Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation"

Transkript

1 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Industriell projektledning 5 hp HT 2009 John Johnsson, Sven Englund, Patrik Sternudd Uppsala, oktober 2009

2 Inledning Det ligger i tidsandan att prata om projekt, inte minst bland studenter. Projekt leder för många tankarna till en omväxlande tillvaro med relativt snabba och konkreta resultat som leder till nya utmaningar. Lika väl som det kan ha positiva effekter kan det föra med sig andra följder. Det kan vara ett kortare "minne" i organisationen, högre stress bland medarbetarna, och det som till en början var tänkt att leda till effektivitet och stimulans leder istället till ineffektivitet och osäkerhet. Problemställning Projekt som organisation kännetecknas av att den är tidsbegränsad. Ett företag som kontinuerligt arbetar i projekt kan stöta på problem med att få organisationen effektiv och uthållig även på lång sikt. Medarbetare byts ut mellan avslutade och nya projekt och det ställs krav på organisationen för att snabbt få in de nya medarbetarna och behålla kunskapsnivån. Detta PM försöker utreda hur en organisation ska kunna arbeta i projekt och samtidigt kunna behålla kunskap, erfarenheter, effektivitet etc. trots att aktörer, roller, medarbetare etc försvinner eller byts ut. Hur ser man till att människor trivs på sina arbetsplatser, så att de är motiverade och inte slutar eller slits ut i allt för hög takt? Referensram Vi utgår från två olika källor, en teoretisk och en praktisk. Vi belyser dessa var för sig, för att senare i analysen försöka se om det de praktiska erfarenheterna har kopplingar till teorin. Teorin kommer från artikeln Organisational climate and project success [1] av Roderic J. Gray på Kumpania Consulting. Det praktiska materialet kommer från en intervju [2] med Jan-Olof Hasselborn som är projektledare på gatukontoret i Uppsala Kommun. Teorin - Organisationskulturens koppling till framgång i projekt Grays artikel bygger på intervjuer (utförda 1998) av 44 stycken projektmedarbetare i Storbritannien Dessa kom skilda organisationer som verkade inom olika områden. De hade också olika befattningar inom sina respektive organisationer (däribland projektledare, chefer och gruppmedlemmar). Gray menar på att de flesta ledare håller med om att organisationens atmosfär, "hur det känns att arbete där" har stor betydelse för prestationen. Han refererar då till tidigare studier [3] och menar på att det finns i stort sett två olika synsätt på människans roll i organisationen. Den ena är att folk enbart arbetar på det sätt och i den utsträckning som de är tillsagda från ledarna att göra. Den andra och motsatta är att arbetet är en primär källa till tillfredsställelse och uppfyllelse för de flesta människor. Ledare som har den senare inställningen kommer per automatik bemöta och behandla anställda på ett annorlunda sätt, eftersom de kommer skapa ett arbetsklimat där de anställda kan "uppnå sina egna mål bäst genom att rikta sina insatser mot framgången för företaget". Han menar också på att det är väletablerat att auktoriteternas attityder influerar Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 2 av 7

3 utförandet och refererar till en artikel av Rosenthal [4], där man slumpvis valde ut några skolelever och berättade för deras lärare att dessa elever var utvalda på grund av att de var speciellt begåvade, vilket resulterade i att dessa elever ökade sin IQ med 22 på ett år. Grays tolkning av detta är att ledare kommer att få sin syn bekräftad oavsett vilka av de två huvudstilarna de använder sig av. För att fastställa om det finns något samband mellan organisationsklimatet och projektgenomförandet utförde Gray de nämnda intervjuerna. Under bearbetningen grupperades intervjusvaren i olika kategorier. Dessa kategorier vägdes sedan samman för att definiera det organisatoriska klimatet i de olika organisationerna. Detta klimat jämfördes sedan med huruvida projekten var framgångsrika eller ej. Resultatet visade att det fanns en stark korrelation mellan framgångsrika projekt och ett bra organisatoriskt klimat. I avsnitten nedan sammanfattas Grays analys och resultat i de viktigaste kategorierna. Ledarskapsstil Det är som tidigare nämnts etablerat att attityden hos auktoritets personer har inflytande på prestationsförmågan. Vad är då den bästa metoden för att öka prestationen hos arbetarna och vad bör man undvika? Enligt Gray bör man inte tillämpa metoden morot och piska då detta endast leder till att arbetaren antingen kommer utföra arbetet tillräckligt mycket (men inte mer än nödvändigt) för att få moroten eller precis slippa piskan. Samtidigt hade en av tre intervjuade inställningen att en viss nivå av press ökar prestationsförmågan. Grey diskuterar vidare, utifrån andra källor, att belöningar kan ge olika effekter beroende både på situation och typ av belöning. Om personen från början är väldigt motiverad kan yttre uppmuntran som ekonomisk belöning minska motivationen, samtidigt som verbal uppmuntran istället kan stärka den. Han lyfter också fram att belöningar för utförda uppgifter tenderar att uppmuntra repetetiva arbetsuppgifter, samtidigt som det har en hämmande effekt på uppgifter som har nytänkande och problemlösande element. Voluntarism Voluntarism ges i artikeln innebörden av viljan att göra ett arbete som man i vanliga fall inte skulle göra. Detta mättes genom att undersöka till vilken grad projektdeltagarna ger uttryck för kritiskt tänkande, innovation, och inre tillfredsställelse. I begreppet ingår också deltagande i att ta fram projektmål. Gray noterade en tydlig korrelation mellan voluntarism och projektframgång. Hot från omgivningen Gray gör en distinktion mellan bakgrundshot (som inte kan anses vara riktade mot någon särskild individ) och ändamålsenliga hot (som är riktade, och dessutom har ett syfte). Det finns tre stora kategorier om hot som kunde identifieras i intervjun av de intervjuade: konsekvenser för karriären, ekonomiska konsekvenser och effekter på ryktet. I undersökningen nämnde 68 % karriären, 36 % ryktet och 31 % ekonomiska konsekvenser som större hot. Endast 30 % av de tillfrågade tycker att hot är orättvist och 36 % av de tillfrågade tyckte att viss form av hot är rättvist. Flera av de tillfrågade att ju större hot, ju större sannolikhet att det skulle uppfattas som orättvist. Det var stor oenighet om ändamålsenliga hot ökade prestationen eller ej. De intervjuades uppfattning går emot studiens resultat, som visar att hot i allmänhet minskar sannolikheten för att projektet ska lyckas. Verkligheten på gatukontoret i Uppsala Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 3 av 7

4 Intervjun genomfördes med ett antal på förhand skrivna frågor. Det visade sig vara relativt svårt att leda intervjun in på det önskade temat, eftersom den intervjuade tenderade att hålla sig till ett på förhand genomtänkt upplägg. Därför blev många svar på direkta frågor relativt korta, samtidigt som ett gediget bakgrundsmaterial om hela projektförfarandet på kommunen erhölls. Vid intervjutillfället var Hasselborn en av sex projektledare för ett antal olika projekt på Gatu- och trafikkontoret. Tidigare har han varit chef för parkförvaltningen och bland annat praktiskt ansvarig för Linnéjubiléet i Uppsala De projekt som är aktuella nu är framför allt Uppsala ström, ett projekt i miljardklassen som går ut på att göra nya dragningar i form av nedgrävda kablar och nedtagning av luftburna kablar samt att ge Uppsala elmatning från två håll för att på så sätt säkerställa eldistributionen i större utsträckning. Han ansvarar också för mindre projekt som t.ex. ombyggnationen av Dragarbrunnsgatan såväl som mer kontinuerliga uppgifter som Uppsalas snöröjning och gatuhållning. Projektledningen på kommunen skiljer sig en del från den traditionella eftersom det mesta av själva arbetet utförs av externa aktörer. Det är lämpligt att påpeka att möjligheterna till projektstyrning inom kommunal och statligt förvaltning starkt begränsas av LoU (Lagen om offentlig upphandling). Det är t.ex. inte möjligt att sätta ihop en projektgrupp utifrån personliga egenskaper. Något som Hasselborn poängterar vid upphandlingar är att det är av högsta vikt att inte ha mjuka krav som går att tolka olika, eftersom detta i hög grad tenderar att leda till överklaganden (och därmed försenar innan projektet kan sättas igång) från de företag som inte fått kontraktet. Som en konsekvens av detta arbetar projektledarna därför huvudsakligen med att specificera vad som skall göras och sedan skriva budget samt lägga ut uppgifterna på upphandling. Efter att de olika entreprenörerna sedan valts ut enligt regelverket i LoU övergår arbetet till att säkerställa att uppgifterna utförs i tid och på korrekt sätt. Det handlar alltså inte så mycket om att se till att de enskilda arbetarna trivs och är motiverade. Projektledarna på kommunen har i princip endast kontakt med entreprenörernas platschefer och kan endast använda vitespiskan för att se till att saker blir gjorda i tid och med tillräckligt god kvalitet. Detta innebär alltså att om inte entreprenören levererat det som är avtalat på utsatt tid tillkommer en straffavgift beroende på hur stor förseningen blir. För att kunna få mer beröringspunkter mot Grays artikel väljer vi att titta lite närmare på enbart organisationen runt de 6 projektledarna. Det kan argumenteras att dessa personer utgör själva projektorganisationen som måste vara hållbar på sikt (LoU är förmodligen här för att stanna och även om kommunen har egen personal som kan utföra anläggningsarbeten måste dessa också vara med och konkurrera om upphandlingen som alla andra aktörer på marknaden). Projektavdelningen på Gatukontoret Som tidigare nämnts så finns det 6 projektledare på avdelningen. En avdelningschef leder arbetet, och över denne finns gatudirektören. Över åren har antalet projektledare ökat i takt med att Uppsala har växt, men i grunden har organisationen sett likadan ut de senaste 20 åren. De olika projektledarna har varierande kompetensområden, och uppdragen fördelas utifrån dessa kompetenser. Till exempel finns det en projektledare som enbart arbetar med handikappsanpassning. Utöver Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 4 av 7

5 den ordinarie avdelningen har vissa större projekt egna staber med projektledare som enbart jobbar där (exempelvis Kungsängsleden och Resecentrum). Dock hör de ekonomiskt till samma avdelning. Hasselborn beskriver stämningen på avdelningen som öppen; projektledarna diskuterar aktuella problem med varandra, och tar hjälp när så behövs. Medelåldern är relativt hög, vilket är något Hasselborn hävdar nästan är nödvändigt av flera anledningar, exempelvis för att man ska få tillräckligt med respekt ute på byggplatserna. Ett aktuellt organisatoriskt problem är hur man ska hantera pensionsavgångar eftersom 4 av de nuvarande projektledarna är omkring 60 år gamla. Hasselborn framhåller vikten av att påbörja överlämningen i tid, och anser att det behövs minst ett halvårs överlappning vid utbyte av en projektledare. För att få en långsiktig hållbar organisation ger Hasselborn rådet att utbilda personalen genom olika kurser och utbyten med andra kommuner. I stort sett all kunskapsöverföring sker muntligt mellan projektledarna, däremot finns det ett slags manual, en "lathund" där det är tänkt att viktiga erfarenheter ska dokumenteras (i pappersformat). Detta har dessvärre inte gjorts i större omfattning, men det pågår för närvarande en revidering. Analys Grey fokuserar mycket på enskilda projekt och deras medarbetare, medan Hasselborn arbetar med flera samtidiga projekt och entreprenörsfirmor. Dessutom går det inte att räkna med att det är samma entreprenörer från gång till gång eftersom det inte går att förutse vilka som kommer att vinna upphandlingen. Därmed blir det ytterst svårt att skapa en sammanhängande projektorganisation för ett givet projekt. I Greys studie handlar det mycket om att motivera arbetarna, medan Hasselborn inte arbetar tillsammans med de som utför det praktiska arbetet. Detta gör att olika styrmetoder blir aktuella. Beroende på projektets funktion, storlek och vilken position man har måste man tillämpa olika sett att motivera medarbetarna. Grey kom fram till att bestraffning oftast har negativ effekt på projektets framgång. Därmed bör projektledaren fokusera mindre på bestraffning och mer på att skapa en arbetsmiljö som stimulerar voluntarism. Han menar till och med på att projektledarens primära mål borde vara att reducera hotnivån I projektet. Samtidigt är just bestraffning i form av vite ett av de få styrmedel kommunen har mot entreprenörerna. Vite används dock mot företag och inte enskilda personer. Man skulle kunna tänka sig att hot om vite mot en leverantör ändå kommer att påverka leverantörens anställda, exempelvis genom att de kan riskera utebliven bonus internt. Hasselborn menar på att detta är ett effektivt sätt att få entreprenörerna att hålla tidsplanen. Vilka konsekvenser detta får för enskilda arbetare ligger utanför hans ansvarsområde. Om man ser på själva organisationen på gatukontoret finns det en potentiell sårbarhet i och med den förankrade uppfattningen att det krävs mycket erfarenhet (som gärna erhålls genom att man spenderat många år i branschen) för att klara av arbeta som projektledare där. Den av Hasselborn rekommenderade minsta överlämningsperioden skapar problem ifall en projektledare av någon anledning skulle vilja sluta, eftersom normal uppsägningstid brukar vara 3 månader, alltså hälften så lång som den föreslagna minimala överlämningstiden. Eftersom väldigt lite dessutom finns Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 5 av 7

6 dokumenterat så kan man också tänka sig att organisationen bara fungerar väl så länge saker och ting rullar på och personalutbyte sker med god framförhållning. Slutsatser En viktig slutsats är att det finns många olika typer av projektmiljöer. Den kommunala och statliga sektorn blir speciell på grund av Lagen om offentlig upphandling. Det skall dock poängteras att även inom företag kan valet av organisation påverka i vilken grad projektledarna kan styra den utförande delen av projekten. Detta gör att det inte enbart går att fokusera på projektarbetarna för att uppmuntra dem att själva utföra sitt arbete, utan man måste också kunna använda andra styrformer. Det är intressant att notera att uppfattningarna hos de intervjuade i Grays studie ibland går emot själva resultatet. Ett exempel är att ett antal av de intervjuade inte ser hot som ett problem, samtidigt som resultatet visar en direkt koppling mellan graden av hot och projektets framgång (ju mer hot, desto sämre projektresultat). Slutsatsen blir att man måste ha i åtanke att det kan vara skillnad mellan vad projektdeltagare upplever som bra, och det som faktiskt är bra för projektet i sin helhet. Diskussion Även om Grays artikel förespråkar en god projektmiljö utan hot, och där deltagarna själva får påverka sin arbetssituation, finns i kommunens fall väldigt få styrmedel i den riktningen. Enligt Hasselborn är det i regel piska i form av vite som gäller. Hasselborn kommenterade under intervjun möjligheten att ge belöningar i form av bonus i vissa fall, t.ex. om en entreprenör är klar innan tidsplanen. Men om vi accepterar Grays slutsatser att motiverade medarbetare leder till framgångsrika projekt, finns det då möjlighet att styra offentliga upphandlingar i den riktningen? Den naiva lösningen är att införa ett upphandlingskriterium som lyder "Det sökande företaget skall ha motiverade arbeterare". Detta är dock precis det som Hasselborn varnar för: "Vi försöker undvika så kallade mjuka parametrar, för det älskar vissa entreprenörer att överklaga." Således, för att kunna passa i upphandlingssituationen, behöver vi kunna mäta mjuka parametrar på ett objektivt sätt. Detta tror vi kan vara ett intressant ämne för framtida studier. På grund av att de stora skillnaderna mellan kommunens projekt och den typen av projekt Grey beskriver är det svårt att ge sig in i någon djupare analys eller diskussion. En möjlig fördjupning skulle dock kunna vara att titta närmare på just Gatukontorets projektavdelning, även om dessa rent formellt tillhör linjeorganisationen. Referenser [1] Roderic J. Gray. Organisational climate and project succes. International Journal of Project Management 19 (2001) s [2] Intervju med Jan-Olov Hasselborn, september [3] McGregor D. The human side of enterprise. 25th Anniversary ed. New York: McGraw-Hill, 1985 [4] Rosenthal R, Jacobsen L. Pygmalion in the classroom: teacher expectations and pupil intellectual development. New York: Holt, Rhinehart and Winston, Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 6 av 7

7 Bilaga 1: Sammanställning av intervjufrågor 1. Berätta kort om din karriär och vilka projekt du varit delaktig i och vilken roll du haft i dessa projekt. 2. Kan du beskriva ungefär vad uppdraget som projektledare gick ut på, vilka uppgifter, ansvar, befogenheter? 3. Vilken typ av medarbetare fanns i projektet, är det folk som jobbar löpande under projektet eller är det enskilda personer som kommer och går? 4. Hur ser arbetet ut, jobbar man i grupp och hur får man i så fall samhörighet mellan deltagarna? 5. Har du som projektledare kontakt med de olika människorna, eller mot olika firmor? 6. Vilka är de vanligaste problemen (största utmaningarna) som uppstår när man arbetar i projekt? 7. Hur brukar du hantera dessa problem? 8. Vad tror du är viktigt för att en projektorganisation ska bli uthållig även på lång sikt? 9. Är detta något som man arbetar med/utvärderar under projektets gång? 10. Brukar det vara mycket stress i projekten? Hur hanterar man det gentemot sina medarbetare om det var stressigt? 11. Hur mycket beror på projektledaren och hur mycket beror på medarbetarna. Hur stort ansvar har en projekledare att motivera sina arbetare? 12. Vad önskar du att du gjort annorlunda/bättre? 13. Vad är du mest stolt över? 14. Hur tycker du att dina projekt har gått, är du nöjd med resultatet? 15. Hur blev du själv introducerad i rollen som projektledare, tycker du att det finns saker som kunnat göras annorlunda och som du själv kommer tänka på när du lämnar över till din efterträdare? 16. Hur tar ni t ex vara på kunskap/erfarenheter som inhämtats "på vägen". Oktober 2009 Att skapa en långsiktigt uthållig projektorganisation Sida 7 av 7

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Skrift tre i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning Projektledning 1 Vad är ett projekt?? 2 Vad är ett projekt? PMIs definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Planering av projektets organisation 9.1

Planering av projektets organisation 9.1 Planering av projektets organisation 9.1 Mål: Att identifiera arbetsuppgifter, roller och ansvar. Indata: Tid- och resursplaner, målbeskrivning och kodplan. Utdata: Organisationsplan med roller och ansvarsfördelning.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström

Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet Gunilla Nordström Presentationen Bakgrund Uppdraget Processen Organisationen Varför? Väg och mål Frågor? Bakgrund Riksarkivet och landsarkivet en myndighet

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Den blåa röda tråden

Den blåa röda tråden Den blåa röda tråden Läget. Argentum växer. Vi växer snabbt dessutom. Det känns positivt. På många sätt. Det är stimulerande att arbeta i ett framgångsrikt företag. Ett företag som består av en intressant

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS Innehållsförteckning 1. PRINCE2... 3 1.1. PRINCE2 Practitioner... 4 1. PRINCE2 PRINCE2 (Projects IN a Controlled Environment) är en strukturerad metod

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

UTBILDNING: Projektledning

UTBILDNING: Projektledning UTBILDNING: Projektledning Introduktion Det handlar om att ge de bästa förutsättningarna för att projekten skall leverera med rätt kvalitet, i tid och inom beräknad kostnadsram. Det kan till exempel röra

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety 2013-03-22 1 Ovakos större tillverkningsenheter Hofors Hällefors Imatra Smedjebacken Boxholm Fakta 2011 Produktionskapacitet 1,3 miljoner ton stål 3. 200 anställda Omsättning 1 121 miljoner E 2013-03-22

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer