Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt

Transkript

1 Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt socialdemokraterna stockholms län

2 Rådslag /Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt När jag tänker på klasskillnader i Sverige så tänker jag tillbaks på sjuttiotalet när jag växte upp, då var det svensk arbetarklass och finnar som bodde i förorterna. Det var de som satt i SL-kuren, städade och körde taxi. Idag är det nästan bara invandrare på de tråkiga lågavlönade jobben ändå kan man ibland höra en debatt om att invandrare som grupp är så lata och kriminella. Allmänheten tolkar statistik och brottsregister i stället för att öppna ögonen och se vem det är som skurar deras golv och under vilka villkor. Lo Kauppi ur antologin Tala om Klass Utmaningar i tillväxtens spår De senaste åren har den svenska ekonomin vuxit sig allt starkare och fler människor har kommit i arbete. Det är i grunden bra. Med fler människor i arbete ökar förutsättningarna för ett jämlikare samhälle. Men det finns en risk att den starka ekonomiska tillväxten i väldigt stor utsträckning bara kommer de mest välbeställda till del. Sedan tidigare vet vi, att när klyftorna ökar märks skillnaderna särskilt tydligt i Stockholmsregionen. Här finns de mest välbeställda men också de mest utsatta. Hur ska Stockholmsregionen kunna fortsätta att växa utan att skillnaderna och orättvisorna ökar? Hur får vi en ökad tillväxt att gå hand i hand med ökad jämställdhet mellan könen, ökad mångfald, ökad social och ekonomisk rättvisa mellan olika samhällsklasser? 2

3 Rådslag 2008 nr 7/Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt Den goda ekonomiska utvecklingen ger många nya jobbmöjligheter och många flyttar hit, både från övriga Sverige och från andra länder. Ökad befolkningstillväxt innebär inte automatiskt att alla som flyttar hit kommer att kunna räkna med en förbättrad livskvalitet. Utan aktiva insatser från samhällets sida kan orättvisorna i levnadsvillkor öka i vår region. Motsättningarna mellan välbärgade och fattiga delar kan bli större. Det kan i sin tur leda till en ännu tydligare uppdelning mellan fattiga och rika stadsdelar. Det finns en risk att vardagen för länets invånare bli alltmer uppdelad och mötesplatserna för att brygga över sociala, ekonomiska och etniska klyftor, klyftor mellan generationer och klyftor mellan könen, blir färre. Sedan länge har vi en segregerad bostadsmarknad. När hyresrätterna i de attraktiva bostadsområdena blir färre blir bostadsmarknaden än mer uppdelad. Detta bidrar också starkt till att den etniska uppdelningen i boendet blir alltmer uppenbar. Möjligheten att välja skola innebär ökad frihet för många. Men den leder också till en ökad social uppdelning. Det blir alltmer sällsynt att direktörens dotter och rörmokarerens son går i samma klass i skolan. Mindre resurser till kulturaktiviteter i kommunerna innebär att människor från ekonomiskt utsatta grupper inte får del av det rika kulturlivet. Minskade resurser till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar leder också till att många ungdomar inte får chansen att utveckla ett rikt fritidsliv. Ett minskat antal mötesplatser för unga, fler stängda ungdomsgårdar, färre personer som arbetar med ungdomar och ett minskat antal fritidsledare bidrar också till en ökad uppdelning av ungdomar mellan olika samhällsklasser och etniska bakgrunder. Trots att ekonomin växer och att många får en bättre levnadsstandard minskar inte antalet hemlösa personer. Nyrekryteringen till detta totala utanförskap fortsätter i oförminskad skala. Fler och fler personer som både har psykisk störning och missbruksproblem hamnar i hemlöshet. Fler unga och invandrare blir också hemlösa. Många människor med funktionshinder upplever inte att man får det stöd som man skulle behöva för att kunna delta aktivt i samhällslivet. Många saknar sysselsättning och har svårt att fylla sin fritid med ett meningsfullt innehåll. Den fysiska tillgängligheten i samhället är också många gånger ett stort hinder i vardagen. En kraftig ekonomisk tillväxt i en växande region innebär inte automatiskt att de orättvisa villkoren mellan män och kvinnor minskar. Kvinnors möjligheter till karriärutveckling får ofta stå tillbaka då kvinnor i allt väsentligt fortfarande har huvudansvaret för hem och familj. Kommunala vårdnadsbidrag och minskad kvalitet i förskola och skolbarnsomsorgen riskerar att förstärka denna ordning. 3

4 Rådslag /Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt Löneskillnaderna är fortfarande tydliga och minskar inte i någon nämnvärd omfattning. Könet är en klass för sig. Arbetarklasskvinnor har sämst lön, sämst hälsa och sämst arbetsvillkor. De blir sjukare och måste förtidspensioneras i större utsträckning än andra grupper. Många säger att kvinnorna är den nya arbetarklassen i Europa. Frågan är vem och vilka fackföreningar som för deras talan? Frågan är vem som skriver deras historia? Därför måste vi tala om klass Susanna Alakoski ur antologin Tala om klass Orättvisor och ojämlika villkor kan inte åtgärdas med några enkla lagändringar. Det handlar om ett grundläggande förhållningssätt som måste ha en bred uppslutning bland människor för att visionen ska kunna förverkligas. Och för att nå en utveckling där segregation och klyftor i samhället minskar istället för att öka, måste många olika insatser göras inom en rad områden. För det första handlar det om att öka kunskaperna om utsatta gruppers levnadsvillkor och uppmärksamma orättvisor i vardagen. Dagligdags ser vi bevis på diskriminering av funktionshindrade, sexuell och etnisk diskriminering. Här handlar det också om att bättre synliggöra utsatta gruppers situation, till exempel psykiskt funktionshindrade och hemlösa. För det andra handlar det om att väcka det lokala och kommunala engagemanget inom viktiga områden som rustats ned under åttio- och nittiotalens budgetsaneringar. Det handlar främst om fritids- och idrottsverksamheterna och det lokala kulturlivet. För det tredje handlar det om att hitta nya områden och utvecklingsmöjligheter som vi vet leder till minskade samhällsklyftor och ökad delaktighet i det gemensamma formandet av framtidens samhällsliv. Här måste vi ha en större öppenhet för nya idéer och lösningar. Idéer som kommer från politiken behöver inte alltid göras i kommunal regi. Olika intressenter och kombinationer av föreningar, företag och enskilda intressenter kan göra mer. Jämlikhet och rättvisa är ett brett begrepp och inbegriper därför många politiska sakområden. Förslagen från vår arbetsgrupp spänner därför över ett brett fält. Vi har dock, med några få undantag, valt att inte lägga förslag inom skol- och bostadspolitikens områden, då det finns arbetsgrupper som arbetar med detta och rimligen kommer att ta hänsyn till rättvise- och jämlikhetsaspekterna. 4

5 Rådslag 2008 nr 7/Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt Överväganden UTBILDNING OCH ARBETSLIV 1. Ett collegeår eller termin för äldre studerande eller nya svenskar bör inrättas i syfte att bedöma den enskildes förutsättningar att klara en högskoleutbildning. Vägen till högskolan kan vara lång om du saknar den formella behörigheten alternativt saknar dokumentation på att du är behörig. Utbildningen bör utformas så att den både ger studenten verktyg att gå vidare men även prövar och ger formell behörighet. 2. Urvalssystemet till högre studier bör ses över så att den dubbla språkkompetens som elever med annat modersmål än svenska har, lyfts fram. Borgligheten har beslutat att införa ett komplicerat urvalssystem som kommer att öka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det nya urvalssystemet kan även indirekt vara diskriminerande för sökande med invandrarbakgrund. För att premiera sökande som läst moderna språk har borgligheten beslutat att ge extra poäng till dessa i urvalet till högskolan. Argumentet är att språkkompetens är viktigt i ett globalt samhälle, men de glömmer bort all den kompetens som elever med ett annat modersmål har. 3. Inom den högre utbildningen i Stockholmsregionen förläggs de mer prestigefulla utbildningarna i norra länsdelen och de kortare till Södertörnsregionen. För att inte ojämlikheten ska öka mellan de två delarna av regionen är det nödvändigt att Södertörns högskola erhåller universitetsstatus. Därtill bör socialdemokraterna verka för att även andra universitet i regionen förlägger några av sina längre utbildningar till sina campus på Södertörn. 4. Möjligheten att snabbt få ett arbete när man kommer som nyanländ flykting är avgörande för integrationen i det svenska samhället. I Stockholmsregionen finns en expansiv och rörlig men även diskriminerande arbetsmarknad. För att skapa reella förutsättningar för arbete bör progressiva matchningsorganisationer införas där insatserna kommer tidigt. Matchning Södertörn i Botkyrka kan utgöra en förebild. 5. Kommunerna och landstinget bör medverka till att skapa okvalificerade arbeten för åringar och kombinera detta med förbättrade möjligheter att läsa in gymnasiekompetens på komvux. Många gymnasieelever avslutar sina studier och vill hellre pröva på arbetslivet under en period. Men många okvalificerade arbeten har försvunnit. 6. Fritt val av utbildningsanordnare bör även införas inom den kommunala vuxenutbildningen. 5

6 Rådslag /Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt Vi vill satsa på att bygga ut ett organiserat mentorskap för ungdomar i gymnasieskolan i syfte att stärka ungdomars självkänsla och personliga utveckling. Dagens ungdomar är morgondagens vuxna. För ungdomar är vuxna förebilder och en förutsättning för att utvecklas, få självförtroende och kunna stärka självkänslan. Ungdomar mår bra av att ha goda relationer till vuxna utanför familjen. Ett sådant mentorskap bygger på ett givande och tagande mellan en vuxen/mentorn och en ungdom. Under exempelvis ett års tid träffas de båda, samtalar, lär av varandra och gör saker tillsammans som är givande. Mentorskapet ger ramarna medan deltagarna själva utformar innehållet. Rekrytering av mentorer kan ske via företag och arbetsplatser och universitet och högskolor. 7. Högskoleutbildningarna bör inriktas så att eleverna redan under sin studietid arbetar med att skapa ett kontaktnät för att efter examen kunna få ett jobb som motsvarar examen. En viktig faktor inför möjligheten att få ett jobb efter examen är att man redan under studietiden arbetar och knyter kontakter. JÄMSTÄLLDHET 8. Partiet bör sätta upp ett mål om jämn könsfördelning i de kommunala bolagsstyrelserna samt på chefsnivå i kommunerna. I de kommunala nämnderna har vi kommit långt när det gäller jämn könsfördelning. Fortfarande finns en hel del att göra för att nå samma könsfördelning i de kommunala bolagen och när det gäller jämn könsfördelning på chefsnivå. 9. Vi vill öka insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det finns en omfattande verksamhet av kvinnojourer i vår region. Men det behövs mer resurser för att kunna samordna arbetet och ge mer utbildning i genusfrågor för personal på förskolor och skolor. Dessutom behövs ökad kunskap och förståelse för denna problematik hos de tjänstemän inom socialtjänst, polis och inom rättsväsendet som möter kvinnor som utsätts för våld. För kvinnojourerna är det viktigt att de inte förvandlas till en form av myndighet utan att deras roll är att hjälpa och stötta de kvinnor som är utsatta, så att de i sin tur känner sig starka nog att kontakta myndigheter för att där kunna hävda sin rätt. 10. Partiet bör ta initiativ till att utbilda alla medlemmar i jämställdhet. I ett första steg ska alla som kandiderar i valet 2010 få en rejäl utbildning i jämställdhet. Kunskaperna om jämställdhet är många gånger bristfällig bland de aktiva socialdemokraterna. Forskning inom genusmedicin visar att mer behöver göras för att vården ska ges på mer jämställda villkor. Det behövs mer forskning på det här området för att kunna säkerställa att vård ges på jämställda villkor mellan män och kvinnor. 6

7 Rådslag 2008 nr 7/Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt MÅNGFALD OCH DISKRIMINERING 11. Vi bör öka satsningarna på adekvat utbildning för personal inom all offentlig verksamhet när det gäller HBT-personers livsvillkor. Här bör ingå fortlöpande information om gällande diskrimineringslagstiftning speciellt för individer med arbetsledande funktion. Kunskap är nyckeln till en större förståelse för HBT-personers (homo-, bi- och transpersoner) livsvillkor. 12. Insatserna för att hindra spridning av sexuellt överförbara sjukdomar måste öka. Mottagningar dit man som HBT-person kan vända sig anonymt för att få information och/eller testa sig behövs. 13. En mottagning i regionen för personer som misshandlats eller våldtagits i en samkönad relation bör inrättas. 14. Det bör bli obligatoriskt för till exempel banker och hyresvärdar att motivera sina avslagsbeslut. I det fördolda behandlas vi olika beroende på kön, etnicitet, religion m.m. men det är ofta svårt att ta på. När du söker en större hyresrätt eller ett lån för att köpa en bostad behöver inte hyresvärden eller banken ange sina skäl när de avslår din begäran. När man aldrig behöver försvara sitt beslut finns det en uppenbar risk att beslutet fattas på felaktiga grunder eller enbart av slentrian. FUNKTIONSHINDRADE 15. Vi vill satsa på att öka kunskapen och kompetensen om mänskliga rättigheter och bemötandefrågor hos all offentligt finansierad personal som möter medborgarna. Människor ska vara delaktiga i samhällslivet och leva under jämlika levnadsvillkor. Men ibland blir människor med funktionshinder ifrågasatta, kontrollerande och kränkta i kontakten med myndigheter och andra samhällsinsatser. Bemötande handlar i grunden om att bli respekterad fullt ut som den person man är. Det är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter att få leva i ett tillgängligt samhälle och att inte bli diskriminerad. 16. Vi vill därför kraftfullt skynda på tillgänglighetsarbetet inom landstinget och i kommunerna i samråd med handikapporganisationerna. År 2010 ska offentliga miljöer vara tillgängliga för alla vad gäller lokaler, verksamhet och information, men det återstår mycket att göra. I det ingår att fastställa realistiska handlingsplaner. 17. Vi vill göra särskilda insatser för att påskynda tillgängligheten i grundoch gymnasieskolor. Enligt Handikappombudsmannen saknar 40 procent av gymnasieskolorna minimal anpassning för rörelsehindrade. Barn och ungdomar med funktionshinder ska som alla andra ungdomar fritt kunna välja skola. 7

8 Rådslag /Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt 18. Vi vill tillsammans med näringslivet, fackliga organisationer, folkrörelserna, handikapporganisationerna och de offentliga arbetsgivarna utveckla möjligheterna och flexibiliteten till att ta till vara människors lust till ett eget arbete. Människor med funktionshinder står i större utsträckning än andra utanför arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken måste utgå ifrån att varje människa är en tillgång för samhället. 19. Vi kommer att ta initiativ till en bred diskussion om LSS-verksamheten tillsammans med kommunerna och handikapporganisationerna. För människor med funktionshinder är de vardagliga trygghetsfrågorna viktiga. Ingen vill känna oro för hur vardagen ska fungera. Vi vill öka det ekonomiska stödet till handikapporganisationerna. FOLKBILDNINGEN 20. Stödet till folkbildningen bör öka. Stockholms läns landsting ger i förhållande till andra landsting ett mycket lågt studiestöd var stödet knappt 19 kr per invånare, näst sämst i landet. Bäst var Jönköping med drygt 63 kr per invånare. Vi vill därför öka timstödet till studiecirklar under mandatperioden till 50 kr samt införa ett nytt stöd till övrig folkbildning och kulturarrangemang som vid slutet av mandatperioden ligger på övriga landstings genomsnittliga nivå. KULTUR OCH FRITID OCH IDROTTSLIV 21. Grundstödet till idrotten bör öka. Jämfört med landets andra landsting ger Stockholms läns landsting ett lågt stöd till idrotten. Inte ens en fördubbling av stödet gör att landstinget kommer upp till genomsnittet. Grundstödet var 2005 cirkla 17 mkr. Vi vill fördubbla det stödet. 22. Landstinget och kommunerna bör tillsammans med Stockholmsidrotten utveckla ett projekt för mångfald och integration. Av länets ca 2 miljoner invånare har ca 25 procent en annan etnisk bakgrund än svensk. Pojkar med invandrarbakgrund tränar och tävlar i idrottsförening i större utsträckning än pojkar med svensk bakgrund, medan förhållandet för flickor är det omvända. Allra minst är idrottandet bland flickor födda utanför Europa. Andelen ledare med utländsk bakgrund är förhållandevis liten. Vi socialdemokrater vill genomföra en kraftfull satsning tillsammans med idrotten och kommunerna för att förändra denna bild. 23. Vi vill återupprepa vallöftet från 2006 om att landstinget och kommunerna tillsammans ska satsa på fysisk aktivitet i skolan för att öka hälsa och motverka övervikt hos ungdomar. 8

9 Rådslag 2008 nr 7/Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt 24. Vi vill ta ökat ansvar för handikappidrotten. Idrottens värden är många och goda. Allra klarast framträder de i handikappidrotten, där idrotten ger både unga och äldre en speciell möjlighet att växa och utvecklas. Handikappidrotten kräver speciell kunskap och speciella resurser varför särskilda insatser krävs från samhället. Vi vill därför inleda ett projekt där landstinget och stockholmsidrotten samarbetar i syfte att utveckla optimala arbetsformer för rekrytering av rörelsehindrade barn och ungdomar till idrott. 25. Vi vill ta ansvar för de glömda barnen. Vi vill att landstinget tillsammans med kommunerna prövar nya vägar och hittar metoder så att dessa barn får komma kontakt med och komma in i idrottens värld. 26. Vi vill öronmärka projektmedel till idrottsföreningar för att få igång vuxna att röra på sig. 27. Vi vill införa ett gemensamt länsövergripande organ för regelbundna överläggningar med idrottsrörelsen. Ingen tar idag ansvar för de gemensamma idrottsfrågorna. 28. Vi vill utveckla biblioteken till att bli mötesplatser för kulturen ett kulturhus i varje kommun. Bättre öppettider, mer aktiviteter och samverkan med lokalt förenings- och kulturliv. 29. Vi vill starta fler fritidsgårdar. En i varje kommundel. Mötesplats för ungdomar från olika kulturer och samhällsklasser. En plats där man kan brygga över klassgränserna. HEMLÖSHET 30. Vi socialdemokrater bör sätta upp ett mål om att utrota den värst utsatta hemlösheten (uteliggare, långvarigt härbärgesboende) inom fyra år. För att klara detta måste ett flertal åtgärder sättas in samtidigt och samordnat mellan bland annat socialvården och sjukvården. Ett handslag i form av en överenskommelse mellan länets alla kommuner och landstinget bör göras där särskilda resurser avsetts för att påbörja förändringen. 31. Vi vill rusta upp den sociala bostadspolitiken i samtliga kommuner. Lågtröskelboenden inrättas i samtliga kommuner/stadsdelar för att klara det akuta behovet och kunna påbörja rehabiliteringen. 32. Vi vill inrätta träningslägenheter i samtliga kommuner/stadsdelar. I första hand handlar det om vanliga lägenheter med stödinsatser. För de som inte bedöms klara eget boende bör någon form av gruppboende med mer omfattande stödinsatser finnas. Många kan nog så småningom bo själva med viss hjälp, andra måste kanske bo med någon form av konstant stöd. Det är först om de sociala myndigheterna kan garantera att man kan ge ett 9

10 Rådslag /Ett Stockholm som är rättvist och jämlikt fullgott stöd som grannar kommer att acceptera en före detta missbrukare/ psykiskt funktionshindrad som granne. Det är också viktigt att allmännyttan får ett ansvar för att slussa in personer som kan klara ett eget boende. 33. Vi vill att staten medverkar till att personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder inrättas. 34. Landstinget måste i samverkan med kommunerna skapa permanenta mottagningar/vårdteam för att klara vård och omsorg av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk. Det är ett misslyckande att vissa av dessa lever som hemlösa. Vårdgaranti inom missbrukarvården bör utvecklas och följas upp. Sammankallande Pelle Svensson, Haninge 10