Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson"

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 5 februari 2014 kl Plats Ordförande Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 1 Värdegrund KA 2013/ Komplettering av arvodesreglementet för förtroendevalda, bilaga 1 Motion - gällande förtroendevaldas pensionsutbetalningar KA 2012/161 KA 2013/687 4 Föreskrift om eldningsförbud KA 2013/732 5 Lokala miljömål inom Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner KA 2014/3 6 Kostpolicy KA 2012/713 7 Energieffektivisering KA 2013/305 Maria Hemlin, kl Maria Hemlin Maria Hemlin Peter Bergman Kl Bo Hallgren kl Mary-Ann Grahn, Maria Hassing, kl Demokratiberedningen - Information om invandrarmottagning KA 2013/709 9 Demokratiberedningen - Politisk frågestund KA 2012/ Demokratiberedningen - Allmänhetens frågestund KA 2013/73 11 Kultur- och fritidsplan för KA 2013/824 Lars Bennersten kl Revidering av utbildningsnämndens reglemente KA 2013/334 Lars Bennersten Revidering av reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän Revidering av reglemente för gemensam Lönenämnd Revidering av reglemente för gemensam Servicenämnd KA 2014/31 KA 2014/32 KA 2014/33 16 Motion om ungdomsbostäder KA 2013/ Medborgarförslag - Återställande av väderkvarn KA 2013/ Avtal arbetsterapiinsatser och hjälpmedelshantering KA 2013/739 Nina Roos, kl O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 19 Medborgarförslag att Sotenäs kommun inför kvalitetsregistret Senior Alert KA 2013/ Ändring av delegationsordningen KA 2012/ Meddelanden* 22 Redovisning av delegationsbeslut * Nina Roos Jörgen Karlsson, kl Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande Ansökan om planbesked för detaljplan för fastigheten Gravarne 5:5 (Tjuvsund) Ansökan om planbesked för fastigheten Långevik 1:12 (norr om Väjern) Begäran om tilläggsanslag från Byggnadsnämnden 2014 KA 2014/12 KA 2014/13 KA 2013/247 Cecilia Lindsten, kl Cecilia Lindsten Jörgen Karlsson, kl Heltidstjänster inom utbildningsförvaltningen KA 2013/753 Jörgen Karlsson 27 Nyemission i Sotenäsbostäder AB KA 2013/784 Jörgen Karlsson 28 Samverkansformer för gymnasieverksamheten KA 2013/ Exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om Trygghetsboende på fastigheten Hunnebo 1:349 KA 2013/ Tillsynsärende Alkohollagen KA 2013/813 Lars Bennersten, kl Janette Beck, kl Torbjörn Ericson, kl * Se pärm på sammanträdet Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Kompletta handlingar i pappersformat finns hos kommunalråd, oppositionsråd och på kansliet Skickas till: Peter Bergman Mary-Ann Grahn Cecilia Lindsten Bo Hallgren Lars Bennersten Torbjörn Ericson Maria Hemlin Nina Roos Janette Beck Maria Hassing Jörgen Karlsson O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 2(2)

3

4

5 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/ Sida 1(1) Kommunstyrelsen Maria Hemlin, personalchef Komplettering av Arvodesreglementet för förtroendevalda bilaga 1. Kommunfullmäktige beslöt 14 november att en gemensam lönenämnd för kommunerna Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska inrättas från och med under förutsättning att minst en av kommunerna Munkedal och Lysekil fattar motsvarande beslut. Både Lysekil och Munkedals kommuner har fattat motsvarande beslut. Lönenämnden ska benämnas Lönenämnd och Munkedals kommun ska bli dess värdkommun. Arvodesreglementet för förtroendevalda bilaga 1 måste med anledning av Kommunfullmäktiges beslut revideras med ersättningsnivå för deras ordförande, 1.e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens personalutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att ändra bilaga 1 i Arvodesreglementet för förtroendevalda enligt följande bilaga. Dessutom föreslår personalutskottet att en ny översyn av arvodesreglementet ska ske inför kommande mandatperiod. Maria Hemlin Personalchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

6 2(2) Bilaga 1 till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Arvoden fr o m i Sotenäs kommun Riksdagsarvode kronor /månad Nämnd / styrelse (Förslag ) Arvode för riksdagsledamot ,00% År År UPPDRAG Per mån Per år % Per mån Per år KF KF ordf ,00% :e v ordf ,00% :e v ordf ,00% Kommunstyrelsen KS ordf Kommunalråd ,00% :e v ordf ,00% :e v ordf Oppositionsråd ,00% KSAU 2 led ,00% KSAU 3 ers ,50% PU ordf ,00% PU v ordf, opp ,00% Byggnadsnämnd Ordförande ,00% :e v ordf ,40% :e v ordf, opp ,00% Omsorgs och socialutskottet Ordförande ,00% :e v ordf ,00% :e v ordf, opp ,00% *Miljönämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande ,00% :e v ordf 7,50% 2:e v ordf, opp 7,50% *Lönenämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande 5,00% :e v ordf 3,00% 2:e v ordf, opp 3,00% *IT nämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande 5,00% :e v ordf 3,00% 2:e v ordf, opp 3,00%

7 2(2) *I den mån Sotenäs kommun besätter posterna. År År UPPDRAG Per mån Per år % Per mån Per år Utbildningsnämnd Ordförande ,00% :e v ordf ,00% :e v ordf, opp ,00% Gymnasienämnd Ordförande ,00% Kommunrevision Ordförande ,00% v ordf ,00% ledamöter ,00% Valnämnd Ordförande ,00% V ordf, opp ,50% Valberedning Ordförande ,00% V ordf, opp ,50% Demokratiberedning Ordförande ,00% V ordf ,50% Sotenäs Bostäder AB Ordförande ,00% V ordf, opp ,50% Sotenäs Rehab AB Ordförande ,00% Sotenäs kommuns årsarvoden Arvodets storlek Arvodet utgår från KS ordförandes årsarvode Arvodet utgår från procentuell andel 30% Summan divideras med antalet årstimmar Basersättning / timma 104 Halvdag 0 4 timmar, första timman dubbel ers. 521

8 2(2) Heldag 4 tim eller fler 938 Justeringsarvode utgår med andel av 60% halvdagsarvodet 521 Justeringsarvode 313

9

10 Kommunstyrelsens förvaltning Personalchef Telefon: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Motion gällande förtroendevaldas pensionsutbetalningar. Motionären Annika Erlandsson föreslår en utredning om möjligheten till att den pensionen som den förtroendevalda får skall inbetalas till bästa möjliga pensionsförvaltare. Sammanfattning Enligt den av Kommunfullmäktige beslutade" Reglemente för arvode och ersättningar till förtroendevalda", bilaga 3 Pension för förtroendevalda, regleras ersättning och utbetalning. Ersättningen för förlorad pensionsförmån utgår med 4,5 % utifrån den förtroendevaldes totala ersättning för arvode och förlorad arbetsinkomst. Utbetalning sker under första kvartalet närmast efter beräkningsåret och ersättningen utbetalas som arvode. Förslag till beslut Personalutskottet föreslår Kommunfullmäktige besluta att "Reglemente för arvode och ersättningar till förtroendevalda" bilaga 3 ses över inför kommande mandatperiod. Därmed anses motionen besvarad Maria Hemlin Personalchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

11 Motion gällande förtroendevaldas pensionsutbetalningar I vår kommun får våra förtroendevalda sina pensionspengar utbetalda till individen en gång per år. Av någon underlig anledning betalas det ej in till någon pensionsförsäkring som det annars hade gjorts om det gått via dennes arbetsgivare. Detta gör att den förtroendevalda måste själv avsätta detta i ett sparande inför sin egen pension. Dessa pensionspengar är av den förtroendevalda inarbetade tillika som för en anställning. Jag vill att vi utreder möjligheten till att den pensionen som den förtroendevalda får direkt skall inbetalas till bästa möjliga pensionsförvaltare. Annica Erlandsson Socialdemokraterna

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 215 KA 2013/732 Förslag på införande av kommunala föreskrifter för eldningsförbud i Sotenäs kommun Under årets torra perioder kan det finnas behov av att reglera eldning utomhus för att i möjligaste mån förebygga skogs- och markbränder i kommunen. Införande av eldningsförbud är ett av de instrument som kommunen har att tillgå för att reglera eldning utomhus. SMHI:s brandriskprognos är det underlag som används för bedömning om eldningsförbud bör införas. SMHI bedömer risken för antändning och spridningsrisk i skog och mark i en sex gradig skala. Skalans första steg 1-3 anger liten till måttlig brandrisk. Graderingen 4, 5 och 5E anger stor till extremt stor brandrisk. Räddningstjänstsamverkans kommuner Tanum och Strömstad kommer också att föreslå införandet av denna föreskrift. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteutlåtande Förslag "Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun, enligt förslag. Föreskriften ska finnas tillgänglig för allmänheten på kommunens webbplats och anslås på kommunens officiella anslagstavla. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(22)

13 Kommunstyrelsens förvaltning Räddningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/732 Sida 1(3) Förslag på införande av kommunala föreskrifter för eldningsförbud i Sotenäs kommun Sammanfattning Under årets torra perioder kan det finnas behov av att reglera eldning utomhus för att i möjligaste mån förebygga skogs- och markbränder i kommunen. Införande av eldningsförbud är ett av de instrument som kommunen har att tillgå för att reglera eldning utomhus. SMHI:s brandriskprognos är det underlag som används för bedömning om eldningsförbud bör införas. SMHI bedömer risken för antändning och spridningsrisk i skog och mark i en sex gradig skala. Skalans första steg 1-3 anger liten till måttlig brandrisk. Graderingen 4, 5 och 5E anger stor till extremt stor brandrisk. Räddningstjänstsamverkans kommuner Tanum och Strömstad kommer också att föreslå införandet av denna föreskrift. Bakgrund Räddningstjänsterna i Sotenäs, Tanum och Strömstad vill underlätta regleringen angående eldning utomhus. Beskrivning av ärendet Räddningstjänsten har i sin myndighetsutövning att bedöma behovet av skyddsåtgärder för att uppfylla LSO 2003:778 1, att bereda människors liv och hälsa samt egendom ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. En länsstyrelse och kommun får meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. Beslut om förbud mot eldning utomhus är föreskrivet med stöd av 2 kap 7 Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789). Texten i förordningen ger kommunen och länsstyrelsen rätt att meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis, mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

14 Kommunstyrelsens förvaltning Räddningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/732 Sida 2(3) Sotenäs kommun saknar en föreskrift som reglerar eldningsförbudets avgränsningar. Utan gällande föreskrift är inte införande av eldningsförbud juridiskt bindande. Kungörande av kommunala föreskrifter: Beslut om eldningsförbud är en myndighetsutövning som ska diarieföras och kommuniceras till personer som bor och vistas i kommunen. Samma förfarande gäller när beslutet upphävs. Den första januari 2013 trädde en ny bestämmelse i kraft som innebär att en generell kungöranderegel för kommunala föreskrifter införs i kommunallagen. Bestämmelsen innebär att kommunen måste kungöra beslutade kommunala föreskrifter genom meddelande på den kommunala anslagstavlan samt publicera dessa på kommunens webbplats. Publiceringen ska ske på ett samlat och ordnat sätt under den tid som föreskrifterna är gällande. Förordningsbestämmelser om kungöranden i länets författningssamling och i ortstidningar kommer genom lagändringen att kunna tas bort. Förslag: Räddningstjänsten föreslår att reglering av eldningsförbud i Sotenäs kommun ska finnas i en föreskrift. Föreskriften ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens webbplats och anslagstavla. Föreskriften är i linje med de rekommendationer som finns i räddningstjänstens PM angående eldning utomhus och PM angående Påsk- och Valborgsmässoeldar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

15 Kommunstyrelsens förvaltning Räddningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/732 Sida 3(3) Förslag på innehåll i den kommunala föreskriften Eldningsförbud råder i de områden i kommunen där det enligt SMHIs brandriskprognos (enligt HBV-modellen) är torrt (4), mycket torrt (5) och extremt torrt (5E). Eldningsförbud råder efter solens nedgång och före solens uppgång. Påsk- och Valborgsmässoeldar tillåts efter mörkrets inbrott vid brandriskprognos 3 eller lägre, anmälan ska ske till räddningstjänsten i Sotenäs kommun. Eldning i större omfattning ska i god tid anmälas till räddningstjänsten i Sotenäs kommun. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun, enligt förslag. Föreskriften ska finnas tillgänglig för allmänheten på kommunens webbplats och anslås på kommunens officiella anslagstavla. Bilaga/Bilagor Förslag "Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun" Skickas till Räddningstjänsten Datum Peter Bergman Räddningschef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

16 Kommunal föreskrift Sida 1(2) Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun Beslutande instans: Kommunfullmäktige Antagen: X Dnr KA 2013/732 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

17 Kommunal föreskrift Sida 2(2) Föreskrift för eldningsförbud i Sotenäs kommun Sotenäs kommuns föreskrifter om förbud mot eldning utomhus beslutad den xx-xx 20XX Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor beslutat om följande föreskrifter. Förbud mot eldning utomhus vid vissa väderförhållanden och mörker 1 Eldning utomhus är förbjudet inom de områden i kommunen där det enligt SMHI:s brandriskprognos (enligt HBV-modellen) är torrt (4), mycket torrt (5) eller extremt torrt (5E). 2 Eldning utomhus är förbjudet mellan solens nedgång och solens uppgång. Förbud mot eldning utomhus i vissa andra fall 3 Den nämnd som svarar för tillsynen enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, eller den som nämnden utsett genom delegation att besluta i dess ställe, får om det är av betydelse för att förebygga brands uppkomst besluta om att förbud mot eldning utomhus skall råda under en begränsad tid. Eldning i större omfattning 4 Eldning i större omfattning ska, i god tid innan eldning sker, anmälas till räddningstjänsten i Sotenäs kommun. Med större omfattning avses här bränning av större rishögar, svedjebränning, halmbränning på åker eller liknande. Undantag från eldningsförbud 5 Utan hinder av vad som anges i 1-2 får grillning ske i särskilt iordningsställda grillplatser. Med särskilt iordningsställd grillplats avses en av fastighetsägaren eller kommunen iordningsställd fast grillplats som är utformad så att det inte finns risk för brandspridning. 6 Den nämnd som svarar för tillsynen enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor eller den som nämnden utsett genom delegation, att besluta i dess ställe, får i enskilda fall besluta om undantag från dessa föreskrifter. 7 Påsk- och Valborgsmässoeldar tillåts efter mörkrets inbrott vid brandriskprognos 3 eller lägre, anmälan ska i god tid ske till räddningstjänsten i Sotenäs kommun. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 6 KA 2014/3 Lokala miljömål inom Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner Miljönämnden i mellersta Bohuslän har enligt beslutade reglementen uppdraget att stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet samt det lokala miljömålsarbetet på uppdrag av respektive samverkande kommun. Målet för uppdraget är att kommunerna aktivt ska arbeta med miljömålsfrågor som berör vårt geografiska område för att tillsammans främja och generera en god miljö och en hälsosam kommun. Ett förslag till lokala miljömål för Sotenäs, Munkedal och Lysekil kommuner har arbetats fram. Syftet med samverkan är att effektivisera arbetet och lättare kunna driva gemensamma frågor med andra verksamheter inom de tre kommunerna. De lokala miljömålen ska konkretisera kommunernas vision inom miljöområdet och bör utgöra ett styrdokument i samklang med andra kommunala riktlinjer och planer. Miljömålen begränsas i detta första skede till att omfatta samt att utgöra ett stöd för de interna kommunala verksamheterna i deras miljöarbete. För ett framgångsrikt arbete är det nödvändigt att miljömålsarbetet integreras i kommunernas vardagliga arbete och är synkroniserat med verksamhetsplanering och uppföljningsarbete i förvaltningar och bolag. Miljömålsarbetet ska ses som en ständigt pågående process där årlig uppföljning och uppdatering av de lokala miljömålen sker. Miljömålsarbetet i de tre kommunerna är i uppstartsskede och de första lokala miljömålen har antagits av Lysekils och Munkedals kommuners kommunfullmäktige Flertalet av dessa kan tillämpas i samtliga tre kommuner och i föreliggande förslag har en anpassning skett för att målen i möjligaste mån ska överensstämma. Varje kommun är dock unik och det är därför även viktigt att framhålla de kommunspecifika visionerna och lokala miljömålen. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Lokala miljömål för Sotenäs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att hemställa hos Miljönämnden i mellersta Bohuslän att förslaget om gemensamma miljömål ställs ut på remissomgång till de politiska partierna för att samla upp synpunkter innan förslaget tas upp för beslut. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(28)

19 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanträdesprotokoll MN 74 Lokala miljömål inom Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner Miljönämnden i mellersta Bohuslän har enligt beslutade reglementen uppdraget att stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet samt det lokala miljömålsarbetet på uppdrag av respektive samverkande kommun. Målet för uppdraget är att kommunerna aktivt ska arbeta med miljömålsfrågor som berör vårt geografiska område för att tillsammans främja och generera en god miljö och en hälsosam kommun. Ett förslag till lokala miljömål för Sotenäs, Munkedal och Lysekil kommuner har arbetats fram. Syftet med samverkan är att effektivisera arbetet och lättare kunna driva gemensamma frågor med andra verksamheter inom de tre kommunerna. De lokala miljömålen ska konkretisera kommunernas vision inom miljöområdet och bör utgöra ett styrdokument i samklang med andra kommunala riktlinjer och planer. Miljömålen begränsas i detta första skede till att omfatta samt att utgöra ett stöd för de interna kommunala verksamheterna i deras miljöarbete. För ett framgångsrikt arbete är det nödvändigt att miljömålsarbetet integreras i kommunernas vardagliga arbete och är synkroniserat med verksamhetsplanering och uppföljningsarbete i förvaltningar och bolag. Miljösamordnarna har därför under senare delen av året genomfört ett stöd- och förankringsarbete med berörda verksamheter i de tre kommunerna. Reviderade lokala miljömål inför 2014 ska snarast beslutas politiskt enligt en årscykel. Processen beskrivs närmare i strategiplanen. Det bör noteras att aktuella miljömål inte gör anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som en start på det strukturerade miljöstrategiska arbetet. Miljömålsarbetet ska ses som en ständigt pågående process där årlig uppföljning och uppdatering av de lokala miljömålen sker. Miljömålsarbetet i de tre kommunerna är i uppstartsskede och de första lokala miljömålen har antagits av Lysekils och Munkedals kommuners kommunfullmäktige Flertalet av dessa kan tillämpas i samtliga tre kommuner och i föreliggande förslag har en anpassning skett för att målen i möjligaste mån ska överensstämma. Varje kommun är dock unik och det är därför även viktigt att framhålla de kommunspecifika visionerna och lokala miljömålen. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Lokala miljömål för Sotenäs kommun, Munkedals kommun, Lysekils kommun Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän rekommenderar respektive kommunfullmäktige i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner att besluta att godkänna förslag till lokala miljömål för Skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner \\ks.internt\dfs\gemensam\mimb\administration\miljönämnden MimB\Sammanträden\2013\ \Kallelse & Protokoll\Miljönämndens protokoll doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(13)

20 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 1(2 Miljöenheten Per Olsson Miljöchef , Lokala miljömål inom Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner Bakgrund vid behov Miljönämnden i mellersta Bohuslän har enligt beslutade reglementen uppdraget att stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet samt det lokala miljömålsarbetet på uppdrag av respektive samverkande kommun. Målet för uppdraget är att kommunerna aktivt ska arbeta med miljömålsfrågor som berör vårt geografiska område för att tillsammans främja och generera en god miljö och en hälsosam kommun. Beskrivning av ärendet Ett förslag till lokala miljömål för Sotenäs, Munkedal och Lysekil kommuner har arbetats fram. Syftet med samverkan är att effektivisera arbetet och lättare kunna driva gemensamma frågor med andra verksamheter inom de tre kommunerna. De lokala miljömålen ska konkretisera kommunernas vision inom miljöområdet och bör utgöra ett styrdokument i samklang med andra kommunala riktlinjer och planer. Miljömålen begränsas i detta första skede till att omfatta samt att utgöra ett stöd för de interna kommunala verksamheterna i deras miljöarbete. För ett framgångsrikt arbete är det nödvändigt att miljömålsarbetet integreras i kommunernas vardagliga arbete och är synkroniserat med verksamhetsplanering och uppföljningsarbete i förvaltningar och bolag. Miljösamordnarna har därför under senare delen av året genomfört ett stöd- och förankringsarbete med berörda verksamheter i de tre kommunerna. Reviderade lokala miljömål inför 2014 ska snarast beslutas politiskt enligt en årscykel. Processen beskrivs närmare i strategiplanen. Det bör noteras att aktuella miljömål inte gör anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som en start på det strukturerade miljöstrategiska arbetet. Miljömålsarbetet ska ses som en ständigt pågående process där årlig uppföljning och uppdatering av de lokala miljömålen sker. Miljömålsarbetet i de tre kommunerna är i uppstartsskede och de första lokala miljömålen har antagits av Lysekils och Munkedals kommuners kommunfullmäktige Flertalet av dessa kan tillämpas i samtliga tre kommuner och i föreliggande förslag har en anpassning skett för att målen i möjligaste mån ska överensstämma. Varje kommun är dock unik och det är därför även viktigt att framhålla de kommunspecifika visionerna och lokala miljömålen. Miljönämnden i mellersta Bohuslän föreslås besluta om en rekommendation till de tre berörda kommunerna att anta nya och uppdaterade lokala miljömål. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

21 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 2(2 Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Effekter beror på vilka miljömål som antags, då vissa är resurs- och kostnadskrävande. Regelverk Vissa miljömål anger framtagande av planer, riktlinjer, etc. som kan vara en del av och påverka lokala regelverk. Medborgarperspektiv De lokala miljömålen är ett viktigt verktyg för miljöarbetet inom kommunen, vilket ska komma såväl medborgare, verksamheter och miljön till gagn. Förvaltningens förslag till beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän rekommenderar respektive kommunstyrelse i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner att besluta att godkänna förslag till lokala miljömål för Hur man överklagar Beslutet kan överklagas hos länsstyrelsen, se bilaga. Bilaga/Bilagor Bilaga 1: Lokala miljömål för Sotenäs kommun Bilaga 2: Lokala miljömål för Munkedals kommun Bilaga 3: Lokala miljömål för Lysekils kommun Skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner Akten Bo Hallgren Förvaltningschef Miljö- och byggkontoret Per Olsson Miljöchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

22 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 1(5) Handlingsplan för miljömålsarbete Sotenäs kommun BILDBESKRIVNING Figuren beskriver hur Sotenäs kommuns vision direkt kan kopplas till de nationella miljömålen. Bilden innefattar inte det nationella miljömålet Storslagen fjällmiljö. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

23 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 2(5) Hållbar livsstil Lokalt miljömål Ansvar Effektmål Finansiering Uppföljning Kommentar Den bebyggda miljön i kommunen ska Miljö- och byggchef Upprätta en bevarandeplan för Inom budget 2016 utgöra en god och hälsosam livsmiljö, natur- och kulturvärden ska tas till vara Miljö- och byggchef Smögen Upprätta en bevarandeplan för Inom budget 2015 och utvecklas och byggnader och lokaler ska utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark och andra resurser främjas Kommunchef Gamla Hunnebostrand Upprätta en klimatanpassningsplan Information saknas På grund av projektets bredd bör ärendet återupptas då en resurs- och kostnadsanalys samt tidsplan tagits fram. Arbetet kommer kräva Miljöhänsyn ska tas i samband med samtliga inköp och all upphandling inom den kommunala verksamheten. Användningen av miljöanpassade material och råvaror ska prioriteras Hållbar utveckling ska integreras i undervisningen så att elevernas förståelse för den egna påverkan på miljön ökar Upphandlingsansvarig Utbildningschef Revidera upphandlingspolicy inkl. arbetsmetodik för att aktivt kunna ställa miljökrav vid upphandling Skolverksamheten ska införa ett system för ett aktivt miljömålsarbete stora interna resurser Information saknas 2014 Även i Lysekil och Munkedal Inom budget 2014 Miljöpåverkan från kommunens verksamhet ska minska genom miljösmarta matalternativ Kostchef Kostchef En konsekvensbeskrivning ska upprättas för att belysa förutsättningarna i frågor om sortering av matavfall, klimatsmarta menyer, minskat matsvinn samt miljökrav vid upphandling 25 % av maten som köps in till de kommunala köken ska vara ekologisk Inom budget 2015 Även i Lysekil och Munkedal Information saknas 2020 Även i Lysekil och Munkedal Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

24 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 3(5) Användningen och förekomsten av miljöskadliga ämnen och produkter inom kommunens verksamhet ska minimeras RAMBO skall aktivt verka för att intentionerna i riksdagsbeslut och kommunernas avfallsplaner kan uppnås genom att minska avfallsmängderna, öka återvinningen och omhänderta farligt avfall RAMBO RAMBO RAMBO 35 % av allt matavfall från hushåll, storkök m.fl. inom Rambo-kommunerna ska återvinnas genom biologisk behandling före utgången av 2014 Möjligheterna ska utredas för utökning av återbruk på återvinningscentralerna Senast 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring kan tas tillvara, där minst 40 % behandlas så att även energi tas tillvara Rambos verksamhetsmål 2014 Gäller inom Rambos verksamhetsområde Rambos verksamhetsmål 2014 Gäller inom Rambos verksamhetsområde Rambos verksamhetsmål 2018 Gäller inom Rambos verksamhetsområde God vattenstatus samt marin miljö Lokalt miljömål Ansvar Effektmål Finansiering Uppföljning Kommentar Kommunen ska vara en aktiv aktör vad gäller påverkan och nyttjande av vatten och skärgårdsmiljön i enlighet med vattendirektivet Miljö- och byggchef Upprätta en gemensam, gränsöverskridande Blå översiktsplan för de fyra kustkommunerna i norra Bohuslän Inom budget 2015 I samverkan med Lysekil, Strömstad och Tanum Miljöchef Senast 2020 ska samtliga enskilda avloppsanläggningar vara tillsynade. Tillsyn ska ske av minst 400 enskilda avloppsanläggningar per år i Sotenäs, Lysekil och Munkedal 1000 arbetstimmar/år 2021 Även i Lysekil och Munkedal Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

25 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 4(5) Miljöchef En plan innehållande aktiva insatser och inventering av kustvatten, sjöar- och vattendrag ska tas fram Inom budget 2014 Även i Lysekil och Munkedal Biologisk mångfald Lokalt miljömål Ansvar Effektmål Finansiering Uppföljning Kommentar Viktiga och variationsrika livsmiljöer såväl på land som till sjöss ska Miljöchef Alla strandskyddade områden längs kuststräckan samt större 6000 arbetstimmar (en tjänst per år i sex år) Januari 2020 Även i Lysekil och Munkedal skyddas. Livsmiljöer för växt- och djurliv som på ett eller annat sätt påverkats av människan ska i möjligaste mån återställas eller återskapas. Miljöchef sjöar där kommunen är tillsynsmyndighet ska kontrolleras. Upprätta en naturvårdsplan 500 arbetstimmar 2019 Hållbar energikonsumtion Lokalt miljömål Ansvar Effektmål Finansiering Uppföljning Kommentar Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minimeras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras Miljö- och byggchef Energianvändningen i kommunens byggnader ska 2014 ha minskat med 1346 MWh i förhållande till 2009, vilket är en minskning med 10 % Information saknas 2015 Miljö- och byggchef Energianvändningen i kommunens byggnader ska 2020 ha minskat med 3366 MWh i förhållande till 2009, vilket är en minskning med 25 % Information saknas 2021 VA- och gatuchef Upprätta en plan för exploatering med kravspecifikation för nyinstallation av gatubelysning Äskas VA- och gatuchef Inventera samtliga VApumpstationer och dess energikonsumtion Inom budget 2014 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

26 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 5(5) Transporter inom den kommunala verksamheten ska ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras Teknisk chef Räddningschef Räddningschef Kommunen ska främja användningen av förnyelsebar energi genom att installera minst 100 kvadratmeter solceller för kommunens fastigheter per år Energianvändningen från kommunens egna transporter ska 2014 ha minskat med 120 MWh i förhållande till 2009, vilket är en minskning med 10 % Energianvändningen från kommunens egna transporter ska 2020 ha minskat med 286 MWh i förhållande till 2009, vilket är en minskning med 25 % Äskas per år Årligen Information saknas 2015 Information saknas 2021 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

27 Bilaga: Miljöläget inom Sotenäs kommun Som ett underlag till det miljöstrategiska arbetet och framtagande av lokala miljömål redovisas nedan miljösituationen inom kommunen utifrån de nationella miljömålen. Flera av redovisade parametrar är inte unika för kommunen utan är representativa även för länet. Detta gäller bl.a. uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen. Begränsad klimatpåverkan Läget Utsläppen av växthusgaser har generellt minskat med ca 3 procent sedan basåret 1990, vilket torde vara representativt även för kommunen. Det är främst inom energiförsörjning och industrin som dock ökning sker. Denna ökning motsvaras inte inom kommunen då denna typ av verksamheter är färre. Utsläppen från transportsektorn har generellt ökat något, främst pga. ökad tung lastbilstrafik medan personbilstrafikens bidrag minskar. I kommunen förbrukades 2011 ca 380GWh, enligt statistik från SCB (finns uppgifter endast från så någon trend går inte att utläsa). Behov Enligt Naturvårdsverket är det inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. De åtgärder som behövs är en kraftig minskad användning av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet. Åtgärder i kommunen Klimatförbättrande åtgärder är genomförda / påbörjade i kommunen och bör fortsätta. Strategisk dokument som är viktiga för målet är kommunal klimatstrategi, energiplan, vindkraftsplan, kretsloppsplan och olika policydokument som t.ex. reglemente för användandet av tjänstefordon och strategi för kommunens fastighetsbestånd Energi- och klimatrådgivning till hushåll, företag och organisationer är en viktig kommunal verksamhet. Förbättrade förutsättningar för bl.a. kollektivt åkande, samåkning, etc. bör arbetas mot. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor och ökat inslag av vegetariskt kosthåll är andra viktiga insatser för att minska transportrelaterade utsläpp. Frisk luft Läget Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål. Den tidigare under 1990-talet starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare och planat ut. Partiklar bedöms medföra störst hälsoproblem i svenska tätorter (användning av dubbdäck). Vedeldning för uppvärmning utgör lokalt med tät bebyggelse i vår kommun ett hälsoproblem. Ökning av bakgrundshalterna av marknära ozon är oroväckande, då ozonhalter kan stiga till nivåer som skadar människors hälsa och växtligheten. Halterna är vanligen högst nära kusten och i höglänta

28 områden samt på landsbygden, medan i låglänta områden inåt landet är halten ozon lägre. Därmed bedöms riskerna vara relativt högre än genomsnittet inom kommunen. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel, men utvecklingen är svagt positiv. Skärpta avgaskrav på motorfordon har minskat halterna av kväveoxider under 1990-talet, men inte på senare år och användningen av dieseldrivna personbilar är i dessa sammanhang problematisk. För ozonpåverkan är hushållssektorn är en av de större utsläppskällorna, som dessutom uppvisar en ökande trend. Åtgärder i kommunen Det bör arbetas för förbättrade förutsättningar för bl.a. kollektivt åkande, samåkning, etc. Åtgärder riktade mot hushållen är sannolikt kostnadseffektiva. Bara naturlig försurning Läget Svaga tecken på återhämtning syns, även om de försurande effekterna av nedfall och skogsbruk fortfarande överskrider gränsen för vad mark och vatten tål. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids kraftigt. Nedfallet av svavel har reducerats starkt, men för kväve syns ännu ingen trend och markens buffringskapacitet är alltjämt kraftigt försämrad. Den biologiska mångfalden i vatten har tagit stor skada och återhämtningen är mycket svag i alla organismgrupper, dock är problemet inte så stort i kommunen p.g.a. få sjöar. Behov Målet generellt är inte möjligt att nå med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms dock vara positiv. Återhämtningen av vattenkemin är en förutsättning för den biologiska återhämtningen, men sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken har återhämtats. Skogsbruket och potentiellt även klimatförändringarna ger effekter i negativ riktning. Åtgärder i kommunen Inga förslag. Giftfri miljö Läget Mängden nya kemikalier ökar snabbt och farliga ämnen sprids långa sträckor via vatten och luft eller via produkter och varor, inte minst mikroplast i kustvattnet. Långlivade och bioackumulerande ämnen från gamla utsläpp är mycket svårt att åtgärda och kommer att finnas

29 kvar i förhöjda halter i mark/vatten/organismer under lång tid framöver. Minskning av dioxinhalterna har planat ut, kvicksilverhalterna i skogsmark är så höga att de kan påverka den markmikrobiologiska aktiviteten, kadmium i jordbruksprodukter är ett potentiellt allvarligt folkhälsoproblem, etc. Känsliga grupper är rökare, personer med järnbrist och eventuellt också personer med diabetes. Det finns förhållandevis få områden med förorenad mark inom kommunen p.g.a. näringshistoriken. Dessa återfinns främst i hamnar och bensinstationer. Kemikalieanvändningen är alltför hög såväl i kommunen som i länet i övrigt. Hushållen spelar en stor roll, bl.a. ökad användning av hus- och båtfärger, tryckimpregnerat trä, rengöringskemikalier. Mängderna farligt avfall som hämtas av Rambo är stor, men borde öka ännu mer för att uppnå målet. Kunskapsbristen är stor för ett stort antal kemiska ämnen på marknaden och allmänhetens kunskap är i regel låg. Även brister finns i efterlevnaden av EUreglerna om produkt-information för kemikalier. Minst några tusen ämnen med särskilt farliga egenskaper behöver fasas ut. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 och med idag beslutade eller planerade styrmedel är utvecklingen i miljön negativ. Förutsättningarna har för de senaste åren förbättrats p.g.a. skärpt lagstiftning inom EU. Både regionala, nationella och internationella åtgärder behövs för att nå miljökvalitetsmålet till Åtgärder i kommunen Verka för undvikande av varor som signalerar giftfria material och produktionssätt, välja t.ex. ekologiska livsmedel, miljömärkta varor, CE-märkta leksaker och svanenmärkta hygienprodukter. Inventera och miljösäkra olika typer av förorenade områden som t.ex. gamla deponier, marinor och hamnar, bensinstationer och annan mark där det är eller varit miljöstörande verksamheter. För en ökad kontroll av försäljning och hantering av kemikalier bör återkommande informations- och tillsynskampanjer genomföras. Skyddande ozonskikt Läget Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av solens skadliga ultravioletta (UV) strålar och det innebär en hälsorisk när ozonskiktet tunnas ut (bl.a. hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador). Ekosystem på land och i vatten kan också skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är t.ex. vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Ozonnedbrytande ämnen finns kvar i isoleringsmaterial,

30 kylanläggningar, värmepumpar, brandsläckare m.m. Ozonskiktets tjocklek påverkas även av faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären. Behov Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före Bedömningen förutsätter att det internationella arbetet fortsätter att vara framgångsrikt. Utsläppen, liksom halterna i stratosfären, av ozonnedbrytande ämnen minskar, dock med undantag för HCFC och lustgas. Den tidigare minskningen av ozonskiktet har dock nu avstannat. Åtgärder i kommunen I Plan- och bygglagen har reglerna för att ta om hand ozonnedbrytande ämnen i avfall blivit tydligare (rivning och bygglov), med bl.a. återvinning av isoleringsmaterial. Detta är viktigt att bevaka och informera om. Ett större miljötillsynsansvar har lagts på kommunen, som bör prioriteras. Säker strålmiljö Läget Hälsopåverkande strålning är bl.a. solens UV-strålning och naturligt förekommande radon i mark och vatten. Vi exponeras också för strålning från olika verksamheter och produkter, såsom kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, röntgen, radiosändare och kraftledningar. Behov Miljökvalitetsmålet är nära att nås till 2020 med i dag beslutade och planerade styrmedel. Alla bör vara försiktiga med sitt solande, använda handsfree till mobiltelefonen och se upp med exponering för lågfrekventa magnetfält, exempelvis från kraftledningar. Sedan 2001 finns ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning i en miljödatabas, där kommunerna mäter bakgrundsstrålning. Åtgärder i kommunen Informera om hälsorisker. Tillsyn av solarier prioriteras. Ingen övergödning Läget Tillförseln av kväve och fosfor till kustvattnet är trots insatser på bred front fortfarande hög och kustvattnen når i regel inte vattenförvaltningsförordningens krav för god status. De största orsakerna till övergödning inom kommunen är avlopp och jordbruk. Effekter av åtgärder

31 motverkas sannolikt av klimatförändringarna med ökade flöden och sediment- och näringstransporter samt högre medeltemperatur som ökar risk för ogynnsam algtillväxt. Behov Målet är inte möjligt att nå till Inom jordbruket finns en ökad medvetenhet om gödslingsproblematiken och ny teknik möjliggör bättre anpassning till grödans behov. Insatser inom kommunalt VA (såväl utsläppen från kommunala reningsverk som utvidgade VAområden) samt sanering av enskilda avlopp pågår, men bör öka. Åtgärder i kommunen Lokala vattenvårdsprojekt och utveckling av kommunalt planarbete med avrinningsområdesperspektivet bör utvecklas. VA-plan bör upprättas. LOVA-bidrag och Landsbygdsprogrammet bör nyttjas så mycket som möjligt. Tillsyn mot enskilda avlopp och jordbruk bör prioriteras. Satsningar för utökade kommunala ledningsnät bör prioriteras. Levande sjöar och vattendrag Läget Effekter av klimatförändringarna motverkar måluppfyllnad. Inom kommunen finns dock få sjöar. Kommunens allmänna ytvattentäkt har idag vattenskyddsområde. Risk finns för att utvecklingstrenden för värnandet av de allmänna värdena för strandmiljöer i inlandet minskar med gradvis ökad exploatering. Det pågår en översyn av det utvidgade strandskyddet. Behov Målet är generellt inte möjligt att nå till Medvetenheten om vattenmiljöfrågorna har ökat hos berörda aktörer de senaste åren. Påverkan av exploatering bör bevakas. Åtgärder i kommunen Naturvårdsarbetet bör tas upp politiskt och prioriteras. En naturvårdsplan bör upprättas. Tillsyn av strandskyddsområden bör prioriteras. Grundvatten av god kvalitet Läget Tillgången och kvaliteten på länets grundvatten medger en säker dricksvattenförsörjning även om vissa lokala problem finns. Det finns lokal problematik med påverkan från bland annat förorenande ämnen, saltvatteninträngning och höga uttag. Inom kommunen är uttaget av naturgrus mycket begränsat och det används bergkross, vilket är positivt.

32 Behov Målet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före Utvecklingen i miljön är neutral, även om det lokalt finns problem. Generellt bedöms förändrade grundvattennivåer inte vara ett problem, men frågan behöver integreras långsiktigt i kommunalt planeringsarbete och i övervakning. Åtgärder i kommunen Effekter av klimatförändringar beaktas i ÖP-arbetet. Saltvattenproblematiken lokalt bör bevakas. Hav i balans samt levande kust och skärgård Läget Havsmiljön har idag övergödningsproblem och brist på rovfiskar i ekosystemen, vilket resulterat i samhällseffekter som allvarligt försämrade möjligheter till fritids- och yrkesfiske samt besöksnäring. Uppföljningar har visat att minskande utläckage av näring från inlandet via vattendrag troligtvis motverkas av att flödena ökar som en effekt av klimatförändringarna. Nyttjande av skärgården, turism med fritidsbåtar utgör en belastning på miljön som måste bevakas. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 och utvecklingen i miljön bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig utveckling i miljön och det dröjer länge innan vi ser effekter av åtgärder. Klimatförändringarnas innebörd för havsmiljön är ännu osäker. Förändrade regler för fiske verkar i positiv riktning, men ökande besöksnäring, exploatering och osäker utveckling för kustvattnens miljöstatus motverkar måluppfyllnad. Skydd och förvaltning av natur- och kulturmiljöer samt olika verktyg och samarbeten för samhällsplanering utgör viktiga insatser för miljömålet. Samverkansarbete pågår mellan kustkommunerna, med Blå ÖP, Renare Hav, m.fl. Strandskyddet är viktigt att bevaka. Åtgärder i kommunen Fortsatt samarbete för kustmiljön bör fortsätta och prioriteras, inom såväl planering och strategier som praktiska åtgärder (t.ex. strandstädning). Åtgärder mot övergödning bör prioriteras. Tillsyn av fritidsbåtsrelaterade verksamheter bör prioriteras. Tillsyn av strandskyddsområden bör prioriteras. Myllrande våtmarker Läget På grund av den dominerande landskapstypen har kommunen inte så många större våtmarker. Dock har avverkningar intill hänsynskrävande biotoper av våtmarkstyper en negativ påverkan

33 (sumpskogar, kärr och småvatten, örtrika områden längs bäckar, källpåverkad mark). Våtmarker har också en viktig funktion som utjämningsmagasin vid kraftig nederbörd. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig utveckling i miljön. Hänsynen till våtmarker brister inom skogsbruket. Våtmarkerna är inte prioriterade i arbetet med områdesskydd. De har ett visst skydd då det råder generellt markavvattningsförbud. Åtgärder i kommunen Naturvårdsarbetet bör tas upp politiskt och prioriteras. En naturvårdsplan bör upprättas. Levande skogar Läget Hänsyn är undermålig vid avverkning. Mängd död ved och andel äldre skog ökar, däremot inte areal äldre, lövrik skog. Skyddsarbetet mottas positivt av markägare, men faktiska anslaget för skydd har minskat. Skyddad skog förlorar värden på grund annat utebliven skötsel. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Skogsbruket klarar inte hänsyn vid avverkning, inga trendbrott märks förutom färre överfarter över vattendrag. Dialogprojektet och skärpt lagtillsyn ger hopp om förbättrad hänsyn. Höjda anslag för skydd och skötsel av skog behövs. Åtgärder i kommunen Naturvårdsarbetet bör tas upp politiskt och prioriteras. Ett rikt odlingslandskap Läget Odlingslandskapets värden minskar. Arealen åker och antal nötdjur minskar. Variationen i landskapet minskar när gårdarna blir färre och större. Vid små enheter ökar hästhållning. Höga biologiska värden försämras av otillräcklig skötsel. Brukningsvärd åkermark tas i anspråk för tätortsutveckling i kommunernas fysiska planering. Storskalighet och färre aktiva brukare kan medföra att ekonomibyggnader på fler gårdar, ur kulturmiljösynpunkt blir outnyttjade och i försämrat skick. Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Vid exploatering måste hänsyn tas till åkermarkens värden för livsmedelsproduktion.

34 Åtgärder i kommunen Beakta åkermarkens värde vid fysisk planering. God bebyggd miljö Läget Trenden är en ökad förtätning och omvandling av områden samt ett ökat bebyggelsetryck av bostäder, främst i attraktiva lägen inom kustzonen. Initiativ för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur har tagits av kommunerna i norra Bohuslän, med riktlinjer om bl.a. att ny bebyggelse och verksamheter ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse, i närheten av kollektivtrafik och så att gröna kilar sparas för rekreation, jord och skogsbruk. En stor hälsorisk utgör bullerstörningar i bostad, i samband med trafikökning och trenden med förtätning i tätorter. Inom kommunen utgörs största delen av högriskområde för markradon. Behov Det är inte möjligt att nå målet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det är svårt att göra en bedömning av utvecklingen i miljön för God bebyggd miljö av två anledningar; det finns både positiva och negativa utvecklingstrender för de olika preciseringarna samt att preciseringarna inte är tillräckligt definierade och mätbara. Strategier behöver följas med en hållbar samhällsplanering och en bra hushållning av våra resurser. Viktigt är att jämte framtagande av strategier i ÖP för att nå en god bebyggd, det upprättas exempelvis VA-plan eller för resonemang om hur värdefull odlingsmark ska tas tillvara. En stor utmaning ligger även i att energieffektivisera det befintliga byggnadsbeståndet. Viktigt är att stimulera en god inomhusmiljö inom kommunen, däribland buller ventilation, fukt, radon byggmaterial, m.m. Åtgärder i kommunen Inom den fysiska planeringen lyfta grön- och vattenområdens funktion och värde för samhället samt medborgarna. Tillsyn mot buller och radon samt strandskyddet bör prioriteras. Ett rikt växt- och djurliv Läget Den biologiska mångfalden är fortsatt hotad. Fisket är inte uthålligt och havet drabbas av övergödning. Exploatering av värdefulla marker och vatten fortsätter. Jordbruksmark tas ofta i anspråk för tätortsutveckling. Åtgärder vidtas för att gynna skyddsvärda träd, men fler dör än vad som tillkommer genom sjukdomar och skador. Hänsynen brister inom skogsbruket. Effekter av klimatförändringar är synliga. Havet hotas av marin försurning och landskapet växer igen. Exploatering är på kort sikt det största hotet, men även effekter av klimatförändringar börjar synas. Förändrad flora och livsbetingelser påverkar djurlivet och dess förutsättningar.

35 Behov Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. De viktigaste åtgärderna är att bevara livsmiljöer och förutsättningar för mångfalden. Åtgärder i kommunen Beakta den biologiska mångfalden i den fysiska planeringen. Naturvårdsarbetet bör tas upp politiskt och prioriteras. En naturvårdsplan bör upprättas.

36 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 214 KA 2013/713 Kostpolicy Sotenäs deltog under 2012 i det nationella projektet Fokus Matglädje, ett projekt som drevs av Hushållningssällskapet. I projektet som hade fokus på den offentliga måltiden genomfördes utbildningar för måltidpersonal, pedagoger, vårdpersonal, chefer och politiker. En annan del av projektet var att ta fram en kostpolicy. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och politiker har tagit fram ett förslag till kostpolicy vilken sedan varit ute på remiss i alla politiska partier, i föräldragrupper och pensionärsorganisationer. Åtta remissvar har inkommit och arbetsgruppen har efter remisstidens utgång gjort vissa förtydliganden och klarlägganden i texten som påpekats i remissvaren. Kostpolicyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för den kommunala måltidsverksamheten. Policyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som på uppdrag eller genom avtal med kommunen bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall revideras vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet. Beslutsunderlag Förslag Kostpolicy Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Kost- och städchefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar förslaget till kostpolicy. Ökningstakten av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel i kommunens verksamheter fastställs i kommande budgetprocesser. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2(22)

37 Kommunstyrelsens förvaltning Kost- och städchefen Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/713 Sida 1(2) Kostpolicy - upphandlingsregler Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för att utreda möjligheterna till att ytterligare höja kvalitén i upphandlade livsmedel genom t ex att leva upp till svenska djurskyddskrav, ekologiskt odlat respektive kravmärkning. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för att utreda möjligheterna till att ytterligare höja kvalitén i upphandlade livsmedel genom t ex att leva upp till svenska djurskyddskrav, ekologiskt odlat respektive kravmärkning. Svar på återremiss från KS KA 2012/713 Livsmedelsupphandlingen följer Sotenäs kommuns Policy för inköp och upphandling enligt beslut i KF Som sammanfattningsvis innebär följande: Allmänt All upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan berörd lagstiftning. Nämndens roll Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling/inköp ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med LOU (lagen om offentlig upphandling)/ LUF (lagen om upphandling inom försörjningssektorerna) och kommunens policy för inköp och upphandling samt anvisningar. Genomförande Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Ömsesidigt erkännande betyder att varor som är godkända för försäljning i ett EU-land skall godkännas i alla andra medlemsländer. Sociala och etiska krav Då sociala/etiska krav ställs i upphandlingen skall det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslagstiftning följs. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

38 Kommunstyrelsens förvaltning Kost- och städchefen Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/713 Sida 2(2) Sotenäs kommun har ett samordnat livsmedelsavtal med kommunerna i norra Bohuslän samt Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. I detta livsmedelsavtal finns att välja emellan konventionella varor, ekologiska/ kravmärkta varor, EU- och svenskproducerade varor. Lägsta pris är i huvudsak avgörande för livsmedelsinköpet. Det kommer att innebära en ökad kostnad om kvalitén på livsmedlen ska höjas genom att vid varje inköpstillfälle välja svenskproducerade, ekologisk odlade eller kravmärkta livsmedel. Regelverk Policy för inköp och upphandling, beslutad av KF Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen. Skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Mary-Ann Grahn Kost- och städchef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

39 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 1(2) Kostpolicy Beskrivning av ärendet Sotenäs deltog under 2012 i det nationella projektet Fokus Matglädje, ett projekt som drevs av Hushållningssällskapet. I projektet som hade fokus på den offentliga måltiden genomfördes utbildningar för måltidpersonal, pedagoger, vårdpersonal, chefer och politiker. En annan del av projektet var att ta fram en kostpolicy. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och politiker har tagit fram ett förslag till kostpolicy vilken sedan varit ute på remiss i alla politiska partier, i föräldragrupper och pensionärsorganisationer. Åtta remissvar har inkommit och arbetsgruppen har efter remisstidens utgång gjort vissa förtydliganden och klarlägganden i texten som påpekats i remissvaren. Kostpolicyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för den kommunala måltidsverksamheten. Policyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som på uppdrag eller genom avtal med kommunen bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall revideras vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet. Koppling till vision, programförklaring och mål Framtagandet av en kostpolicy finner stöd i kommunens folkhälsoplan där "Goda levnadsvanor" är ett prioriterat arbetsområde. I alliansens programförklaring finns ett område omnämnt som handlar om att erbjuda värdighetsgaranti för äldre genom att "Säkerställa varm, god och näringsriktig mat i äldreboenden". Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Under punkten "Hållbar utveckling och upphandling" i policyn föreslås att "öka andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel". Kost- och städenhetens kostnader för måltidverksamheten kan komma att påverkas om ambitionen att öka användandet av Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

40 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 2(2) ekologiska och rättvisemärkta livsmedel antas. Nivå och mål för en eventuell ökning samt val av livsmedel och upphandling är faktorer som har betydelse för en eventuell kostnadsökning. Regelverk Inga regelverk påverkas. Medborgarperspektiv Policyn skall vara ett stöd i det kommunala arbetet med att erbjuda kommuninvånarna god och näringsriktig mat och syftar till att alla matgästerna i kommunens måltidsverksamhet skall erbjudas goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslaget till kostpolicy. Ökningstakten av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel i kommunens verksamheter fastställs i kommande budgetprocesser. Bilaga/Bilagor Förslag till kostpolicy för Sotenäs kommun Skickas till Alla förvaltningar Folkhälsosamordnaren Kost- och städchef Datum Mats Ove Svensson Kommunchef Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare MaryAnn Grahn Kost och städchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

41 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 113 KA 2012/713 Kostpolicy En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och politiker har tagit fram ett förslag till kostpolicy. Policyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för den kommunala måltidsverksamheten. Policyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som på uppdrag eller genom avtal med kommunen bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet och den skall revideras vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten Kostpolicyn har varit ute på remiss i alla politiska partier, i föräldragrupper och pensionärsorganisationer, totalt 17 st föreningar/grupper. Åtta remissvar har inkommit och arbetsgruppen har efter remisstidens utgång gjort vissa förtydliganden och klarlägganden i texten som påpekats i remissvaren. Remisstiden var till Beslutsunderlag Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Ronald Hagbert (M), Britt Wall (S) och Olof Börjesson (C) föreslår att ärendet återremitteras för att utreda möjligheterna till att ytterligare höja kvalitén i upphandlade livsmedel genom tex att leva upp till svenska djurskyddskrav, ekologiskt odlat respektive kravmärkning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för att utreda möjligheterna till att ytterligare höja kvalitén i upphandlade livsmedel genom tex att leva upp till svenska djurskyddskrav, ekologiskt odlat respektive kravmärkning. Protokollsanteckning Lena Linke (MP) och Verena Rodin (NSP) stödjer beslutet. Skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(16)

42 En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och politiker har tagit fram ett förslag till kostpolicy. Policyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för den kommunala måltidsverksamheten. Policyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som på uppdrag eller genom avtal med kommunen bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet och den skall revideras vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten Kostpolicyn har varit ute på remiss i alla politiska partier, i föräldragrupper och pensionärsorganisationer, totalt 17 st föreningar/grupper. Åtta remissvar har inkommit och arbetsgruppen har efter remisstidens utgång gjort vissa förtydliganden och klarlägganden i texten som påpekats i remissvaren. Remisstiden var till Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Britt Wall (S) och Jeanette Loy (M) föreslår bifall till folkhälsosamordnarens förslag med tillägg av att ambitionsnivån ska preciseras i budgetarbetet. Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) och Jeanette Loys (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunfullmäktige antar förslaget till kostpolicy och ger berörda förvaltningar i uppdrag att ta fram handlingsplaner för hur policyn skall anpassas och omsättas i praktiskt arbete. Ambitionsnivån för kostpolicyn ska preciseras i budgetarbetet. Kommunstyrelsen

43 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 1(4) Kostpolicy Bakgrund En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och politiker har tagit fram ett förslag till kostpolicy. Policyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för den kommunala måltidsverksamheten. Policyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som på uppdrag eller genom avtal med kommunen bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet och den skall revideras vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten Kostpolicyn har varit ute på remiss i alla politiska partier, i föräldragrupper och pensionärsorganisationer, totalt 17 st föreningar/grupper. Åtta remissvar har inkommit och arbetsgruppen har efter remisstidens utgång gjort vissa förtydliganden och klarlägganden i texten som påpekats i remissvaren. Remisstiden var till Sammanställning av remissvar Allmänt omdöme Flera av remissvaren bedömer policyn som ett väl skrivet och utformat dokument. Svaren framför, när det gäller strukturen på dokumentet, förslag på vissa omdisponeringar av rubriker och innehåll. Synpunkter på att dokumentet följs av konkreta handlingsplaner understryks samt att mätbara mål formuleras. Det har i några fall framförts synpunkter av mer detaljerad art, till exempel kring antal rätter och fler val av produkter, till exempel möjlighet att välja standardmjölk istället för lättmjölk. Kommentar: Omdisponeringar är delvis gjorda utifrån förslag och synpunkter från remissvaren. Rubrikerna är inte inbördes rangordnade enligt principen om vad som kan anses vara viktigast att förhålla sig till utan alla punkter skall ses som lika viktiga. Policyn skall åtföljas av mer konkreta handlingsplaner varför arbetsgruppen inte tagit hänsyn till förslag som är av mer konkret och verksamhetsanpassad art. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

44 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 2(4) Hållbar utveckling och upphandling Under rubriken "Hållbar utveckling och upphandling" föreslår en av remissinstanserna att ta bort punkten "öka andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel". Ett annat av remissvaren föreslår att kommunen bör följa Sveriges riksdags beslut om nationella mål för konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor. Detta mål innebär att den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel skall vara 25 % år Det framförs också önskemål om en ökning av andelen vegetabilier Kommentar: Två remissvar tar upp punkten och dessa har två skilda förslag och synpunkter kring ekologiska och rättvisemärkta livsmedel varför arbetsgruppen valt att inte göra någon förändring i den ursprungliga policyn kring denna fråga. Kvalité Under rubriken "Kvalité" framförs synpunkter på otydlighet kring punkten "måltiderna skall, i möjligaste mån, tillagas enligt Livsmedelsverkets definition om Lagad mat från grunden med ambitionsnivån "mycket". Punkten hänvisar till en fotnot och bilaga vilken kan feltolkas anser remissvaren. I två av remissvaren anses att halvfabrikat kan användas. Kommentar: Den bilaga som finns till policyn med beskrivning och definition av "Lagad mat från grunden" ansåg arbetsgruppen vara tillräcklig. Hänvisning finns också till Livsmedelsverkets hemsida. Den valda ambitionsnivån tillåter halvfabrikat enligt nivå 2 av 4 möjliga nivåer och är samma nivå som kostenheten arbetar efter dag. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi I två remissvar framförs synpunkter kring den ekonomiska aspekten. Ett av svaren anser att arbetet med att följa policyn måste ske utifrån de ekonomiska resurser som tilldelats. Det andra svaret föreslår som kompensation för eventuella ökade kostnader av ekologiska livsmedel att arbeta utifrån en modell, SMART, som är framtagen av Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Modellen innebär i korthet att andelen kött minskas till förmån för en ökad andel inköp av vegetabilier och närproducerade produkter samt att minska transportkostnaderna. Om ambitionsnivån skall vara att öka inköpen av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel innebär det en ökad kostnad som det i dagsläget inte finns utrymme för i kostoch städenhetens befintliga budget. Den föreslagna SMART-modellen tillämpas redan till stor del. Detta sker genom inköp av frukt och grönsaker efter säsong och färre måltider där rött kött ingår, livsmedel Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

45 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 3(4) med liten andel tomma kalorier samt transportsnålt, såtillvida att en grossist levererar merparten av de livsmedel som köps in. De ekonomiska konsekvenserna av en ökning av andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel kan beskrivas genom följande beräkningar: Utse en produktgrupp, förslagsvis mejerivaror (mjölk, yoghurt, filmjölk, hårdost). Denna produktgrupp är av stor kvantitet och ingår i alla måltider i förskola, fritids, skola och säbo. Uppskattad merkostnad/år, baserad på 2012 års inköpsvolymer, är 150 tkr. Inköp av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel görs från alla produktgrupper utifrån tillgång. Uppskattad merkostnad/år är då en 25 % ökning av 2013 års livsmedelsbudget, vilket motsvarar ca tkr. Beräkningen baseras på erfarenheter från två av våra grannkommuner där den ena kommunen handlar alla tillgängliga KRAV märkta livsmedel och den andra kommunen endast konventionella livsmedel. De båda kommunerna är jämförbara i storlek, när det gäller tillagning av måltider. Ett annat alternativ är att tillföra och öronmärka en summa pengar för inköp av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel efter tillgång och pris, som redovisas i bokslutet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslaget till kostpolicy och ger berörda förvaltningar i uppdrag att ta fram handlingsplaner för hur policyn skall anpassas och omsättas i praktiskt arbete. Bilaga/Bilagor Kostpolicy "Hur man äter S M A R T ", Statens Folkhälsoinstitut 2009 Definitioner, ekologiska och rättvisemärkta livsmedel, EkoMatCentrum Remissvar Skickas till Alla förvaltningar Folkhälsosamordnaren Kost- och städchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

46 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/713 Sida 4(4) Datum Mats Ove Svensson Kommunchef Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare MaryAnn Grahn Kost och städchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

47 Datum: Kostpolicy för Sotenäs kommun Bakgrund och syfte Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplatser och kulturbärare. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan och välbefinnandet i alla åldrar. Måltiden skall ge näring, stimulans, tid för avkoppling och trevlig samvaro. Måltidsupplevelsen påverkas till stor del av individuella förväntningar varför matgästens möjlighet till dialog, inflytande och påverkan kring måltiden är viktig Kommunen har en gemensam kostenhet för barn, ungdomar och äldre där kostpolicyn skall vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet. Kostpolicyn skall också användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. För övriga berörda kommunala verksamheter och verksamheter som, på uppdrag eller genom avtal med kommunen, bedriver tillagning och/eller försäljning av livsmedel och caféverksamhet, skall policyn ses som ett vägledande dokument. Policyn skall åtföljas av handlingsplaner utarbetade och anpassade för respektive verksamhet. Vision Matgästerna i Sotenäs kommuns måltidsverksamhet skall erbjudas goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas och serveras av kunnig och serviceinriktad personal. Kommunens måltidsverksamhet skall arbeta för en hållbar utveckling och präglas av ett hälsofrämjande synsätt. Mat och måltider skall ha ett tydligt kvalitets- och servicetänkande genom hela organisationen. Bra kommunikation mellan olika personalkategorier och matgäster samt tydlig ansvarsfördelning skall genomsyra verksamheten. Näring Måltiderna skall vara näringsriktiga, goda, omväxlande och anpassade efter matgästernas behov. Detta innebär att mat och måltider: skall följa de svenska näringsrekommendationerna och anpassas efter individuella behov. skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer för Bra mat i förskolan, skolan, äldreomsorgen. skall ta vara på sensoriska kvalitetsvärden som doft, smak, utseende, konsistens och näringsinnehåll genom att i möjligaste mån serveras nylagad. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

48 Datum: Kvalité Mat och måltider skall präglas av ett tydligt kvalitets- och servicetänkande genom hela måltidsverksamheten. Detta innebär att: alla berörd personal har rätt kompetens för det arbete man skall utföra. kontinuerlig uppföljning och utvärdering sker. gällande livsmedelslagstiftning följs samt utgår från den egna verksamhetens egenkontrollprogram. forum för samverkan kring måltidsverksamheten finns på flera nivåer i organisationen. transporter av mat skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer för bibehållen kvalité. måltiderna, i möjligaste mån, lagas enligt Livsmedelsverkets definition om Lagad mat från grunden med ambitionsnivån mycket 1. Måltidsmiljö Måltidsmiljön skall vara lugn och trivsam samt präglas av ett bra bemötande och god service. Maten skall vara trevligt serverad och presenterad. Detta innebär att: alla skall ha tillräckligt med tid på sig att äta serveringen är trevlig buller och spring undviks måltiden skall vara ett tillfälle till social gemenskap och samtal. Hållbar utveckling och upphandling Kommunens måltidsverksamhet skall genomsyras av ett ansvarstagande gentemot miljö, demokratiska, ekonomiska och sociala aspekter. Upphandling och hantering av livsmedel skall stimulera miljöriktiga och etiska inköp. Detta innebär att: aktivt arbeta för att minimera matsvinn och energianvändning i alla led öka andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel. arbeta för att avfall källsorteras. främja närproducerade råvaror använda säsongsanpassade råvaror minska andelen livsmedel med onödiga tillsatser 1 Livsmedelsverket : Med mat lagad från grunden menas mat som är lagad från råvaror. Med råvaror menas livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg. Se bilaga eller läs mer på Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

49 Datum: i mån av tillgång servera färsk fisk regelbundet. Revidering Revidering av detta dokument skall ske vid varje mandatperiods början på initiativ av ansvarig chef för kost- och städenheten. Styrande dokument Styrdokument som ligger till grund för denna kostpolicy är: Svenska näringsrekommendationer (www.slv.se) Livsmedelsverkets rekommendationer för skola, förskola och äldreomsorg (www.slv.se) Kravspecifikation i gällande livsmedelsupphandling Livsmedelslagen (www.slv.se) Sotenäs kommuns Vision 2020 Kommunfullmäktiges programförklaring Skollagen 2010:800 Egenkontrollprogram för kostenheten Egenkontrollprogram för respektive verksamhet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

50 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 230 KA 2013/305 Energieffektivisering Ärendet gäller ett erbjudande från Fyrbodals kommunförbund om gratis lån av tre elbilar under en månad för användning vid tjänsteresor. Erbjudandet har gått ut till alla kommuner i Fyrbodal. Beskrivning av ärendet Projektet är led i Fyrbodals och Länsstyrelsen i Västra Götalands läns satsning på att främja elfordonsutvecklingen. Syftet är att dels öka kunskapen om elbilar bland Fyrbodals kommuner och dels att få kunskap om hur det fungerar för kommunala förvaltningar att köra elbil. Inom Fyrbodal finns flera företag som satsar på elfordon, både bilar och andra slags elfordon. Fyrbodals kommunförbund ser kommunerna som en viktig kundgrupp för att elfordonsutvecklingen ska ta fart. Projektet omfattade från början två elbilar men har nyligen utökats med en tredje vars kaross tillverkas av ett företag i Kungshamn. Beslutsunderlag Energi- och klimatrådgivares tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta erbjudandet från Fyrbodals kommunförbund och uppdrar åt kommunchefen att genomföra projektet i enlighet med erbjudandet och det övergripande upplägget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(22)

51 Miljö- och byggkontoret Håkan von Dolwitz Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KSau Dnr 2011/1595 Sida 1(2) Energieffektivisering Sammanfattning Ärendet gäller ett erbjudande från Fyrbodals kommunförbund om gratis lån av tre elbilar under en månad för användning vid tjänsteresor. Erbjudandet har gått ut till alla kommuner i Fyrbodal. Beskrivning av ärendet Projektet är led i Fyrbodals och Länsstyrelsen i Västra Götalands läns satsning på att främja elfordonsutvecklingen. Syftet är att dels öka kunskapen om elbilar bland Fyrbodals kommuner och dels att få kunskap om hur det fungerar för kommunala förvaltningar att köra elbil. Inom Fyrbodal finns flera företag som satsar på elfordon, både bilar och andra slags elfordon. Fyrbodals kommunförbund ser kommunerna som en viktig kundgrupp för att elfordonsutvecklingen ska ta fart. Projektet omfattade från början två elbilar men har nyligen utökats med en tredje vars kaross tillverkas av ett företag i Kungshamn. Koppling till vision, programförklaring och mål Förslaget har kopplingar till kommunfullmäktiges programförklaring samt kommunstyrelsens beslut ( 178) gällande mål och strategi för energieffektivisering. Konsekvensbeskrivning av ärendet Medborgarperspektiv Bilarna är stripade så att det framgår att det är Sotenäs kommun som använder elbilarna. Organisation och personal Sotenäs kommun ska vid deltagande i projektet, utse en projektansvarig, delta i ett introduktionsmöte, upprätta en bilanvändningsplan, blogga två gånger per vecka, rapportera efter låneperiodens slut, delta i en utvärdering samt vara beredd att ställa upp för intervju. Bilanvändningsplanen ska utformas så elbilarna blir tillgängliga för bland andra kommunledningen, tekniska avdelningen och hemtjänsten. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

52 Miljö- och byggkontoret Håkan von Dolwitz Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KSau Dnr 2011/1595 Sida 2(2) Miljö- och byggkontorets bedömning Miljö- och byggkontoret bedömer att elbilar kommer att vara betydelsefulla för att uppnå antagna mål för energieffektivisering av transporter. Anledningen är att energianvändningen för en normal elbil är ungefär % av energianvändningen för en likvärdig bil med dieselmotor. Miljö- och byggkontoret konstaterar att Sotenäs kommun idag har otillräckliga erfarenheter av elbilar. Erbjudandet från Fyrbodals kommunförbund bör därför antas. Lämplig projektansvarig är André Vajking vid Räddningstjänsten som är fordonsansvarig i Sotenäs kommun. Miljö- och byggkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anta erbjudandet från Fyrbodals kommunförbund. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ge kommunchefen i uppdrag att genomföra projektet i enlighet med erbjudandet och det övergripande upplägget. Bilaga/Bilagor Erbjudande från Fyrbodals kommunförbund Övergripande upplägg Utdrag från blogg (www.infragreen.nu) Artikel i Ttela Datum Bo Hallgren Förvaltningschef, Miljö - och byggkontoret Håkan von Dolwitz Energi- och klimatrådgivare, Projektledare för energieffektiviseringstödet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

53 Affärsdriven Miljöutveckling Erbjudande om lån av elbilar för Fyrbodals kommuner Bakgrund Som ett led i Fyrbodals och Länsstyrelsen i Västra Götalands läns satsning på att främja elfordonsutvecklingen erbjuds Fyrbodals 14 kommuner att under en månad låna två stycken elbilar. Bilarna har hittills varit utlånade till Orust kommun under två månader med mycket lyckat resultat. Trollhättans Stad lånar dem under augusti månad och även där har satsningen varit framgångsrik. Se vidare Syftet är tvådelat. Vi vill dels öka kunskapen om elbilar bland Fyrbodals kommuner och dels vill vi få kunskap om hur det fungerar för kommunala förvaltningar att köra elbil. Satsningen är från Fyrbodals kommunalförbunds sida ett led i att åstadkomma både miljö- och affärsnytta. Vi har flera företag i Fyrbodal som satsar på elfordon, både bilar och andra slags elfordon. Vi ser att kommunerna är en viktig kundgrupp för att elfordonsutvecklingen ska ta fart. Vi har ett nära samarbete med Norge som är världsledande på elbilar. Över elbilar och en bra infrastruktur för laddning av bilarna finns där att lära för oss. Erbjudande Er kommun erbjuds att under en månad låna två elbilar av märket Nissan Leaf. För tillhandahållandet har vi upphandlat Move About som sköter allt praktiskt kring bilarna och finns tillgängliga dygnet runt för frågor om bilarnas praktiska handhavande. Vi ser fram emot ett snart svar om ni önskar låna bilarna eller inte, dock senast 30 september Vi kommer allt eftersom era svar kommer in att lägga upp schemat för utlåningen. Förutsättningar för lån av elbilarna Vårt erbjudande: Vi tillhandahåller två elbilar av märket Nissan Leaf under en månad. De levereras till er. Vi håller ett informationsmöte vid låneperiodens början. Move About, företaget som vi leasar bilarna utav finns tillgängliga per telefon dygnet runt för support under låneperioden. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

54 Av kommunerna förutsätter vi följande: Elfordonen skall användas regelbundet under låneperioden. De skall göras tillgängliga för kommunledningen, tekniska verksamheterna samt hemtjänst eller motsvarande. Låneperioden ska inledas med ett informationsmöte som vi arrangerar. Kommunen ser till att testförare från tekniska, hemtjänst och kommunledning medverkar samt upplåter en lokal för informationen. Kommunen tillser att det finns två platser där fordonen kan stå nattetid för att laddas. 220 V och minst 16 A. Ett urval av kommunens förare ska skriva korta inlägg om sina erfarenheter. Dessa läggs sedan ut på en hemsida som en blogg Bilarna lämnas tvättade efter låneperiodens slut. Efter låneperioden skall kommunen bidra till utvärdering av låneperioden genom att fylla i en enkät samt låta personer som använt bilarna intervjuas av oss. Vi ser gärna att kommunen använder bilarna vid evenemang mm i syfte att sprida information till kommuninvånare och företag. Vid sådana utåtriktade arrangemang vill vi få information om att bilarna används där inför arrangemanget. Det är alltid kommunen som har juridiskt ansvar för fordonen. Kommunen ansvarar för att de som kör bilarna har giltigt körkort etc. Bilarna är helförsäkrade. Ansvarsförsäkringen täcker ansvar för skada på person och saker som fordonet orsakat. Försäkringen gäller i Sverige. Självrisk vid skada eller stöld är maximalt 6.500kr. Försäkringen omfattar inte: Skada som uppstår vid körning på avspärrat område (bana eller landsväg) vid deltagande i fortkörningstävling eller fartprov Skada som förare medvetet orsakat. Skador som förare framkallat genom grov oaktsamhet. Skador som uppstått när fordonet körts medan föraren är påverkad av berusande eller bedövande medel. Förluster relaterade till arbete, t ex utebliven intäkt. Frågor Välkomna att mejla eller ringa undertecknad om ni har frågor. Med vänlig hälsning Karin Stenlund telefon , mobilnr: EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

55 Övergripande upplägg Elbilslånepool Infragreen Allmänt Projektet startar 1 juni 2013, pågår till sista juni Två bilar görs tillgängliga under denna tid enligt upphandlingsavtal. Tredje bil biogas kan komma till (option) Bilarna stripas. Framgår att det är aktuell kommun som kör plus att det är elbilar som körs. Move About handhar bilarna under hela perioden. Lämnar ut, hämtar, servar mellan användare och har en 24/7 service om förarna har frågor. Det ligger i Move About intresse att ha en tydlig överlämning. Karin Stenlund, Fyrbodals kommunalförbund är InfraGreen kontakt. 1. Kommunen a) Bilarna tas emot av en huvudansvarig för månaden. b) Kommunen gör själv upp en bildelningslista, som skall innehålla: Kommunledning (inkl. inköpschef) Tekniska förvaltningen el motsvarande (inkl. transportchef) Hemtjänst el motsvarande). c) Kommunen etablerar kontakt med marknadschef/vd på lokalt energibolag om sådant finns d) Kommunen bloggar två gånger per vecka (à 100 ord), samt lämnar en rapport efter användningen. Vad behöver kommunen göra: Utse en ansvarig Delta i intro möte med relevant personal Upprätta en bilanvändningsplan Engagera lokala energibolaget (när ett sådant finns) Blogga/rapportera, samt vara beredda att ställa upp för intervju Delta i utvärdering 2. Move About a. Tar via Karin Stenlund kontakt med varje kommuns huvudansvarig. b. Håller ett intromöte när bilarna levereras c. Har ett möte efter användning för att samla intryck d. Rapporterar efter varje kommuns användning antal billån, hur långt den körts. I några fall bör även laddstatus rapporteras. e. Bilarna är försäkrade och vid skada ska kommunen betala självrisken 3. InfraGreen a) Karin Stenlund kontaktperson b) Karin eller annan person från InfraGreen deltar i de första intromötena

56 c) Vi startar vissa tävlingar/utmaningar mellan kommunerna. Kontaktpersoner: Övergripande frågeställningar Karin Stenlund, Fyrbodals kommunalförbund, tel , Praktiska frågor om bilarna, bokningssystemet, försäkringsfrågor Peter Aldby, Move About, Mobil: , Direktnummer: PR Jenny Mårtensson, Fyrbodals kommunalförbund, tel

57 Utdrag ur blogg Igår testade vi en av de två elbilar som funnits på kommunen under oktober månad. Helhetsupplevelsen är att det är en lättkörd, trevlig bil som går snabbt att vänja sig vid. Vi tyckte att den lät ungefär som en vanlig bil inne i bilen. Det kan i början vara lite svårt att känna av hur snabbt man kör eftersom man inte kan referera till motorljudet, men där finns en stor display på instrumentbrädan så det är enkelt att ha full koll på hastigheten. Det går utmärkt att använda en elbil i vårt yrke, det är mycket positivt att kunna använda en elbil de få gånger det inte går att åka kollektivt dit vi ska. En kompakt bil som känns väldig rymlig. Mjuka starter gör att bilen känns fantastisk att köra. Snabb acceleration även när man kör i ECO läget. Navigationsskärmen stämde överens med verkligheten, vilket annars brukar vara lite problem när man kör i städer. Växelspaken (joysticken) svarade snabbt och var mycket enkel att lära sig. En näst intill magisk backkamera, som hjälper till att visa hur man skall svänga vid till exempel fickparkering. Plusset är att man faktiskt ser vad som rör sig bakom bilen när man backar. Detta var en bil helt i min smak! Det var en fantastik upplevelse att köra elbilen Nissan Leaf. Det är alldeles tyst och behagligt. Förarmiljön har samma känsla som i en lyxbil. Bilen har ett mer digitalt utseende, det är som om man sitter i ett modernt digitalkontor. Leaf elbil verkar rymlig, stabil och säkrare jämfört med elbilen som finns i kommunens bilpool. Man kan säga att den också känns mer som en vanlig bil i och med att den också är mer utrustad än bilpoolens elbil tycker jag. Utseende är ju som alltid en smaksak men jag har sett snyggare bilar exteriört än Leaf. Min spontana reaktion efter att ha följt mina kollegors instruktioner om hur jag startar elbilen var vad är det för fel? Varför startar den inte? Ett par sekunder senare förstår jag, bilen är redan igång. Helt ljudlös står den snällt och väntar på att jag ska börja köra. Tacksam för att jag inte har ringt någon för att be om hjälp susar jag iväg. Resan går utmärkt. Elbilen är som alla andra bilar den gör bara inte så mycket väsen av sig. Tack för erfarenheten!

58 Igår gjorde jag min första tur i elbilen. Glatt överraskad gled jag fram i (nästan) kompakt tystnad. Inte som en skogspromenad men inte långt ifrån! Faktiskt så tyst att jag i mitt stilla sinne undrade om jag inte var en fara för andra trafikanter som fotgängare och cyklister. Se upp jag finns men hörs inte! Bilen var på alla sätt bekväm och lättkörd och säkert finns det lite motorstyrka under huven även om jag inte kom upp i några höga farter. Jag upplevde ren körglädje för att låna ett ord från en känd bilfabrikant. Möjligen ett minus för den något knöliga placeringen av laddningsdelen. Man får stå lätt böjd för att hitta rätt med kontakten och är det mörkt blir det svårt. En liten lampa som tänds och släcks automatiskt skulle underlätta. Mina tidigare erfarenheter av elbilar hör samman med golfspel och så en period när jag sommarjobbade på turistbyrå för en väldig massa år sedan. Det går framåt för elbilar men snabbt har det inte gått. Kanske kommer det stora genomslaget nu? Alltigenom positiv körupplevelse! Fräck design, bra sittkomfort och åkkomfort. Lätt att köra och förstå de olika reglagen. Behövde inte öppna instruktionsboken! (Hade möjligen behövt det om jag skulle använda farthållaren.) Liten nackdel att laddningen satt fram kan eventuellt missa att dra ur kontakten när man åker iväg om det inte kommer upp någon varning. Skulle aldrig välja annat än elbil (bortsett från cykel förstås!) vid körsträckor under 6 mil, om det alltid fanns att tillgå! Jag brukar använda elbilen i kommunens bilpool när den är ledig. Startar upp elbilen i garaget, en ljudslinga låter när den startar och jag pyser ut på stan. Så tyst bilen är! Bilens dekor får fin uppmärksamhet. Riktigt bra acceleration. Tips! Man öppnar locket till laddstationen på samma ställe som huven Det står inte (vad jag vet) i instruktionsboken? Vi var fyra som åkte Nissan Leaf till Ronnum. Vilken bil, men lite stressigt. När vi tog bilen stod att räckvidden var 12 mil. Vi körde upp till motorvägen mellan Uddevalla Vänersborg och då hade räckvidden sjunkit till 8 mil, men med avstängd AC och varierad körning så laddar den ju även vid rullning, så det fungerade. Krävs lite övning för att nå max räckvidd. Elbilen är väldigt tyst och behaglig att köra. Bra med navigator och backsensor. Jag kör ganska ofta den elbil vi har i kommunens bilpool, med den här testbilen

59 körde jag cirka 2 mil. Det är bra att laddningen varar 15 timmar, det är längre tid än på de elbilar vi redan har. Jag jobbar inom vaktmästeriet och har kört elbil tidigare. Bilen är tystgående och enkel att köra. Under två dagar körde jag totalt sju mil och för den sträckan räckte en laddning gott och väl. Rent miljömässigt är detta fordon det bästa alternativet. Elbilen har ett för litet lastutrymme för att kunna tillgodose våra behov då vi tar hand om mycket internpost. Bilen hade varit första alternativ om den hade haft ett större lastutrymme. Jag har inte kört en sådan här elbil förut (endast golfbilar). Det var väldigt lätt att komma igång med körningen och bilen var väldigt lättkörd. I mitt område använder vi bilen i stadskörning och kör kortare sträckor. Det blev ca en till två mil varje dag. Fördelarna med bilen är att den är lättkörd, ger inga utsläpp och att det bara var att plugga in den på natten. Första gången jag körde bilen kändes det lite ovanligt att den gick så tyst, att man inte riktigt hörde den. Efter ett tag tänkte man inte på det och det blev en vanesak. I mitt yrke kör vi ibland mycket grejer och behöver då ett lastutrymme man inte behöver vara så rädd om. Att bilen inte har ett större lastutrymme är den enda nackdelen jag kan se med bilen. I övrigt fungerade bilen jättebra och i början trodde jag att den skulle vara seg men den visade sig vara snabb och lättkörd. I hemtjänsten skulle den nog passa ypperligt Personalklubben använde bilen under en dag och körde ca 2 mil. Bilen fungerade bra i stadskörning. Fördelarna med bilen är att det är bra för miljön. På min avdelning passar bilen perfekt och jag kan inte sen några nackdelar med den. Det var lätt att komma igång med körningen och jag har inte kört elbil tidigare. Jag körde ca 14 mil och det var både stadskörning och landsbygdskörning. Bilen fungerade bra i bägge fallen. Att bilen går så tyst är bra och den skulle fungera fint på min avdelning. Jag har aldrig kört elbil förut så det var ovant att den gick så tyst. Bokningssystemet fungerade smidigt och jag körde ca 6 8 mil, stadskörning. Om det var lätt att komma igång med körningen? Absolut! Elbilen är miljövänlig och

60 billig i drift. Allt fungerade som det skulle och jag ser inga nackdelar med bilen. Elbilen hade nog fungerat bra i mitt yrke. Gatuenheten har provkört trehjulingen Peter säger: Något svajig på ojämnt underlag. Mjuk och fin gång. Förvaring? Anders säger: Lite ostadig, pigg i gasen. Lite svårt att se ut, får luta sig lite. Anette säger: Stötig och svajig. Pigg. Lätt att köra. Samuel säger: Jämnt underlag går den gott. Hittar ej något användningsområde för Gatuenheten. Lennart säger: Rolig att köra. Hyfsad stadig trots 3 hjul. Passar inte vår verksamhet. Tackar för att vi fick provköra! Jag har kört elbil förut. Även för en nybörjare hade det varit lätt att komma igång med körningen tack vare bra instruktioner som fanns i bilen. Det blev 15 mil med bilen i både stadskörning och landsbygdskörning och bilen fungerade bra i bägge fallen. Det som är positivt med elbilen är att det blir mindre utsläpp, faktiskt inget utsläpp. Krävs snabbladdning och ett större lastutrymme annars har bilen fungerat bra i mitt yrke. Är lite osäker på hur bilen fungerar på vintern med köregenskaper etc. Hur långt jag har kört med elbilen har varierat och jag har kört både stadskörning och landsbygdskörning. Jag har kört elbil förut så det var lätt att komma igång med körningen. Allt fungerade som det skulle och bilen är mycket bra att använda i mitt yrke. Men AC:n fungerar sämre än i vanliga bilar då den inte kyler kupén så mycket. Elbilen drar mycket el även vid försiktig körning. Den drog bort 35 kilometers räckvidd när jag kört 14 km?

61 När jag kör elbil försöker jag köra så ekonomiskt som det går. Spara på batterierna så mycket som det är möjligt då det finns en viss begränsning gällande räckvidden. Jag har kört elbil förut, i förra året, och det är allt lite annorlunda att köra en elbil jämfört med en vanlig bil. Dock är det är i alla fall inte så jättesvårt. Jag körde i stadstrafik och det blev ca 1,5 mil. Fördelarna jag ser med bilen är framför allt miljöbiten, och rent miljömässigt om elen tillverkas på rätt sätt. Bilen går väldigt tyst och det är en fördel för den som sitter i bilen då det inte är något buller, men för de som är utanför bilen kan det finnas en risk för att bli påkörda om de inte är tillräckligt uppmärksamma. Nackdelen med bilen är räckviddsbiten och laddningstiden. I mitt yrke skulle bilen fungera till 80 90% men ska vi köra utanför kommungränsen behövs ett annat fordon för att kunna köra längre, men annars skulle bilen fungera. Det är flera som efterfrågat att få provköra elbilarna efter att vi var tvugna att lämna över dom till Vänersborgs kommun. En trevlig upplevelse, skön bil att köra, va snabb den är, va tyst den är.. Många lovord. Vi tackar Fyrbodals kommunalförbund och Länsstyrelsen m fl för att vi fick låna bilarna. Dessutom har Move About stått ut med oss och alla frågor vi har haft om bilarna, bokningssystem mm Jag klarade mig fram och åter genom att den gick att ladda på plats via 10 amp. Jag tycker det var en positiv överraskning och självklart är det ett bra alternativ för kortare resor. Vad jag kan säga är att det var, mycket ovanligt att köra en så tyst bil. Den var skön att köra, enkelt och mycket bra, jag kan tänka mig att ha en sån bil. Men den är mer för lokal körning inom kommunen. En sådan tjänstebil kan man tänka sig i framtiden. Jag har nu provat elbilen och är mycket positiv överlag med denna. Den har gått bra, tyst och mjukt. Det man har fått tänka på är just det att den går så tyst så man måste vara med uppmärksam med fotgängare, cyklister och djur, som kanske inte hör att man kommer. Det har inte heller varit något problem med att ladda, den räcker hyfsat länge för stadskörning och det finns möjlighet att ladda, både på stadshuset och hemma. Det är också ett stort plus med miljöaspekten, inga utsläpp men också att det blir mindre buller av bilen. Som en bilpoolsbil är den

62 idealisk, tycker jag, för körning runt i närområdet då det bara är att ladda den igen när man kommer tillbaka. Jag prövar den gärna igen! Jag har testat elbilen ett flertal gånger nu och är positivt överraskad. Den är bekväm att åka i, pigg motor och har bra köregenskaper. Det är härligt att köra/åka i en bil som går så tyst. Spännande att åka runt i hemtjänstens tjänst, med noll utsläpp avgaser! Det jag tänker på under färden är att jag vänjer mig fort vid det tekniska runt denna bil. Efter några gånger ut och in ur bilen, startar man vanemässigt och att lägga i växlarna går snart på rutin. Tänker också på vad min vän sa om att köra eldrivet; man kör genom hela fartregistret steglöst, precis som en skruvdragare! Elbilen hälsade på hos Returen idag så att de som ville fick ta sig en provronda. Nyfikenheten var stor och många både provkörde eller åkte med och ställde frågor till energisamordnaren. Själv tog jag, Camilla på Inforum, en liten provtur med några modiga arbetskamrater i bilen. Jag tycker som många andra provförare gjorde under dagen nämligen att bilen var tyst, följsam, pigg och lättkörd. Plus för att bilen ger signal när du backar för den är annars tämligen ljudlös för förbipasserande. Returen hade en trevlig prova på dag med elbilen. Tack! Redan på 90 talet körde jag elbil i USA. Det är fantastiskt vilken utveckling som har skett på elbilsområdet sedan dess! Det var en trevlig upplevelse att köra. Så äntligen, under gårdagen, fick Hemvårdsgruppen i Väne Åsaka, möjlighet att köra elbil. Med viss skeptism, förväntansfullhet och nyfikenhet, fick jag med några medarbetare ut till parkeringen, där den STORA inspektionen började och frågorna lät sig inte dröjas: Kan jag få stopp mitt på vägen?, Vad vanlig den ser ut!, Vad gullig den är!, Ska sladden hänga kvar i stolpen när man åker??, kan man tanka OCKSÅ??, går det verkligen att köra om med den här? Jag tog med mig tre medarbetare i bilen som fick provköra lite innan de på egen hand nu ska få ha bilen några dagar och använda till våra vårdtagare som bor runt om på landet. Det var speciellt kul att starta bilen och reaktionen som blev lika för alla tre; men det hörs ju inget och ett skratt. För en av oss blev det ocskå en

63 extra utmaning, då hon aldrig tidigare kört automat, som ju till viss del går att jämföra med hur det är att köra elbil. Vid ett stopptecken resonerade vi om hur viktigt det är att så här i början vara väldigt alert och fokuserad, för ibland känns det som om man vill gasa till med bilen, eftersom man är van vid att höra motorn, och det blir ju inte så lyckat vid ett stopptecken. Efter vår lilla biltur var samtliga positivt överaskade av både prestanda, komfort och hur fin bilen är inuti. En del huvudbry angående stolparna när vi skulle ladda, då vi upptäckte att de vi har endast går att ställa in på två timmars intervall. Då får någon gå ut varannan timma och sätta på timern igen?. Efter en del tänk runt detta hittade en av oss en annan stolpe som gick att ställa in på längre tid. Det var bra:) Bara ett par sekunder efter att jag besvarat SMS:et sa det klick i bilen, och vips, så var bilen öppen! Sedan var det inte så märkvärdigt som att köra automat, fast tystare. Hemtjänsten är en av de verksamheter som ofta kommuner tänker att elbilen passar utmärkt i. Nedan följer några kommentarer på hur Orusts Hemtjänst upplevt bilarna i deras arbete. Bilen är härlig men det känns lite osäkert med strömförbrukningen. /Eivor Man får tänka på att hålla inne start knappen tills grön bil lyser, samtidigt med bromsen. Batteriet indikerar 83 km på morgonen. Strömmen hade slagit ifrån under natten. Efter 3 mils körning var indikeringen nere på 14. Uppe igen på 73 efter 4 tim laddning. /MJ Många moment vid start och stopp vilket man gör ofta. Tystlåten, behaglig att köra. Obehagligt att batteriet sjönk så snabbt i slutet. Fick stänga av AC för att ta mig till Henån. Vid larm hade inte detta funkat. /Ann Marie Mycket skön att köra, tyst. Tänker att inga rådjur eller katter hör när man kommer. /Inga Lill Tystlåten och behaglig bil. Bra kör ställning. Härlig bil, perfekt om det inte var för den höga el förbrukningen.

64

65

66 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 14 KA 2012/709 Demokratiberedningen - Information om invandrarmottagning Demokratiberedningen lämnade ett förslag om att medborgarna ska få mer information om invandrarmottagning i kommunen. Detta förslag har sedan demokratiberedningen kompletterat med att det på kommunfullmäktiges sammanträden förs upp en punkt på dagordningen "Information om invandrarmottagning". Kommunförvaltningen lämnar information om att det är statliga Migrationsverket som initierar och placerar flyktingar utan att frågan kommuniceras med kommunen. Kommunen har därför ingen ytterligare information att lämna. Kommunförvaltningen föreslår att frågan tas upp på dagordningen i förekommande fall då det är aktuellt. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar demokratiberedningen för förslaget men beslutar att avstå från att ha "Information om invandrarmottagning" som en återkommande punkt på dagordningen, utan istället ta upp frågan i förekommande fall då det är aktuellt. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(28)

67 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2012/209 Sida 1(1) Demokratiberedningen - Information om invandrarmottagning Sammanfattning Demokratiberedningen lämnade ett förslag om att medborgarna ska få mer information om invandrarmottagning i kommunen. Detta förslag har sedan demokratiberedningen kompletterat med att det på kommunfullmäktiges sammanträden förs upp en punkt på dagordningen "Information om invandrarmottagning". Kommunförvaltningen lämnar information om att det är statliga Migrationsverket som initierar och placerar flyktingar utan att frågan kommuniceras med kommunen. Kommunen har därför ingen ytterligare information att lämna. Kommunförvaltningen föreslår att frågan tas upp på dagordningen i förekommande fall då det är aktuellt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar demokratiberedningen för förslaget men beslutar att avstå från att ha "Information om invandrarmottagning" som en återkommande punkt på dagordningen, utan istället ta upp frågan i förekommande fall då det är aktuellt. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

68

69 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 15 KA 2012/207 Demokratiberedningen - Politisk frågestund Demokratiberedningen lämnade ett förslag om att införa en politisk frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Syftet är att göra allmänhetens frågestund mer attraktiv och göra fullmäktiges sammanträden mer populära för allmänheten. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur politiska frågestunder skulle kunna organiseras. Kommunförvaltningen föreslår att frågan hänskjuts till översynen av politisk organisation med tillhörande styrdokument inför kommande mandatperiod. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att frågan hänskjuts till översynen av politisk organisation med tillhörande styrdokument inför kommande mandatperiod. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(28)

70 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2012/207 Sida 1(1) Demokratiberedningen - Politisk frågestund Sammanfattning Demokratiberedningen lämnade ett förslag om att införa en politisk frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Syftet är att göra allmänhetens frågestund mer attraktiv och göra fullmäktiges sammanträden mer populära för allmänheten. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur politiska frågestunder skulle kunna organiseras. Kommunförvaltningen föreslår att frågan hänskjuts till översynen av politisk organisation med tillhörande styrdokument inför kommande mandatperiod. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att frågan hänskjuts till översynen av politisk organisation med tillhörande styrdokument inför kommande mandatperiod. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

71 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 16 KA 2013/73 Demokratiberedningen - Allmänhetens frågestund Demokratiberedningen har lämnat ett förslag till förändring av kommunfullmäktiges arbetsordning i avsikt att förtydliga denna. Två punkter i förslaget innebär förändringar i arbetsordningen enligt följande; Allmänheten ska kunna lämna in en skriftlig fråga minst sju dagar innan sammanträde och få svar på denna vid nästkommande fullmäktigemöte. Allmänheten ska kunna välja om det är en allmän fråga som kan besvaras innan dagordningsfrågorna behandlas eller om frågan ska besvaras i samband med en särskild på dagordningen angiven punkt. Enligt gällande arbetsordning så är det ordförande tillsammans med vice ordförande som har rätt att avgöra när allmänhetens fråga ska få ställas. Det är viktigt att kommunfullmäktiges ordförande får behålla sitt mandat att besluta om ordningen på mötet. Förvaltningen delar demokratiberedningens synpunkt att allmänheten ska kunna lämna in en skriftlig fråga i förväg, detta ger förutsättningar för att kvalitetssäkra de svar som sedan lämnas. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå förslaget att allmänheten ska kunna avgöra när en fråga ska ställas med motiveringen att det är ordförandes uppgift att besluta om ordningen på mötet. Kommunfullmäktige beslutar bifalla förslaget att allmänheten ska kunna lämna in en skriftlig fråga minst sju dagar innan sammanträde och få svar på denna vid nästkommande fullmäktigemöte, därmed görs ett tillägg i arbetsordningen 35. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(28)

72

73

74

75 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 25 KA 2013/824 Kultur- och fritidsplan för Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till en kultur- och fritidsplan för En kultur och fritidsplan skall ange mål och riktlinjer och fungera som planeringsunderlag för den framtida verksamheten. Planen skall även ge förutsättningar för en utvecklande dialog med kommunens invånare och föreningsliv och möjlighet till såväl insyn i som påverkan på de beslut som kommunen fattar i fritids- och föreningsfrågor. Beslutsunderlag Kultur och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott förslag Kommunfullmäktige fastställer Kultur- och fritidsplan Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(28)

76 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Kultur o Fritidsplan för Sotenäs Kommun Antaget av Fullmäktige xxxx xx xx Diare nr UN 12/84

77 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Innehållsförteckning INLEDNING /SYFTE...3 STYRDOKUMENT...3 SOTENÄS KOMMUNS VISION FULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL:...3 MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER ÖVRIGA DOKUMENT...3 UPPFÖLJNING UTVÄRDERING...3 TRENDER I SAMHÄLLET...3 VISION KULTUR O FRITID...3 BIBLIOTEK...3 ALLMÄNKULTUR...3 KULTURMILJÖER...3 FRILUFTSLIV...3 UNGDOMSVERKSAMHET...3 IDROTTS OCH FRITIDSLOKALER...3 FÖRENINGSSTÖD...3 2(12)

78 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Inledning /Syfte Sotenäs kommun är en attraktiv kommun att bo i, med närhet till naturen och goda möjligheter till en aktiv och rik fritid. Kommunen har en mångfald av idrotts- och fritidsanläggningar och inte minst ett stort antal ideella föreningar och verksamheter som erbjuder möjligheter till roliga, omväxlande och spännande kultur o fritids aktiviteter. I Sotenäs finns även unika kulturhistoriska värden att förvalta. Vid sidan av en väl fungerande skola och god omsorg om barn och äldre är tillgången till en meningsfull fritid en viktig del i en upplevd livskvalitet för kommunens innevånare. En kommuns attraktionskraft påverkas i hög grad av tillgången till kultur- och fritidsverksamhet. Detta gäller inte bara för alla som redan bor i kommunen utan i lika hög grad för tänkta nyinflyttade och för företag som väljer bland orter vid nyetablering och lokalisering. Fritidsplanens viktigaste uppgift är: Att ange mål och riktlinjer och fungera som planeringsunderlag för den framtida verksamheten. Att ge förutsättningar för en utvecklande dialog med kommunens invånare och föreningsliv och möjlighet till såväl insyn i som påverkan på de beslut som kommunen fattar i fritids- och föreningsfrågor. XXXXXXXX Ordförande i Utbildningsnämnden 3(12)

79 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Styrdokument Sotenäs Kommuns Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbarutveckling och framtidstro Fullmäktiges Inriktningsmål: 1. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde 2. Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt 3. Goda betingelser för företagande 4. En attraktiv besökskommun 5. Alla finner sitt önskade boende 6. Ett rikt fritids och kulturutbud 7. Ett livslångt lärande Mål för utbildningsnämndens verksamheter Sotenäs kommun satsar på hög kvalitet i våra förskolor och skolor Ökar meritvärdet i matematik, naturkunskap, och teknik Nolltolerans mot kränkande behandling Alla lärare och förskollärare har formell kompetens Skolorna och förskolorna är kvar och finns i närområdet Ökar samarbetet med näringslivet Ökar antalet vuxna i förskolan och skolan Ökar barn- och elevinflytandet Havet, skärgården och kulturmiljön värnas Eleverna har kunskap om vår natur- och kulturmiljö Trygg och säker livsmiljö Nolltolerans mot droger i skolan och ungdomsverksamheten Utvecklar familjecentralen i samverkan med frivilligorganisationer Säkrar gator och motionsspår Goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter 4(12)

80 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Minskar klimatutsläppen Ökar återvinningen av sopor i förvaltningens verksamheter Minskar livsmedelssvinnet Övriga dokument Kultur o Fritidsverksamhet i en kommun är i huvudsak en helt frivillig verksamhet. Med några få undantag är det upp till kommunen att besluta om man vill satsa resurser på dessa områden och i så fall hur mycket. Det betyder att någon statlig reglering genom lagar och föreskrifter i princip inte förekommer med undantag av bibliotekslagen. Bibliotekslagen styr kommunernas uppdrag med biblioteket verksamhet I FN:s barnkonvention erkänns barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnens ålder och rätten att fritt få delta i det kulturella och konstnärliga livet. Lagen om kulturminnen (1988:950) anges allas ansvar för fornminnen. Vissa av riksdagen beslutade politiska mål för den statliga politiken kan också ha betydelse för den kommunala verksamheten även om de inte är direkt styrande. Dit hör bland annat: Målen för den statliga kulturpolitiken Den nationella ungdomspolitiken Den statliga idrottspolitiken Uppföljning utvärdering Utbildningsnämnden har ansvarat för att en Kultur- och fritidsplan upprättats. Det är också Utbildningsnämnden som kommer att följa upp och utvärdera planen och rapportera vidare till kommunfullmäktige. Nämnden upprättar inför detta arbete de riktlinjer som ska gälla för uppföljning, utvärdering och uppdatering av planen utifrån de utvärderingar som genomförts. Verksamheten skall utarbeta verksamhetsplaner för det årliga arbetet, och utvärdera dessa i en SKA(Sytematiskt kvalitets arbete) rapport som redovisas utbildningsnämnden årligen i mars. 5(12)

81 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Trender i samhället Arbetet med kultur- och fritidsverksamheten påverkas inte bara av de lokala förutsättningar som råder och den politiska viljan hos de förtroendevalda i kommunen. Från tid till annan kommer nya trender och beteenden i samhället in som får genomslag även på lokal nivå i alla kommuner. Folkhälsodebatten är ett sådant exempel som ställer krav på kommunerna att mer tänka på insatser för äldre med förhoppningen att förlänga den friska delen av livet. Debatten pekar också på behovet av att skapa helt nya förutsättningar för fysisk aktivitet för den stora grupp barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt. Ett minskat deltagande i föreningslivet leder till ett behov av nya sätt att stödja ungdomars spontana aktiviteter utanför traditionellt föreningsliv. Inom den traditionella verksamheten har bibliotekens roll utvecklats till mötesplatser för nya tekniker och informationsinhämtande där kraven på stöd och service är helt andra än för tio år sedan. Den kommunala musikskolan som under lång tid bara arbetade med just musik är på väg att bli en verklig kulturskola för att möta intressen inom många konstformer. Den tidigare situationen där kommunen och föreningslivet var de självklara aktörerna när det gällde att äga och finansiera anläggningar och genomföra verksamhet har också förändrats. Fler privata entreprenörer har tillkommit som på kommunernas uppdrag driver anläggningar och verksamheter. Fler föreningar äger och driver egna anläggningar. Partnerskapslösningar mellan offentliga, ideella och privata intressen har blivit vanliga. Den rent kommersiella delen av kultur- och fritidssektorn ökar kraftigt. I takt med att människor är beredda att lägga en större andel av sina inkomster på kultur- och fritidsintressen växer också intresset för sektorn hos näringslivet. Det kan också leda till att kommunens roll som aktör inom kultur- och fritidsområdet påverkas. Tillgänglighet i form av att ge funktionshindrade möjlighet att delta på samma villkor som alla andra är självklar i all planering som görs. Medborgarnas krav på tillgänglighet i form av anpassade öppettider, ökad service och varierat utbud blir också allt viktigare för kommunerna att leva upp till. Som tidigare nämnts blir kulturen och fritiden allt viktigare som strategiska områden när det gäller en kommuns attraktionskraft och därigenom också den ekonomiska tillväxten på sikt. 6(12)

82 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Vision Kultur o Fritid Vi arbetar för att ge goda förutsättningar för kultur o fritidsaktiviteter. I Sotenäs kommun vill vi att invånarna ska trivas och må bra. Natur- och kulturmiljöer ska inbjuda till friluftsliv och rekreation året om och vår kultur- och idrottsverksamhet ska ge stimulans och locka till egen aktivitet. Detta vill vi uppnå genom att: erbjuda ändamålsenliga och funktionella anläggningar och lokaler för idrotts-, frilufts och kulturaktiviteter. ge stöd till föreningslivet framförallt genom bidrag och tillgång till subventionerade lokaler/anläggningar. utveckla marknadsföring och information. vidareutveckla webbaserade tjänster och kontinuerligt jobba med information. miljöer för idrott och kultur finns med vid planeringen av nya bostadsområden. vårdar kommunens olika kulturmiljöer och gör dem tillgängliga för framtida bruk. Våra verksamheter och anläggningar erbjuder mötesplatser i den offentliga miljön. både kommuninnevånare och besökare ges goda möjligheter till natur-, kultur- och fritidsupplevelser. vi samverkar med föreningsliv, studieförbund och andra aktörer vid lovverksamhet och andra arrangemang som knyter an till våra verksamheter. bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så att det svarar mot kvinnor och mäns behov. Arbetssätt Kontinuerlig dialog med brukarna Service -fokuserat bemötande Utbildad och kompetent personal Uppdaterad hemsida Säkerställa kvalitén genom brukarenkäter inom alla verksamhetsområden. 7(12)

83 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Bibliotek Verksamhetsidé Samtliga invånare i Sotenäs kommun ska ha tillgång till bibliotek som stimulerar lusten att läsa, som väcker nyfikenhet och inspirerar till sökandet efter kunskap. Biblioteken är ett stöd i människors lärande, utveckling och delaktighet i samhällslivet genom hela livet och bidrar därmed till kommunens långsiktiga tillväxt. Detta vill vi uppnå genom att: läsinspiration genomsyrar verksamheten. erbjuda en plats där alla på lika villkor kan ta del av information ett rum för demokrati. barns och ungas fria läs- och kunskapsutveckling prioriteras. erbjuda medier och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning ge tillgång till olika sorters medier och på olika språk. samverka med andra kommunala verksamheter som förskola, grundskola, vuxenutbildning, fritidsgårdar och omsorgen. fortsätta utveckla bibliotekets e-tjänster. erbjuda föredrag och aktiviteter som ger inspiration. att ta del av dagsaktuella frågor men även hembygdens historia. Planer som styr verksamheten: Biblioteken skall ha en biblioteksplan som skall beslutas av fullmäktige och utvärderas och uppdateras vart 4 år i samband med en ny Kultur o Fritidsplan. 8(12)

84 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Allmänkultur Verksamhetsidé Alla invånare i Sotenäs ska ha tillgång till ett rikt kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken. Kulturens roll i förskola och skola ska stärkas, utvecklas och vara en integrerad del av undervisningen i enlighet med läroplanens mål. Sotenäs Kommun ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kulturaktiviteter. Konstnärlig gestaltning av bebyggd miljö ger invånarna ett mervärde i vardagen. Ett rikt föreningsliv inom kulturområdet är viktigt. Detta vill vi uppnå genom att: ha ett varierat utbud av aktiviteter inom de konstnärliga uttrycken samverka med föreningslivet avseende program, lovaktiviteter och andra arrangemang som knyter an till våra verksamheter. samverka med förskola och skola inom bl.a. Skapande skola säkerställa att mötesplatser och lokaler för kulturella aktiviteter finns med vid planeringen av nya bostadsområden. stödja det kulturella föreningslivet med marknadsföring, coachning, ekonomiskt bidrag och subventionerade lokaler. arbetet med offentlig utsmyckning och gestaltning av allmänna platser kommer in i ett tidigt skede i projekteringar av ny- och ombyggnationer den offentliga konsten tillgängliggörs med konstvandringar, utställningar, handledningar. Kulturmiljöer Verksamhetsidé Det lokala kulturarvet och kulturmiljöerna ska vara tillgängliga för kommunens invånare och besökare. Detta vill vi uppnå genom att: kulturmiljöer synliggörs med informationsskyltar och kart och informationsmaterial. skötselplaner för fornminnen följs kontinuerligt och uppdateras i samarbete med Länsstyrelsen underlätta för skolorna att förmedla kulturarvet till eleverna Utveckling av kommunens kulturmiljöer till uppskattade utflyktsmål för kommuninvånare och turister. man ska värna våra unika kultur- och boendemiljöer för framtiden. Planer som styr verksamheten: skötselplaner för fornminnen skall tas fram vart 4 år detta i samband med en ny Kultur o Fritidsplan. 9(12)

85 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Friluftsliv Verksamhetsidé Kommunens inriktning är att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat Friluftsliv. Arbetet skall underlätta människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv både på land och till sjöss. Motionsspår och Soteleden skall hålla en hög standard vad gäller markeringar och tillgänglighet. Detta vill vi uppnå genom att: att det tätortsnära friluftslivet skall vara prioriterat. att tillgänglighet, informationstavlor och skötsel av spår och leder skall vara prioriterat. att värna allemansrätten och att ha bra samverkan med privata markägare. att kartor och information skall vara finns tillgängliga i både i tryck och via webben. Ungdomsverksamhet Verksamhetsidé Den gemensamma idén är att utforma verksamheten individuellt och utifrån besökarnas önskemål och behov. Besökarna ges därmed reellt inflytande. Detta kräver stor lyhördhet och flexibilitet hos såväl ledningen för verksamheten som hos personalen. Den gemensamma grunden för verksamheterna har ett hälsofrämjande perspektiv, arbetet inriktar sig på att stärka frisk och skyddsfaktorer. Detta vill vi uppnå genom att: att verksamheten ska vara utformad så att de som är delaktiga utvecklar förmågorna att påverka, ta ansvar och kunna delta i demokratiska processer. att verksamheten ska vara utformad så att den utvecklar självförtroende, kreativitet och handlingsberedskap för ett gott liv och en hälsosam livsstil. att verksamheten ska vara utformad så att den utvecklar egna fritidsintressen och stimulerar till föreningsengagemang att lovverksamhet utvecklas i samverkan med ideella föreningar, organisationer och andra kommunala verksamheter. att verksamheten ska vara utformad så att den ger möjlighet till avkoppling och rekreation. 10(12)

86 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Idrotts- och fritidslokaler Verksamhetsidé Sotenäs Kommun ska ha ändamålsenliga och välskötta idrotts- och fritidslokaler. Kommunens invånare ska ha goda möjligheter till idrott, motion och rekreation. Ett varierat utbud av anläggningar ska erbjudas både föreningar och privatpersoner, vilket ger möjlighet till både organiserad verksamhet och spontana aktiviteter. Ett rikt föreningsliv inom området är viktigt. Detta vill vi uppnå genom att: samverka med föreningslivet avseende anläggningarnas utformning, innehåll och drift. samverka med föreningslivet angående lovaktiviteter och föreningsdagar. stödja föreningslivet framför allt genom ekonomiska bidrag och subventionerade lokaler/anläggningar. utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår och isbanor. att stödja föreningars eget anläggningsbyggande och tillsammans med föreningslivets företrädare söka möjlighet till extern medfinansiering att underlätta möjligheten för spontanverksamhet att barn och ungdomar ska ha företräde vid fördelningen av tider i anläggningar och lokaler att pojkars och flickors möjligheter att ta del av fritidsutbudet ska vara likvärdigt Planer som styr verksamheten: Uthyrningsregler och taxor skall uppdateras varje år i samband med SKA rapporten. 11(12)

87 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Föreningsstöd Verksamhetsidé Kommunens inriktning för stödet till ideella föreningar samt organisationer av folkrörelsekaraktär, är att stödja barn och ungdoms- kultur- folkbildnings- och handikappföreningar i deras arbete. Kommunen vill genom olika stödformer ge föreningslivet förutsättningar att genomföra verksamhet av god kvalitet, samt att medverka till en spridning av aktiviteter till olika delar av kommunen. Under förutsättning att föreningen är godkänd och registrerad hos Utbildningsnämnden i Sotenäs kommun kan föreningsbidrag lämnas till: Barn och ungdomsföreningar (7-25 år) Handikappföreningar Kulturföreningar Pensionärsföreningar Socialtjänstens område, sk socialt inriktade föreningar Studieförbund Detta vill vi uppnå genom att: Att regelbundet genomföra översyn av bidragsnormerna för att anpassa dem till föreningarnas och samhällets utveckling. Att ge kvinnor och män förutsättningar att bedriva verksamhet på lika villkor. Att det kommunala stödet skall underlätta för främst barn och ungdomar. att tillse att föreningsstödet prioriterar åldersgruppen 7 25 år samt att verksamheterna främjar mångfald, förnyelse och kvalitet inom kultur och fritidssektorn. Planer som styr verksamheten: Bidragsnormer skall uppdateras vart 4 år i samband med en ny Kultur o Fritidsplan 12(12)

88 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 118 Kulturplan Kultur och fritidsansvarig informerar om Kulturplan. En kultur och fritidsplan skall ange mål och riktlinjer och fungera som planeringsunderlag för den framtida verksamheten. Planen skall även ge förutsättningar för en utvecklande dialog med kommunens invänare och föreningsliv och möjlighet till såväl insyn i som påverkan på de beslut som kommunen fattar i fritids- och föreningsfrågor. Beslutsunderlag Kultur och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Yrkande Mikael Sternemar (FP) gör ett tilläggsyrkande om att följande text ska tilläggas gällande kulturmiljöer under rubriken "detta vill vi uppnå genom att" att man ska värna våra unika kulturoch boendemiljöer för framtiden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (FP) tilläggsyrkande och finner att Utbildningsnämnden antar detta. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner Kultur och fritidsplanen med tillägg om arbetsutskottets kompletteringar samt beslutar att den sedan översänds till Kommunfullmäktige för beslut. Förvaltningschefen Lars Bennersten får i uppdrag att tillse att följande text läggs till under kulturmiljöer under rubriken "detta vill vi uppnå genom att": att man ska värna våra unika kulturoch boendemiljöer för framtiden. Utbildningsnämnden tackar Kultur och fritidsansvarig för ett gott utfört arbete med Kultur och fritidsplanen. Skickas till Kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2013/ Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(31)

89 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 24 KA 2013/334 Utbildningsnämndens reglemente Utbildningsnämnden föreslår en förändring av reglementet för ersättares rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna. Förslaget innebär förändring av 24 i reglementet om utbildningsnämndens arbetsformer. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts protokoll Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera 24 i Utbildningsnämndens reglemente så att ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna. Ny lydelse i 24 är: Arbetsutskott 24 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott som består av tre ledamöter och tre ersättare, vilka utses av nämnden. Nämnden väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet bör beredas av arbetsutskottet. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottet beslutar i de frågor som nämnden delegerat till arbetsutskottet. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Arbetsformerna för utskott är i tillämpliga delar detsamma som för nämnden. En utvärdering ska genomföras i slutet av denna mandatperiod av den nya organisationen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(28)

90 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 124 Reglemente Jeannette Loy, ordförande i utbildningsnämnden, föreslår förändring av reglemente för utbildningsnämnden. Förslaget gäller ersättares rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna. Förslaget innebär förändring av 24 i reglementet om utbildningsnämndens arbetsformer. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta följande förslag till förändring av 24 i reglemente för utbildningsnämnden: Raden "Ej tjänstgörande ersättare har inte rätt att närvara vid arbetsutskottets möten." förändras till "Ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna men inte i besluten." Ny lydelse av 24 i reglemente för utbildningsnämnden blir då följande. Arbetsutskott 24 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott som består av tre ledamöter och tre ersättare, vilka utses av nämnden. Nämnden väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet bör beredas av arbetsutskottet. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottet beslutar i de frågor som nämnden delegerat till arbetsutskottet. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Arbetsformerna för utskott är i tillämpliga delar detsamma som för nämnden. En utvärdering ska genomföras i slutet av denna mandatperiod av den nya organisationen. Skickas till kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2013/ Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(31)

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 10 KA 2014/31 Revidering av reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att Miljönämnden i mellersta Bohusläns reglemente revideras så att det i 10 under Miljönämndens arbetsformer ändras så att - "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på 4 år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna." Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän, 10, "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på 4 år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag ska rotera mellan de två övriga kommunerna." Denna förändring gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(28)

104 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2014/ Sida 1(1) Revidering av reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanfattning Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att Miljönämnden i mellersta Bohusläns reglemente revideras så att det i 10 under Miljönämndens arbetsformer ändras så att - "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på 4 år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna." Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att revidera reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän, 10, "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på 4 år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag ska rotera mellan de två övriga kommunerna." Denna förändring gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunfullmäktige Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

105 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Reglemente för den gemensamma miljönämnden för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner att gälla från och med Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd kallad Miljönämnden i Mellersta Bohuslän. Sotenäs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Sotenäs kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente samt det ingångna samverkansavtalet mellan kommunerna för den gemensamma nämnden. Den gemensamma miljönämndens övergripande uppgifter 1 Den gemensamma miljönämnden (fortsättningsvis kallad miljönämnden) har att leda och samordna den verksamhet inom miljöområdet, som framgår av detta reglemente och samverkansavtalet mellan de ingående kommunerna. Miljönämnden skall ansvara för utvecklingen och uppföljningen av miljöarbetet inom kommunerna och ta erforderliga initiativ. 2 Miljönämnden skall stödja och samordna bland annat det miljöstrategiska arbetet samt miljömålsarbetet på uppdrag av respektive kommun. 3 I miljönämndens uppdrag ingår att -leda arbetet med och ansvara för att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet och göra framställningar i målfrågor till respektive kommunfullmäktige, -övervaka att de av respektive kommunfullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt, -se till att uppföljning sker till respektive kommunfullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, -ansvara för samordningsträffar med företrädare för de i nämnden ingående kommunerna och företrädare för olika berörda organ, -tillvarataga de i nämnden ingående kommunernas intressen i miljöfrågor. 1

106 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Miljönämndens övriga verksamheter 4 Nämnden svarar för de samverkande kommunernas uppgifter, inklusive prövning/dispens och tillsyn/kontroll enligt Miljöbalken (1998:808), Livsmedelslag (2006:804), Lag om foder och animaliska biprodukter (2006:805), Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730), Tobakslag (1993:581), Strålskyddslag (1988:220), Smittskyddslag (2004:168), Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) och angränsande förordningar och föreskrifter inklusive lokala renhållningsordningar och hälsoskyddsföreskrifter. Nämnden ska vidare svara för de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ska bistå samverkanskommunerna med yttranden, remisser, svar på motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska även bistå med underlag för den kommunala planeringen samt delta i krisberedskapshantering. Verksamhetens inriktning 5 Nämnden är verksamhets- och utövaransvarig inom sina ansvarsområden. Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av respektive kommunfullmäktige fastställd målen. Nämnden ska bereda och lämna förslag till respektive kommunstyrelse i organisationsfrågor och övergripande personalfrågor. Nämnden skall utifrån ett helhetsperspektiv samverka med de i nämnden ingående kommunerna. Övriga uppgifter 6 Nämnden ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för arkivvården inom sitt verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. 2

107 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Nämnden har ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Informationen ska ske i enlighet med kommunernas övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Nämnden är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de IT-system som finns till stöd för verksamheten. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Delegering från kommunfullmäktige 7 Nämnden får besluta i följande grupper av ärenden: Årligen uppräkna av respektive kommunfullmäktige fastställda taxor enligt där angivna index, pröva frågor om undantag från bestämmelserna i gällande lokal renhållningsordning för respektive kommun. Samråd 8 Nämnden ska samråda med kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna innan nämnden fattar beslut, eller där beslut ska fattas av kommunfullmäktige, i ärenden av större vikt eller principiell beskaffenhet. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av kommunfullmäktige och i enlighet med de mål och riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, bestämmelser i detta reglemente samt i det samverkansavtal som upprättats. Nämnden ska regelmässigt rapportera till respektive fullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret i enlighet med samverkansavtalet. Miljönämndens arbetsformer Sammansättning 10 Miljönämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare 3

108 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val till kommunfullmäktige förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val till kommunfullmäktige förrättats. Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande väljs för två år i taget. Arvodering 11 Nämndens ledamöter och ersättare arvoderas enligt arvodesbestämmelserna i respektive kommun. Tidpunkt för sammanträdena 12 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Sammanträdena ska i möjligaste mån samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsens- och kommunfullmäktiges sammanträden i respektive kommun. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden får hålla öppna sammanträden. Nämnden bestämmer själv formerna för detta. 4

109 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Vid öppna sammanträden har endast ledamöter, ersättare samt de tjänstemän som biträder nämnden rätt att yttra sig. Inkallande av ersättare 15 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 16 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av respektive kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. Yrkanden 17 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Justering och anslag av protokoll 18 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 5

110 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla. Nämndens sekretariat har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll har anslagits på de olika anslagstavlorna. Reservation 19 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 20 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med övriga nämnder - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter och företag, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. Presidiet 21 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Ersättare för ordföranden 22 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Närvarorätt för utomstående 23 Kommunstyrelsens ordförande i de samverkande kommunerna får närvara vid nämndens sammanträde. De får delta i överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. 6

111 Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-XX-XX, Munkedal 2012-xx-xx, Lysekil 2012-xx-xx Arbetsutskott 24 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott som består av 3 ledamöter och 3 ersättare, vilka utses av nämnden. Nämnden väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet bör beredas av arbetsutskottet. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottet beslutar i de frågor som nämnden delegerat till arbetsutskottet. Ej tjänstgörande ersättare har inte rätt att närvara vid arbetsutskottets möten. Arbetsformerna för utskott är i tillämpliga delar desamma som för nämnden Delgivning 25 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, förvaltningschefen och sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 26 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 7

112 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 11 KA 2014/32 Revidering av reglemente för gemensam Lönenämnd Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att Lönenämndens reglemente revideras så att det i 7 Lönenämndens sammansättning, tilläggs: "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs för mandatperioden. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna." Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera Reglemente för gemensam lönenämnd Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner 7, Lönenämndens sammansättning, med tillägget: "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs för mandatperioden. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag ska rotera mellan de två övriga kommunerna." Kommunfullmäktige beslutar att 8 stryks ur Reglemente för gemensam lönenämnd Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Denna förändring gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(28)

113 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2014/ Sida 1(1) Revidering av reglemente för gemensam Lönenämnd Sammanfattning Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att Lönenämndens reglemente revideras så att det i 7 Lönenämndens sammansättning, tilläggs: "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs för mandatperioden. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna." Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att revidera reglemente för Lönenämnden, 7, "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs för mandatperioden. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag ska rotera mellan de två övriga kommunerna." Denna förändring gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunfullmäktige Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

114 REGLEMENTE för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuners gemensamma lönenämnd Gällande från och med Föreslagen ändring markeras med röd text Föreslagna strykningar markeras med röd genomstruken text Antaget av kommunfullmäktige i Lysekils kommun Antaget av kommunfullmäktige i Munkedals kommun Antaget av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun

115 Innehåll Innehåll Organisationstillhörighet Lönenämndens uppgift och ansvarsområde Förändring av lönenämndens ansvarsområde Ledning, styrning och uppföljning Relation till utomstående Yttranden och upplysningar Lönenämndens sammansättning Ordförande och vice ordförande Ordförandes och vice ordförandes uppgifter Sammanträden Administrativt stöd Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Ersättare för ordföranden Kallelse till möten Justering av protokoll Reservation Delgivning Undertecknande av handlingar

116 Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd, kallad Lönenämnd SML (Sotenäs, Munkedal och Lysekil). Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kapitlet gäller detta reglemente och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 1 Organisationstillhörighet Munkedals kommun är värdkommun och lönenämnden ingår i Munkedals kommuns organisation. Munkedals kommuns policys och övriga regelverk gäller för nämnden. 2 Lönenämndens uppgift och ansvarsområde Lönenämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: 1. Löneadministration 2. Support och utbildning i lönesystemets olika delar 3. Support i tillämpning av lagar, avtal och regler 4. Utdata och statistik (basutbud) 5. Systemförvaltning 6. Pensions- och försäkringsadministration Nämnden ska särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och på ändamålsenligt och effektivt sätt. Nämnden ska delta i respektive samverkande kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Nämnden ansvarar för reformering av sitt regelbestånd. 3 Förändring av lönenämndens ansvarsområde För att förändra lönenämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i respektive samverkande kommuns fullmäktige. 4 Ledning, styrning och uppföljning Den gemensamma nämnden ska leda och samordna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Nämnden ska utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten samt ansvara för att de av respektive fullmäktige fastställda målen för verksamheten följs. Nämnden ska se till att respektive kommunstyrelse får rapporter om den ekonomiska ställningen och hur verksamheten utvecklas samt till respektive fullmäktige årligen lämna en redogörelse över föregående års verksamhet 3

117 5 Relation till utomstående Lönenämnden företräder de samverkande kommunerna och ingår avtal för deras räkning. 6 Yttranden och upplysningar Lönenämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av respektive samverkande kommun. Lönenämnden får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder i respektive samverkande kommun, när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. 7 Lönenämndens sammansättning Lönenämnden består av sex ledamöter och sex ersättare. Kommunfullmäktige i respektive samverkande kommun utser vardera två ledamöter och två ersättare bland dem som är valbara i den egna kommunen. Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs för mandatperioden. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa ska rotera mellan de två övriga kommunerna. Första mandatperioden omfattar kalenderåret Därefter är mandatperioden fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 8 Ordförande och vice ordförande Lönenämnden ska ha en ordförande och en vice ordförande. Posterna som ordförande och vice ordförande ska rotera mellan de samverkande kommunerna och följa mandatperioderna. 9 8 Ordförandes och vice ordförandes uppgifter Ordföranden ska leda, samordna och övervaka lönenämndens verksamhetsområde. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift Sammanträden Lönenämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas om minst två av ledamöterna begär det, dock minst en gång per år Administrativt stöd Värdkommunen står för administrativt stöd i form av sekreterare, som sköter kallelse, protokoll och uppgifter i övrigt i anslutning till detta Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige bestämda ordningen. 4

118 En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter Kallelse till möten Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll ska anslås på respektive samverkande kommuns officiella anslagstavla. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive samverkande kommuns kommunstyrelsekansli. 5

119 16 15 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet Delgivning Delgivning med lönenämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av lönenämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer Beredning av ärenden De ärenden som ska avgöras av lönenämnden ska beredas av förvaltningen i Munkedals kommun.... 6

120 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 12 KA 2014/33 Revidering av reglemente för gemensam Servicenämnd Sammanfattning Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att IT-nämndens reglemente 11 revideras enligt följande: "Av kommunallagen följder att värdkommunen ska utse en ordförande. Nämnden utser en 1:e och 2:e vice ordförande. Uppdragen som 1:e och 2:e vice ordförande ska rotera mellan de deltagande kommunerna och följer mandatperioderna Gruppen föreslår även att nämnden namnändras till IT-nämnden samt att nämnden ska bestå av politiker. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att den gemensamma servicenämnden namnändras till gemensam IT-nämnd, att godkänna föreslagna revideringar av reglementet för den gemensamma IT-nämnden, att föreslagna förändringar ska träda i kraft från och med , att dessa förändringar gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(28)

121 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (18) 10 NAMNBYTE SAMT REVIDERING AV REGLEMENTE FÖR GEMENSAM IT-NÄMND (F.D. GEMENSAM SERVICENÄMND) Dnr: LKS Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att den gemensamma servicenämnden namnändras till IT-nämnd samt att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att reglementet revideras så att 11 förändras enligt följande - "Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på 4 år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna." Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att den gemensamma servicenämnden namnändras till gemensam IT-nämnd. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna föreslagna revideringar av reglementet för den gemensamma IT-nämnden. Kommunfullmäktige beslutar att föreslagna förändringar ska träda i kraft fr.o.m Denna förändring gäller under förutsättning att både Sotenäs och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

122 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2014/ Sida 1(1) Revidering av reglemente för gemensam Servicenämnd Sammanfattning Frågan om ordförandeskapet för de gemensamma nämnderna har diskuterats i kommunalråd/oppositionsråd/kommunchefsgruppen. Gruppen föreslår att värdkommunen har ordförandeskapet och därför föreslås att IT-nämndens reglemente 11 revideras enligt följande: "Av kommunallagen följder att värdkommunen ska utse en ordförande. Nämnden utser en 1:e och 2:e vice ordförande. Uppdragen som 1:e och 2:e vice ordförande ska rotera mellan de deltagande kommunerna och följer mandatperioderna Gruppen föreslår även att nämnden namnändras till IT-nämnden samt att nämnden ska bestå av politiker. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Servicenämnden byter namn till IT-nämnden, samt att nämnden ska bestå av politiskt valda ledamöter, och därmed att samtliga nuvarande valda tjänstemän i Servicenämnden entledigas från sitt uppdrag i enlighet med KL 4 kap. 10a, punkt 2, att revidera reglementet för den gemensamma IT-nämnden, 11, "Av kommunallagen följder att värdkommunen ska utse en ordförande. Nämnden utser en 1:e och 2:e vice ordförande. Uppdragen som 1:e och 2:e vice ordförande ska rotera mellan de deltagande kommunerna och följer mandatperioderna. att dessa förändringar gäller under förutsättning att både Lysekils och Munkedals kommuner fattar motsvarande beslut. Skickas till Kommunfullmäktige Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

123 REGLEMENTE SOTENÄS, MUNKEDALS OCH LYSEKILS GEMENSAMMA IT-NÄMND GÄLLADE FRÅN OCH MED

124 Ändringhistorik Godkännande av dokument Av... Namn Datum Författad av: Anders Siljeholm Reviderad av: Ola Ingevaldson Reviderad av: Ola Ingevaldson Granskad av: Ändringshistorik Version# Datum Version Första utkastet Revidering Innehåll Ändringhistorik...2 Godkännande av dokument...2 Ändringshistorik Gemensam servicenämnd för kommunerna Lysekil och Munkedal Nämndens uppgift och ansvarsområde Ingående verksamheter Förändring av nämndens ansvarsområde Relation till huvudmännen Relation till utomstående Yttrande och upplysningar Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämndens sammansättning Sammanträden Ordförande och vice ordförande Ordförande och vice ordförandes uppgifter Sekreterare Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Ersättare för ordföranden Kallelse till möten Justering av protokoll Reservation Delgivning Undertecknande av handlingar...7 2

125 1 Gemensam IT nämnd för kommunerna Sotenäs, Munkedals och Lysekil Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner har kommit överens om att samverka genom en gemensam IT-nämnd. Lysekils kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Lysekils kommuns organisation. För att samordna kommunernas styrning och ledning av IT-verksamheten inrättas en ITstyrgrupp av kommuncheferna. Samverkan möjliggörs genom Lag om ändring i kommunallagen, SFS 1197:550 vilken trädde i kraft Därigenom markeras att den gemensamma nämnden skall ses som vilken kommunal nämnd som helst. Den gemensamma nämnden skall vid tillämpning av kommunallagen behandlas som övriga nämnder om inget annat sägs. Regel härom finns intaget i 3 kap. 3b kommunallagen. 2 Nämndens uppgift och ansvarsområde Nämndens uppgift är att erbjuda IT - drift och support till verksamheterna inom de i avtalet ingående kommunerna. Verksamheten skall bedrivas inom tilldelade ekonomiska resurser och bedrivas på ändamålsenligt och effektivt sätt. Nämnden skall följa de uppdrag, ramar och direktiv som de samverkande kommunerna beslutar. I enlighet med de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar som fullmäktige i respektive kommun anger ansvarar nämnden för att: a) utvärdera befintlig och framtida användning av IT b) styra de interna IT funktionerna för att säkerställa att stödet svarar mot verksamhetsbehovet c) övervaka ekonomi, regel - efterlevnad och utförande enligt fastställda planer d) följa utvecklingen inom nämndens ansvarsområden avseende effektivisering ur ett regionalt och nationellt perspektiv Nämnden skall årligen avge berättelse över sin verksamhet till kommunerna i enlighet med respektive kommuns rapporteringsplan. 3 Ingående verksamheter I Sotenäs, Munkedals och Lysekils gemensamma servicenämnd ingår IT-verksamhet enligt samverkansöverenskommelsen. 4 Förändring av nämndens ansvarsområde För att förändra den gemensamma nämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuners fullmäktige. 3

126 5 Relation till huvudmännen Den gemensamma nämnden tillsätts av Lysekils kommunfullmäktige och ingår i Lysekils kommuns nämndorganisation samt har sitt säte i Lysekil. Nämnden är en egen myndighet liksom övriga nämnder i Lysekils kommun. Nämnden är ingen egen juridisk person. Avtal träffas på alla ingående kommunernas vägnar. Nämnden ansvarar gentemot respektive kommun för den verksamhet och de uppgifter som denne lägger på nämnden. Nämnden har att tillämpa värdkommunens policys och regelverk. Nämnden beslutar om i kommunerna ingående IT drift och support samt i vilken form den ska bedrivas, t.ex. egenregi eller outsourcad. 6 Relation till utomstående Den gemensamma nämnden företräder de samverkande kommunerna och ingår avtal för deras räkning. Varje huvudman är gentemot sina kommuninvånare ansvarig för nämndens verksamhet. 7 Yttrande och upplysningar Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde avge de yttrande och lämna de upplysningar som kan begäras av respektive fullmäktige, kommunstyrelse eller kommunernas övriga nämnder. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden, revisorerna samt anställda i de samverkande kommunerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Ledamöter i fullmäktige i de samverkande kommunerna har rätt att interpellera och ställa frågor om den gemensamma nämndens handläggning av ärenden. Nämnden får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. 8 Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente och samverkansöverenskommelsen. Nämnden skall regelmässigt till respektive kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret i enlighet med respektive kommuns rapporteringsplan. 9 Nämndens sammansättning Nämnden skall bestå av 6 ledamöter och 6 ersättare (3 ersättare). Varje kommunfullmäktige utser två ledamöter och två (en) ersättare bland dem som är valbara i den egna kommunen. 4

127 Första mandatperioden sträcker sig till och med Härefter är mandatperioden fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 10 Sammanträden Nämnd sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde skall hållas om minst 1/3 av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs. Den gemensamma nämnden sammanträder på plats och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde skall dock ske minst 2 gånger per år. 11 Ordförande och vice ordförande Av kommunallagen följer att värdkommunen ska utse en ordförande. Nämnden utser en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Uppdragen som 1:e och 2:e vice ordförande ska rotera mellan de deltagande kommunerna och följer mandatperioderna. 12 Ordförande och vice ordförandes uppgifter Ordföranden skall leda, samordna och övervaka nämndens verksamhetsområde. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift. 13 Sekreterare Nämnden utser sekreterare. Sekreteraren skall föra protokoll sköta kallelser och utföra uppgifter i övrigt i anslutning till detta. 14 Ersättarnas tjänstgöring och inkallande NY, ersätter tidigare 14, 15 och 17 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av respektive kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 5

128 14 UTGÅR Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare deltaga i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall själv kalla sin ersättare. I första hand kallas ersättare in från samma kommun, som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 15 Ledamot och ersättares tjänstgöring UTGÅR En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 15(16) Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindra att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 17 Ersättares tjänstgöring UTGÅR Icke tjänstgörande ersättare har rätt att deltaga i överläggningarna vid sammanträden. 16 Beredning av ärenden Samtliga ärenden som nämnden behandlar skall beredas av de tre kommunerna genom IT-styrgrupp. 17(19) Kallelse till möten Ordförande svarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. 6

129 Kallelse skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 18 (20) Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. 19 (21) Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 20 (22) Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. 21 (23) Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 7

130 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 7 KA 2013/676 Motion om ungdomsbostäder Mikael Sternemar (FP), Kristina Holmdahl (FP) och Kenny Thärnström (FP) har lämnat en motion med förslag om att låta Sotenäsbostäder utreda möjligheter och kostnadsberäkna byggnation av ungdomsbostäder ovanpå befintliga hyresfastigheter. Genom att bygga ovanpå befintliga hyresfastigheter slipper man markkostnad och dessutom finns grundläggande infrastruktur på plats. Läget bör vara relativt centralt, gärna med gångavstånd till samhällscentrum och sportaktiviteter. Sotenäsbostäder har gjort en utredning som belyser aspekten av att fastigheten vid en ombyggnation enligt plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets byggregler (BBR) kommer att ställas under samma tillänglighetskrav som vid en nybyggnation, vilket kommer att få konsekvensen att en idag billig lägenhet riskerar att få en hyra i närheten av den för nybyggnation. Beslutsunderlag Sotenäsbostäders yttrande Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar för motionen och beslutar att avslå motionen med hänvisning till Sotenäsbostäders yttrande att det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra ett påbyggnadsprojekt för någon av deras fastigheter. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(28)

131 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2013/676 Sida 1(2) Motion om ungdomsbostäder Sammanfattning Mikael Sternemar (FP), Kristina Holmdahl (FP) och Kenny Thärnström (FP) har lämnat en motion med förslag om att låta Sotenäsbostäder utreda möjligheter och kostnadsberäkna byggnation av ungdomsbostäder ovanpå befintliga hyresfastigheter. Genom att bygga ovanpå befintliga hyresfastigheter slipper man markkostnad och dessutom finns grundläggande infrastruktur på plats. Läget bör vara relativt centralt, gärna med gångavstånd till samhällscentrum och sportaktiviteter. Sotenäsbostäder har gjort en utredning som belyser aspekten av att fastigheten vid en ombyggnation enligt plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets byggregler (BBR) kommer att ställas under samma tillänglighetskrav som vid en nybyggnation, vilket kommer att få konsekvensen att en idag billig lägenhet riskerar att få en hyra i närheten av den för nybyggnation. Beskrivning av ärendet Sotenäsbostäders utredning belyser aspekten med att fastigheten vid en ombyggnation enligt plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets byggregler (BBR) kommer att ställas under samma krav om tillänglighet som vid en nybyggnation. En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förutom att ett hisskrav uppstår för samtliga våningsplan kan det även få till följd att de befintliga lägenheterna i sig själv måste uppfylla tillgänglighetskraven vilket medför att stora ombyggnader och kostnader. I dagsläget bedömer Sotenäsbostäder att det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra ett påbyggnadsprojekt för någon av deras fastigheter. Sotenäsbostäder förslag för att lösa bristen på små och relativt sett, billigare lägenheter, är istället att tillåta nybyggnation i 5 eller fler våningar. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Vid en påbyggnad av fler våningsplan kommer kraven på tillgänglighet att ställas på redan befintliga våningsplan, vilket kommer att få till följd att en idag billig lägenhet riskerar att få en hyra i närheten av den för nybyggnation. Regelverk Plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets byggregler (BBR). En påbyggnad av nya våningsplan kommer att innebära aktuell detaljplan måste revideras. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

132 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2013/676 Sida 2(2) Medborgarperspektiv I kommunfullmäktiges programförklaring för mandatperioden står att kommunen ska möjliggöra boende för alla i kommunen och att man ska satsa på ungdomsbostäder. En påbyggnad av befintliga hyreshus skulle vara ett led i detta och gynna att ungdomar finner sitt eget boende. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med hänvisning till Sotenäsbostäders yttrande att det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra ett påbyggnadsprojekt för någon av deras fastigheter. Därmed är motionen besvarad. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

133

134

135

136

137 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 3 KA 2013/388 Medborgarförslag - Återställande av väderkvarn I ett medborgarförslag föreslår Sotenäsgillet att man ska återskapa en kulturprofil för Hunnebostrand och flytta väderkvarnen till dess rätta plats på Kvarnberget i Hunnebostrand. Tidigare har även Bjarne Josefsson inkommit med en skrivelse i samma ämne. Fram till sekelskiftet 1800/1900 fanns en väderkvarn på Kvarnberget. Den aktuella kvarnen är en Hättekvarn, även kallad kjortelkvarn, som nu står vid Gammelgården i Hunnebostrand. Utbildningsnämnden och tekniska avdelningen har inget att erinra mot en flytt av väderkvarnen, men ser ingen möjlighet att finansiera denna flytt. Vid en eventuell flytt krävs bygglov. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Mats Abrahamsson (M) och Ronald Hagbert (M) föreslår att kommunen uttalar sig positiv till förslaget och har inget att erinra mot en flytt av väderkvarnen, men ser ingen möjlighet att finansiera denna flytt. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) och Ronald Hagberts (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget, men beslutar att avslå medborgarförslaget. Kommunen är positiv till förslaget och har inget att erinra mot en flytt av väderkvarnen, men ser i ingen möjlighet att finansiera denna flytt. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(28)

138

139 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 104 Väderkvarnen i Hunnebostrand Kultur och fritidsansvarig informerar om väderkvarnen i Hunnebostrand. Hembygdsföreningen Sotenäs Gillet som förvaltar museibyggnader på Gamlegården i Hunnebostrand söker hjälp från Sotenäs Kommun med att flytta och underhålla föreningens sjöbod från 1600-talet och Väderkvarnen från Helgeröd. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigt tjänsteutlåtande Yrkande Nils-Olof Bengtson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens och Nils-Olof Bengtsons (M) förslag och finner att Utbildningsnämnden antar detta. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden tar del av informationen. Utbildningsnämnden tackar för den inkomna skrivelsen från Sotenäs Gillet och har inget att erinra mot en flyttning av sjöboden och väderkvarnen, men ser ingen möjlighet i nuläget för kommunen att finansiera denna flytt. Skickas till Hembygdsföreningen Sotenäs Gillet H:/UN/Protokoll/2013/ Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(18)

140

141

142 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 2 Dnr ON 2014/3 Avtal primärvård arbetsterapi och hjälpmedel 2014 Primärvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna trädde i kraft Sotenäs kommun har avtal gällande arbetsterapi och hjälpmedel, vilket innebär att Kommunrehab har arbetsterapi och hjälpmedel för alla kommuninvånare, inom primärvård och hemsjukvård. Från och med den 1 oktober 2009 ska lagen om valfrihetssystem (LOV) tillämpas inom VG Primärvård enligt regionfullmäktiges beslut och det skulle senare även gälla arbetsterapi och sjukgymnastik. Kommunerna har ej möjlighet att vara anbudsgivare och tidpunkten har skjutits fram vilket medfört att kommunerna har tillfrågats om de önskar förlänga avtalet. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslår att omsorgsförvaltningen förlänger avtalet primärvård arbetsterapi och hjälpmedel till Skickas till Kommunstyrelsen O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(4)

143 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Kommunrehab Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Avtal primärvård arbetsterapi och hjälpmedel 2014 Sammanfattning Västra Götalandsregionen har förslagit vid ett möte en förlängning av avtalet med Sotenäs kommun gällande primärvård arbetsterapi och hjälpmedel till Därefter kommer primärvård arbetsterapi ingå i vårdvalet för primärvård. Omsorgsförvaltningen föreslår att omsorgs- och socialutskottet föreslår till kommunstyrelsen att avtalet förlängs En förlängning medför att de medel som omsorgsförvaltningen erhåller, ger möjlighet att förbereda organisationen för kommunrehab till Ur ett medborgarperspektiv innebär en förlängning ingen förändring avseende arbetsterapi och hjälpmedel. Bakgrund Primärvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna trädde i kraft Sotenäs kommun har avtal gällande arbetsterapi och hjälpmedel, vilket innebär att Kommunrehab har arbetsterapi och hjälpmedel för alla kommuninvånare, inom primärvård och hemsjukvård. Från och med den 1 oktober 2009 ska lagen om valfrihetssystem (LOV) tillämpas inom VG Primärvård enligt regionfullmäktiges beslut och det skulle senare även gälla arbetsterapi och sjukgymnastik. Kommunerna har ej möjlighet att vara anbudsgivare och tidpunkten har skjutits fram vilket medfört att kommunerna har tillfrågats om de önskar förlänga avtalet. Omsorgsförvaltningen har inte sett någon motstridighet i att förlänga avtalet. Beskrivning av ärendet Omsorgsförvaltningen har under ett möte fått erbjudande om att förlänga avtalet primärvård arbetsterapi och hjälpmedel till Koppling till vision, programförklaring och mål Omsorgs- och socialutskottets insatser ska präglas av kontinuitet och kompetens både vad avser innehåll och personal. Den enskilde ska erbjudas god service och tillgänglighet. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Den totala ersättningen 2013 kan maximalt uppgå till SEK inklusive hjälpmedelskostnader. Ersättningen för hjälpmedel beräknas utifrån en årskostnad på SEK för år Gällande hyrhjälpmedel kommer en avräkning för faktiska kostnader ske kontinuerligt under Tidigare har vi fakturerat regionen 75 % av mellanskillnaden mellan totalkostnaden och ersättningsnivån (ca SEK 2012). Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

144 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Kommunrehab Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Regelverk Regleras av primärvårdsavtalet. Organisation och personal Förlänger vi avtalet under 2014 blir det ingen förändring i organisation och personalstab under Vi har möjlighet att planera för hur organisationen för Kommunrehab ska se ut Medborgarperspektiv För medborgaren innebär en förlängning av avtalet ingen förändring avseende arbetsterapi och hjälpmedel i Sotenäs kommun. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgs- och socialutskottet beslutar att till kommunstyrelsen föreslå att omsorgsförvaltningen förlänger avtalet primärvård arbetsterapi och hjälpmedel till Skickas till Kommunstyrelsen Bilaga Tillägg till avtal avseende arbetsterapiinsatser och hjälpmedelshantering i Sotenäs kommun. Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli. Datum Birgitta Cederberg Enhetschef Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

145 Sida 1 (1) Datum HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: Tillägg till avtal avseende arbetsterapiinsatser och hjälpmedelshantering i Sotenäs kommun I avtalet avseende arbetsterapiinsatser och hjälpmedelshantering för 2012 står att avtalet förlängs med 1 år såvida parterna inte säger upp det senast 6 månader innan avtalstidens utgång. Parterna är överens om att förlänga avtalet för perioden Ersättningsnivån för 2013 har justerats utifrån regionens planeringsdirektiv. Den totala ersättningen för uppdraget kan maximalt uppgå till SEK, inklusive hjälpmedelkostnader. I ersättningen ingår kostnadsansvar för förskrivna hjälpmedel. Ersättningen för hjälpmedel beräknas utifrån en årskostnad på SEK. Om den faktiska årskostnaden för hjälpmedel överstiger den beräknade årskostnaden tillskjuter nämnden 75 % av det överskjutande beloppet. Om den faktiska årskostnaden för hjälpmedel understiger den beräknade årskostnaden delar nämnden och kommunen på det understigande beloppet i lika delar. Avstämning och eventuell kostnadsreglering sker i februari Vårdval Vid beslut om eventuellt vårdval för rehabilitering ska Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli informera kontaktpersonerna i kommunerna om detta. Kommunerna ska få information om förändringar i avtal minst sex månader innan förändringarna träder i kraft. Uddevalla Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Per-Arne Brink Ordförande Sotenäs Kommun Ordförande Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Förvaltningschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA: E-POST:

146 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 3 Dnr ON 2013/154 Svar på medborgarförslag att Sotenäs kommun inför kvalitetsregistret Senior Alert Medborgarförslag om införande av Senior Alert har inkommit till Kommunfullmäktige som lämnat förslaget till Kommunstyrelsen för beredning Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister där riskbedömning för fall, trycksår och undernäring registreras i förebyggande syfte. Det innebär att systematiskt riskbedöma, vidta åtgärder och följa upp resultatet av vidtagna åtgärder. Patientens perspektiv kommer i fokus och patientsäkerheten förbättras. Samtidigt får vårdpersonalen mätningar av arbetsprestationerna över tid. Senior Alert stärker vardagens ständiga lärande och gör det möjligt att åstadkomma ständiga förbättringar i vårdprocessen. I Sotenäs vård och omsorg infördes Senior Alert Registret har sedan dess utökats med riskbedömning av munhälsan då man vet att dålig munhälsa kan ge smärta, försämrad smak och som en följd undernäring. Sedan 2011 har informationstillfällen genomförts för personal i hemtjänst, sjuksköterskor och enhetschefer. Under hösten 2013 utbildas två team, i Fyrbodals regi, som ska ansvara för Senior Alert. I utbildningen deltar omvårdnadspersonal, legitimerad personal och enhetschefer. Beslutsunderlag MAS:ens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Som svar på medborgarförslag om införande av Kvalitetsregistret Senior Alert meddelar Kommunfullmäktige förslagsställaren att Senior Alert infördes i Sotenäs kommun Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts beslut Omsorgsförvaltningen får i uppdrag att redovisa arbetet med Senior Alert till omsorgs- och socialutskottets sammanträde Skickas till Kommunfullmäktige O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(4)

147 Omsorgsförvaltning Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Britt-Marie Knutsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA2013/731 Sida 1(1) Svar på Medborgarförslag att Sotenäs kommun inför kvalitetsregistret Senior alert Bakgrund Medborgarförslag om införande av Senior Alert har inkommit till Kommunfullmäktige som lämnat förslaget till Kommunstyrelsen för beredning Beskrivning av ärendet Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister där riskbedömning för fall, trycksår och undernäring registreras i förebyggande syfte. Det innebär att systematiskt riskbedöma, vidta åtgärder och följa upp resultatet av vidtagna åtgärder. Patientens perspektiv kommer i fokus och patientsäkerheten förbättras. Samtidigt får vårdpersonalen mätningar av arbetsprestationerna över tid. Senior Alert stärker vardagens ständiga lärande och gör det möjligt att åstadkomma ständiga förbättringar i vårdprocessen. I Sotenäs vård och omsorg infördes Senior Alert Registret har sedan dess utökats med riskbedömning av munhälsan då man vet att dålig munhälsa kan ge smärta, försämrad smak och som en följd undernäring. Sedan 2011 har informationstillfällen genomförts för personal i hemtjänst, sjuksköterskor och enhetschefer. Under hösten 2013 utbildas två team, i Fyrbodals regi, som ska ansvara för Senior Alert. I utbildningen deltar omvårdnadspersonal, legitimerad personal och enhetschefer. Förvaltningens förslag till beslut Som svar på medborgarförslag om införande av Kvalitetsregistret Senior Alert meddelar Kommunfullmäktige förslagsställaren att Senior Alert infördes i Sotenäs kommun Skickas till Omsorgs- och Socialutskottet. Datum Britt-Marie Knutsson MAS Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

148

149 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 20 KA 2012/567 Ändring av delegationsordningen Ekonomiavdelningen har vid genomgång av delegationsordningen kommit fram till ändringsförslag och uppdaterat under punkt 2 som berör ekonomiärenden samt punkt 3 som berör upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster. Under punkt 4.1 föreslås en förändring i kommentaren. Förändringarna som föreslås framgår av bifogat underlag. Beslutsunderlag Tf ekonomichefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ändra delegationsordningen enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(28)

150 Kommunstyrelsens förvaltning Tf Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Ändring av delegationsordningen Beskrivning av ärendet Ekonomiavdelningen har vid genomgång av delegationsordningen kommit fram till ändringsförslag och uppdaterat under punkt 2 som berör ekonomiärenden samt punkt 3 som berör upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster. Under punkt 4.1 föreslås en förändring i kommentaren. Förändringarna som föreslås framgår av bifogat underlag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ändra delegationsordningen enligt förslaget Skickas till Ekonomiavdelningen Kansliavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Tf Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

151 AML och AFL inkl. beslut om avgångsvederlag - Kommunchef - Förvaltningschef - Övriga KS ordf KC Överordn.chef Datum: Övrigt Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar Förbud mot bisyssla - Kommunchef - Förvaltningschef - Övriga Besluta om stridsåtgärd PU KS ordf KC Överordn.chef Samråd med pers.chef, pers.sekr, förh.sekr. 2 Ekonomiärenden 2.1 Ekonomi Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar Utse beslutsattestanter och ersättare inom kommunstyrelsens allmänna och tekniska områden verksamhetsområde, driftansvar KC Utsedda attestanter ska förtecknas i attestantförteckning - omsorgen OC Rätt att fatta beslut avseende intern kontroll av Ek.chef Verkställighet ekonomiska transaktioner i kommunen Igångsättning av investeringsprojekt - upp till 500 kkr kkr och 2 mkr - över 2 mkr Utse projektledare och budgetansvarig för investeringsprojekt - teknisk verksamhet - omsorg - övrigt Projektledare Ek.chef KSAU Tekn. chef OC KC Verkställighet Verkställighet Budgetansvar investeringsprojekt efter igång- Projektledare Verkställighet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

152 sättning Omfördelning av medel mellan investeringsprojekt - upp till 200 kkr kkr 500 kkr Beviljande av betalningsanstånd, högst 3 mån och amorteringsplan, högst 24 mån för fordringar som hänförts till sk central kreditering Beslut om avskrivning av fordran, ackord, förlikning eller annan nedskrivning av fordran upp till 2 basbelopp Beslut om avskrivning av fordran, ackord, förlikning eller annan nedskrivning av fordran 2-10 basbelopp Upptagande samt förlängning, konvertering, omplacering och liknande av lån inom beslutade låneramar Upptagande av utlandslån och annan finansiering liksom handel med terminer, optioner och swapar Placering av likvida medel, inklusive donations- KC KSAU Datum: Detta får inte innebära att enskilt projekt utgår från budgeten Ek.chef Ek.ass Avser samtliga förvaltningar Verkställighet Ek.chef Verkställighet KSAU Ek.chef KSAU Ek.chef Verkställighet medel och förvaltade medel Amortering av långfristiga lån Ek.chef Ekonomiska anvisningar Ek.chef Omföring av interna transaktioner Ek.chef Verkställighet Omdisponering av medel inom respektive ansvar och verksamheter inom tilldelad ram Bevakning av kommunens rätt med befogenhet att träffa ekonomisk uppgörelse med entreprenörer, konsulter och dyl i ärenden av mindre ekonomisk vidd och ej av principiell betydelse Budgetansvarig Verkställighet Verk.ansv. Verkställighet Skadereglering mot tredje man vid entreprenader Projektledare Verkställighet inom ett totalbelopp om max 0,5 basbelopp Upprättande av avbetalningsplan med konsument Verkställighet Borttaget: Borttaget: Årlig internhyra <nr>upp till 100 kkr över 100 kkr Borttaget: Ek.chef KSAU Borttaget: Borttaget: Avskrivning av fordran, max kr per... [1] Borttaget: KC Borttaget: Ek.chef Borttaget: Verkställighet Borttaget: 9 Borttaget: 10 Borttaget: 11 Borttaget: 2 Borttaget: 3 Borttaget: 4 Borttaget: 5 Borttaget: 6 Borttaget: 7 Borttaget: Borttaget: Omdisponering... av [2] Borttaget: Kommunstyrelsen Borttaget: 9 Borttaget: 20 Borttaget: 21 Borttaget: 1 Borttaget: 22 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

153 - VA VA/anläggningschef Föra kommunens talan i folkbokföringsärenden Ek.chef 2.2 Bidrag och utdelningar Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar KSAU OSU KSAU GVAchef Verkställighet Bidrag till föreningar - teknisk verksamhet - omsorg - övrigt Bidrag till underhåll av enskild väg enligt fastställda regler Bidrag till skogsröjning Anläggn.chef Verkställighet Utdelning av kommunala stipendier KS ordf Utdelning ur donationsfond KS ordf Medfinansiering av projekt inom tilldelad ram - upp till kr omsorg - över kr omsorg - upp till kr - över kr OU ordf OU KS ordf KSAU Datum: Borttaget: G Borttaget: - Borttaget: 23 Borttaget: Ansökan om Borttaget: sbidrag Borttaget: KSAU 3 Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar 3.1 Direktiv av principiell natur inför upprättande av förfrågningsunderlag KSAU 3.2 Upprättande av förfrågningsunderlag Verk.ansv Samråd med upphandlare Verkställighet 3.3 Anbudsöppning Verk.ansv eller upphandlare i förening med annan personal Tillsammans med biträde Verkställighet Borttaget: 3.3 Borttaget: Fastställande av förfrågningsunderlag Borttaget: Verk.ansv Borttaget: Verkställighet Borttaget: 4 Borttaget:, Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

154 Datum: Fatta beslut om inköp och sluta ramavtal avseende Ek.chef som även har Upphandlare som även har Beslut anmäls till kommunens förbrukning efter upphandling, inkl. möjlighet att vidaredelegera möjlighet att vidaredelegera kommunstyrelsen eller vid att sluta avtal med inköpscentral om att sköta beslutanderätten till anställd beslutanderätten till anställd vidaredelegation till ek.chef i upphandlingen vid inköpscentral vid inköpscentral Sotenäs kommun 3.5 Fatta beslut om inköp utan ramavtal, sluta Ek.chef som även har Upphandlare som även har Beslut anmäls till köpeavtal, inkl. sluta avtal med inköpscentral om möjlighet att vidaredelegera möjlighet att vidaredelegera kommunstyrelsen eller vid att sköta upphandlingen beslutanderätten till anställd beslutanderätten till anställd vidaredelegation till ek.chef i vid inköpscentral vid inköpscentral Sotenäs kommun 3.6 Kassering av inventarier och material Verk.ansv Verkställighet 3.7 Försäljning av inventarier och material KC Verkställighet 3.8 Försäljning av fordon Fordonsansvarig Verkställighet Borttaget: [3] 3.9 Uppsägning av avtal Samma funktion som beslutat avtalet 3.10 Medverkan i samordnad upphandling med annan myndighet/enhet teknisk verksamhet - omsorg 3.11 Beslut om tilldelning och tecknande av ram- och rabattavtal i samordnad upphandling teknisk verksamhet - omsorg 3.12 Medverkan i samordnad upphandling med annan myndighet/enhet övrig verksamhet 3.13 Beslut om tilldelning och tecknande av ram- och rabattavtal i samordnad upphandling övrig verksamhet 3.14 Medverkan i samordnad upphandling med annan myndighet/enhet samt beslut om tilldelning och tecknande av ram- och rabattavtal omfattande flera enheter/förvaltningar 3.15 Inköp av varor och tjänster inom drift- och investeringsbudget under beloppsgränsen för Tekn. chef OC Enh.chef, ek.chef Enh.chef, ek.chef Verkställighet Tekn. chef OC Ek.chef Upphandlare Verkställighet Ek.chef Upphandlare Ek.chef Upphandlare Verk.ansv Enligt attestantförteckning Verkställighet Borttaget: 3.9 Borttaget: Tecknande av avtal principiell natur Borttaget: KC, KS ordf Borttaget: I förening med annan enligt särskild förteckning Borttaget: 10 Borttaget: tecknat Borttaget: 1 Borttaget: 2 Borttaget: 3 Borttaget: 4 Borttaget: 5 Borttaget: 6 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

155 Datum: direktupphandling 3.16 Inköp av varor och tjänster inom drift- och Enh.chef Ek.chef Verkställighet investeringsbudget över beloppsgränsen för direktupphandling 3.17 Yttranden i upphandlingsärenden Ek. chef Verkställighet 3.18 Fatta beslut enligt lagen om offentlig upphandling Verk.ansv, upphandlare Ekonomichef 3.19 Teckna försäkringar Ek.chef Verkställighet Borttaget: 7 Borttaget: 8 4 Juridik, avtal, yttranden och diarium Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar 4.1 Utse ombud att föra kommunens talan inför domstol, andra myndigheter och förrättningar, inklusive utfärdande av fullmakt KC, KS ordf Ek.chef Ombud ska ha skriftlig fullmakt - omsorgsärenden OC, OU ordf - myndighetsutövning omsorg MU, M ordf Borttaget: Delegat 4.2 Utse ombud att företräda kommunen vid föreningsstämmor och dyl 4.3 Yttrande till myndigheter och dyl. av smärre betydelse 4.4 Yttrande till myndigheter och dyl ej principiell natur 4.5 Yttranden av principiell natur eller av större vikt när kommunstyrelsens behandling inte kan inväntas - Omsorg - Myndighetsutövning omsorg 4.6 Yttranden av politisk men ej principiell natur - omsorg 4.7 Yttranden i brådskande fall - omsorg - omsorg myndighetsutövning 4.8 Avstå från att avge yttrande över betänkanden och utredningar KS ordf Handl. Enh.chef Verkställighet Enh.chef KC, OC KSAU KS ordf OU MU OU ordf MU ordf KSAU OU KS ordf KC OU ordf OC MU ordf OC KC KS ordf Verkställighet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

156 De kommunalrättsliga möjligheterna för en kommun att överlåta åt annan att fatta beslut eller att vidta andra åtgärder i ett ärende är begränsade. Idag kan kommunen låta andra kommuner eller inköpscentraler med hjälp av fullmakt genomföra upphandlingar åt Sotenäs kommun. Fullmakt för beslutsfattande, dvs. extern delegation, är dock inte möjligt. Genom ändringar i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter införs nu möjligheten för nämnder i kommuner som anlitar en inköpscentral som ombud i en upphandling att kunna delegera beslutanderätten i ärendet till anställda i inköpscentralen. Bestämmelsen inkluderar även de fall då en kommun genomför en upphandling för flera andra kommuner. Regeringen har beslutat att överlämnandet av beslutsrätten skall ske genom extern delegation. Delegation kan endast ges till anställd i inköpscentralen, inte till person som arbetar som konsult för inköpscentralen. Beslut som fattas med stöd av delegation har formellt fattats av den nämnd som delegerat. Om en kommun delegerat beslutanderätten till en anställd i en inköpscentral är det ändå kommunen som står som motpart för det fall tvist skulle uppstå om upphandlingen. En nämnd som delegerar beslutanderätten till en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde får överlåta åt förvaltningschefen att vidaredelegera beslutanderätten. Beslut om att delegera till anställda i inköpscentraler ska kunna fattas, inte bara av förvaltningschefer, utan också av andra anställda, liksom av utskott, ledamöter eller ersättare. En förutsättning för ett sådant beslut av en anställd i kommunen bör vara att nämnden först uppdragit åt denne att besluta om aktuell delegation på nämndens vägnar. Skillnaden mot idag är att de nya reglerna innebär att fler kategorier (utskott, förtroendevald, anställd) kan delegera beslutanderätten i en upphandling till anställd i en inköpscentral. Intern vidaredelegering kan fortfarande endast förvaltningschefen göra. För att kunna utnyttja dessa nya möjligheter behöver justeringar göras i delegationsordningen. Befintlig delegationsordning bör därför kompletteras med en möjlighet för delegaten att vidaredelegera beslutsrätten till anställd i, av nämnd anlitad, inköpscentral. (Anmälan skall även i dessa fall göras till den som har lämnat uppdraget, precis som vid övrig delegation för att den interna kontrollen i nämndens verksamhet skall kunna veta vilka beslut som fattats och av vem.) Med anledning av ovanstående har förvaltningen tagit fram förändring av kommunstyrelsens delegationsordning. Ekonomichefens tjänsteutlåtande

157 Kommunstyrelsen beslutar att följande formuleringar arbetas in i den nu gällande delegationsordningen under avsnitt 3 Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster : Fatta beslut om inköp och sluta ramavtal avseende kommunens förbrukning efter upphandling, inklusive att sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen Ekonomichefen som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Upphandlare som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Beslut anmäls till kommunstyrelsen eller vid vidaredelegation till ekonomichefen i Sotenäs kommun Fatta beslut om inköp utan ramavtal, sluta köpeavtal, inklusive sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen Ekonomichefen som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Upphandlare som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Beslut anmäls till kommunstyrelsen eller vid vidaredelegation till ekonomichefen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen

158 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 13/xxx Förslag till förändring av kommunstyrelsens delegationsordning avseende extern delegation av kommunala upphandlingsbeslut Beskrivning av ärendet De kommunalrättsliga möjligheterna för en kommun att överlåta åt annan att fatta beslut eller att vidta andra åtgärder i ett ärende är begränsade. Idag kan kommunen låta andra kommuner eller inköpscentraler med hjälp av fullmakt genomföra upphandlingar åt Sotenäs kommun. Fullmakt för beslutsfattande, dvs. extern delegation, är dock inte möjligt. Genom ändringar i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter införs nu möjligheten för nämnder i kommuner som anlitar en inköpscentral som ombud i en upphandling att kunna delegera beslutanderätten i ärendet till anställda i inköpscentralen. Bestämmelsen inkluderar även de fall då en kommun genomför en upphandling för flera andra kommuner. Regeringen har beslutat att överlämnandet av beslutsrätten skall ske genom extern delegation. Delegation kan endast ges till anställd i inköpscentralen, inte till person som arbetar som konsult för inköpscentralen. Beslut som fattas med stöd av delegation har formellt fattats av den nämnd som delegerat. Om en kommun delegerat beslutanderätten till en anställd i en inköpscentral är det ändå kommunen som står som motpart för det fall tvist skulle uppstå om upphandlingen. En nämnd som delegerar beslutanderätten till en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde får överlåta åt förvaltningschefen att vidaredelegera beslutanderätten. Beslut om att delegera till anställda i inköpscentraler ska kunna fattas, inte bara av förvaltningschefer, utan också av andra anställda, liksom av utskott, ledamöter eller ersättare. En förutsättning för ett sådant beslut av en anställd i kommunen bör vara att nämnden först uppdragit åt denne att besluta om aktuell delegation på nämndens vägnar. Skillnaden mot idag är att de nya reglerna innebär att fler kategorier (utskott, förtroendevald, anställd) kan delegera beslutanderätten i en upphandling till anställd i en inköpscentral. Intern vidaredelegering kan fortfarande endast förvaltningschefen göra. För att kunna utnyttja dessa nya möjligheter behöver justeringar göras i delegationsordningen. Befintlig delegationsordning bör därför kompletteras med en möjlighet för delegaten att vidaredelegera beslutsrätten till anställd i, av nämnd anlitad, inköpscentral. (Anmälan skall även i dessa fall göras till den som har lämnat uppdraget, precis som vid övrig delegation för att den interna kontrollen i nämndens verksamhet skall kunna veta vilka beslut som fattats och av vem.) Med anledning av ovanstående har förvaltningen tagit fram förändring av kommunstyrelsens delegationsordning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

159 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 13/xxx Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att följande formuleringar arbetas in i den nu gällande delegationsordningen under avsnitt 3 Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster : Ärendetyp Delegat Ersättare Kommentar Fatta beslut om inköp och sluta ramavtal avseende kommunens förbrukning efter upphandling, inklusive att sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen Ekonomichefen som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Upphandlare som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Beslut anmäls till kommunstyrelsen eller vid vidaredelegation till ekonomichefen i Sotenäs kommun Fatta beslut om inköp utan ramavtal, sluta köpeavtal, inklusive sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen Ekonomichefen som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Upphandlare som även har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätten till anställd vid inköpscentral Beslut anmäls till kommunstyrelsen eller vid vidaredelegation till ekonomichefen i Sotenäs kommun Mats Ove Svensson Bertil Andersson Kommunchef Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

160 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 4 KA 2014/12 Ansökan om planbesked för detaljplan för fastigheten Gravarne 5:5 (Tjuvsund) Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få ändra gällande detaljplan för Gravarne 5:5 och omgivande fastigheter på Tjuvsund i syfte att öka byggrätterna och därmed möjliggöra större tillbyggnader till befintliga bostadshus än vad gällande detaljplan gör. Gällande plan utgörs av stadsplan för Gravarne och Bäckevik municipalsamhällen från Det finns generellt ett behov av att ta fram nya detaljplaner som ersättning för stadsplanerna i kommunens samhällen. Sådana planprocesser är dock både ekonomiskt, tids- och resursmässigt krävande, vilket innebär att en prioritering mellan olika områden med äldre stadsplaner behöver göras. Det är inte lämpligt att genomföra ett stort antal sådana planprocesser parallellt. Generellt har kommunen hittills prioriterat områden med särskilt höga kulturhistoriska värden i de äldsta delarna av samhällena. Detta i syfte med att de nya detaljplanerna både ska reglera bebyggelsen på ett modernt sätt som är förenligt med gällande lagstiftning och skydda de kulturhistoriska värdena inom aktuella områden. För närvarande pågår detaljplanearbete i de gamla delarna av Hunnebostrand och de gamla delarna av Smögen. Området på Tjuvsund bedöms inte vara så prioriterat att en detaljplaneprocess är aktuell i nuläget. En generell utökning av byggnadsarean eller byggnadshöjden inom planområdet bedöms heller inte vara lämplig med hänsyn till de begränsade tomtstorlekarna inom området. Förslag till värdering ger ansökan 2 värderingspoäng, och den föreslås därmed ges ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att uppdateringen av andra äldre detaljplaner har högre prioritet. Beslutsunderlag Landskapsarkitektens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ansökan 2 värderingspoäng och lämna ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att samhällsnyttan av önskad ändring av gällande plan enligt ansökan bedöms vara begränsad och att en prövning i detaljplan inom aktuellt område inte bedöms vara prioriterad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(28)

161 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/900 Sida 1(5) Ansökan om planbesked för detaljplan för fastigheten Gravarne 5:5 (Tjuvsund) Sammanfattning Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få ändra gällande detaljplan för Gravarne 5:5 och omgivande fastigheter på Tjuvsund i syfte att öka byggrätterna och därmed möjliggöra större tillbyggnader till befintliga bostadshus än vad gällande detaljplan gör. Gällande plan utgörs av stadsplan för Gravarne och Bäckevik municipalsamhällen från Det finns generellt ett behov av att ta fram nya detaljplaner som ersättning för stadsplanerna i kommunens samhällen. Sådana planprocesser är dock både ekonomiskt, tids- och resursmässigt krävande, vilket innebär att en prioritering mellan olika områden med äldre stadsplaner behöver göras. Det är inte lämpligt att genomföra ett stort antal sådana planprocesser parallellt. Generellt har kommunen hittills prioriterat områden med särskilt höga kulturhistoriska värden i de äldsta delarna av samhällena. Detta i syfte med att de nya detaljplanerna både ska reglera bebyggelsen på ett modernt sätt som är förenligt med gällande lagstiftning och skydda de kulturhistoriska värdena inom aktuella områden. För närvarande pågår detaljplanearbete i de gamla delarna av Hunnebostrand och de gamla delarna av Smögen. Området på Tjuvsund bedöms inte vara så prioriterat att en detaljplaneprocess är aktuell i nuläget. En generell utökning av byggnadsarean eller byggnadshöjden inom planområdet bedöms heller inte vara lämplig med hänsyn till de begränsade tomtstorlekarna inom området.. Förslag till värdering ger ansökan 2 värderingspoäng, och den föreslås därmed ges ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att uppdateringen av andra äldre detaljplaner har högre prioritet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Sökanden, ägaren till fastigheten Gravarne 5:5, har tidigare sökt bygglov för en tillbyggnad till befintligt bostadshus. Miljö- & byggnämnden avslog ärendet , med hänsvisning till att den sökta åtgärden inte är förenlig med gällande plan och att avvikelserna från planen inte kunde bedömas som små utifrån plan- och bygglagen, PBL (2010:900). I området kring den aktuella fastigheten har, enligt sökanden, flera tillbyggnader uppförts som innebär avvikelser från gällande plan. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

162 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/900 Sida 2(5) Sökanden vill att en ändring av gällande detaljplan prövas för att dels att ge förutsättningar för den önskade tillbyggnaden inom fastigheten Gravarne 5:5 och dels för att göra de tillbyggnader i området som i gällande plan utgör avvikelser till planenliga. För fastigheten Gravarne 5:5 innebär den önskade åtgärden en avvikelse från gällande detaljplan avseende byggande på prickad mark, avstånd till tomtgräns, överskridande av tillåten byggnadsarea samt överskridande av byggnadshöjd (och antal tillåtna våningar). Gällande planer Det aktuella området omfattas av en stadsplan för Gravarne och Bäckevik municipalsamhällen. Stadsplanen fastställdes 1935 och omfattar område enligt kartan nedan. Utbredningsområde för gällande plan Koppling till vision, programförklaring och mål Värdering Miljö- och byggkontoret har bedömt ansökan utifrån den värderingsmodell som godkändes av Kommunstyrelsen Värderingsmodellen grundar sig bl a på översiktsplanen som i sin tur beaktar den kommunala visionen och övergripande kommunala mål. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

163 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/900 Sida 3(5) Ärendet föreslås ges 2 poäng på en skala från 0-55 poäng där 15 poäng är lägsta nivå för möjligheten att ge ett positivt planbesked. Aktuell fastighet Stöd i ÖP 0 poäng Området ingår i kommunens översiktsplan, ÖP2010 i tätortsområdet Kungshamn/Smögen/Hasselösund/Väjern/Hovenäset. Det innebär att en förtätning med nya byggnader (bostäder/verksamheter) generellt bedöms som lämpliga att pröva. Inga specifika riktlinjer ges för det aktuella området. Tjuvsund är ett befintligt bostadsområde där bebyggelsestrukturen är tät. Förtätningsmöjligheter inom befintlig bebyggelsestruktur saknas. En ändring utifrån aktuell ansökan ger inga nya byggrätter utan syftar endast till att utöka byggrätten för befintliga bostadshus. En sådan ändring bedöms inte ha något särskilt stöd i ÖP2010. Resurseffektivt nyttjande av mark 0 poäng Tjuvsund är ett utbyggt bostadsområde med en redan idag tät bebyggelsestruktur. Det finns från kommunens sida inga önskemål om att öka andelen bebyggd yta jämfört med vad som tillåts i gällande plan. Tomterna är relativt små och de obebyggda ytor som finns mellan byggnaderna är en väsentlig del av boendekvalitén. Behov av säkerställande 1 poäng Det finns idag, enligt sökanden, ett antal bygglov som lämnats för tillbyggnader med avvikelser från gällande detaljplan. Miljö- och byggförvaltningen anser inte att behovet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

164 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/900 Sida 4(5) av att säkerställa dessa tillbyggnader eller för att generellt tillåta större byggrätter är så stort att en ändring av gällande plan bör prövas. Lämplighet av åtgärder bedöms kunna prövas i varje enskilt fall utifrån gällande detaljplan. Värde för infrastruktur 0 poäng En utökning av byggrätterna på Tjuvsund bedöms inte påverka infrastrukturen. Nytta för invånare 1 poäng En ändring av planen utifrån inkommen ansökan innebär ökade förutsättningar för tillbyggnader på befintliga bostadshus och ett juridiskt säkerställande av redan genomförda tillbyggnader för de fastighetsägare vars fastigheter omfattas av planändringen. För övriga kommuninvånare bedöms en ändring av gällande plan inte innebära någon nytta. Sysselsättningsbefrämjande 0 poäng En ändring av gällande plan för aktuellt område har ingen sysselsättningspåverkan. Socialt samhällsbehov 0 poäng En ändring av gällande plan för aktuellt område påverkar inte det sociala samhällsbehovet. Behov av nya bostäder/byggnader (0 poäng) En ändring av gällande plan för aktuellt område innebär inga nya byggrätter. Strategisk betydelse (0 poäng) En ändring av gällande plan för aktuellt område bedöms inte vara av strategisk betydelse. Totalt: 2 poäng Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi För planbesked tas en avgift ut. Denna avgift betalas av sökanden och varierar beroende på planens komplexitet. Även vid negativt planbesked tas en avgift ut. Regelverk Planbesked lämnas i enlighet med plan- och bygglagen 5 kap Medborgarperspektiv Se ovanstående värdering. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

165 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/900 Sida 5(5) Slutsats Samhällsnyttan av önskad ändring av gällande plan enligt ansökan bedöms vara begränsad Det finns generellt ett behov av att göra nya detaljplaner som ersätter äldre stadsplaner i syfte att öka rättsäkerheten och bättre anpassa planerna till dagens lagstiftning. Detta område bedöms dock inte vara prioriterat. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge ansökan 2 värderingspoäng och lämna ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att samhällsnyttan av önskad ändring av gällande plan enligt ansökan bedöms vara begränsad och att en prövning i detaljplan inom aktuellt område inte bedöms vara prioriterad. Skickas till Sökanden Byggnadsnämnden Miljö- & byggförvaltningen, planenheten Mats Ove Svensson kommunchef Bo Hallgren chef miljö- & byggförvaltningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

166 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 5 KA 2014/13 Ansökan om planbesked för detaljplan för fastigheten Långevik 1:12 (norr om Väjern) Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få upprätta detaljplan för ett större markområde inom fastigheten Långevik 1:12 norr om Väjerns samhälle. Ansökan innehåller önskemål om att pröva en utbyggnad av bostäder, verksamheter/arbetsplatser samt camping. Området omfattas idag inte av någon detaljplan. I kommunens översiktsplan, ÖP2010 ryms det aktuella området inom två utredningsområden med inriktning mot bostäder, kontor, verksamheter med koppling till besöksnäringen (U15 Myrarna) samt inriktning mot verksamheter i form av lager, småindustri och hantverk (U17 Långevik). ÖP2010 anger att bebyggelseutveckling som sammanlänkar Kungshamn och Väjern bör prioriteras. Förslag till värdering ger ansökan 10 värderingspoäng, och den föreslås därmed ges ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att andra markområden bör prioriteras för planläggning av bostäder och verksamheter och att det aktuella området bör utgöra en framtida utbyggnadsresurs. Kommunen arbetar i nuläget med att ta fram ett program till detaljplan för Väjerns centrum- och hamnområde. En studie av behov och framtida utvecklingsmöjligheter för Väjern i sin helhet bör studeras i samband med detta planarbete. En sådan översyn bör föregå planläggning av aktuellt område. Beslutsunderlag Landskapsarkitektens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ansökan 10 värderingspoäng och lämna ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att andra markområden bör prioriteras för planläggning av bostäder och verksamheter och att det aktuella området bör utgöra en framtida utbyggnadsresurs. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(28)

167 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 1(6) Ansökan om planbesked för detaljplan för fastigheten Långevik 1:12 (norr om Väjern) Sammanfattning Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få upprätta detaljplan för ett större markområde inom fastigheten Långevik 1:12 norr om Väjerns samhälle. Ansökan innehåller önskemål om att pröva en utbyggnad av bostäder, verksamheter/arbetsplatser samt camping. Området omfattas idag inte av någon detaljplan. I kommunens översiktsplan, ÖP2010 ryms det aktuella området inom två utredningsområden med inriktning mot bostäder, kontor, verksamheter med koppling till besöksnäringen (U15 Myrarna) samt inriktning mot verksamheter i form av lager, småindustri och hantverk (U17 Långevik). ÖP2010 anger att bebyggelseutveckling som sammanlänkar Kungshamn och Väjern bör prioriteras. Förslag till värdering ger ansökan 10 värderingspoäng, och den föreslås därmed ges ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att andra markområden bör prioriteras för planläggning av bostäder och verksamheter och att det aktuella området bör utgöra en framtida utbyggnadsresurs. Kommunen arbetar i nuläget med att ta fram ett program till detaljplan för Väjerns centrum- och hamnområde. En studie av behov och framtida utvecklingsmöjligheter för Väjern i sin helhet bör studeras i samband med detta planarbete. En sådan översyn bör föregå planläggning av aktuellt område. Beskrivning av ärendet Bakgrund Aktuell ansökan innehåller önskemål om att upprätta detaljplan för delar av fastigheten Långevik 1:12 m fl. En detaljplan ska enligt önskemålen i ansökan ge förutsättningar för bostäder, verksamheter/kontor mm och camping. Området ansluter till norra delen av Väjern. I dess södra del finns idag ett 10-tal bostadsfastigheter och i den norra delen finns idag ett mindre verksamhetsområde och en tidigare bergtäkt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

168 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 2(6) Ungefärlig avgränsning för det område som ansökan avser Gällande planer Det aktuella området omfattas inte av någon gällande detaljplan. I kommunens översiktsplan, ÖP2010 ryms området inom två utredningsområden, U15 Myrarna och U17 Långevik. För dessa områden ger ÖP2010 följande riktlinjer: U15 Myrarna Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

169 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 3(6) Framtida utredningsområde för bostäder och kontor. Utveckling av verksamheter med koppling till besöksnäringen är lämplig med hänsyn till närheten till havet och campinganläggningar mm. Utveckling av bostäder ska ta hänsyn till närliggande utvecklingsområde för verksamheter (U17 Långevik). Med hänsyn till områdets storlek och dess läge i utkanten av tätortsområdet bör inte hela området bebyggas. Utveckling av bebyggelse/anläggningar bör ske i mindre grupperingar kring dalgången och på bergssluttningarna. Bebyggelse på den låglänta jordbruksmarken och på bergstopparna ska undvikas. U17 Långevik Utveckling av verksamheter i form av lager, småindustri och hantverk utan störningspåverkan på omgivningen (i form av lukt och/eller buller). Nyetablering av verksamheter som alstrar transporter med farligt gods ska undvikas med hänsyn till att tillgång till området kräver transport genom vattenskyddsområde eller tätorter. Koppling till vision, programförklaring och mål Värdering Miljö- och byggkontoret har bedömt ansökan utifrån den värderingsmodell som godkändes av Kommunstyrelsen Värderingsmodellen grundar sig bl a på översiktsplanen som i sin tur beaktar den kommunala visionen och övergripande kommunala mål. Ärendet föreslås ges 10 poäng på en skala från 0-55 poäng där 15 poäng är lägsta nivå för möjligheten att ge ett positivt planbesked. Stöd i ÖP 1 poäng Området pekas i ÖP 2010 ut som utvecklingsområden i enlighet med ansökan. Dock beskriver översiktsplanen att en samhällsutveckling som binder samman Kungshamn och Väjern ska prioriteras framför en bebyggelseutveckling norr om Väjern. Eftersom Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

170 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 4(6) planering och byggnation av området mellan Kungshamn och Väjern inte har genomförts bedöms planläggning av det aktuella området i nuläget inte vara förenligt med ÖP2010. Resurseffektivt nyttjande av mark 1 poäng Delar av markområdet (de norra delarna) är idag ianspråkstaget som mindre verksamhetsområde och har tidigare nyttjats som bergtäkt. Planering av, och byggnation inom dessa delar bedöms på sikt vara ett resurseffektivt nyttjande av mark. De södra delarna är idag till övervägande del obebyggda naturområden. Kommunen arbetar i nuläget med att ta fram ett program till detaljplan för Väjerns centrum- och hamnområde. En studie av behov och framtida utvecklingsmöjligheter för Väjern i sin helhet är intressant att studera i samband med detta planarbete. En sådan översyn bör föregå planläggning av aktuellt område. Behov av säkerställande Det finns idag inget specifikt behov av säkerställande. 0 poäng Värde för infrastruktur 1 poäng Det aktuella området är beläget i nära anslutning till väg 174, en av kommunens huvudvägar. Gång- och cykelväg kommer under de närmsta åren att byggas ut längs denna väg från Väjern fram till infarten till Solviks camping, strax norr om det aktuella området. Det innebär att det inte finns något behov av ny infrastruktur som planläggning och byggnation utifrån den aktuella ansökan kan möjliggöra/realisera. Däremot stödjer en utveckling enligt ansökan befintlig infrastruktur, vilket bedöms vara positivt på sikt. Utbyggnad av infrastruktur som stödjer en sammanbyggnad av Kungshamn och Väjern bör prioriteras främst. Nytta för invånare 1 poäng Den nytta som en utveckling i enlighet med ansökan kan innebära för invånarna i kommunen är i form av nya bostäder och nya arbetsplatser/verksamhetslokaler. I nuläget finns förutsättningar för både bostäder och verksamheter i området mellan Kungshamn och Väjern. En utveckling av dessa områden bör ske innan områden norr om Väjern bebyggs. Sysselsättningsbefrämjande 3 poäng En utveckling enligt ansökan kan ge möjlighet till byggnation av nya verksamhetslokaler samt utveckling av camping. Omfattningen av nya arbetstillfällen är svårbedömd. Kommunens översiktsplan förespråkar en utveckling av befintliga campinganläggningar, men uttrycker en restriktivitet till nya anläggningar. En utveckling av verksamheter kopplade till besöksnäringen bedöms dock som lämplig. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

171 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 5(6) I nuläget finns gällande detaljplaner, pågående detaljplaner och förutsättningar för planläggning inom områden som är belägna närmre tätortsområdets centrum och som därmed prioriteras högre för utveckling av nya verksamheter/arbetsplatser. Socialt samhällsbehov 1 poäng Det aktuella området ligger i tätortsområdets utkant. En utveckling av området enligt ansökan kommer därmed inte att stärka befintliga samhällskärnor (Kungshamn/Väjern). Behov av nya bostäder/byggnader (0 poäng) Det aktuella området bedöms inte ha högsta prioritet för byggnation av nya bostäder/byggnader. Strategisk betydelse (2 poäng) En samhällsutveckling som stärker kopplingen mellan Väjern och Kungshamn bedöms ha en strategisk betydelse. I nuläget är en utveckling av det aktuella området inte strategisk ur samhällsbyggnadssynpunkt. Ur en långsiktigt perspektiv är det aktuella området intressant för bebyggelseutveckling. Området är strategiskt viktigt att bevara som en markreserv för framtida samhällsutveckling. En utveckling av verksamheter för besöksnäringen är långsiktigt av strategisk betydelse. Totalt: 10 poäng Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi För planbesked tas en avgift ut. Denna avgift betalas av sökanden och varierar beroende på planens komplexitet. Även vid negativt planbesked tas en avgift ut. Regelverk Planbesked lämnas i enlighet med plan- och bygglagen 5 kap Medborgarperspektiv Se ovanstående värdering. Slutsats Det aktuella området är i kommunens översiktsplan utpekat som utvecklingsområden för bostäder och verksamheter, vilket är förenligt med den aktuella ansökan. ÖP2010 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

172 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2013/1003 Sida 6(6) beskriver dock att en samhällsutveckling mellan Kungshamn och Väjern ska prioriteras i förhållande till en bebyggelseutveckling norr om Väjern. Därmed bedöms en utbyggnad i enlighet med ansökan inte vara lämplig i nuläget. Det aktuella markområdet bör istället ses som en framtida markresurs. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge ansökan 10 värderingspoäng och lämna ett negativt planbesked, det vill säga att inte i nuläget pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess med hänvisning till att andra markområden bör prioriteras för planläggning av bostäder och verksamheter och att det aktuella området bör utgöra en framtida utbyggnadsresurs. Skickas till Sökanden Byggnadsnämnden Miljö- & byggförvaltningen, planenheten Mats Ove Svensson kommunchef Bo Hallgren chef miljö- & byggförvaltningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

173 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 22 KA 2013/247 Begäran om tilläggsanslag från Byggnadsnämnden 2014 Byggnadsnämnden begär ett tilläggsanslag ur budget för 2014 om 700 tkr. Med hänsyn taget till det ekonomiska läget och den budget som ligger för 2014 finns det inget utrymme till ökade anslag. Beslutsunderlag Tf ekonomichefs tjänsteutlåtande Yrkande Ronald Hagbert (M) och Hilbert Eliasson (S) föreslår att begäran avslås och i övrigt behandla ekonomifrågan i budgetprocessen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) och Hilbert Eliassons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå begäran om tilläggsanslag på 700 tkr till Byggnadsnämnden. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(28)

174 Kommunstyrelsens förvaltning Tf Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Begäran om tilläggsanslag från byggnadsnämnden 2014 Beskrivning av ärendet Byggnadsnämnden begär ett tilläggsanslag ur budget för 2014 om 700 tkr. Med hänsyn taget till det ekonomiska läget och den budget som ligger för 2014 finns det inget utrymme till ökade anslag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Begäran om tilläggsanslag på 700 tkr till byggnadsnämnden avslås Skickas till Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Tf Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

175

176

177

178 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 21 KA 2013/753 Heltidstjänster Utbildningsnämnden begär anslag ur kommunstyrelsens budget om 570 tkr för att finansiera heltidstjänster. I det centrala utrymmet för löneökningar har 1,5 Mkr reserverats för att täcka ökade lönekostnader inom en del av omsorgsförvaltningens område i samband med att projektet heltid/deltid påbörjas under I budget för 2014 finns det inga ytterligare medel avsatta utöver de 1,5 Mkr som skall täcka tre pilotprojekt inom omsorgsförvaltningen under Beslutsunderlag Tf ekonomichefs tjänsteutlåtande Yrkande Britt Wall (S) och Ronald Hagbert (M) föreslår att begäran avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall (S) och Ronald Hagberts (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå begäran om tillägganslag för heltidstjänster på 570 tkr från Utbildningsnämnden. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(28)

179 Kommunstyrelsens förvaltning Tf Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Heltidstjänster Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden begär anslag ur kommunstyrelsens budget om 570 tkr för att finansiera heltidstjänster. I det centrala utrymmet för löneökningar har 1,5 Mkr reserverats för att täcka ökade lönekostnader inom en del av omsorgsförvaltningens område i samband med att projektet heltid/deltid påbörjas under I budget för 2014 finns det inga ytterligare medel avsatta utöver de 1,5 Mkr som skall täcka tre pilotprojekt inom omsorgsförvaltningen under Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Begäran om tillägganslag för heltidstjänster på 570 tkr avslås Skickas till Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Tf Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

180 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 123 Heltidstjänster Tillförordnad Ordförande, Jeanette Loy i Utbildningsnämnden har inkommit med en skrivelse angående att som ett första led i strävan att erbjuda heltid inom Utbildningsförvaltningen. Det handlar om tjänsterna för skolpsykolog, talpedagog, skolkuratorer och skolsköterskor. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Skrivelse från tillförordnad ordförande i Utbildningsnämnden Yrkande Annica Erlandsson (S) Ewa Ryberg (V) Kenth Östergren (S) yrkar att ärendet återremiteras. Nils-Olof Bengtsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Nils-Olof Bengtsons (M) förslag om bifall mot Annica Erlandssons (S) Kenth Östergrens (S) och Ewa Rybergs (V) förslag om återremiss och finner att Utbildningsnämnden antar Nils-Olof Bengtsons(M) förslag om bifall. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen söka SEK ur den budget som avsatts för att kunna erbjuda heltidstjänster. Utbildningsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen, med hänvisning till att detta är ett första led i strävan att erbjuda heltidstjänster inom utbildningsförvaltningen. Följande ledamöter deltar inte i beslutet Annica Erlandsson (S) Kenth Östergren (S) och Ewa Ryberg (V) Skickas till kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2013/ Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(31)

181 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 13 KA 2013/784 Nyemission i Sotenäsbostäder AB Styrelsen för Sotenäsbostäder föreslår att Sotenäs kommun tecknar en nyemission om 5 Mkr i syfte att stärka bolagets soliditet. Förslaget påverkar kassalikviditeten för Sotenäs kommun med 5 Mkr. Beslutsunderlag Tf ekonomichefs tjänsteutlåtande Yrkande Britt Wall (S) föreslår bifall till Sotenäsbostäders förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Sotenäsbostäders begäran om nyemission på 5 Mkr. Jäv Ronald Hagbert deltar inte i beslutet pga jäv. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(28)

182 Kommunstyrelsens förvaltning Tf Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäkige Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Nyemission Beskrivning av ärendet Styrelsen för Sotenäsbostäder föreslår att Sotenäs kommun tecknar en nyemission om 5 Mkr i syfte att stärka bolagets soliditet. Förslaget påverkar kassalikviditeten för Sotenäs kommun med 5 Mkr Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Sotenäsbostäders begäran om nyemission på 5 Mkr beviljas Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Tf Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

183

184 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 23 KA 2013/334 Samverkansformer för gymnasie- och vuxenutbildning Sotenäs kommun och Lysekils kommun har sedan 1998 haft gemensam gymnasienämnd, från 2010 har även vuxenutbildningen ingått. Cirka 60 % av Sotenäseleverna har innevarande läsår valt Gullmarsgymnasiet och huvuddelen av resterande elever går i Uddevalla. Förändringar i programutbudet från höstterminen 2014 vid Gullmarsgymnasiet kommer förmodligen att innebära att andelen elever som väljer Uddevallas gymnasieskola kommer att öka. Gullmarsgymnasiet har från 2014 tecknat samverkansavtal med Uddevalla kommun. Verksamheten vid Gullmarsgymnasiet har bedrivits med hög kvalitet men kostnaden för denna kvalitet har blivit högre än angränsande kommuner gymnasieskolor enligt förvaltningens beräkningar. Detta ligger i linje med vad SKL kommit fram till vid en genomgång av kostnadsläget vid Gullmarsgymnasiet. Förvaltningen bedömer att samverkansavtal istället för gemensam nämnd skulle innebära en besparing för Sotenäs kommun på cirka 3 Mkr. De senaste 10 årens samlade budgetunderskott för gymnasienämnden uppgår för Sotenäs del till 10 Mkr. Nationella styrdokument har förändrats vilket ger anledning till en översyn av hur framtida gymnasie- och vuxenutbildning skall organiseras i Sotenäs kommun. Beslutsunderlag PWC Revisionsrapport Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan Ekonomisk analys av gymnasiearbetet Utredning angående samverkan med Lysekils kommun om gymnasieverksamhet Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Yrkande Mikael Sternemar (FP), Ronald Hagbert (M) och Britt Wall (S) föreslår att uppdra åt kommunstyrelsen att förlänga avtalet med Lysekils kommun om en gemensam gymnasienämnd exklusive vuxenutbildningen, under innevarande mandatperiod, att uppdra åt kommunstyrelsen att förhandla fram ett förslag till samverkansavtal om gymnasieutbildningar med Lysekil och Uddevalla kommun, efter framtagande av förslag till samverkansavtal tar kommunfullmäktige ställning till om samverkansavtal ska tecknas eller om gemensam gymnasienämnd ska kvarstå, att vuxenutbildningen skall återgå till Sotenäs kommun , samt att uppdra åt utbildningsnämnden att ansvara för vuxenutbildningen i Sotenäs kommun. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (FP) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(28)

185 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 23 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att förlänga avtalet med Lysekils kommun om en gemensam gymnasienämnd exklusive vuxenutbildningen, under innevarande mandatperiod, att uppdra åt kommunstyrelsen att förhandla fram ett förslag till samverkansavtal om gymnasieutbildningar med Lysekil och Uddevalla kommun, efter framtagande av förslag till samverkansavtal tar kommunfullmäktige ställning till om samverkansavtal ska tecknas eller om gemensam gymnasienämnd ska kvarstå, att vuxenutbildningen skall återgå till Sotenäs kommun , samt att uppdra åt utbildningsnämnden att ansvara för vuxenutbildningen i Sotenäs kommun. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(28)

186 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/334 Sida 1(5) Tjänsteutlåtande runt framtida organisation av gymnasie och vuxenutbildning i Sotenäs kommun. Sammanfattning Sotenäs kommun och Lysekils kommun har sedan 1998 haft gemensam gymnasienämnd, från 2010 har även vuxenutbildningen ingått. Cirka 60 % av sotenäseleverna har innevarande läsår valt Gullmarsgymnasiet och huvuddelen av resterande elever går i Uddevalla. Förändringar i programutbudet från höstterminen 2014 vid Gullmarsgymnasiet kommer förmodligen att innebära att andelen elever som väljer Uddevallas gymnasieskola kommer att öka. Gullmarsgymnasiet har från 2014 tecknat samverkansavtal med Uddevalla kommun. Verksamheten vid Gullmarsgymnasiet har bedrivits med hög kvalitet men kostnaden för denna kvalitet har blivit högre än angränsande kommuner gymnasieskolor enligt förvaltningens beräkningar. Detta ligger i linje med vad SKL kommit fram till vid en genomgång av kostnadsläget vid Gullmarsgymnasiet. Förvaltningen bedömer att samverkansavtal istället för gemensam nämnd skulle innebära en besparing för Sotenäs kommun på cirka 3Mkr. De senaste 10 årens samlade budgetunderskott för gymnasienämnden uppgår för Sotenäs del till 10 Mkr. Nationella styrdokument har förändrats vilket ger anledning till en översyn av hur framtida gymnasie- och vuxenutbildning skall organiseras i Sotenäs kommun. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade säga upp avtalet med Lysekil om gemensam gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd Kommunchefen fick i uppdrag att utreda; En fortsatt gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Utreda frågan om samarbetsavtal Inget avtal Beskrivning av ärendet Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet och skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Varje kommun skall också erbjuda vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt SFI (svenska för invandrare). Samma ansvar finns när det gäller målgruppen för introduktionsprogram, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Detta kan göras i egen regi, genom övergripande samverkansavtal mellan kommuner eller samverkansavtal för enskilda elever. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

187 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/334 Sida 2(5) Koppling till vision, programförklaring och mål Ärendet har stark förankring i Vision 2020 och kommunfullmäktiges mål för Sotenäs kommun. Konsekvensbeskrivning av ärendet Utan avtal med Lysekil hamnar ansvaret för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor på av kommunfullmäktige i Sotenäs utsedd nämnd. Utan avtal blir konsekvensen för kommunens ungdomar att de har större valfrihet i vilka utbildningar de kan välja. Hemmaplansmodellen kan dock inte garanteras. Vuxenutbildningen blir en mindre enhet men har ett väl uppbyggt nätverk med andra kommuner. Att använda vuxenutbildningen som ett verktyg i bl.a. näringslivsfrågor och arbetsmarknadsfrågor underlättas. Vuxenutbildningen kan också användas som del i Sotenäs kommuns framtida projektansökningar. Ekonomi Med en gemensam nämnd med Lysekils kommun sker den ekonomiska planeringen i förväg och bygger på antal ungdomar i ålderspannet och inte antal elever eller deras utbildningsval. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker retroaktivt mellan kommunerna vilket ger en osäkerhet i den ekonomiska planeringen. Utan gemensam nämnd betalar kommunen för varje utbildningsplats vilka kostar olika beroende på utbildningens innehåll. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker inte retroaktivt mellan kommunerna. Kostnaderna är direkt kopplade till varje elev och dennes utbildningsplats vilka stäms av en gång per termin. I dag ligger det livslånga lärandet under Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Lysekil. Då Sotenäs kommun i nuläget köper den tjänsten från Lysekil innebär detta att Sotenäs kommun inte kan räkna med kostnaden för det livslånga lärandet som kommunal medfinansiering i olika projektansökningar. Ekonomiavdelningen har gjort en ekonomisk analys av gymnasiesamarbetet. Denna visar inte på någon ekonomisk risk för Sotenäs kommun att avsluta samarbetet i nuvarande form utan tyder mer på att kostnaden kan bli lägre utan avtal eller med ett samverkansavtal. Analysen är bilagd. Regelverk "Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

188 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/334 Sida 3(5) utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildning. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser skall så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål." (Skollagen 15 kap. 30 ) "Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar." (Skollagen 15 kap. 42 ) Mottagande i första hand är de som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildning samt de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen.(sammanfattning av Skollagen 15 kap ) Organisation och personal Utan nuvarande avtal med Lysekil kan personalen vid Kompetenscentrum återgå till Sotenäs kommun vilket ger organisation även för de gymnasieverksamheter som kan tänkas genomföras på hemmaplan och den myndighetsutövning som krävs. Detta inkluderar uppföljningsansvar upp till 21 år. Den personal som återgår är: Rektor 1 tjänst (är anställd av Sotenäs kommun) SYV (studie och yrkesvägledare) 1 tjänst Skolassistent 1 tjänst Lärare 7 tjänster En central administratör/ekonom behövs för främst de ekonomiska arbetsuppgifter som återgår till Sotenäs kommun. Den tjänsten, 50 %, kan kombineras med ekonom vid utbildningsförvaltningen. Nuvarande kostnad är för Sotenäs kommuns del 37 % av den centrala administrationen på 6,3 tjänster alltså ungefär 2,3 tjänster. Medborgarperspektiv Kommuninvånarna tappar tillhörigheten till en egen gymnasieskola men får ett bredare regionalt utbud av utbildningar. Vuxenutbildningen blir mer lokalt förankrad hos kommunförvaltning, kommuninvånare och näringsliv. Analys Det sker förändringar i vårt närområde. Tanums kommun och Färgelanda kommun har skrivit samverkansavtal med Uddevalla kommun om gymnasieutbildningar, Munkedal kommun och Orust kommun är på gång att göra detsamma. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

189 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/334 Sida 4(5) Detta gör kommunens ungdomar jämställda med Uddevalla kommuns egna ungdomar vid antagning till gymnasieutbildning och kommunerna får en prislista över utbildningarna samt möjlighet att påverka utbud och tillgång av de olika program och inriktningar som erbjuds. Vid samverkansavtal garanteras även att priset på en utbildning, oavsett var eleven önskar gå, inte bli högre än vad samverkansavtalet säger. Undantagna från detta är riksrekryterande utbildningar, vilka har en egen prissättning. Gemensam nämnd eller kommunalförbund används för att skapa synergieffekter och mer effektivt nyttja resurser då inblandade kommuner har egna gymnasieskolor såsom exempelvis Vänersborg och Trollhättan. Slutsats De utredningar som gjorts i ärendet visar inte på några avgörande fördelar för Sotenäs kommun att fortsätta samarbetet kring gymnasie och vuxenutbildning i nuvarande form. När det gäller ungdomsgymnasiet ser trenden ut att kommuner utan egen gymnasieskola skriver samverkansavtal med utförarkommuner. När det gäller vuxenutbildningen finns det ett stort värde i att Sotenäs kommun har tillgång till denna utifrån näringslivsperspektiv och arbetsmarknadsperspektiv då den kan ingå i den så kallade företagsarenan samt att den då också kan ingå som kommunal medfinansiering vid projektansökningar. Det följer även kommunens vision 2020 om goda betingelser för företagande samt det livslånga lärandet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att inte förlänga avtalet med Lysekils kommun om en gemensam gymnasienämnd. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fatta beslut om samverkansavtal om gymnasieutbildningar med Lysekil och Uddevalla kommun. Kommunfullmäktige beslutar att vuxenutbildningen skall återgå till Sotenäs kommun. Kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsnämnden att ansvara för gymnasieoch vuxenutbildningen i Sotenäs kommun. Bilaga/Bilagor Utredning Revisionsrapport PWC Förslag till samverkansavtal från Uddevalla gymnasieskola Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

190 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/334 Sida 5(5) Ekonomisk analys av gymnasiesamarbetet Skickas till Kommunfullmäktige Lars Bennersten Förvaltningschef Mats-Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

191 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Sida 1(5) Utredning angående samverkan med Lysekils kommun om gymnasieverksamhet Inledning Sotenäs kommun och Lysekils kommun har sedan 1998 haft en gemensam gymnasienämnd, från 2010 har även vuxenutbildningen ingått. Nationella styrdokument, skollag och skolförordning, har förändrats vilket ger anledning till en översyn av hur gymnasie- och vuxenutbildning kan organiseras i Sotenäs kommun. Bakgrund Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun beslutade att säga upp avtalet med Lysekils kommun om gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Kommunchefen fick i uppdrag att utreda; en fortsatt gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd utreda frågan om samarbetsavtal inget avtal Beskrivning av ärendet Varje kommun ansvarar för att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet och som skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Varje kommun skall också erbjuda vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt SFI (svenska för invandrare). Samma ansvar finns när det gäller målgruppen för introduktionsprogram, kommunalt informationsansvar, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Kommunen kan välja att erbjuda utbildning i egen regi, genom övergripande samverkansavtal mellan kommuner eller genom samverkansavtal för enskilda elever. Koppling till vision, programförklaring och mål Ärendet har stark förankring i Vision 2020 och kommunfullmäktiges mål för Sotenäs kommun. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Goda betingelser för företagande Ett livslångt lärande Konsekvensbeskrivning Utan ett avtal med Lysekils kommun hamnar ansvaret för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor på av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun utsedd nämnd. Viss organisationsförstärkning krävs huvudsakligen runt ekonomiska frågor. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

192 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Sida 2(5) Ungdomarna i Sotenäs har idag en valfrihet att söka samtliga program med vissa geografiska begränsningar. Det kommunalförbund som idag finns mellan Sotenäs och Lysekil innebär ett stort inflytande på verksamheten. Eleverna har ett utbud av tillgängliga utbildningar. För de utbildningar som inte finns i Lysekil är de förstahandmottagna i andra kommuner. Utbudet är lika stort som de andra alternativen men val av studieort är begränsat. Utan ett avtal med Lysekil kan Sotenäs ungdomar välja samtliga utbildningar i hela Sverige. Sotenäs betalar då eventuella inackorderingstillägg och/eller resor då varje elev blir förstahandsmottagen. Valfriheten är obegränsad när det gäller program och ort. Med samverkansavtal väljer eleven de program som finns på den ort man valt att ha samverkansavtal med och då blir eleven förstahandsmottagen i den aktuella kommunen. Idag har Sotenäseleverna möjlighet att studera på hemmaplan (kompetenscentrum) en dag i veckan under åk 1 och 2. Utifrån att vi har en gemensam gymnasieskola har yrkeseleverna och lärlingseleverna möjlighet att förlägga sin APL i hemkommunen. Gymnasieskolan har idag ett väl upparbetat samarbete även med företagen i Sotenäs genom de gemensamma programråden. I dag studerar 30 % av Sotenäseleverna på annan ort än Lysekil. Hösten 2013 väljer 80% Lysekil som studieort (Sotenäs åk 1). 26,7 % av dagens (september 2013) 664 elever på Gullmarsgymnasiet (Lysekil) kommer från Sotenäs kommun. Vuxenutbildningen är en mindre enhet men har ett väl uppbyggt nätverk med andra kommuner. Ekonomi Med en gemensam nämnd med Lysekils kommun sker den ekonomiska planeringen i förväg och bygger på antal ungdomar i ålderspannet 15-18, och inte på antal elever eller deras utbildningsval. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker retroaktivt mellan kommunerna vilket ger en osäkerhet i den ekonomiska planeringen. Utan en gemensam nämnd betalar kommunen för varje utbildningsplats vilken kostar olika beroende på vilken utbildningen elever väljer. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

193 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Sida 3(5) Kostnaderna är direkt kopplade till varje elev och dennes utbildningsplats vilka stäms av en gång per termin. I september/oktober varje år kan man med största sannolikhet se hur kostnaderna kommer att bli fram till nästa höst, detta oavsett var i landet eleven utbildar sig. Utan ett avtal behövs administrativt stöd vilket uppskattningsvis totalt uppgår till 50 % tjänst. Regelverk "Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildning. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser skall så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål." (Skollagen 15 kap. 30 ) "Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar." (Skollagen 15 kap. 42 ) Mottagande i första hand är de som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildning samt de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen.(sammanfattning av Skollagen 15 kap ) Organisation och personal Utan nuvarande avtal med Lysekils kommun kan personalen vid Kompetenscentrum (vuxenutbildningen) återgå till Sotenäs kommun vilket innebär att gymnasieverksamhet samt den myndighetsutövning som krävs kan ingå i den organisation som redan finns. Emellertid behövs, som tidigare nämnts, en utökad administrativ resurs för främst de ekonomiska arbetsuppgifter som det innebär att återta verksamhet till Sotenäs kommun. Medborgarperspektiv Kommuninvånarna tappar tillhörigheten till en egen gymnasieskola men får ett bredare regionalt utbud. Beslutsgångarna mellan vuxenutbildningen och dess avnämare blir snabbare. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

194 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Sida 4(5) Analys Det sker förändringar i vårt närområde. Tanums kommun och Färgelanda kommun har skrivit samverkansavtal med Uddevalla kommun om gymnasieutbildningar. Munkedals kommun samt Orust kommun är på gång att göra detsamma. Dessa avtal innebär att kommunens ungdomar blir jämställda med Uddevalla kommuns egna ungdomar vid antagning till gymnasieutbildning. Det innebär också att kommunerna får en prislista över utbildningar samt möjlighet att påverka utbud och tillgång av de olika program och inriktningar som erbjuds. Vid ett samverkansavtal garanteras även att priset på en utbildning, oavsett var eleven önskar gå, inte bli högre än vad som är beslutat i samverkansavtalet. Undantagna från detta är riksrekryterande utbildningar, vilka har en egen prissättning. Fördelningen var Sotenäs kommuns ungdomar genomförde sin gymnasieutbildning under läsår 12/13 var följande: Lysekils kommun 48,9 %, Uddevalla kommun 37,7 %, friskolor 11,3 % och naturbruksskolor 2,1 %. Antal elever i Sotenäs som är i ålder att påbörja gymnasiestudier är: 2014/15 96 elever 2015/ elever 2016/17 88 elever 2017/18 77 elever 2018/19 74 elever. En sammanfattning runt de tre alternativen är följande. En fortsatt gemensam nämnd ger: Kommunen har tillhörighet till en egen gymnasieskola. Hemmaplansmodell, att studera på hemmaplan en dag i veckan. Sotenäs näringsliv har en plats i gymnasieskolans programråd. Eleverna blir förstahandsmottagna på Gullmarsgymnasiet men andrahandsmottagna i övriga kommuner på de program som Gullmarsgymnasiet erbjuder. Kostnadsfördelning enligt en fördelningsnyckel och underskott/överskott regleras i efterhand. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

195 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Sida 5(5) Samarbetsavtal/samverkansavtal ger: Kommunen har tillhörighet till en gymnasieskola, dock inte egen. Hemmaplansmodell kan inte garanteras utan blir en förhandlingssak. Eleverna blir förstahandsmottagna där samverkansavtal skrivs, för område eller individ. Kostnaden blir enligt den prislista som samverkansavtalet ger och ingen reglering av underskott/överskott sker i efterhand. Kostnader för elevers resor alt. inackordering kan öka i och med valfriheten. Utan andra avtal än individuella ger: Kommunen har ingen tillhörighet till någon specifik gymnasieskola. Hemmaplansmodellen bygger helt på hur eleverna söker. Eleverna blir förstahandsmottagna över hela Sverige. Kostnaderna blir enligt varje enskild skolas prislista. Kostnader för elevers resor alt. inackordering kan öka i och med valfriheten. Bilagor Förslag till samverkansavtal från Uddevalla gymnasieskola Detta utredningsuppdrag är avstämt med Förvaltningschef Pia Alhäll. Namn Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

196 Datum: Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Ekonomisk analys av gymnasiesamarbetet Uppdraget har varit att utreda vilka de ekonomiska konsekvenserna blir om Sotenäs kommun väljer att säga upp avtalet med Lysekils kommun om gemensam gymnasienämnd. Ekonomiavdelningen har gjort en jämförelse över de faktiska kostnaderna kommunen har betalt för gymnasieutbildningen år 2011 och 2012 med de kostnader som kommunen fått betala om kommunen istället valt att köpa platser läsåren 2011/2012, 2012/2013. Jämförelsen har gjorts utifrån de prislistor som gällt för de utbildningar som eleverna faktiskt valt för de aktuella läsåren. Jämförelsen omfattar även en beräkning av kostnader utifrån riksprislistan som utgör taket för vad kommunen får betala för köpta platser. Eftersom läsåren inte är samma som räkenskapsåret blir inte blir jämförelsen exakt. Detta påverkar dock inte den samlade bedömningen. Underlag har tagits fram gemensamt av ekonomer från Lysekil och Sotenäs kommuner. Total kostnad för ungdomsgymnasium och gymnasiesärskola 2011 var tkr. Utifrån ett elevantal på 324 elever (läsåret 2011/2012) innebär detta en kostnad på kr/elev. Total kostnad för ungdomsgymnasium och gymnasiesärskola 2012 var tkr. Utifrån ett elevantal på 330 elever (läsåret 2012/2013) innebär detta en kostnad på kr/elev. 2011/2012 var kostnad per elev, enligt Lysekils prislista, kr att jämföra med riksprislistan kr/elev 2012/2013 var kostnad per elev, enligt Lysekils prislista, kr att jämföra med riksprislistan kr/elev Faktorer som påverkar kostnadsjämförelsen och eventuellt framtida kostnader är: Administrativ tjänst % (en heltid motsvarar ca 1500 kr/elev och år) Rese och inackorderingsbidrag (kan komma att öka om kommunen inte styr eleverna i samma utsträckning som idag) Osäkerhet i hur eleverna väljer i framtiden. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

197 Datum: Jämförelser gymnasiekostnader i tabellform Kostnadsjämförelse kr 2011/ /2013 Kostnad/elev Lysekils prislista Kostnad/elev Riksprislista Kostnadsjämförelse kr Faktiskt betald kostnad/elev Antal elever Nedan följer kostnad per elev i två kommuner som inte har en egen gymnasieskola utan köper utbildningsplatser från andra kommuner. Kostnaden har inhämtats från handläggare i respektive kommun och avser år Beloppen per elev är total kostnad för gymnasieskola inklusive särskola delat med antal elever. Kommun kr 2012 Munkedal Färgelanda En ytterligare analys har gjorts mellan vad det skulle ha kostat för Sotenäs eleverna läsåret 12/13 om de valt att gå på olika program i Uddevallas kommunala gymnasieskola, jämfört med vad det kostade på Gullmarsgymnasiet samma period. Antal elever var 162. Jämförelsen visade att det skulle blivit ca tkr dyrare med Uddevallas prislista eller i snitt ca kr dyrare per elev än Lysekils prislista. Slutsats Sammanfattningsvis efter ett omfattande analysarbete med prislistor och andra beräkningar, är slutsatsen att det inte innebär någon ekonomisk risk för Sotenäs kommun att upplösa gymnasienämnden med Lysekils kommun. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

198 Kostnadsjämförelse kr 2011/2012 Kostnad/elev Lysekils prislista Kostnad/elev Riksprislista Faktiskt kostnad/ elev Antal elever /

199 Kostnadsjämförelse kr 2012 Skillnad/elev Total besparing Uddevallas prislista Munkedals pris Färgelandas pris Kostnad/elev Riksprislista Genomsnitt

200 Gymnasienämndens resultat tkr 2002 Resultat 82, Resultat , Resultat -312, Resultat 226, Resultat -13, Resultat 597, Resultat 641, Resultat 125, Resultat , Resultat -370, Resultat , Prognos ,0 Totalt ,8

201 Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan mellan Uddevalla, Lysekils och Sotenäs kommuner för läsåren 2013/ /2016 Bakgrund och motiv Under ett antal år har samverkan kring gymnasieskolan mellan kommunerna i Fyrbodal utgått från ett gemensamt avtal kallat samverkansavtal. I relation till skollagens krav på vad ett samverkansavtal är och vad det ska reglera finns oklarheter i det gemensamma avtalet. En process pågår också för att ersätta gymnasieavtalet med en generell avsiktsförklaring avseende all utbildning i regionen. Parterna anser därför att ett traditionellt och tydligt samverkansavtal direkt mellan kommunerna behöver slutas för att ge eleverna rättssäkerhet och kvalitet i samverkan mellan parterna. Avtalsparter Avtalets parter utgörs å ena sidan av Lysekils och Sotenäs kommuner och å andra sidan Uddevalla kommun. I de fall avtalet reglerar ansvar inom grundskolan svarar kommunerna för åtagandet var för sig. I de fall avtalet reglerar ansvar inom gymnasieskolan företräds Lysekils och Sotenäs kommuner av Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd. Avtalets innehåll Parterna enas om att kommunerna utgör samverkansområde för nationella program och nationella inriktningar, särskilda varianter samt lärlingsutbildning för de utbildningar som Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd inte bedriver i egen regi men som Uddevalla kommun bedriver. För dessa utbildningar behandlas elever från Lysekils och Sotenäs kommuner vid antagningen som Uddevallas egna. Avtalet utgår från skollagens, med tillhörande förordningar, regler kring kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning i gymnasieskolan samt skyldighet att ta emot och anta elever till dessa utbildningar. Avtalet omfattar inte det kommunala informationsansvaret. Nationella program m.m. Avtalet omfattar skolförlagda nationella program samt lärlingsutbildningar som inte anordnas av Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd. Antagning till utbildningarna administreras av Uddevalla kommuns antagningskansli inom ramen för samverkan inom Fyrbodal. Antagning sker normalt till nationellt program till åk 1. I vissa fall görs antagning direkt till inriktning eller specialisering. Detta kan variera

202 något mellan åren och kommuniceras mellan parterna i god tid före ansökningsperioden, i samband med att information lämnas till eleverna inför gymnasievalet. På samma sätt kommuniceras förändringar i respektive kommuns utbud mellan parterna i samband med att informationsinsatserna till eleverna i grundskolan planeras. Introduktionsprogram Samverkansavtalet gäller också gruppbaserade sökbara utbildningar inom Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion kopplat till de nationella program som avtalet reglerar. Antagning administreras av Uddevalla kommuns antagningskansli. När det gäller övriga introduktionsprogram erbjuds dessa i första hand inom respektive kommun för sig. Det finns möjlighet att ingå avtal på individuell basis. Kontakt tas mellan kommunerna vid behov. Information Uddevalla kommun åtar sig att årligen informera eleverna i Lysekils och Sotenäs grundskolor om de utbildningar som finns vid Uddevalla Gymnasieskola. Formerna för informationen beslutas av kommunerna gemensamt. Rapportering Uddevalla kommun åtar sig genom avtalet ett ansvar att informera Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd om elevernas studiesituation. Information sker löpande via studie och yrkesvägledare i samband med att större svårigheter uppstår för en elev och som kan medföra studieavbrott, omval eller att skolan måste sätta in åtgärder som kan medföra extra kostnader för elevens hemkommun. Planerad rapportering sker regelbundet, enligt en i förväg uppgjord tidplan, av elevernas resultat på gruppnivå inom varje program för sig. Redovisningen sker i statistikform tillsammans med en muntlig information vid ett gemensamt möte. Samverkansformer I vissa avseenden regleras samverkansformerna ovan under rubriken Avtalets innehåll. Därutöver gäller följande: Utbildningsutbud Innan parterna fattar beslut om utbildningsutbud sker samråd. Samrådet sker mellan gymnasiechefen i Uddevalla och förvaltningschefen i Lysekil/Sotenäs gymnasienämnd. I detta sammanhang tas även frågor om dimensionering och direktantagning till inriktningar i åk 1 m.m. upp. Överlämning Lysekils och Sotenäs kommuner (grundskola) åtar sig genom avtalet att informera Uddevalla kommun om enskilda elevers förhållanden som kan påverka planeringen av utbildningen. Formerna för detta görs upp på verksamhetsnivå.

203 Kvalitet Uddevalla kommun har antagit riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet utifrån skollagens krav. Riktlinjerna innehåller krav på varje skolenhet att upprätta ett verksamhetskort för varje läsårs planering samt en verksamhetsberättelse med en analys av det läsår som genomförts. På samma sätt ska varje verksamhetsform (förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) analysera verksamheten i stort som en del i nämndens verksamhetsberättelse. Gymnasieskolans övergripande verksamhetsanalys tillställs Lysekil/Sotenäs gymnasienämnd. Uddevalla kommuns styr och ledningsmodell innehåller också krav på att genomföra en brukarundersökning minst vartannat år. Inom avtalets ram åtar sig parterna var för sig och tillsammans att verka för att det inom Fyrbodal utarbetas en gemensam brukarenkät för gymnasieskolan som tar hänsyn till SKL:s förslag till kvalitetsindikatorer samt ger ett utrymme för varje kommun att få svar på kommunspecifika frågor. Denna enkät ska utarbetas gemensamt, genomföras årligen och administreras av Fyrbodals kansli. Strävan ska vara att utarbeta en bred modell för kvalitetsjämförelser i regionen som även omfattar fristående skolor. Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd kommun äger rätt att när som helst ta initiativ till samtal kring kvaliteten i Uddevalla kommuns gymnasieutbildningar. Ekonomi Interkommunalersättning (IKE) Fyrbodal har under ett antal år haft en modell, kallad gemensam prislista, för beslut om interkommunala ersättningar. Det som varit gemensamt är att priserna stått på samma lista priserna har varit olika. På senare tid har dock flera anordnarkommuner valt att inte följa processen för beslut om prislistan, eftersom det funnits en osäkerhet om kostnaderna i den reformerade gymnasieskolan samtidigt som den interna budgetprocessen ligger senare än besluten inom Fyrbodal. Överenskommelsen om processen om gemensam prislista är under omprövning. Parterna är överens om att interkommunala ersättningar ska tas ut enligt kommunallagens och skollagens bestämmelser, dvs. som självkostnad. Priserna kopplas till det utbud som beslutats och avser i de flesta fall helt program, men kan i vissa fall avse enskild inriktning, särskild variant, årskurs, specialidrott eller lärlingsutbildning. Kalkylen utgår från den elevpeng som fördelas till varje program och kompletteras med övergripande kostnader i förvaltning och kommun avseende gymnasieskolan. Precis som bidraget till fristående skolor grundas den interkommunala ersättningen på budget och beslut om ersättningens storlek tas i samma budgetprocess. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker inte retroaktivt mellan kommunerna. I de fall eleven utnyttjar sin lagliga rätt till utökat program på yrkesprogram för att få högskolebehörighet debiteras det särskilt. Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd kommun äger rätt till dialog kring det budgetunderlag som ligger till grund för beslut om interkommunal ersättning.

204 Avstämningsdatum IKE Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari. Studieavbrott och byte av studieväg För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum debiteras hela terminsbeloppet. På motsvarande sätt hanteras byte av studieväg: Om bytet sker före avstämningsdatum debiteras avgift för det nya programmet om bytet sker efter avstämningsdatum debiteras avgiften för det gamla programmet. Resor Hemkommunen svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola samt eventuellt inackorderingstillägg. Extra reskostnader som uppstår p.g.a. att utbildningsinslag förläggs på annan plats eller tid bekostas av Uddevalla kommun och tas med i kalkylen för den interkommunala ersättningen. Elever i behov av särskilt stöd Om en elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser på sätt som skulle varit grund för tilläggsbelopp till en fristående skola ska skolan kontakta Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd för godkännande av insatserna innan extra kostnader faktureras. Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd betalar den faktiska kostnaden. Ansvarsförsäkring Reguljär ansvarsförsäkring tecknas av Uddevalla kommun och kostnaden debiteras i den interkommunala ersättningen. Övrigt??? Formalia Avtalsperiod Avtalet avser läsåren 2013/ /2016, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Tvist Tvist med anledning av detta avtal löses genom förhandlingar.

205 Force majeure Om Uddevalla kommuns fullgörande av åtagande enligt avtalet hindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda eller annan större olyckshändelse, krig m.m. är kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Underskrifter: För Lysekils kommun För Sotenäs kommun Datum Datum Namnförtydligande: För Lysekils/Sotenäs gymnasienämnd För Uddevalla kommun Datum Datum Namnförtydligande:

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 231 KA 2013/327 Exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om Trygghetsboende i Hunnebostrand på fastigheten Hunnebo 1:349 Information lämnas om förslag till exploateringsavtal med Sotenäsbostäder AB om Trygghetsboende i Hunnebostrand för fastigheten Hunnebo 1:349. Beslutsunderlag Förslag Exploateringsavtal Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att försälja Hunnebo 1:349 för en köpeskilling av kr till Sotenäsbostäder AB, samt att uppdra åt kommunchefen att färdigställa exploateringsavtalet. Jäv Ronald Hagbert (M) deltar inte i beslutet pga jäv. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(22)

223 (6) EXPLOATERINGSAVTAL 1. Parter Sotenäsbostäder AB (org nr ) Box Kungshamn, nedan kallad Exploatören Sotenäs kommun (org nr ) Kungshamn, ägare av fastigheten Sotenäs Hunnebo 1:349, nedan kallad kommunen. 2. Detaljplan Detaljplan för Hunnebostrand, Hunnebo 1:327, 1:349 m fl fastigheter, laga kraftvunnen (arkivakt 1427-P88/11), nedan kallad Detaljplanen. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggande av bostäder och butiker. Till Detaljplanen hör plankarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Till Detaljplanen hör vidare följande utredningar Geoteknisk undersökning utförd av Bohusläns geoteknik AB; rapport daterad och PM daterad Exploatören har tagit del av ovannämnda utredningar. Utdrag ur Detaljplanen i form av plankarta med bestämmelser, bilaga Avtalets syfte, sidoavtal Detta exploateringsavtal träffas i syfte att reglera Exploatörens markförvärv samt ansvar för åtgärder och kostnader vid byggnation i enlighet med Detaljplanen. Avtalet reglerar närmare i punkt 6 exploateringens genomförande och innehåll. Parterna skall träffa särskilda avtal med fem års löptid innebärande dels att kommunen förhyr gemensamhetslokalen i blivande byggnad, dels att kommunen bemannar gemensamhetslokalen med minst en halvtidstjänst. 4. Exploateringsområde Exploateringsområdet omfattar Hunnebo 1:349 ( Fastigheten ) med anslutande allmän platsmark (lokalgata) enligt Detaljplanen.

224 (6) 5. Giltighet Detta exploateringsavtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun senast , vilket vinner laga kraft, Om angiven giltighetsförutsättning inte uppfylls är detta avtal förfallet i alla delar, varvid vardera parten bär sina egna kostnader om inte annat skriftligen överenskoms. 6. Exploatering Exploatören skall inom Fastigheten uppföra ca lägenheter avsedda för 70+-boende i flerbostadshus, komplementbyggnader och parkering i överensstämmelse med Detaljplanen. Inför exploateringen skall samråd ske med miljö- och byggförvaltningen i kommunen. Byggnadens utformning och materialval skall så långt möjligt anpassas i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Särskild vikt skall därvid ges till energiförbrukning och framtida underhållsbehov. Fastigheten avses uppvärmas genom radiatorsystem med vattenburen bergvärme. Energin i frånluft tas till vara genom mekaniskt från- och tilluftsaggregat (FTX-aggregat). Energiförbrukningen skall uppfylla gällande krav enligt BBR. Exploatören förbinder sig att senast ansöka om bygglov med planerad byggstart senast Exploatören disponerar Hunnebo 1:349 innan tillträdesdagen enligt punkt 7 i syfte att förvissa sig om fastighetens grundförhållanden och ges därvid möjlighet att utföra erfoderliga grundundersökningar. 7. Marköverlåtelse Kommunen överlåter härmed till Exploatören Sotenäs Hunnebo 1:349 ( Fastigheten ) för en köpeskilling om FEMHUNDRATUSEN ( ) KRONOR. Fastigheten har markerats med röd kantfärg och skraffering på kartbilaga 1. Fastigheten belastas inte av några inteckningar, inskrivningar eller officialrättigheter. I Fastigheten gäller hyresavtal enligt förteckning, bilaga 2. Hyresgästerna har sagts upp av kommunen till avflyttning och kommunen garanterar att Fastigheten fr o m inte belastas av några hyresupplåtelser. Fastigheten överlåts med de förutsättningar, villkor, garantier och friskrivningar som framgår av detta avtal. I övrigt gäller vad i 4 kap Jordabalken eller annars i svensk lag sägs om köp av fast egendom

225 (6) Tillträde till fastigheten sker då giltighetsförutsättningarna i punkt 5 i detta avtal uppfyllts. 8. Friskrivning, fel och brister i fastighet Kommunen friskriver sig från allt ansvar beträffande fastighetens fysiska skick inklusive s k dolda fel. Exploatören förklarar sig härmed godta fastighetens skick och med bindande verkan avstå från alla anspråk mot kommunen på grund av fel eller brister i fastigheten. 9. Erläggande av köpeskilling Köpeskillingen skall i sin helhet betalas på tillträdedagen enligt punkt 7. Om betalning ej sker på överenskommen tid skall Exploatören utge dröjsmålsränta enligt räntelagen på obetalt belopp tills betalning sker. 10. Köpebrev När köpeskilling till fullo erlagts i enlighet med punkt 9 samt giltighetsförutsättningarna enligt punkt 5 uppfyllts, skall kommunen utfärda och till Exploatören överlämna kvitterat köpebrev samt övriga handlingar rörande fastigheten. 11. Lagfart, avgifter Exploatören betalar lagfarts- och övriga kostnader förenade med förvärvet av Fastigheten samt avgifter avseende densamma fr o m tillträdesdagen. 12. Ledningsrätt Exploatören upplåter härmed rätt för kommunen att utan ersättning bibehålla och förnya allmänna underjordiska ledningar för vatten och avlopp inom område av Fastigheten markerat med u i Detaljplanen. Kommunens rätt får säkerställas genom tillskapande av ledningsrätt enligt Ledningsrättslagen (LL), varvid detta avtal skall utgöra överenskommelse enligt 14 LL. 13. Fastighetssamverkan Exploatören ombesörjer och bekostar inrättande av eventuella gemensamhetsanläggningar enligt Anläggningslagen (AL) i den omfattning som krävs för ett ändamålsenligt genomförande av exploateringen enligt punkt 6. Den slutliga prövningen av gemensamhetsanläggningarnas utformning och omfattning avgörs av Lantmäterimyndigheten. 14. Lantmäteriåtgärder

226 (6) Kommunen ansöker om och bekostar förrättning enligt LL för inrättande av ledningsrätt enligt punkt 12. Exploatören biträder härmed kommunens ansökan. Exploatören ansöker om och bekostar i förekommande fall förrättning enligt AL för inrättande av erforderliga gemensamhetsanläggningar enligt punkt Geoteknik Geoteknisk undersökning utförd av Bohusläns geoteknik AB; rapport daterad och PM daterad Exploatören ombesörjer och bekostar den kompletterande undersökning och de åtgärder som erfordras inom Fastigheten. Exploatören friskriver kommunen från allt ansvar för ras, sättningar eller annat som kan uppstå p g a markens beskaffenhet och eventuella uppfyllnader inom Fastigheten. Kommunen svarar således inte till någon del för extraordinära/fördyrade grundläggningskostnader. 16. Radon Enligt Detaljplanen gäller att grundläggning skall ske i radonsäkert utförande. 17. Markmiljö Kommunen garanterar att vid dagen för detta avtals undertecknande inga krav grundade på Miljöbalken (MB) eller motsvarande äldre miljölagstiftning hänförliga till Fastigheten eller verksamheten på densamma framställts. Kommunen garanterar vidare att det på tillträdesdagen enligt punkt 7 inte finns något myndighetsföreläggande som inte är åtgärdat. 18. Tillstånd Exploatören ombesörjer och bekostar de tillstånd, avseende ex vis bygglov, som erfordras för exploateringens genomförande. 19. Allmän plats Exploatören utför och bekostar erforderlig anpassning av tillfart från lokalgata till Fastigheten. Åtgärderna skall utföras i samråd med Tekniska kontoret i kommunen. 20. VA-anslutning Fastigheten skall anslutas till kommunens allmänna VA-anläggning. 21. Dagvatten Exploatören skall så långt möjligt omhänderta dagvatten inom

227 (6) Fastigheten enligt av kommunen antagen dagvattenpolicy. Samråd kring utförandet skall ske med Tekniska kontoret i kommunen. 22. Anläggningar inom kvartersmark Exploatören utför och bekostar servisledningar för VA, dagvattenanordningar, parkering och övriga erforderliga anläggningar inom Fastigheten i enlighet med Detaljplanen. 23. El- och teleförsörjning Exploatören ombesörjer och bekostar erforderliga åtgärder för Fastighetens el- och teleförsörjning. 24. Upplag och dylikt Upplag eller uppställning av bodar m m får inte ske på kommunens mark utanför Fastigheten, utan skriftligt medgivande från kommunen. 25. Skador m m Exploatören skall iakta aktsamhet så att skador undviks på befintliga gator och övriga anläggningar. Skador som uppkommer utanför Fastigheten i samband med åtgärder utförda av denne eller dennes entreprenör, skall återställas snarast möjligt. Exploatören svarar för den besiktning som kan erfordras för att säkerställa ovanstående åtagande. Till sådan besiktning skall kommunen kallas i den mån allmänna anläggningar berörs. Om skada uppkommer på allmän anläggning och Exploatören inte fullgör sina åtaganden enligt denna punkt, äger kommunen rätt att återställa uppkommen skada på bekostnad. 26. Gatukostnader Genom fullgörande av sina åtaganden enligt detta avtal har Exploatören fullgjort sin skyldighet mot kommunen vad avser Fastighetens ansvar för gatukostnader enligt Detaljplanen. 27 Anläggningsavgift för VA-tjänster Exploatören skall till kommunen erlägga anläggningsavgift för VAtjänster enligt vid varje betalningstillfället gällande taxa. Betalning skall ske då förbindelsepunkt upprättats. 28 Kostnadsansvar vid uteblivet exploateringsavtal Kommunen är inte skyldig att ersätta Exploatören för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller i övrigt med anledning av detta avtal, om kommunfullmäktige beslutar att inte godkänna detta exploateringsavtal, om kommunfullmäktiges beslut att godkänna avtalet ändras eller upphävs efter besvär eller om bygglov inte beviljas eller upphävs efter besvär.

228 (6) 29. Överlåtelse av exploateringsavtalet Detta avtal, inkl marköverlåtelse enligt punkt 7, får inte utan kommunens skriftliga medgivande överlåtas på annan. 30. Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt, och ett genom kommunens försorg inlämnas till Lantmäterimyndigheten Sotenäs Sotenäs För Sotenäs kommun För Sotenäsbostäder Mats Abrahamsson Ronald Hagberth Mats Ove Svensson Mattias Jakobsson Bilagor: Bilaga 1: Detaljplanekarta Bilaga 2: Förteckning över uppsagda hyresgäster

229

230 BILAGA 2: FÖRTECKNING ÖVER KVARVARANDE HYRESGÄSTER KONTRAKT HYRESGÄST STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN HUNNEBOSTRANDS HOTELL, EF PAPPER OCH SÅNT AB

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241 Överenskommelse mellan Sotenäs kommun och Sotenäsbostäder AB 70+ boende Hunnebostrand Bakgrund & syfte: Målgruppen för boende är företrädesvis personer över 70 år. Tillträde till en lägenhet ges från det år då en i hushållet fyller 70 år. 70+ boendet ska inte vara biståndsprövat. Boendet kommer att bestå av ca lägenheter samt gemensam yta för aktiviteter och rekreation för de boende. Syftet är att erbjuda ett boende med möjlighet till utökad service och social gemenskap vilket ger grund för trygghet och hög boendekvalité för äldre. Nedanstående tjänster ska erbjudas de boende: 1. Värd/värdinna Kontaktperson som har till uppgift att hålla kontakt med de boende och skapa en gemenskap, vi-känsla i boendet, samt ansvara för det sociala innehållet. Ska erbjuda en tydlig introduktion/presentation med information om vad boendet erbjuder. 2. Socialt innehåll Möjlighet till gemensamma måltider. Möjlighet till gemensamma aktiviteter. Information om ex. tekniska och kognitiva hjälpmedel som kan vara stöd i boendet. Samverkan med (frivilliga/frivilligorganisationer etc.) andra aktörer med anknytning till boendet. Överenskommelse: Sotenäs kommun och Sotenäsbostäder AB har enats om ett samarbete vad avser den personal som dagligen (vardagar) skall finnas på plats i boendet. I personalens arbetsuppgifter skall ingå att erbjuda de boende de ovan uppräknade tjänsterna. Avsatt tid skall motsvara en halvtidstjänst och tjänsten skall tillsättas och bekostas av Sotenäs kommun. Postadress Gatuadress Telefon Öppettider Bankgiro Box 63 Tångenvägen 2A vxl Måndag KUNGSHAMN KUNGSHAMN Fax Tisdag-fredag E-post Lunchstängt

242 Avtalet gäller från och med färdigställandet av 70+ boendet och 5 år framåt. Uppsägning av denna överenskommelse av någondera part skall ske skriftligen senast 1 år innan avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning inom nämnda tid förlängs avtalet med 3 år i taget på i övrigt oförändrade villkor. Kungshamn den / Sotenäsbostäder AB: Kungshamn den / Sotenäs kommun: Mattias Jakobsson Underskrift: Namnförtydligande: Postadress Gatuadress Telefon Öppettider Bankgiro Box 63 Tångenvägen 2A vxl Måndag KUNGSHAMN KUNGSHAMN Fax Tisdag-fredag E-post Lunchstängt

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP)

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP) Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00-16.00. Ajournering kl. 14.00-14.30. Öppet sammanträde Beslutande Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Hilbert Eliasson. Anna-Lena Höglund. Roland Mattsson. Hilbert Eliasson

Hilbert Eliasson. Anna-Lena Höglund. Roland Mattsson. Hilbert Eliasson Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn den 29 april 2015 kl. 13.00-18.30. Beslutande Roland Mattsson (M) Stig-Arne Helmersson (C) Hilbert Eliasson (S) Övriga deltagare Lennart Elving, konsult 22 Ann-Marie

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljönämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (10) 2013-09-17

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljönämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (10) 2013-09-17 Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Plats och tid Strömsalen, Kinnaströms företagscenter, Kinna kl. 08.30-13:16 Beslutande M Bengt Ferm C Ragnar Nilsson FP Ing-Britt Spetz MP Kristina Hasselblad C Catarina Johansson,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Nils Olof Bengtsson (M) 1-22, 24, 26-32 Ulla Christensson Ljunglide (M) 10-32 Verena Rodin (NSP) Stina Espenkrona (KD)

Nils Olof Bengtsson (M) 1-22, 24, 26-32 Ulla Christensson Ljunglide (M) 10-32 Verena Rodin (NSP) Stina Espenkrona (KD) Plats och tid Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn onsdagen den 5 februari 2014 kl. 08.30 14.30 Mötet ajourneras kl 12.10-13.00 Beslutande Närvarande ersättare Mats Abrahamsson (M), ordförande Ola Strand

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Personalutskottet 2014-04-02

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Personalutskottet 2014-04-02 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kommunhusets tingssal, den 2 april 2014 Beslutande Carl-Axel Blom (S), ordförande Ingbritt Loberg (S), v ordförande Anders Svensson (M), ledamot

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP) Miljöutskottet Datum 2013-11-27 Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00 Beslutande Nicklas Ljungström (MP) Ordförande Stefan Malmberg (S) Vice ordförande Sune Mårtensson (M) Ledamot Övriga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta Waldén (FP) Lena Linke (MP)

Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta Waldén (FP) Lena Linke (MP) Plats och tid Kvarnberget, "Samlingssalen", Kungshamn, kl 09.00-12.30. Öppet sammanträde Beslutande Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNENS FÖRTROENDE- VALDA ATT GÄLLA MANDATPERIODEN 2015-2018

BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNENS FÖRTROENDE- VALDA ATT GÄLLA MANDATPERIODEN 2015-2018 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2015-05-18 94 Ansvarig: Kommunchef Revideras: Valår Följas upp: Vid behov BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNENS

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-05-10

Sammanträdesdatum 2010-05-10 Kommunstyrelsen 2010-05-10 Blad 6 Ks 57 Au 59 Dnr 192/2007-101 Svar på motion om klimatförändringarnas påverkan på byggnader Centerpartiet har genom Kerstin Rosenkvist, Arne Berglund och Jörgen Johansson

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.16

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.16 Arvodesreglemente för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-18, 167 Reviderat av kommunfullmäktige - 2007-11-26, 215-2010-10-25, 72 (arvode till valnämndens ordförande) - 2011-02-28, 82

Läs mer

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Ledningsgrupp för Planeringsfrågor och Agenda 21 Arbetsgrupp från olika förvaltningar Referensgrupp/kontaktpersoner Styrgrupp Dokument

Läs mer

Närvarande ersättare: Britt Wall (s), KS Petra Sundblad (s), GN Lena Persson (s), UN Vivianne Gustavsson (s), MBN Elving Claesson (s), ON

Närvarande ersättare: Britt Wall (s), KS Petra Sundblad (s), GN Lena Persson (s), UN Vivianne Gustavsson (s), MBN Elving Claesson (s), ON 01-12 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00-17.00 Beslutande Torbjörn Ericson (fp), KS ordförande Susanne Aronsson DeKinnaird (m), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Kristina Frigert (m),

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen)

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) 1(21) 2011-02-21 Kommunförvaltningen Kommunsekreterare Ingegerd Svensson Tfn 040-42 5151 Sammanträdesdatum Plats Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) Tid 19:00 Ärendelista 1. Upprop 2. Val

Läs mer

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M)

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M) Plats och tid Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn, 5 juli 2012, kl 09.30-10:25 Beslutande Övriga deltagare Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M) Bo Hallgren, förvaltningschef Torgny

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024

Läs mer

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19 11-22 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00 17.15. Beslutande Närvarande ersättare Kristina Frigert (m), ordförande Göran Fahlgren (m), 2:e vice ordförande Lasse Andersson (m) Daniel

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764 MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN STRÖMSTADS KOMMUN 2015 Dnr: MBN/2014-1764 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Plats och tid Örestensrummet, kommunhuset, Kinna, klockan 08.00-08.45 Beslutande M Margareta Lövgren C Leif Sternfeldt MBP Henry Sandahl S Lisa Dahlberg V Eivor Hellman

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander 24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats

Läs mer

Redovisning ekonomi förvaltningschefer. Kommunstyrelsen + 90 000 kr Barn- och utbildningsnämnden - 400 000 kr Socialnämnden + 900 000 kr

Redovisning ekonomi förvaltningschefer. Kommunstyrelsen + 90 000 kr Barn- och utbildningsnämnden - 400 000 kr Socialnämnden + 900 000 kr Ks 141 Dnr Redovisning ekonomi förvaltningschefer Kommunstyrelsen beslutade 2009-05-26, 65, att förvaltningschefer framöver ska närvara vid kommunstyrelsens sammanträden och göra en kort avrapportering

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer