Citation for the published paper: Tomas Peterson En allt allvarligare lek - Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Citation for the published paper: Tomas Peterson En allt allvarligare lek - Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering 1967-2002"

Transkript

1 This is an electronic version of a book chapter published by and with permission from Informationsförlaget Citation for the published paper: Tomas Peterson En allt allvarligare lek - Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering In Ett idrottssekel - Riksidrottsförbundet Ed. By Lindroth, Jan and Norberg, Johan R. Informationsförlaget, 2002, p URL:

2 KAPITEL 14 En allt allvarligare lek Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering Tomas Peterson Kommersialiserla verb -ade-at göra (ngt) till föremål för vinstgivande affärsverksamhet (ofta nedsät.) kommersialisering. (Norstedts svenska ordbok) Ar svensk idrott kommersialiserad? Det är svårt att entydigt svara vare sig ja eller nej på den frågan. Vissa delar av svensk idrott är idag starkt kommersialiserad, i andra delar lever verksamheten kvar på i stort sett samma villkor som rådde för hela idrottsrörelsen fram till dess att amatörbestämmelserna avskaffades Går det att besvara frågan genom att göra en bedömning av hur stor del av svensk idrott som är kommersialiserad? Jag menar att ett sådant kvantitativt mått inte heller träffar rätt. Å ena sidan är det en jämförelsevis liten del av hela idrottsrörelsen som kan karakteriseras på detta sätt - de översta lagren av de största lagidrotterna, friidrotten och grenar som exempelvis tennis och golf. Å andra sidan är, som jag skall försöka visa, starka krafter i rörelse, krafter som tränger ned i och på olika sätt påverkar verksamheten i rörelsens breda och djupa lager. Vad menar vi då med kommersialisering? Enligt ordboken är det att göra något - i vårt fall idrott - till föremål för vinstgivande affärsverksamhet. Av detta följer att kommersiell idrott inte i första hand anordnas för idrottens egen skull - för utövare och åskådare - utan för att ge vinst. För mig är kommersialisering ett av kännetecknen på en omfattande omvandlingsprocess som idrotten genomgått sedan mitten av 1960-talet, och som sammantaget har lett till att idrotten har blivit allt mer integrerad i samhället. En milstolpe i denna utveckling passerades vid Riksidrottsstämman 1999: Vid Allmänna idrottsklubbens årsmöte i mars 1999 beslöts, under förutsättning att Svenska Fotbollförbundet och RF godkände tävlingsinriktad elitidrottsverksamhet i aktiebolagsform, att bilda AIK Fotboll AB. RF och Svenska Fotbollförbundet beslöt våren 1999 tilllåta idrottsaktiebolag i tävlingsverksamheten. Därmed bildades och startades AIK Fotboll AB. Åtagandet för AIK Fotboll AB under bolagets första verksamhetsår var att överta marknadsrättigheterna för elitfotbollen samt att svara för ägarspridande i bolaget och därmed förknippade kostnader. (Bokslut för 1999) I fallet AIK och för de föreningar som kommer att följa AIK:S exempel, liksom för privata företag som erbjuder idrott eller idrottslik verksamhet som gym och fitnesscentra, är saken klar: de säljer idrott för att tjäna pengar. Innebär detta att de flesta av de cirka svenska idrottsföreningar som inte är bolagiserade, och förmodligen inte under överskådlig tid kommer att bli det, erbjuder ideell idrott utan påverkan från Idrott på elitnivå. Ishockeymatch mellan Sverige och Italien i VM I995. NHL-proffsen Tomas Ostlund och Daniel Alfredsson håller tätt bakåt. Foto Bildbyrån. EN ALLT ALLVARLIGARE LEK 397

3 I idrottsforskningen tjänst. Artur Forsberg, Idrottshögskolan och Centrum för Idrottsforskning, mäter syreupptagningsförmågan på Göran Aneheim. Foto Bertil Hagert ur RF:s arkiv. kommersiella krafter? Nej. Men låt oss börja med att försöka reda ut hur kommersiell respektive icke-kommersiell idrott kan förstås. I kommersiell form förtingligas idrotten, den blir en vara, producerad för en marknad. För att illustrera skillnaden mellan kommersiell och icke-kommersiell idrott vill jag använda motsatsparet bruksvärde / by tesvärde. Ett bruksvärde har allt som produceras. En idrottstävling har ett bruksvärde både för dem som producerar (utövarna) och dem som konsumerar (publiken). Om det inte finns något bruksvärde för åtminstone någon människa i denna produkt, finns det heller inga skäl att producera den. Det finns exempelvis ett stort bruksvärde i en knattetävling, både för knattarna själva och för deras påhejande släktingar, och man anordnar inte en sådan tävling för att tjäna pengar. En produkts bytesvärde är däremot det värde en vara får när den köps och säljs på en marknad, och dess värde bestäms på marknaden. En vara som har ett bruksvärde kan således även ha ett bytesvärde, men först när den produceras för en marknad. Enligt detta synsätt kan man säga att amatöridrott som bruksvärdesproduktion utövas endast för sin egen skull -»l'art pour l'art «. Detta är också amatöridrottens grundtanke. Den kommersiella idrotten bygger i större utsträckning på bytesvärdesproduktion. Den produceras för att säljas på en marknad, där kommersiella intressen får inflytande över verksamhetens form och innehåll. Det tas omotiverade pauser i idrottsmatcher, tävlingar läggs på orimliga tider på dygnet, serier sprids ut över alla veckans dagar, regler ändras, spelare importeras från fjärran länder för att utvidga sändningsmarknader osv. Prestationskrav, som även kan ses som krav på förräntning av investerat kapital, kan dessvärre ofta även leda till doping, skador och sjukdomar som anorexi och bulimi. Tävlandets logik, förstärkt av kommersiella motiv och uppbackad av naturvetenskapens alla möjligheter, formar således förfärande möjliga framtidsscenarion. Härmed inte sagt att idrottsutövandet kan reduceras till sin bytesvärdesaspekt. Även de mest professionella idrottsutövare måste, tror jag, 398 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET IOO ÅR

4 för att nå sina toppresultat tycka att det som de håller på med är roligt. De måste kunna se leken i allvaret. Hittills har jag formulerat mig som om lek och amatörism vore synonymer, liksom allvar och professionell / kommersiell idrott. Men tävlandet i sig har alltid tagits på allvar, och ibland på blodigt allvar, oavsett i vilket sammanhang det har utspelas. Engagemanget i en korpfotbollsmatch, ett parti pensionärsboule eller för de flesta Vasalopps åkare kan vara lika starkt som för deltagarna i en o s-final. När jag påstår att leken blir allt allvarligare menar jag att tävlandets förutsättningar förändras, och det gäller såväl förberedelserna, utförandet som resultatets konsekvenser. Vasaloppsåkarna har inte förberett sig med hjälp av höghöjdsträning, korpspelarna ägnar inte hela dagarna åt att nöta in spelsystem och inte heller är varje vunnen poäng värd ett antal miljoner för dem. Tävlandet är lek när det utförs för stunden och för sin egen - och ärans - skull. Leken blir allvarlig när den utförs som heltidssysselsättning av vältränade och starkt specialiserade utövare, och med avsikten att resultatet skall kunna omsättas i kronor och ören. När leken blir allt allvarligare är kommersialisering och professionalisering således två starka tecken på denna utveckling. Professionalisering Kommersialisering och professionalisering är processer som betingar varandra, men de är inte två sidor av samma mynt; en kommersiell verksamhet behöver inte vara professionell och vice versa. Men använda tillsammans kan de blottlägga många av de mekanismer som har varit i rörelse när svensk idrott omvandlats under senare decennier. En professionalisering kan sägas förvandla en verksamhet från lek till allvar. Barnens spontana idrottslekar i ena änden, elitidrottens emellanåt blodiga allvar i den andra. Professionalisering innefattar bland annat en rationell organisation och yrkesroller som är kopplade till en formell utbildningsverksamhet och utövas på heltid. För detta krävs omfattande ekonomiska resurser. Det är här kommersialismen kommer in, men inte som ensam aktör. När amatörreglerna avskaffades 1967 öppnade sig den gamla folkrörelseorganisationen mot det moderna samhällets två centrala aktörer - staten och marknaden. Samma år beslutade riksdagen om en rad reformer på bidragsområdet, vilka allmänt gynnade föreningsverksamheten, och i idrottens fall gav föreningarna möjlighet att utveckla en ny typ av organisation. Man fick tillgång till avlönade funktionärer istället för den gamla typen av förtroendevalt gratis ar bete, trots att det i första hand gällde ungdomsarbetet. Den gradvisa övergången från en amatöristisk och folkrörelsebaserad verksamhet till en lönearbets- och marknadsbaserad innebär att en fritidsaktivitet, utövad och organiserad av obetald arbetskraft i folkrörelsens form, gradvis kapitaliseras. Utövandet sker hel- eller deltidsavlönat, föreningens verksamhet bedrivs av löneanställda tränare, ungdomsledare, kanslipersonal, ekonomer, klubb direktörer etc., inom lagidrotterna köps och säljs spelare på en spelarmarknad med sina egna professionella ombud - agenter, förmedlare och jurister. Det måste betonas att denna beskrivning i första hand gäller den manliga delen av idrotten. Idrott är en manlig konstruktion, skapad av EN ALLT ALLVARLIGARE LEK 3

5 --- män för män. Kvinnornas inträde i idrotten är en historiskt sett sen företeelse, och inträdet har skett på männens villkor. Även om jämställdhetsarbetet numera betonas inom RF, och mycket har uppnåtts, är idrotten fortfarande ojämlik. Och den kommersiella idrotten befrämjar inte nödvändigtvis jämlikhet. I den mån det är lönsamt att producera kvinnoidrott är motiven förutom förväntade resultat ofta också relaterade till mer eller mindre erotiserade iscensättningar av det kvinnliga. Ä ven föreningarnas inre verksamhet förändras. Ur folkrörelseorganisationen, som fungerade som vilken nykterhetsloge eller scoutkår som helst, växer det gradvis fram en organisation som efterhand påminner om medelstora företag (visserligen utan profitsyfte fram till 1999). Verksamheten professionaliseras, hierarkiseras och specialiseras för att möta nya behov. Föreningskänsla, idealitet och sammanhållning är svårt att kombinera med en verksamhet där man enligt marknadens lagar i första rummet måste sätta produktivitet och likviditet. Man kan inte i längden driva ett medelstort företag på grundval av glada amatörer, där dagsformen eller den rena spelglädjen får avgöra insatsen. Det måste till rationalitet, effektivitet och förutsägbarhet både i organisationen och i själva idrottsutövandet. Professionaliseringen av idrottens ledarskap har därmed varit en förutsättning för idrottens kommersialisering. Att handha elitinriktad verksamhet - vare sig det gäller att få bästa möjliga resultat ur aktiva eller att handha en penningström i mångmiljonklassen, förhandla kontrakt i hundrasidorsklassen eller att skapa en massmedialt gångbar image kring föreningens verksamhet kräver en annan kompetens än den som gårdagens ideella folkrörelseaktiva hade. När de juridiska och ideologiska fjättrarna, i form av amatörideal och amatörbestämmelser, brast, revs således dittills oöverkomliga hinder för en bred och djup omvandling av svensk idrottsrörelse baserad på professionalisering och kommersialisering. Detta betyder inte att det saknats vare sig pengar eller professionalitet inom svensk idrott innan 19,67. Men klassiska»affärer" som degraderingen av Malmö FF 1934 eller diskvalificeringen av Gunder Hägg 1946 visar att idrotten levde sitt eget liv, enligt bestämmelser och värderingar som inte gjorde det möjligt att vare sig professionalisera eller kommersialisera verksamheten i någon större utsträckning. När Djurgårdens I F som första lag ingick ett tröjreklamsavtal 1959/60 var tidningarnas fotografer tvungna att retuschera bort reklamen innan bilderna publicerades. Efter 1967 kapitaliserades idrotten, vilket är grunden för båda processerna. Från att ha varit ett hinder blev pengarna istället en möjlighet. Medan statens stöd i första hand befrämjade professionaliseringen, bestod marknaden med kommersialiseringen. Parollen idrott åt alla, formulerad i den statliga idrottsutredningen från 1969, sammanfattade det gemensamma projekt som folkrörelsen idrott och den välfärdsstatliga regimen erbjöd medborgarna. En viktig aspekt av den svenska välfärdsstatens konstruktion är att den inte bara inhägnar medborgarnas liv vad gäller arbete, bostäder, hälsa och utbildning. Även den privata, fria tiden har välfärdsstaten i betydande omfattning lagt tillrätta för oss under efterkrigstiden. Ett särdrag i det svenska samhället är att det är folkrörelserna som till stor del har burit upp det civila samhället. Frågan är om inte idrottsrörelsen efterhand har blivit den mest folkliga av dessa, i 400 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET IOO ÅR

6 betydelsen klassmässigt bredast och mest aktiverande. Idrotten engagerar med sina nära tre miljoner medlemskap betydande delar av befolkningen - som utövare och / eller åskådare. Vid sidan av familjen och skolan utgör idrotten dessutom den viktigaste organiserade uppfostringsmiljön för barn och ungdom. Många föräldrar överlämnar sina barn från fritidsledarna till idrottsledarna som vore det frågan om en förlängning av skoldagen. Idrottens integrering i välfärdssamhället gick efter etableringsfasen kring sekelskiftet och en stark tillväxtperiod under mellankrigstid via en rad statliga och kommunala reformer från 50-talet och framåt. Stödet till idrotten har från statsmakterna setts som en av de bästa generella insatser man kunnat göra för att ge ungdomen demokratisk fostran och en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen (inklusive korpidrotten) har, tillsammans med skolgymnastiken och företagshälsovården ansetts gynna ungdomlig fostran enligt formeln»en sund själ i en sund kropp«, men också mer allmänt en folklig samvaro på klassförsoningens grund och stärkandet aven nationell identitet. Det materiella stödet till idrotten och andra folkrörelser har samtidigt varit ett samhällsekonomiskt billigt sätt att komplettera andra former av tillsyn och omvårdnad - ett slags ungdomsgårdsverksamhet i oavlönad regi. När det gäller det samhälleliga stödet till ungdomsverksamhet som utvecklats under efterkrigstiden, har idrotten både varit en viktig pådrivare och en av de stora vinnarna. Studiecirkelstödet, fritidsgruppsstödet, konsulent/ instruktörsbidraget, det kommunala aktivitetsbidraget, bidrag till central verksamhet och ungdomsledarutbildning: alla dessa reformer har bidragit till att forma dagens idrottsrörelse. Detta materiella stöd har, tillsammans med införandet av utbildningar på högskolenivå som exempelvis idrottspedagogutbildningar, och på senare tid programutbildningar i Idrottsvetenskap och Sports Management, skapat en infrastruktur som i många fall fungerar som en förlängning till skol-, fritids- och ungdomsgårdsverksamhet. Välutbildade hel- eller deltidsanställda instruktörer och konsulenter har i föreningsregi tagit hand om barn och ungdomar. En omdebatterad konsekvens av detta är att spontanidrotten nästan har försvunnit. Visserligen växer det hela tiden fram nya typer av spontan idrottsliknande verksamhet (exempelvis rullskridskor, skateboard, snowboard, innebandy) utanför den organiserade idrotten. I många fall integreras de dock så småningom i denna. Att spontanidrotten försvinner är kanske i grunden inte konstigare än att gårdagens fria lekar har ersatts av dagens professionellt övervakade dagis- och fritidsgårdsverksamhet. Inom dess ramar tror jag för övrigt att en modern form av spontanidrott fortfarande lever och har hälsan. Om inte till formen så till innehållet. Gårdagens bakgårdar, gator och ängar har ersatts av dagens fritidslokaler och skolgårdar. Barns uppfostran, undervisning och tillvaro i stort knyts allt fastare till välfärdsstatens olika institutioner och yrkesgrupper. En viktig skillnad mellan skolan och idrotten är emellertid just att den senare bygger på frivillighet. Att denna frivillighet ändå medför att en stor del av barn- och ungdomskullarna kommer att aktiveras inom idrotten har varit av avgörande betydelse från samhällets utgångspunkt. Därmed har idrotten också varit av central betydelse för samhällets ungdomspolitik. EN ALLT ALLVARLIGARE LEK I

7 402 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET 100 ÅR Kommersialisering Diskussionen ovan rörde skattefinansierade bidrag till idrottens professionalisering, att läggas till den professionalisering av idrottsutövandet som drivits fram»inifrån«. Marknadens bidrag, å andra sidan, har varit att kommersialisera, att göra idrottsutövning lönsam. I början skedde detta i blygsam och beskedlig form. Liksom för det engelska köpmanna- och bryggerikapital som»sponsrade«proffsfotbollen för 100 år sedan, dikterades nog kapitalströmmarna in i idrotten i första hand av»icke-profitabla«motiv, möjligen kunde den goodwill som uppstod ge fler kunder till det sponsrande företaget. Men efterhand upptäckte idrotten allt oftare att»det inte finns några fria luncher«. De sponsrade föreningarna fick nya styrelseledamöter, vilka emellanåt inte visste om en boll är rund eller fyrkantig men å andra sidan hade nya fräscha ideer om den ekonomiska sidan av saken. Utövarna fick acceptera tillkommande arbetsuppgifter som de inte var utbildade för - som ambassadörer för huvudsponsorn i olika sammanhang, som fotomodeller eller levande reklampelare. Ändå är det först på 1990-talet som kommersialismen fördjupats i en ny fas, där idrotten allt mer vävts in i underhållningsindustrin. Det innebär att idrotten går att sälja även utanför arenan - via kringförsäljning av allt ifrån matchutrustning, kepsar och halsdukar till modedesignade kläder, möbler och husgeråd i klubbens färger. Elitidrottarna integreras både i mode- och underhållningsvärlden. De koreografer as, st ylas och specialkläds, de utbildas till att föra sig på rätt sätt, säga rätt saker och de ges utrymme i underhållningsprogram och tidningsspalter. Deras inkomster kan i många fall konkurrera med de bäst betalda direktörerna i de största multinationella företagen. Arenaevenemangen går också att sälja både som match och som spektakel, med tifoarrangemang och stor bilds bevakning. Den starkaste kommersiella hävarmen har emellertid blivit massmedias idrottsbevakning, och framför allt Tv-mediet. Genom utnyttjandet av den tekniska utvecklingen - pay per view, interaktiv kommunikation och bredbandsteknik - har arenaidrotten på elitnivå genomgått en mycket snabb och djupgående kommersialisering. Enorma kapital pumpas in i de stora publikidrotterna via försäljning av Tv-rättigheter och allt vad som följer därav»vid sidan av planen«. Idrotten är till sin karaktär internationell, och idrottsbevakningen har också fått en central roll i den globaliseringsprocess som för jordens alla hörn allt närmare varandra. Vad är det då som gör arenaelitidrotten så profitabel? Det som drar kommersiella intressen till idrotten är i första hand tävlandet, vilket gör det möjligt att både skapa upplevelse i form av spänning och engagemang, och att kora vinnare - idoler - som i sin tur kan användas som identifikationsobjekt för varumärken och produkter. Arenabilden har två viktiga betydelser: den avgränsande och den åskådande. Arenan avgränsar idrottens rum, innanför den är det idrottens lagar som gäller. För den engagerade, utövaren eller åskådaren, inrymmer arenan både lek och allvar, rationalitet och spektakel. Tävlandet innehåller det oförutsägbara, spänning, intensitet. Resultatet innebär samtidigt det absoluta, det oemotsägbara: seger eller nederlag, vinst, förlust eller oavgjort. En idrottstävling garanterar således både total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från resten av livet som vanligtvis inte tillhandahåller någondera.

8 Arenan är också symbolen för uppvisandet och åskådandet, resultatet och engagemanget, tävlingsidrottens raison d'etre. Idrotten blir underhållning, och i underhållningen ligger idag stora pengar. I dess nutida utformning - spektaklet - närmar sig idrotten och samhället för övrigt varandra på ett sätt som gör det svårt att se var det ena slutar och det andra börjar. Arenornas förvandling är ett uttryck för detta. Gamla arenor som Parken i Köpenhamn förvandlas till, medan nya som Globen i Stockholm byggs redan från början som multifunktionella evenemangsarenor, där den idrottsliga verksamheten endast är en - och numera sällan den mest inkomstbringande - delen av utbudet. Och när Malmö Ishockeyförenings ordförande och samtidigt storbyggmästaren Percy Nilsson planerar för en ny arena vid brofästet i Hyllie, är ishockeyn en ringa del av ett helhetsgrepp på stadsplaneringen, omfattande Öresundsbron, Citytunneln, Skandinaviens största hotell (med casinoverksamhet?), ett bostadsområde samt ett gigantiskt köpcentrum. Ovan nämnda processer bekräftar att idrotten allt mer integreras i samhället, men också att samhällsutvecklingen och det politiska samhällsklimatet sätter sina tydliga spår i idrotten. Många av de drag som kommit att prägla den så kallade svenska modellen i samhället i stort, färgade också av sig på den»statsunderstödda «professionalisering idrotten genomgick under och 1980-talet. Men gradvis hamnade den svenska modellen alltmer i kris samtidigt som något nytt började ta form. Enkelt uttryckt handlar det om ett nytt sätt att producera på, om nya varor och om förändrade konsumtionsvanor. Här är idrotten barn av sin tid och sitt samhälle. Till skillnad från den tidigare massproduktionen av standardiserade varor blir det nu viktigt att ha en unik produkt - att denna besitter extravärden - som gör att den lämpar sig för en kreativ användning. Det räcker inte längre att vinna, det måste också göras på ett spektakulärt och underhållande sätt. Att varumärket - konsumtionsartikelns eller fotbollsföreningens - har blivit så viktigt är ett utslag av detta. Samtidigt gör olika varor alltmer reklam för varandra, bakom vilket kan anas en strategi där olika aktörer inte bara konkurrerar med varandra utan söker samarbete i olika konstellationer. Sett ur konsumentens synvinkel handlar det om att söka det där lilla extra, att uttrycka sig själv, att med sin livsstil markera sin egenart. Ekonomin blir kulturberoende; alltfler områden i samhället får inslag av underhållning. Jag har använt termen spektakel, andra talar till exempel om disneyfiering. Detta märks inte minst i våra städer, där offentlig underhållning i alla dess former var satta på undantag under den svenska modellens glansdagar, då den privata konsumtionen expanderade med välfärdssamhället - bilen, bostaden och teven. Nu kan vi i stället se hur allehanda publika anläggningar försöker behaga och roa oss. Samtidigt finns det en tendens till politikens festivalisering, vilket märks både i uppförandet av nya urbana anläggningar som gallerior och urbana spektakel som Stockholms vattenfestival eller kampen om att få arrangera ett VM i fotboll eller ett os. I den här utvecklingen blir idrott på elitnivå alltmer en fråga om underhållning. Idrotten blir postmodern, eller får åtminstone vissa postmoderna drag. Man säljer inte bara själva tävlingen eller matchen utan väl så mycket dess publika inramning. Souvenirförsäljningen blir där- EN ALLT ALLVARLIGARE LEK 403

9 med allt viktigare för lagidrotterna ekonomiskt; när den ökar kan det ses som ett svar på en ny, mer kreativ och extravagant supporterkultur. Sport blir med andra ord spektakel, vilket sker i samverkan mellan lag och publik, förening och sponsorer. Idrottens kommersialisering i Sverige är - om än försenat - en del av en internationell utveckling. Många svenskar utövar också sin elitidrott huvudsakligen utomlands - inom exempelvis ishockey, golf, tennis, cykel, fotboll och motorsport. I betydande utsträckning påverkas verksamheten i Sverige härav, och man kan tala om en kommersialisering utifrån. En viktig mekanism härvidlag är ersättnings pengar vid transfers utomlands inom lagidrotterna. Speciellt tydligt är detta inom fotbollen, där denna handel tillsammans med Tv-pengar idag är en förutsättning för elitfotbollens existens. Fotbollens övergångsbestämmelser har visat sig ha så stor betydelse att E u vid flera tillfällen tvingats till speciell lagstiftning (Bosmandomen och regleringen 2001). Dessa bytesvärdesrelationer påverkar i sin tur idrottens villkor. Exempelvis är idag elitklubbarna som regel beroende av att sälja spelare för att få verksamheten att gå ihop. Men att producera spelare för export är svårt att förena med ett långsiktigt och stabilt lagbygge. Likaså påverkas ungdomsverksamheten. Det blir för klubbarna allt viktigare att»förädla egna produkter«för försäljning, vilket för allvaret och selektionsmekanismerna allt längre ned i åldersgrupperna. Kommersialiseringen på nationell nivå, som bygger på ett stort engagemang utövar- och åskådarmässigt, har emellertid främst gällt de stora arena baserade lagidrotterna fotboll och ishockey. Penningmängdens inflöde i deras föreningar får här illustreras av två exempel. Halmstads Bollklubb och HV-71 kan vad gäller ekonomisk utveckling ses som representativa, såtillvida att de historiskt och geografiskt inte tillhört vare sig toppen eller botten av den svenska eliten i sin idrottsgren. Sedan 1970-talet har de ingått i den nationella elitverksamheten :::_w_ l th ,=-- -.th =-...,...,... r-.ihr-.ih... Diagram l: Halmstads Bollklubbs ekonomiska omsättning , utvalda år (kronor). o '" g _._... o...-,...,jl ~11... ~,...-.,..-.., 00 ~ g; o '" Diagram 2: HV 71:5 ekonomiska omsättning (kronor). Källa: Fahlström Källa: Halmstads Bollklubbs årsmötesprotokoll Se även Wessberg RIKSIDROTTSFÖRBUNDET 100 ÅR

10 Tabellerna skall bara ge en översiktlig bild; förändringar i omsättningen från år till år kan radikalt påverkas av enstaka händelser. Exempelvis mer än fördubblades Halmstads Bollklubbs omsättning mellan 1997 och 1998 på grund av försäljningen av Fredrik Ljungberg till Arsenal (från 24,8 miljoner till 49,0 miljoner). Halmstads Bollklubb tjänade lika mycket på affären som man skulle fått in i biljettintäkter på tio år. Detta är en förening som trettio år tidigare hade en omsättning på kronor, som saknade en egen klubblokal (styrelsen, som nästan uteslutande bestod av gamla spelare eller medlemmar, sammanträdde på cafeer och restauranger), där spelarersättningen var tio kronor per match plus ett presentkort som gratifikation om säsongen varit framgångsrik och där det var så sällsynt att en spelare tog studenten att han kunde förvänta sig att bli uppvaktad aven stor styrelsedelegation. Idrottens olika ansikten Mot denna glittriga beskrivning kan man invända att den trots allt gäller en mycket liten del av svensk idrott. Grunden för idrottsrörelsens omfattning, inte minst den omfattande ungdomsverksamheten, är det frivilliga oavlönade arbetet. Det föräldraengagemang som samhället så ofta ropar efter finns inte på gator och torg, men väl inom idrottsrörelsen, där en halv miljon föräldrar på bara några årtionden har varit med och skapat en helt ny social kategori - den ideella och oavlönade idrottsledaren. Exempelvis hade 1947 endast två av tio svenska fotbollsföreningar någon ungdomsverksamhet under års ålder. Idag har de flesta idrottsföreningar organiserad verksamhet från 5-6 års ålder var 17 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna i Stockholmsområdet aktiva medlemmar i idrottsföreningar var motsvarande andelår 46 respektive 67 procent. Sedan dess har siffrorna sjunkit, men så länge barnen finns inom idrotten kommer nog även föräldrarna att finnas där. Av ideella skäl, men naturligtvis även av egoistiska. De kommer och slutar med barnen. Däremellan tar de hand om egna barn och andras ungar på gott och ont, ofta med den egna föräldraroilen som huvudkompetens - förutom egna idrottsliga erfarenheter från yngre år. Grunden för den samhällsstödda idrotten är att ta hand om alla barn och ungdomar som söker sig till verksamheten och låta var och en utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Principerna för det nuvarande stödet lades fast av riksdagen Det officiella skälet till en kraftig anslagsökning var att RF skulle öka satsningen på motions- och breddidrott. I utredningsbetänkandet Idrott åt alla definierades idrott»som en skala av aktiviteter från motionsidrott och friluftsverksamhet... till de yppersta prestationer inom elitidrotten«. Därefter tillades att samhällsstödet borde ges en sådan utformning att»idrott erbjuds alla människor och över ett så brett och differentierat fält som möjligt«(sov 1969:29). Såväl riksdagen som regeringen framhöll att stödet främst skulle stimulera motions- och breddidrott inom alla åldrar. De bidrag idrottsrörelsen ger till förebyggande hälsovård, fritidssysselsättning och ungdomsverksamhet är bakgrunden till att samhället lämnar ekonomiskt stöd åt idrottsrörelsen. Samhällets målsättningar har oftast varit desamma som Riksidrottsförbundets egna, och inte ändrats i någon större grad sedan 197o-talet. Fortfarande talas det om att det EN ALLT ALLVARLIGARE LEK 4 O 5

11 viktigaste syftet för stödet är att främja idrottens fostrande och samhälls danande verksamhet samt att bidra till folkhälsan genom ökad bredd- och motionsidrott, men att också stimulera elitidrotten. Tyngdpunkten i mål beskrivningen har sedan varierat över tid. Kommersialism eller idealitet - vilken av bilderna är mest sann? Ett sätt att närma sig frågan är att se på idrottens finansiering. Idrottens totala intäkter 1996 var cirka 7,8 miljarder kronor. I tabell I finns en uppställning av de olika finansieringskällorna. Tabell 1: Idrottsrörelsens finansieringskällor 1996 (%) landsting 1,0 TV 2,0 Publik 7,3 Sponsring 11,7 Kommun 12,1 Medlem 19,6 Spel 23,3 Staten 7,4 lönebidrag 16,1 Källa: SOU 1998:76 Enligt denna uppställning skulle det skattefinansierade stödet till idrotten uppgå till en dryg tredjedel av intäkterna. Här ingår emellertid inte värdet av kommunernas anläggningsstöd, något som är högst relevant i en diskussion om den svenska idrottsrörelsen. Värdet för idrotten av att kunna använda sig av subventionerade lokaler och anläggningar har uppskattats till cirka 3,5 miljarder kronor årligen. Detta medtaget är drygt hälften eller 56 procent av idrottens intäkter skattefinansierade. Om man därtill lägger det gigantiska oavlönade ideella arbete som läggs ned i - eller bär upp - idrottsrörelsen (beräknat vara värt fjorton miljarder kronor per år om det skulle avlönas), så skulle man kunna formulera följande: svensk idrottsrörelse är fortfarande till stora delar ickekapitaliserad, och den kapitaliserade delen är till stora delar ännu inte kommersialiserad. Men detta är ett kvantitativt mått, och som jag har antytt tidigare är det inte tillfyllest. Men inte bara samhällsutvecklingen, utan även det politiska samhällsklimatet färgar av sig på idrotten. Med den politiska krisen i början av I990-talet kom samhällets generella och generösa stöd till idrotten att ifrågasättas. Avregleringar, nedskärningar och privatiseringsideologi slog mot generaliteten i de offentliga stödsystemen. I ekonomiska termer har detta för idrotten inneburit alltifrån en frysning av de statliga bidragen till en nedskärning av de kommunala subventionerna. Kompensationen för neddragningar i den»statliga regleringen av idrotten«var att överlåta till föreningarna att själva bestämma över sin inkomstnivå, genom det privata initiativet. Ett mäktigt vapen som fanns till hands var den snabbt ökande spelmarknaden, där bingoiotto 1996 stod för två tredjedelar av idrottens spelintäkter, vilka i sin tur utgjorde nästan en fjärdedel av de totala intäkterna (se tabell I). Som ett exempel kan nämnas att idrottsföreningarna i Skåne det året fick cirka 28 miljoner kronor i lokalt aktivitetsstöd, samtidigt som de tjänade cirka 220 miljoner på bingoiottoförsäljning! Vill er förening ha en god ekonomi, var så god. Det är upp till er. 406 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET 100 ÅR

12 Det som på I96o-talet började som en verksamhet riktad till en helt annan publik än föreningarnas barn och ungdomar har idag genom bingo lotto gjorts till en integrerad del av verksamheten. Ofta är ett visst antal försålda lotter i veckan (av barnen, dess föräldrar eller nära släktingar) förutsättningen för att barnen skall få delta i idrottsverksamheten. Eftersom bingolottoverksamheten är så lönsam, men samtidigt arbetskrävande, håller det på att växa fram ett nytt mönster föreningar emellan vad gäller ekonomiska resurser. Den tidigare så självklara kopplingen mellan placering i seriesystemet och materiella resurser relativiseras genom att vissa föreningar lägger ner mycket mer tid och arbete på lottförsäljningen än andra. Bingolotto är också ett bra exempel på att media blir en allt mer för idrotten betydelsefull aktör. Idrotten har effektivt knutits till det kommersiella mediaföretaget TV 4 - en bindning med många konsekvenser, inte minst i form aven betydande ekonomisk sårbarhet. I den utsträckning idrottsföreningars arbete läggs ner på sådan verksamhet kan man också tala om en kommersialisering, ty vad har lottförsäljning med idrott att göra? Idrottens två uppdrag Nu närmar vi oss skälet till att det inte enbart räcker med en kvantitativ bedömning av kommersialiseringsgraden inom svensk idrott. Jag vill hävda att 90-talets avregleringar, nedskärningar och privatiseringsideologi förstärker vissa sidor och försvagar andra i idrottens eget inre liv. Idrottens verksamhet, särskilt barn- och ungdoms idrotten, styrs av två centrala uppdrag. Det ena är samhällets, och kan sammanfattas som demokratisk fostran, eller, som jag vill kalla det, föreningsfostran. Utgångspunkten är att ta hand om alla som söker sig till verksamheten och låta var och en utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Det andra uppdraget är idrottens eget, som förutom att lära ut grenspecifika färdigheter handlar om att lära sig att handskas med tävlandet: att vinna och att förlora, att följa reglerna, att göra en satsning för att uppnå sina mål. Kombinationen av föreningsfostran och tävlingsfostran sätter en stark prägel på all idrottsverksamhet. Föreningsfostran står för den med borgarfostran som deltagande i föreningslivet antas leda till; tävlingsfostran för de mått och steg som antas skapa de bästa idrottsutövarna. Båda aspekterna skall finnas med i verksamheten, men i praktiken upplever många idrottsföreningar det svårt att förena dessa på ett enkelt och självklart sätt. Tävlingsfostran strävar till sin natur mot selektering, rangordning och elitisering bland deltagarna. Både anrikning och utslagning utvecklas genom tävlingsfostran. Trots ständiga försäkringar, både från samhället och idrotten, om att dessa båda uppdrag harmonierar med varandra - att bredd och elit utan (stora) problem kan samsas inom samma verksamhet - menar jag att idrotten som uppfostringsmiljö karakteriseras av ett konfliktfyllt förhållande mellan föreningsfostran och tävlingsfostran. Idrottens egen logik tenderar att driva fram en betoning av tävlingsfostran, samtidigt som samhällets intresse av att stödja idrotten som folkrörelse utgår ifrån att idrotten engagerar barn och ungdom på ett meningsfullt sätt. När idrotten under I990-talet i ökad utsträckning fått stå för sina egna EN ALLT ALLVARLIGARE LEK

13 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET 100 ÅR kostnader har detta fått konsekvenser för idrottens inre liv. En neddragning av det generella stödet till idrotten slår, liksom på andra områden, mot svaga grupper i samhället. Minskade bidrag innebär att man försämrar de materiella förutsättningarna för ett allmänt tillträde till verksamheten, vilket är en av hörnstenarna i den nordiska idrottsrnodellen. Detta försvårar för idrottsrörelsen att leva upp till ambitionen att verksamheten skall vara öppen för alla oavsett klass, kön, etnicitet, kultur, språk och religion. Den ambitionen ställer stora krav på resurser i form av tid, tålamod, pengar och utbildning. Men idag håller vissa idrottsgrenar som ishockeyn på att förvandlas från arbetar- till medelklassidrott på grund av kostnaderna och kraven på föräldrarnas medverkan. En självklarhet som att duscha gemensamt efter match ställer en del flickor från vissa kulturer utanför lagidrotterna. Idrottsverksamheten är fortfarande i hög grad uppbyggd efter de samhälleliga betingelser som rådde för år sedan; när de flesta barn och ungdomar som sökte sig till idrotten kom från»svenska hem«och hade sammanlevande, yrkesverksamma föräldrar med jämförelsevis god ekonomi. Men hur öppen är idrotten idag för en ensamstående, arbetslös flerbarnsmamma av utländsk härkomst? När samhällsstödet minskar och detta kompenseras genom ökad finansiering via marknaden, förstärks tendenser inom idrottens verksamhet som går åt samma håll. Det kommersiella intresset för idrotten riktar sig framför allt mot elitverksamheten och gynnar vissa specialidrottsförbund före andra liksom elitföreningar gynnas framför breddföreningar. Även om det endast är de översta lagren av svensk idrott som är kommersialiserade idag (och förmodligen även imorgon), så sipprar bytesvärdesrelationerna ner i resten av verksamheten och påverkar dess sociala relationer. Utifrån ett sådant synsätt blir idrottsrörelsens partiella kommersialisering under de senaste årtiondena mer än en kvantitativ fråga. I den utsträckning som kommersialism och professionalisering möjliggör för idrottsutövare med intresse och läggning för ett yrke att utöva det på heltid och med bra lön, är detta knappast något att moralisera över. Inte heller förstörs idrottsutövningen av att man är utklädd till reklampelare eller att arenan är fylld av reklam. Men å andra sidan kan tävlingshets, selekteringsiver och utslagning allt längre ned i åldrarna förklaras av kopplingen till den kommersiella elitidrotten. Tävlingsmomentet är det centrala i idrotten, och det är förmodligen också fascinationen över att få tävla och mäta sig med varandra som drar en så stor andel barn och ungdomar till den organiserade idrotten. Det är inte tävlandet i sig som skapar problematiska idrottsmiljöer. Men när vuxna glömmer att ungdomsverksamhet skall utgå ifrån ungdomarnas behov, och när idrottsföreningar kan bli rika på att sälja omyndiga ungdomsspelare eller bli hyllade för att man erövrar många ungdomsmedaljer, leder detta alltför ofta till att ungdomsverksamheten påverkas av ett selektionstänkande som är problematiskt både med tanke på tävlingsfostran och föreningsfostran. Prognoser om hur ett barn eller en tonåring skall se ut och prestera tiotals år fram i tiden premierar i första hand egenskaper som hör samman med fysisk mognad. Dessa egenskaper kan man inte förändra genom träning, och man kan inte heller förutse hur de kommer att förändra individen fram till vuxen ålder. Samtidigt tenderar man att förbise»stor talang gömd i liten kropp«. Att bli utslagen eller bli sedd över axeln bara för att man är född vid fel tid på året rimmar

14 ,.j. I 1I.r.,I l också dåligt med idrottens målsättning att så många som möjligt skall vara med så länge som möjligt, och att var och en skall utvecklas efter sin egna förutsättningar. Men idrott utövad som lek - i tävlandets form - försvinner inte, även om leken blir allt allvarligare. Föräldraengagemang och idealitet består, och kvar finns även de villkor samhället sätter för sitt stöd till idrotten. Samtidigt är, som sagt, penningens makt stor, och på sikt finns en uppenbar risk att dagens folkrörelseidrott kommer att bli mera genomsyrad av kommersiella relationer, och samtidigt elitistisk och otillgänglig för stora grupper av befolkningen. I ett samhällsperspektiv kommer en sådan utveckling i sin tur att förstärka marginalisering och ojämlikhet, liksom den kan komma att förändra förutsättningarna för samhällets stöd till idrotten. Och då återstår kanske enbart den form av idrott som görs till föremål för vinstgivande affärsverksamhet. Eller så klyvs idrotten. Ett annat möjligt framtidsscenario, som inte strider mot detta, är att idrott utövad som föreningsverksamhet på folkrörelsegrund, subventionerad av samhället enligt generalitetsprincipen, hotas av att förlora dagens och morgondagens barn och ungdomar åt två håll- antingen in i passivitet eller till idrottsutövning i andra former. Ett förslag som till och från dyker upp i debatten är att möta denna utveckling genom att tudela Riksidrottsförbundet i ett amatöristiskt och ett professionellt förbund. Det samhälleliga stödet skulle då gå till amatörgrenen, för att aktivera de breda folklagren. Den professionella delen skulle kunna inrikta sig på den rena elitidrotten och i gengäld ta alla sina kostnader själv på marknadsmässig grund. En sådan utveckling skulle eventuellt lösa konflikten mellan förenings- och tävlingsfostran inom den nuvarande idrottsrörelsen, och stärka legitimiteten för ett omfattande skattebaserat generellt stöd till idrotten. Är barnidrotten lek eller blodigt allvar? Foto Peter jigerström, ur RF:s arkiv. EN ALLT ALLVARLIGARE LEK 409

15 Published with permission from

Idrott mellan folkrörelse och kommersialism

Idrott mellan folkrörelse och kommersialism Idrott mellan folkrörelse och kommersialism Är svensk idrott kommersialiserad? Det är svårt att entydigt svara vare sig ja eller nej på den frågan. Vissa delar av svensk idrott är idag starkt kommersialiserade,

Läs mer

This is an electronic version of a text published in Perspektiv på sport management

This is an electronic version of a text published in Perspektiv på sport management This is an electronic version of a text published in Perspektiv på sport management Citation for the published paper: Tomas Peterson Idrotten och samhället URL: http://hdl.handle.net/2043/10856 Published

Läs mer

Barn- och ungdomsidrott under ändrade villkor

Barn- och ungdomsidrott under ändrade villkor Svensk Idrottsforskning nr 2 1998 " t e * Barn- och ungdomsidrott under ändrade villkor Man kan utmåla verksamheten inom idrottsrörelsen på många sått utan ha vare sig helt rätt eller helt fel. Tre miljoner

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar.

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar. LB07 modellen Förord En förening ska alltid ha en strategi för framtiden, som binder ihop dagens situation med morgondagens. Det är viktigt eftersom verkligheten ständigt ändras. Vi erbjuder barn och unga

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy. Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening

Alkohol- och Drogpolicy. Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening Alkohol- och Drogpolicy Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening Nationell och lokal nivå Riksdagen beslutade 2001 att anta en ny nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. De antog ett antal

Läs mer

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015 Policydokument Kovlands IF Fotbollssektion 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Välkommen till Kovlands IF... 3 Verksamhetsidé... 4 Policy för Fotbollen... 5 Spelare....6 Ledare....7 Förälder....8

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy Sandareds IBS:s riktlinjer och policy FÖRORD I detta dokument har vi satt Sandareds IBS: s policy och riktlinjer på pränt. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i hur föreningen ställer sig i en rad

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG

UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG LB07 SPONSRING & PARTNERSKAP 2013 En spännande del av det nya Malmö. Ett bra sponsorskap ger lika mycket för båda parter. Malmö är en fantastisk stad. Inte

Läs mer

Det är inget nytt för oss.

Det är inget nytt för oss. NATIONAL SPORTEN 1 miljon svenskar missar Nyheterna varje dag. Det är inget nytt för oss. Varje dag spelas det 1.266 fotbollsmatcher i Sverige. Visst är det så att tanken svindlar. På ett år blir det 462.000

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Detta är ÖHK. En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB.

Detta är ÖHK. En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB. Detta är ÖHK En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB. Önnereds HK En förening i Väster som älskar handboll. Med en bred ungdomsverksamhet som är väl organiserad kommer sportsliga

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor 2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Detta är ÖHK. En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB.

Detta är ÖHK. En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB. Detta är ÖHK En ideell idrottsförening inom RF och som äger ett aktiebolag PSF AB. Önnereds HK En förening i Väster som älskar handboll. Med en bred ungdomsverksamhet som är väl organiserad kommer sportsliga

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Policysamling 2012-02-28 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY...

Policysamling 2012-02-28 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY... Policysamling 2012-02-28 Innehåll 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN.... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY... 3 5 UPPFÖRANDE POLICY... 3 5.1 Spelare och ledare...

Läs mer

Ledarguiden IS Halmia Ungdom 4-19 år

Ledarguiden IS Halmia Ungdom 4-19 år Ledarguiden IS Halmia Ungdom 4-19 år 1. Klubbens historia 1907 Idrottssällskapet Halmia bildas den 16 juni. 1912 Halmstad IF besegras med 5-3 1914 Första utländska matchen mot Köpenhamn 1924 IS Halmia

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Furulunds IK. Föreningspolicy 2009-03-01

Furulunds IK. Föreningspolicy 2009-03-01 Furulunds IK Föreningspolicy 2009-03-01 Innehåll Vision och målsättning Värdegrunder och Ledstjärnor Fairplay Ledarskap Träningar & matcher Utbildning Talangutveckling Föräldrarollen Vision och målsättning

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Idrottens finansiering 2006

Idrottens finansiering 2006 Idrotts-Sverige 22.000 idrottsföreningar Halva befolkningen mellan 7-70 år är medlem i en idrottsförening. (3,5 miljoner) Två miljoner aktiva varav 7000 elitidrottare. 500.000 ideella ledare I lagen skolas

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född?

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född? Bilaga Frågebatteri 1. Är du kassör i din förening? Ja 2. Är du Man Kvinna 3. Vilket år är du född? 4. Vad av nedanstående stämmer bäst för dig? Jag arbetar/har arbetat professionellt som redovisningsekonom

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

IFKs värdegrund. För övriga specifika policyfrågor hänvisas till de av moderföreningen IFK Mariehamn antagna värdegrunderna

IFKs värdegrund. För övriga specifika policyfrågor hänvisas till de av moderföreningen IFK Mariehamn antagna värdegrunderna IFKs värdegrund Inledning: Detta dokument har upprättats för att beskriva IFK Mariehamn Fotboll rf ( ungdomsfotboll ) barn och ungdomspolicy. Dokumentet uppdateras årligen före det nya verksamhetsåret

Läs mer

Oranga-tråden. Policydokument för Torns IF. En förening i utveckling

Oranga-tråden. Policydokument för Torns IF. En förening i utveckling Oranga-tråden Policydokument för Torns IF En förening i utveckling (Rev. A 2012-08-20) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Värdegrunder, Moral och Etik... 3 Svenska Fotbollförbundet... 3 Torns IF:s

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Verksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb

Verksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb Verksamhetsinriktning för IFK Lidingö Friidrottsklubb Ett underlag för att under det kommande året, i olika konstellationer av ledare och aktiva, förankra, diskutera, förtydliga, planera för att förverkliga

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Välkommen till. Lindsdals IF

Välkommen till. Lindsdals IF Välkommen till Lindsdals IF Ordföranden har ordet Lindsdals IF - en förening med fokus på ungdomsverksamhet Lindsdals IF är en stor liten förening och den största fotbollsföreningen i staden sett till

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små Idrottsföreningen kamraterna 1898 En fotbollsklubb för stora och små IFK Västerås Fotboll IFK Västerås är en förening med lång och stolt historia. Klubben bildades den 19 mars 1898. Idag finns totalt 170

Läs mer

Friidrott för 2010-talet

Friidrott för 2010-talet Friidrott för 2010-talet Hej! Här kommer nu den utlovade sista delen Enhetliga och demokratiska avgifter och sanktioner som en del av det uppdrag årsmötet gav Svenska Friidrottsförbundets styrelse kring

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Styrelsens i Örebro SK Fotboll förslag till ändring av stadgarna 2015

Styrelsens i Örebro SK Fotboll förslag till ändring av stadgarna 2015 Styrelsens i Örebro SK Fotboll förslag till ändring av stadgarna 2015 Mål och inriktning Föreningen ska endast bedriva fotbollsverksamhet och ha sin inriktning på att tillhöra eliten inom Sverige. Föreningen

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG

UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG UNGDOM & BREDD ELITFOTBOLL SAMHÄLLSENGAGEMANG LB07 SPONSRING & PARTNERSKAP 2012 En spännande del av det nya Malmö. Ett bra sponsorskap ger lika mycket för båda parter. Malmö är en fantastisk stad. Inte

Läs mer

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag

Läs mer

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

Motion nr 1. Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan. Bakgrund:

Motion nr 1. Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan. Bakgrund: Motion nr 1 Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan Bakgrund: Den s.k. 51 % -regeln, som i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar (11:e kap. 3a ) reglerar i vilken mån externt ägande

Läs mer

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VISION Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. Vi fokuserar på medlemmarnas personliga utveckling en god teamkänsla och vi

Läs mer

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar FC Rosengårds fotbollspolicy Information till föräldrar Den bästa fotbollsutbildningen Vi på FC Rosengård är glada att välkomna dig och ditt barn till klubben. Vår målsättning är att ge ditt barn den bästa

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 3-manna 6-7 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF

Läs mer

världens friskaste barn

världens friskaste barn världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

Golfen i siffror. FAKTA OM SVERIGES STÖRSTA BREDDIDROTT. Visste du detta om golf?

Golfen i siffror. FAKTA OM SVERIGES STÖRSTA BREDDIDROTT. Visste du detta om golf? Golfen i siffror. FAKTA OM SVERIGES STÖRSTA BREDDIDROTT Visste du detta om golf? Fakta om golf. Med nästan en halv miljon medlemmar och 6,5 miljoner spelade ronder per år är golfen en av Sveriges största

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

STADGAR. Stadgar för AIK Fotbollsförening, nedan kallad AIK Fotboll (beslutade vid möte 2002-12-18).

STADGAR. Stadgar för AIK Fotbollsförening, nedan kallad AIK Fotboll (beslutade vid möte 2002-12-18). STADGAR Stadgar för AIK Fotbollsförening, nedan kallad AIK Fotboll (beslutade vid möte 2002-12-18). ÄNDAMÅL AIK Fotboll skall bedriva fotbollsverksamhet för män och kvinnor i alla åldrar. Idrott är fysisk

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer