Mål- och resursplan - MRP Budget 2006

Transkript

1 Reviderad Mål- och resursplan - MRP Budget 2006 Kommunfullmäktige

2 Vad är MRP? MRP är en förkortning för Mål- och resursplan. MRP är jämte Programförklaringen kommunfullmäktiges viktigaste styrdokument. Från och med innevarande mandatperiod har fastställts en ny planeringsprocess. Den består av fem steg: Programförklaring med Budget för det kommande året Mål och resursplan, MRP för tre år Årlig revidering av MRP jämte årsbudget Löpande budgetuppföljning och delårsbokslut, samt Bokslut För varje mandatperiod skall antas en MRP. Underlaget har utarbetats av de nyvalda nämnderna under våren och omfattar resterande år av mandatperioden. Nämndernas MRP innefattade förslag till verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag och nyckeltal mm. Första året i MRP är också budget för det kommande året. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering, totalbalanser och budgetanslagen för respektive nämnd och verksamhetsområde samt investeringsbudgeten. Nämnderna bryter sedan ner budgeten på nämndnivå och skall senast under december månad ha fastställt sina nämndbudgetar. Dessa anmäles därefter till kommunfullmäktige. I anslutning till bokslutsanalysen initierar nämnderna eventuellt behov av revidering av MRP. Under hösten prövar kommunfullmäktige, i samband med fastställelsen av årsbudgeten, en aktualitetsförklaring av gällande MRP. En viktig del i en ekonomisk planering är att följa upp mål, verksamhet och ekonomi. Nämnderna har att utifrån Budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och ekonomi, samt göra de anpassningar som erfordras för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Nämnderna skall löpande rapportera detta till kommunstyrelsen som upprättar budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige.

3 Innehållsförteckning Inledning Programförklaring, valperioden Visionen Grundläggande värderingar och kommunövergripande prioriteringar Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens beslut Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Demokratipolicy Kvalitetspolicy Personalpolicy Miljöpolicy Fullmäktiges uppdrag till nämnderna Utbildningsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Förskoleverksamhet/skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning LEDNINGS- OCH STÖDVERKSAMHET Skolformsövergripande verksamhet Gemensam administration för 0-16 verksamhet och frivilliga skolformer Kultur och fritidsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Fritidsgårdar Kulturverksamheter Kulturskola Bibliotek Föreningsstöd Fritidsanläggningar LEDNINGS- OCH STÖDVERKSAMHET Gemensam administration för kultur och fritid Omsorgsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Äldre och handikappsomsorg Omsorger för funktionshindrade LEDNINGS- OCH STÖDVERKSAMHET Gemensam lednings- och stödverksamhet, omsorger

4 Arbetsmarknad och socialnämnds verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Arbetsmarknad sysselsättning Socialtjänst Konsumentvägledning Integration LEDNINGS OCH STÖDVERKSAMHETER Gemensam verksamhet Arbetsmarknad- och socialförvaltningen Byggnads- och trafiknämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Fysisk planering och byggverksamhet Lantmäteriverksamhet Väghållning Parkverksamhet LEDNINGS OCH STÖDVERKSAMHETER Gemensam administration - stadsbyggnad Gemensam administration Tekniska verksamheter Miljönämndens verksamhet Miljö Tekniska nämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Fastigheter och tomträtt HUVUDVERKSAMHETER/TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Avfallshantering Sotning LEDNINGS- OCH STÖDVERKSAMHETER Produktion Internt uthyrda fastigheter Kommunstyrelsens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Långsiktig samhällsplanering Folkhälsarbete Lokal Agenda 21-samordning VERKSAMHETER STYRDA AV UPPDRAGSAVTAL, AVGIFTER Kollektivtrafik Innovatum Folkets Hus, Älvhögsborg Räddningstjänst Flygtrafik Övrig gemensam verksamhet LEDNINGS- OCH STÖDVERKSAMHETER Samordnad förvaltningsledning Gemensam administration och service Samordnad IT

5 Samordnad information Samordnad ekonomiadministration Samordnad personaladministration Kommunhälsovård Ekonomiska sammanställningar Resultatanalys Soliditetsanalys Skatteintäkter/generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens nettokostnader Ramförändringar mot budget Oförutsedda åtgärder/särskilda åtgärder Nettodriftskostnad per nämnd Nettoinvesteringar per nämnd Investeringsbudget/-plan Pensionskostnader/-skuld Beräkning av ramkompensation för pris och löneökningar Internränta för år Kapitalkostnadskompensation

6 Programförklaring Valperioden Trollhättan - en förebild som ledande teknik- och industrikommun i Europa. Detta är den av kommunfullmäktige antagna visionen för Trollhättans kommun. För att denna vision skall kunna förverkligas, måste vi kunna ge goda förutsättningar för kommunens näringsliv, en bra offentlig service med god tillgänglighet och prisvärt boende. Kommuninvånarna skall erbjudas goda förutsättningar till en hög livskvalitet. Livskvalitet är en grundläggande värdering, som tillsammans med två andra, omtanke och utveckling, skall genomsyra all kommunal verksamhet. Målet om tusen invånare 2030 skall fokuseras. Det gäller näringspolitiken, bostadspolitiken och den offentliga verksamheten. Mål och resursplan (MRP) MRP är det övergripande politiska dokument. Den utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna. Utifrån dessa uppdrag skall nämnderna sedan besluta om vad som skall utföras. Samtidigt som mål- och resursplanen definierar ett stort antal ekonomiska ramar, verksamhetsinriktningar och uppdrag som riktar sig till nämnderna inom bl.a. skola, barnomsorg och äldreomsorg, så är dokumentet också en deklaration till kommunmedborgarna. MRP skall utformas på ett sådant sätt att också medborgarna kan läsa och förstå vad som skall utföras. En deklaration som visar den inriktning och de prioriteringar som den politiska majoriteten vill genomföra de närmaste tre åren. Ekonomi Målet är att det skall vara oförändrad skatt under valperioden. Kommunen skall ha en ekonomi i balans. Driftsbudgetöverskott skall vara minst mellan 10 och 20 Miljoner/år kr under valperioden. Som ekonomiskt styrtal gäller att volymökningen i den kommunala verksamheten inte skall överstiga summan av de skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter som räknas fram inför varje budget och MRP. Investeringsnivån under MRP -perioden skall inte innebära ökad låneskuld med gällande maxtak på 150 miljoner kronor. 5

7 Sysselsättning Näringsliv Samtidigt som de stora tillverkningsindustrierna är starka draglok när det gäller tillväxt i kommunen, så vill vi skapa förutsättningar för nya företag som är intresserade av att etablera sig i Trollhättan. Vi måste därför tillse att näringslivet tillförsäkras ett gott företagsklimat och ett obyråkratiskt handläggande i för dem viktiga frågor. Kommunen skall vara en attraktiv ort för teknik- och kunskapsföretag. Ytterligare en viktig framtidsfaktor är Innovatum som måste leva i en ständig utveckling i nära samverkan med skolan,högskolan (universitet) och näringsliv. Vi vill kunna pröva alternativa driftsformer inom vissa verksamhets-områden som ett komplement och att de då skall tillföra ett mervärde. Detta ska ske genom offentlig finansiering och under demokratisk insyn med lika villkor för privat och offentlig entreprenör samt utan vinst-intresse. Arbetsmarknad Den största tryggheten i samhället är att ha ett arbete och att kunna försörja sig. Därför är en huvuduppgift för kommunen att tillsammans med näringsliv, offentliga sektorn och fackliga organisationer kraftfullt bekämpa arbetslösheten. Kommunen skall fortsätta satsningen på arbetsmarknads, social och omsorgspolitikens område. Särskilt skall beaktas att arbete går före bidrag och att detta gäller alla. Utöver detta skall kommunen arbeta med fokus på att heltidsarbete är en rättighet och deltidsarbete en möjlighet. Miljö Kommunen skall fortsätta att arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle och skapa en bra miljö som ger högre livskvalitet och skapar nya jobb. Miljöarbetet skall ske i nära samverkan med näringslivet, organisationer och enskilda. Vi skall fortsätta värna våra park och friluftsområden. Kommunen skall försvara vår tätposition som en av de främsta miljökommunerna i Sverige. Genom att ständigt förbättra miljön efterlämnar vi ett bättre Trollhättan till kommande generationer. Utbildning Förskoleverksamhet Våra barn är vår framtid. Kommunens främsta uppgift är att tillgodose barnens behov av en bra förskola och utbildning. 6

8 Därför måste kommunen öka tryggheten i skolan, stärka kvalitén och tillgodose antalet platser som motsvarar dagens och morgondagens behov hos de enskilda eleverna. Kommunens skall satsa på en hög kvalitet i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, där barnen/eleven sätts i centrum utifrån var och ens behov. Hela 0-25 års perspektivet i satsningen är viktig och spänner därför över barnomsorg grundskolan, gymnasieskolan, komvux och fritidssektorn. Prioriteringarna skall ta särskild hänsyn till barn och ungdomarnas situation i hemmet, skolan och på fritiden. Kommunens satsning på skolan skall fullföljas inom de ekonomiska förutsättningar som kommer att erbjudas den kommande valperioden. Detta gäller avseende fysisk utbyggnad och satsningen på det pedagogiska innehållet i undervisningen. Särskild hänsyn skall också tas i prioriteringarna så att kommunen kan möta upp de specialdestinerade statsbidrag som förutsätter fortsatt satsning inom visa områden. Kommunen slår vakt om högskolan och att verka för att den utvecklas. Vilket är en mycket viktig faktor för kommunens framtid. Omsorger Kommunen skall satsa på utveckling och bibehållen hög kvalitet inom vård och omsorg. Funktionshinder skall inte utgöra hinder för ett meningsfullt liv. Ålderdomen skall vara en trygg, värdig och aktiv period i livet. Utveckling av olika verksamheter skall ske i nära samverkan med berörda organisationer. Vi ska verka för att genomföra Agenda 22. En av kommunens grundläggande värderingar är omtanke. Omtanke står bland annat för omsorg till de som behöver stöd och hjälp. Denna omsorg skall ges rättvist och jämlikt. Därför måste kommunens omsorg om äldre och funktionshindrade utgå från vårdtagarens enskilda behov och förutsättningar. Kultur o Fritid Fritidsverksamhet i varje stadsdel skall eftersträvas och att om ekonomiska möjligheter finns skall ett ungdomens hus iordningsställas. Om de ekonomiska förutsättningarna finns skall vi tillsammans stärka kulturen i kommunen och regionen bland annat genom att positivt pröva barn och ungdomskulturen i Trollhättan och Fyrstadskulturen. Folkets Hus/Kulturhuset skall värnas liksom folkrörelser, föreningar och studieförbund. Kommunens kultur och fritidsutbud skall utvecklas och stärkas. Kultur och fritid är en mycket viktig faktor för livskvalitet, som påverkar en kommuns attraktionskraft och utvecklar de människor som bor och verkar i Trollhättan. Under kommande mandatperiod skall föreningslivet erhålla lägre avgifter för lokaler. 7

9 Målet är 0-Taxa för föreningarnas barn och ungdomsverksamhet. Boende Omkring personer pendlade under år 2002 varje dag in till Trollhättan. Skall dessa och andra människor fundera på möjligheten att flytta till kommunen, måste här finnas attraktiva bostadsområden. Ett viktig inriktning är att kommunen skall tillse att det är god tillgång på attraktiva bostadsområden. Kommunen skall ha en väl utbyggd teknisk infrastruktur, god tillgång på rekreationsområden och bra offentlig service i våra bostadsområden. För att göra kommunen än mer attraktiv skall vi satsa på att utveckla centrum så att den blir en stadsdel för alla kommunens invånare där kultur, nöje och boende förenas. För att lyckas är det viktigt att fortsätta arbetet med trygghetsfrågorna. Rent vatten, avlopp, renhållning och andra tekniska system är helt nödvändiga för att ett samhälle skall fungera. Kommunen taxor inom det tekniska området skall sammantaget vara låga. Den tekniska verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet skall utföras med god kvalitet och till låg kostnad. Kommunikationer Trollhättan ligger i en skärningspunkt där kommunikationsleder på vatten, väg, järnväg och luft möts. Vi måste ytterligare förbättra denna infrastruktur, för att öka kommunens möjlighet till säkra och effektiva transporter till och från vår kommun. Tillgängligheten, trafiksäkerheten till och inom Trollhättan skall öka genom utbyggnaden av RV samt Norge/Vänerlänken. Förbättringar för de oskyddade trafikkanterna är viktig. Kommunala bolag Utförsäljning av helägda kommunala bolag skall ej ske under perioden men samverkan med andra bolag kan stimuleras i syfte att stärka kommunens egna bolag ekonomiskt och affärsmässigt. Trots att viss del av den offentliga servicen genomförs av bolag, måste vi som ägare ställa krav på bolagen som harmoniserar med inriktningar och mål för verksamheter som utförs av de kommunala förvaltningarna. De kommunala bolagen Bostads AB Eidar, Trollhättans Tomt AB och Trollhättan Energi AB skall värnas och relationerna ägare och bolag skall vara värdeskapande. Personal Personal som skall utföra de olika verksamhetsuppdragen, är den viktigaste resursen för att upprätthålla en god service enligt de mål som är uppsatta. Kommunens personal skall känna tillfredställelse i sitt arbete genom en god arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. De anställda skall känna att de har medbestämmande, stor delaktighet och uppleva bra ledarskap. 8

10 Att få ned sjukskrivningstalen är en prioriterad verksamhet. Demokrati Den nuvarande politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen skall förändras i den riktning som kommunstyrelsens principbeslut förordat. Medborgarinflytandet skall öka. Ungdomarnas medinflytande och delaktighet skall stimuleras. Organisationen bygger på synen att medborgarinflytandet skall öka för alla och även göra det politiska arbetet mer betydelsefullt och meningsfullt. Ett demokratiskt samhälle bygger på att alla känner att de har rättigheter men också skyldigheter. Trygghet Kommunen skall kraftsamla arbetet med kvinnofridsfrågor och fortsätta verka för kvinnofrid. Kraftsamling mot droger och brott och ett narkotikafritt Trollhättan är ett prioriterat områden. Kommunstyrelsen

11 Visionen: Trollhättan - en förebild som ledande teknik- och industrikommun i Europa Att samlas kring en tydlig vision ger en stark ledstjärna mot framtiden. Trollhättans vision samlar i några få ord en bild som bryggar över politiska gränser och som inbegriper alla människor verksamma i kommunen. Historia Trollhättans historia kretsar i mångt och mycket kring industrins framväxt. Med hjälp av energi från de mäktiga fallen, utvecklades djärva entreprenörers tankar till framgångsrika företag som gav välstånd till staden talet är historien som beskriver tunga verkstadsindustriers utveckling till högteknologiska världsföretag och en stad som snabbt utvecklas till ett regionalt centrum i Västsverige. Framtidens näringsliv Likaväl som 1900-talets företag förändrades under 100 år, kommer företagen att förändras under 2000-talet. En tydlig trend är att konkurrensen mellan företag har blivit internationell och mycket hårdare. En annan trend är att kompetens är ett kapital som har blivit viktigare än kapital i fasta tillgångar. Vidare kommer 2000-talets industri att ha helt andra fokus än vad vi sett under det förra århundradet. Borta är smutsiga verkstadslokaler. IT, media, kunskap och systemlösningar är några av de nya begrepp som rymmer kärnan till framtidens tillväxt, men med en stark bas i Trollhättans teknikkompetens. De kommunala verksamheterna För att kunna attrahera framtidens företag och kunniga människor, måste Trollhättan vara bland de bästa, inte bara i Sverige utan även i Europa. Det gäller inte bara i fråga om näringslivsklimat, utan också kring värden som utvecklingsbenägenhet, en god livskvalitet och omtanke om de människor som bor i kommunen. Här intar de offentliga verksamheterna en särställning, då de måste kunna erbjuda en service som håller mycket hög kvalitet och kan svara mot de krav som våra brukare ställer. Trollhättan, en förebild Trollhättans stad har också rollen att försöka mobilisera alla goda krafter inom den geografiska kommunen för samma mål. Det är först när många människor inom kommunala verksamheter, näringsliv och organisationer drar åt samma håll, som vi kan bli förebild. En förebild som drar blickarna till sig och som ger oss alla en möjlighet, att tillsammans skapa välstånd i framtiden. 10

12 Grundläggande värderingar Kommunfullmäktige har antagit nedanstående grundläggande värderingar. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättans framtid och skall därför tydligt genomsyra alla kommunala verksamheter. Omtanke Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom solidaritet med svaga och utsatta, rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov, integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan och god omsorg till de som behöver stöd och hjälp. Det innebär: Kulturell mångfald skall eftersträvas och all diskriminering och främlingsfientlighet skall aktivt motverkas. Barns särställning i samhället skall beaktas genom att FN:s barnkonvention skall tillämpas. Alla invånare skall kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sina ägodelar. Barn, äldre och handikappades särskilda behov skall tillgodoses. Agenda 22, FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning, skall genomsyra alla verksamheter. Omsorgen om äldre och funktionshindrade skall utgå från vårdtagarens enskilda behov och förutsättningar. Trollhättans Stads personal skall känna tillfredställelse i sitt arbete genom en god arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. De anställda skall känna att de har medbestämmande, stor delaktighet och uppleva bra ledarskap. Utveckling Förändringstakten i samhället är mycket snabb. Utveckling är säkringen mot stagnation och tillbakagång i kommunen. Vårt sätt att möta detta är att skapa bra förutsättningar för tillväxt i kommunens näringsliv, att verka för meningsfullt och tryggt arbete för alla, där ingen skall behöva drabbas av ohälsa, ömsesidigt samarbete med en mångfald parter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och att betrakta kompetens som en av de viktigaste resurserna vilken måste tillvaratas, stärkas, förändras och fördjupas. 11

13 Det innebär: Den viktigaste utvecklingsuppgiften är att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i Trollhättan. Trollhättans stad skall satsa på en hög kvalitet i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, där barnen/eleven sätts i centrum utifrån var och ens behov. Kommunens befolkning skall öka till invånare år Fortsatt satsning på att utveckla Innovatum Teknikpark, Innovatum Kunskapens Hus och Innovatum Näringsliv. Det regionala samarbetet skall prioriteras. Trollhättan skall kraftsamla för att utveckla infrastruktur med fokus på riksväg 45 och 44, Norge - Vänerlänken, älven, flygförbindelser och IT-nät. Näringslivet skall tillförsäkras ett gott företagsklimat och ett obyråkratiskt handläggande i för dem viktiga frågor. Trollhättan skall vara en attraktiv ort för teknik- och kunskapsföretag. Livskvalitet God livskvalitet gör att människor vill bo och verka i Trollhättan. För oss betyder det att fortsätta att värna om vår miljö och byggande av ett ekologiskt hållbart samhälle, att tillgodose efterfrågat boende och kommunikationer för alla människor som bor eller vill bo i Trollhättan, hjälp till att bygga upp en bred och innehållsrik verksamhet inom kultur och fritid och att erbjuda en offentlig service med mycket hög kvalitet. Det innebär: All verksamhet skall präglas av det övergripande Agenda 21-arbetet. Välutvecklad information och dialog till nuvarande och blivande invånare, kring beslut, planer och verksamheter. Möjligheter till prisvärt boende i goda miljöer skall skapas. Förbättringar för de oskyddade trafikanterna är viktig. Kultur och fritidsutbudet skall utvecklas och stärkas. Kvalitet skall definieras, mätas och kontinuerligt utvärderas i alla verksamheter. Den tekniska verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet utföras med god kvallitet och till låg kostnad. 12

14 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Reviderad Mål- och resursplan för perioden enligt majoritetens förslag antas. 2. Utdebiteringen av kommunalskatt för år 2006 fastställes oförändrat till 21,39 % av den beskattningsbara inkomsten. 3. Resultat-, finansierings- och balansbudget fastställes för år Budget för år 2006 för nämnders och styrelsers verksamhet med angivna resursramar/anslag, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag och indikatorer för respektive verksamhet samt särskilda utredningsuppdrag fastställs. 5. Mål- och resursplanens investeringsplan fastställs, med däri specificerade större objekt som investeringsbudget för år Vissa objekt skall beslutas särskilt i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, vilket då anges i planen. Byggnadsinvesteringar beslutas enligt lokalbehovsprocessen. 6. Långfristiga lån upptas och omsättes upp till en långfristig låneskuld om högst 80 mkr år Ramen för tillfälliga lån, vilka kommunstyrelsen får uppta, är för år mkr. 8. I Mål- och resursplanen angivna resursramar för verksamheterna utgör utgiftstak (netto) för respektive nämnder. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om exploateringsbudget, under förutsättning att fastställd detaljplan följs, att tomtförsäljningen sammantaget kan beräknas täcka kostnaderna och i övrigt inom ramen för avsatta medel för eventuella generalplanekostnader och nettoinvesteringar va. 10. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om avsatta medel för oförutsedda utgifter, särskilda åtgärder enligt sammanställning och kompensation för löneökningar med rätt att vidaredelegera besluten beträffande förvaltningsövergripande IT-investeringar till sitt berednings- och ledningsutskott. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om fördelning av en besparing om 2,0 mkr. Fördelade belopp ska utgöra beting hos nämnderna att hämta in efter hand under året genom sänkt sjukfrånvaro i verksamheterna. 12. Kommunstyrelsen bemyndigas att vid behov besluta om fördelning på nämnder av generella besparingar med 7,0 mkr. 13. Nämnderna skall anta sina budgetar inkl omprövning senast under december. Budgetarna skall anmälas till Kommunfullmäktige. Omdisponeringar behandlas enligt reglerna i budget- och resultatuppföljningsreglementet. I övrigt följs omprövningen upp och rapporteras i uppföljningsrapporter och verksamhetsredogörelser. 13

15 14. Kommunfullmäktige uppdrar till Kommunstyrelsen och Omsorgsnämnden att i samband med marsrapporten särskilt följa upp och redovisa målgruppsförändringen för äldreomsorgen och nettokostnaden för det planerade nya gruppboendet. Till Kommunstyrelsen delegeras att bevilja Omsorgsnämnden tilläggsanslag för eventuellt ökade icke budgeterade driftkostnader för objektet 15. Texten på sid 183 i Majoritetens förslag, under investeringsbudgeten, Arbetsmarknads- och socialnämnden, där det står Övrigt 1,5 mkr skall ändras till Akutboende 1,0 mkr och övrigt 0,5 mkr. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: 1. Internräntesatser fastställs för år 2006, enligt bilaga till Mål- och resursplanen. 2. För år 2006 skall resultatfonderna tillgodoföras/avräknas en kompensation om 2 % för pris- och löneutveckling. 3. Full kompensation lämnas inom ramen för avsatta medel för personalkostnadsökningar i samband med årlig löneöversyn och med anledning av förändrade PO-pålägg. Avsatta medel är styrande för totalutrymmet vid kommande löneförhandlingar. Personalutskottet får i uppdrag att lämna förslag till fördelning av anslaget. Av kommunstyrelsen godkända löneramar skall vara nivåhöjande efterföljande år. 4. Kommunstyrelsen vidaredelegerar besluten om förvaltningsövergripande ITinvesteringar till sitt berednings- och ledningsutskott (KF p 10 ovan). 5. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadsdirektören att snarast lämna förslag till fördelning av beting för sänkta sjuklönekostnader. 6. Kommunstyrelsen avser att i anslutning till beredning av marsrapporten (maj 2006) pröva om de generella besparingarna om totalt 7,0 mkr skall ske (KF p 12 ovan) och besluta om fördelningen. 7. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadsdirektören att till sammanträdet 1 dec 2005 lämna en lägesrapport över av styrelsen tidigare lämnade utredningsuppdrag. 8. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadsdirektören att till sammanträdet 1 dec 2005 lämna förslag till förändringar av kollektivtrafiken, som kan bedömas vara tillräckliga, för att anpassa kostnaderna till kommunens budget för Förändringar i början eller tidigt på året ska eftersträvas för att nå helårseffekt. 14

16 Ekonomi - övergripande mål God hushållning Detta genomförs genom att: Ekonomimål 1 : Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Nettokostnaderna inte får öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Utrymme för nya verksamheter skall prövas mot befintlig verksamhet inom varje nämnds ansvarsområde. Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten skall, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. De i MRP-handlingen angivna verksamhetsuppdragen med tillhörande indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsredogörelser. De kommunal bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall ha full kostnadstäckning. 1. Den kommunala utdebiteringen skall vara oförändrad under planperioden Kommunal utdebitering 21:39 21:39 21:39 21:39 21:39 2. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnadsutveckling, % 2. Utveckling skatteintäkter och generella statsbidrag, % 2,5 2,3 3,9 (4,6) 4,7 (4,7) Anm: Det oväntade regeringsbeslutet 13 okt om ändrad fördelning av LSS-utjämningen samma dag som KS budgetbeslut har medfört att en försämrad resultatutveckling budgeteras för ,7 4,6 3,6 3,9 3,9 4,2 3. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka Skattekvot, % 0,7 0,6 0,6 0,8 1,1 15

17 4. Soliditeten skall öka Redovisad soliditet, % 65,0 67,3 (64,5) 65,0 64,3 64,1 5. Låneskulden skall uppgå till högst 150 mkr. 1. Långfristig låneskuld, mkr Nämnderna skall årligen ompröva en del av rambudget genom beskrivna och preciserade effektiviseringar, omfördelningar eller samverkanslösningar. Vid omprövningen frigjorda medel kan användas till nya eller utökade uppgifter. 1. Del av rambudget som skall prövas, lägst: 0,5 % 1,5 % 2,0 % Anm: Av ram respektive år d v s för ,5 % utöver tidigare 0,5 %. 16

18 Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomisk utveckling Den internationella ekonomin går nu in i en lugnare fas, men tillväxten väntas ligga på en fortsatt god nivå. Det finns dock en riskbild med ökade oljepriser, terrordåd och naturkatastrofer. De senaste årens kraftiga tillväxt i Sverige har varit exportdriven och går nu över i en inhemskt driven tillväxt. Låga räntor och reallöneökningar väntas bidra till en konsumtionsökning. Investeringarna är fortsatt höga såväl i industrisektorn som i bostadsbyggandet. Sveriges BNP väntas i år öka med 2,4 % och nästa år över 3 %. Hittills har detta inte synts på sysselsättningen då företagen rationaliserat kraftigt, men de närmaste åren väntas den inhemska efterfrågan öka starkare och det medför också ökad efterfrågan på tjänster som genererar ökad sysselsättning. Konjunkturen väntas dock gå in i en lugnare fas och BNP ökningen minskar successivt. Trots en god konjunktur förväntas måttliga nominella löneökningar och en låg inflation. Löneökningarna beräknas till 3,3 % Stora avtalsområden har tecknat relativt låga flerårsavtal varför de kommande årens löneökningar kan förväntas bli på en fortsatt relativt låg nivå. De låga räntorna kan komma att öka med början under nästa år, men i en bedömd svag ökningstakt. Kommunernas ekonomi Kommunernas finanser försämrades kraftigt i början av 2000-talet. Skattehöjningar, höjda statsbidrag och en återhållsam utgiftsutveckling har dock medfört att det finansiella sparandet kraftigt förbättrats väntas ett överskott i sektorn om nio miljarder kronor, vilket är det bästa sedan krisen i början på talet, men det har inneburit att den kommunala konsumtionen endast beräknas öka med 0,2 % Det är klart lägre än de demografiska behoven. Skillnaden mellan kommunerna är dock stor. Utdebiteringen har under senaste treårsperioden höjts med drygt 1 kr. En fortsatt god inkomstutveckling tillsammans med de aviserade sysselsättningsåtgärderna bedöms i budgetpropositionen leda till att kommunal konsumtion ökar med 1,8 % 2006 för att sjunka till 1 % 2007 och endast 0,3 % 2008, då sysselsättningsåtgärderna avtrappas. Demografiska behov, statliga reformer och LSS bedöms i genomsnitt svara för nära 1 % volymökning de närmaste åren. Utrymme för förbättrad eller utökad verksamhet är således mycket begränsat och får skapas genom omprövning och effektiviseringar. Sysselsättningen i kommunal sektor beräknas ha minskat med ca anställda För 2005 väntas en svag ökning. Utbildningsvikariat och Plusjobb väntas 2006 enligt budgetpropositionen öka sysselsättningen i sektorn med över

19 Trollhättans ekonomi Bakgrund Trollhättan har redovisat ett positivt ekonomiskt resultat varje år sedan Enligt senaste delårsbokslutet för augusti 2005 prognostiseras ett resultat om 17 mkr, som är något bättre än budget. Det motsvarar 0,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Efter det tidiga 90-talets ras i samhällsekonomin användes en del av den snabba tillväxten till att konsolidera kommunens ekonomi. Åren redovisades överskott som motsvarade vad som brukar betecknas som god ekonomisk hushållning, dvs. ett resultat om ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nivån 2 % är en generell schablon och kan behöva vara både lägre och högre för den enskilde kommunen. Under senare år har resultatet minskat och motsvarat 0,5 0,8 %. Efter några år med sjunkande ökningstakt har såväl skatteintäkter/generella statsbidrag som nettokostnaderna ökat igen innevarande år. 25, 0 20,0 Resultat 31/12 resp år 23,8 16,6 7, 0 6,0 5,0 Nettokostnader/skatteintäkter % 6,4 5,9 5,3 4,7 4,5 4,3 15,0 10,0 5, 0 9,8 12,8 12,8 4,0 3,0 2,0 1,0 3,5 3,2 2,3 2,5 0, Prog 0, Prog Skatteint/gen stb Nettokostnad Hur stort behöver resultatet vara? Skatteintäkter och generella statsbidrag skall i första hand täcka kostnaden för den löpande verksamheten och avskrivningarna. Under senaste femårsperioden har detta inte räckt till utan det har fattats 0,5-1 % per år. Skattekvoten har varit drygt 100 %. Genom att Trollhättan, till skillnad från många andra kommuner, inte har någon nettoskuld, dvs. ett positivt finansnetto så redovisas ändå ett resultat om 0,5 0,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, motsvarande mkr. I verksamhetens nettokostnader ingår årets kalkylmässiga pensionskostnad och utbetalda pensioner från ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden fram till 1998 får inte redovisas på balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Pensionsskulden är ca 950 mkr. Den årliga värdesäkringen av denna netto ca 20 mkr belastar inte heller resultatet. För full täckning, som inte 18

20 medför att kostnaden skjuts på framtida generationer, borde denna värdesäkring rymmas i resultatet. Investeringar finansieras av avskrivningar, försäljning av anläggningstillgångar och med resultatet. Avskrivningarna beräknas på de historiska anskaffningsvärdena, dvs. värdet när byggnaden uppfördes för säg 30 år sedan, eller fordonet som skall ersättas som köptes för 10 år sedan. Ersättningen görs till dagens priser. Över tiden kan investeringsvolymen variera, men i en kommun som inte minskar kraftigt är det naturligt att investeringsnivån överstiger avskrivningarna. Det årliga resultatet skall således också räcka till att täcka mellanskillnaden mellan historiskt avskrivningsvärde och dagens pris. Under senaste femårsperioden har avskrivningar och försäljningar uppgått till drygt 100 mkr per år, medan de genomsnittliga investeringarna varit något lägre. För denna period har resultatet således räckt till att finansiera investeringarna. För Trollhättan torde dock en genomsnittlig investeringsnivå ligga runt mkr per år. Årligen saknas därmed mkr. Sammantaget skulle vi behöva ett resultat om mkr motsvarande ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravet uppnått och fortsatt positivt resultat Det statliga balanskravet innebär en miniminivå där intäkterna skall vara större än kostnaderna. För perioden redovisas ett positivt resultat, som förbättras kraftigt mot slutet av perioden Mkr 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 23,8 Resultat 31/12 resp år 16,6 12,8 12,8 9,8 13,2 17,5 25,4 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Nettokostnader/skatteintäkter % 6,4 5,9 5,3 4,7 4,54,3 4,6 4,7 4,2 3,9 3,5 3,5 3,6 3,2 2,3 2,5 5,0 1,0 0, Prog , Prog Skatteint/gen stb Nettokostnad 19

21 Det positiva resultatet under perioden uppnås genom att nettokostnaderna anpassas till tillväxten i skatteintäkter och generella statsbidrag och liksom 2005 ökar i något svagare takt än skatteintäkter och statsbidrag. För 2006 sjunker resultatet till 13 mkr genom att vi samma dag som kommunstyrelsen behandlade budgetförslaget fick meddelande om att Regeringen beslutat att ändra beräkningen av LSS utjämningen, vilket medförde att Trollhättans utjämning försämrades med 8 mkr. Hälften av försämringen har sänkt resultatet och andra hälften har minskat Kommunstyrelsens anslag för Tillväxt och utveckling är resultatet ca 17 mkr per år, men förbättras till 25 mkr 2008 motsvarande 1,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den relativt stora förbättringen detta år förutsätter att sektorn tillförs ytterligare 5 mdkr, motsvarande drygt 20 mkr för Trollhättan. 101,0 100,8 100,6 100,4 Skattekvot - Nettokostnadsandel % 101,0 100,6 100,8 100,6 100,7 100,4 1,6 1,4 1,2 1,6 Skattekvot - Resultat % 1,1 100,2 100,0 99,8 99,6 99,7 100,0 1,0 0,8 0,6 0,5 0,6 0,7 0,8 0,6 0,8 99,4 0,4 99,2 0,2 99, Prog , Prog Stram budget med både reserver och generella ofördelade minskningar För verksamhetens nettokostnader sker följande förändringar i jämförelse med justerad budget 2005.: Reviderad Budget , , ,9 Ramkompensation högre löner 2005 än budgeterat 7,0 7,0 7,0 Kompensation för pris- och löneökningar samt ökade pensionskostnader 55,0 116,6 182, års budgetnivå i löpande löner/priser 1 956, , ,5 Oförutsedda utgifter och särskilda åtgärder -1,8 2,5 7,6 Förändringar av nettoramar 24,1 30,3 37,8 Riktade statsbidrag överförda till generella statsbidrag 1) 6,7 13,5 25,7 Verksamhetens nettokostnader , , ,6 1) När det riktade statsbidrag ändras till generellt statsbidrag kompenseras verksamheterna med motsvarande ramökning för att omläggningen skall vara neutral för verksamheterna. Motsvaras således inte av något reellt utökat verksamhetsutrymme. Generellt statsbidrag redovisas inte bland verksamhetens nettokostnader utan direkt på resultaträkningen. 20

22 Observera att sammanställningen startar i 2005 års budget och att den därefter bara redovisar förändringar av de angivna posterna för att komma fram till verksamhetens nettokostnader åren Att 2005 års budget är utgångspunkt medför att förändringarna redovisas ackumulerade. Av förändringar nettoramar avser 7,0 mkr, 10,7 mkr och 15,5 mkr målgruppsförändringar I övriga ramförändringar finns dessutom tillskott till nämnderna med 24,6 mkr, 27,1 mkr och 29,8 mkr dessa år. Samtidigt finns generella minskningar med sammantaget 9,0 mkr per år varav 5,5 mkr från Utöver nettoförändringarna ovan tillförs ökat statsbidrag för utbildning 6,0 mkr och minskade barngrupper i barnomsorgen med 12,2 mkr från och med Pris- och löneökningar Budgeten fastställs i aktuellt löne- och prisnivå. Totalt reserveras medel motsvarande 2,7 % som kostnad för nästa års löneökningar inklusive överhäng. Övriga kostnader räknas upp med 1 %, köpt verksamhet, livsmedel och läromedel med 2 %. Prisuppräkningar inräknas i ramarna och respektive nämnd får bedöma och beakta kostnadsökningar inom olika områden inom sin totalram. Omprövningsbeting Nämnderna har ålagts omprövning motsvarande 0,5 % av nämndens nettokostnad för 2005, 2 % för 2006 och 4 % 2007 och Det motsvarar 9,2 mkr, 37,3 mkr respektive 74,6 mkr. Beloppen ingår i nämndernas ekonomiska ramar. Avsikten är att respektive nämnd skall pröva om medel inom befintlig budget kan frigöras för annan angelägen utveckling inom nämndens verksamhetsområde. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteunderlaget beräknas för 2006 öka med 4,1 % exkl. regeländringar att jämföra med 3,0 % och 3,5 % för respektive 2004 och Den högre ökningstakten senare år beror på förväntat antal timmar sysselsatta beräknas öka efter några års minskningar. Prognosen bygger på Kommunförbundets aktuella bedömningar. Från och med 2005 förs inkomstutjämningen och de generella statsbidragen ihop genom att staten lämnar ett inkomstutjämningsbidrag upp till 115 % av medelskattekraften. Kostnadsutjämningen är även i fortsättningen helt mellankommunal och avser olikheter i åldersstruktur m.fl. opåverkbara förutsättningar för verksamheten. Trollhättan har tidigare bidragit till kostnadsutjämningen, men det börjar närma sig sammantaget att vara neutralt (-1,5 mkr 2006-). ( se särskilt avsnitt skatteintäkter i slutet av handlingen). Från och med 2004 sker en särskild utjämning mellan kommunerna av LSS kostnaderna. Hittills har Trollhättan fått en ökad kostnad för LSS utjämning, 12 mkr I Budgetpropositionen aviserades att underlaget skulle uppdateras till 2004 års verksamhet. Det skulle medföra att vi istället skulle erhålla 3 mkr i bidrag. Regeringen har dock i ett beslut den 13 oktober 2005 meddelat att utjämningen skall grundas på ett genomsnitt av 2002 och 2004 års index, som medför att vi för

23 skall betala 5 mkr i utjämning. Genom att indexfaktorerna inte räknas upp till aktuell verksamhet förlorar Trollhättan ca 8 mkr. Höjd investeringsnivå och försvagad soliditet Investringsnivån för perioden är kraftigt höjd och uppgår till 450 mkr, varav 35 mkr reserverats ofördelat för tillväxt och utveckling. Det motsvarar i snitt 150 mkr per år. Av totala investeringsvolymen avser drygt 60 mkr taxefinansierad verksamhet. Den senaste femårsperioden har vi haft en genomsnittlig nettoinvesteringsnivå om ca 100 mkr per år. För investeringar i ny- och ombyggnad av skollokaler upptas 135 mkr för perioden. Skolobjekten är ej preciserade utan kommer att beslutas i särskild ordning efter ytterligare utredning och prioritering inom denna ram. Nettoinvesteringar, mkr Redovisad soliditet % 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 85,7 132,0 100,0 97,9 100,0 140,0 165,0 145,0 69,0 68,0 67,0 66,0 65,0 64,0 63,0 62,0 66,3 65,3 68,5 65,0 65,7 65,0 64,3 64,1 0, Prog , Prog Det förbättrade resultatet innebär en svagt försämrad soliditet, från beräknat 66 % innevarande år till 64 % vid slutet av perioden. Kommunens soliditetsnivå ligger drygt 15 % över den genomsnittliga nivån i riket. Om den totala pensionsskulden, som redovisas bland ansvarsförbindelser, inräknas är den totala soliditeten 19 % vid slutet av perioden. 22

24 Resultatbudget Just budg Progn Budget/rev MRP Mkr augrapp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostn -2, , , , , , ,155.6 Avskrivningar VERKSAMH NETTOK -1, , , , , , ,247.6 Skatteintäkter 1, , , , , , ,918.0 Generella statsbidr/utjäm Finansiella intäkter Finansiella kostnader RES FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER Extraord intäkt/kostn 12.2 FÖRÄNDR EGET KAP Finansieringsbudget Red Budget Progn Budget/rev MRP Mkr augrapp Medel från verksamhete Förs av anl tillgångar Minskn långfr fordr Ökn långfr lån S:A TILLFÖRDA MEDE Nettoinvesteringar Ökn långfr fordringar Minskn långfr lån S:A ANVÄNDA MEDEL FÖRÄNDR AV RÖRELSEKAPITALET Verks nettokost ökn i % Skatteint/gen statsb ökn i % Utdebitering Skattekvot skattefin verks Nettokostn andel i % Finansnetto andel i % Resultat andel i % Se noteringar motstående sida. 23

25 Balansbudget Red Just budg Prognos Budget/finansplan Mkr augrapp Anläggningstillgångar 1, , , , , , ,794.7 Omsättningstillg S:A TILLGÅNGAR 1, , , , , , ,224.7 Rörelsekapital Anläggningskapital 1, , , , , , ,550.6 S:A EGET KAP 1, , , , , , ,427.0 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder ind del S:A EG KAP O SK 1, , , , , , ,224.7 Redovisad soliditet, % Varav skattefin verksamhet Varav taxefin verksamhet Ansvarsförbindelse p-skuld mkr Total p-skuld, mkr 1, , , , , ,117.2 Soliditet med total p-skuld, % Rörelsekap 31/12 Varav likv medel o kortfr in-/utlå Varav övrigt Anm: Uppgifterna om den procentuella ökningen av skatteintäkter/generella statsbidrag och verksamhetens nettokostnader är justerade för förändringar av generella statsbidrag som föranleder motsvarande ramjustering. Huvuddelen utgörs av inledningsvis specialdestinerade bidrag som efter några år växlas över till generellt statsbidrag. Ojusterade värden ligger respektive år 0,9, 0,3, 0,4 och 0,6 %-enheter högre. Medel från verksamheten utgörs av förändringen av eget kapital enligt resultatbudgeten korrigerat för avskrivningar, pensionsskuldens förändring inkl skatt, förändring av avsättningar inkl räntegottgörelser på dessa samt reavinster/förluster. För åren 2006, 2007 och 2008 har antagits en belastning med sammantaget 28 mkr genom uttag ur avsättningarna för Munkebo och parkeringsavlösen. Finansieringsanalysens uppställning kommer att arbetas om till årsredovisningen för Ändrad värdering av ansvarsförbindelsen fr o m

26 Demokratipolicy Demokratipolicy: Denna policy genomförs genom att: Trollhättans Stad skall öka medborgarnas deltagande, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen, för att därmed stärka demokratin. Att värna om mänskliga rättigheter och verka för goda relationer mellan människor. Att sträva efter att tillhandahålla information om de politiska och förvaltningsprocesserna, så att medborgare förstår och kan tillgodogöra sig kunskap om dessa. Att utveckla dialog mellan beslutsfattare och medborgare för att stärka trollhättebornas påverkansmöjligheter i samhällets utveckling. Att stödja föreningslivet, ideella organisationer, folkrörelserna och andra krafter i arbetet med att stärka demokrati och delaktighet. Att skapa förutsättningar för en god integration av alla grupper i kommunen. Att kraftfullt bekämpa alla former av nazistiska, rasistiska, främlingsfientliga och andra odemokratiska uttryck i samhället. Medborgare med funktionsnedsättning skall ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet genom tillämpning av Agenda 22. Demokratimål: 1. Kommunen skall verka för att öka valdeltagandet. Valdeltagande i Trollhättans kommun: (% av andel röstberättigande) riksdagsvalet 2. kommunvalet. 80,1 % 77,4 % 25

27 2. Förutsättningar för en utvecklad dialog mellan beslutsfattare och medborgare skall skapas. 1. Antal enheter med råd, styrelser eller liknande, där brukare ges reell möjlighet att påverka kommunens verksamheter, skall öka. 1) 2. Tyck till forum på Internet. 3. Medborgarenkät. 4. Informationstillfälle inför nämndsmöten. 1) Utgångsvärde 3. Förbättrad och tydligare information om kommunala beslut och beslutsprocessen. 1. Alla KF, KS och alla nämnders mötesdatum, dagordningar och protokoll på Internet. 2. Kort sammanfattning av beslut tagna av KS, KF på Internet. 4. Ökad integration i Trollhättan. 1. Ett medborgarkontor med möjlighet till dialog för kommunens olika språkgrupper. 2. Antalet invandrarspråk på (grundläggande information) skall öka. 1 st 5. Det övergripande elevrådet i Trollhättans Stad får rollen som ungdomsfullmäktige. 1. Aktivt ungdomsfullmäktige. 26

28 6. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter skall vara ledstjärna för kommunens förhållningssätt. 1. Informationsmaterial om främlingsfientliga grupper. 2. Upprättad kommunal kunskapsbank för att kunna bemöta och motverka kränkning av mänskliga rättigheter. 27

29 Kvalitetspolicy Kvalitetspolicy: Verksamheterna i Trollhättans Stad skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Denna policy genomförs genom att: Utveckla dialog och delaktighet med Trollhätteborna, dels som medborgare och dels som kunder/brukare. Stärka medarbetarens engagemang genom ökad delaktighet och eget ansvar. Arbeta efter utmanande och förankrade mål, där genomförande och resultat följs upp på ett effektivt sätt. Låta kvalitetsarbetet kännetecknas av långsiktighet samt gemensam systematik och struktur. Ge förutsättningar för ett ständigt lärande byggt på reflektioner och analys över både misstag och framgångar. Vi uppmärksammar positiva exempel i vår omvärld och låter oss inspireras av varandra. Kvalitetsmål: 1. Hela organisationen ska arbeta med systematisk, kundorienterad verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv enligt SIQ:s modell. 1. Gemensamt system för kvalitetsarbete 2. Kommunövergripande utvärdering och analys av gemensamt system. Ett tydligt ledarskap låter kvalitetsarbetet genomsyra hela organisationen. Genomfört 3. Egenvärdering genomförs enligt SIQ av ledningsgruppen på varje förvaltning 4. En integrerad plan för verksamhetsutveckling tas fram/förvaltning 28

30 2. Utbildning skall vara en viktig väg till ett genomgripande kvalitetstänkande i organisationen. Personer som nåtts av grundläggande kvalitetsutbildning på minst 3 timmar: 1. Antal anställda. 2. Antal nämndpolitiker. 20 % 40 % 50 % 80 % 80 % 100 % 3. Hela organisationen ska kartlägga, dokumentera och analysera sina viktigaste huvud- och stödprocesser. Dessa ska sedan användas som utgångspunkt för ständiga förbättringar kopplat till MRP i vardagsarbetet. 1. Andel kartlagda processer 2. Andel arbetsplatser som arbetar systematiskt med förbättringar i vardagen 60% 60% 4. Alla förvaltningar skall ha strukturerat sin dokumentation i enlighet med ett kommunövergripande verksamhetsledningssystem. Miljöledningsystem och andra system skall vara en integrerad del i den övergripande modellen. Systemet skall vara tillgängligt via kommunens intranät. 1. Genomfört. 2. Kommunövergripande utvärdering och analys av gemensamt system. 5. Alla verksamheter med externa kunder/brukare skall ha arbetat fram en servicedeklaration som utifrån ett brukar/medborgarperspektiv tydliggör den tjänst/de tjänster man erbjuder. 1. Antal antagna servicedeklarationer

31 6. System för uppföljning av beslut tagna på politisk och tjänstemannanivå skall kvalitetssäkras Övergripande utvärdering av hur beslut följs upp och analyseras i Trollhättans Stad. 2. Förtydligande av rutiner för uppföljning och analys beslut. 30

32 Personalpolicy Personalpolicy: Denna policy genomförs genom att: Personalpolitiken ska tillgodose de anställdas behov av delaktighet och en god arbetsmiljö, samtidigt som alla känner ansvar för att Trollhättans invånare får service av högsta kvalitet och att de politiska målen uppnås. Verksamheterna skall leva upp till ambitionerna i de personalpolitiska styrdokumenten, som behandlar: Samverkan; förutsättningarna för dialog och delaktighet på arbetsplatserna, med arbetsplatsträffen och utvecklingssamtalet i centrum. Arbetsmiljö; en arbetsmiljö som är så säker, stimulerande och utvecklande att alla anställda kan arbeta så länge man önskar. Jämställdhet; med tydliga mål verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i alla avseenden. Lönepolitik; stimulans till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje så att uppställda mål får verksamheten kan uppnås. Kompetensutveckling; möjligheter till den personliga och yerksamhetsmässiga kompetensutveckling som krävs för att verksamhetens mål ska uppnås. Mångfald; tillvarata och bejaka mångfald och medarbetarnas olika kompetenser. Tillsammans skapar de personalpolitiska ambitionerna den goda arbetsplatsen. Personalutskottet har särskilt ansvar för samordning av insatser och uppföljning av personalpolicyn. Personalpolitiska mål: 1. Ledarskapet skall leva upp till intentionerna i kommunens ledningspolicy. 1. Andelen anställda som upplever ledarskapet positivt (arbetsmiljökartläggningen). 70% 75% 80% 31