med varandra. Ett starkt Vårdförbund som fortsätter berätta om hur framtiden skulle kunna se ut i den bästa av världar och som kan formulera exempel på hur vi tar oss dit! 4.2 Avdelning Dalarna Sammanhanget Minus Ökade kostnader på grund av högre krav från patienten Högre krav på patienten att sköta sina vårdkontakter Ökat eget ansvar Nya högre krav på professionen Plus Ökat egen ansvar Ställer högre krav på patienten men ger även större möjligheter Nya högre krav på professionen Logistikern Minus Opersonligt patienten blir en diagnos Politiska beslut styr vården Centralisering

8 DNA profil i katalog Plus DNA profil ger säkrare diagnos Politiska beslut styr samma vård för alla Ingen skillnad i vården Superspecialisten Minus Osäker diagnos sämre vård Utvecklingen blir smalt spektra Diagnos styrd vård Ger snabbare vård utifrån ekonomiska förutsättningar Plus Enkel diagnos ger snabb vård Högspecialiserad vårdpersonal med smal kompetens. Styckevis och Delt Minus Flera huvudmän Remitteras mellan flera olika instanser ingen helhetssyn Privata alternativ Konsekvenser för yrkesutövaren med ojämlik vård Plus Privata alternativ Forskning i framkant Konsekvenser för yrkesutövaren med ojämlik vård

9 4.3 Avdelning Gotland 4.4 Avdelning Gävleborg Sammanhanget + Patienten i fokus Kan i längden kanske spara pengar och resurser Gör att jag som patient får större valfrihet Gör att jag i min profession får arbeta mer med hälsofrämjande åtgärder - Kan verka lite flummigt Svårt för patienter som inte kan uttrycka sin vilja och vara delaktig Vårdlogistikern + Kan göra vården mer effektiv Kan ge ökat samarbete mellan olika vårdgivare Ger en vård som just jag som patient behöver - Är själviskt tänkt, ej helhet Ger en stor skillnad i vården Hur tar man hand om våra kompetenser inom vården? Ger fortsatt hierarkiska system Styckevis och delt + Ger en större valfrihet, både för personal och vårdtagare Finns ett tydligt basutbud, och tydligt var specialisterna finns Många företag att välja mellan, ger möjlighet till karriär/valfrihet för personalen - Kan ge stora skillnader för befolkningen Gör att alla inte har råd till all vård Som patient måste jag vara påläst och ha koll Superspecialisten + Större egenvårdsansvar vilket inte behöver vara fel Bra med tydliga behandlingspaket för olika diagnoser, gör det tydligt Mer tydlig redovisning var pengarna tar vägen - Kan leda till stora neddragningar Hierarkisk Vad krävs för det önskade läget? Måste bli tydligt vad våra professioners bidrag till vården kan göra. Att vi nån gång får tiden att jobba långsiktigt och strategiskt istället för att bara släcka bränder med det mest akuta. Att vi får en ordentlig påfyllnad med personal.

10 Att vården bli bättre på att berätta vad som man gör bra. Att vi vågar lyssna på patienterna (största utmaningen) Att vården vågar ändra på sig. 4.5 Avdelning Halland Superspecialisten -För likt dagens utbud -Diagnosfokus, var hamnar de multisjuka? -Ingen rättvis vård för alla ( pengarna som styr ) -Brist på personal och specialister -Hierarkier, kontrollerat och för lite konkurrens -Invant mönster, vet hur det går till i vårdkedjan -Patienten möts av säker och kunnig personal -Goda karriärmöjligheter -Offentlig vård -"Vi anda" är ett bra koncept Vårdlogistikern -Hierarkier -Svårt förutse allt, det kommer överraskningar ( instabilt system) -Vid "fel" sjukdom, ingen behandling -Ej individfokus mer flöden och ekonomifokus -Att förstatliga löser inte allt! -Effektiva system, lika vård för alla (standards) -Drop in, du kan söka vård när du vill -Karriärmöjligheter i spetskompetens -Nya områden -Förebyggande arbete möjligt när du ser riskerna Styckevis och delt -Tvingad till försämringar i kollektivavtal. -Ojämlik vård inte acceptabelt att finansieringen hamnar utanför offentliga medel -Hälsosam blir lönsam, en djungel av vårdgivare kräver uppdaterad, aktiv patient. ( ve, ger vård till de utan arbete/försäkringarna?) -Vårdpeng

11 -Minskad kvalitetssäkring -Konkurrens ger tillgång, service och kvalitet -Hierarkierna försvinner -Lätt att starta eget -Inflytandemöjligheter från fler professioner -Stort fokus på hälsan Sammanhanget -Professions identiteterna förminskas eller försvinner? -Man måste vara delaktig och välja inte alla vill det. -För mycket personcentrerat? -Personcentrerat, "patienten" äger själv. -Hälsa och helhet som fokus -Ingen hierarki i stället team och samarbete kring personen. -Nya professionsgrupper skapas -Jämlik hälsa Viktiga förändringar -Gemensamma (nationella) dokumentationssystem -Nytt förändrat arbetssätt mot den personcentrerade vården ett måste. -Värderingsförändring - Vår största arbetsgivare Regionen är i dag nära Vårdlogistikern där krävs att vi arbetar med stor kraft för ett nytt arbetssätt och visar på fördelarna med detta. 4.6 Avdelning Jämtland Superspecialisten Standardiserat, lika för alla. Tydligt system med rutiner för de flesta tillstånd. Man har kontroll på pengarna. Mycken hälsoinformation att erhålla genom e-tjänster. Den som kan har stora möjligheter att påverka, men man ska vara frisk för att kunna vara sjuk. Var ges behandling till den multisjuke? vilken behandling ges till den multisjuke? om diagnos inte kan ställas ges ingen vård. Standardiserat, men det passar inte alla. Den som är teknikrädd får svårt. Bor man i glesbygd är lågutbildad och har ekonomiska svårigheter kan man ställas utanför systemet. Vårdlogistikern Närvård där befolkningen finns - även online, statligt styrd vård=vård på lika villkor oavsett om man bor i stad eller glesbygd. Effektivt med bra samordning. Kunskap samlad på några få platser. Stor tillgång på

12 hälsoinformation genom e-hälsolösningar. Fördelar för den som är hälsomedveten. Forskning och behandling i världsklass finns att tillgå. Om man inte är lättdiagnostiserad, om man misskött sig (röker/dricker) passar man inte in, ekonomiska intressen i lm-industrin kan bli mer styrande än befolkningens behov. Brain-drain på mindre sjukhus. Styckevis och delt Bra för den med ekonomisk kapacitet, patienten kan välja vård. Bra tillgänglighet. Sämre för den fattiga om vårdpengen inte räcker till. Kvalitetsbrister kan finnas. Svåröverblickbar, ojämlik. Skillnader mellan stad och glesbygd (A och B-vård). Sammanhanget Patienten i fokus, flexibla lösningar med vård efter behov (inte ekonomi). Stor påverkansmöjlighet för patienten. Jämlik och sammanhållen vård. Kan öka motivationsgraden hos patienter. Bra tillgång till e- hälsoinformation. Tidskrävande, kan bli ineffektivt. Patienter som inte själva är aktiva kan falla mellan stolarna. Personal med smala kunskaper kan missa något viktigt och vice versa. 4.7 Avdelning Jönköping Sammanhanget Personcentrerade synsättet inkluderar patienten som person. Helhet och holistiskt synsätt. Utgångspunkten är personen. Färre anmälningsärenden. Kommunikation är en förutsättning i sammanhanget. Spar resurser Resursfördelning, ekonomi, vård där behov finns. Solidarisk fördelning. Partnerskapet är gränsöverskridande och kan ge otydliga yrkesroller eller tvärtom? Organisationen är otydlig. Hur säkra arbetsmiljö? Vårdlogistikern Karriärmöjlighet. Med rätt diagnos får du den bästa tänkbara vården.

13 Personen är i sig ointressant och är sin diagnos. Patienter som inte befinner sig inom den högspecialiserade vården kan mötas av ut dränerad kompetens och kunskap. Preventiva åtgärder försvinner. Styckevis och Delt Möjligheten för karriärvägar ökar. Valmöjlighet för den som har råd och klarar att välja. Hierarkierna är utsuddade. Ingen solidarisk finansiering av vården. Gynnar den som tänkt efter före. Ojämlik vård. Otrygg arbetsmarknad/anställningar Superspecialisten Avsaknad av omvårdnadsperspektivet Patienten måste kvala in i vården efter fastställda prioriteringar Kvalitetsutveckling avstannar pga. ekonomiska begränsningar. De privata aktörerna blir vinnare rent ekonomiskt. Den offentliga vården blir utarmad pga. styrning av prioriteringar, ekonomiska ersättnings modeller. Händelser/förändringar som krävs för att komma till det önskade läget: Ekonomiska styrsystem som stödjer (t.ex. ersättningssystem) Skattefinansiering som möjliggör jämlik hälsa/vård Klar och definierad målbild, vart vi vill och övertyga politiker och samhälle om det.

14 4.8 Avdelning Kalmar Superspecialisten o Tydlig struktur för att söka vård, offentlig och för alla, e-tjänster som ger lättillgängligt för den som har datakunskaper och internet, kompetenssäkrad och kvalitativ vård o Tänkande i stuprör, Svårt för den som är multisjuk i och med stuprören, omöjligt att uppnå jämlik hälsa, det privata vårdalternativet finns inte för alla, svårt om man bor i mindre stad, lägre utb och sämre ekonomi Vårdlogistikern o Mycket forskning och utveckling, behandling i världsklass, smarta it-lösningar för den som önskar mycket självkontroll. Statlig finansiering och styrning för lika vård i hela landet (både pos och neg) o Kroniskt sjuka hamnar utanför, svårt att få överblick och greppa kvalitet, leder ej till jämlik hälsa eftersom det psykosomatiska ej tillgodoses. Apoteken som egenvårdsklinik är ej kvalitativt, mycket administrativt med lite mänsklig kontakt Styckevis och delt o många har tillgång till den bästa sjukvården, du köper vård som en vara och ställer krav, blandning av offentlig och privat alternativ ger ett stort utbud och mångfald, goda karriärmöjligheter i en icke-hierarkisk vårdorganisation. o leder till fragmentering i vården där alla vill ha de lätta patienterna och inte de som är svårt eller kroniskt sjuka, vårdutvecklingen drivs där det finns pengar att hämta t ex plastikop, valfriheten blir ett tvång Sammanhanget o personcentrerat och helhetstänk, mötet med patienten blir viktigt och patienten blir medskapande! o resurskrävande och ekonomiskt svårt att driva Beskriv några viktiga händelser/ förändringar som ni tror krävs för att komma till det önskade läget? o Att verksamheterna ges resurser i form av kompetent och tillräckligt med personal för att kunna uppfylla texten i vårdlagarna o Att vårdpersonalen får möjlighet att reflektera över vardagliga händelser i sin professionsutövning med varandra och med teamet o Att politiker ger sig ut i verksamheten för att förstå läget och behoven

15 o Att det finns professionella ledare som har ett situationsanpassat ledarskap. o Rätt kunskap och kompetens på rätt nivå o Möjlighet till kompetensutveckling o Avskaffa hämmande hierarkiska strukturer och gör administrativa enheter enbart stödjande utan makt över vårdens utformning, 4.9 Avdelning Kronoberg Superspecialisten Fördelar; Rätt vårdnivå. Driver en viss form av kunskapsutveckling. Högsta tillgängliga kunskapen inom ett specialistområde. Karriärvägar som belönar specialistkunskap och högspecialiserad kunskap. Effektivt resursutnyttjande av tillgängliga ekonomiska resurser. Nackdelar; Medicinsktparadigm, hierarkiska strukturer. Ingen bär hälsouppdraget, ojämnlik hälsa. Patientens ställning försvagas, delar och inte helhet. Teamarbete ges inte utrymme. Kostnadsstyrning inte kunskapsstyrning. Vårdlogistikern Fördelar; Effektivt. Karriärmöjlighet. Jämlik högspecialiserad vård. Närvården tillgänglig i hela landet. Kvalitetssäkrad standardiserad vård. Nackdelar; Fokus är på produktivitet och effektivitet, andra värden är underordnande. Patientens inflytande mycket litet. Industrialiseringen av vården innebär inskränkningar i professionernas möjligheter att forma och utveckla vården. Medicinska paradigmet. Hälsoperspektivet försvinner. Styckevis och delt Fördelar;

16 Ger en möjlighet till valfrihet. Patienten ges under vissa förutsättningar möjlighet att ställa krav på vården. Företagande och karriärvägar. Den hierarkiska strukturen har brutits ned. Nackdelar; Växande hälsoklyftor. Ojämnlik vård. Vården blir efterfrågandestyrd i högre utsträckning än behovsstyrd. Kvalitet styr inte vården, utan efterfrågan. Marknaden får fritt spelrum. Tilläggsförsäkringar. Sammanhanget Fördelar; Patienten är partner i sin egen vård. Vinster både kvalitet och resurser. Helhet och hälsa, sömlös vård. Medicinskt paradigm bryts, våra kunskapsområden lyfts fram. Jämlik hälsa. Nackdelar; Är inte svaret på vårdens alla utmaningar. Svårt att möta de krafter som verkar i andra riktningar, kräver stora förändringar. Beskriv några viktiga händelser/ förändringar som ni tror krävs för att komma till det önskade läget? Vi måste själva värdera vår egen kunskap. Vi måste stärka varandra. Patientens ställning måste stärkas. Det multiprofessionella teamet måste lyftas i stället för endast den medicinska kunskapen. Best practice måste få spridning nationellt. Vilja hos beslutsfattare att förändra invanda strukturer och mönster i vården. Vårdens resultat måste mätas och värderas utifrån andra parametrar än de medicinska resultaten.

17 4.10 Avdelning Norrbotten Superspecialisten - Om man får en diagnos får man en bra evidensbaserad vård/ behandling. - Minskade hierarkier då varje yrkesgrupp är sin egna specialister. - Koppla ihop forskning och klinisk verksamhet, stärker våra professioner. Roligt att jobba i en verksamhet där alla är experter. - Bra med struktur. - Vår kunskap måste tas vara på för att det ska bli något bra av det här scenariot. Specialistkunskap stor betydelse så satsningar på utbildning behövs. Möjlighet till nationella rekryteringar beroende på behov. - Sämre vård om ingen diagnos kan ställas. - Rör där specialisterna inte kommunicerar, behövs osmos. - Centralisering, våra yrken påverkas av avstånden. - Inget utrymme/ behov av generalister. Vårdlogistiken - Positivt ur resurs och miljösynpunkt då e-hälsa utvecklas, bättre logistik och ökad tillgänglighet. - Evidensbaserad vård, standardiserad forskning - Speciallistvård på hälsocentralen (via tekniska hjälpmedel), fördel för glesbygden. - Jämlik vård då vård är utifrån behov. - Enorma valmöjligheter för våra yrken. - Stark läkemedelsstyrning (ekonomiska intressen styr?), Vi forskar bara där vi får betalt. - Upplevs kallt och känslolöst. - Starkt beroende av teknik, fara för minskad omvårdnad och sårbarhet. - Helhetssyn? Ser man helheten? Beröring och kommunikation saknas. Styckevis och delt - Varierat utbud, bra om man har pengar då man kan få den bästa vården. - Stora valmöjligheter för utveckling avseende våra yrken. - Möjlighet till ökad rörlighet.

18 - Krävs vårdcoach då det krävs mycket kunskap för att planera sin vårdpeng. - Stark individualism, bra om man har pengar då man kan få den bästa vården men hur många blir lurade på vägen? - Vad händer med dem som inte har medel och vårdpengen är slut? - Ökad rörlighet, minskad kontinuitet. Sammanhanget - Optimalt med personcentrarad vård utifrån individens upplevda behov - Helhetssyn på vården, sammanhållen vård. Personlig vård. Våra yrken blir attraktiva. - Stärker den upplevda hälsan i sjukdom. - Forskning som stärker ekonomin inom vården om vården blir mer personcentrerad. - Samma journalsystem i hela landet. - Om individens behov inte stämmer överrens med vårdens resurser alt vårdens etik. - För mkt känslostyrning, vi måste hålla oss till evidensen. Insikt om vad individen verkligen behöver. Markera i scenariokartan (ppt) var ni tycker vi befinner oss idag och ett önskat framtida läge. Gör detta genom att dra den röda pricken till dagens läge och det blåa krysset till önskat läge. Vi menar ju inte att något av scenarierna är det enda rätta. Men vi kan ändå se en riktning som på ett bättre sätt än andra riktningar beskriver de förhållanden vi vill se/den mest överensstämmande positionen. Beskriv några viktiga händelser/ förändringar som ni tror krävs för att komma till det önskade läget? Koppla ihop forskning och klinisk verksamhet, stärker våra professioner. Det är viktigt att visa forskningens nytta i direkt omvårdnadsarbete för att fler ska göra kopplingen om varför vi forskar. Omvårdnadsdirektörer i landstinget och kommunerna. Samma journalsystem i hela landet. Bryta hierarkierna för att anpassa vården efter patientens behov, ökar patientsäkerheten.

19 Det krävs att vi ser över vilken kompetens som behövs vilken tid på dygnet utifrån den vård vi bedriver. Det är skillnad på kunskap och kompetens hos olika individer Avdelning Skåne Det kors jag skickar är gjort av en grupp erfarna förtroendevalda, men de signaler jag fått av andra medlemmar är de samma. Jag och alla jag pratat med är överens om en sak: Det GÅR att bedriva personcentrerad vård inom alla de fyra scenarierna. Vi vill alltså driva allt mot sammanhanget. Sammanhanget behöver inte vara oerhört dyrt och höja skatten en massa. Tvärtom. Det kommer att spara otroligt mycket pengar. Idag lägger vi ner så otroligt mycket tid på att administrera och efterforska uppgifter. Med en personlig hälsobok som följer patienten har vi möjlighet att se hela människan, individen, vad vi än gör. Det sparar tid och frigör resurser. Ett stort klagomål idag (särskilt inom psykiatrin och äldrevården - två stora områden) är att vårdpersonalen har noll koll och patienten får rabbla sin historia om och om igen. Därefter finns bara fem minuter kvar av tiden, och då blir det ofta snabbaste lösningen - piller. En individualiserad vård är det mest effektiva. Superspecialisten är bra för medlemmarna som kan tjäna på specialistkunskaper, har vi sagt hela tiden. Men den specialistkunskap som krävs för att verkligen "se" människan bakom diagnosen och ge en personcentrerad vård ska också värderas. Den är lika "super". Sammanhanget-scenariot behöver inte heller drivas främst i offentlig regi. Om det lagstiftas ordentligt om personcentrerad vård blir alla vårdgivare skyldiga att se helheten (detta sista är något som jag själv kom på efteråt, det är min egen reflektion - har vi ett gäng duktiga lobbyister som kan få vår nya riksdag att gå med på detta..?). Vi har också pratat om att det finns en hel del vård som kan skötas som ett löpande band. Knäoperationer, t.ex. In - fixa - ut - klart. Men sedan blev vi fundersamma, en del personer är faktiskt mer oroliga än andra. Vi kommer inte ifrån att den personcentrerade helhetsmodellen behövs. Sedan var vi i min grupp helt överens om att vi INTE vill ha det system som t.ex. USA har idag, där övre medelklass och de rika, och de arbetsföra med "rätt" arbetsgivare, kan ha bra försäkringar och få lyxvård för mista skråma, medan samhällets mest utsatta (personer utanför arbetsmarknaden och sociala sammanhang, majoriteten av arbetarklassen och många i lägre medelklass) inte får någonting alls och tvingas sälja allt de äger om de t.ex. ska få någon som helst cancervård. I detta scenario dör människor p.g.a. att de inte har tillgång till vård över huvud taget.

20 4.12 Avdelning Stockholm Superspecialisten: Fördelar; Behov av vårdcoacher, utvecklings möjlighet för våra professioner Utveckling av ny teknik, t.ex. Vårdguiden/ Lättare för patient att få kontakt/boka läkartid Preventivt arbete blir viktigt, en möjlighet för våra grupper Bra vård för vissa patientgrupper Omvårdnad kan ses som en specialist, utvecklad och utforskad Nackdelar; Risk att bli mera assistent än en del i teamet Lågt fokus våra kunskapsområden Ojämlikt Svagare blir ännu svagare Kan bli raka motsatsen till den kunskap professionen står för Vårdlogistikern: Snabba diagnoser och därmed snabbare behandlings möjlighet Ökad andel får Vård Möjlighet till tidig diagnostisering/ Rätt sätt att utnyttja tekniken Behovet av omvårdnad ökar Ökad efterfrågan biomedicinska analytiker. Ojämlik landsbygd/städer(storstadsregioner) Etiska dilemman av att veta i förväg.

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet VÅRDFÖRBUNDET Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet Förslag på frågor för dialog med medlemmar Hej förtroendevald! I Vårdförbundet arbetar vi tillsammans för att påverka hur våra yrken, vården

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Alla värderas på samma sätt. Holistiskt synsätt. Bra med fortsatt tydligt ställningstagande om allas lika värde. Kan missförstås

Alla värderas på samma sätt. Holistiskt synsätt. Bra med fortsatt tydligt ställningstagande om allas lika värde. Kan missförstås Skåne Värdegrund Alla värderas på samma sätt. Holistiskt synsätt. med fortsatt tydligt ställningstagande om allas lika värde Personal krävande/kostsamt Förtydliga kompensatoriskt Kan missförstås Hitta

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Styrning för en personcentrerad vård och jämlik hälsa

Styrning för en personcentrerad vård och jämlik hälsa Styrning för en personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vårdens styrning Styrning för en personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundet vill se en personcentrerad vård med jämlik

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Integrerad vård Erfarenheter och visioner Integrerad vård Erfarenheter och visioner Integrerad vård kroniska patienter Primärvård Sjukhus FL Ssk FL SSK Akut Spec klin Sg Q At Akut Spec klin Sg Q At Lab Rtg Social vård Hem tjänst Kommunal Vård

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer