Sammanträde med regionstyrelsen den 1 september 2015

Transkript

1 1 (3) Föredragningslista - komplett Sammanträde med regionstyrelsen den 1 september 2015 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Diarienummer RS Säkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet Diarienummer RS Fastställande av Tolkförmedling Västs avgifter för kopior av allmänna handlingar Diarienummer RS Överlämnande av allmänna handlingar till Stiftelsen Västergötlands museum Diarienummer RS Omfördelning av ansvar Vårdval Rehab - justering av budget 2016 Diarienummer RS Tillägg: Yrkande från M, FP, MP, C, KD 6. Yttrande över motion av Birgitta Losman med flera (MP) om nya resvanor även för förtroendevalda och chefer Diarienummer RS Tillägg: Tilläggsyrkande från M, FP, MP, C, KD Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) 7. Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi med flera (SD) om att stödja UNHCR:s viktiga arbete Diarienummer RS Yrkande från SD Styrelseärenden 8. Utredning av hantering av statsbidrag Diarienummer RS Byggnation av parkeringsdäck vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus Diarienummer RS Genomförandebeslut för fastighetsanpassning för ny 1,5T magnetresonanskamera och uppgradering av befintlig 1,5T magnetresonanskamera på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset Diarienummer RS Översyn av Kultur i Väst Diarienummer RS Redovisning av uppdrag kring hantering av föreningsbidrag Diarienummer RS Upphandling av leverantörer till Patos Diarienummer RS Yttrande till kammarrätten i mål om laglighetsprövning Diarienummer RS Inbjudan till utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter Diarienummer RS Tillägg: Yrkande från V 16. Politisk styrgrupp för översyn av resursfördelningsmodell och utveckling av ersättningssystem Diarienummer RS Tillägg: Tjänsteutlåtande 17. Yttrande över Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet Göteborg, två modeller Diarienummer RS

3 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) 18. Yttrande över En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) Diarienummer RS Länk till utredningen: 9d/sou_2015_64_webb.pdf 19. Delegeringsärenden Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden Diarienummer RS Övriga frågor Informationer A. Information från presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus, B. Diskussion om regionstyrelsens eget arbete med riskanalys och plan för intern kontroll/christina Karlsson kl C. Alarmering och dirigering SOS alarm, Eva Arrdal kl D. Information från regiondirektören, kl Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( ).

4

5

6

7 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mats Kihlgren Telefon: E-post: mats.kihlgren@vgregion.se Till Ägarutskottet Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Västra Götalandsregionen bildar kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg för att bedriva ambulansflyg inom Sverige tillsammans med Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. 2. Regionfullmäktige godkänner förslaget till förbundsordning för kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. 3. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtalet mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret för kommunalförbundets verksamhet och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting. 4. Regionfullmäktige godkänner att andelskapitalet i kommunalförbundet är en krona per innevånare, för Västra Götalandsregionen kronor. 5. Regionfullmäktige beslutar att finansiera andelskapitalet inom moderförvaltningen. 6. Regionfullmäktige uppdrar till samverkansnämnden att nominera en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets styrelse. Sammanfattning av ärendet. Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten inom Sverige och överta befintligt samverkansavtal mellan de 21 landstingen och Västerbotten från den 1 januari Den ordinarie driftsstarten av kommunalförbundet förväntas ske början Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Datum (4) Diarienummer RS Under tiden fortsätter projektledning och uppbyggnaden av organisationerna så att verksamheten står redo vid ordinarie drifts start. Fördjupad beskrivning av ärendet Samverkansavtalet har slutits mellan Västerbottens läns landsting och Sveriges 21 landsting/regioner om gemensam upphandling av ambulansflygplan. Upphandlingen pågår och tilldelningsbeslut förväntas ske första kvartalet Upphandlingen avser drift av ambulansflygplan medan landstingen och regionerna genom kommunalförbundet skall i egen regi ansvara för den medicinsk tekniska utrustningen samt sjuksköterskor i flygplanen och en egen flygkoordineringscentral Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Kommunalförbundet skall inte sköta drift eller underhåll av planen utan tecknar avtal med operatör som reglerar förhållanden och ansvar för respektive part. Däremot kommer kommunalförbundet att inrätta en beställnings/kontroll funktion gentemot avtalspart i syfte att garantera underhåll mm sköts enligt överenskommen mall och transportmyndigheters krav. Denna funktion säkerställer även att flygplanen behåller den skötsel och standard för säkerställande av restvärdet på flygplanen. Finansiering (om det behövs) Information om vilka kostnader förslaget medför och hur det i så fall ska finansieras Process och tidplan för kommunalförbundets bildande För att kommunalförbundet ska kunna starta och vara i drift till 1 januari 2016 krävs ett antal beslut sker i respektive landsting/region vid specifika tidpunkter enligt nedan. 1. Inriktningsbeslut från arbetsutskott alternativt landstings/regionstyrelse: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 juni. 2. Beslut i landstings/regionfullmäktige: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 september. 3. Att utse 1 st fullmäktige ledamot till kommunalförbundets fullmäktige. Beslut senast 18 september. 4. Att i var och en av de 6 sjukvårdsregioner; - Södra sjukvårdsregion - Östra Sjukvårdsregion - Västra Sjukvårdsregion - Uppsala/Örebro sjukvårdsregion - Stockholms sjukvårdsregion - Norra sjukvårdsregion Utse 1 st. ledamot och 1 st. ersättare i förbundsstyrelsen. I norra sjukvårdsregion utses 2 st. ledamöter och 2 st. ersättare. Vilket totalt blir 7 st. ledamöter och 7 st. ersättare i förbundets styrelse. Beslut senast 23 oktober. 5. Att inbetala andelskapitalet :- (en krona per innevånare inom Västra Götalandsregionen) samt preliminär budget om 20 % av de ordinarie fasta kostnader enligt bilagda förteckning senast den 5 januari 2016.

9 Datum (4) Diarienummer RS Samverkansavtal Samverkansavtalet reglerar bemanning och det medicinska ansvaret mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting Prismodell för fördelning av förbundets fasta kostnader Förbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma driften av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinteknisk utrustning samt administration. Kostnaderna skall fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55 %) och invånarantal (45 %). Kostnaden utgår som en särskild avgift per påbörjat flyguppdrag. Avgiften är dock maximerad till svenska kronor per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Avgiften debiteras såsom en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. Kostnaden för själva flygtjänsten (rörlig kostnad) fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flugna timmar och faktureras från kommunalförbundet till beställande part. Kostander utöver flygtid för särskilda vårdteam (neonantal, ECMO och IVA) och organtransportger faktureras från den part som tillhandahåller teamet till beställande part. Beredning Remissvar från i höstas om bildande av kommunalförbundet svenskt ambulansflyg och förbundsordning. Inför förslag från styrgruppen för luftburen ambulanssjukvård om att bilda kommunalförbundet svenskt ambulansflyg med föreslagen förbundsordning, begärdes remissyttrande från samtliga landsting/regioner. 8 landsting/regioner svarade ja utan reservation. 11 st. svarade ja med reservation och 2 st. avböjde att svara respektive ville avvakta och utvärdera nuvarande samverkansavtal. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: 1. Förslag till förbundsordning 2. Förslag till samverkansavtal mellan Kommunalförbundet svenskt Ambulansflyg och Västerbottens läns landsting

10 Datum (4) Diarienummer RS

11 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid på förbundet att bland annat: - upphandla och samordna flygambulanstjänst, - upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, - samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av flygcentral, - samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, - tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt - i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för utveckling av den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. 5 Förbundsfullmäktige Fullmäktige ska bestå av medlemmar i enlighet med 2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. Fullmäktige ska besluta i följande ärenden:

12 - mål och riktlinjer för verksamheten, - förbundets årliga budget, - val av ledamöter och ersättare i styrelsen, - val av revisorer och revisorssuppleanter, - årsredovisning och ansvarsfrihet. Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap Beslut i Fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet avgivna röster. 7 Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar.

13 Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: - ledamot i fullmäktige, - styrelsen, samt - förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. 11 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

14 14 Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( kronor) Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 16 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 Budget årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret.

15 Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i budgeten. Fördelningsmodell av kommunalförbundets fasta kostnader (administration, koordineringscentral, medicinsk teknik och egna sjuksköterskor mm) finns i bilaga 1. (tillägg) Den kostnad som ska fördelas samt takbeloppet fastställs årligen i samband med budgetbeslutet för kommunalförbundet. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Förbundskansliet har kontor i Umeå. 19 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

16 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisning sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 Bildandet av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarnas landstingsfullmäktige.

17 Samverkansavtal mellan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Kommunalförbundet Svensk Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan Kommunalförbundet och Västerbottens Läns Landsting. 3 Grundprinciper för ambulansflygverksamheten Kommunalförbundet bedriver ambulansflygverksamheten med säte i Umeå. Västerbottens Läns Landsting förbinder sig att stödja kommunalförbundet både medicinskt och administrativt på sätt som regleras nedan. 4 Parternas åtaganden 4. 1 Västerbottens Läns Landstings (VLL) uppgifter och ansvar VLL är vårdgivare för verksamheten. VLL ska förse kommunalförbundet med sjuksköterskor utifrån fastställd bemarming, antingen från den egna organisationen eller från andra medlemmar. VLL svarar, efter samråd med övriga medlemmar, för kravspecifikation för medicinskteknisk utrustning i flygplanen. VLL svarar för administrativt stöd till kommunalförbundet i den mån inte kommunalförbundet har egna resurser. Del kan vara både direkta insatser som ekonomi- och löneadministration eller konsultativa insatser i form av exempelvis juridisk rådgivning eller upphandlingsstöd. 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar Kommunalförbundet ersätter VLL eller annan medlem för de personalkostnader som uppkommer i samband med tjänstgöring åt kommunalförbundet.

18 Kommunalförbundet ersätter VLL för administrativa tjänster som de ställer till kommunalförbundets förfogande. Kommunalförbundet svarar för eventuell specialutbildningen som krävs för att vårdpersonal ska kunna tjänstgöra inom ambulansflyget. 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av 12 månader. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: Förbundschef För Västerbottens Läns Landsting: Landstingsdirektör

19

20

21

22 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, enhet säkerhet Handläggare: Valter Lindström Telefon: E-post: Till ägarutskottet Säkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. 2. Säkerhetspolicyn ersätter följande dokument: Policy för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen (RF 62/2008), Reglemente för informationssäkerhet (RF 124/2002) och Informationssäkerhetspolicy (fastställd av regiondirektören 2/2000). Regionstyrelsen beslutar, under förutsättning att regionfullmäktige antar Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen, följande för egen del: 1. Regionstyrelsen antar Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen. 2. Riktlinjer för informationssäkerhet ersätter Riktlinjer för informationssäkerhet (RS 150/2009). Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen antog handlingsplan för förbättring av informationssäkerhet, RS Ett uppdrag i planen var att förstärka ägarstyrningen. Därför har en översyn och revidering av regelverket för informationssäkerhet genomförts. I detta arbete har framkommit behov av en ny säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. Säkerhetspolicyn är den viljeinriktning som regionfullmäktige beslutar. Den är styrande för allt säkerhetsarbetet och utgör grunden för ett systematiskt säkerhetsarbete som omfattar hela Västra Götalandsregionen. Det framtagna förslaget till riktlinjer för informationssäkerhet är en uppdatering och anpassning till ny organisation och ny styrmodell för IS/IT och har tydligare fokus på säkerhetsprocesser och -aktiviteter. Riktlinjerna utgör grunden i ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) och är en konkretisering av säkerhetspolicyn i dessa delar. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

23 Datum Diarienummer RS (3) Säkerhetspolicyn svarar mot de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:14, att vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy. De styrdokument på regionövergripande nivå (beslutade i regionfullmäktige och regionstyrelsen) gällande säkerhet som kommer att finnas när detta ärende beslutats är följande: Regionfullmäktigebeslut: Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen (förslag i detta ärende) Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter (regionfullmäktige 2013) Säkerhetspolicy för publikt nät i VGR (regionfullmäktige 2013) Krishanteringsplan (beslutas i regionfullmäktige för varje mandatperiod) Regionstyrelsebeslut: Riktlinjer för informationssäkerhet (förslag i detta ärende) Riktlinjer för hantering av personer med skyddade personuppgifter ( regionstyrelsen 2005) Riktlinjer för personsäkerhet (regionstyrelsen 2009) Ramverk och riktlinjer för säkerhetsarbetet (regionstyrelsen 2008) Ett arbete har inletts för att dokumentera ett ledningssystem för koncernen Västra Götalandsregionen VGR. I detta arbete ingår en översyn av vilka regionövergripande styrdokument som ska finnas. Ovanstående styrdokument för säkerhet kommer att anpassas och inordnas i VGR:s ledningssystem, när struktur och form för detta har fastställts. Fördjupad beskrivning av ärendet Allmänt om säkerhet VGR ska värna människor, egendom, verksamheter och miljö, samt grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende, mot hot och risker. En förutsättning för detta är ett strukturerat säkerhetsarbete där alla verksamheter arbetar utifrån samma regelverk. Säkerhetspolicyn är grunden för detta. Vissa säkerhetsområden kräver mer detaljerad styrning och detta sker i riktlinjer, beslutade av regionstyrelsen. Dessa kan kompletteras med rutiner, som beslutas på tjänstemannanivå och som mer i detalj reglerar de delar som kräver detta. Verksamhetsspecifika regelverk ska utgå från de regionala och innebära förtydligande av hur man arbetar i den egna verksamheten. Informationssäkerhet Ett område som kräver mer detaljerad styrning är informationssäkerheten. En av förutsättningarna för en god kvalitét i VGR:s arbete är att information hanteras säkert och korrekt. Dels i förhållande till de lagar som reglerar verksamheten och dels för att det är en förtroendefråga, att invånarna kan vara trygga med att informationen hanteras korrekt.

24 Datum Diarienummer RS (3) Informationssäkerhet berör alla typer av information muntlig, skriftlig, elektronisk och alla olika sätt att hantera den på. Den ska tillvarata aspekterna tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Det är ett komplext område att reglera och regelverket blir därför tämligen omfattande. För att underlätta det praktiska arbetet kommer säkerhetsenheten att ta fram riktad information till olika yrkeskategorier. Beredning Under framtagningen har löpande information och förankring skett i det regionala informationssäkerhetsrådet. I tidigare versioner har materialet innefattat förslag till informationssäkerhetspolicy. Under arbetets gång har denna ersatts med förslag till revidering av säkerhetspolicy för VGR. Förslaget har varit utsänt till alla nämnder, styrelser och bolagsstyrelser. 35 svar har inkommit. Synpunkterna har inarbetats i det slutliga förslaget. Förankring har också skett vid möten med de tre branschledningarna inom IS/IT. Information har skett till regionstyrelsens MBL-grupp 27 april Koncernkontoret Ann-Sofie Lodin Regiondirektör Johan Flarup Chef koncernavdelning Ärendesamordning och kansli Bilaga Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolagsstyrelser Ordförande branschledningar IT-direktör Göran Ejbyfelt Regionjurist och samordnare PuO-gruppen Mats Dahlbom Chef Kompetenscentrum Monica Ekström

25 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av Regionfullmäktige Övergripande dokument Kontaktperson Giltig från Version 2.0 Dnr RS Ersätter Policy för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen, RSK Reglemente för informationssäkerhet, RSK Informationssäkerhetspolicy, RSK SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

26 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Västra Götalandsregionen ska värna människor, egendom, verksamheter och miljö, samt grundläggande värden som demokrati, rättvisa, integritet och förtroende. Invånarna ska känna trygghet i Västra Götalandsregionens verksamheter och känna förtroende för att deras information skyddas och hanteras på rätt sätt. Därför arbetar Västra Götalandsregionen (VGR) aktivt för att uppnå en god säkerhet. För detta krävs ett systematiskt säkerhetsarbete, som bygger på strukturerad riskhantering och ständiga förbättringar. En annan förutsättning är en tydlig styrning av säkerhetsarbetet, rätt skyddsåtgärder och att en avvägning också sker mellan säkerhet, effektivitet och ekonomi. Som stöd för detta har VGR ett ledningssystem för säkerhet som är en del av det samlade ledningssystemet för VGR. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Samhällsviktig verksamhet, som hälso- och sjukvård och dess stödfunktioner, teknisk infrastruktur, person- och godstransporter samt flöden av varor och tjänster får inte bryta samman. Det ska finnas god förmåga i VGR att hantera krissituationer. Den ska byggas på ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet och tydliggörs i Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen. Säkerhetsarbetets mål Patienter, resenärer, besökare, studerande, medarbetare och förtroendevalda ska vara trygga i VGR:s lokaler och verksamheter. Rätt och riktig information ska nå rätt mottagare i rätt tid och vara skyddad för obehörig åtkomst och förstörelse. Att VGR och dess verksamheter ska vara robusta och ha god beredskap och förmåga att hantera kriser, extraordinära händelser och dess konsekvenser. Att VGR och dess verksamheter bedriver ett effektivt arbete mot oegentligheter och otillåten påverkan God säkerhetskultur och en gemensam säkerhetsprocess i VGR:s verksamheter ska underlätta samverkan i säkerhetsarbetet över organisatoriska gränser. Principer för säkerhetsarbetet Följande principer ska vara vägledande för säkerhetsarbetet: Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris. Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda. Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma under fred, kris och krig. 2

27 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Ansvar Regionfullmäktige Regionstyrelsen Regiondirektör Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser Är ytterst ansvarig för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. I detta ingår att fatta beslut om säkerhetspolicy. Fattar beslut om regionala riktlinjer. Ska utöva uppsikt över övriga nämnder och styrelser och kontinuerligt följa att ledningssystemet fyller sin funktion. Ansvarar för övergripande samordning av säkerhetsarbetet för verksamheter i egen regi. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen som vårdgivare enligt kraven i patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Ledningens genomgång av säkerhetsläget sker regelbundet samt vid allvarliga säkerhetsincidenter. Ansvarar, på uppdrag av regionstyrelsen, för att leda, samordna, granska och följa upp säkerhetsarbetet i VGR. Ansvarar för att säkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ska säkerställa att säkerhetsarbetet sker inom ramen för arbetet med intern kontroll. Detta innebär bland annat att inrätta en funktion för säkerhetsarbete, fastställa och följa upp plan för säkerhetsarbetet samt vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen och utse personuppgiftsombud. Förvaltningschef/VD Ansvarar för att säkerhetsarbetet initieras, samordnas och följs upp samt att denna policy och övriga dokument i ledningssystemet för säkerhet följs. Alla medarbetare Ansvarar för att arbeta aktivt för ökad säkerhet och för att påpeka brister i säkerheten till närmaste chef. Genomförande Utgångspunkten är att identifiera vad som är skyddsvärt för att verksamheten ska nå sina mål och att säkerställa att säkerhetsprocessens aktiviteter ingår i verksamhetens ledningssystem. Kortfattat beskrivs säkerhetsprocessen: Före Riskanalys/sårbarhetsanalys, riskvärdering, riskreduktion/kontroll, planera och öva. Under Åtgärda det akuta läget, avvikelserapportering, aktivera krishantering. Efter Återgång till normal verksamhet, orsaksanalys, lärande av händelsen, återkoppling till förberedande/förebyggande arbete. Ett regionalt riskhanteringsråd ska samordna arbetet med risker av övergripande och gemensam karaktär. En strategisk funktion i koncernkontoret ska ha det samlade ansvaret för de frågor som, strategiskt eller på en övergripande nivå, måste hanteras före, under och efter en kris. Den som anlitar entreprenörer, inhyrd personal, konsulter och leverantörer ska se till att dessa externa medarbetare i tillämpliga delar omfattas av ledningssystemet för säkerhet. 3

28 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Inriktning och tillämpning Ledningssystemet för säkerhet gäller alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och majoritetsägda bolag samt avtalsparter, där det i avtalet anges att VGR:s regelverk ska följas. Det består på regional nivå av denna policy samt riktlinjer och rutiner. Allt säkerhetsarbete i VGR utgår från dessa dokument. Styrande dokument på lokal nivå ska utformas utifrån regionalt regelverk för säkerhet. Denna policy med underliggande regelverk motsvarar också kraven på ledningssystem för informationssäkerhet utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Information, kommunikation och utbildning Extern och intern information är en viktig del i säkerhetsarbetet. VGR:s informationsfunktioner ska aktivt verka för att initiera och understödja informationsinsatser för att förbättra säkerheten. Alla medarbetare ska utbildas om säkerhet. VGR:s chefsutbildningar ska omfatta säkerhetsarbete och säkerhetskultur. Revision och granskning Säkerhetsarbetet ska revideras varje år inom respektive nämnds, styrelses eller bolags verksamhet. Resultatet ska redovisas i respektive årsredovisning, samt till regionstyrelsen enligt särskild anvisning. Regiondirektören kan initiera oberoende granskning av säkerhets- eller informationssäkerhetsarbetet i VGR. Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att personuppgiftsansvarig alltid behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed samt att genomföra revision. 4

29 Koncernkontoret Säkerhetsenheten Dokumenttyp RS-riktlinjer för informationssäkerhet för Västra Götalandsregionen Dokumentansvarig Övergripande dokument Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Kontaktperson Version 2.0 Dnr Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av Giltig från Ersätter RS Regionfullmäktige Riktlinjer för informationssäkerhet, RSK RS-riktlinjer för Informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS

30 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1 Övergripande information om ledningssystemet... 4 Giltighet... 4 Begreppet informationssäkerhet... 5 Styrning, ledning och arbete med informationssäkerhet... 6 Dokumentstruktur Organisation av informationssäkerhetsarbetet... 8 Mål... 8 Utgångspunkt... 8 Samordning och uppföljning... 8 Övergripande informationssäkerhetsansvar... 8 Verksamhetsansvar roller och ansvar på förvaltningsnivå... 9 Centrala roller Styrning av informationstillgångar Mål Utgångspunkt Märkning av handlingar Informationsklassificering Identifiera informationstillgångar Identifiera legala krav Klassificera information Skyddsnivåer Skyddsnivå i verksamhet Skyddsnivå IS/IT-tjänster och fysiskt skydd Säkerhetsdeklaration Riskhantering Mål Utgångspunkt Riskhantering Uppföljning Ansvar Eskalering av hot och risker av regiongemensam karaktär Personal och säkerhet Mål Utgångspunkt Före anställning Rekrytering av medarbetare Sekretess

31 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Under anställning Regelbunden utbildning av alla medarbetare Disciplinär process Upphörande eller förändring av anställning Fysisk säkerhet Mål Utgångspunkt Utveckling av IS/IT-tjänster Mål Utgångspunkt Kommunikation och drift Mål Utgångspunkt Åtkomst till information Mål Utgångspunkt Hantering av informationssäkerhetsincidenter Mål Utgångspunkt Medarbetares skyldighet Verksamhetsansvarigs skyldighet IT-levererande parts skyldighet Uppföljning av incidenter Rapportering av händelser Kontinuitetsplanering Mål Utgångspunkt Arbetet med kontinuitetsplanering Verksamhetens ansvar Informationsägarens ansvar Resursägarens ansvar Uppföljning Mål Utgångspunkt Uppföljning av efterlevnad Personuppgiftsombudets granskningar Revision av IT-säkerhet Informations- och resursägarens uppföljning Vårdgivarens uppföljning Bilaga 1 - Termer och definitioner

32 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS ÖVERGRIPANDE INFORMATION OM LEDNINGS- SYSTEMET Riktlinjerna för informationssäkerhet utgår från Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. Enligt policyn är det övergripande målet för informationssäkerheten att rätt och riktig information ska nå rätt mottagare i rätt tid och vara skyddad för obehörig åtkomst och förstörelse. Informationssäkerhet handlar om att tillgodose krav på: Tillgänglighet Möjlighet att utnyttja information efter behov i förväntad utsträckning och inom önskad tid. Riktighet Skydd av informationen så att den är och förblir korrekt och fullständig. Konfidentialitet Informationen är tillgänglig endast för den som är behörig att ta del av och använda den. Spårbarhet Möjlighet att i efterhand visa hur och av vem informationen har hanterats. Informationssäkerhet är teknikneutral och omfattar skydd av såväl muntlig, pappersbunden som digital information. Giltighet Denna riktlinje är beslutad av regionstyrelsen och utformad med stöd av Säkerhetspolicyn. Den gäller således alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och majoritetsägda bolag samt avtalsparter, där det i avtalet anges att regionens regelverk ska följas. Denna riktlinje ersätter: Informationssäkerhetspolicy, RSK , beslutad av regiondirektör Jan-Åke Björklund 4 april 2000 Reglemente för informationssäkerhet, RSK , beslutad av regionfullmäktige 7 maj 2002, 124 Riktlinjer för informationssäkerhet, RSK , beslutade av regionstyrelsen 23 juni 2009, 150 Koncernsäkerhetschefen ansvarar på regiondirektörens uppdrag för förvaltning och förslag till eventuell revidering av riktlinjerna för informationssäkerhet. Med hänsyn till verksamhetens art kan avvikelse från bestämmelserna göras efter samråd med koncernsäkerhetschefen. 4

33 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Begreppet informationssäkerhet Informationssäkerhet kan beskrivas som att tillgodose behov av att informationen är tillgänglig i förväntad utsträckning, förblir riktig och oförvanskad, är insynsskyddad så att den är åtkomlig endast för den som är behörig konfidentialitet samt att det finns spårbarhet i vem som haft åtkomst till och/eller förändrat informationen. Se de fyra övre begreppen i illustrationen bild 1. För att uppnå de krav som ställs utifrån de fyra begreppen används olika former av skyddsåtgärder, som tillsammans ska åstadkomma rätt informationssäkerhet. Se nedre delen av illustrationen, bild 1. Bild 1: Schematisk bild av det som ska skyddas samt skyddsåtgärder Tillgänglighet Riktighet Konfidentialitet KRAV Spårbarhet Informationssäkerhet Administrativ säkerhet ÅTGÄRDER Teknisk säkerhet Policy & ramverk Riktlinjer & rutiner Övervakning och kontroll Fysisk säkerhet IT-säkerhet Revision och uppföljning Datasäkerhet Kommunikationssäkerhet 5

34 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Styrning, ledning och arbete med informationssäkerhet För att uppnå en god informationssäkerhet krävs ett långsiktigt arbete, som bygger på ett systematiskt säkerhetsarbete integrerat i det dagliga arbetet. Arbetet ska inkludera alla områden som hanterar informationstillgångar. Regionledningen styr och följer upp arbetet med stöd av ett system som inkluderar mål, regelverk, organisation och processer. Inom ramen för Västra Götalandsregionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT ska det genomföras säkerhetsaktiviteter vid beredning/projekt, utveckling, införande, förvaltning och avveckling av informationssystem. Bild 2: Beskrivning av ledningssystemets komponenter och uppbyggnad 6

35 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Dokumentstruktur Regionala styrdokument i ledningssystemet för informationssäkerhet är policy och riktlinjer som är beslutade på politisk nivå. Till dessa finns VGR-riktlinjer och VGR-rutiner beslutade av koncernsäkerhetschef. Inom ramen för dessa kan objektägare verksamhet och IT ta fram och besluta om objektspecifika rutiner. För att säkerställa sammanhållen helhet i ledningssystemet ska dessa kvalitetssäkras av säkerhetsstrategiska enheten före publicering. Dessa regionala styrdokument finns samlat publicerade på intranätet. Styrande dokumenten på lokal nivå utformas utifrån regionala styrdokument för informationssäkerhet. Bild 3: Beskrivning av dokumenthierarki för regionens regelverk för informationssäkerhet 7

36 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS ORGANISATION AV INFORMATIONSSÄKERHETS- ARBETET Mål Organisationen ska ha ett högt riskmedvetande och informationssäkerhetsarbetet ska vara organiserat, så att det finns ett tydligt ansvar och väl fungerande beredningsprocesser. Utgångspunkt Ansvar för informationssäkerhet följer ordinarie linjeansvar, vilket innebär att även informationsägarskapet följer linjeansvaret. Inom VGR:s styr- och förvaltningsmodell för IS/IT företräder objektägare verksamhet informationsägaren. Regelverkets krav på VGR IT och dess chef gäller i motsvarande grad andra organisationer inom VGR som bedriver IT-drift och utveckling, exempelvis Västtrafik Informationssäkerhetsfrågor ska vara en integrerad del i berednings- och inköpsprocessen för IS/IT. Samordning och uppföljning Koncernsäkerhetschefen leder ett informationssäkerhetsråd, för samordning och uppföljning av regionens informationssäkerhetsfrågor. I rådet ingår sakkunniga med mandat att företräda sin förvaltning och relevanta experter. Representanter från informationssäkerhetsrådet och personuppgiftsombuden ska delta i IS/ITberedningen och granska informationssäkerhetsaspekten. Detta gäller såväl på förvaltningsnivå som på regional nivå. Utöver detta finns ett regionalt riskhanteringsråd, se punkt 4.5. I kravställning av informationssäkerhet på nationella IS/IT-tjänster, ska denna grundas på verksamheternas behov. Koncernsäkerhetschefen ansvarar för att samordna med övriga landsting och regioner. Övergripande informationssäkerhetsansvar Regionfullmäktige Se Säkerhetspolicy för Västra götalandsregionen Regionstyrelsen Se Säkerhetspolicy för Västra götalandsregionen Regiondirektör Se Säkerhetspolicy för Västra götalandsregionen Koncernsäkerhetschef Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren utse en eller flera som ansvarar för informationssäkerheten. Detta ingår i koncernsäkerhetschefens uppdrag. Personaldirektören 8

37 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Ansvarar för att säkerhetskraven införs i personalhanteringsprocessen före, under och efter anställning. Fastighetsdirektören Ansvarar för att kraven på fysiskt skydd beaktas i byggnadsprocessen. IS/IT-direktören Ansvarar för att IT-säkerheten (teknisk säkerhet, ansvar och rutiner) motsvarar ställda krav. Chef inköpsorganisation Ansvarar för att informationsägarens säkerhetskrav beaktas i inköpsprocessen. Verksamhetsansvar roller och ansvar på förvaltningsnivå Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser Se Säkerhetspolicy för Västra götalandsregionen Förvaltningschef Ansvaret för tillämpning av ledningssystemets regelverk i den egna förvaltningen, utforma lokala regelverk och rapportera status på informationssäkerhetsarbetet till nämnd/styrelse. Förvaltningschefen ska avsätta resurser för informationssäkerhetsarbetet och säkerställa att riskhanteringsprocessen blir en del av det lokala ledningssystemet. Verksamhetschef/motsvarande Ansvarar för informationssäkerhet inom egen verksamhet och ska verka för att arbetsmetoder som bidrar till en god informationssäkerhet används, samt att medarbetarna får utbildning i informationssäkerhet. Medarbetare Medarbetare ska ha förståelse för värdet av informationen och varför den ska skyddas. Detta innebär att medarbetaren ska få utbildning, som bidrar till en god säkerhetskultur och medvetenhet om det egna ansvaret. Alla medarbetare har ansvar att följa gällande regler avseende informationssäkerhet. Personuppgiftsombud (PuO) Har till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed samt genomföra revision. Samordnare informationssäkerhet/motsvarande Ansvarar för att samordna och följa upp informationssäkerhetsarbetet i den egna verksamheten och rapportera direkt till förvaltningschefen. Hen ska aktivt bidra med kunskap och aktiviteter i samordning och uppföljning av det regiongemensamma informationssäkerhetsarbetet. Samordnare IS/IT (SIS) Samordnar förvaltningens kravställning på IS/IT och samverkar med samordnaren för informationssäkerhet, så att informationssäkerhetskraven blir en del av förvaltningens samlade kravbild på IS/IT. 9

38 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Centrala roller I kravställning och införande av informationssäkerhet i IS/IT-tjänster är informationsägare och resursägare centrala roller. Alla informationstillgångar ska ha en utsedd ägarföreträdare inom Västra Götalandsregionen. Informationsägare objektägare verksamhet Ansvar som informationsägare följer linjeansvar. Informationsägaren ansvarar för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten. När information ingår i objekt, enligt regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT, företräds informationsägaren i tillämpliga delar av objektägare verksamhet. Resursägare objektägare IT Resursägare är den som äger teknik, infrastruktur eller IS/IT-tjänster. Inom regionens styroch förvaltningsmodell för IS/IT är objektägare IT resursägare. I övriga fall ska en resursägare utses i respektive förvaltning. I fortsättningen används begreppen informationsägare och resursägare i detta dokument. Kontexten avgör om det är aktuellt inom en förvaltning alternativt inom VGR:s styr- och förvaltningsmodell för IS/IT. 10

39 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS STYRNING AV INFORMATIONSTILLGÅNGAR Mål All information och övriga informationstillgångar ska vara kopplade till en ägarföreträdare, som har ansvar för att informationen och resurserna klassificeras och skyddas på rätt sätt. Utgångspunkt Informationssäkerhetsarbetet ska ske utifrån generella säkerhetskrav (Säkerhetspolicy och Riktlinjer för informationssäkerhet) och de specifika säkerhetskrav som ställs av verksamheten genom informationsklassificering. Märkning av handlingar Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) styr hur allmänna handlingar ska hanteras i offentlig verksamhet. Allmän handling ska lämnas ut på begäran, under förutsättning att den inte omfattas av sekretess. I Västra Götalandsregionen används följande begrepp, förutom allmän handling, för handlingar: Utkast Minnesanteckning bakgrundsmaterial som har tillkommit endast för ärendets beredning eller föredragning, dock inte till den del den tillför ärendet sakuppgift. Sekretessbelagd Handling som är sekretessbelagd med stöd av Offentlighets- och sekretesslagen Informationsklassificering Informationsägaren ska styra och skydda informationstillgångarna, med utgångspunkt från det värde informationen har för verksamheten. Informationsklassificering är därför en grundläggande aktivitet, för att kravställa skyddsåtgärder och skydda informationen på rätt sätt. Inom regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT företräder objektägare verksamhet också informationsägaren och är därmed ansvarig för att informationsklassificering görs ur ett verksamhetsperspektiv och blir en del av objektets dokumentation. Övriga informationstillgångar, som inte tillhör ett objekt, hanteras inom respektive förvaltning. Bild 4: Processbeskrivning av informationsklassificering Behov av informationssäkerhet Identifiera informationstillgångar Förteckning av informationstillgångar Identifiera legala krav Förteckning av informationstillgångar med legala krav Klassificera information 11

40 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Identifiera informationstillgångar Första steget är att identifiera vilken information som hanteras inom avgränsningen för klassificeringen. Utgångspunkten är verksamhetsperspektivet och vilken information som behövs/ produceras i verksamhetsprocessen/objektet. Även de resurser som krävs för att hantera informationen identifieras Identifiera legala krav Nästa steg är att identifiera de legala krav som är tillämpliga för hanteringen av informationen och bedöma hur väl de uppfylls. Med legala krav avses lagkrav, föreskrifter och avtal Klassificera information Klassificeringen av informationen bestäms utifrån det värde den har i verksamhetsprocessen och vilka krav på skydd verksamheten ställer utifrån följande begrepp: Tillgänglighet möjlighet att utnyttja information efter behov i förväntad utsträckning och inom önskad tid Riktighet skydd av information så att den är och förblir korrekt och fullständig Konfidentialitet information är tillgänglig endast för den som är behörig att ta del av och använda den Spårbarhet möjlighet att i efterhand visa hur och av vem information har hanterats Klassificeringen genomförs med stöd av VGR:s metod, se VGR-rutin för klassificering av informationstillgångar. Klassificering ska som ett minimum genomföras/aktualiseras vid: Etablering av nya IS/IT-system Organisations-/processförändringar som kan påverka informationsbehandlingen Tekniska förändringar i infrastruktur eller programvaror, som kan påverka informationsbehandlingen Om molntjänster eller outsourcing av funktioner eller IS/IT-tjänst övervägs Vid allvarliga händelser/incidenter Skyddsnivåer Informationsklassificeringen ska leda till funktionella säkerhetskrav på tekniken samt hanteringsrutiner i verksamheten, som tillsammans uppfyller en säkerhetsnivå som motsvaras av klassificeringen rätt säkerhet Skyddsnivå i verksamhet Informationsägaren ansvarar för att det finns tydliga rutiner för hur informationen får hanteras i verksamheten. Reglerna ska omfatta all behandling av information. Regler och skyddsåtgärder ska omfatta olika typer av bärare av information som USB-minnen, DVD-skivor, ljudinspelningar, fotografier, telefoner, läsplattor, pappersdokument, m.m. 12

41 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Skyddsnivå IS/IT-tjänster och fysiskt skydd Resursägaren ansvarar för att det finns tekniska lösningar och administrativa driftrutiner som motsvarar informationsägarens klassificering. Resursägaren ansvarar för att skyddsåtgärder regelbundet uppdateras och finns med i avtal med extern leverantör av IS/IT-tjänst. Säkerhetsdeklaration För viss typ av IS/IT-tjänst/-funktion är informationsklassificering inte tillämpbart. Då är det lämpligare att genomföra en säkerhetsdeklaration. Syftet med denna är att deklarera vilken säkerhetsnivå tjänsten/funktionen levererar. Detta utgör ett underlag för styrning av användningen. Se VGR-rutin för säkerhetsdeklaration. Resursägaren och informationsägaren ansvarar för att fastställa säkerhetsdeklarationen och, om så behövs, kommunicera hanteringsrutiner. 13

42 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS RISKHANTERING Mål Risker som kan påverka Västra Götalandsregionens informationssäkerhet ska identifieras, analyseras och hanteras. Utgångspunkt Ramverket för säkerhet och perspektiven före under efter tillämpas såväl för informationssäkerhet som för annat säkerhetsarbete. Tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetet där riskhantering är en grundläggande aktivitet. Allt säkerhetsarbete utgår från det som är skyddsvärt för VGR och medborgarna. Riskhantering Riskhantering är samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Riskhanteringsprocessen i Västra Götalandsregionen är en generisk modell, som ska tillämpas av varje verksamhet och vara en del av beslutsunderlaget inför förändringar. Organisationens strategier och mål Projektets mål och produkt Riskanalys Definiera omfattning. Identifiera riskerna. Beskriva riskerna. Riskbedömning Riskvärdering Värdera om risken kan tolereras. Analysera alternativ. Riskhantering Riskreduktion/kontroll Fatta beslut. Åtgärda. Följa upp. Bild 5: Schematisk bild av riskhantering För genomförande av riskanalys se VGR-rutin för riskanalys. Riskhantering ska som minimum genomföras vid: Etablering av nya IS/IT-system Organisations-/processförändringar som kan påverka informationsbehandlingen Tekniska förändringar i infrastruktur eller programvaror, som kan påverka informationsbehandlingen Om molntjänster eller outsourcing av funktioner eller IS/IT-tjänst övervägs. 14

43 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Uppföljning För att kontrollera om effekten är den önskade ska genomförda aktiviteter och fattade beslut dokumenteras och följas upp. Ansvar Ansvaret för riskhanteringen följer linjen, vilket innebär att respektive förvaltning ska integrera riskhanteringsprocessen och dess aktiviteter i det egna ledningssystemet. Det ska tydligt framgå i vilka forum som beslut om åtgärder fattas. I regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT ansvarar respektive informations- och resursägare för att riskhanteringsprocessen genomförs, i samverkan med berörda verksamheter. Samma beslutsvägar tillämpas som för övriga objektbeslut. Eskalering av hot och risker av regiongemensam karaktär Hot och risker som inte kan hanteras i linjen eller inom VGR:s styr- och förvaltningsmodell för IS/IT ska eskaleras till koncernsäkerhetschefen, för beredning i det regionala riskhanteringsrådet och därefter beslut av regiondirektör alternativt beslut i lämplig politisk församling. 15

44 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS PERSONAL OCH SÄKERHET Mål Alla medarbetare som hanterar regionens informationstillgångar, ska ha kännedom om regionens regelverk och tillräcklig kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Utgångspunkt När begreppet medarbetare används avses även uppdragstagare och externa leverantörer. Före anställning Rekrytering av medarbetare Kontroller ska ske i enlighet med Regionövergripande riktlinjer vid rekrytering, framtagna av Regionkansliets HR-strategiska avdelning. Vid rekrytering eller befordran till särskilt informationssäkerhetskritiska arbetsuppgifter, ska flera och mer detaljerade kontroller övervägas. Det ska i anställnings- eller arbetsvillkor vara tydligt vilken information som ägs av arbetsgivaren och som inte får förstöras, kopieras eller röjas vid t.ex. avslutande av tjänst. Vid anställning ska informeras om Hur och för vad den anställdes personuppgifter registreras Regler för datoranvändning Att arbetsgivaren kan genomföra kontroll vid misstanke om att den anställde bryter mot gällande regelverk och/eller lagstiftning Att kontroll kan ske i lokal pc, mobila enheter, hemmakataloger, e-postsystem loggar m.m Sekretess Inom den offentliga sektorn är sekretess för de anställda reglerat i lag. Sekretessförbindelse är därför inte möjlig att använda, utan ersätts av en påminnelse om sekretess. Anställda ska skriva under att man mottagit påminnelse om sekretess. Anställda kan inte avkrävas någon tystnadsplikt utöver vad som anges i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) samt yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 1991:1469). Inom sjukvården ska det i påminnelse om sekretess anges, vilka regler som gäller för inre respektive yttre sekretess, för rätten att ta del av eller vidarebefordra patientuppgifter. Personer som inte har en anställning i Västra Götalandsregionen, exempelvis studerande, konsulter och andra som använder regionens resurser för informationsbehandling, ska också informeras och skriva under sekretessförbindelse. 16

45 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Under anställning Regelbunden utbildning av alla medarbetare Chef har ansvar för att alla medarbetare får utbildning och information inom området informationssäkerhet, inklusive betydelsen av avvikelserapportering. Vid förändringar och tillägg av informationssäkerhetsregelverket, har varje chef ansvar för att de blir kända av medarbetarna Disciplinär process Vid misstanke om brott mot gällande lagstiftning, ska närmaste chef och HR-avdelningen informeras och polisanmälan upprättas. Vid misstanke om överträdelse av gällande regelverk inom Västra Götalandsregionen, ska detta hanteras på motsvarande sätt, med undantag för polisanmälan. Upphörande eller förändring av anställning Det ska på förvaltningsnivå finnas rutiner, som är utformade så att en persons tillgång till information och data snabbt anpassas i samband med organisationsförändringar, förändrade arbetsuppgifter eller upphörande av anställning. Se även kapitel 9, Åtkomst till information. 17

46 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS FYSISK SÄKERHET Mål Västra Götalandsregionens information samt övriga informationstillgångar, som exempelvis lokaler och den utrustning som används för informationshantering, ska skyddas på en nivå som identifierats genom informationsklassificering. Utgångspunkt Kraven på fysisk säkerhet finns beskrivna i VGR-riktlinje för fysisk säkerhet och ska tillämpas för alla lokaler där information hanteras, samt för all utrustning som används för informationshantering. Information och utrustning ska skyddas på ett likvärdigt sätt, oavsett om den hanteras innanför eller utanför regionens lokaler. Utöver ovanstående riktlinje ska Arkivnämndens regler och rekommendationer iakttas för lokaler som förvarar arkivmaterial. 18

47 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS UTVECKLING AV IS/IT-TJÄNSTER Mål Informationssäkerhet ska beaktas under hela IS/IT-tjänstens livscykel. Utgångspunkt Vid anskaffning, utveckling, underhåll och avveckling av IS/IT-tjänster ska informationssäkerhetskraven tillgodoses. Kravställningen tar sin utgångspunkt från gällande regelverk, informationsägarens klassificering och är en del av IS/IT-beredningen. Kraven på utveckling av IS/IT-tjänster finns beskrivna i VGR-riktlinje för styrning av utveckling, införande och förvaltning av IS/IT. Kraven ska även ställas på externa leverantörer som nyttjas vid utveckling, underhåll och avveckling av IS/IT-tjänster. 19

48 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS KOMMUNIKATION OCH DRIFT Mål Kommunikation och drift av IS/IT-miljö, system och tillhörande resurser ska ske utifrån fastställda rutiner för gemensam infrastruktur och de specifika säkerhetskrav som ställs av verksamheten genom informationsklassificering. Utgångspunkt VGR:s verksamhet bygger på informationshantering i ett stort antal system, tjänster och resurser. För att få rätt nivå på säkerhet i denna helhet krävs tydlig ansvarsfördelning, eftersom säkerhetskraven från informationsägaren ska tas om hand av olika system- och resursägare. Det ska finnas en IT-säkerhetsstrategi, som leder till en långsiktig säkerhetsarkitektur för VGR. Arkitekturen ska vara dokumenterad och följa regionens ledningssystem för informationssäkerhet. IS/IT-direktören ansvarar för att upprätta och förmedla en tjänsteportfölj med säkerhetsteknik, som matchar skyddsnivåerna enligt modellen för informationsklassificering. Skyddsnivåerna ska användas för både interna och externa system- och resursägare. Kraven på drift och kommunikation finns beskrivna i VGR-riktlinje för drift och kommunikation och ska tillämpas i drift och förvaltning av VGR:s informationsbehandlingsresurser. Kraven ska även ställas på externa leverantörer som används för drift, förvaltning och kommunikation. 20

49 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS ÅTKOMST TILL INFORMATION Mål Användare ska ha tillgång till rätt information på rätt sätt för sin arbetsuppgift och vara medveten om sitt personliga ansvar. Lämpliga krav på spårbarhet ska finnas omsatta i all informationshantering, samtidigt som den personliga integriteten värnas. Utgångspunkt Åtkomst till information ska ges enligt klart definierade principer, tydliga ansvarsförhållanden och enhetliga metoder. Det ska finnas ansvar, rutiner och tekniska skyddsåtgärder som styr användares åtkomst till information och IS/IT-tjänster. Detta gäller även för externa IS/ITtjänster och mobil utrustning. Informationsklassificering styr vilka krav på identifiering och behörigheter som ska ställas. Se VGR-rutin för klassificering av informationstillgångar. Västra Götalandsregionens grundläggande värderingar bygger på god etik och moral, vilket innebär att det inte är tillåtet att besöka sidor som innehåller pornografiskt material, hot, förtal, våld, terror, rasism, hets mot folkgrupp, mobbning, brott mot diskrimineringslagen eller uppmaning till droganvändning. Samma begränsning gäller för besökare, patienter, studerande och andra användare som ges tillgång till regionens nät Kraven för åtkomst till information finns beskrivna i VGR-riktlinje för åtkomst till information och ska tillämpas för all hantering av åtkomst till information. 21

50 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS HANTERING AV INFORMATIONSSÄKERHETSINCIDEN- TER Mål Process, organisation och resurser för avvikelse- och incidenthantering ska finnas, för att mildra effekter, förhindra upprepande och underlätta återgång till verksamhet på normal nivå, då någon form av säkerhetsincident inträffat. Utgångspunkt Det ska finnas ansvar och rutiner för rapportering, eskalering och uppföljning av informationssäkerhetsincidenter inom Västra Götalandsregionen och varje förvaltning/bolag. Reglerna berör inte enbart händelser, utan även sårbarheter som kan göra att hot förverkligas till incidenter. Avvikelser/incidenter med informationssystem som är klassade och CE-märkta som medicinteknisk produkt ska enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:1 anmälas till tillverkaren och läkemedelsverket. Allvarliga avvikelser/incidenter med egentillverkade medicinska produkter ska anmälas till inspektionen för vård och omsorg. En händelse som kan innebära en kris ska eskaleras enligt Regional Krishanteringsplan. Medarbetares skyldighet Det är ett krav att varje medarbetare omgående rapporterar sårbarheter, avvikelser och incidenter inom informationssäkerhetsområdet. Rapportering ska ske till närmaste chef eller till den som av chef utsetts att ta emot dessa anmälningar. Registrering i regionens system för avvikelser ska också ske. I de fall rapportering till närmaste chef bedöms olämplig, ska rapport om brister i informationssäkerheten lämnas till förvaltningens samordnare för informationssäkerhet eller koncernsäkerhetschef. Verksamhetsansvarigs skyldighet Vid allvarligare händelse ska en händelse-/orsaksanalys genomföras. Även vid mindre allvarliga händelser där det finns ett viktigt lärandeperspektiv bör analys göras. På begäran av verksamheten ska regionens IS/IT-organisation bidra och delta i händelseanalysen. Vid händelse som gäller personuppgifters riktighet och när den enskildes integritet kan ha kränkts, ska personuppgiftsombudet (PuO) informeras. IT-levererande parts skyldighet IT-levererande part har skyldighet att skapa rutiner och organisation för att hantera IS/IT-incidenter. I rutinen ska ingå att alltid skapa incidentrapport, som ska delges berörda parter. I syfte att identifiera systematiska fel och åtgärda dessa, ska händelse-/orsaksanalys genomföras. Analys kan initieras av IT-levererande part i samråd med VGR IT, förvaltning eller begäras av drabbad verksamhet. 22

51 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Även vid händelser av mindre karaktär har IT-levererande part skyldighet att samverka med berörda verksamheter och vid behov informera övriga verksamheter, som perifert kan påverkas. Av krishanteringsplanen framgår också att IT-levererande part har skyldighet att utforma krishanteringsklausul och avbrottsplan i avtal mellan leverantör av tjänster/varor och Västra Götalandsregionen, samt att vid behov ingå i berörda verksamheters krisorganisation. Uppföljning av incidenter Uppföljning av informationssäkerhetsincidenter ska ske i två olika nivåer: Uppföljning av enskilda incidenter, enligt rutin för VGR:s system för avvikelsehantering. För att kartlägga bland annat orsak, förlopp och vilka eventuella ytterligare säkerhetsåtgärder som kan behövas för att förhindra att liknande incidenter inträffar. Ansvaret följer linjeansvaret. Analys av statistik över incidenter, för att få en samlad bild, urskilja eventuellt mönster och systematiska felkällor och möjliga förbättringsåtgärder. Rapportering av händelser Händelser av större och/eller allvarligare karaktär ska analyseras och rapporteras till Koncernkontorets säkerhetsenhet. På begäran av koncernsäkerhetschefen ska det genomföras en händelse-/orsaksanalys och, där detta bedöms adekvat, rapporteras till regionstyrelsen. 23

52 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS KONTINUITETSPLANERING Mål Det ska finnas kontinuitetsplanering, för att säkerställa tillgång till information och funktioner som krävs, för att upprätthålla av ledningen prioriterad verksamhet. Planeringen ska regelbundet testas och uppdateras. Utgångspunkt Med kontinuitetsplanering avses den planering som behövs för att minimera de negativa effekter, som kan bli resultatet av olika typer av avbrott i tillgång till informationen. Avbrotten kan vara av olika karaktär, allt från mindre störningar till katastroftillstånd. Avsikten med planeringen är att upprätthålla kritiska verksamhetsprocesser och, så snabbt som möjligt efter ett avbrott, återgå till normalläge med korrekt och fullständig information. Arbetet med kontinuitetsplanering Inom ramen för verksamhetens arbete med kontinuitetsplanering ska en konsekvens- och riskanalys genomföras, för att identifiera kritiska verksamhetsprocesser och krav på kontinuitet för dessa. Därefter ska organisationen identifiera vilka informationstillgångar, samt nivåer av tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet, som krävs för att de verksamhetskritiska processerna ska fungera som avsett. Även beroenden till nyckelpersoner för att upprätthålla verksamheten ska identifieras och dokumenteras i detta arbete. Arbetet ska generera en kravspecifikation för verksamhetsprocesserna, som definierar krav på återstartstider samt maximal toleranstid för förlust av data vid ett avbrott. Att definiera krav på återstartstid innebär den maximala tid som en aktuell process tillåts vara otillgänglig. Kravspecifikationen ska sedan utgöra underlag för vilka kontinuitetslösningar som väljs och hur reservrutiner ska utformas. Kontinuitetsplaneringen ur informationssäkerhetssynpunkt innehåller två delar. En del är verksamhetens kontinuitetsplan. Den andra delen är den avbrottsplan som IT-levererande part och övriga resursägare ska ha och som ska svara mot verksamhetens ställda krav. Planerna ska finnas tillgängliga i olika format, för att säkra åtkomst vid händelse. Men även förvaras skyddat, så att inte känslig information blir åtkomlig för obehöriga. Kontinuitetsplanen ska fortlöpande stämmas av med verksamhetens krishanteringsplan, för att säkerställa att dessa fungerar effektivt tillsammans. Kontinuitetsplanen ska regelbundet testas/övas, utvärderas och revideras. Verksamhetens ansvar Förvaltningschef ska, som grund för kravställning mot IS/IT-leverantören, identifiera kritiska verksamhetsområden och informationsprocesser. Syftet är att i samband med störningar och krissituationer kunna prioritera och säkerställa verksamhetens funktionalitet. I verksamhetens kontinuitetsplan ska ingå manuella rutiner för alternativ drift utan informationssystem. Personal ska utbildas i dessa och rutiner ska årligen testas. 24

53 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Informationsägarens ansvar Informationsägaren ansvarar för att kontinuitets- och avbrottsplan harmoniserar med varandra. Resursägarens ansvar Resursägaren ansvarar för att upprätta en avbrottsplan, som tar sin utgångspunkt ifrån verksamhetens prioritering och informationsklassificering 25

54 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS UPPFÖLJNING Mål Informationssäkerheten ska, som en del av den ordinarie verksamhetsredovisningen, regelbundet följas upp på central nivå och inom respektive nämnd, styrelse och bolag. Utgångspunkt Enligt regionens Säkerhetspolicy ska säkerhetsarbetet regelbundet följas upp. Detta gäller även informationssäkerhetsarbetet. Denna uppföljning utgör ett underlag till den övergripande säkerhetsredovisningen som nämnder, styrelser och bolag årligen lämnar till regionstyrelsen. Uppföljning av efterlevnad Funktion för informationssäkerheten inom en förvaltning eller ett bolag ska kontinuerligt följa upp informationssäkerhetsarbetet och säkerställa att informationssäkerhet ingår som ett område i styrelsens årliga säkerhetsredovisning och verksamhetens interna kontroll. Koncernsäkerhetschefen ansvarar på uppdrag av regiondirektören för sammanställning och analys till regionstyrelsen av förvaltningar och bolags säkerhetsredovisning. Koncernsäkerhetschefen kan dessutom vid behov initiera oberoende granskning av informationssäkerheten inom regionen Personuppgiftsombudets granskningar Skyddet för den personliga integriteten och efterlevnad av personuppgiftslagen och patientdatalagen granskas särskilt av personuppgiftsombudet. Personuppgiftsombudet är också den enskildes kontaktyta för att få registerutdrag och hjälp för att få uppgifter rättade eller raderade Revision av IT-säkerhet En årlig revision avseende den tekniska säkerheten för infrastrukturen och IT-driften ska göras av VGR IT. I de fall då driften finns hos extern leverantör, ska det i avtalet finnas inskrivet krav på motsvarande revision med VGR IT som mottagare. Denna revision utgör ett underlag som lämnas in till den övergripande säkerhetsredovisningen till regionstyrelsen Informations- och resursägarens uppföljning Inom regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT följs även informationssäkerhetsarbetet upp som en integrerad del i den ordinarie uppföljningen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att följa upp att ledningssystemet fungerar och att de aktiviteter som beskrivs i ledningssystemet genomförs Vårdgivarens uppföljning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalhantering i hälsooch sjukvården, SOSFS 2008:14, ställs särskilda krav på att informationssäkerhetsarbetet re- 26

55 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS dovisas till vårdgivaren. I säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen fastställs att regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen som vårdgivare enligt kraven i patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Redovisningen ska omfatta: granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med Säkerhetspolicyn riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten, och vidtagna förbättringsåtgärder Koncernsäkerhetschefen ansvarar för sammanställning och analys. Rapporteringen utgör ett särskilt område i den årliga säkerhetsredovisningen samt patientsäkerhetsberättelsen. 27

56 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS BILAGA 1 - TERMER OCH DEFINITIONER För användningen av detta dokument gäller följande termer och definitioner: Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. (Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen) Avbrottsplan Resursägarens planering för att åtgärda olika typer av avbrott i infrastruktur och teknik. Avbrottsplanen ska utgå från verksamhetens prioritering och informationsklassificering Behörighet En persons åtkomsträttigheter till information i IT-system Hot Möjlig, oönskad händelse med negativa konsekvenser för verksamheten Information Innebörd hos data Informationsbehandlingsresurser Informationsbehandlingssystem, -tjänst eller stödjande infrastruktur, eller lokaler som inhyser resurserna. Informationssäkerhet Säkerhet för informationstillgångar avseende förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet (även spårbarhet och oavvislighet) Informationssäkerhetsincident En enskild eller en serie av oönskade eller oväntade informationssäkerhetshändelser som har en signifikant sannolikhet att äventyra verksamheten och hota informationssäkerheten Informationstillgång En organisations information och de resurser som används för att hantera informationen. Exempel på informationstillgång är: Information (kunddatabas, metodik, dokument etc.), program (applikation, operativsystem etc.), tjänster (Internetförbindelse, elförsörjning etc.), fysiska tillgångar (dator, bildskärm, telefon etc.). Informationstillgång kan vara av fysisk eller logisk karaktär, eller bådadera Informationsägare En aktör som ansvarar för informationen. Informationsägarskapet definieras och utses i respektive organisation. Regionstyrelsen är ägare av regionens samlade informationstillgångar Respektive nämnd, styrelse och bolagsstyrelse företräder regionen inom sitt ansvarsområde och ansvaret följer ordinarie linjeansvar. Företräds, i tillämpliga delar, av Objektägare verksamhet när informationen ingår i ett av regionens förvaltningsobjekt för IS/IT Inre sekretess Området för inre sekretess innefattar samtliga vårdenheter som ingår i VGR (25 kap 11 punkt 2 Offentlighets- och sekretesslagen). Privata vårdgivare och gemensamma nämnder ligger utanför. Vid inre sekretess görs ingen sekretessprövning enligt sekretesslagen. Det är användaren själv som gör bedömningen och har ansvaret, att legala kraven och verksamhetschefs regler följs och att endast ta del av de patientuppgifter som är nödvändiga för arbetsuppgiften. IT-säkerhet Säkerhet beträffande IT-system med förmåga att förhindra obehörig åtkomst och obehörig eller oavsiktlig förändring eller störning vid databehandling samt dator- och telekommunikation Konfidentialitet (insynsskydd) Avsikten att innehållet i ett informationsobjekt (eller ibland även dess existens) inte bör göras tillgängligt eller avslöjas för obehöriga Kontinuitetsplan Dokument som beskriver hur verksamheten skall bedrivas när identifierade, kritiska verksamhetsprocesser allvarligt påverkas eller störs under en längre, specificerad tidsperiod. Avsikten med planen är att upprätthålla kritiska verksamhetsprocesser och, så snabbt som möjligt efter ett avbrott, återgå till normalläge med korrekt och fullständig information. Objektägare verksamhet, /-ledare, -samordnare, -specialist Roller inom regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT, som företräder verksamhetssidan Objektägare IT, /-ledare, -samordnare, -specialist Roller inom regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT, som företräder tekniksidan 28

57 RS-riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen RS Personuppgift All slags information, som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet. Även bild- och ljuduppgifter om fysisk person räknas som personuppgifter, även om inga namn nämns. Krypterade eller kodade uppgifter är också personuppgifter, om någon har en nyckel som kan koppla dem till en person Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter Personuppgiftsombud Den fysiska person som, efter förordnande av personuppgiftsansvarig, självständigt ska se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt och i enlighet med god sed samt genomföra revision Policy Dokument som beskriver ledningens viljeinriktning. Beskriver Att och Varför. Resursägare Är den som äger teknik, infrastruktur eller IS/IT-tjänster. Motsvarar rollen objektägare IT om resursen ingår i regionens styr- och förvaltningsmodell för IS/IT Riktighet Egenskapen att skydda exaktheten och fullständigheten gällande tillgångar Risk Kombination av sannolikheten för att en incident ska inträffa och konsekvenserna av en denna Riskanalys Process som identifierar hot mot verksamheten och uppskattar storleken hos relaterade risker Riskbedömning Övergripande process för riskanalys och riskvärdering Riskhantering Samordnade aktiviteter för att styra och kontrollera en organisation med avseende på risk Riskvärdering Process där uppskattad risk jämförs med uppsatta riskkriterier, för att avgöra riskens betydelse Root-konto Är en form av administrationskonto med högsta behörighet Skadlig kod En generisk term för skadliga datorprogram är skadlig kod Virus är en typ av skadlig kod. En besläktad företeelse är maskar som inte behöver någon hjälp från användare för att spridas Spårbarhet Möjligheten att entydigt kunna härleda utförda aktiviteter i systemet och/eller processen till en identifierad användare eller resurs Sårbarhet Brist i skyddet av en informationstillgång exponerad för hot. Detta kan t ex gälla fel i ett systems säkerhetsprocedurer men även brister i rutiner eller fysiskt skydd. Säkerhetsåtgärd Medel för hantering av risk, innefattandes policyer, riktlinjer, rutiner, förfaranden eller organisationsstrukturer vilka kan vara av administrativ, teknisk, ledningsmässig eller juridisk karaktär Tillgång Allt som är av värde för organisationen Tillgänglighet Skyddsmål där informationstillgångar skall kunna utnyttjas i förväntad utsträckning och inom önskad tid. VGR-riktlinje/VGR-rutin Beskrivning som klargör vad som ska göras och hur, för att nå målen som fastslagits i regelverken. VGR-riktlinje/-rutin är regiongemensam och beslutad på tjänstemannanivå. Yttre sekretess Innan uppgifter lämnas till mottagare utanför Västra Götalandsregionen görs sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen 29

58

59 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Fastställande av Tolkförmedling Västs avgifter för kopior av allmänna handlingar Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning (1992:191). Sammanfattning av ärendet Direktionen för Tolkförmedling Väst har den 17 april 2015, 177, rekommenderat medlemmarnas fullmäktige att besluta att Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning (1992:191). Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund som bedriver språktolkförmedling och översättningsservice. Västra Götalandsregionen är medlem i kommunalförbundet sedan bildandet För att ett kommunalförbund ska ha möjlighet att ta ut avgift för utlämnande av allmän handling krävs beslut från samtliga medlemmars fullmäktige. Koncernkontoret tillstyrker Tolkförmedling Västs förslag om att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med Avgiftsförordningen. Förslaget är i linje med Västra Götalandsregionens hantering. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

60 2 (2) Bilagor Tolkförmedling Västs beslut , 177 Avgiftsförordningen (1992:191) Beslutet skickas till Tolkförmedling Väst Bengt Säterskog för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

61

62

63

64

65

66

67

68

69 Ärende 4

70 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/Ärendesamordning och kansli Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till regionstyrelsen Överlämnande av allmänna handlingar till Stiftelsen Västergötlands museum Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. I samband med Västarvets omorganisation som skedde 1 juli 2014 får allmänna handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten nödvändiga handlingar enligt upprättat förslag i Förteckning över arkivhandlingar som får överlämnas till Stiftelsen Västergötlands museum lämnas över från Västarvet till Stiftelsen för Västergötlands museum. Sammanfattning av ärendet Västergötlands museum som tidigare ingick i förvaltningen Västarvet har från och med lämnats över till Stiftelsen Västergötlands museum. Västergötlands museum ingår därmed inte längre i Västarvet och Västra Götalandsregionen. Vid omorganisationen framfördes det önskemål om att vissa allmänna handlingar skulle lämnas över från Västarvet till Stiftelsen Västergötlands museum. Enligt 15 i arkivlagen krävs det att regionfullmäktige ger sitt godkännande för att allmänna handlingar ska lämnas över till annan huvudman. Västarvet har samrått med Regionarkivet. Regionfullmäktige föreslås besluta att handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten viktiga handlingar enligt upprättat förslag i bilaga Förteckning över arkivhandlingar som får överlämnas till Stiftelsen Västergötlands museum får lämnas över till Stiftelsen för Västergötlands museum. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 Datum (2) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Ärendesamordning och kansli Bilaga 1. Förteckning över arkivhandlingar som får överlämnas till Stiftelsen Västergötlands museum 2. Styrelsen för Västarvets beslut Beslutet skickas till Styrelsen för Västarvet Arkivnämnden Gunilla Eliasson gunilla.i-m.eliasson@vgregion

72 Arkivinventering vid avhändande av allmän handling Bilaga 1: Förteckning över arkivhandlingar som får överlämnas från Västarvet till Stiftelsen Västergötlands museum Arkivbildarens namn Verksamhetsområde Handlingsslag Ärenden/Handlingstyper Tidsomfattning T.ex. omfattar åren Omfång Antal boxar, pärmar, buntar, DVD-skivor, ritningar etc. alt. antal hm. Anmärkning: Format, medium, sorteringsordning etc. Överlämnande av arkivhandlingar till annan myndighet Västarvet Administration Förvaltningshandlingar Diarieförda ärenden rörande stiftelsens revision och bokslut ärenden Analogt, dnrordn/år Västarvet Administration Förvaltningshandlingar Handlingar rörande avtal och , 12 ärenden Analogt, dnrordn/år försäkringar 2011,2014 Västarvet Administration Förvaltningshandlingar Handlingar rörande museets , ärenden Analogt, dnrordn/år verksamhet Västarvet Administration Förvaltningshandlingar Handlingar rörande stiftelsens 2005, ärenden Analogt, dnrordn/år donationer Västarvet Administration Fastighetshandlingar Handlingar rörande Fornbyns 2005, ärenden Analogt, dnrordn/år fastigheter, Kråks m fl Västarvet Administration Fastighetshandlingar Handlingar rörande Heljesgården , ärenden Analogt, dnrordn/år 2013 Västarvet Administration Rekryteringshandlingar Diarieförda handlingar rörande ärenden Analogt, dnrordn/år utannonsering av tjänster Västarvet Administration Personalhandlingar Handlingar rörande 2006, ärenden Analogt, dnrordn/år Arbetsmiljöfrågor, museet allmänt Västarvet Kulturminnesvård Handlingar rörande Arkeologi Diarieförda ärenden avseende ärenden Analogt, arkeologiska uppdrag och frågor topografisk ordning Västarvet Kulturminnesvård Handlingar rörande Kyrkan Diarieförda ärenden avseende kyrkliga uppdrag och frågor Västarvet Kulturminnesvård Handlingar rörande Bebyggelse Diarieförda ärenden avseende uppdrag och frågor rörande bebyggelse Västarvet Utåtriktad Handlingar rörande Utställningar Diarieförda ärenden avseende museets verksamhet utställningsverksamhet Västarvet Västarvet Utåtriktad verksamhet Utåtriktad verksamhet Handlingar rörande Utställningar Förteckningar, Gästböcker, Lånehandlingar, Pressklipp/Recensioner, Utställningstexter, Utställningskataloger, Utvärderingar, Årsprojektsplaner Handlingar rörande Information/Marknadsföring Diarieförda handlingar rörande annonsering ärenden Analogt, topografisk ordning ärenden Analogt, topografisk ordning ärenden Analogt, dnrordn/år 2005, , 2011, utställningar, 5 arkivboxar Analogt, ämnesordnade kronologiskt 2005, ärenden Analogt, dnrordn/år Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum 1

73

74 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer VA Västra Götalandsregionen Västarvet Handläggare: Gunilla Eliasson Telefon: E-post: Till styrelsen för Västarvet Överlämnade av allmänna handlingar från Västarvet till Stiftelsen Västergötlands museum Förslag till beslut Styrelsen för Västarvet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att besluta följande: 1. I samband med Västarvets omorganisation 1 juli 2014 får allmänna handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten nödvändiga handlingar enligt upprättat förslag (i bilaga) avhändas från Västarvet till stiftelsen för Västergötlands museum. Sammanfattning av ärendet En av Västarvets enheter (Västergötlands museum) har fr.o.m övergått till en ny huvudman (stiftelsen för Västergötlands museum). Vid omorganisationen fanns önskemål om att vissa handlingar skulle följa med från den gamla myndigheten till den nya. Enligt 15 arkivlagen är ett sådant avhändande inte möjligt om inte regionfullmäktige först har gett sitt godkännande. Västarvet föreslår därför, efter samråd med Regionarkivet, att regionfullmäktige beslutar att handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten viktiga handlingar (enligt bilaga) får överlämnas till stiftelsen för Västergötlands museum. Bakgrund 1977 ombildades Västergötlands museum till en stiftelse, med Skaraborgs läns landsting (nu Västra Götalandsregionen), Skara kommun och Västergötlands fornminnesförening som stiftare. Sedan förvaltningen bildades 2003 har tre avtal om samarbete tecknats mellan stiftelsen och Västra Götalandsregionen. I det första avtalet 2004 ingick stiftelsestyrelsen avtal med Västra Götalandsregionen om samordning av museiverksamheten fr.o.m. 1 januari All personal, med undantag för museichefen, överfördes till förvaltningen. Det sista avtalet 2009 innebar att Västra Götalandsregionen, genom sin utförarorganisation Västarvet, på entreprenad skulle driva museet åt stiftelsen. Länsstyrelsen och förvaltningsrätten har underkänt avtalet och förelagt stiftelsen att driva museet i egen regi. Stiftelsestyrelsen har därför vid sitt sammanträde den 24 maj 2013 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Edsvägen 1b Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: vastarvet@vgregion.se

75 2 (3) beslutat att säga upp avtalet med Regionen för att återta driften. Återgången till ett stiftelsedrivet museum skedde 1 juli Museet var integrerat i Västarvet tekniskt, verksamhetsmässigt samt administrativt. För att museet ska kunna fungera obehindrat efter verksamhetsövergången krävs att vissa handlingar överförs från Västarvet till stiftelsen för Västergötlands museum. Regelverket I 15 arkivlagen och 13 arkivreglemente för Västra Götalandsregionen finns regler för hur en verksamhets arkiv ska hanteras vid olika typer av verksamhetsförändringar. En myndighet få inte avhända sig allmänna handlingar på annat sätt än genom gallring med stöd av lag särskilt beslut av regionfullmäktige När en myndighet finns kvar men delar, avdelningar eller uppgifter förs över till en annan myndighet och dess förvaltning, finns följande alternativ för hanteringen av de allmänna handlingarna: Den nya förvaltningen kopierar de aktuella handlingar som behövs för att driva verksamheten, originalen finns kvar hos ursprungsförvaltningen. Aktuella handlingar förs över i original och införlivas med den nya förvaltningens arkiv. Med aktuella handlingar menas i det här fallet till exempel diarieakter som före övergången var öppna, pågående avtal och dokumentation kring pågående projekt och löpande administration. Eftersom Västra Götalandsregionen och Skara kommun tillsammans utövar ett rättligt bestämmande inflytande över stiftelsen för Västergötlands museum är stiftelsen enligt 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen att betrakta som myndighet handlingarna som stiftelsen övertar från Västarvet kommer därmed att fortsätta att vara allmänna handlingar. Regionarkivets synpunkter efter samråd Regionarkivet gör bedömningen att handlingar som rör stiftelsen för Västergötlands museum och som förvaras hos Västarvet (oavsett om de inkommit dit eller upprättats där) utgör allmänna handlingar hos förvaltningen, inte hos stiftelsen. Dessutom är det inte i avtalet mellan stiftelsen och Västra Götalandsregionen reglerat vad som ska hända med de handlingar som rör stiftelsens verksamhet den dag då avtalet om driften av Västergötlands museum upphör. Om man önskar att handlingar ska överföras i original från Västarvet till en annan huvudman (stiftelsen) krävs enligt arkivförfattningarna ett beslut i regionfullmäktige

76 3 (3) Ett avhändande innebär i detta fall att stiftelsen för Västergötlands museum övertar det fulla ansvaret för vården av handlingarna i enlighet med arkivlagen. Västarvet bör sträva efter att bara överföra de originalhandlingar som verkligen behövs för att driva stiftelsens verksamhet vidare. Handlingarna kommer då att införlivas i stiftelsens arkiv. Handlingar ur personalakterna för den personal som eventuellt följer med till stiftelsen får däremot endast överlämnas i form av kopior. Som underlag till Regionfullmäktiges beslut behöver Västarvet göra en sammanställning över vilka handlingar och som man vill överföra i original alt. med originalinnehåll (när det gäller digitala handlingar). Västarvet Marianne Dahlquist förvaltningschef Gunilla Eliasson administrativ chef Bilaga Arkivinventering vid överlämnande av allmän handling Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

77 Arkivinventering vid avhändande av allmän handling Arkivbildarens namn Verksamhetsområde Handlingsslag Ärenden/Handlingstyper Tidsomfattning T.ex. omfattar åren Omfång Antal boxar, pärmar, buntar, DVD-skivor, ritningar etc. alt. antal hm. Anmärkning: Format, medium, sorteringsordning etc. Överlämnande av arkivhandlingar till annan myndighet Västarvet Västarvet Utåtriktad verksamhet Utåtriktad verksamhet Handlingar rörande Programverksamhet Handlingar rörande Programverksamhet i Fornbyn Diarieförda ärenden avseende museets programverksamhet Deltagarförteckningar, Gästböcker, Programblad Västarvet Inre verksamhet Handlingar rörande Samlingar Diarieförda ärenden avseende museets samlingar Västarvet Inre verksamhet Handlingar rörande Diarieförda ärenden avseende Konservering konserveringsfrågor Västarvet Inre verksamhet Handlingar rörande Diarieförda ärenden rörande frågor Dokumentationsverksamhet om dokumentation Västarvet Projekt Handlingar rörande projekt Diarieförda handlingar rörande projektansökningar, överenskommelser mm , olika programaktiviteter, 3 buntar 19 ärenden Analogt, dnrordn/år Analogt, ämnesordnade kronologiskt , , ärenden Analogt, dnrordn/år , ärenden Analogt, dnrordn/år 2010, , ärenden Analogt, dnrordn/år ärenden Analogt, dnrordn/år Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum Stiftelsen Västergötlands museum 2

78 Ärende 5

79 Yrkande (2) Yrkande i Regionstyrelse Sammanträdesdatum: Diarienummer: RS Ärende nr: 5 Omfördelning av ansvar och finansiering av Vårdval Rehab samt godkännande av budgetavvikelse Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1) Kostnadsansvaret för Vårdval Rehab 2016 överförs från hälso- och sjukvårdsnämnderna till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 2) Regionbidraget 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen justeras enligt föreliggande förslag. 3) Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden medges att budgetera ett underskott 2016 om högst 80 mnkr Omfördelning av ansvar och finansiering av Vårdval Rehab Grönblå samverkan har efter Regionfullmäktiges beslut om budget för 2016 tagit ett initiativ för att se över möjligheten att växla finansieringsansvaret för Vårdval Rehab från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) till hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). Det finns i huvudsak tre motiv för denna förändring. För det första är det HSS som har befogenheten att fastställa krav- och kvalitetsboken i Vårdval Rehab. Principiellt bör befogenheter och ansvar följas åt utifrån samma logik som att kostnadsansvaret för VG Primärvård nu ligger på HSS. För det andra har det funnits en osäkerhet om volym- och kostnadsutvecklingen under vårdvalets första år som nu börjar bli lite tydligare. Den visar på en betydligt högre konsumtion och därmed också en högre kostnad än den budgeterade för För det tredje finns en viss fortsatt osäkerhet om kostnadsutvecklingen under Även om HSN har fått ökade resurser i budget 2016 för att "lösa eventuellt ökade kostnader för Vårdval Rehab", kvarstår en osäkerhet som vi bedömer riskerar att försvåra arbetet med övriga vårdöverenskommelser mellan nämnderna och vårdens andra utförarverksamheter. Samtidigt föreslås att kostnadsansvaret för övrig rehabilitering, inkl. nationella taxan, ligger kvar på HSN. Detta då omfattningen av den verksamheten kraftigt skiljer sig åt mellan nämnderna. Som en följd av Vårdval Rehab har nämndernas kostnader för övrig rehabilitering minskat 2015 i förhållande till budgeterad nivå. Även kostnadsansvaret för hjälpmedel föreslås i sin helhet ligga kvar på HSN då en uppdelning av hjälpmedel förskrivna inom Vårdval Rehab och annan verksamhet skulle leda till en alltför stor administrativ uppgift. Dessutom beräknas priserna för hjälpmedel minska 2016 till följd av det nya GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

80 2 (2) hjälpmedelsavtalet och denna kostnad bör därmed inte vara någon ekonomisk risk för nämnderna. Den summa kostnader som därför föreslås växlas från HSN till HSS består av nämndernas budgeterade kostnader för Vårdval Rehab 2015, uppräknat med index 2 procent, motsvarande 368,8 mnkr, samt differensen mellan nämndernas budgeterade kostnader för övrig rehabilitering och det prognostiserade utfallet om 47 mnkr, totalt 415,8 mnkr. Regionfullmäktige föreslås besluta om justering av regionbidragen 2016 för hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. HSS tillförs totalt 415,8 mnkr från HSN enligt följande fördelning HSN Södra HSN Västra HSN Göteborg HSN Norra HSN Östra Totalt till HSS 52,0 mnkr 78,7 mnkr 83,2 mnkr 96,4 mnkr 105,5 mnkr 415, 8 mnkr En överföring av kostnadsansvaret för Vårdval Rehab från HSN till HSS kommer att leda till en ekonomisk utmaning för HSS som regionstyrelsen kommer att återkomma till senare under hösten. Godkännande av budgetavvikelser för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden I samband med budgeten för 2016 fattades beslut om att "frysa" resursfördelningsmodellen 2016 för att göra en översyn av dess effekter. Det är alldeles uppenbart att den tillämpning av resursfördelningsmodellen som infördes 2015 får orimliga konsekvenser för främst den Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Då den tidigare tillämpade riskdelningen mellan HSN inte längre ska tillämpas bör regionfullmäktige med de givna förutsättningarna medge den Västra nämnden att göra ett underskott på 80 mnkr under 2016 i avvaktan på översynen av resursfördelningsmodellen. Vänersborg, Johnny Magnusson(M) Birgitta Losman (MP) Jonas Andersson (FP) Kristina Jonäng (C) Monica Selin (KD)

81 Ärende 6

82 Yrkande GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen 1 (1) Yrkande i Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer Ärende nr: 6 Tilläggsyrkande Motion av Birgitta Losman (MP) m.fl. om nya resvanor även för förtroendevalda och chefer Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås för egen del besluta följande: 1. Regionstyrelsen ger Personalutskottet i uppdrag att revidera resepolicy från 2008 för resor inom arbetet i alla Västra Götalandsregionens verksamheter i syfte att ytterligare stärka miljöprofilen avseende regionens resor samt säkerställa implementering av policyn i nämnder, styrelser och bolag. 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att redovisa en uppföljning av hur de olika förvaltningarna arbetar med regionens resepolicy och föreslå eventuella åtgärder. Sammanfattning av ärendet I motion från Birgitta Losman (MP) m.fl behandlas förslag om avveckling av förmånsbilsystemet samt förslag om en fungerande bilpool. Svaret på motionen hänvisar bland annat till fastställda arvodesregler för mandatperioden samt pågående arbete med bilpooler m.m. Detta bör för regionstyrelsens del kompletteras med en utvärdering av resepolicyn. Regionfullmäktige beslutade i februari 2008 att införa en intern resepolicy för medarbetare och förtroendevalda i Västra Götalandsregionens alla verksamheter och som omfattar de resor som betalas av Västra Götalandsregionen. Varje nämnd och styrelse har enligt resepolicyn att besluta om egna lokala riktlinjer och rutiner för resandet i tjänsten och att ansvara för att planera resorna så att man så långt som möjligt lever upp till målen i resepolicyn om ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt resande. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att samordna och utvärdera arbetet med resepolicyn. Sedan resepolicyn antogs 2008 har ingen uppföljning eller revidering skett. Vänersborg den 1 september 2015 Johnny Magnusson (M) Birgitta Losman (MP) Jonas Andersson (FP) Monica Selin (KD) Kristina Jonäng (C) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

83 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Birgitta Losman med flera (MP) om nya resvanor även för förtroendevalda och chefer Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionens förslag om att avveckla förmånsbilssystemet för förtroendevalda avslås i enlighet med arvodesberedningens yttrande. 2. Motionens förslag om att avveckla förmånsbilar för anställda är besvarad i enlighet med personalutskottets yttrande. 3. Motionens förslag om etablering av bilpool/bilpoolsavtal med hög miljöprestanda är besvarad. Sammanfattning av ärendet Birgitta Losman (MP), Joakim Larsson (MP), Helen Persgren (MP), Ulrika Frick (MP) och Göran Larsson (MP) har i en motion från september 2014 föreslagit att regionfullmäktige beslutar att avveckla förmånsbilssystemet för förtroendevalda och anställda. Vidare har motionärerna föreslagit att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att tillse att fungerande bilpool/bilpoolsavtal med hög miljöprestanda omgående etableras. Beredning Ärendet har remitterats till servicenämnden, miljönämnden, personalutskottet och arvodesberedningen. Miljönämnden har den 29 januari 2015 föreslagit att motionen är besvarad. Nämnder anser att det inte är givet att ett avskaffande av förmånsbilar leder till minskade utsläpp. Det är däremot avgörande hur dessa resor görs istället. Nämndens uppfattning är att tjänsteresor i privata bilar ska minska, att höga miljökrav i upphandlingar av egna fordon/bilpool/hyrbilstjänst är viktigt och att resandet i tjänsten ska gå i linje med de högt ställda miljömålen i Västra Götalandsregionens miljöprogram. Miljönämnden ser en risk i att dagens resor som görs med förmånsbilar kan komma att ersättas av resor med privat bil. För att minska risken är det viktigt att Västra Götalandsregionen fortsätter att arbeta för att underlätta resfria möten och resande med kollektivtrafik. Därutöver Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

84 Datum Diarienummer RS (3) bör pågående upphandling av bilpooler styras till att bli en del i ett system där tjänsteresandet görs mer lättillgängligt och miljöanpassat. Servicenämnden har den 6 februari 2015 föreslagit att motionen är besvarad. Nämndens yttrande avser den del av motionen som handlar om bilpool/bilpoolsavtal. Regionstyrelsen har den 18 februari 2014, 149, gett servicenämnden i uppdrag att genomföra en tjänsteanalys inför eventuell outsourcing. Upphandlingsprojekt startade i november 2014 och beräknas slutföras under Miljökraven för kommande fordon i en bilpool är en viktig parameter att ta hänsyn till i kravspecifikationen för de korttidshyrda fordonen. Personalutskottet har den 22 april 2015 föreslagit att motionen är besvarad. Enligt utskottet är intentionerna i motionen redan genomförda i och med regiondirektörens beslut 2013 om justerade riktlinjer för förmånsbilar.i riktlinjerna framgår att förmånsbil endast kan komma ifråga om uppdraget innebär tjänstgöring på flera orter inom regionen och/eller har arbetsuppgifter som innebär ett omfattande resande i tjänsten och där kollektiva resealternativ är begränsade. Även målgruppen för vilka chefer som kan prövas för förmånsbil är starkt reducerad. Kollektivtrafikkort ska vara ett alternativ till förmånsbil i de fall kollektivt resande är möjligt. När det gäller bilpooler så pågår etablering av sådana genom regionservice. Arvodesberedningen har den 20 maj 2015 föreslagit att motionens förslag om att avveckla förmånsbilssystemet avslås. Beredningens yttrande avser motionens förslag om att avveckla förmånsbilssystemet för förtroendevalda. Frågan om bilpooler ligger inte inom arvodesberedningens område. I arvodesbestämmelsernas särskilda bestämmelser för region-/oppositionsråd för mandatperionden framkommer att region-/oppositionsråd har rätt till förmånsbil eller årskort inom kollektivtrafiken på samma villkor som gäller för chefstjänstemän. Det framgår också att milersättning betalas ut enligt gällande avtal om inte rätten till förmånsbil eller årskort inom kollektivtrafiken utnyttjas. Enligt arvodesbestämmelserna bör övriga förtroendevalda i möjligaste mån använda sig av kollektiva transportmedel vid tjänsteresor. Användandet av teknik såsom videokonferenser eller liknande kan användas då det är möjligt (ej nämndsammanträden). Inför nästa mandatperiod kommer en översyn av nu gällande arvodesbestämmelser att göras. Koncernkontoret konstaterar att rätten till förmånsbil för förtroendevalda regleras i arvordesberedningens särskilda bestämmelser för region- /oppositionsråd. Först inför nästa mandatperiod kommer en översyn av ny gällande arvodesbestämmelser att göras. I personalutskottets yttrande hänvisas till justerade riktlinjer för förmånsbilar för anställda som innebär en åtstramning jämfört med tidigare riktlinje. När det gäller motionens förslag om etablering av bilpool/bilpoolsavtal med hög miljöprestanda så pågår ett sådant arbete inom servicenämnden där miljökraven är en viktig parameter.

85 Datum Diarienummer RS (3) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilagor Motion anmäld på regionfullmäktige Miljönämndens yttrande , 5 Servicenämndens yttrande , 1 Personalutskottets yttrande , 13 Arvodesberedningens yttrande , 33 Besluten skickas till Arvodesberedningen för kännedom Miljönämnden för kännedom Personalutskottet för kännedom Servicenämnden för kännedom

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102 Ärende 7

103 Regionstyrelsen Yrkande Ärende 7 Motion av Heikki Klaavuniemi med flera (SD) om att stödja UNHCR:s viktiga arbete Regionkansliets juridiska avdelning gör bedömningen att det ligger utanför regionens kompetens och att det strider mot kommunallagen att skänka pengar i internationellt biståndssyfte. Att det är statens huvudsakliga ansvarsområde råder det sannerligen inget tvivel om. Tvivlet uppstår när man reflekterar om staten tar det ansvaret. I kommunallagen kan man läsa (Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter) 5kap 4 Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning. 5 Bistånd till ett land som inte får svenskt statligt bistånd får lämnas av kommuner och landsting i form av utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet. 6 Kommuner och landsting som lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk. 7 Bistånd enligt bestämmelserna i 4-6 får också lämnas till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp till ett land i en rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation som är en följd av en nödsituation. UNHCR signalerar b.la att ett ökat hjälpbehov är utbildning, vilket då borde möjliggöra oss att också skänka ekonomiskt bistånd till den hjälporganisationen. Hallsbergs kommun fattade 2011 beslut om att skänka 1 kr per invånare till hjälporganisationen läkare utan gränser. Detta beslut överklagades av invånarna men förvaltningsrätten gav kommunen rätt i sitt beslut. Beslut i Dom: Den nämnda domen överklagades och förlorade vid ny prövning, men då slog man ner på tillvägagångsättet(man hade i kommunstyrelsen tagit beslutet fast ärendet var av principiell beskaffenhet). Sverigedemokraterna yrkar bifall på motionen Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

104 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret (juridiska enheten) Handläggare: Monica Almén Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Motion av Heikki Klaavuniemi med flera (SD) om att stödja UNHCR:s viktiga arbete Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Heikki Klaavuniemi med flera (SD) har i motion från den 15 januari 2015 föreslagit att Västra Götalandsregionen (VGR) årligen ska skänka 1 krona per invånare i regionen till UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees). Koncernkontoret har övervägt motionen utifrån det kommunalrättsliga regelverket och funnit att hinder föreligger för VGR att ge sådant ekonomiskt bistånd för att stödja UNHCR:s arbete. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt den grundläggande bestämmelsen om kommuners och landstings allmänna kompetens i 2 kap. 1 kommunallagen får kommuner och landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Bestämmelsen innebär bland annat att en åtgärd som VGR vidtar måste vara knuten till regionens område eller dess invånare för att anses som laglig, den s.k. lokaliseringsprincipen. Av bestämmelsen följer vidare att det inte är förenligt med den s.k. kommunala kompetensen om VGR påtar sig uppgifter som det ankommer på någon annan att fullgöra. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

105 Datum Diarienummer RS (2) När det gäller internationellt bistånd är det som utgångspunkt en statlig angelägenhet. Viss möjlighet finns för kommuner och landsting att lämna internationellt bistånd, och därigenom göra undantag från kravet på kommunal anknytning, enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Huvudsakligen handlar det emellertid om möjlighet att lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning och utbildning. Mot bakgrund av angivna bestämmelser bedömer koncernkontoret att det ligger utanför VGR:s kompetensområde att utge ekonomiskt bistånd för att stödja UN- HCR:s arbete. Beredning Regionstyrelsen har remitterat motionen till regionkansliet (juridiska enheten) för yttrande. Regionkansliet ingår sedan den 1 april 2015 i koncernkontoret som därmed avger yttrandet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Motion anmäld på regionfullmäktige , 15

106

107

108 Ärende 8

109

110

111 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, Avdelning budget, redovisning och finans Handläggare: Eva Ohlsson Telefon: E-post: eva.m.ohlsson@vgregion.se Till ägarutskottet Utredning av hantering av statsbidrag Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Fastställa föreslagen modell för hantering av statsbidrag 2. Intäkter för statsbidrag som idag budgeteras och bokförs på nämnder och styrelser, hanteras i fortsättningen som en central intäkt till moderförvaltningen 3. I detaljbudgeten för 2016 tydliggöra vilka statsbidrag (specialdestinerade och ALF/TUA) som fördelas till berörda nämnder och styrelser Sammanfattning Statsbidragen utgör ca 10 % av VGRs totala intäkter och är vid sidan av skatteintäkterna en viktig del i finansieringen av verksamheten. Statsbidragen delas in i generella och specialdestinerade. Utöver dessa finns medel för forskning och utbildning, s.k. ALF/TUA. De generella stadsbidragen inklusive två av de större specialdestinerade bidragen avseende hälso- och sjukvård, ingår idag i regionfullmäktiges budget och utgör en del av regionbidraget till nämnderna medan övriga bidrag inte synliggjorts på samma sätt. För att synliggöra alla statsbidrag och få en enhetlig hantering föreslås därför att även de specialdestinerade statsbidragen samt ALF/TUA räknas in i den samlade finansieringen och fördelas ut till beställande nämnder i samband med regionfullmäktiges budget. De nämnder som berörs idag är hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden Förslaget innebär att den praktiska hanteringen av statsbidragen i form av t ex fördelning av medel till utförarna och eventuell återredovisning, även fortsättningsvis sköts av respektive beställande nämnd men att bokföringen flyttas till moderförvaltningen. Det ska tydligt framgå hur stort belopp som utgörs av statsbidrag (specialdestinerade och ALF/TUA) och som avser det uppdrag man har från staten. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

112 Datum (5) Diarienummer RS I samband med delårsrapporten per augusti bör regionstyrelsen få bemyndigande från regionfullmäktige att göra fördelningar till följd av förändringar av statsbidrag som inte är av principiell art. Beskrivning av ärendet Regionfullmäktige fastställde Budget I beslutet ingick uppdrag till regionstyrelsen att utvärdera Västra Götalandsregionens hantering av statsbidrag. Syftet var att kartlägga både generella och specialdestinerade statsbidrag och hur de analyseras och hanteras i budget och planeringsprocessen inom VGR. Statsbidrag är, liksom skatter och kommunalekonomisk utjämning, en viktig del av finansiering för den verksamhet som bedrivs. Utöver dessa finns patientavgifter, biljettintäkter, intäkter för såld vård och övriga intäkter. Statsbidragen utgör knappt 10 % av VGRs totala intäkter. Detta förslag tar sin grund i att statsbidragen synliggörs som en del av den samlade finansieringen av verksamheten i Västra Götalandsregionen, och ingår i regionfullmäktiges budget. Statsbidragen utgör då en del av den centrala finansieringen till beställande nämnder. Olika statsbidrag och hur de hanteras idag Generella statsbidrag används i systemet för kommunalekonomisk utjämning, för skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. Beloppet baseras oftast på kronor per invånare och kräver som regel ingen motprestation. Till de generella statsbidragen räknas även läkemedelssubventionen för receptläkemedel. I VGR ingår de generella statsbidragen i finansieringen av regionfullmäktiges budget och ingår i fördelningen av regionbidrag till nämnder och styrelser. Specialdestinerade statsbidrag är satsningar för ett bestämt ändamål. För att erhålla specialdestinerade statsbidrag krävs som regel en motprestation och återrapportering. Utbetalningen till landstingen baseras då på uppnådda mål/prestationer och i vissa fall på hur många landsting som uppnått målen. I VGR budgeteras idag alla specialdestinerade statsbidrag, utom två, på mottagande verksamhet utifrån hur verksamheten bedömer måluppfyllelsen. I den mottagande verksamhetens budget ligger både intäkten och kostnaden. Sjukskrivningsmiljarden och f d kömiljarden, ingår dock i regionfullmäktiges beslutade budget. Utöver generella och specialdestinerade, finns statsbidrag för forskning och utbildning av läkare och tandläkare - ALF- och TUA. VGR sluter avtal med HÄLSOSAM. Idag går dessa bidrag i sin helhet till Sahlgrenska Universitetssjukhuset respektive Folktandvården, som hanterar och fördelar bidraget vidare inom VGR. Personalanknutna statsbidrag erhålls för anställda med någon form av nedsatt arbetsförmåga men omfattas inte av förändringen som föreslås i detta TU. Sammanställning - budgeterade statsbidrag för 2015

113 Datum (5) Diarienummer RS Statsbidrag Budget 2015 (mnkr) Generella statsbidrag (ingår i utjämningssystemet) varav läkemedelssubventionen Specialdestinerade statsbidrag Hälso- och sjukvård 778 Kultur 305 Övriga verksamheter 119 Övriga statsbidrag 553 ALF + TUA-medel 508 Personalanknutna 45 SUMMA Förslag till förändrad hantering Verksamheterna upplever idag en osäkerhet kring vilka statsbidrag som finns för innevarande år. Innan besked kan fås har ofta en stor del av året gått och de motprestationer som är kopplade till bidragen hinns inte med under året. För att få en tydlighet ut mot verksamheten föreslås därför en förändring av hanteringen av statsbidragen. Förslaget går ut på att de specialdestinerade statsbidragen samt ALF/TUA räknas in i den samlade finansieringen och fördelas ut till berörda nämnder i samband med regionfullmäktiges budget. Det ska tydligt framgå till vilken nämnd statsbidraget går och storleken på bidraget. För 2016 berörs HSN, HSS, RUN, KN och KTN. Detta skulle innebära: Berörda nämnder vet redan i juni, när regionfullmäktige fastställer budgeten, vilka statsbidrag de får. De budgeterar för ett internt bidrag samt för den beräknade kostnaden. Om ett specialdestinerat statsbidrag skulle förändras under året, förändras inte bidraget till verksamheten, utan positiva och negativa förändringar hanteras centralt i VGR. En eventuell förändring av bidraget för verksamheten måste föregås av ett politiskt beslut. Om staten inför ett nytt specialdestinerat bidrag, måste det finnas ett politiskt beslut att VGR ska satsa på den verksamhet som statsbidraget avser och nyttja bidraget. Om statsbidrag upphör, måste en beredning göras och ett beslut tas för om även VGR vill upphöra med satsningen eller om man väljer att fortsätta finansieringen. RF beslutar om en eventuell regionbidragsförändring eller ger regionstyrelsen bemyndigande att besluta i de fall förändringarna inte är av principiell art. Kunskapen kring de specialdestinerade statsbidragen är störst hos berörda nämnder. Hanteringen av statsbidrag vidare ut i verksamheter och till olika enheter, ligger därför kvar på nämnderna. Eventuell rapportering och återredovisning till givande myndighet, sker också i de flesta fall direkt från berörd nämnd, eller så som hanteringen går till idag.

114 Datum (5) Diarienummer RS Det är viktigt med en kontinuerlig dialog mellan koncernkontoret och berörda nämnder, så att förändringar blir kända i ett tidigt skede. Dialog måste också ske i samband med att budgetunderlaget till partierna tas fram, under budgetprocessen och i delårsbokslut för avstämning och prognos. Hantering All bokföring av statsbidragen sker centralt på moderförvaltningen, vilket förväntas ge en ökad kontroll av rekvirering och uppföljning. I de fall VGR väljer att nyttja ett specialdestinerat statsbidrag och inkludera det i den samlade finansieringen, beslutar RF om bidraget till berörd nämnd. Omvänt, när ett statsbidrag upphör. En specifikation över vilka statsbidrag som går till vilken nämnd måste finnas. Det ska också framgå, till berörda nämnder, hur stort belopp som utgörs av specialdestinerade statsbidrag respektive ALF/TUA. Beredning Ärendet har beretts inom koncernkontoret. Under beredningen har avstämningar gjorts med de politiska sekreterarna. Information har skett på ekonomichefsgruppen och med kansliledningen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga 1. Förteckning över statsbidrag i budget 2015

115 Västra Götalandsregionen 5 (5) Statsbidrag, mnkr Budget 2015 Generella statsbidrag (ingår i utjämningssystemet) Hälso- och sjukvård för personer som vistas i landet utan tillstånd 51 Patientrörlighet 28 Tredje steget i tandvårdsreformen 30 HPV-vaccin 15 Läkemedelsförmånen Vävnadsdirektivet, punkt 1, 119 mnkr (finns inte med i SKUP) 8 Summa Specialdestinerade (riktade) statsbidrag Hälso- och sjukvård Kömiljarden - (Vårdgarantin) 150 Sjukskrivningsmiljarden 80 Vårdgaranti inom psykisk ohälsa, barn&ungdom 70 Försäkringsmedicinska utredningar 42 Råd och stöd LSS (Handikappverksamhet) Tolktjänst (Handikappverksamhet) Utrustning för elektronisk kommunikation 32 4 Vävnadsdirektivet punkt 2a 3 Rehabiliteringsgarantin 121 Tillgänglighet cancervården (jämlik cancervård) 68 Vård av asylsökande 207 Bidrag från MSB (PKMC och Säkerhet) 1 Summa hälso- och sjukvård 778 Övriga verksamheter Kultur, samverkansmodellen 305 Regionutvecklingsnämnden 8 Naturbruksnämnden 1 Göteborgs Botaniska trädgård 8 Agnesberg 9 Folkhögskolor 83 Västtrafik AB 8 Film i Väst AB 2 Summa övriga verksamheter 424 Övriga statsbidrag: ALF-bidrag (forskning, läkarutbildning) 432 TUA-bidrag (forskning, tandläkarutbildning) 76 Personalanknutna statsbidrag (AF, lönebidrag mm) 45 Summa övriga statsbidrag 553 Summa specialdestinerade statsbidrag TOTALT Bidrag som ingår i den samlade finansieringen i RFs beslutade budget 2015 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

116 Ärende 9

117

118 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/ Verksamhetsuppföljning ekonomi och inköp Handläggare: Mattias Berntsson Telefon: E-post: Till Regionstyrelsen Byggnation av parkeringsdäck vid SU Mölndal sjukhus Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra nybyggnation om totalt 85 mnkr för nytt parkeringsdäck vid SU Mölndals sjukhus. 2. Investeringen finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna investeringar. Sammanfattning av ärendet Parkeringssituationen vid SU Mölndals sjukhus är problematisk med risk för brist på ca 200 parkeringsplatser vid utgången 2016, då nuvarande hyresavtal med Mölndals kommun upphör. I syfte att möta behovet av ytterligare parkeringsplatser föreslås byggnation av nytt parkeringshus som innefattar en fastighetsinvestering om 85 mnkr. Koncernkontoret föreslår att fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra nybyggnationen och att investeringen finansieras av regionstyrelsens centrala ram för verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. Fördjupad beskrivning av ärendet Ett nytt parkeringshus med 301 parkeringsplatser var redan 2006 och 2008 under utredning. Idag hyrs 170 parkeringsplatser av Mölndals kommun fem minuters gångväg från sjukhuset. Detta hyresavtal sägs upp och avslutas Om en ny parkeringslösning inte tagits fram till dess kommer det saknas ca 200 parkeringsplatser för sjukhuspersonalen. Att äga parkeringshus på den fastighet VGR äger anses som strategiskt viktigt, då Västfastigheter vill kunna styra och samordna parkeringsavgifter på både markparkering och parkeringshus. Vid en försäljning av parkeringshus tas möjligheten bort att styra avgifterna. Dessutom bedöms det som strategiskt att behålla ägandet av marken där p-husen står, för att ha flexibilitet och i ett längre tidsperspektiv vid behov kunna utnyttja marken för sjukhusverksamhet. Grundtanken med det nya parkeringsdäcket vid Ågatan är att lösa parkeringssituationen för anställda på SU Mölndals sjukhus. Det befintliga parkeringshuset på Göteborgsvägen och de markparkeringar som finns närmare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

119 Datum Diarienummer RS (3) sjukhuset är avsedda för patienter och anhöriga för att öka vårdtillgänngligheten. Det nya parkeringshuset planeras i fyra plan och blir robust, prisvärt och enkelt att underhålla. Materialval planeras som uppfyller krav på miljö, brandsäkerhet, luftoch ljusinsläpp insläpp strålskydd och ekonomi. Projektet nominerades till investeringsplanen för och har ännu inte hunnit godkännas, då regionstyrelsen fattar beslut om detaljerad investeringsplan inklusive nomineringsförslag hösten Det anses nödvändigt att behandla detta investeringsförslag med en snabbare beredning till genomförandebeslut för att undvika en situation med parkeringsbrist för personalen. Bygglovet för forskningshuset Hus R vid SU Mölndals sjukhus är villkorat att parkeringsfrågan är löst, varför genomförandebeslut av nytt parkeringshus är brådskande. Ekonomi Investeringen sträcker sig över 3 år med följande fördelning i mnkr: Investering Totalt Fastighet Driftskostnader Investeringen beräknas medföra ökade hyreskostnader på kr/år vilka avses täckas av parkeringsavgifter, vilket därmed inte kräver något koncernbidrag Utöver hyra förväntas inga ökade kostnader som konsekvens av investeringen fick Västfastigheter uppdraget att bedriva parkeringsverksamheten inom VGR och parkeringar togs bort från internhyresmodellen. Regionstyrelsen beslutar om avgifter efter förslag från fastighetsnämnden. Verksamheten skall betalas med parkeringsavgifter och inte med skattemedel. Parkeringsavgifter för personal och besökare hanteras i ett separat ärende till regionstyrelsen och avser att täcka kostnaderna av investeringar i parkeringar. Beredning Ärendet har beretts i fastighetsnämnden Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll Illustration parkeringshus SU Mölndal

120 Datum Diarienummer RS (3) Besluten skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se

121

122

123

124

125 Ärende 10

126

127 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Verksamhetsuppföljning ekonomi och inköp Handläggare: Mattias Berntsson Telefon: E-post: Till Regionstyrelsen Genomförandebeslut för fastighetsanpassning för ny 1,5T magnetröntgenkamera och uppgradering av befintlig 1,5T magnetröntgenkamera på SU Östra sjukhuset. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra ombyggnation om totalt 16,3 mnkr för installation av ny 1,5T magnetröntgenkamera (MR) och uppgradering befintlig 1,5T MR på SU Östra sjukhuset 2. Investeringen finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna investeringar inom ramen för mindre verksamhetsdrivna investeringar. 3. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag är /år. Sammanfattning av ärendet SU Östra sjukhuset har inom ramen för strategiska utrustningsinvesteringar 2013 beviljats en ny 1,5T MR. Den förstudien som gjordes för fastighetsanpassningen utgick från en ekonomiskt driven fastighetsinvestering om 7,0 mnkr för år Från förstudie till systemhandlingsskedet blir det uppenbart att de fastighetstekniska åtgärderna är mer omfattande och uppgraderingen ställer också högre krav på de fastighetstekniska försörjningen och allt sammantaget leder det till en ökad investering som bedöms sakna utrymme inom SU:s egen fastighetsinvesteringsplan. Fördjupad beskrivning av ärendet SU:s ansökan för investering i strategisk utrustning i form av ytterligare en 1,5 MR kamera godkändes av regionstyrelsen under [I den inkomna ansökan från SU beskrevs inga tillkommande investerings- eller driftskonsekvenser från någon fastighetsanpassning. Projektets utveckling från förstudie till systemhandling gav att de fastighetstekniska åtgärderna är mer omfattande och bedömd kostnadsökning planerades kunna tas om hand av SU:s fastighetsinvesteringsplan När den nya 1,5T MR skulle beställas gällde ett nytt ramavtal inom VGR med en MR-version med högre krav på den fastighetstekniska försörjningen, vilket kräver en ökad investering som saknar utrymme inom SU:s egen investeringsram för fastighet. ] Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

128 Datum Diarienummer RS (2) Ekonomi Fastighetsinvestering Det totala investeringsbeloppet beräknas uppgå till 16,3 mnkr i 2015 års kostnadsläge och sträcker sig över 2 år med följande fördelning i mnkr: Investering Totalt Utrustning 5 11,3 16,30 Driftskostnader Investeringen beräknas medföra en hyreshöjning om kr/år från befintliga kr/år till kr/år. Denna fastighetsanpassning utgör något av ett extremfall, då behov av koncernbidrag är /år, vilket är högre en ny hyra. Detta motiveras av att Västfastigheter inte kan ta in hyra för denna typ av fastighetsanpassning som per ny kvadratmeter är extremt kostsam. Beredning Ärendet har beretts i fastighetsnämnden Ärendet har beretts i styrelsen för SU Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll Styrelsen för SU protokoll Besluten skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143 Ärende 11

144

145

146 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernkontoret Intern utveckling och utredning Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till ägarutskottet Översyn av Kultur i Väst Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar 1. Regionstyrelsen uppmanar styrelsen för Kultur i Väst att under våren 2016 återkomma med en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att tydliggöra gränssnitten för tjänstemannaorganisationen mellan Koncernkontorets kulturavdelning, Kultur i Väst och Västarvet. Sammanfattning av ärendet Kulturchefen fick i uppdrag av kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst. Kulturchefen fick därtill i uppdrag av regiondirektören att utreda hur gränssnittet mellan det dåvarande kultursekretariatet och Kultur i Väst kan tydliggöras. Syftet var att precisera roller och ansvar. Uppdragen förenades i ett samlat utredningsarbete som genomfördes av Kompetenscentrum inom Regionservice. Utredningen färdigställdes och överlämnades till kulturchefen Utredningen visar att Kultur i Väst har stora möjligheter att utveckla den interna styrningen och kontrollen, bland annat genom att ta fram tydliga former för ledningens beslut, uppföljning, analys/utvärdering och rapportering till den egna styrelsen, till uppdragsgivaren och till ägaren. Ett eget införskaffat IT-stöd ger möjlighet att följa upp beslut om mål och aktiviteter i organisationen under året. Utredningen visar också på ett omedelbart behov av att upprätta en kompetensförsörjningsplan inför förestående pensionsavgångar. Dessa kan användas till anpassning av såväl personalkostnader som kompetensprofil. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

147 Datum Diarienummer RS (3) Utredningen identifierade 15 projekt som hanterats sedan lång tid tillbaka och till stor del redan innan Kultur i Väst bildades. Dessa projekt fortsätter utan att vara föremål för regelbunden strukturerad utvärdering. De utgör tillsammans 36 % av omsättningen och bör prövas mot nya uppdrag som lämnats till Kultur i Väst. Samverkansformerna mellan Koncernavdelning kultur och Kultur i Väst har möjligheter att utvecklas och förbättras genom att använda linjeorganisationen som vägen för kontakter. Därutöver föreslås att gemensamma arenor skapas för samtal om roll- och ansvarsfördelning och hur Västra Götalandsregionen kan agera samordnat i förhållande till samarbetsparter. Syftet är också att åstadkomma synergieffekter när det gäller gemensamma behov som forskning, utveckling, kommunikation och omvärldsbevakning. Kulturnämndens respektive styrelsen för Kultur i Västs reglementen samt regionens styrmodell är utgångspunkten för precisering av nämndens respektive styrelsens uppdrag. Ansvarsutkrävandet utgår från reglementena och från de övriga uppdrag och inriktningsbeslut som regionfullmäktige tagit beslut om. Dessa är utgångspunkterna för den fortsatta dialogen om precisering av ansvarsgränser. Fördjupad beskrivning av ärendet För en fördjupad beskrivning hänvisas till bilagda utredning. Genomförande av beslut Förslaget till regionstyrelsen att uppmana styrelsen för Kultur i Väst att utveckla den interna styrningen och kontrollen och att rapportera arbetet under våren 2014 ankommer i första hand på styrelsen och förvaltningsledningen att genomföra. Koncernkontoret kommer att erbjuda stöd i detta arbete. Beredning Kulturnämndens presidium har diskuterat rapporten och förslag till tjänsteutlåtande Kulturchef och förvaltningschef haft en gemensam avstämning om utredningens förslag. Kulturnämnden kommer den 17 juni att behandla förslag till egna beslut med anledning av utredningen. Beslutsförslagen är följande: 1. Kulturnämnden godkänner rapporten och noterar att ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att följa upp att den interna styrningen och kontrollen inom Kultur i Väst samt att uppdra till regiondirektören att utreda gränssnitten mellan koncernavdelning kultur, Kultur i Väst och Västarvet. 2. Kulturnämnden beslutar att till Kultur i Väst utbetala innehållna medel, kronor, enligt beslut KUN Kulturnämnden beslutar att i detaljbudget inför 2016 beakta att medel anslås för finansiering av tilläggsuppdrag till Kultur i Väst.

148 Datum Diarienummer RS (3) 4. Kulturnämnden ger kulturchefen i uppdrag att utreda hur behov av FoUverksamhet ska beaktas i uppdraget till Kultur i Väst. 5. Kulturnämnden överlämnar som ett tilläggsuppdrag till styrelsen för Kultur i Väst att översiktligt redovisa effekterna av de i rapportens avsnitt 2.5 förtecknade så kallade projekt, omfattande 29 mkr, som löper över flera år senast Kulturnämnden ger kulturchefen i uppdrag att ta initiativ till att förbättra samverkan mellan förvaltningen Kultur i Väst och koncernavdelning kultur i enlighet med utredarens förslag. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilaga Rapport Genomlysning av Kultur i Väst, Besluten skickas till För genomförande: Styrelsen för Kultur i Väst, Magnus Bäckström, Kultur i Väst För kännedom: Kulturnämnden Staffan Rydén Styrelsen för Västarvet

149 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 1(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Rapport Genomlysning av Kultur i Väst DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

150 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 2(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Sammanfattning Bakgrund Kulturchefen fick i uppdrag av Kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst fick kulturchefen även ett uppdrag av regiondirektören att Utreda hur gränssnitt mot regionens två kulturförvaltningar kan tydliggöras. Syftet är att tydliggöra roller i samspelet med utförarna så att kulturförvaltningarna fokuserar på operativa frågor medan koncernavdelning kultur fokuserar på strategiska frågor, beställning/uppdrag och på ägarfrågor. Undertecknad rapportskrivare engagerades i januari månad och arbetet har genomförts under våren Ytterligare två resurser har deltagit i arbetet; Janette de Boer, Projektledare och Ann Franzén, Ekonom/Analytiker, båda från Kompetenscentrum, AC, Regionservice. Syfte Syftet är att genomlysningen ska belysa förbättringsområden för Kultur i Väst att arbeta vidare med, bland på egen hand och ibland i samverkan med Kultursekretariatet. Genomförande Genomlysningen har pågått mellan februari och april månad Metoden har varit workshops och intervjuer samt SWOT-analys och prioriteringsmatris. Resultat Resultatet pekar på områden där genomlysningen pekar på förbättringspotentialer. Dessa områden är: Tydliggöra chef- och ledarskapet vid Kultur i Väst. Ta fram arbetsprocesser för genomförandeplaner kopplade till uppdraget. Skapa en kompetensförsörjningsplan. Skapa mötesarenor mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet. Tydliggöra arbetsformer mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet. Skapa tydliga rutiner för ekonomisk uppföljning och återkoppling för projekten kopplat till IT stödet Allegro Rapporten innehåller förslag till hur arbetet kan initieras liksom metodförslag för genomförandet. Vidare presenteras en prioriteringsmatris där förvaltningen själv prioriterat aktiviteterna i förhållande till effekt och insats. Effekterna av åtgärderna återfinns såväl internt vid förvaltningen som externt hos utövare och samverkande organisationer. Göteborg, Ronny Moberg Projektledare Kompetenscentrum, AC, Regionservice DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

151 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 3(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Innehåll 0.1 Syftet med dokumentet Referenser BAKGRUND TILL GENOMLYSNINGSUPPDRAGET Genomlysningsuppdragets bakgrund Organisationsbild Kortfattad historik Roller och samarbetsformer mellan beställare och utförare Genomlysningsuppdragets syfte Genomysningsuppdragets omfattning och avgränsningar Metod RES ULTAT Leveranser Kultur i Västs uppdrag Gränssnittet mot kultursekretariatet Struktur för styrande dokument inom Västra Götalandsregionen Organisering och arbetsformer vid Kultur i Väst Mötesformer och frekvens vid Kultur i Väst Uppdrags- och budgetprocessen Mål och måluppfyllnad Roller och ansvarsfördelning Kompetensplanering och kompetensförsörjning vid Kultur i Väst Ekonomi vid Kultur i Väst SWOT analys Intern organisation Kultur i Väst - SWOT Medarbetareperspektivet Kompetensförsörjning för Kultur i Väst - SWOT Gränssnitt mot Kultursekretariatet - SWOT Sammanfattning SWOT-analys Definierade förbättringsområden Rekommenderade aktiviteter med Hög effekt/låg insats Rekommenderade aktiviteter med Hög effekt/hög insats Effekter av definierade förbättringsområden Rapportering SLUTLEVERANS Överlämning Arkivering SLUTS ATS Organisering och arbetsformer Gränssnitt Ekonomi DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

152 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 4(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 4.4 Slutord BILAGEFÖRTECKNING...34 DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

153 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 5(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 0.1 Syftet med dokumentet Syftet med rapporten är dels att sammanfatta uppdragets genomförande och resultat och att föreslå förbättrande åtgärder. 0.2 Referenser Här anges alla de dokument som det hänvisas till i rapporten Datum Version Utfärdare Dokument-/boknamn Kultursekretariatet på uppdrag av Kulturnämnden Rapport Kultursekretariatet Rollfördelning och samarbetsformer. Dnr: KUN Kulturnämnden Protokollsutdrag 105 Kulturserkretariatet och Kultur i Väst Rollfördelning och samarbetssformer Dnr: KUN (2) Kulturnämnden Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst Dnr. KUN Kulturnämnden Beslut om översyn av verksamheten i Kultur i Väst. Protokoll från kulturnämnden 76, Diarie nr: KUN Regiondirektören Uppdragshandling, Dnr RS Staffan Rydén, Kulturchef VGR Uppdragsbeskrivning Kultur i Väst, Stöd till utvecklingsarbete Regionstyrelsen, TU TU för Struktur för styrande dokument i VGR, Dnr: RS Regionstyrelsen, Beslutsdokument. 32 Struktur för styrande dokument i VGR, Dnr: RS DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

154 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 6(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 1 Bakgrund till genomlysningsuppdraget 1.1 Genomlysningsuppdragets bakgrund Kulturchefen fick i uppdrag av Kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst fick kulturchefen även ett uppdrag av regiondirektören att Utreda hur gränssnitt mot regionens två kulturförvaltningar kan tydliggöras. Syftet är att tydliggöra roller i samspelet med utförarna så att kulturförvaltningarna fokuserar på operativa frågor medan koncernavdelning kultur fokuserar på strategiska frågor, beställning/uppdrag och på ägarfrågor. Inom Kultur i Väst var en genomlysning av verksamhetsprocesser och beslutsvägar inom förvaltningen respektive mellan Kultursekretariatet och Kulturnämnden påbörjad sedan hösten Detta arbete bedrivs i ledningsgruppen för förvaltningen som en del av att utveckla organisationsformer som är lämpliga för verksamheten. I början av 2015 engagerades en organisationskonsult från Västra Götalandsregionen, Kompetenscentrum, som uppdrogs att stödja förvaltningen Kultur i Väst:s ledningsgrupps genomlysningsarbete. En uppdragshandling upprättades, bilaga 1, med målen att analysera hur förvaltningen är rustad att genomföra uppdraget från beställarnämnden. Enligt denna ska eventuella obalanser beskrivas och beskrivningen ska utgöra grunden för en förändringsplan för förvaltningen. Områden som ska genomlysas är organisering, arbetsformer, roller- och ansvarsfördelning. Vidare ska ekonomin och kompetensförsörjningsplaner gås igenom liksom gränssnittet till Kultursekretariatet. En beskrivning av rollfördelning mellan beställare och utförare avseende styrelsearbete respektive operativt arbete tas fram. Förvaltningen Kultur i Väst har sedan 2014 en ny organisation som en följd av chefsbyten och en intern turbulens som påverkat organisationen, se vidare kap 1.3. Under våren 2015 tillsattes den tillförordnade förvaltningschefen som ordinarie förvaltningschef för Kultur i Väst vilket stärkte förvaltningen i sin övertygelse att vilja utveckla organisationen. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

155 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 7(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 1.2 Organisations bild Nedanstående schematiska bild av organisationen är framtagen för att illustrera komplexiteten av styrmodell för verksamheten Kultur i Väst. Det finns således en övergripande politisk nivå, beställarnämnd, och en ytterligare politisk nivå, utförarstyrelse, som beslutar kring kulturverksamheten i VGR, bild 1. Tjänstemannanivå Politisk nivå - Utförare Politisk övergripande Nivå - Beställare Beställarnämnd Kulturnämnden Presidium Staffan Rydén Kulturchef VGR Kultursekretariatet VGR 19 tv.anst. medarbetare 2 projektanställda medarbetare Underställd Kulturchefen FoU 2 medarbetare Uppdrag Direktunderställda förvaltningschefen Christer Bergman Chef Administration och kommunikation med 10 medarbetare Utförarstyrelse Kultur i Väst Presidium Magnus Bäckström Förvaltningschef Kultur i Väst Bengt Källgren Chef Kultur och Samhälle Kultur och Upplevelser med 33 medarbetare Angelica Hadzikostas Chef Kultur och konstarter med 19 medarbetare Bild 1. Schematisk organisationsbild för kulturförvaltningen i VGR före , då det nya koncernkontoret bildades. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

156 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 8(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 1.3 Kortfattad his torik Organisationsetablering och förändringsprocesser i Kultur i Väst Ledningsgruppens deltagare har varit föränderligt och organisationen har arbetat mot ett rörligt mål under stora delar av uppbyggnaden av förvaltningen. Kultur i Väst har befunnit sig i en pågående etableringsprocess sedan förvaltningen bildades Att i etableringsprocessen även integrera flera förändringsprocesser sliter på organisationen och dess medarbetare och chefer. Det är viktigt att ta hänsyn till historien när analysen görs och förbättringsområden definieras. Förvaltningschefer Det har funnits fem olika förvaltningschefer för Kultur i Väst sedan starten Nedan presenteras perioder och namn. KIV startar som förvaltning Tf. Förvaltningschef Birgit Bratt under jan-juni 2007 Förvaltningschef Birgitta Adler under juni - dec 2007 Tf. Förvaltningschef Kerstin Alberius Jan hösten 2008 Förvaltningschef Åsa Turesson hösten 2008 våren 2014 Tf. Förvaltningschef Magnus Bäckström våren 2014 våren 2015 Förvaltningschef Magnus Bäckström våren 2015 fortfarande. Kulturchefer Även Kulturchefsposten har innehafts av olika personer under tiden som förvaltningen Kultur i Väst funnits. Nedanstående uppställning beskriver detta. Christian Berg våren 2007 dec 2009 Kenneth Orrbrink jan 2010 hösten 2010 Claes Rydberg hösten 2010 hösten 2012 Sture Carlsson hösten 2012 hösten 2013 Staffan Rydén hösten 2013 fortfarande. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

157 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 9(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 1.4 Roller och samarbetsformer mellan beställare och utförare Under 2013 fick en tjänsteman från Kultur i Väst och en från Kultursekretariatet i uppdrag att gemensamt göra en översyn kring rollfördelning, samarbetsformer med mera. Detta arbete mynnade ut i en rapport, Rapport Kultursekretariatet Rollfördelning och samarbetsformer, som diarieförs , för att behandlas i Kulturnämnden under Vid Kulturnämndens sammanträde den behandlades rapporten och nämnden beslutade (Dnr: KUN: ) 1. Kulturnämnden tar emot rapporten som information 2. Kulturnämnden beslutar att uppdragsdialogen med Kultur i Väst intensifieras under två år med start i oktober Detta påverkar inte uppdragsprocessen tidsmässigt. Utefter detta formades den fortsatta uppdragsprocessen med Kultur i Väst för åren inför ett nytt uppdrag som gälller Dialogen startade med en inventering av verksamhet hos Kultur i Väst, som antingen har förts över från andra aktörer, eller genom tilläggsuppdrag från Kulturnämnden, till förvaltningen. Syftet var att skapa ett utrymme för Kultur i Väst att utifrån sina bedömningar styra hela verksamheten mot Kulturnämndens uppdrag. Inventeringen resulterade i en bruttolista som i flera fall utgjorde underlag för uppdragsskrivningar där Kultur i Väst fick i uppdrag att analysera och styra verksamheten utifrån Kulturnämndens uppdrag. Vid dessa möten deltog Kultur i Västs ledningsgrupp, kulturchef och ansvariga tjänstemän på Kultursekretariatet. Samtliga uppdragstagare inbjöds till en gemensam kick-off i mars 2014 där strukturen för uppdragen och den gemensamma kappan presenterades. Deltagandet från Kultur i Väst bestod av flera konsulenter, dock inte avgående förvaltningschef. Som ett led i uppdragsprocessen eftersöktes input kring de kulturpolitiska utmaningarna som förvaltningen såg framför sig, som ett underlag för den fortsatta diskussionen. På grund av chefsbyte vid Kultur i Väst avstannade dock den generella uppdragsprocessen under en tid och fokus låg på tilläggsuppdragen. Under hösten 2014, med en tf. förvaltningschef på plats i Kultur i Väst, intensifierades uppdragsdiskussionen och fokus skiftade över mot Kulturnämndens strategiska områden och Kultur i Västs roll härvidlag. Mindre vikt lades på tilläggsuppdragen och de av Kultur i Väst egna formulerade målen. Det genomfördes ett antal gemensamma möten med Kultur i Västs ledningsgrupp, Kulturchef och ansvariga tjänstemän på Kultursekretariatet. Kultur i Västs ledning förankrade dessutom uppdragsdiskussionen i sin styrelse. I samband med föreliggande utredning konstateras att det uppdrag kring en intensifierad uppdragsdialog, som Kulturnämndens beslut omfattade, kan anses vara genomfört och ett nytt uppdrag finns nu på plats. Möten har under vårne 2015 gällt hur uppdraget ska rapporteras, årligen, under uppdragsperioden DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

158 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 10(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 1.5 Genomlysningsuppdragets syfte Syftet är att säkerställa att förvaltningens organisering, omfattande de områden som ses i kapitel 1.6 nedan, är optimal för att fullgöra sitt uppdrag. Vidare syftar arbetet till att belysa tydliga beslutsvägar inom förvaltningen samt mellan beställare och utförare. 1.6 Genomysningsuppdragets omfattning och avgränsningar Arbetet har omfattat att kartlägga verksamheten för att värdera om Kultur i Väst är organiserat på optimalt sätt för att uppfylla uppdraget. Det som undersökts är Arbetsformer mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst Roller/ansvarsfördelning internt Kultur i Väst och externt. Chef- och ledarskapets förutsättningar Kompetenssammansättning, åldersstruktur och behov Ekonomiska fördelningsprinciper, uppföljningssystem/it stöd Prioriteringar och principer för ledning och styrning 1.7 Me tod Metoden har varit att vid delar av fem ledningsgruppsmöten genomföra workshops. Tiden per workshop har varit två timmar utom vid den sista då det avsattes en timma. Vid workshopsen har konsulterna dubblerat, primärt i syfte att dokumentera diskussionerna, men även att delta i dessa. För den ekonomiska analysen har en ekonomisk analytiker engagerats. Tre strukturerade djupintervjuer har genomförts med linjecheferna. Dessutom har en sammanfattande intervju genomförts med förvaltningschefen, efter det att denne tillsatts som ordinarie förvaltningschef. HR-konsult vid förvaltningen har tagit fram statistik kring anställningar. Cheferna har beskrivit medarbetarnas akademiska- och/eller yrkesmässiga bakgrunder och olika kontaktytor intern och externt. Vidare har en sammanställning av inom vilka mål de olika enheterna finns verksamma tagits fram. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

159 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 11(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2 Resultat Efter genomförda workshops och intervjuer samt granskning av övrigt material framträder en bild av förvaltningen Kultur i Väst. De områden som genomlysts är organiseringen, arbetsformer, roller- och ansvarsfördelning. Vidare har ekonomin och kompetensförsörjningsplaner gåtts igenom liksom gränssnittet till Kultursekretariatet. En skildring av hur rollfördelning mellan beställare och utförare avseende styrelsearbete respektive operativt arbete kan utformas, beskrivs i rapporten. 2.1 Leveranser Nedanstående bild, bild 2, visar de arbetsområden som uppdraget omfattat samt hur leveranserna per område ser ut. Arbetsområde Uppdragsadministration Leverans Uppdragsbeskrivning inkl. planering. Workshops och intervjuer Genomförda workshops och intervjuer enligt plan. Analys och framtagande av förbättringsområden Rapportering Prioriteringar av förbättringsområden Sammanfattning Avslutande administration SWOT-analys Avstämningar med uppdragsgivare och presidier för kulturnämnd och Kultur i Västs styrelse Effekt - Insatsmatris Slutrapport till uppdragsgivaren USB-minne med material till uppdragsgivaren Bild 2, Arbetsområden och leveranser DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

160 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 12(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2.2 Kultur i Västs uppdrag Den intensifierade uppdragsdiskussionen under 2014 och 2015 uppfattas av Kultur i Väst vara en positiv förändring. Förvaltningen uppskattar att fokus skiftade till hur Kultur i Västs roll bör se ut för att stödja Kulturnämndens strategiska områden. Dialogen vid mötena uppfattas till största delen som öppen och inkluderande. Den intensifierade uppdragsprocessen har lett till att ett uppdrag för finns på plats och dialogen fokuserar nu på formerna för uppföljning. Uppdragshandlingen för bifogas rapporten som bilaga Gränssnittet mot kultursekretariatet Kulturnämnden och Kultursekretariatet är i sin roll beställare och förvaltningen Kultur i Väst och dess styrelse är utförare. Det finns en pågående diskussion i VGR kring en konsolidering av begreppen beställare och utförare, kopplat till arbetssätten strategiskt respektive operativt. Mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst finns det en uppdelning där sekretariatet har till uppgift att arbeta strategiskt för kulturen i VGR och förvaltningen arbetar operativt med stöd till kulturutövarna. Inom detta område finns det en långdragen diskussion och det råder delvis delade meningar mellan sekretariatet och förvaltningen om vad som anses renodlat strategiskt och renodlat operativt. Kultursekretariatet beskriver att Kultur i Väst ofta är alltför strategiska i sina kontakter med kulturutövare i VGR och Kultur i Väst menar att det till stora delar finns en otydlighet om hur uppdelningen ska se ut Struktur för styrande dokument inom Västra Götalandsregionen Nedanstående bild, bild 3, är tagen ur ett tjänsteutlåtande, TU, som Regionstyrelsen beslutade om i februari 2015, avseende en struktur för styrande dokument i VGR. Med styrande dokument menas, enligt TU:t, dokument som anger hur verksamheten ska agera. Styrande dokument omfattar allt från övergripande vision till enskilda rutiner. Dessa dokuments innehåll ska förvaltas och hållas uppdaterade. Vilket organ/roll som beslutar om dokumentet och vilken funktion som säkerställer innehållets aktualitet och riktighet ska tydligt framgå. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

161 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 13(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Bild 3, Beslutat styrdokument i VGR i regionstyrelsen våren Bilaga 3. Det är rapportskrivarens uppfattning att denna struktur torde kunna vara en god utgångspunkt i kommande diskussioner mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst avseende vad respektive organisation har för uppdrag. Styrdokumenten bör utgöra en central roll i de arbetsmöten som genomlysningen rekommenderar, kring reglementen och styrdokument. Dessa principdiskussioner mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst bör initieras utan dröjsmål. Diskussion kan med fördel ledas av en oberoende part som med ett tydligt uppdrag kan bistå organisationerna i att skapa bättre förutsättningar för en konstruktiv dialog, där en avdramatisering av begreppen strategiskt respektive operativt kommer till stånd, tydliggör vad begreppen innebär för respektive Kultursekretariatet och Kultur i Väst och konsoliderar vem som gör vad och hur det bör göras. Detta skapar enligt rapportskrivaren ett tydliggjort gränssnitt mellan beställare och utförare avseende fokus och rollfördelning och metodiken kan återkommande ingå i uppdragsprocessen. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

162 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 14(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2.4 Organisering och arbetsformer vid Kultur i Väs t Förvaltningen Kultur i Västs ledningsgrupp består av förvaltningschefen och tre enhetschefer. Verksamheten är indelad i fem enheter. Dessa är: Administration, IT och Kommunikation Kultur och konstarter Kultur och samhälle Kultur och upplevelser Forskning och utveckling Enheten Administration, IT och Kommunikation leds av Christer Bergman som arbetat vid förvaltningen sedan Enheten bestod initialt av enbart administration men sedan en omorganisation 2014 innefattar chefsuppdraget även kommunikation. Enheten består, förutom av enhetschefen, av 20 medarbetare. Enheten Kultur och Konstarter leds av Angelica Hadzikostas som arbetat länge inom kulturen och förvaltningen, och som enhetschef sedan Chefsuppdraget har förändrats sedan starten 2011 och är nu mångfacetterad avseende konstarterna som ingår i enheten. De områden som omfattas är dans, film, konst, litteratur, musik och teater. Enheten består, förutom av enhetschefen, av 19 medarbetare, varav 4 projektanställda konsulenter. Enheterna Kultur och Samhälle samt Kultur och Upplevelser leds av Bengt Källgren som arbetat lång tid inom kulturområdet, biblioteken och vid förvaltningen som enhetschef sedan hösten Chefsuppdraget har förändrats över tid, genom olika organisationsförändringar och i nuläget ingår 2 enheter. Enheten Kultur och Samhälle består av 19 medarbetare och Kultur och Upplevelser av 14 medarbetare. Enheten Forskning och Utveckling leds av förvaltningschefen Magnus Bäckström som har en lång bakgrund inom kultursektorn i Sverige och har arbetat vid förvaltningen sedan Enheten består av 2 medarbetare som arbetar som stöd i projektarbetsmetodik och sammanställer forskningsrapporter inom ämnesområdet kultur Mötesformer och frekvens vid Kultur i Väs t Förvaltningen har en gemensam struktur för olika mötesformer och dialogarenor mellan ledning och medarbetare. På grund av att uppdraget är uppdelat i olika mål förekommer det frekvent att medarbetare från olika enheter arbetar delvis eller uteslutande inom ramen för ett mål som är organisatoriskt placerat under en annan enhet. Detta ställer höga krav på kommunikation och dialog. Enhetscheferna träffas separat och tillsammans med medarbetare, i de fall där det ovan beskrivna förekommer. Dessutom har enhetscheferna enhetsmöten med medarbetarna. De har enskilda uppföljningssamtal med konsulenterna och även andra mötesformer och arenor för dialog och kommunikation. Bild 4 nedan beskriver olika förekommande mötesarenor. Naturligtvis finns en flora av spontana möten och dialogforum utöver detta. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

163 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 15(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Mötesforum Förvaltningsdag Frukostmöte Dialogmöte Enhetsmöten Avstämningsmöten EC Planeringsmöten, enskilda konstarter Arbetsgruppsmöten, projektgruppsmöten Frekvens 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/månad 1 gång/månad Vid behov 1 gång/månad Vid behov Bild 4, Mötesformer och frekvens Uppdrags- och budgetprocessen Det styrande dokumentet för uppdrags och budgetprocessen är den av Kulturnämnden beslutade handlingen, bilaga 2, som benämns Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst. Av denna framgår bl.a. hur förvaltningen förväntas verka. Kultur i Väst samlar expertis inom olika konst- och kulturområden och arbetar genom konsultation, förmedling, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning i olika nätverk. Kultur i Västs kompetens och resurser ska kunna möta en stor variation av utvecklingsbehov i kulturlivet.( ur bilaga 2) Här beskrivs också förvaltningens regionala roll och dess kvalitetsmål. Kultur i Väst ska inta en stark position som utvecklingspartner i kulturlivet. Kultur i Västs resurser ska vara tillgängliga och attraktiva för sina samarbetsparter. All Kultur i Västs verksamhet ska genomsyras av jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, barn och ungaperspektiv, delaktighet samt internationalisering. Kultur i Väst ska ha kvalitetssäkrade lednings- och styrprocesser med god omvärldsbevakning och verksamhetsuppföljning (ur bilaga 2) Uppdragsprocessen innebär sedan höstens beslut i Kulturnämnden en intensiv dialog mellan Kultursekretariatet (beställarorganisation) och Kultur i Väst (utförarorganisation) kring uppdragets innehåll. Det uppdragsbaserade verksamhetsstödet har brutits ner i 3-årsmål och 1- årsmål av förvaltningen, se kap Denna måluppdelning utgör grunden för hur de olika projekten ska finansieras med hjälp av den budgetram som beviljats förvaltningen. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

164 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 16(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef I genomlysningen har det framkommit att den interna processen vid förvaltningen bör förändras då förvaltningen beskriver att analysen av verksamheten är alltför kortfattad och grund. Inte sällan uppfattar ledningsgruppen att de utan föregående analys beslutar kring uppdrag och mål vilket i praktiken kan påverka förvaltningen negativt. Det har framkommit en bred önskan om en fördjupad analys och flertalet försök har skett genom åren att åstadkomma denna, men uppfattningen är att det fortfarande finns förbättringspotentialer här. Konsulenterna som arbetar i projektet använder i varierande omfattning det uppföljningsverktyg som förvaltningen tillhandahåller, Allegro. Samtliga medarbetare har utbildning i hur de ska använda verktyget men det behövs enligt ledningsgruppen starkare incitament att göra det. Utan den information som regelbunden uppföljning via Allegro kan tillhandahålla försvåras arbetet med att få till stånd en fördjupad analys. Uppdraget bryts alltså ner i 3-årsmål och 1-årsmål och en grov fördelning av budgeten görs i ledningsgruppen. Därefter genomför varje enhetschef en fördelningsdiskussion med konsulenterna i verksamheten och efter visst processande har fördelningen genomförts och prioriteringar såväl bland ekonomin som bland målen har gjorts. Denna samlade bild förs tillbaka till ledningsgruppen där fördelningen beslutas. Det förekommer ingen fördjupad diskussion i ledningsgruppen kring fördelningen per enhet utan här har enhetscheferna ansvaret för processen Mål och måluppfyllnad Det uppdragsbaserade verksamhetsstödet, bilaga 2, beskriver fyra huvudmål. Dessa är: Mål 1 Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Mål 2 Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Mål 3 Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Mål 4 Kultur i väst är en efterfrågad resurs för det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna för kulturlivets internationalisering. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

165 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 17(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef De fyra huvudmålen har brutits ner av ledningsgruppen för Kultur i Väst i 3- årsmål och 1- årsmål. Dessa utgår ifrån de prioriteringar och indikatorer som också anges i uppdragshandlingen. Förvaltningen beskriver att medarbetarna vid enheterna är inblandade i projekten över enhetsgränserna och en sammanställning över detta har genomförts inom ramen för uppdraget. Denna sammanställning är bilaga 4 till denna rapport. Några av projekten har funnits i många år och bedöms behöva fortlöpa över budgetåren. Någon objektiv utvärdering av projektens effekt genomförs inte utan flera av dem är så etablerade i kulturlivet i VGR att de bedöms vara oumbärliga av förvaltningen. Här behöver enligt rapportskrivaren ett systematiskt objektivt utvärderingsarbete genomföras för att utesluta att effekten för insatsen uteblivit samt om projektens arbete och utförande svarar mot uppdraget till Kultur i Väst Roller och ansvarsfördelning Ett av de centrala områdena i genomlysningsuppdraget är att definiera den roll- och ansvarsfördelning som finns vid förvaltningen. Det handlar om chefs- och ledarskapets förutsättningar och även om hur medarbetarnas, konsulenterna, arbetar och agerar. Dessa båda områden är självklart i en beroendeställning av varandra då medarbetarnas agerande möjliggör chef- och ledarskapet samt att chefernas verkande har en direkt påverkan på medarbetarens arbetssituation, beroende på i vilken grad chef- och ledarskapet får genomslag i organisationen. Under genomlysningen har konsulenternas kreativitet och autonomitet diskuterats. Graden av både kreativitet och autonomitet har ett direkt beroende till effekten av genomförda insatser för VGR. Cheferna vid Kultur i Väst har en uttalad respekt för konsulenternas behov av autonomitet och funderar mycket över hur inskränkningar i denna kan påverka kreativitet och resultat. Rapportskrivaren påstår att denna försiktighet påverkar möjligheterna för cheferna att verka på ett negativt sätt. Förvaltningen måste hitta metoder att följa upp sin verksamhet på ett tydligt sätt. Det finns förutsättningar för detta genom systemet Allegro, som samtliga medarbetare har utbildning i men som enbart några använder, och då i begränsad omfattning. Tidigare i denna rapport har det beskrivits att analysmöjligheterna är begränsade och att detta påverkar uppdrags- och budgetprocessen negativt. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

166 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 18(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Enhetscheferna behöver, enligt rapportskrivaren, återerövra sitt chefs- och ledarmandat och ställa tydligare krav på konsulenterna avseende tids- och progressregistrering av projekten. Varje konsulent ska beskriva hela sin process i Allegro för att möjliggöra uppföljning och analys och att denna blir öppen och tydlig. Det är en utmaning för förvaltningen att kommunicera detta på ett tydligt sätt. Det är viktigt att det inte uppfattas som en kontroll av konsulenterna, för det är inte det primära syftet. Primärt handlar det om att synliggöra det arbete som utförs både innan, under och efter projekten. Chef- och ledarskapet stärks och resultat, goda och mindre bra, blir transparenta och skapar underlag för analys och förbättringsarbete för hela förvaltningen. Det är enligt rapportskrivaren en framgångsfaktor för såväl den enskilde konsulenten, för chef och ledarskapet samt för förvaltningen som helhet att ha en pågående, öppen och konstruktiv utvärderings- och analysdiskussion i alla organisatoriska led. Det som krävs för att vara framgångsrik i denna är att ledningsgruppen för förvaltningen leder arbetet. Ett annat problemområde som belysts under utredningsarbetet är den direktdialog som förekommer mellan Kultursekretariatet och konsulenter på Kultur i Väst, utan någon kontakt med linjechefen. Denna by-pass av linjeorganisationen är destruktiv och underminerar chefoch ledarskapet vid Kultur i Väst. Här behövs ett stringent arbete med att förändra arbetssätt såväl på Kultursekretariatet som vid förvaltningen Kultur i Väst. Medarbetarna vid Kultursekretariatet måste följa linjeorganisationen och medarbetarna vid Kultur i Väst måste kategoriskt hänvisa frågor till sin närmaste chef. Detta kan inledningsvis bedömas som stelbent och byråkratiskt men är enda sättet att få bukt med detta problem. Det är en mycket viktig faktor i att stärka linjeorganisationen och chef- och ledarskapet Under utredningen har en sammanställning av kontaktytor för förvaltningens medarbetare, internt och externt genomförts. Sammanställningen ses i bilaga 5. Det finns en outtalad intressekonflikt mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst avseende kontakterna såväl internt som externt. Den bottnar ytterst i vilka strategiska respektive operativa mandat respektive organisation har. I samverkan mellan de båda parterna måste detta adresseras och redas ut i syfte att tydliggöra verksamheternas inbördes förhållanden. Detta beskrivs mera i föreliggande rapport under kapitlet Kompetensplanering och kompetensförsörjning vid Kultur i Väs t Ett annat av genomlysningens fokusområden har varit förvaltningens kompetensförsörjning. Här har utredningen visat att det under flera år funnits en ambition att skapa en kompetensförsörjningsplan för verksamheten. Denna ambition intensifierades för några år sedan då arbetet med att dela in befattningar i olika basplaceringar i VGR var aktivt. Det arbetet lade en god grund för en kompetensförsörjningsplan, men slutfördes aldrig. Det finns i bilaga 6 en sammanställning av förvaltningens medarbetare och deras akademiska meriter samt yrkesmeriter. För enheten Administration, IT och Kommunikation är uppgifterna inte specificerade per medarbetare utan anges som en beskrivande text inledningsvis. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

167 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 19(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Genomlysningen har visat att de allra flesta medarbetarna har sin yrkesbakgrund och sin akademiska bakgrund i kulturvärlden. Detta är såväl en styrka som en potentiell svaghet för verksamheten. Styrkan består i att medarbetarnas förankring i kultursektorn är stark. Det som kan utgöra en svaghet är att förvaltningen genom detta är uttalat likriktad och att influenser som reflekteras från samhället i övrigt därmed blir få. Åldersstrukturen per befattningsgrupp finns i bilaga 7. Av denna kan utläsas att medelåldern i förvaltningen ligger på 51 år och att förväntade pensionsavgångar kan uppgå till 7 medarbetare. Inför detta scenario är det rapportskrivarens uppfattning att arbetet med att skapa en kompetensförsörjningsplan är akut. Det behövs ett omedelbart igångsättande med att skapa en förvaltningsgemensam kompetenförsörjningsplan så att rekryteringsprocessen inför förväntad, och även oväntad, personalomsättning blir inriktad på att nå rätt kompetens vid nyrekrytering. Dessutom får förvaltningen ett genomarbetat beslutsstöd om återbesättning av uppkomna vakanser är nödvändig eller inte. 2.5 Ekonomi vid Kultur i Väst Det saknas en solid uppföljningsrutin där föregående års utfall är analyserat. Konsulenterna använder enbart sporadiskt Allegro för tidsuppskattning/uppföljning och utvärdering varför ett underlag för analys i de allra flesta fall inte finns. Förvaltningen har en budget på ca 82 mkr. Budgetfördelning mellan enheterna sker i ledningsgruppen där enhetscheferna äskar medel till sina projekt/verksamheter. När fördelningen är överenskommen drar sig enhetscheferna tillbaka, var och en för sig, till sin enhet där konsulenterna inbjuds att beskriva hur mycket pengar de behöver för projekten som är planerade, för att svara mot målsättningen. Denna process innebär samtal och diskussioner för att slutligen mynna ut i en fördelning av den budgetram som tilldelats hela verksamheten i ledningsgruppen. Enhetscheferna meddelar ledningsgruppen när de gått i mål med fördelningen men ingen ytterligare diskussion om prioriteringar mot mål förs. I detta är enhetscheferna autonoma. Rapportskrivaren menar att ledningsgruppen på ett tydligare sätt bör vara styrande i fördelningsdiskussionerna. Den process där uppdelningen av budget per enhet sker bör föregås av en djupgående analys och diskussion kring vilka aktiviteter som ger bäst effekt mot målet. Här finns det en klar förbättringspotential. En grundläggande förutsättning för att kunna genomföra en analys är att konsulenterna, på ett strukturerat sätt dokumenterar och följer upp sina projekt, enligt av ledningsgruppen beslutad metod. Förvaltningen har flertalet projekt som löper från år till år över budgetdiskussionerna. Finansieringen för dessa ligger på ca 29 mkr, dvs. ca 35 % av totalomslutningen. Dessa projekt saknar en strukturerad utvärdering och flera av dem har löpt över många år, något projekt i mer än 10 år. Det kan naturligtvis vara så att projekten ska fortsätta som de gör, om de svarar mot målen på ett bra sätt, men det måste skapas en rutin för en objektiv utvärdering av dessa. Det är rapportskrivarens uppfattning att detta ska startas upp så snart som möjligt så att förvaltningen inför budgetarbetet 2016 har förutsättningar för analys och utvärdering. Nedan i bild 5 ses de projekt som pågår över tid och hur stor budget de har. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

168 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 20(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Projektets benämning Kostnad, tkr Fjärrlån Klangfärg Ljudmagasinet Framsidan Vägus Arrangörsstödet Barnens första bok 800 Barnens bibliotek 600 Scenkonstdagar 356 Bokmässan 290 Barn och unga-dagar 269 Frame filmfestival 200 WWO 140 Tonspråk 130 MIK dagen 94 Totalt tkr Bild 5, Projekt, som löper över flera år med finansiering Budgeten är lagd utifrån mål som tagits fram i verksamheten. Det är inom ramen för att nå målen som aktiviteterna/projekten är planerade. Alla pengar som finns till förfogande läggs ut och ingen buffert för tillkommande uppdrag finns. Under verksamhetsåret händer det att förvaltningen får tilläggsuppdrag från Kulturnämnden, via Kultursekretariatet. Dessa tilläggsuppdrag kommer utan ytterligare finansiering, vilket upplevs som en svårighet inom Kultur i Väst, eftersom samtliga budgetmedel är fördelade. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

169 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 21(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Det är rapportskrivarens uppfattning att det bör skapas ett buffertutrymme inom förvaltningen för att möjliggöra att Kultur i Väst, utan större problem, kan genomföra tillkommande uppdrag. Genom att konsulenterna tidrapporterar sina projekt kan en överblick skapas där det blir tydligare vem eller vilka av konsulenterna som ska utföra dessa uppdrag. Efter att ha gått igenom budgeten för förvaltningen har det i samråd med enhetschefen vuxit fram att ca 500 tkr/budgetår, dvs. <1 %, skulle kunna utgöra en buffert. 2.6 SWOT analys Efter att ha genomfört tre workshops med ledningsgruppen och haft personliga intervjuer med såväl enhetscheferna som förvaltningschefen har det utkristalliserats sig områden där rapportskrivaren bedömer att det finns förbättringspotentialer. För att möjliggöra en bedömning av hur dessa områden påverkar verksamheten användes SWOT-analys som metod. Vid ytterligare en workshop fick ledningsgruppen beskriva de fördefinierade områdena i styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Resultatet presenteras i bilderna 6-8 nedan. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

170 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 22(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Intern organisation Kultur i Väs t - SWOT Intern organisation Kultur i Väst Styrkor Svagheter Hot Möjligheter Ledningsgruppens arenor 1. Ansvar och roller för chef- och ledarskapet 2. Verksamhetsutveckling 3. Gemensamma prioriteringar kring förvaltningens ekonomi 4. Uppföljningsrutiner från ledningsgrupp ut i verksamheterna Ekonomi -Tydliga chefsuppdrag med delegationsordning => Kraftfull LG - Starka chefer har kraft att dra frågor självständigt inom ramarna - Bred samlad kompetens och högt engagemang. - Gemensam syn i LG ökar möjligheten att identifiera svårigheter - Tydlighet i vad LG prioriterar => underlättar chefernas budgetprocess - Tydliga rutiner finns för ekonomisk uppföljning -Tydlig delegationer till cheferna påverkarbehovet/viljan att lyfta frågor till LG. Man arbetar självständigt istället för tillsammans på LG. -Utifrån ett förvaltningsperspektiv kan alltför starka enskilda chefer utgöra en konfliktsituation. - Bredden på verksamhetens uppdrag gör att det kan vara svårt att få helhetssyn - Bredden på verksamhetens uppdrag gör att det kan vara svårt att få helhetssyn. - Avsaknad av analys i LG - Cheferna blir alltför autonoma - Konserverad verksamhet om samtalet inte för i en vidare krets (för snäva perspektiv och likriktning?) - Viktiga delar riskerar att bli nedprioriterade pga bristande kunskaper om helheten - Håller kvar vid felaktiga prioriteringar p.g.a. att det finn en vilja att hålla kvar vid det gamla - Förtroendebrist från olika håll mellan medarbetare och ledning - Styrkan i Kultur i Västs förvaltningsidé om den kommuniceras bättre - Utveckla kvaliten på LG - Nyttja verksamhetsutvecklarresurserna på ett bättre sätt - Tydligare påvisa prioritering vid en bredd i uppdraget Mål enligt Kultur i Väst - Bristande rutiner. - Bristande kontroll genom bristande uppföljning avseende mål och effekter. -Bristfälliga instruktioner till medarbetarna. - Brister i kommunikation - Förtroendebrist från olika håll mellan medarbetare och LG. - Avsaknad av anlys i LG - Bristande löpande kontroller utifrån att kvaliteten hållen utifrån de mål som satts 5. Gemensamma prioriteringar kring uppdrag 6. Budgetprocessen från förvaltningsnivå till verksamhetsnivå 7. Linjeorganisation möter processorganisation - Tydligt hur mycket pengar som finns /område och mål uppdelat på 1-årsmål och 3-årsmål - Fördelning sker per mål ej per område. - Stor öppenhet mellan verksamheterna i organisationen - Arbetssättet medför att organsiationen förhåller sig till uppdraget och inte till organsiationen på ett tydligt sätt (Följer matrisen inte linjen) - Det blir ett bredare perspektiv när processen möter linjen. Bild 6, SWOT Interna organisationen Kultur i Väst. - Budget baseras inte på en gemensam analys i LG - Återkoppling till LG efter verksamheternas fördelning saknas - Otydlighet i ansvaret mellan Process/Linjeorg - Revirtänk som innebär starka väktare som vaktar sitt revir och inte ser till helheten för KiV - Gemensam analys i LG förbättrar budgetprocessens kvalitet. - Att inte fördela ut alla budgetmedel från början DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

171 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 23(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Medarbetareperspektivet Kompetensförsörjning för Kultur i Väst - SWOT Medarbetarperspektivet Styrkor Svagheter Hot Möjligheter -Kompetenssammansättning -Specialister/generalister Arbetssätt och metoder -Tidrapportering -Måluppföljning -Ekonomisk uppföljning -Avtal -Teamarbete -Konsultativt arbetssätt - Hög och varierad kompetens inom kulturområdet. - Unik mångfald - Unik specialisering -Regelbundna avstämningsmöten. - Systematik - Annan kompetens än kulturområdet saknas - Bristande förmåga att kommunicera kulturens betydelse till andra än de som är verksamma inom kultursektorn - Låg medvetenhet hos medarbetarna om rapporteringens betydelse. - Medarbetarnas koppling mellan mål, aktivitet och kvalitet är svag. Bild 7, SWOT Medarbetarskap Kompetensförsörjning Kultur i Väst. - Svårigheter att redovisa måluppfyllnad innebär risker för minskat förtroende p.g.a. låg medvetenhet om kopplingen mellan mål och kvalitet - Skapa mångfald i verksamheterna bl.a. avseende kön, etnicitet, bakgrund och ålder. - - Tydliggöra vinsterna/möjligheterna för medarbetarna - Genomförd uppföljning och utvärdering av målstyrning, ger ökad kvalitet. - Regelbunden, månatlig rapportering i Allegro - Regelbunden, månatlig rapportering i Allegro. - Regelbunden uppföljning medför ökade möjligheter att kunna omfördela resusres vid behov under pågående verksamhetsår - Utveckla förmåga till försäljning DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

172 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 24(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Gränssnitt mot Kultursekretariatet - SWOT Gränssnittet mot kultursekretariatet Styrkor Svagheter Hot Möjligheter 1. Samarbetsformer med kultur-sekretariatet - Uppdragets utformning och uppföljning. -Stor tydlighet i uppdragets mål - Större tydlighet nu än tidigare - Vilja att förtydliga och stärka gränssnitt och samarbete '- Starta starka samarbetsformer och förtydliga gränssnitten medllan KiV och KS. - Den samlade resursen som KS och KiV utgör är en stor styrka och möjlighet. - Ej följsam till linjen i kontakterna. - Otydligt gränssnitt i rollfördelningen. - Kunskapsutbyte mellan Ki>V och KS saknas. - Dålig samordning mellan KiV och KS - Halka tillbaka i tidigare roller/hierarkier. - Bryta negativa mönster - Underminera linjeorganistaionen genom direktkontakter utanför linjeorganisationen - KiV underordnad KS Bild 8, SWOT Gränssnitt mot Kultursekretariatet, Kultur i Väst Sammanfattning SWOT-analys Efter SWOT-analysen utkristalliserade sig en rad förbättringsområden som förvaltningen bör fortsätta arbeta med. Under rubriken Intern organisation vid Kultur i Väst handlade det om ledningsgruppens arenor dvs. uppdrags- och prioriteringsprocessen, chef- och ledarskapet, gemensamma prioriteringsstrategier, uppföljnings- och analysprocesser samt strategier för verksamhetsutveckling. En särskild diskussion fördes kring vad som händer när linjeorganisationen möter processorganisationen avseende roller och mandat. Vidare diskuterades medarbetarperspektivet angående kompetenssammansättning och kompetensförsörjning. Arbetssätt och metoder kopplat till rapportering och uppföljning diskuterades och även att arbeta i team, att arbeta konsultativt och hur processer och strategier ska se ut angående avtal med utförare. Även gränssnittet mot Kultursekretariatet och samarbetsformer mellan förvaltningen och sekretariatet diskuterades och analyserades i SWOT-arbetet. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

173 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 25(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2.7 Definierade förbättringsområden Efter slutförd SWOT-analys finns det flera definierade förbättringsområden framtagna. Vid en workshop sattes dessa områden in i en prioriteringsmatris enligt bild 9 nedan. Bild 9, Prioriteringsmatris för definierade förbättringsområden för Kultur i Väst Rekommenderade aktiviteter med Hög effekt/låg insats Aktiviteterna är numrerade enligt ordningen i bild Skapa en kompetensförsörjningsplan Innehåll: - Ta fram övergripande kompetensprofiler - Genomföra analys kring relevanta kompetensbehov för att utföra uppdraget bl.a. vid nyrekrytering - Skapa förutsättningar för helhetssyn och nischning i kombination, i syfte att bidra till ökad förståelse för att medarbetaren ingår i ett kultursystem. - Skapa verksamhetsprocesser som säkerställer optimal dimensionering av personalstyrkan utefter uppdrag, mål och budget. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

174 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 26(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 6, 7, 8. Skapa mötesarenor mellan KS och KiV Innehåll: - Förtydliga samspel, struktur och gemensamma spelregler. - Öka kunskapen om varandras (Kultursekretariatets och Kultur i Väst) aktiviteter på olika plan i syfte att samordna insatsen gentemot aktören. 10. Tydliggöra arbetsformer mellan Kultursekretariatet (vad) och Kultur i Väst (hur) Innehåll: Arbetsformer - Definiera gemensamma mål - Ta fram arbetsmodeller för hur målen ska nås - Tillämpa Regionstyrelsens föreskrifter om dokumentstruktur och utred ansvarsfördelningen avseende strategiskt respektive operativt arbetssätt i syfte att skapa en gemensam syn på respektive roller i kultursystemet och öka förtroendet för varandra Ekonomi - Skapa en buffert där en viss % av den rörliga budgetdelen inom ramen för givet uppdrag är avsatt - Skapa en verksamhetsrutin för utvärdering av projekt som pågår över 1 respektive 3 årsmålen. - Skapa förutsättningar för verksamheten att besluta på ledningsgruppsnivå per år kring de projekt som pågår över 1 respektive 3 årsmålen. Detta görs inte idag men ska ses över och står dessutom redan i befintligt uppdrag. Här finns det ett påbörjat arbete som behöver intensifieras och skapas rutiner förså att den inte tappas bort Rekommenderade aktiviteter med Hög effekt/hög insats Aktiviteterna är numrerade enligt ordningen i bild Tydliggöra chef- och ledarskapet Innehåll: - Definiera roller och mandat i organisationen, från medarbetaren till ledningsgruppen - Gå igenom befintliga arbetsmodeller och anpassa dem så att de svarar mot kraven på roller och mandat DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

175 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 27(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2. Tydliga rutiner för uppföljning av effekt/måluppfyllnad och systematiserad återkoppling till ledningsgrupp så att ett fullgott analysunderlag skapas och effektiv resursallokering kan ske. Innehåll: - Skapa rutiner för rapporteringsrutiner, återkoppling och analys inom den interna organisationen - Ta fram, i samverkan med Kultursekretariatet, nödvändiga rutiner enligt ovanstående för samspelet mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet 9. Ledningen bör aktivera verktygen för planering och uppföljning i Allegro. Innehåll: - Fatta beslut inom Kultur i Väst om att Allegro ska användas. - Skapa rutiner för användandet av Allegro - Skapa uppföljningsrutiner vid förvaltningen och utbilda alla medarbetare i dessa - Synkronisera aktiviteterna med förvaltningens årshjul. 3. Skapa en systematiserad arbetsprocess för framtagning av genomförandeplaner kopplade till uppdraget. Innehåll: - Fatta erforderliga beslut i ledningsgruppen för Kultur i Väst om att starta upp arbetet med att ta fram en systematiserad arbetsprocess för att nå ett bra analysunderlag avseende genomförandeplanerna kopplade till uppdraget. - Beskriv arbetsprocessen som ska uppnås. - Avsätt resurser för arbetet. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

176 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 28(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 2.8 Effekter av definierade förbättringsområden Nedanstående bild, bild 10, illustrerar var effekter i förhållande till uppdraget uppstår när förvaltningen arbetar med de definierade förbättringsområdena. Förbättringsområde Effekt i förhållande till uppdraget Intern Extern Kompetensförsörjningsplan X X Skapa mötesarenor mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet Tydliggöra arbetsformer mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet Tydliggöra chef- och ledarskapet Tydliga rutiner för ekonomisk- och verksamhetsuppföljning och återkoppling inklusive arbetet med att använda Allegro. Arbetsprocess för genomförandeplaner kopplat till uppdraget. X X X X X X X X Bild 10, Effekter för uppdraget i förhållande till förbättringsområden 2.9 Rapportering Återrapportering av uppdragets progress har lämnats vid två tillfällen under uppdragets gång till uppdragsgivaren. Mot slutet av uppdraget har en avstämning skett mellan uppdragstagaren och uppdragsgivarens styrgrupp dvs. presidierna för beställarnämnd och utförarstyrelse. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

177 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 29(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 3 Slutleverans Uppdraget anses avslutat när uppdragsgivaren godkänt slutrapporten som tagits fram av uppdragstagaren. 3.1 Överlämning Överlämning av slutrapport sker via elektronisk överföring. 3.2 Arkivering Uppdragstagaren lägger allt framtaget material på ett USB-minne som tillsänds uppdragsgivaren efter godkänd slutrapport. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

178 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 30(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 4 Slutsats Genomlysningsarbetet kan sammanfattas i rubrikerna som framgår av bild 10 ovan. Rubrikernas innehåll är till del beskrivet men behöver djupare definieras av verksamheten. Verksamheten kan själva fortsatta det arbetet men rapportskrivaren bedömer att det vore bra att en oberoende person leder det fortsatta arbetet, gärna någon som befinner sig utanför Kultursekretariatet och Kultur i Väst. 4.1 Organisering och arbetsformer Tydliggöra chef- och ledarskapet Skapa en arbetsprocess för genomförandeplaner kopplat till uppdraget. Ta fram en kompetensförsörjningsplan Det finns ett uttalat behov av att tydliggöra chef- och ledarskapet och samtidigt bibehålla och utveckla medarbetarnas initiativkraft och kompetens. Det behöver finnas vissa mandat kvar längst ute i linjeorganisationen men dessa måste vara tydligare definierade och avgränsade. Rapporteringsrutinerna för konsulenterna måste struktureras och kvalitetssäkras. En starkare första linje ger en god kontroll på den ekonomiska utvecklingen. Med strukturerad uppföljning, såväl över ekonomin som för progressen i projekten, ökar förutsättningarna för analys. Medarbetarna måste ges en tydlig bild av varför det är viktigt att följa upp projekten mot målen. Det finns behov av en förbättrad kommunikation från ledningsgruppen till medarbetarna i syfte att förbättra styrningen av verksamheten. Chef- och ledarskapet behöver tydliggöra för medarbetarna vinsterna med att tidrapportera projekten och varför måluppföljningen är viktig. Verktyg för att vara proaktiva och på ett kvalitetssäkrat sätt kunna värdera om insatsen kommer att ge måluppfyllnad behöver skapas, så att ledningsgruppen stödjer medarbetarna i att bli bättre på att välja vilka aktiviteter som det ska satsas på. För att kunna göra det behövs det kriterier för bedömning som till del är statiska och till andra delar dynamiska och följer utvecklingen över tid. Det är enligt rapportskrivaren en framgångsfaktor för såväl den enskilde konsulenten, för chef och ledarskapet, som för förvaltningen som helhet att ha en pågående, öppen och konstruktiv utvärderings- och analysdiskussion i alla organisatoriska led. Det som krävs för att vara framgångsrik i denna är att ledningsgruppen för förvaltningen leder arbetet. När det gäller nya arbetsformer för uppdragsprocessen är det rapportskrivarens uppfattning att det nya arbetssättet och en dialogen kring uppföljningen av uppdraget, utvärderas av en oberoende part. Målsättningen och utfallet av processen ska utvärderas med regelbundenhet. Det finns ingen organiserad dialog mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst vilket måste skapas för att komplettera uppdragsprocessen. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

179 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 31(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Verksamheten har uttryckt att de har hundratals projekt som löper, men att det inte finns någon sammanhållen översikt över dessa. Att skapa en slags portföljstyrning av pågående projekt skulle enligt rapportskrivaren vara en framgångsfaktor. Dels för att kunna hålla ordning bland alla projekt, men kanske framför allt för att kunna hitta synergier mellan de olika aktiviteterna. Ett systematiskt, objektivt utvärderingsarbete måste genomföras i syfte att utesluta att effekten för insatsen uteblivit, samt om projektens arbete och utförande svarar mot uppdraget till Kultur i Väst från beställarnämnden. Förvaltningen beskriver att diskussioner kring måluppfyllnad med volymanalys är en del som behöver utvecklas vidare. Genomlysningen pekar på att det inom detta område behöver skapas en metod för strukturerade uppföljningsmöten, för att säkerställa resultatuppfyllnadsgrad. Rapportskrivaren menar att det är av stor vikt att ledningsgruppen har en övergripande plan/struktur så att den går i mål med att dra årshjulet hela varvet runt på ett konsekvent sätt när det gäller såväl uppdrags-, mål- och ekonomiprocessen. Här krävs det struktur och tålamod! En annan avgörande framgångsfaktor är enligt rapportskrivaren att skapa en förvaltningsgemensam kompetenförsörjningsplan så att rekryteringsprocessen inför förväntad, och även oväntad, personalomsättning blir inriktad på att nå rätt kompetens vid nyrekrytering och dessutom få ett beslutsstöd om återbesättning av vakanser är nödvändiga eller inte. Detta arbete bör inte dröja. I det arbetet är det väsentligt att kritiskt granska vilken/vilka målgrupper förvaltningen har så att de stämmer överens med uppdraget. Vilken betydelse har förmågan att kommunicera kulturens betydelse till andra än de som redan är verksamma i kultursektorn? Behövs ett särskilt språkbruk? Hur tillgodoses helhetsperspektivet för VGR? Dessa och andra frågor är viktiga parametrar att väga in i arbetet med komptensförsörjningsplanen enligt rapportskrivaren. 4.2 Gränssnitt Skapa mötesarenor mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet Tydliggöra arbetsformer mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet Genomlysningsarbetet har visat att det saknas etablerade, solida samarbetsformer mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst. Det behöver skapas en samarbetsstruktur mellan beställare och utförare, en arena/forum där dialogen är igång över tid och inte bara vid uppdragsdiskussionerna. Som tidigare beskrivits bör de styrdokument som finns beslutade i VGR tas till strukturell hjälp i arbetet. Det är rapportskrivarens uppfattning att denna struktur torde kunna vara en god utgångspunkt i kommande diskussioner mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst avseende vad respektive organisation har för uppdrag och hur samarbetet mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst kan se ut. Dessa principdiskussioner mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst bör initieras utan dröjsmål. Diskussion kan med fördel DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

180 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 32(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef ledas av en oberoende part som, med ett tydligt uppdrag, kan bistå organisationerna i att skapa bättre förutsättningar för en konstruktiv dialog. En avdramatisering av begreppen strategiskt respektive operativt behöver kommer till stånd liksom att tydliggöra vad begreppen innebär för respektive Kultursekretariatet och Kultur i Väst. Därefter ska det konsolideras vem som gör vad och hur det bör göras. Vidare menar rapportskrivaren att Kultursekretariatet och Kultur i Väst behöver arbeta på samarbetsformer och systematiserade arbetssätt avseende omvärldsbevakning och behov av forskning. Utifrån denna kan utbudet som erbjuds till samverkanspartners kommuniceras till förvaltningen, där förvaltningen är en samarbetspartner och inte en konkurrent. Det är avgörande att ta fram gemensamma marknadsförings- och kommunikationsstrategier så att bilden av samverkan förstärks och upplevelsen av konkurrensförhållande tonas ner. Rapportskrivaren understryker vikten av att det påbörjade arbetet, där medarbetarna vid Kultursekretariatet ska följa linjeorganisationen och medarbetarna vid Kultur i Väst kategoriskt hänvisar frågor till sin närmaste chef, ska fullföljas och konsolideras. Detta kan inledningsvis ses som stelbent och byråkratiskt men enligt rapportskrivarens bedömning vara enda sättet att få bukt med problemet att linjeorganisationen by-passas. Det är en mycket viktig faktor i att stärka linjeorganisationen och chef- och ledarskapet. Under utredningen har en sammanställning av kontaktytor för förvaltningens medarbetare, internt och externt, tagits fram. Sammanställningen ses i bilaga 5. Det finns en outtalad intressekonflikt mellan Kultursekretariatet och Kultur i Väst avseende kontakterna såväl internt som externt. Den bottnar ytterst i vilka strategiska respektive operativa mandat respektive organisation har. I samverkan mellan de båda parterna måste detta adresseras och redas ut i syfte att tydliggöra verksamheternas inbördes förhållanden. Detta beskrivs mera i föreliggande rapport under kapitlet Sammantaget behöver förvaltningen och Kultursekretariatet gemensamt diskutera vem/vilka de har som målgrupp, sträva efter att tydliggöra de olika rollerna operativt och strategiskt och sträva efter att ta bort laddningarna i orden. Att orden är laddade innebär att känslor av att vara offer, ojämn makt och att ha eller inte ha kontroll kan uppstå. Dessa upplevelser motverkar ett bra resultat. 4.3 Ekonomi Tydliga rutiner för uppföljning och återkoppling inklusive Allegro Rapportskrivaren anser att ledningsgruppen på ett tydligare sätt ska vara navet i fördelningsdiskussionerna för att få ökad kontroll. En solid grund för analys måste skapas. Fördelningen bör föregås av en djupgående analys och diskussion kring vilka aktiviteter som ger bäst effekt för målet. Här finns det en klar förbättringspotential som är beroende av att konsulenterna på ett strukturerat sätt dokumenterar och följer upp projekten. Detta arbetssätt måste implementeras i verksamheten. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

181 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 33(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef Förvaltningen har flertalet projekt som löper från år till år över budgetdiskussionerna. Finansieringen för dessa ligger på ca 29 mkr, dvs. ca 35 % av totalomslutningen. Projekten saknar en strukturerad utvärdering och flera av dem har löpt över många år, något projekt över 10 år. Det kan naturligtvis vara så att projekten ska fortsätta som de gör, om de svarar mot målen på ett bra sätt, men det bör skapas en rutin för en objektiv utvärdering av dessa. Det är rapportskrivarens uppfattning att detta ska startas upp så snart som möjligt så att förvaltningen inför budgetarbetet 2016 har gjort utvärderingen. 4.4 Slutord Är då förvaltningen Kultur i Väst riggat på ett bra sätt för att kunna utföra sitt uppdrag? Rapportskrivaren har pekat på flera olika förbättringsområden men den samlade bedömningen är att förvaltningen har goda förutsättningar för att klara att genomföra sitt uppdrag. Ledningsgruppen är stabil och arbetar med att förändra arbetssätt och att öka effektiviteten. Arbetet med att stärka chef och ledarskapet är en avgörande framgångsfaktor liksom att på ett effektivare sätt arbeta med uppföljning och analys av arbetet. Verksamhetens ekonomi är i balans och med en förbättrad planering och uppföljning av projekten kan en buffert skapas för tillkommande uppdrag under verksamhetsåret. Vidare kan det finnas effektiviseringspotentialer kring bemanningsstrukturen men förändringar här måste föregås av en mera djupgående analys och trendspaning kring vad framtiden kan innebära för kultursektorn avseende kompetens hos medarbetarna. Denna bör återspeglas i en kompetensförsörjningsplan. Arbetet med denna bör prioriteras. Att skapa en hälsosam och konstruktiv dialog mellan Kultur i Väst och Kultursekretariatet för att eliminera den i stycken upplevda rivalitet som finns, ser rapportskrivaren också som en framgångsfaktor. Det är av yttersta vikt att hitta bra samarbetsformer och att tydliggöra gränssnittet utan att hämma kreativitet och utveckling hos någon av parterna. Förhoppningen är att innehållet i denna rapport ska kunna vara en hjälp i utvecklingsarbetet där utpekade förbättringsområden kan utgöra en start för det arbetet. DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

182 Diarienummer: Version: Status: Sida: KN 1.1 Utgåva 34(34) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Godkänd av: Ronny Moberg, Projektledare Staffan Rydén, Kulturchef 5 Bilageförteckning Bilagenummer Dokumentnamn 1 Uppdragsbeskrivning - Kultur i Väst Stöd till utvecklingsarbete 2 Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst 3 Struktur för styrande dokument inom Västra Götalandsregionen 4 Översikt budgetmål/enheter 5 Kontaktytor per medarbetare Kultur i Väst 6 Akademisk bakgrund och arbetslivserfarenhet per medarbetare Kultur i Väst 7 Åldersstruktur i Förvaltningen Kultur i Väst DOK.NAMN: RAPPORT GENOMLYSNING AV KULTUR I VÄST UTSKRIFTSDATUM:

183 Ärende 12

184

185 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernkontoret/Intern utveckling och utredning Handläggare: Christina Karlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Redovisning av uppdrag kring hantering av föreningsbidrag Förslag till beslut Ägarutskottets förslag till regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen godkänner lämnad redovisning och uppdraget från regionstyrelsen 486/2014 är härmed avslutat. 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att initiera en regiongemensam översyn av gällande policy och riktlinjer för föreningsbidrag. I översynen ingår att först pröva vad som behövs i form av regionövergripande styrdokument i förhållande till andra inriktningsdokument. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav i juni 2014 regiondirektören i uppdrag att verkställa åtgärder kring hanteringen av föreningsbidrag. De åtgärder som vidtagits är en gemensam ingång för föreningslivet på Västra Götalandsregionens webbplats samt en sammanställning av hur berörda nämnder betalat ut föreningsbidrag/ stöd till ideella föreningar under I sammanställningen redovisas även några sammanfattande reflektioner utifrån det arbete som gjorts. Fördjupad beskrivning av ärendet Uppdraget Regionstyrelsen gav i juni 2014 regiondirektören i uppdrag att verkställa åtgärder kring hanteringen av föreningsbidrag. De åtgärder som var aktuella när uppdraget gavs var följande: En gemensam ingång för föreningslivet på Västra Götalandsregionens webbplats för att underlätta för föreningarna när de söker information om stöd/bidrag. Uppgifter om vilka föreningar som fått bidrag från någon av Västra Götalandsregionens bidragsgivande organisationer ska sammanställas, för gemensam uppföljning och därmed möjligheter till regionövergripande ställningstaganden. Redovisning av uppdraget om webbplatsen Berörda förvaltningar har under 2014 arbetat fram en gemensam ingång på webbplatsen för de som samlat vill veta mer om vilka möjligheter till stöd/ bidrag Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

186 Datum Diarienummer RS (2) som finns. Den nya sidan ger en överblick och därefter länkas man vidare till respektive ansvarig nämnds sidor ( Nästa steg i arbetet är att använda ett förbättrat gränssnitt och enhetlig informationsstruktur. Det kommer underlätta för besökaren att snabbt hitta rätt stöd genom möjlighet att sortera och filtrera informationen. Införande pågår och är redan igång i testversion för regionutvecklingsnämndens företagsstöd ( Redovisning av uppdraget om sammanställning av föreningsbidrag Uppdraget redovisas i separat rapport Uppföljning av föreningsbidrag Uppdraget var att sammanställa uppgifter om föreningsbidrag. I rapporten redovisas även några sammanfattande reflektioner kring Förändrad inriktning och arbetssätt Pågående utvecklingsarbete inom nämnd/kommitté Samarbete Femårsgränsen för styrdokument (policy och riktlinjer för föreningsbidrag är beslutade 2009) Ett utvecklat samarbete på tjänstemannanivån kommer att ske inom ramen för genomförandet av koncernkontoret. Beredning Båda uppdragen har genomförts i nära samarbete mellan de tidigare förvaltningarna för kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilaga Uppföljning av föreningsbidrag 2014, rapport Besluten skickas till Regiondirektör för genomförande Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer för kännedom Kulturnämnden, miljönämnden, regionutvecklingsnämnden, kommittén för rättighetsfrågor, folkhälsokommittén för kännedom

187 1 (13) Rapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Karlsson Telefon: E-post: Uppföljning av föreningsbidrag 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

188 Rapport (13) Innehåll Sammanfattning Föreningslivets roll i samhällets utveckling Förutsättningar för att få föreningsbidrag Nämnder som delar ut ekonomiska medel enligt policy och riktlinjer för föreningsbidrag Bidragsgivning Inledning Kulturnämnden Kommittén för rättighetsfrågor Folkhälsokommittén Regionutvecklingsnämnden Miljönämnden Hälso- och sjukvårdsnämnderna Uppföljningskriterier enligt policyn Reflektioner... 11

189 Rapport (13) Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade i juni 2014 att ge regiondirektören i uppdrag att verkställa åtgärder om en förenklad hantering av föreningsbidrag. En del i uppdraget var följande: Uppgifter om vilka föreningar som fått bidrag från någon av regionens bidragsgivande organisationer ska sammanställas för gemensam uppföljning och därmed möjligheter till regionövergripande ställningstaganden. I denna rapport redovisas uppföljningen av bidragsgivningen till föreningar Uppföljningen är gjord i samarbete med berörda förvaltningar. En samlad uppföljning av nämndernas bidragsgivning har inte tidigare gjorts varför ett antal frågor väckts i arbetet kring vad som ska inrymmas, möjlighet att få fram uppgifter med mera. Denna uppföljning behöver därför ses som ett första steg som kan utvecklas vidare om det finns intresse/behov att för kommande år göra uppföljningar. 1 Föreningslivets roll i samhällets utveckling Det civila samhällets organisationer har en central betydelse för demokratin och har ett starkt skydd i grundlagen. Föreningsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten som de slås fast i regeringsformen är exempel på detta rättighetsskydd. I den nationella politiken har civilsamhällets betydelse stärkts alltmer de senaste åren. Det civila samhället är en del av välfärdssamhällets grund. Deltagande i gemenskaper som ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling för många människor. Därigenom bidrar det civila samhällets organisationer till att stärka demokratin, bland annat som röstbärare och opinionsbildare. Den nationella politiken för det civila samhället verkar i riktning mot att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Det gäller inte bara fördelning av bidrag utan i allt högre grad att i dialog med det civila samhällets organisationer hitta former för samverkan. Som en följd av denna utveckling strävar Västra Götalandsregionen både efter att skapa en jämbördig dialog och att öka kunskapen om det civilsamhället. Det medför att Västra Götalandsregionen verkar både direkt genom bidrag i många olika former och indirekt genom att initiera och stödja samverkansprojekt. 2 Förutsättningar för att få föreningsbidrag Regionfullmäktige fastställde i september 2009 en policy för föreningsbidrag. Regionstyrelsen beslutade i juni 2009 om riktlinjer för föreningsbidrag med utgångspunkt i policyn. Vem kan få föreningsbidrag? Syftet med föreningsbidrag är enligt policyn att stimulera och stödja ideella krafter och nätverk. I den nationella politiken används begreppet det civila samhället om samhällets föreningar och folkrörelser. Begreppet det civila

190 Rapport (13) samhället används då i betydelsen en arena där samtliga aktörer som är fristående från såväl den offentliga verksamheten som näringslivet verkar. Grundläggande är att det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett ideellt syfte, dvs. att de inte delar ut vinst. Begreppet förening i Västra Götalandsregionens policy tolkas något snävare och innefattar alltså endast ideella föreningar och olika nätverk av sådana. I uppföljningen används denna tolkning även i de fall då en nämnd använder ett annat begrepp, till exempel organisationer. I policyn finns följande vägledning för arbetet med föreningsbidrag: Målet med föreningsbidrag är att göra det möjligt att - utveckla nya och befintliga föreningar - utveckla verksamhet för prioriterade grupper och ämnesområden Syftet är att människor ska ges möjlighet att påverka sin livssituation, öka sin livskvalitet och vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Västra Götalandsregionens roll och ansvar för föreningslivet: - stöd till kommunövergripande föreningar - stöd till distrikts- och länsverksamhet - stöd till lokala föreningsaktiviteter/satsningar av värde/intresse för regiondelar eller länet - stöd till kommunövergripande föreningsliv som är anknutet till regionens verksamheter och till regionens ansvar för länets utveckling - stöd till lokala föreningsaktiviteter som har anknytning till regionens lokala ansvar enligt hälso- och sjukvårdsavtalet - en samordnande, stödjande, värdeskapande roll. Följande perspektiv betonas: - demokratiskt uppbyggda föreningar som stödjer demokratiska idéer - spegla mångfalden, allas lika rättigheter och möjligheter Den ideella sektorns självständighet ska värnas samtidigt som en ökad enhetlighet och en ökad mål- och resultatstyrning är önskvärd. Fyra typer av bidrag kan enligt riktlinjerna finnas: - Organisationsbidrag (grundbidrag, fördelas i förhållande till medlems/deltagarantal) - Verksamhetsbidrag (styrs av omfattning/innehåll i föreningens verksamhet) - Projektbidrag (utvecklingsbidrag, tillfällig utvecklingsaktivitet) - Nystartsbidrag (för helt nystartade organisationer) 3 Nämnder som delar ut ekonomiska medel enligt policy och riktlinjer för föreningsbidrag De nämnder som i någon form fördelar ekonomiska medel till föreningar bedöms vara kulturnämnden, kommittén för rättighetsfrågor, folkhälsokommittén, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Kollektivtrafiknämnden har också kontaktats men redovisas inte (endast enstaka stöd).

191 Rapport (13) Även på utförarsidan kan mindre bidrag betalas ut, det gäller styrelsen för Västarvet och styrelsen för Kultur i Väst. De ingår inte i denna redovisning. Respektive nämnd arbetar med en inriktning i bidragsgivningen utifrån nämndens ansvarsområde enligt reglemente, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet samt övergripande styrdokument, främst: - Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020) - Kulturstrategin - Framtidens hälso- och sjukvård - Trafikförsörjningsprogram 4 Bidragsgivning Inledning Bidragsgivningen redovisas per nämnd. För varje nämnd beskrivs hur nämnden arbetar med bidragsgivning och vilken inriktning nämnden har. Respektive förvaltning har deltagit i arbetet med sammanställningen och redovisningen bygger helt på det material/siffror som respektive förvaltning bidragit med. 4.2 Kulturnämnden Inriktning i arbetet med föreningsbidrag Kulturnämnden ser folkrörelserna som en demokratisk bas i samhället. De frivilliga organisationerna är en stor resurs i den regionala utvecklingsprocessen. Genom olika intresseorganisationer får invånarna i Västra Götaland möjlighet att utveckla sina intressen samt driva angelägna frågor. Det är viktigt för människor att kunna träffas och dela erfarenheter med andra. Medlemmar av en organisation får både social gemenskap och folkbildning samt är delaktig i samhällsutvecklingen. Genom bland annat intresseorganisationer får invånarna kunskaper om samhällets demokratiska uppbyggnad. För att demokratin ska utvecklas måste alla människor kunna ta del av och påverka politiken. Kulturnämnden vill betona vikten av att alla generationer finns med i organisationslivet. Det är viktigt med återväxten i organisationerna. Kulturnämnden ger bidrag till organisationernas distriktsnivåer. Bidragen syftar till att stödja organisationernas ideologiska, demokratiska, sociala och opinionsbildande funktioner. Organisationernas distrikt utformar fritt sina mål och sin verksamhet. Bidrag ges till organisationer också i syfte att främja jämställdheten mellan könen och att stimulera till regional verksamhet som ger såväl regionala som lokala effekter. Det regionala stödet till idrottsverksamhet syftar till att utveckla idrottens roll i samhället utifrån ledarskap, barn och ungdomars och allas möjlighet att vara med samt värdegrund. Kulturnämndens egna styrdokument angående föreningsbidrag För bidragsgivning till respektive barn- och ungdomsverksamhet, politiska ungdomsförbund, pensionärsorganisationer, studieförbund och folkhögskolor finns specifika regler, antagna av kulturnämnden. Dessa ses över under För

192 Rapport (13) fördelning av medel till idrotten finns ett idrottspolitiskt program som anger vad medlen skall användas till. Detta program reviderades 2013 och antogs av kulturnämnden i juni Bidragsmottagare är distriktsorganisationer som förmedlar medlen vidare till specialidrottsförbund. Kulturnämndens hantering av bidrag Kulturnämnden ger stöd till föreningar på flera olika sätt. Dels genom regelbaserat organisations- och verksamhetsstöd men även genom långsiktiga verksamhetsstöd och tillfälliga projektstöd inom prioriterade kulturpolitiska områden. Det finns också möjlighet att söka nystartsstöd. Regelbaserat organisations- och verksamhetsstöd Kulturnämnden avsätter varje år i budgeten en summa i regelbaserat organisations- och verksamhetsstöd. Bidraget fördelas efter ansökan och i förhållande till vissa fastställda grundkrav. Föreningarna/organisationerna ska alltså uppfylla vissa grundläggande villkor men det sker i övrigt ingen styrning av hur bidragen ska användas. I huvudsak är bidragen att anse som så kallade organisationsbidrag. En mindre del ska vara verksamhetsbidrag. Kulturnämnden ger organisations- (och verksamhetsbidrag) till organisationers barn- och ungdomsverksamhet, politiska ungdomsförbund pensionärsorganisationer idrottsförbund och handikappidrottsförbund studieförbund rörelseägda folkhögskolor Det regelbaserade stödet uppgick 2014 totalt till cirka 119 mnkr fördelat på cirka 245 föreningar. Långsiktigt verksamhetsstöd Kulturnämnden ger stöd till föreningslivet för långsiktig verksamhet genom treåriga uppdrag. Det är vanligt att uppdragen förnyas. Kulturstrategiska utvecklingsstöd (efter ansökan) Eftergymnasiala utbildningar Övriga långsiktiga stöd Det långsiktiga stödet uppgick 2014 till cirka 26,3 mnkr fördelat på cirka 55 föreningar. Projektstöd Kulturnämnden ger stöd till tillfälliga projekt såsom utvecklingsprojekt, biografstöd, litteraturstöd, Kultur i Vården med flera. Dessa är sökbara. Projektstödet uppgick 2014 till cirka 17 mnkr fördelat på cirka 90 föreningar. Därutöver fördelades 1,3 mnkr till föreningen KulturUngdom för vidareförmedling till projekt bland ungdomsföreningar.

193 Rapport (13) Nystartsbidrag Det finns möjlighet för nystartade föreningar att efter ansökan få ett mindre nystartsbidrag. Nystartsbidraget uppgick under 2014 till 20 tkr fördelat på två föreningar. 4.3 Kommittén för rättighetsfrågor Inriktning i arbetet med föreningsbidrag I kommitténs reglemente står att kommittén ska besluta om fördelning av regionens bidrag till regionala handikapporganisationer, patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer. Kommitténs egna styrdokument angående föreningsbidrag Organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer Syftet med Västra Götalandsregionens bidrag är att stödja handikapp- och patientorganisationer i deras intressepolitiska arbete med målet att nå full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. I arbetet ska opinionsbildning och kunskapsförmedling ingå. Bidraget syftar till att stödja organisationens arbete även mot diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Med regional handikapporganisation/patientorganisation avses en organisation vars medlemmar till övervägande del är personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter hinder i det dagliga livet, vars ändamål också kan bistås av stödjande medlemmar och vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och bevaka deras intressen. Organisationsbidrag till föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer. Kommittén för rättighetsfrågor beslutade 2011 att inrätta organisationsbidrag för de nationella minoriteterna, barnrättsorganisationer samt hbtq-organisationer. Organisationsstödet ska, dels bidra till att förverkliga de ambitioner som finns i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet, dels stärka arbetet med ett rättighetsbaserat arbetssätt ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet med bidraget är att: stärka den nationella minoritetspolitiken på regional nivå. En förutsättning för delaktighet och inflytande är att det finns representanter från de nationella minoriteterna att samråda med och här fyller organisationslivet en viktig funktion. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar stärka regionala föreningar som arbetar med barnrättsfrågor och/eller hbtqfrågor. Projektbidrag för arbete med mänskliga rättigheter Kommittén utlyser årligen projektbidrag för att stödja föreningars arbete med mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt. Genom detta projektbidrag vill kommittén stimulera och inspirera föreningar till att fördjupa arbetet kring mänskliga rättigheter i länet.

194 Rapport (13) Kommitténs hantering av bidrag Kommittén avsätter varje år en summa för organisationsbidrag och projektbidrag. Organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer Bidragsnivån baseras dels på antal medlemmar, dels på ett nyckeltal för samarbetsorganisationer och dels på en historisk fördelning av verksamhetsbidrag som bygger på förra årets nivå. Handikapp och patientorganisationer (113 st), totalt mnkr varav Organisationsbidrag 70 % 7.5 mnkr Verksamhetsbidrag 10 % 1.1 mnkr Bidrag för samarbete 20 % 2.2 mnkr Organisationsbidrag till föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer Hbtq, barnrätt och nationella minoriteter, treåriga organisationsbidrag till områdena totalt 2.7 mnkr/år. Fördelning inom respektive område 2014: Hbtq- organisationer, (fyra st) 0.55 mnkr Barnrättsorganisationer, (tre st) 0.8 mnkr Nationella minoriteter, (41 st) 1.4 mnkr Inom de nationella minoriteterna fördelas medlen enligt följande kriterier: grundersättning på 25 tkr per år och nationell minoritet, antal individer som uppskattas ingå i den nationella minoriteten samt graden av strukturell exkludering. Projektbidrag för arbete med mänskliga rättigheter Enligt kommitténs riktlinjer för projektbidrag måste föreningar som söker bidrag bedriva sin verksamhet i Västra Götalands län. Det tänkta projektet ska beskrivas i en projektplan. Föreningen måste själv stå för en del av kostnaderna (exempelvis lokaler, datorer eller arbetad tid). Särskilt prioriterade är projekt som utvecklar arbetet med mänskliga rättigheter, projekt som innebär samverkan mellan olika föreningar och projekt som tar sig an utmaningar där flera diskrimineringsgrunder ingår. De sju projekt som beviljades medel för arbete med de mänskliga rättigheterna under 2014, totalt 1,6 mnkr har redovisat sina projekt skriftligt till kommittén. 4.4 Folkhälsokommittén Inriktning i arbetet med föreningsbidrag Folkhälsokommitténs inriktning i bedömning och beviljande av projektmedel finns inom ramen för Samling för social hållbarhet som tillsammans med Folkhälsopolitisk policy och VG2020 är dokument som grund för bidragsgivning. Folkhälsokommitténs egna styrdokument angående föreningsbidrag Folkhälsokommitténs fördelning av medel för föreningsbidrag sker i detaljbudget.

195 Rapport (13) Kommittén arbetar endast med organisationsbidrag och utvecklings/projektbidrag. Kommitténs hantering av bidrag För varje verksamhetsår avsätts ett belopp i budget som delvis baseras på föregående års kostnader inom projektbidrag samt vilka uppbokade kostnader som finns för redan pågående projekt. Under 2014 har, utifrån kommitténs beslut, inte funnits fasta ansökningstider för projektansökningar. Ansökningar beviljas eller avslås löpande vid kommitténs sammanträden. Efter att protokollet justeras betalas beviljade medel ut. Regelbunden kontakt sker mellan tjänstemännen på kommittésekretariatet och sökande. Varje projekt skall innefatta en utvärdering eller uppföljning av de medel som var budgeterade i projektbudgeten. Från och med 2015 införs två fasta beslutsdatum för projektansökningar men det är fortfarande fritt att söka projektmedel löpande. Följande fördelning avsåg 2014: Nykterhetsorganisationer, organisationsbidrag (två) 3.6 mnkr NTF Västra Götaland 6.4 mnkr Kvinnojourer i Väst, organisationsbidrag (en) 0.5 mnkr Frivilligorganisationer, projekt/utvecklingsbidrag för att utveckla metoder inom befolkningsinriktat folkhälsoarbete, ca 40 stycken ansökningar varav 15 fått projektstöd/bidrag. 9.0 mnkr 4.5 Regionutvecklingsnämnden Inriktning i arbetet med föreningsbidrag Regionutvecklingsnämnden arbetar med att göra det bästa av Västra Götalands förutsättningar och att arbeta för tillväxt och hållbar utveckling inom till exempel näringsliv, turism, forskning, utveckling, utbildning, infrastruktur, externa relationer. Mycket av arbetet görs i samarbete med andra, till exempel företag, organisationer, kommuner, högskolor och universitet och statliga organ. Ideella och ekonomiska föreningar kan vara viktiga aktörer i arbetet med till exempel projekt eller som mottagare av verksamhetsbidrag. I vissa program inom verksamhetsområde näringsliv, främst Socialt entreprenörskap men också till exempel Främja Kvinnors Företagande och Kulturella och kreativa näringar är det naturligt att föreningslivet är en viktig eller den viktigaste aktören men det är inte primärt föreningen nämnden stöttar utan den idé eller verksamhet som ska utvecklas. Regionutvecklingsnämnden arbetar alltså inte primärt med föreningslivet och har därför ingen särskild inriktning för detta. Nämndens egna styrdokument angående föreningsbidrag Regionutvecklingsnämndens inriktning i utvecklingsarbetet styrs av detaljbudget för nämnden, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , VG 2020 och handlingsprogram inom olika områden till exempel Socialt Entreprenörskap, Ungt entreprenörskap, Life science, Hållbara transporter, Hållbar energi, Livsmedel och gröna näringar och Maritim strategi. Det är alltid verksamheten som står i fokus och inte de organisationer som driver verksamheten. Regionutvecklingsnämnden har inga specifika styrdokument angående föreningsbidrag,

196 Rapport (13) Nämndens hantering av bidrag Projektmedel Regionutvecklingsnämnden beslutar om projektmedel (< 300 tkr totalt har avdelningscheferna på delegation enligt delegeringsordningen) Ibland tar nämnden ett rambeslut (till exempel inom Socialt Entreprenörskap) och beslutar att de ingående delbesluten kan tas på delegation av ordförande i nämnden eller att prioritering ska ske i partnerskap eller dylikt och tas av enhetschefer inom den vanliga 300 tkr delegationen. Nämnden får återrapportering av alla beslut som fattas med stöd i delegeringsordningen. Samråd kring alla projektansökningar sker i en tjänstemannagrupp med representation från till exempel miljönämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden, Turistrådet Västsverige som stämmer av besluten och fördelning av medel, bland annat för att undvika dubbel finansiering. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag beslutar regionutvecklingsnämnden om i samband med detaljbudget. Det är ett bidrag till en verksamhet som nämnden vill stötta (ofta har det föregåtts av verksamhet i projektform). Verksamhetsbidraget är en mer långsiktigt finansiering (även om besluten tas årsvis) av en verksamhet som är viktig för något av de områden som nämnden ansvarar för. Administrationen är mindre och uppföljning görs årsvis med tillbakablick på året som passerat och framåtblick på året som ska komma. Utbetalda projektbidrag, ideella föreningar Projekt kan löpa under flera år och rekvisitionsfrekvens kan variera. Utbetalning sker efter redovisning av nedlagda kostnader. Här redovisas de beslut om projektbidrag till ideella föreningar som är fattade under 2014 (regionutvecklingsnämndens projektbidrag till ekonomiska föreningar ingår inte). Beslutade projektbidrag Socialt entreprenörskap 1,0 mnkr - Främja kvinnors företagande 0.2 mnkr - Regionala utvecklingsmedel 9,0 mnkr Utbetalda verksamhetsbidrag, ideella föreningar Verksamhetsbidrag beslutas i samband med detaljbudget (2014 års beslut) Verksamhetsbidrag, sex föreningar 9.0 mnkr 4.6 Miljönämnden Inriktning i arbetet med föreningsbidrag Miljönämnden stödjer nytänkande projekt för utveckling på miljöområdet i Västra Götaland. Miljöinsatser som främjar bred och tvärsektoriell samverkan mellan flera och nya aktörer inom olika sektorer ses som en framgångsfaktor och prioriteras därför. Sökande och partner för utvecklingsinsatserna kan vara kommuner, högskolor, eller organisationer, till exempel ideella miljöorganisationer och branschföreningar inom näringslivet. Även verksamheter inom Västra Götalandsregionens egen organisation kan medverka. Föreningar kan som medaktörer i utvecklingsprojekt dra indirekt nytta av finansieringen från övriga aktörer och bidrar oftast med eget arbete/tid som

197 Rapport (13) utförare i projekten, samtidigt som verksamheten får en generell nytta av insatsen och att deras miljö/klimatfråga drivs i ett större sammanhang. Västra Götalandsregionen tar genom sin stora verksamhet som kan påverka vatten sitt miljöansvar genom att via miljönämnden - vara medlem i de lokala samverkansråden för vattenförvaltningen i Västra Götaland. Miljönämndens styrdokument för föreningsbidrag Miljönämndens inriktning i utvecklingsarbetet styrs av Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , VG 2020, och Klimatstrategi för Västra Götaland RF 135/2009 liksom handlingsprogram för olika ämnesområden, fastställda av en eller flera av nämnderna inom regional utveckling. Hantering av stöd i utvecklingsprojekt framgår i miljönämndens riktlinjer för stöd till miljöprojekt (senast reviderad MN 29/2014). Miljönämndens hantering Miljöchefen kan fatta delegeringsbeslut på projektstöd upp till 300 tkr. Miljönämnden fattar beslut om övriga större utvecklingsprojekt. Samråd kring alla projektansökningar sker i en tjänstemannagrupp med regionutvecklingssekretariatet som stämmer av besluten och fördelning av medel, bland annat för att undvika dubbel finansiering. Utbetalda projektbidrag ideella föreningar Under 2014 har inga projektbidrag riktats direkt till en ideell förening. Ideella föreningar kan förekomma som part i ett projekt som fått bidrag. 4.7 Hälso- och sjukvårdsnämnderna Under 2014 fanns 12 hälso-och sjukvårdsnämnder. Några av dessa har hanterat ansökningar från föreningar 2014 för insatser för folkhälsa. Från och med 2015 har den politiska organisationen ändrats så att det finns fem hälso- och sjukvårdsnämnder. Det påverkar även hur nämnderna arbetar med föreningsstöd framåt. Därför redovisas här inget kring nämndernas styrdokument och arbetssätt. Totalt har ca 1.6 mnkr utbetalats som föreningsbidrag som avser Uppföljningskriterier enligt policyn I regionfullmäktiges policy för föreningsbidrag anges att uppföljning ska ske löpande utifrån följande: Bidragets storlek, fördelning mellan olika bidragsformer, antal föreningar som har beviljats bidraget inom respektive bidragsform, typ av föreningar och bidragets effekter. Ovanstående frågor kan inte besvaras regiongemensamt utan att riskera felaktigheter kring definitioner och metoder. Finns behov att göra en gemensam uppföljning framåt behöver definitioner och metoder säkerställas för att nå en högre kvalitet på uppföljningen. 6 Reflektioner I sammanställningsarbetet av detta dokument har på tjänstemannanivån väckts frågor kring den beskrivning och indelning av bidragsformer som finns i nuvarande policy och riktlinjer för föreningsbidrag.

198 Rapport (13) Förändrad inriktning och arbetssätt Samarbetet med föreningar sker idag i större utsträckning idag i partnerform än vad som var aktuellt när policyn togs fram och stödet till den regionala nivån och regional utveckling betonas. Det återspeglas bland annat i överenskommelsen med den sociala ekonomin som beslutades av regionfullmäktige 2014 och som syftar till att tillsammans utveckla välfärden. Genom att öka kunskapen om respektive part, skapas förutsättningar till ökad kompetens och mångfald och nya utvecklingsarbeten. Samverkan mellan det offentliga och den sociala ekonomin beskrivs som en viktig framgångsfaktor för att nå de mål som finns formulerade i visionen om Det goda livet och i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Motsvarande inriktning finns i dokumentet Samling för social hållbarhet, åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, som antogs av regionfullmäktige 2013, där idéburna organisationer lyfts fram som viktiga aktörer för att till exempel utveckla insatser för främja goda uppväxtvillkor och erbjuda sociala insatser. På nationell nivå pågår Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Utredningen ska undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, utvecklas och bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Uppdraget ska redovisas februari En annan utredning på nationell nivå är utredningen Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Utredningen ska bland annat i samråd med utredningen för ett stärkt civilsamhälle föreslå hur formen idéburet offentligt partnerskap kan användas och utvecklas. I direktivet anges att förslag ska utformas så att de kan bidra till att vidareutveckla mångfalden av aktörer, särskilt när det gäller den idéburna sektorn. Pågående utvecklingsarbete inom nämnd/kommitté Det pågår redan en del utvecklingsarbete kring bidragsgivningen: Kulturnämnden I gällande kulturplan (regionfullmäktiges beslut oktober 2012) anges inom avsnittet Folkbildning att en översyn och samordning av de regionala organisationsstöden ska inledas samt inom avsnittet Gynna nyskapande att nya bidragssystem och ansökningsförfaranden ska införas. Nämnden har i januari 2015 beslutat ge ett uppdrag till kulturchefen att göra en översyn av avgränsningar mellan kulturstrategiska utvecklingsstöd och kulturnämndens andra stödformer. Folkhälsokommittén Kommittén vill arbeta mer med ansökningar om projekt som ligger inom ramen för samling för social hållbarhet och ett sätt är att teckna avsiktsförklaringar, om mer riktade ansökningar och samarbeten. Arbetet har påbörjats 2014 och ska fortsätta kommande år. Kommittén för rättighetsfrågor

199 Rapport (13) Kommittén för rättighetsfrågor har i april 2014 beslutat ge ett uppdrag att se över riktlinjer för stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Arbetet har påbörjats 2014 och fortsätter under hösten Samarbete I arbetet med att sammanställa de olika nämndernas och kommittérnas stöd till föreningar har konstaterats att det finns ett värde i att, på tjänstemannanivån, samarbeta närmare i själva handläggningen kring bidrag och stöd till föreningar. Det kan underlätta för föreningar som söker stöd och göra arbetet effektivare. Det kan också bidra till att utveckla rutinerna kring hanteringen av ansökningar, beslut och uppföljning av stöd/bidrag så att den interna kontrollen stärks i enlighet med regionstyrelsens riktlinjer för intern kontroll. Ett annat viktigt syfte med ett närmare samarbete är att gemensamt kunna arbeta med utvecklingsfrågor som berör föreningslivet och i dialog med föreningarna utveckla arbetsformer/stöd. Frågan om ett utvecklat samarbete kommer att hanteras inom ramen för genomförandet av det nya koncernkontoret. Viktigt att betona är att ett närmare samarbete inom koncernkontoret inte påverkar respektive nämnds/kommittés ansvar för sina respektive verksamhetsområden. Finns behov att göra en gemensam uppföljning framåt behöver definitioner och metoder säkerställas för att nå en högre kvalitet på uppföljningen. Femårsgräns för styrdokument Regionfullmäktiges beslutade policy om föreningsbidrag är från Det innebär att enligt de nya reglerna om hantering av regionfullmäktiges styrdokument så är den för gammal, det vill säga äldre än fem år. En genomgång av samtliga regionfullmäktiges styrdokument görs för närvarande på tjänstemannanivå utifrån den beslutade tidsgränsen om fem år. Syftet är ta fram ett underlag kring vilka styrdokument som behöver förnyas/tas nya beslut om och vilka som kan upphävas eller föras ihop med annat styrdokument. Ytterst är detta en politisk fråga. Om det fortfarande finns ett behov av en regionövergripande policy kring föreningsbidrag behöver antingen ett nytt beslut tas om att policyn ska fortsätta gälla eller uppdrag ges att ta fram ett nytt förslag till regionövergripande styrdokument. En fråga att ställa sig är vad ett regionövergripande styrdokument om stöd till ideella föreningar kan innehålla för att ge vägledning och inriktning men på ett sådant sätt att det finns utrymme för utveckling och nya arbetsformer i samarbete med föreningarna.

200 Ärende 13

201 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/koncerninköp Handläggare: Carin Sjösten Nilsson Telefon: E-post: Till Regionstyrelsen Upphandling av leverantör till Patos Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att fatta beslut om tilldelning av kontrakt enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling för upphandling av tjänsteleverantör till projekt Patos. Sammanfattning av ärendet Den 1 april 2015 gick inköpsverksamheten över från servicenämnden till regionstyrelsen. Regionstyrelsen har delegerat beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) om ramavtal eller tilldelning av kontrakt för varor och tjänster med ett kontraktsvärde till och med 600 miljoner kr till regiondirektören. För upphandlingar som överstiger ett kontraktsvärde om 600 miljoner kr har regionstyrelsen kvar beslutanderätten. Kontraktsvärdet för upphandlingen till Patos uppgår till ca 900 mnkr inklusive samtliga optioner. Avtalstiden är 10 år med möjlighet till förlängningsoptioner om sammanlagt ytterligare 10 år. Upphandlingen till Patos är komplex och omfattande. Upphandlingen första steg annonserades i maj 2014, och slutliga anbud inkom den 22 juli Annons och slutligt förfrågningsunderlag med kravspecifikation och utvärderingsmodell har godkänts av projektets styrgrupp. Utvärdering har skett av utsedd projekt- och upphandlingsgrupp enligt formerna i förfrågningsunderlaget. Upphandlingen kräver noggrann insyn och den som har att fatta beslut behöver få löpande information av utsedda som genomför upphandlingen. Tilläggas bör att upphandlingar omfattas av absolut sekretess innan tilldelningsbeslut har fattats. Upphandlingens karaktär och praktiska hänsyn talar för att beslut i upphandlingen avseende Patos bör delegeras till tjänstemannanivå. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

202 Datum Diarienummer RS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Projektet Patos genomförs på uppdrag av Regionstyrelsen. Projektdirektivet styr arbetet och upphandlingen är genomförd enligt regionens inköpsprocess med Patos projektgrupp kompletterad med koncerninköp som upphandlingsgrupp. Avrapportering till styrgrupp har skett månadsvis. Patos är ett verksamhetsprojekt som omfattar en viktig del inom cancerdiagnostiken i regionen, från prov/biopsi till digitalbild och lagring. Projektet innebär inte någon verksamhetsövergång för personal då arbetsmomenten även fortsättningsvis ska utföras av egen personal i VGRs lokaler. Upphandlingen omfattar en tjänsteleverantör med helhetsansvar för system för processens samtliga moment och innebär ett skifte från analog till digital teknik. Verksamhetscheferna för de tre patologiavdelningarna på Sahlgrenska sjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus och Norra Älvsborgs sjukhus har varit engagerade i både projekt och upphandling. Upphandlingen har genomförts med förfarandet konkurrenspräglad dialog för att säkerställa rätt kravställning, då det idag inte finns någon motsvarighet varken i Sverige eller övriga världen. Upphandlingsförfarandet har följande gång: - Inbjudan till att ansöka om att få lämna anbud annonseras - Leverantörer som ansökt om att få delta och kvalificeras bjuds in till dialoger - Dialoger där den slutliga kravställningen arbetas fram hålls med kvalificerade leverantörer - Det slutgiltiga förfrågningsunderlaget annonseras - Anbud som kommer in utvärderas (kan ej förhandlas) Den omfattande dialogfasen har tagit längre tid än först planerat. Tidsförskjutningen har godkänts av styrgrupp mot bakgrund av vikten för verksamheten. Slutresultatet bedöms av projektgruppen som bra och implementeringsfasen kommer att inledas så snart ett avtal är tecknat. Styrgruppen har under beredningen varit noga med att avstämning med program 3R Framtidens Vårdinformationsmiljö (3R/FVM) görs och att 3R känner sig trygga med tjänsten. Styrgruppen gör också bedömningen att Patos, såväl som Nya BFR (Bild och funktionsregistret), är väl synkade med 3Rs utgångspunkter. Projektledare Patos, Lars Lindsköld, och koordinator Mikael Wintell, är med i alla tre sammanhangen (Patos, 3R/FVM och BFR) och koordinerar mot internationella och nationella standards.

203 Datum Diarienummer RS (3) Beredning Projektet innebär inte någon verksamhetsövergång för personal då arbetsmomenten även fortsättningsvis ska utföras av egen personal i VGRs lokaler. Ärendet har varit uppe för facklig information och har beretts av koncerninköp i samråd med juridiska enheten. Förvaltning Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Projektdirektiv PATOS, RS Besluten skickas till Regiondirektör Ann-Sofi Lodin för genomförande Inköpschef Peter Söderström för kännedom Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström för kännedom Ekonomidirektör Joakim Björck för kännedom

204 Ärende 14

205 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret (juridiska enheten) Handläggare: Monica Almén Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande till kammarrätten i mål om laglighetsprövning Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen lämnar yttrande till Kammarrätten i Göteborg enligt koncernkontorets förslag. Sammanfattning av ärendet Monica von Martens har överklagat regionfullmäktiges beslut om en reviderad policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen. Förvaltningsrätten i Göteborg har avslagit överklagandet. Monica von Martens har överklagat förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg som nu har förelagt Västra Götalandsregionen att yttra sig. Koncernkontoret har utarbetat ett förslag till yttrande. Förslaget innebär i korthet att Monica von Martens inte anfört någon omständighet som medför att beslutet kan upphävas och att kammarrätten därför ska avslå överklagandet. Beredning Ärendet har beretts av koncernkontorets juridiska enhet i samråd med koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Förslag till yttrande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

206 1 (2) Yttrande Datum Diarienummer RS Kammarrätten i Göteborg Box Göteborg Yttrande i laglighetsprövning i mål nr (Monica von Martens./. Västra Götalandsregionen) Med anledning av kammarrättens föreläggande den 6 juli 2015 avges följande yttrande. Inställning Regionstyrelsen anser att kammarrätten ska avslå överklagandet. Grund Monica von Martens har inte angett någon omständighet som medför att regionfullmäktiges beslut kan upphävas. Omständigheter Monica von Martens har i överklagande anfört bl.a. följande. Hon har överklagat ett beslut av regionfullmäktige som begränsar invånarnas rätt att betala kontant i sjukvården. Enligt förvaltningsrätten går det inte att förutsäga hur många kassor per nämnd det kommer att röra sig om eller vilka följder beslutet kommer att få i praktiken. Syftet med beslutet är dock att begränsa möjligheterna till kontant betalning, vilket strider mot lagen. Fullmäktige har också lagstridigt delegerat till förvaltningarna att bestämma vilka kassor som ska godta kontant betalning. Det innebär att ingen nämnd kommer att vara ansvarig för de konkreta besluten om var kontantbetalning accepteras och de kommer inte att kunna överklagas. Hon åberopar en utskrift från Angereds Närsjukhus där det anges att det från och med den 7 februari 2013 inte finns möjlighet till kontantbetalning av patientavgift. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Telefax: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

207 Datum Diarienummer RS (2) Regionstyrelsen vidhåller vad som anförts i förvaltningsrätten och tillägger följande med anledning av Monica von Martens överklagande i kammarrätten. I 5 kap. 1 andra stycket lagen om Sveriges riksbank anges att sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel. Av den reviderade policyn för fordringar och inkasso framgår klart och tydligt att Västra Götalandsregionen i enlighet med lagen accepterar kontanter som betalningsmedel. Det framgår också att policyn gäller för samtligt styrelser och nämnder, vilka har att anvisa en eller flera kassor där patienterna kan betala sin avgift kontant. Förvaltningsrätten har således gjort en riktig bedömning att policyn i sig inte begränsar möjligheten att betala med kontanter i alltför stor omfattning. Det är inte heller fråga om en lagstridig delegation till förvaltningarna. Den åberopade utskriften från Angereds Närsjukhus visar inte hur policyn har kommit att tillämpas i praktiken. Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft och policyn har därför inte börjat att tillämpas. Beslutet strider således inte mot lag och kan inte upphävas på denna grund. Vad Monica von Martens har anfört utgör inte heller i övrigt någon sådan omständighet som medför att beslutet kan upphävas enligt 10 kap. 8 kommunallagen. Kammarrätten ska därför avslå överklagandet. Regionstyrelsen Johnny Magnusson Ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

208 Ärende 15

209 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Yrkande Regionstyrelsen Ärende 15 Dnr: RS Inbjudan till utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter Förlag till beslut Regionstyrelsen beslutar 1. Västra Götalandsregionen deltar i SKLs utvecklingsarbete med att få mänskliga rättigheter att genomsyra styrning och ledning. Koncernkontoret föreslår att Västra Götalandsregionen avstår från att delta i ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet fokuserar på hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning. Vi föreslår istället att regionen deltar i utvecklingsarbetet. Vi vill att vi utvecklar vårt MR-arbete, inte minst vad gäller styrning och ledning. Vi har mycket både att lära och lära ut i ett rikstäckande samarbete i de här frågorna. Hög arbetsbelastning är inte ett skäl att avstå. Att låta styrning och ledning genomsyras av ett MRperspektiv är angeläget och får då prioriteras. Att Kommittén för rättighetsfrågor inte tillfrågats om regionens medverkan när koncernkontoret lagt sitt förslag, får i sammanhanget ses som en intressant inramning som stärker vår argumentation om behovet av att frågorna ska genomsyra styrning och ledning. Eva Olofsson, Vänsterpartiet Jan Alexandersson, Vänsterpartiet

210 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS (3) Koncernkontoret, Intern utveckling och utredning Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Inbjudan till utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter Förslag till beslut 1. Västra Götalandsregionen avstår möjligheten att delta i ett nationellt utvecklingsarbete om mänskliga rättigheters integrering i styrning och ledning. Sammanfattning av ärendet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i juni 2015 inkommit med en inbjudan till kommuner, landsting och regioner om att delta i ett utvecklingsarbete som fokuserar på hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning. Bakgrunden är att SKL tecknat ett treårig samarbetsavtal med regeringen om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Överenskommelsen grundar sig på en kartläggning som visar att det är relativt få som arbetar mer systematiskt och övergripande med mänskliga rättigheter och som samordnar olika rättighetsområden och insatser mot diskriminering. Utvecklingsarbetets mål är att de medverkande kommunerna, landstingen och regionerna upplever att de fått stöd och att deras arbete kring mänskliga rättigheter utvecklats genom att delta i projektet. Kommittén för rättighetsfrågor samordnar sedan 2011 rättighetsarbetet inom Västra Götalandsregionen. Kommittén stöder andra nämnder i ambitionen att inkludera alla invånare och att människors skilda behov och situation beaktas i utförandet av regionens olika samhällsuppdrag. Detta är ett omfattande arbete som handlar om både strategiska som operativa insatser. Arbetet inriktas allt mer mot genomförande och konkreta resultat. I april 2015 genomfördes en omorganisation av de så kallade centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Kommittén för rättighetsfrågors kansli överfördes då till det nybildade Koncernkontoret. Ett av syftena med den nya organisationen är att underlätta kompetensspridning och finna nya arbetssätt inom den reg- Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: bengt.saterskog@vgregion.se

211 Datum Diarienummer RS (3) 2 (2) iongemensamma tjänstemannaorganisationen. Samtidigt pågår ett omfattande arbete med att utveckla ledningssystemet för Västra Götalandsregionen som helhet. Ledningssystemet omfattar de övergripande ledningsprocesserna, ledningsorganisationen, dokumentstrukturen, revidering av en rad styrande dokument m m. Under hösten 2015 startar en översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation. Resultatet ska ligga till grund för partiernas ställningstagande till ny politisk organisation från och med En av många frågor är kommittéernas arbete och hur rättighetsfrågorna får genomslag i regionorganisationen. Västra Götalandsregionen vilar också på andra grundläggande värderingar, som till del tangerar mänskliga rättigheter, såsom principerna om organisationens öppenhet, oberoende och friheten från ekonomiska oegentligheter och korruption. Dessa utgångspunkter och förutsättningar gäller också för Västra Götalandsregionens styrning och ledning. De grundläggande värderingarna och förutsättningarna kommer under hösten 2015 att formuleras och samlas i ett nytt styrande dokument, som regionfullmäktige kommer att besluta om under Koncernkontoret menar att ledning och styrning ska beakta såväl grundläggande mänskliga rättigheter, som intentionerna bakom lagstiftning och andra bestämmelser såsom god sed/uppförandekod. Koncernkontoret gör bedömningen att Västra Götalandsregionen bör prioritera det interna arbetet med dessa frågor istället för att ingå i nationella arbetsgrupper. Västra Götalandsregionens erfarenheter kan vid förfrågan givetvis ställas till det nationella projektets förfogande. Mot denna bakgrund finner Koncernkontoret att det denna gång inte är prioriterat att delta i det nationella utvecklingsprojektet om rättighetsfrågornas integrering i ledning och styrning. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Sveriges Kommuner och Landsting, Björn Kullander, e-post: bjorn.kullander@skl.se Kommittén för rättighetsfrågor, för kännedom

212 INBJUDAN TILL UTVECKLINGSARBETE Vårt dnr: 11/ Avdelningen för ekonomi och styrning Mänskliga rättigheter i styrning och ledning Inbjudan till utvecklingsarbete Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inbjuder kommuner, landsting och regioner att delta i ett utvecklingsarbete som fokuserar på hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrningen och ledningen. Bakgrund SKL har tecknat ett treårigt samarbetsavtal med regeringen för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Överenskommelsen inleddes med en kartläggningsfas för att identifiera behovet av stöd och insatser. Kartläggningen visade bland annat att kommuner, landsting och regioner många gånger arbetar med olika rättighetsområden men att det är relativt få som arbetar mer systematiskt och övergripande med mänskliga rättigheter. Mot denna bakgrund erbjuder SKL ett utvecklingsarbete som fokuserar på hur kommuner, landsting och regioner kan integrera arbetet med mänskliga rättigheter i styrningen och ledningen. Genom att integrera rättighetsarbetet i ordinarie lednings- och styrningsprocesser kan också samordningen och uppföljningen av olika rättighetsområden och diskrimineringsgrunder förbättras. Tidigare utvecklingsprojekt och erfarenheter som till exempel Jämlik styrning och ledning och Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa samt enskilda rättighetsområden såsom barnets rättigheter och jämställdhet kommer att tas till vara i utvecklingsarbetet. Mål Övergripande mål: Det övergripande målet är att utveckla former för hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrningen och ledningen i kommuner, landsting och regioner. Delmål: - Att ledningarna för medverkande kommuner, landsting och regioner upplever att de fått stöd och att deras arbete kring mänskliga rättigheter utvecklats genom att delta i projektet. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

213 Vårt dnr: 11/ (3) - Att utmaningar och framgångsfaktorer för hur arbetet med mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning har identifierats och att utvecklingsarbetet ger insikt i hur organisationer kan arbeta intersektionellt d.v.s. styrning och ledning av flera olika perspektiv. - Att utvecklingsarbetet ger goda och varierande exempel som kan spridas till andra kommuner, landsting och regioner. Förutsättningar o Medverkan i utvecklingsprojektet ska vara väl förankrat i den politiska ledningen. Det innebär att de kommuner, landsting och regioner som visar intresse och väljs ut tar ett beslut i kommunstyrelsen angående fortsatt medverkan i utvecklingsarbetet. En styrgrupp och en arbetsgrupp ska också ansvara för arbetet i kommunen, landstinget eller regionen. o Deltagande kommuner, landsting och regioner ska ha påbörjat eller planerat att påbörja ett aktivt utvecklingsarbete inom området. o Deltagande kommun/landsting står för sina egna kostnader vad gäller resor, logi, arvoden och ersättningar. SKL står för möteskostnader, forskarstöd, dokumentation m.m. Målgrupp Vi ser gärna att deltagande kommuner, landsting och regioner företräds av två tjänstemän som deltar på möten inom ramen för projektet och som ansvarar för att utveckla formerna för att arbeta med mänskliga rättigheter i styrningen och ledningen i den egna kommunen eller i det egna landstinget. Det är viktigt att en av de personer som deltar från organisationen har funktionen att arbeta med kommunens styr- och ledningssystem (exempelvis mål- och budgetprocessen) och att den andra personen har ett uppdrag som handlar om att stärka kommunens arbete utifrån mänskliga rättigheter eller andra närliggande ansvarsområden. Genomförande Utvecklingsprojektet går i korthet ut på att SKL förmedlar kunskaper, stödjer och erbjuder erfarenhetsutbyte till ett begränsat antal kommuner, landsting och regioner (8-10 st.) i deras arbete med att hitta former för hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrningen och ledningen. Utvecklingsarbetet utgår från konkreta exempel från medverkande kommuner, landsting och regioner. Det kan till exempel handla om hur samordningen av olika rättighetsområden kan utvecklas, hur implementeringen kan bli långsiktigt hållbar eller hur uppföljningen kan utvecklas. Arbetet kommer att

214 Vårt dnr: 11/ (3) ske tillsammans med såväl SKL:s sakkunniga inom frågor som rör mänskliga rättigheter som SKL:s experter på styrning och ledning. Deltagarna kommer att få stöd av forskare för kunskaps- och metodutveckling och få ta del av internationella exempel. Förutom två inledande möten tillsammans med SKL i respektive kommun, landsting och region sker 6-8 möten fram till december 2016, på SKL:s kansli i Stockholm. Mer information om genomförandet finns i projektplanen. Projektstart Projektet startar under hösten 2015 och avslutas i december Under september 2015 genomförs ett första besök hos de kommuner och landsting som anmält intresse att delta. Därefter sker ett urval som framförallt baseras på utvecklingsområdet. En detaljerad tidsplan, där bland annat möten och utåtriktade aktiviteter finns med, tas fram i samråd med deltagarna. En slutrapport från projektet presenteras senast i mars Intresseanmälan Skicka in er intresseanmälan senast 28 augusti 2015 med kontaktperson och kontaktuppgifter samt en beskrivning av det utvecklingsarbete er kommun, landsting eller region avser att fokusera på. Anmälan skickas till: Björn Kullander, Sveriges Kommuner och Landsting, Sektionen för demokrati och styrning, tfn: e-post: bjorn.kullander@skl.se Kontakt För mer information, kontakta: Björn Kullander, Sveriges Kommuner och Landsting, Sektionen för demokrati och styrning, tfn: e-post: bjorn.kullander@skl.se Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting, Sektionen för demokrati och styrning, tfn e-post: anna.lindstrom@skl.se Inbjudan och projektplan kan laddas ner på:

215 Ärende 16

216 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl Telefon: E-post: Till Regionstyrelsen Politisk styrgrupp för översyn av resursfördelningsmodell och utveckling av ersättningssystem I budget och plan för åren fördelades resurser till Hälso- och sjukvårdsnämnderna endast för budgetåret Resurserna fördelas enligt den fördelningsnyckel som användes i budget 2015 (resursfördelningsmodellen). I budgeten anges att motivet att fördelningen endast sker för budgetåret är osäkerheter i modellen och att regionstyrelsen därför ska initiera en översyn av resursfördelningsmodellen. En politisk styrgrupp för översynen föreslås tillsättas med en representant från varje parti som är representerat i regionstyrelsen. Styrgruppen ska lämna förslag till ny/reviderad resursfördelningsmodell till regionstyrelsen i sådan tid att partierna kan tillämpa modellen när förslag till budget och plan för utarbetas. Det innebär i praktiken att ett förlag bör vara klart kring årsskiftet 2015/2016. Regiondirektören har tidigare fått i uppdrag att påbörja arbetet med översyn av nuvarande ersättningssystem för sjukhusvården. Detta arbete bedöms pågå under en längre tid än översynen av resursfördelningsmodellen. Det finns tydliga kopplingar mellan hur resurser fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnderna och hur dessa sedan förs till sjukhusen via ersättningssystemet. Den politiska styrgruppen för översyn av resursfördelningsmodellen föreslås därför även vara politisk styrgrupp för arbetet med översyn av ersättningssystemet. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta. 1. Genomföra en översyn av resursfördelningsmodellen inom sjukvården 2. Tillsätta en politisk styrgrupp för översynen med en representant från varje parti som är representerat i regionstyrelsen 3. Styrgruppen för översyn av resursfördelningsmodellen är även styrgrupp för arbetet med översyn av ersättningssystemet för sjukhusvården 4. Regiondirektören får i uppdrag att bistå styrgruppen i arbetet med översyn av resursfördelningsmodellen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

217 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ 2 (2) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Partierna i regionstyrelsen Regiondirektören

218 Ärende 17

219 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernstab regional utveckling Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt regionutvecklingsnämndens förslag. Sammanfattning Västra Götalandsregionen har tidigare lämnat följande synpunkter i samband med att Göteborgs stad och Trafikverket gjorde sin hemställan om undantag: Västra Götalandsregionen (VGR) ingår i organisationen för det Västsvenska paketet och har genom den följt utvecklingen av trängselskattesystemet löpande under den tid som systemet har verkat hittills. Vi håller med om i stora drag att trängselskatten fungerar väl. Vi kan också konstatera att de negativa konsekvenserna av skaftet i Backa är så starka att en åtgärd är nödvändig. Vi har även deltagit i den partsammansatta utredningen av trängselskatt i Backa. I utredningsarbetet togs fram 16 alternativa förslag, (se länk: av dessa 16 pekades 4 förslag ut som utreddes ytterligare. Vid Västsvenska paketets styrgrupps möte den 10 april beslutades att förorda ovanstående förslag till förändring. Sammantaget gör vi bedömningen att förslaget ger önskvärd förändring för boende i Backa. Att förändringen innebär en förlängning av den ursprungliga betalningsperioden (25 år) för trängselskattesystemet på en till tre månader ser vi som en acceptabel förändring. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom utredningens förslag om att revidera Göteborgsbilagan i lag om trängselskatt (2004:629). Nu har finansdepartementet funnit anledning att utreda ett ytterligare alternativ av de som framkom i den utredning som gjordes. Det alternativa förslaget innebär att beskattning vid betalstationerna Södra Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6, Tingstadsvägen och Ringömotet endast sker vid genomfartstrafik genom Backaområdet. Västra Götalandsregionen (VGR) har nu tagit del av Göteborg stads förslag till yttrande (bilaga 1) och kan också konstatera att båda alternativen (G och H) ger ungefär samma Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

220 Datum (2) effekt på trängselskattefrågan men skiljer sig åt vad gäller både kostnad och tid för införande. Eftersom alternativen i första hand påverkar Göteborg och dess invånare i främst Backaområdet ser Västra Götalandsregionen att Göteborgs slutsatser för val av alternativ har stor betydelse och ställer oss bakom deras yttrande. Förslag till remissyttrande (bilaga 2) biläggs. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Koncernstabschef Bilagor Bilaga 1: Göteborgs stads förslag till yttrande över Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller. Bilaga 2: Förslag till remissyttrande

221

222 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Finansdepartementet STOCKHOLM Yttrande över Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Västra Götalandsregionen har tagit del av Göteborg stads förslag till yttrande och kan också konstatera att båda alternativen (G och H) ger ungefär samma effekt på trängselskattefrågan men skiljer sig åt vad gäller både kostnad och tid för införande. Eftersom alternativen i första hand påverkar Göteborg och dess invånare i främst Backaområdet ser Västra Götalandsregionen att Göteborgs slutsatser för val av alternativ har stor betydelse. Västra Götalandsregionen stödjer Göteborg i dess val av alternativ. Regionstyrelsen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

223 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1124/15 Repronummer 205/15 Stadsutveckling Hans Linderstad, Ylva Löf Telefon E-post: Remiss från Finansdepartementet: Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet två modeller Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen vidhåller att en förändring av trängselskattesystemet bör göras genom att fordon registrerade inom ett angivet område i Backa undantas från skattskyldighet vid betalstationerna (alt H) 2. Yttrande enligt bilaga 3 betr Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller översändes till Finansdepartementet Sammanfattning Finansdepartementet har skickat en promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller på remiss till bland annat Göteborgs Stad. Departementet remitterade 2014 det av Göteborgs Stad och Trafikverket föreslagna alternativ H till en rad instanser för att få in synpunkter. Alternativ H var det som staden och Styrgruppen för Västsvenska paketet hade förordat och innebär att bilar med hemmaadress i Backa slipper betala trängselskatt vid vissa betalstationer. Finansdepartementet konstaterar nu att det finns invändningar från Skatteverket och Transportstyrelsen om att undantag införs, men skriver att det trots detta finns skäl till att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen för Backaområdet. Ett undantag bör således införas. Departementet anser dock att även det som kallas alternativ G har fördelar. G-alternativet innebär att det endast är genomfartstrafik genom Backa som betalar trängselskatt i området. Detta åstadkommes genom att s.k. kontrollstationer uppförs och om man passerat enbart en av betal-/kontrollstationerna slipper man betala trängselskatt. Den som före eller efter passagen av en betalstation också passerat en kontrollstation, dvs. åkt igenom området, ska däremot betala. Skillnaden mellan alternativen är främst att alternativ G medför tillgänglighetsförbättring även för besökare till Backaområdet. G-alternativt är också svårare att informera om. Därmed riskerar den att inte att få de beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. I förslaget till svar från Staden vidhålles att H-alternativet fortfarande är att föredra. G- alternativet är tekniskt elegant men svårförståeligt och också onödigt dyrt. Staden tror 1 (27)

224 att administrationen av H-alternativet går att effektivisera till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Vikten av att snabbt genomföra ett undantag för Backa betonas även. Ekonomiska konsekvenser Finansdepartementet har beräknat kostnaderna till följande: Alternativ Initial anpassningskostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig systemoch administrations-kostnad Intäktsbortfall H G Om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Om förändringen genomförs bedöms hushåll och företag i området kunna få en viss sänkning av sina månatliga trängselskatter. Intäktsbortfallet i systemet bedöms vara i storleksordningen 15 miljoner kronor per år, givet ungefär nuvarande trängselskattenivåer. Detta bortfall föreslås kompenseras genom en beräknad förlängning av den tidsperiod då nettointäkterna från trängselskattesystemet i Göteborg i sin helhet behöver gå till Västsvenska paketet. Förlängningen beräknas omfatta mellan en och tre månader. Barnperspektivet Både alternativ G och H behåller den minskning av genomfartstrafiken, som dagens system innebär. Något som är positivt för barnens närmiljö. Vid dialogmöten med backa-borna, har framkommit att nuvarande system har negativ inverkan på föreningsverksamheten då föräldrarnas transport av barn försvåras. Både alternativ G och H bör minska den inverkan. Jämställdhets- och mångfaldhetsperspektiven Både alternativ G och H innebär att boende i Backa kan ta sig norrut samt till målpunkter öster om E6 utan att betala trängselskatt. Boende i Kärra kan ta sig till kommunal och annan service, föreningsliv och handel vid exempelvis Selma Lagerlöfs Torg. Den föreslagna förändringen bör gynna samtliga boende i området. Miljöperspektivet Båda de aktuella förändringarna bör medföra en tillräcklig förbättring för boende i Backa utan att samtidigt medföra att trängsel, miljö och intäkter påverkas i sådan grad att de övergripande målen med trängselskattesystemet äventyras. Oönskad genomfartstrafik i området kommer att fortsatt motverkas på samma vis som idag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 2 (27)

225 Trafiken på Litteraturgatan bedöms minska, vilket underlättar för planerad stadsutveckling. Förväntad trafikminskning på Gamla Böneredsvägen bedöms dock vara så marginell att den sannolikt ligger inom felmarginalen. Omvärldsperspektivet I Stockholm finns fram till 7 september 2015 ett undantag för Lidingö. Eftersom Lidingö har sin enda åtkomst till fastlandet genom det trängselskattebelagda området, har resor till eller från Lidingö undantagits, under förutsättning att fordonet passerar någon av betalstationerna vid Ropsten (de vid Gasverksvägen, Lidingövägen, Norra Hamnvägen) samt ytterligare en betalstation inom 30 minuter. Genom att Norra länken nu öppnas tas detta undantag bort, eftersom Lidingöborna därmed kan nå det övergripande vägnätet utan att betala trängselskatt. Bilaga 1 Sammanfattning av Finansdepartementets promemoria Bilaga 2 Mer information om alternativ G och H Bilaga 3 Förslag till yttrande till Finansdepartementet inkl Referat från möte med backaborna 27 maj 2015 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 3 (27)

226 Ärendet Finansdepartementet har skickat en promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller på remiss till bland annat Göteborgs Stad. Departementet önskar svar senast 31 augusti Stadsledningskontoret har därför bildat en arbetsgrupp med representanter från trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och SDF Norra Hisingen. En utställning och möte med backaborna har också gjorts under remisstiden. Bakgrund Sedan 1 januari 2013 har trängselskatt tagits ut i Göteborg med stöd av lagen (2004:626) om trängselskatt. I en bilaga till lagen framgår var de skattebelagda betalstationerna i Göteborg är placerade. Beslut om att införa trängselskatt i Göteborg fattades av riksdagen redan Då var betalstationerna föreslagna norr om Backaplansområdet, vilket innebar kritik från boende om att de stängdes av från sitt närköpcentrum (då låg gränsen så att man dock kunde nå Bäckebol utan trängselskatt). Under 2011 beslutades därför om vissa ändringar av bestämmelserna för att bland annat tillgodose detta och som öppnade möjlighet att färdas till Backaplan utan passage av zongränsen. För att motverka genomfartstrafik och begränsa möjligheten att använda lokalgatunätet i Backa för att undvika trängselskatten, kompletterades det minskade tillämpningsområdet med betalstationer väster om E6-Kungälvsleden mellan Tingstadsmotet och Bäckebolsmotet. Detta innebar i sin tur att resa till Bäckebolsområdet medförde trängselskatt, vilket väckte kritik. Styrgruppen för det västsvenska paketet beslöt i juni 2013 om en särskild utredning för att se på möjligheter att genom fysiska eller administrativa förändringar av trängselskatten på östra Hisingen skulle kunna mildra de negativa bieffekterna av den valda utformningen för boende i Backa. Utredningen slutrapporterades 6 februari 2014 efter en omfattande dialog med de berörda boende, besökande, verksamma och näringsidkare. Efter en lokal beslutsprocess hemställde avtalsparterna till regeringen om vissa ändringar i lagtexten och rekommenderade ett undantag där bilar hemmahörande i Backa slapp betalskyldighet vid passage av betalstationerna (alternativ H). Hemställan remitterades under september 2014 av Finansdepartementet till en rad olika instanser, dock ej Göteborgs Stad. Flertalet instanser tillstyrkte medan Skatteverket och Transportstyrelsen avstyrkte förslaget. Skatteverket anförde bland annat att de grundläggande bestämmelserna om t.ex. skattskyldighetens inträde bör vara samma, oavsett var trängselskatten tas ut i landet eller var den skattskyldige har för adress. Skatteverket ansåg att det är viktigt att lagstiftningen är enkel att tillämpa och administrera. Ett undantag försvårar hanteringen för både Skatteverket och för enskilda. Det geografiska område som föreslås medföra att skattskyldigheten inte inträder kan inte definieras direkt av de uppgifter som finns i vägtrafikregistret. Att i ett automatiserat beslutssystem införa undantagsregler som innebär att de som ska omfattas av ett undantag inte direkt kan identifieras, riskerar att generera felaktiga beslut om trängselskatt och därmed ett antal omprövningar för Skatteverket. Transportstyrelsen avstyrkte förslaget och anförde bl.a. följande. Det framlagda förslaget strider mot likabehandlings-, likformighets- samt skatteneutralitetsprincipen. En tydlig definition av vilka uppgifter i vägtrafikregistret som ska ligga till grund för undantaget från trängselskatt saknas. Förslaget medför ökade driftskostnader för underhåll Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 4 (27)

227 och uppdatering av systemet, ökade administrationskostnader för handläggning av trängselskatt samt legala gränsdragningsproblem, som i sin tur skulle innebära ökat antal begärda omprövningar och överklaganden av att man påförts trängselskatt. Mer om förslagen G och H Alternativen G och H finns presenterade i den utredningsrapport som togs fram i februari 2014 inför framställan till regeringen om ett särskilt backaundantag. Det är denna rapport som ligger till grund för Finansdepartementets analys att alternativ G är intressant om nu alternativ H har de nackdelar som Skatteverket och Transportstyrelsen anger. Delar av de invändningar som Skatteverket och Transportstyrelsen har mot alternativet H är även gällande mot alternativet G Skatteverket är generellt negativt inställt till alla undantag. Alternativ H innebär att en bil vars ägare (såväl privatperson som juridisk person) har sin adress i Brunnsbo, Backa, Skälltorp, Kärra och Skogome är automatiskt undantagen trängselskatt vid passage genom betalstationerna (de ligger längs E 6 norr). Undantaget fastställs genom samkörning av vägtrafikregistrets uppgift om bilens hemadress och betalstationspassagen. Alternativ G innebär att ett antal kontrollstationer uppförs på Lillhagsvägen och Tuvevägen. Men det är endast då bilen passerat både en sådan kontrollstation och en betalstation längs E 6, som trängselskatt tas ut. Regeln om undantag gäller således alla bilar och någon samkörning med bilregistret behövs inte. I stället krävs en omprogrammering inom det befintliga betastationssystemet för att kontrollen om passagerna ska tas fram. I grunden inte olik den kontroll som redan idag görs för att kontrollera den s.k. flerpassageregeln. Som framgår av tabellen i bilaga 2 är skillnaden mellan alternativen när man ska betala förhållandevis liten. En betydelsefull skillnad är dock att alternativet G gäller alla fordon oberoende om hemadress eller var de startat i staden. Skillnaden mellan alternativen är således främst att alternativ G medför tillgänglighetsförbättring även för besökare till Backaområdet. Finansdepartementets analys Finansdepartementet konstaterar att det visserligen finns invändningar från Skatteverket och Transportstyrelsen om att undantag införs, men skriver att det också finns skäl till att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen för Backaområdet. Ett undantag bör således införas. Departementet ansåg dock att det finns behov av att ta fram ytterligare underlag innan beslut fattas om hur ett undantag från trängselskatt i Backaområdet bör utformas. Därför går finansdepartementet nu ut på en ny remissomgång med frågan: Kan vi genomföra alternativ G istället för H? Om inte, vad är det för fel på G? Den remiss som departementet skickat ut under 2014 avsåg att få in synpunkter på det av Göteborgs Stad och trafikverket föreslagna alternativ H. Departementet anser dock att även det som kallas alternativ G har fördelar och också är intressant. G-alternativet syftar till att endast genomfartstrafik genom Backa betalar trängselskatt genom att s.k. kontrollstationer uppförs. Den som före eller efter passagen av en betalstation även passerat en kontrollstation ska betala trängselskatt, om man passerat enbart en av betal- /kontrollstationen slipper man. Man har därför utarbetat ett lagförslag även kring detta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 5 (27)

228 alternativ för att få en samlad bedömning av utformningen av undantaget från trängselskatt i Backaområdet. Stadsledningskontorets analys Förankring och förståelse Göteborgs Stad har liksom övriga avtalsparter i det västsvenska paketet tagit ställning för att trängselskattesystemet behöver ändras för att mildra de negativa konsekvenserna för vardagslivet i Backaområdet. Kommunfullmäktige i Göteborg tog den 8 maj 2014 ställning för att införa ett lokalt undantagsområde där boende och näringsliv automatiskt skulle undantas skatteplikt vid passager genom betalstationerna nummer Detta beslut föregicks av en partsgemensam lokal beslutsprocess där sammanlagt 16 olika förändringsförslag som tagits fram i en gemensam utredning granskades. Det vinnande förslaget kallades i utredningen och i den lokala beslutsprocessen för alternativ H. I slutskedet av den lokala beslutsprocessen stod två alternativ mot varandra, alternativen G och H. Den 10 april förordade styrgruppen för det västsvenska paketet alternativ H. I beslutsunderlagen lyftes följande motiv fram: Alternativ H ger möjlighet för bilägande privatpersoner och företagare i Backa-, Bäckebols-, Tagene- och Kärraområdena att färdas med bil inom stadsdelen utan att betala trängselskatt. Bland annat kan boende i Backa åka skattefritt till och från målpunkter norr om stadsdelen och öster om E6. Alternativ H leder därmed till likartade förbättringar för de berörda i dessa områden som alternativ G Alternativ H bedöms som lättare att förklara och förstå jämfört med alternativ G och kan därmed vara lättare att kommunicera och få acceptans för, åtminstone på kort sikt Alternativ H bedöms i ha större möjlighet att motverka den upplevda orättvisan i Backa än alternativ G, åtminstone på kort sikt Alternativ H kräver inga investeringar i ytterligare betalstationer på Hisingen I juni 2014 genomfördes en andra telefonundersökning med boende på Norra Hisingen den första gjordes under hösten 2013 som en förmätning av opinioner inför den stundande utredningen. I förmätningen hittades en opinionsbalans 1 på minus 70 för påståendet Jag tycker att placeringen av betalstationerna i Backa är bra. I mätningen sommaren 2014 hittades en opinionsbalans på plus 58 för påståendet Jag tycker att slutförslaget för trängselskatt i Backa verkar bli bättre än så som det är idag. Vidare hittades en opinionsbalans på plus 44 för påståendet Jag tycker att slutförslaget för trängselskatt i Backa är bra. Göteborgs stad tolkar detta som ett relativt starkt lokalt stöd för alternativ H. Staden har inte gjort motsvarande undersökningar för alternativ G. Den 27 maj genomförde Göteborgs Stads trafikkontor (på uppdrag av stadsledningskontoret) en snabbinsatt dialog för att informera om departementspromemorian och för att be de berörda om synpunkter på Regeringens promemoria. Ungefär 200 personer be- 1 Opinionsbalans är ett mått som används för att beskriva resultat av attitydfrågor där man kan ange sitt svar i en graderad skala om hur mycket man håller med ett givet påstående. I detta fall var skalan sjugradig där en etta betyder instämmer inte alls och en sjua betyder instämmer helt. Opinionsbalansen beräknas som summan procentenheter för graderna fem, sex och sju minus summan procentenheter för graderna tre, två och ett. Opinionsbalansen kan variera mellan minus hundra och plus hundra. En opinionsbalans på minus sjuttio bör nog anses som extremt negativ i förhållande till påståendet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 6 (27)

229 sökte dialogutställningen på Selma Center under de sex timmar som dialogmötet varade. En sammanfattning av resultatet finns i bilaga 3. Mer om dialogprocessen finns på Huvudintrycket från dialogen avseende den specifika sakfrågan kan sammanfattas i följande Backabornas favoritalternativ är fortfarande alternativ B, dvs ta bort stationerna helt, liksom delen av station 22 som reglerar trafiken på Lundbyleden. Av de två alternativen anser många Backabor att G egentligen är det bästa alternativet, men eftersom det kommer att ta lång tid och kostar mycket, så är det bättre att genomföra alternativ H. Till saken hör att många backabor inte litar på att kontrollstationerna i alternativ G inte på sikt omvandlas till vanliga betalstationer. H anses dessutom vara mycket lättare att förstå. Utredningsprocessen under vintern 2014 var en ovanlig process som präglades av en ömsesidig vilja till medskapande, där även de berörda i Backa fick möjlighet lämna förslag. Därför har de sexton förändringsförslagen som utredningen lade fram i sin slutrapport olika grader av medskapande. Det finns en betydande skillnad i graden av medskapade i alternativen H och G. Varianter av H-alternativet fördes fram spontant av hundratals deltagare i dialogprocessen inom utredningen och har också haft en stark förankring hos företrädare för många andra perspektivföreträdare. G-alternativet är framtaget av trängselskatteexperter, som med hjälp av de berördas vittnesmål om hur trängselskattesystemet påverkar deras vardagsliv, har designat en lösning som borde kunna ge de önskade lättnaderna men på ett annat sätt än alternativ H. Totalt deltog cirka 1300 personer i dialogprocessen. Alternativ H är fortfarande att föredra Till att börja med är det värt att notera följande: Finansdepartementet är fortsatt tydliga med att Ett undantag från trängselskatt bör införas i Backaområdet. Om detta finns det alltså ingen oenighet mellan Regeringen och Göteborgs Stad och de övriga parterna inom det västsvenska paketet. Stadsledningskontoret bedömer liksom arbetsgruppen att H-alternativet fortfarande är att föredra. Alternativ H är det alternativ som kommunfullmäktige rekommenderade i maj Stadsledningskontoret bedömer att om kommunstyrelsen skulle välja rekommendera alternativ G i remissvaret, att frågan bör behandlas av kommunfullmäktige. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med Backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Arbetsgruppen tycker visserligen att G-alternativet är en tekniskt elegant lösning som ger fler berörda de efterfrågade skattelättnaderna. Arbetsgruppen ser också att lösningen bättre möter Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik och att den lättförståeligare rimmar med de rättsbärande principerna om likabehandling, skatteneutralitet och likformighet. Alternativet G lider dock av svårigheten att på ett lättfattligt sätt informera om vilken trängselskatt som bilisten kan få betala. Systemet är byggt för att bilisterna inte ska behöva stanna vid stationerna utan passagen ska automatiskt registreras och genom vind- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 7 (27)

230 rutan ska bilisten kunna få den information man behöver om kostnaden. Alternativ G kombinerar två sorters stationer och en tidsregel med systemets övriga stationer och flerpassageundantag med sin tidsregel. Det är då i stort sett omöjligt att i ett friflödessystem förklara vilken avgiften blir. Därmed riskerar den att inte att få de trafikala effekter och beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. Risken är också stor att Transportstyrelsen skulle få en stor mängd överklaganden att behandla. Dessutom, om det är något som man inte förstår, så är man av naturliga skäl negativ till detta. Stadsutvecklingen i närområdet kommer troligen att kräva en förändring av skatteområdet. Då framstår G-alternativet också som onödigt dyrt med sina 15 miljoner kronor i investeringskostnad. Arbetsgruppen tror att administrationen av H-alternativet går att effektivisera, till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Arbetsgruppen tolkar Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik på följande vis: det föreslagna H-alternativet är varken olagligt eller tekniskt omöjligt, enligt dessa myndigheter är det dock juridisk olämpligt och ganska dyrt att administrera. Stadsledningskontoret anser dock att det finns en rad invändningar mot Transportstyrelsens och Skatteverkets analys. Juridiska aspekter Transportstyrelsen har i sitt remissvar anfört att Göteborgs Stads och Trafikverkets förslag strider mot likabehandlings-, likformighets- och skatteneutralitetsprincipen. Transportstyrelsen har inte närmare utvecklat grunderna för detta ställningstagande utöver att myndigheten anfört att ett undantagande av ett visst område från trängselskatt strider mot principen om likabehandling samt att positiv särbehandling av boende i ett visst område inte får förekomma med hänsyn till likformighetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Stadsledningskontoret vill avseende dessa invändningar ändå anföra följande. Likformighetsprincipen innebär att likartade fall ska beskattas på ett likartat sätt. Neutralitetsprincipen innebär att beskattningen ska vara utformad på ett sådant sätt att den är neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Enligt denna princip ska beskattningen således inte styra hur den enskilde rangordnar olika handlingsalternativ. Likformighetsprincipen eller likabehandlingsprincipen är en av de grundläggande principerna i det svenska rättssystemet. I kommunallagen kommer denna princip till uttryck genom den s.k. likställighetsprincipen som säger att kommuner ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Vad avser trängselskattens effekter kan Stadsledningskontoret inte se frågan på annat sätt än att boende i Backaområdet drabbats av särskilt höga trängselskatteavgifter på grund av trängselskattesystemets utformning jämfört med boende i andra stadsdelar såsom beskrivits i skrivelse daterad Därmed har likformighetsprincipen redan i nuläget ställts åt sidan. Staden anser således att det finns sakliga skäl att i detta hänseende behandla de boende i Backa på annat sätt än övriga trängselskattebetalare. Detta kommer enligt stadens uppfattning att leda dels till att likartade fall beskattas på ett likartat sätt då samtliga boende i Backaområdet behandlas lika, dels att de boende i Backa i högre grad än i nuläget Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 8 (27)

231 kommer att beskattas på likartat sätt som övriga berörda, i vart fall de som är boende i staden. Staden anser mot denna bakgrund inte heller att det är fråga om en positiv särbehandling av boende i Backaområdet. Vad avser skatteneutralitetsprincipen har Transportstyrelsen vare sig närmare förklarat hur myndigheten anser att skatteneutralitetsprincipen ska definieras i förhållande till trängselskatten och Backa-undantaget eller på vilket sätt myndigheten anser att undantaget bryter mot denna princip. Som staden uppfattar det är emellertid skatteneutralitetsprincipen främst tillämplig på skatter som enbart har ett fiskalt syfte, dvs enbart syftar till att generera inkomster till det allmänna. Trängselskatten är till sin natur en interventionistisk skatt som frånsett att bidra till finansieringen av infrastrukturprojekt även syftar till att förbättra miljön och minska trängsel. Detta innebär att den i sig avser att påverka den enskildes handlande och därmed inte är neutral. Staden har därmed svårt att se relevansen av detta argument mot Backa-undantaget. Trafiktekniska aspekter Arbetsgruppen bedömer att finansdepartementets bearbetning av G-alternativet i promemorian är ett steg framåt avseende möjligheten att förstå och kommunicera funktionen. Trots det bedömer arbetsgruppen att den fundamentala svårigheten att kommunicera alternativ G huvudsaklig kvarstår. Arbetsgruppen tolkar promemorians kostnadsuppgifter på följande sätt (kronor): Alternativ Initial anpassnings-kostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig system- och administrationskostnad Intäktsbortfall H G Om detta stämmer och om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det ungefär fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Arbetsgruppen har inte under sommaren kunnat få en utförligare analys av kostnadsbedömningarna för initial systemanpassning och årlig system- och administrationskostnad. Vi tycker spontant att de senare verkar väldigt höga. Vi bedömer också att intäktsbortfallet för G-alternativet med hög sannolikhet borde bli högre än för H-alternativet eftersom det är fler berörda som får skattelättnaden i G-alternativet än i H-alternativet. Den tidigare bedömning att båda alternativen ligger inom intervallet 5-15 miljoner kronor kvarstår men att G-alternativet har en högre sannolikhet för att ligga högt i inom det intervallet än vad H-alternativet har. Det räcker att H-alternativets intäktsbortfall är cirka 2 miljoner kronor lägre än G-alternativets för att G-alternativets totalkostnad ska förbli högre på lång sikt än H-alternativet. Centrala Hisingen (Östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen) håller på att inkluderas i Göteborgs innerstad. Inom tio år kommer dessa områden att vara tät innerstad. Det finns generellt en hög acceptans för att sådana stadsmiljöer ska ligga inne i trängselskatteområdet och det finns också starka funktionella skäl för det. Arbetsgruppen vill därför flagga för att trängselskatteområdet och dess betalstationsplaceringar inom ett decennium behöver ändras så att centrala Hisingen ingår i trängselskatteområdet. Då går Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 9 (27)

232 det att ompröva behovet av det så kallade backa-skaftet (betalstationerna nummer 17-21). I ljuset av detta resonemang tycker arbetsgruppen att en investering på cirka 15 miljoner kronor i ytterligare betalstationsliknande utrustning (de s.k. kontrollstationerna) i området framstår som en väl kostsam lösning. Inom ett par tre år kommer trafiksystemanpassningarna kopplade till bygget av Marieholmsförbindelsen att leda till att Brunnsbomotet stängs och permanent avvecklas. Investeringen i en kontrollstation i Brunnsbomotet kommer därmed att bli extremt kostnadsineffektiv. Arbetsgruppen tolkar Transportstyrelsen som att de anser att för att ett H-alternativ ska bli effektivt att administrera och så rättssäkert som möjligt, så måste undantaget kunna administreras med de uppgifter som Transportstyrelsen redan håller i register inom Vägtrafikregistret (VTR). Vi delar den uppfattningen. Den bästa funktionaliteten ges troligen om undantagsrätten går att avgöra med hjälp av postnummeruppgiften i VTR. Vissa postnummer ger automatiskt undantag medan alla andra postnummer inte berörs. En något sämre funktionalitet nås troligen om undantagsrätten kopplas till gatuadress. Bedömningsskillnaden bygger på en större risk för att någon inom systemet vid något tillfälle stavar en gatuadress fel än att man skriver in ett felaktigt postnummer. Inom området finns idag 6147 olika gatuadresser. Antalet postnummerområden är 31. Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2014 tagit på sig att för all framtid förse Transportstyrelsen med en exakt och aktuell lista med gatuadresser inom undantagsområdet. Två leveranser av sådana listor har skett till dags dato. Denna tjänst kan självklart göras tydligare genom ett avtal. Kartan nedan visar hur liten skillnaden är mellan undantagsområdet och aktuell postnummerindelning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 10 (27)

233 Figur 1 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck). Ungefär 500 gatuadresser utanför undantagsområdet delar postnummer med gatuadresser inom området. Postnumren som idag går över den föreslagna områdesgränsen är 42243, 42249, 42250, och Arbetsgruppen tycker att det skulle vara värt att utreda om dessa sex postnummerområden kunde ändras så att överensstämmelsen mellan postnummerområden och undantagsområden stämmer exakt. Göteborgs Stad, Transportstyrelsen eller Skatteverket har möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 11 (27)

234 Figur 2 Adresser inom undantagsområdet i blått och adresser utanför undantagsområdet med postnummer som både finns inom och utom området i rött. Det tycks inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar. Lagrådet har i remissvar på den förra regeringens förslag om så kallade nystartszoner öppnat för att skattelagstiftning kan medge skatteundantag med en geografisk indelning av betydligt mer instabil karaktär än postnummer (s.k. Sams-områden som är en statisk indelning som administreras av SCB). Exempelvis Post- och Telestyrelsen kan ges i uppdrag att bevaka att postnummersystemet inte ändras så att Transportstyrelsens användning av postnummer som styrparameter inte skadas. Arbetsgruppen anser att det skulle vara värt att utreda hur de årliga system- och administrationskostnaderna för H-alternativet påverkas om Transportstyrelsen kunde använda postnummersystemet som styrparameter för undantaget. Sammantaget bedömer Arbetsgruppen att H-alternativet fortfarande är att föredra. Om behovet av undantag är övergående med att stadsutvecklingen i närområdet ändå kommer att kräva en förändring av skatteområdet så framstår G-alternativet inte bara som svårförståeligt utan också onödigt dyrt. Arbetsgruppen tror att administrationen av H- alternativet går att effektivisera ex genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 12 (27)

235 Specifika synpunkter på departementspromemorian I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten fem nämns att betalstationen vid Ringömotet ska ingå i undantagshanteringen. Det måste vara ett skrivfel. Om inte, så motsätter sig Göteborgs Stad detta kraftigt. Betalstationen vid Ringömotet är en av de viktigaste i hela trängselskattesystemet då den beskattar resor både på Lundbyleden och genom Tingstadstunneln, två av de mest trängseldrabbade vägsträckorna i Västsverige. Lundbyleden behöver i detta område särskilt skydd framöver då det utöver dagens trafikmängder inom några år tillkommer ytterligare trafik genom tillkomsten av Marieholmsförbindelsen. Vidare innebär regeringens skrivning att man öppnar ett hål in i trängselskatteområdet så att det blir möjligt att norrifrån ta sig in till centrala Göteborg utan att betala trängselskatt. Vår bedömning är att detta leder till allvarliga effekter på trängsel, miljö, trafiksäkerhet och intäktsgenerering. I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten sex nämns att en av kontrollpunkterna skulle hamna på Lillhagsvägen, vid Brunnsbomotet. Formuleringen är olycklig. Göteborgs stad föreslår istället att denna kontrollpunkts placering formuleras Brunnsbomotet påfart västerut E6.21, i likhet med placeringsbenämningarna för betalstationerna 20, 28 och 29. Stadsledningskontoret Hans Linderstad Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 13 (27)

236 Bilaga 1 Sammanfattning av finansdepartementets promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller. Regeringen har skickat promemorian till 27 remissinstanser och vill ha instansernas svar på den frågan senast den 31 augusti Regeringen konstaterar att det förslag till undantag för Backaområdet som Göteborgs Stad och Trafikverket tagit fram och som finansdepartementet i höstas gjorde om till ett lagtextförslag har stött på tung kritik från två i sammanhanget tunga myndigheter. Detta har fått regeringen att tveka och finansdepartementet har därför gått tillbaka till den utredning som gjordes lokalt om trängselskatten i Backa under vintern Där hittade de alternativ G som de anser både ger fler berörda de önskade skattelättnaderna samtidigt som de bättre möter de kritiserande myndigheternas önskemål. Därför går finansdepartementet nu ut på en ny remissomgång med frågan: Kan vi genomföra alternativ G istället för H? Om inte, vad är det för fel på G? I september 2014 skickade Finansdepartementet ut ett lagtextförslag på remiss. Förslaget var baserat på den hemställan som Göteborgs Stad och Trafikverket hade gjort tre månader tidigare. Motormännen stödde förslaget medan Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Stockholm, Trafikanalys och Datainspektionen inte hade något att erinra mot förslaget. Dock avstyrkte Skatteverket och Transportstyrelsen förslaget. De två verken anger ungefär samma motiv för detta. Verken anför principiella skäl att det är olämpligt att införa undantag i skattelagstiftning då det strider mot grundläggande rättsprinciper om likabehandling mm. Vidare anför verken ett antal praktiska skäl. Undantagsförslaget kommer att kosta pengar att administrera och då de förslagna gränserna inte direkt går att översätta till uppgifter som redan finns i vägtrafikregistret finns risker för gränsdragningsproblem och av det efterföljande omprövningsprocesser. Finansdepartementet konstaterar dock: Det finns anledning att, mot bakgrund av vad myndigheterna anfört, framhålla att det är värdefullt att skattebestämmelser i möjligaste mån utformas enhetligt och att en försiktig hållning iakttas vad gäller införandet av undantag. I detta fall har dock framkommit att trängselskatten i Göteborg har kommit att få en utformning som innebär en belastning för boende i Backaområdet som inte är motiverad. Det bedöms därför finnas skäl att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen av passager in och ut ur Backaområdet. Vad myndigheterna har anfört föranleder inte någon annan bedömning angående behovet av ett undantag för Backaområdet. I promemorian lämnas mot denna bakgrund ett förslag till alternativ lösning för undantag från trängselskatt för Backaområdet (dvs. alternativ G). Förslaget innebär att beskattning vid betalstationerna Södra Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6, Tingstadsvägen och Ringömotet endast sker vid genomfart genom Backaområdet. Förutsättning för att inte skattskyldighet inträffar är att passage av någon kontrollpunkt har skett inom 30 minuter före eller efter passagen Därför uppförs nya s.k. kontrollpunkter som placeras på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 14 (27)

237 a) Minelundsvägen vid Lillhagsvägen b) Backavägen vid Lillhagsvägen c) Tuvevägen vid Wieselgrensgatan d) och Lillhagsvägen vid Brunnsbomotet Förändringen i systemet innebär att ny paragraf införs i lagen (2004:624) om trängselskatt. I övrigt gäller alltså samma regelsystem som idag. I promemorian finns också lagförslaget kring tidigare förslag (alternativ H), där tilläggsparagrafen innebär att skattskyldigheten inte inträder vid de utpekade betalstationerna längs E6 norr för bil som har sin adress enligt vägtrafikregistret inom ett område som avgränsas i öster av Göta älv, i söder av E6 Kungälvsleden, i väster av Bohusbanan och i norr av E6.20 Norrleden. Promemorian i sin helhet finns att hämta via följande länk Utredningen om trängselskatt i Backa finns att hämta från följande länk: K_print_ pdf Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 15 (27)

238 Bilaga 2 Mer information om alternativ G och H Styrgruppen för Västsvenska paketet tog under hösten 2013 fram en utredning Trängselskatt i Backa går den att förbättra? med förslag på hur man genom fysiska eller administrativa åtgärder kunde minska trängselskattens negativa effekter för boende och näringsidkare i Backa och Bäckebol. I rapporten presenteras alternativen med noteringar om hur man tolkar inkomna synpunkter från boende och företrädare för olika perspektiv. Trafikeffekter och andra effekter redovisas också. Bilder (bearbetade) ur Trängselskatt i Backa Går den att förbättra? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 16 (27)

239 Bilden ur rapporten för alternativ H har bearbetats eftersom lagförslaget innebär att även boende i Kärra ingår i undantagsområdet enligt lagförslaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 17 (27)

240 Eftersom förslagens innebörd är svår att se ges i nedanstående tabell exempel på vad alternativen medför när trängselskatt ska betalas: Resa Alternativ G Alternativ H Från Brunnsbo till Bäckebol via Litteraturgatan Från Tuve till Bäckebol via Skälltorpsvägen Från Selma Lagerlöfs torg till Backaplan Från Wieselgrensplatsen och Selma Lagerlöfs torg Från Wieselgrensplatsen till Bäckebol via E 6 Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet med liten firmabil registrerad i Backa Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet med liten firmabil registrerad i Säve eller Gerrebacka Från Nordstan till Backa via Göta älvbron Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Trängselskatt Från Mölndal till Tuve Trängselskatt Trängselskatt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 18 (27)

241 Bilaga 3 Förslag till yttrande till Finansdepartementet Finansdepartementet STOCKHOLM e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande kring promemorian Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Göteborgs Stad har ombetts att ge synpunkter på den promemoria som Finansdepartementet tagit fram kring ett undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. I en bilaga ges ett referat av ett dialogmöte med backaborna 27 maj 2015 kring alternativen. Göteborgs Stad föreslår fortfarande alternativ H Till att börja med är det värt att notera följande: Finansdepartementet är fortsatt tydliga med att Ett undantag från trängselskatt bör införas i Backaområdet. Om detta finns det alltså ingen oenighet mellan Regeringen, Göteborgs Stad och de övriga parterna inom det västsvenska paketet. Göteborgs Stad bedömer tillsammans med Göteborgs Stad att H-alternativet fortfarande är att föredra. Alternativ H är det alternativ som kommunfullmäktige rekommenderade i maj Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med Backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Göteborgs Stad tycker visserligen att G-alternativet är en tekniskt elegant lösning som ger fler berörda de efterfrågade skattelättnaderna. Göteborgs Stad ser också att lösningen bättre möter Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik och att den lättförståeligare rimmar med de rättsbärande principerna om likabehandling, skatteneutralitet och likformighet. Alternativet G lider dock av svårigheten att på ett lättfattligt sätt informera om vilken trängselskatt som bilisten kan få betala. Systemet är byggt för att bilisterna inte ska behöva stanna vid stationerna utan ska automatiske registreras och genom vindrutan kunna få den information de behöver om kostnaden. Alternativ G kombinerar två sorters stationer och en tidsregel med systemets övriga stationer och flerpassageundantag med sin tidsregel. Det är då i stort sett omöjligt att i ett friflödessystem förklara vilken avgiften Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 19 (27)

242 blir. Därmed riskerar den att inte att få de trafikala effekter och beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. Risken är också stor att Transportstyrelsen skulle få en stor mängd överklaganden att behandla. Dessutom, om det är något som man inte förstår, så är man av naturliga skäl negativ till detta. Stadsutvecklingen i närområdet kommer troligen att kräva en förändring av skatteområdet. Då framstår G-alternativet också som onödigt dyrt med sina 15 miljoner kronor i investeringskostnad. Göteborgs Stad tror att administrationen av H-alternativet går att effektivisera, till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Göteborgs Stad tolkar Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik på följande vis: det föreslagna H-alternativet är varken olagligt eller tekniskt omöjligt, enligt dessa myndigheter är det dock juridisk olämpligt och ganska dyrt att administrera. Göteborgs Stad anser dock att det finns en rad invändningar mot Transportstyrelsens och Skatteverkets analys. Juridiska aspekter Transportstyrelsen har i sitt remissvar anfört att Göteborgs Stads och Trafikverkets förslag strider mot likabehandlings-, likformighets- och skatteneutralitetsprincipen. Transportstyrelsen har inte närmare utvecklat grunderna för detta ställningstagande utöver att myndigheten anfört att ett undantagande av ett visst område från trängselskatt strider mot principen om likabehandling samt att positiv särbehandling av boende i ett visst område inte får förekomma med hänsyn till likformighetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Göteborgs Stad vill avseende dessa invändningar ändå anföra följande. Likformighetsprincipen innebär att likartade fall ska beskattas på ett likartat sätt. Neutralitetsprincipen innebär att beskattningen ska vara utformad på ett sådant sätt att den är neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Enligt denna princip ska beskattningen således inte styra hur den enskilde rangordnar olika handlingsalternativ. Likformighetsprincipen eller likabehandlingsprincipen är en av de grundläggande principerna i det svenska rättssystemet. I kommunallagen kommer denna princip till uttryck genom den s.k. likställighetsprincipen som säger att kommuner ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Vad avser trängselskattens effekter kan Göteborgs Stad inte se frågan på annat sätt än att boende i Backaområdet drabbats av särskilt höga trängselskatteavgifter på grund av trängselskattesystemets utformning jämfört med boende i andra stadsdelar såsom beskrivits i skrivelse daterad Därmed har likformighetsprincipen redan i nuläget ställts åt sidan. Staden anser således att det finns sakliga skäl att i detta hänseende behandla de boende i Backa på annat sätt än övriga trängselskattebetalare. Detta kommer enligt stadens uppfattning att leda dels till att likartade fall beskattas på ett likartat sätt då samtliga boende i Backaområdet behandlas lika, dels att de boende i Backa i högre grad än i nuläget kommer att beskattas på likartat sätt som övriga berörda, i vart fall de som är boende i staden. Staden anser mot denna bakgrund inte heller att det är fråga om en positiv särbehandling av boende i Backaområdet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 20 (27)

243 Vad avser skatteneutralitetsprincipen har Transportstyrelsen vare sig närmare förklarat hur myndigheten anser att skatteneutralitetsprincipen ska definieras i förhållande till trängselskatten och Backa-undantaget eller på vilket sätt myndigheten anser att undantaget bryter mot denna princip. Som staden uppfattar det är emellertid skatteneutralitetsprincipen främst tillämplig på skatter som enbart har ett fiskalt syfte, dvs enbart syftar till att generera inkomster till det allmänna. Trängselskatten är till sin natur en interventionistisk skatt som frånsett att bidra till finansieringen av infrastrukturprojekt även syftar till att förbättra miljön och minska trängsel. Detta innebär att den i sig avser att påverka den enskildes handlande och därmed inte är neutral. Staden har därmed svårt att se relevansen av detta argument mot Backa-undantaget. Trafiktekniska aspekter Göteborgs Stad bedömer att finansdepartementets bearbetning av G-alternativet i promemorian är ett steg framåt avseende möjligheten att förstå och kommunicera funktionen. Trots det bedömer Göteborgs Stad att den fundamentala svårigheten att kommunicera alternativ G huvudsaklig kvarstår. Göteborgs Stad tolkar promemorians kostnadsuppgifter på följande sätt (kronor): Alternativ Initial anpassnings-kostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig system- och administrationskostnad Intäktsbortfall H G Om detta stämmer och om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det ungefär fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Göteborgs Stad har inte under sommaren kunnat få en utförligare analys av kostnadsbedömningarna för initial systemanpassning och årlig system- och administrationskostnad. Staden tycker spontant att de senare verkar väldigt höga och bedömer också att intäktsbortfallet för G-alternativet med hög sannolikhet borde bli högre än för H-alternativet eftersom det är fler berörda som får skattelättnaden i G-alternativet än i H-alternativet. Den tidigare bedömning att båda alternativen ligger inom intervallet 5-15 miljoner kronor kvarstår men att G-alternativet har en högre sannolikhet för att ligga högt i inom det intervallet än vad H-alternativet har. Det räcker att H-alternativets intäktsbortfall är cirka 2 miljoner kronor lägre än G-alternativets för att G-alternativets totalkostnad ska förbli högre på lång sikt än H-alternativet. Centrala Hisingen (Östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen) håller på att inkluderas i Göteborgs innerstad. Inom tio år kommer dessa områden att vara tät innerstad. Det finns generellt en hög acceptans för att sådana stadsmiljöer ska ligga inne i trängselskatteområdet och det finns också starka funktionella skäl för det. Göteborgs Stad vill därför flagga för att trängselskatteområdet och dess betalstationsplaceringar inom ett decennium behöver ändras så att centrala Hisingen ingår i trängselskatteområdet. Då går det att ompröva behovet av det så kallade backa-skaftet (betalstationerna nummer 17-21). I ljuset av detta resonemang tycker Göteborgs Stad att en investering på cirka 15 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 21 (27)

244 miljoner kronor i ytterligare betalstationsliknande utrustning (de s.k. kontrollstationerna) i området framstår som en väl kostsam lösning. Inom ett par tre år kommer trafiksystemanpassningarna kopplade till bygget av Marieholmsförbindelsen att leda till att Brunnsbomotet stängs och permanent avvecklas. Investeringen i en kontrollstation i Brunnsbomotet kommer därmed att bli extremt kostnadsineffektiv. Göteborgs Stad tolkar Transportstyrelsen som att de anser att för att ett H-alternativ ska bli effektivt att administrera och så rättssäkert som möjligt, så måste undantaget kunna administreras med de uppgifter som Transportstyrelsen redan håller i register inom Vägtrafikregistret (VTR). Vi delar den uppfattningen. Den bästa funktionaliteten ges troligen om undantagsrätten går att avgöra med hjälp av postnummeruppgiften i VTR. Vissa postnummer ger automatiskt undantag medan alla andra postnummer inte berörs. En något sämre funktionalitet nås troligen om undantagsrätten kopplas till gatuadress. Bedömningsskillnaden bygger på en större risk för att någon inom systemet vid något tillfälle stavar en gatuadress fel än att man skriver in ett felaktigt postnummer. Inom området finns idag 6147 olika gatuadresser. Antalet postnummerområden är 31. Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2014 tagit på sig att för all framtid förse Transportstyrelsen med en exakt och aktuell lista med gatuadresser inom undantagsområdet. Två leveranser av sådana listor har skett till dags dato. Denna tjänst kan självklart göras tydligare genom ett avtal. Kartan nedan visar hur liten skillnaden är mellan undantagsområdet och aktuell postnummerindelning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 22 (27)

245 Figur 1 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck). Ungefär 500 gatuadresser utanför undantagsområdet delar postnummer med gatuadresser inom området. Postnumren som idag går över den föreslagna områdesgränsen är 42243, 42249, 42250, och Göteborgs Stad tycker att det skulle vara värt att utreda om dessa sex postnummerområden kunde ändras så att överensstämmelsen mellan postnummerområden och undantagsområden stämmer exakt. Göteborgs Stad, Transportstyrelsen eller Skatteverket har möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 23 (27)

246 Figur 2 Adresser inom undantagsområdet i blått och adresser utanför undantagsområdet med postnummer som både finns inom och utom området i rött. Det tycks inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar. Lagrådet har i remissvar på den förra regeringens förslag om så kallade nystartszoner öppnat för att skattelagstiftning kan medge skatteundantag med en geografisk indelning av betydligt mer instabil karaktär än postnummer (s.k. Sams-områden som är en statisk indelning som administreras av SCB). Exempelvis Post- och Telestyrelsen kan ges i uppdrag att bevaka att postnummersystemet inte ändras så att Transportstyrelsens användning av postnummer som styrparameter inte skadas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 24 (27)

247 Göteborgs Stad anser att det skulle vara värt att utreda hur de årliga system- och administrationskostnaderna för H-alternativet påverkas om Transportstyrelsen kunde använda postnummersystemet som styrparameter för undantaget. Sammantaget bedömer Göteborgs Stad att H-alternativet fortfarande är att föredra. Om behovet av undantag är övergående med att stadsutvecklingen i närområdet ändå kommer att kräva en förändring av skatteområdet så framstår G-alternativet inte bara som svårförståeligt utan också onödigt dyrt. Göteborgs Stad tror att administrationen av H- alternativet går att effektivisera ex genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Specifika synpunkter på departementspromemorian I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten fem nämns att betalstationen vid Ringömotet ska ingå i undantagshanteringen. Det måste vara ett skrivfel. Om inte, så motsätter sig Göteborgs Stad detta kraftigt. Betalstationen vid Ringömotet är en av de viktigaste i hela trängselskattesystemet då den beskattar resor både på Lundbyleden och genom Tingstadstunneln, två av de mest trängseldrabbade vägsträckorna i Västsverige. Lundbyleden behöver i detta område särskilt skydd framöver då det utöver dagens trafikmängder inom några år tillkommer ytterligare trafik genom tillkomsten av Marieholmsförbindelsen. Vidare innebär regeringens skrivning att man öppnar ett hål in i trängselskatteområdet så att det blir möjligt att norrifrån ta sig in till centrala Göteborg utan att betala trängselskatt. Vår bedömning är att detta leder till allvarliga effekter på trängsel, miljö, trafiksäkerhet och intäktsgenerering. I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten sex nämns att en av kontrollpunkterna skulle hamna på Lillhagsvägen, vid Brunnsbomotet. Formuleringen är olycklig. Göteborgs stad föreslår istället att denna kontrollpunkts placering formuleras Brunnsbomotet påfart västerut E6.21, i likhet med placeringsbenämningarna för betalstationerna 20, 28 och 29. För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 25 (27)

248 Bilaga Sammanfattning av de synpunkter som kom fram vid dialogmötet med backaborna den 27 maj 2015 Bakgrund Den 22 maj kom det till Göteborg Stads kännedom att Regeringen dagen innan skickat ut en departementspromemoria om trängselskatten i Backa på remiss. Tolkningen av remissen från vår sida är följande: Regeringen fick i höstas kritik för sitt lagförslag om trängselskatteundantag i Backa av två tunga instanser. För att möta den kritiken har Regeringen gått tillbaka till det lokala utredningsmaterialet och funnit att G-alternativet skulle kunna fungera bättre än det föreslagna H-alternativet. Nu frågar Regeringen i ny remiss frågan vad är det för fel på G-alternativet, och varför skulle vi inte kunna genomföra det istället för H? För att informera om detta, men också för att be de berörda om synpunkter på Regeringens fråga genomförde Göteborgs Stads trafikkontor (på uppdrag av stadsledningskontoret) en snabbinsatt dialog redan fem dagar senare, den 27 maj. Ungefär 200 personer besökte dialogutställningen på Selma Center under de sex timmar vi genomförde dialogen. Sammanfattning av synpunkter som framkom vid dialogen Som underlag till denna sammanfattning finns en anteckning som återger de anteckningar som fördes på plats vid samtalsborden av de neutrala samtalsledarna, och renskrivna dagen eller dagarna efter. Struktur och detaljeringsgrad varierar. Om alternativ H Fördelar Vi har vant oss med tanken. Är enkelt att förstå Bör kunna införas snabbt Alternativ H har en starkare lokal förankring. Nackdelar Ger ej lättnader för våra besökare och ej för boende i Tuve och Gerrebacka, Risk för att det inte kan genomföras, pga juridiken. Kanske genererar ett genomförande av H nya krav på undantag för andra delar av staden, vilket till slut undergräver hela systemet. Om alternativ G Fördelar Ger faktiskt lättnader för fler. Låt regeringen få som de vill det viktiga är att det blir en förändring. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 26 (27)

249 Nackdelar Verkar väldigt dyrt att införa. Det är väldigt svårt att förstå hur G är tänkt att fungera Det tar säkert ett år extra att införa. Risk för att trafiken ökar inne i Backa, då förslaget öppnar för en smitväg norrifrån till Volvo-Tuve mm. Vi litar inte på att kontrollstationerna inte omvandlas till vanliga betalstationer. Övriga perspektiv Vårt favoritalternativ är fortfarande alternativ B, dvs ta bort stationerna helt. Av de två alternativen är G egentligen det bästa alternativet, men eftersom det kommer att ta lång tid och kostar mycket, så är det bättre att genomföra alternativ H. Detta får inte ta mer tid än det redan gjort. Ta ett beslut NU. Denna process går för långsamt och nu när alternativ G kommer in i bilden tar det bara ännu mera tid. Det fanns ett LÖFTE om att det skulle ske vid årsskiftet. Jag är rädd för att G alternativet skulle ta väldigt lång tid och det vore mycket olyckligt. Alla är ju överens om att nuvarande lösning är orättvis och fel, till Backabornas nackdel. När den nya rättvisare lösningen börjar gälla måste Backaborna retroaktivt få tillbaka den skatt man betalat felaktigt sedan trängselskattens införande. Lika inför lagen? Vi är inte lika inför lagen så som det är nu med diskrimineringen av Backaområdet. Detta med trängselskatten i Backa är en ren klassfråga. Annars borde det finnas lika många stationer söder om staden Ta hit finansdepartementet, de verkar inte förstå. De behöver komma hit och träffa oss. Varför kan inte Göteborgs stad ha beslutsmakt över dessa frågor? Det borde de ha. Stockholm vet ju inte hur läget är här. Jag pratar inte för mig själv jag har råd att betala utan för andra Backabor som inte har råd och som då blir arga och hittar på djävulskap. Skjutningar och att man slår sönder busskurar hänger samman med detta. Rent psykologiskt har dessa saker med varandra att göra, för man mår mentalt dåligt. Det hänger också ihop med bostadsbrist och trångboddhet. Jag vill se kalkyler på varför driftskostnaden för H-alternativet gått upp från 750 tusen kr till fem miljoner per år. Vi litar inte på politikerna och denna process skapar ännu mera av det förakt som vi känner. Folkomröstningen ska gälla, punkt! Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 27 (27)

250 Ärende nr 16

251 Ärende 17

252 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernstab regional utveckling Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt regionutvecklingsnämndens förslag. Sammanfattning Västra Götalandsregionen har tidigare lämnat följande synpunkter i samband med att Göteborgs stad och Trafikverket gjorde sin hemställan om undantag: Västra Götalandsregionen (VGR) ingår i organisationen för det Västsvenska paketet och har genom den följt utvecklingen av trängselskattesystemet löpande under den tid som systemet har verkat hittills. Vi håller med om i stora drag att trängselskatten fungerar väl. Vi kan också konstatera att de negativa konsekvenserna av skaftet i Backa är så starka att en åtgärd är nödvändig. Vi har även deltagit i den partsammansatta utredningen av trängselskatt i Backa. I utredningsarbetet togs fram 16 alternativa förslag, (se länk: av dessa 16 pekades 4 förslag ut som utreddes ytterligare. Vid Västsvenska paketets styrgrupps möte den 10 april beslutades att förorda ovanstående förslag till förändring. Sammantaget gör vi bedömningen att förslaget ger önskvärd förändring för boende i Backa. Att förändringen innebär en förlängning av den ursprungliga betalningsperioden (25 år) för trängselskattesystemet på en till tre månader ser vi som en acceptabel förändring. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom utredningens förslag om att revidera Göteborgsbilagan i lag om trängselskatt (2004:629). Nu har finansdepartementet funnit anledning att utreda ett ytterligare alternativ av de som framkom i den utredning som gjordes. Det alternativa förslaget innebär att beskattning vid betalstationerna Södra Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6, Tingstadsvägen och Ringömotet endast sker vid genomfartstrafik genom Backaområdet. Västra Götalandsregionen (VGR) har nu tagit del av Göteborg stads förslag till yttrande (bilaga 1) och kan också konstatera att båda alternativen (G och H) ger ungefär samma Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

253 Datum (2) effekt på trängselskattefrågan men skiljer sig åt vad gäller både kostnad och tid för införande. Eftersom alternativen i första hand påverkar Göteborg och dess invånare i främst Backaområdet ser Västra Götalandsregionen att Göteborgs slutsatser för val av alternativ har stor betydelse och ställer oss bakom deras yttrande. Förslag till remissyttrande (bilaga 2) biläggs. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Koncernstabschef Bilagor Bilaga 1: Göteborgs stads förslag till yttrande över Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller. Bilaga 2: Förslag till remissyttrande

254

255 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Finansdepartementet STOCKHOLM Yttrande över Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Västra Götalandsregionen har tagit del av Göteborg stads förslag till yttrande och kan också konstatera att båda alternativen (G och H) ger ungefär samma effekt på trängselskattefrågan men skiljer sig åt vad gäller både kostnad och tid för införande. Eftersom alternativen i första hand påverkar Göteborg och dess invånare i främst Backaområdet ser Västra Götalandsregionen att Göteborgs slutsatser för val av alternativ har stor betydelse. Västra Götalandsregionen stödjer Göteborg i dess val av alternativ. Regionstyrelsen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

256 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1124/15 Repronummer 205/15 Stadsutveckling Hans Linderstad, Ylva Löf Telefon E-post: Remiss från Finansdepartementet: Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet två modeller Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen vidhåller att en förändring av trängselskattesystemet bör göras genom att fordon registrerade inom ett angivet område i Backa undantas från skattskyldighet vid betalstationerna (alt H) 2. Yttrande enligt bilaga 3 betr Promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller översändes till Finansdepartementet Sammanfattning Finansdepartementet har skickat en promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller på remiss till bland annat Göteborgs Stad. Departementet remitterade 2014 det av Göteborgs Stad och Trafikverket föreslagna alternativ H till en rad instanser för att få in synpunkter. Alternativ H var det som staden och Styrgruppen för Västsvenska paketet hade förordat och innebär att bilar med hemmaadress i Backa slipper betala trängselskatt vid vissa betalstationer. Finansdepartementet konstaterar nu att det finns invändningar från Skatteverket och Transportstyrelsen om att undantag införs, men skriver att det trots detta finns skäl till att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen för Backaområdet. Ett undantag bör således införas. Departementet anser dock att även det som kallas alternativ G har fördelar. G-alternativet innebär att det endast är genomfartstrafik genom Backa som betalar trängselskatt i området. Detta åstadkommes genom att s.k. kontrollstationer uppförs och om man passerat enbart en av betal-/kontrollstationerna slipper man betala trängselskatt. Den som före eller efter passagen av en betalstation också passerat en kontrollstation, dvs. åkt igenom området, ska däremot betala. Skillnaden mellan alternativen är främst att alternativ G medför tillgänglighetsförbättring även för besökare till Backaområdet. G-alternativt är också svårare att informera om. Därmed riskerar den att inte att få de beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. I förslaget till svar från Staden vidhålles att H-alternativet fortfarande är att föredra. G- alternativet är tekniskt elegant men svårförståeligt och också onödigt dyrt. Staden tror 1 (27)

257 att administrationen av H-alternativet går att effektivisera till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Vikten av att snabbt genomföra ett undantag för Backa betonas även. Ekonomiska konsekvenser Finansdepartementet har beräknat kostnaderna till följande: Alternativ Initial anpassningskostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig systemoch administrations-kostnad Intäktsbortfall H G Om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Om förändringen genomförs bedöms hushåll och företag i området kunna få en viss sänkning av sina månatliga trängselskatter. Intäktsbortfallet i systemet bedöms vara i storleksordningen 15 miljoner kronor per år, givet ungefär nuvarande trängselskattenivåer. Detta bortfall föreslås kompenseras genom en beräknad förlängning av den tidsperiod då nettointäkterna från trängselskattesystemet i Göteborg i sin helhet behöver gå till Västsvenska paketet. Förlängningen beräknas omfatta mellan en och tre månader. Barnperspektivet Både alternativ G och H behåller den minskning av genomfartstrafiken, som dagens system innebär. Något som är positivt för barnens närmiljö. Vid dialogmöten med backa-borna, har framkommit att nuvarande system har negativ inverkan på föreningsverksamheten då föräldrarnas transport av barn försvåras. Både alternativ G och H bör minska den inverkan. Jämställdhets- och mångfaldhetsperspektiven Både alternativ G och H innebär att boende i Backa kan ta sig norrut samt till målpunkter öster om E6 utan att betala trängselskatt. Boende i Kärra kan ta sig till kommunal och annan service, föreningsliv och handel vid exempelvis Selma Lagerlöfs Torg. Den föreslagna förändringen bör gynna samtliga boende i området. Miljöperspektivet Båda de aktuella förändringarna bör medföra en tillräcklig förbättring för boende i Backa utan att samtidigt medföra att trängsel, miljö och intäkter påverkas i sådan grad att de övergripande målen med trängselskattesystemet äventyras. Oönskad genomfartstrafik i området kommer att fortsatt motverkas på samma vis som idag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 2 (27)

258 Trafiken på Litteraturgatan bedöms minska, vilket underlättar för planerad stadsutveckling. Förväntad trafikminskning på Gamla Böneredsvägen bedöms dock vara så marginell att den sannolikt ligger inom felmarginalen. Omvärldsperspektivet I Stockholm finns fram till 7 september 2015 ett undantag för Lidingö. Eftersom Lidingö har sin enda åtkomst till fastlandet genom det trängselskattebelagda området, har resor till eller från Lidingö undantagits, under förutsättning att fordonet passerar någon av betalstationerna vid Ropsten (de vid Gasverksvägen, Lidingövägen, Norra Hamnvägen) samt ytterligare en betalstation inom 30 minuter. Genom att Norra länken nu öppnas tas detta undantag bort, eftersom Lidingöborna därmed kan nå det övergripande vägnätet utan att betala trängselskatt. Bilaga 1 Sammanfattning av Finansdepartementets promemoria Bilaga 2 Mer information om alternativ G och H Bilaga 3 Förslag till yttrande till Finansdepartementet inkl Referat från möte med backaborna 27 maj 2015 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 3 (27)

259 Ärendet Finansdepartementet har skickat en promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller på remiss till bland annat Göteborgs Stad. Departementet önskar svar senast 31 augusti Stadsledningskontoret har därför bildat en arbetsgrupp med representanter från trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och SDF Norra Hisingen. En utställning och möte med backaborna har också gjorts under remisstiden. Bakgrund Sedan 1 januari 2013 har trängselskatt tagits ut i Göteborg med stöd av lagen (2004:626) om trängselskatt. I en bilaga till lagen framgår var de skattebelagda betalstationerna i Göteborg är placerade. Beslut om att införa trängselskatt i Göteborg fattades av riksdagen redan Då var betalstationerna föreslagna norr om Backaplansområdet, vilket innebar kritik från boende om att de stängdes av från sitt närköpcentrum (då låg gränsen så att man dock kunde nå Bäckebol utan trängselskatt). Under 2011 beslutades därför om vissa ändringar av bestämmelserna för att bland annat tillgodose detta och som öppnade möjlighet att färdas till Backaplan utan passage av zongränsen. För att motverka genomfartstrafik och begränsa möjligheten att använda lokalgatunätet i Backa för att undvika trängselskatten, kompletterades det minskade tillämpningsområdet med betalstationer väster om E6-Kungälvsleden mellan Tingstadsmotet och Bäckebolsmotet. Detta innebar i sin tur att resa till Bäckebolsområdet medförde trängselskatt, vilket väckte kritik. Styrgruppen för det västsvenska paketet beslöt i juni 2013 om en särskild utredning för att se på möjligheter att genom fysiska eller administrativa förändringar av trängselskatten på östra Hisingen skulle kunna mildra de negativa bieffekterna av den valda utformningen för boende i Backa. Utredningen slutrapporterades 6 februari 2014 efter en omfattande dialog med de berörda boende, besökande, verksamma och näringsidkare. Efter en lokal beslutsprocess hemställde avtalsparterna till regeringen om vissa ändringar i lagtexten och rekommenderade ett undantag där bilar hemmahörande i Backa slapp betalskyldighet vid passage av betalstationerna (alternativ H). Hemställan remitterades under september 2014 av Finansdepartementet till en rad olika instanser, dock ej Göteborgs Stad. Flertalet instanser tillstyrkte medan Skatteverket och Transportstyrelsen avstyrkte förslaget. Skatteverket anförde bland annat att de grundläggande bestämmelserna om t.ex. skattskyldighetens inträde bör vara samma, oavsett var trängselskatten tas ut i landet eller var den skattskyldige har för adress. Skatteverket ansåg att det är viktigt att lagstiftningen är enkel att tillämpa och administrera. Ett undantag försvårar hanteringen för både Skatteverket och för enskilda. Det geografiska område som föreslås medföra att skattskyldigheten inte inträder kan inte definieras direkt av de uppgifter som finns i vägtrafikregistret. Att i ett automatiserat beslutssystem införa undantagsregler som innebär att de som ska omfattas av ett undantag inte direkt kan identifieras, riskerar att generera felaktiga beslut om trängselskatt och därmed ett antal omprövningar för Skatteverket. Transportstyrelsen avstyrkte förslaget och anförde bl.a. följande. Det framlagda förslaget strider mot likabehandlings-, likformighets- samt skatteneutralitetsprincipen. En tydlig definition av vilka uppgifter i vägtrafikregistret som ska ligga till grund för undantaget från trängselskatt saknas. Förslaget medför ökade driftskostnader för underhåll Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 4 (27)

260 och uppdatering av systemet, ökade administrationskostnader för handläggning av trängselskatt samt legala gränsdragningsproblem, som i sin tur skulle innebära ökat antal begärda omprövningar och överklaganden av att man påförts trängselskatt. Mer om förslagen G och H Alternativen G och H finns presenterade i den utredningsrapport som togs fram i februari 2014 inför framställan till regeringen om ett särskilt backaundantag. Det är denna rapport som ligger till grund för Finansdepartementets analys att alternativ G är intressant om nu alternativ H har de nackdelar som Skatteverket och Transportstyrelsen anger. Delar av de invändningar som Skatteverket och Transportstyrelsen har mot alternativet H är även gällande mot alternativet G Skatteverket är generellt negativt inställt till alla undantag. Alternativ H innebär att en bil vars ägare (såväl privatperson som juridisk person) har sin adress i Brunnsbo, Backa, Skälltorp, Kärra och Skogome är automatiskt undantagen trängselskatt vid passage genom betalstationerna (de ligger längs E 6 norr). Undantaget fastställs genom samkörning av vägtrafikregistrets uppgift om bilens hemadress och betalstationspassagen. Alternativ G innebär att ett antal kontrollstationer uppförs på Lillhagsvägen och Tuvevägen. Men det är endast då bilen passerat både en sådan kontrollstation och en betalstation längs E 6, som trängselskatt tas ut. Regeln om undantag gäller således alla bilar och någon samkörning med bilregistret behövs inte. I stället krävs en omprogrammering inom det befintliga betastationssystemet för att kontrollen om passagerna ska tas fram. I grunden inte olik den kontroll som redan idag görs för att kontrollera den s.k. flerpassageregeln. Som framgår av tabellen i bilaga 2 är skillnaden mellan alternativen när man ska betala förhållandevis liten. En betydelsefull skillnad är dock att alternativet G gäller alla fordon oberoende om hemadress eller var de startat i staden. Skillnaden mellan alternativen är således främst att alternativ G medför tillgänglighetsförbättring även för besökare till Backaområdet. Finansdepartementets analys Finansdepartementet konstaterar att det visserligen finns invändningar från Skatteverket och Transportstyrelsen om att undantag införs, men skriver att det också finns skäl till att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen för Backaområdet. Ett undantag bör således införas. Departementet ansåg dock att det finns behov av att ta fram ytterligare underlag innan beslut fattas om hur ett undantag från trängselskatt i Backaområdet bör utformas. Därför går finansdepartementet nu ut på en ny remissomgång med frågan: Kan vi genomföra alternativ G istället för H? Om inte, vad är det för fel på G? Den remiss som departementet skickat ut under 2014 avsåg att få in synpunkter på det av Göteborgs Stad och trafikverket föreslagna alternativ H. Departementet anser dock att även det som kallas alternativ G har fördelar och också är intressant. G-alternativet syftar till att endast genomfartstrafik genom Backa betalar trängselskatt genom att s.k. kontrollstationer uppförs. Den som före eller efter passagen av en betalstation även passerat en kontrollstation ska betala trängselskatt, om man passerat enbart en av betal- /kontrollstationen slipper man. Man har därför utarbetat ett lagförslag även kring detta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 5 (27)

261 alternativ för att få en samlad bedömning av utformningen av undantaget från trängselskatt i Backaområdet. Stadsledningskontorets analys Förankring och förståelse Göteborgs Stad har liksom övriga avtalsparter i det västsvenska paketet tagit ställning för att trängselskattesystemet behöver ändras för att mildra de negativa konsekvenserna för vardagslivet i Backaområdet. Kommunfullmäktige i Göteborg tog den 8 maj 2014 ställning för att införa ett lokalt undantagsområde där boende och näringsliv automatiskt skulle undantas skatteplikt vid passager genom betalstationerna nummer Detta beslut föregicks av en partsgemensam lokal beslutsprocess där sammanlagt 16 olika förändringsförslag som tagits fram i en gemensam utredning granskades. Det vinnande förslaget kallades i utredningen och i den lokala beslutsprocessen för alternativ H. I slutskedet av den lokala beslutsprocessen stod två alternativ mot varandra, alternativen G och H. Den 10 april förordade styrgruppen för det västsvenska paketet alternativ H. I beslutsunderlagen lyftes följande motiv fram: Alternativ H ger möjlighet för bilägande privatpersoner och företagare i Backa-, Bäckebols-, Tagene- och Kärraområdena att färdas med bil inom stadsdelen utan att betala trängselskatt. Bland annat kan boende i Backa åka skattefritt till och från målpunkter norr om stadsdelen och öster om E6. Alternativ H leder därmed till likartade förbättringar för de berörda i dessa områden som alternativ G Alternativ H bedöms som lättare att förklara och förstå jämfört med alternativ G och kan därmed vara lättare att kommunicera och få acceptans för, åtminstone på kort sikt Alternativ H bedöms i ha större möjlighet att motverka den upplevda orättvisan i Backa än alternativ G, åtminstone på kort sikt Alternativ H kräver inga investeringar i ytterligare betalstationer på Hisingen I juni 2014 genomfördes en andra telefonundersökning med boende på Norra Hisingen den första gjordes under hösten 2013 som en förmätning av opinioner inför den stundande utredningen. I förmätningen hittades en opinionsbalans 1 på minus 70 för påståendet Jag tycker att placeringen av betalstationerna i Backa är bra. I mätningen sommaren 2014 hittades en opinionsbalans på plus 58 för påståendet Jag tycker att slutförslaget för trängselskatt i Backa verkar bli bättre än så som det är idag. Vidare hittades en opinionsbalans på plus 44 för påståendet Jag tycker att slutförslaget för trängselskatt i Backa är bra. Göteborgs stad tolkar detta som ett relativt starkt lokalt stöd för alternativ H. Staden har inte gjort motsvarande undersökningar för alternativ G. Den 27 maj genomförde Göteborgs Stads trafikkontor (på uppdrag av stadsledningskontoret) en snabbinsatt dialog för att informera om departementspromemorian och för att be de berörda om synpunkter på Regeringens promemoria. Ungefär 200 personer be- 1 Opinionsbalans är ett mått som används för att beskriva resultat av attitydfrågor där man kan ange sitt svar i en graderad skala om hur mycket man håller med ett givet påstående. I detta fall var skalan sjugradig där en etta betyder instämmer inte alls och en sjua betyder instämmer helt. Opinionsbalansen beräknas som summan procentenheter för graderna fem, sex och sju minus summan procentenheter för graderna tre, två och ett. Opinionsbalansen kan variera mellan minus hundra och plus hundra. En opinionsbalans på minus sjuttio bör nog anses som extremt negativ i förhållande till påståendet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 6 (27)

262 sökte dialogutställningen på Selma Center under de sex timmar som dialogmötet varade. En sammanfattning av resultatet finns i bilaga 3. Mer om dialogprocessen finns på Huvudintrycket från dialogen avseende den specifika sakfrågan kan sammanfattas i följande Backabornas favoritalternativ är fortfarande alternativ B, dvs ta bort stationerna helt, liksom delen av station 22 som reglerar trafiken på Lundbyleden. Av de två alternativen anser många Backabor att G egentligen är det bästa alternativet, men eftersom det kommer att ta lång tid och kostar mycket, så är det bättre att genomföra alternativ H. Till saken hör att många backabor inte litar på att kontrollstationerna i alternativ G inte på sikt omvandlas till vanliga betalstationer. H anses dessutom vara mycket lättare att förstå. Utredningsprocessen under vintern 2014 var en ovanlig process som präglades av en ömsesidig vilja till medskapande, där även de berörda i Backa fick möjlighet lämna förslag. Därför har de sexton förändringsförslagen som utredningen lade fram i sin slutrapport olika grader av medskapande. Det finns en betydande skillnad i graden av medskapade i alternativen H och G. Varianter av H-alternativet fördes fram spontant av hundratals deltagare i dialogprocessen inom utredningen och har också haft en stark förankring hos företrädare för många andra perspektivföreträdare. G-alternativet är framtaget av trängselskatteexperter, som med hjälp av de berördas vittnesmål om hur trängselskattesystemet påverkar deras vardagsliv, har designat en lösning som borde kunna ge de önskade lättnaderna men på ett annat sätt än alternativ H. Totalt deltog cirka 1300 personer i dialogprocessen. Alternativ H är fortfarande att föredra Till att börja med är det värt att notera följande: Finansdepartementet är fortsatt tydliga med att Ett undantag från trängselskatt bör införas i Backaområdet. Om detta finns det alltså ingen oenighet mellan Regeringen och Göteborgs Stad och de övriga parterna inom det västsvenska paketet. Stadsledningskontoret bedömer liksom arbetsgruppen att H-alternativet fortfarande är att föredra. Alternativ H är det alternativ som kommunfullmäktige rekommenderade i maj Stadsledningskontoret bedömer att om kommunstyrelsen skulle välja rekommendera alternativ G i remissvaret, att frågan bör behandlas av kommunfullmäktige. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med Backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Arbetsgruppen tycker visserligen att G-alternativet är en tekniskt elegant lösning som ger fler berörda de efterfrågade skattelättnaderna. Arbetsgruppen ser också att lösningen bättre möter Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik och att den lättförståeligare rimmar med de rättsbärande principerna om likabehandling, skatteneutralitet och likformighet. Alternativet G lider dock av svårigheten att på ett lättfattligt sätt informera om vilken trängselskatt som bilisten kan få betala. Systemet är byggt för att bilisterna inte ska behöva stanna vid stationerna utan passagen ska automatiskt registreras och genom vind- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 7 (27)

263 rutan ska bilisten kunna få den information man behöver om kostnaden. Alternativ G kombinerar två sorters stationer och en tidsregel med systemets övriga stationer och flerpassageundantag med sin tidsregel. Det är då i stort sett omöjligt att i ett friflödessystem förklara vilken avgiften blir. Därmed riskerar den att inte att få de trafikala effekter och beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. Risken är också stor att Transportstyrelsen skulle få en stor mängd överklaganden att behandla. Dessutom, om det är något som man inte förstår, så är man av naturliga skäl negativ till detta. Stadsutvecklingen i närområdet kommer troligen att kräva en förändring av skatteområdet. Då framstår G-alternativet också som onödigt dyrt med sina 15 miljoner kronor i investeringskostnad. Arbetsgruppen tror att administrationen av H-alternativet går att effektivisera, till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Arbetsgruppen tolkar Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik på följande vis: det föreslagna H-alternativet är varken olagligt eller tekniskt omöjligt, enligt dessa myndigheter är det dock juridisk olämpligt och ganska dyrt att administrera. Stadsledningskontoret anser dock att det finns en rad invändningar mot Transportstyrelsens och Skatteverkets analys. Juridiska aspekter Transportstyrelsen har i sitt remissvar anfört att Göteborgs Stads och Trafikverkets förslag strider mot likabehandlings-, likformighets- och skatteneutralitetsprincipen. Transportstyrelsen har inte närmare utvecklat grunderna för detta ställningstagande utöver att myndigheten anfört att ett undantagande av ett visst område från trängselskatt strider mot principen om likabehandling samt att positiv särbehandling av boende i ett visst område inte får förekomma med hänsyn till likformighetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Stadsledningskontoret vill avseende dessa invändningar ändå anföra följande. Likformighetsprincipen innebär att likartade fall ska beskattas på ett likartat sätt. Neutralitetsprincipen innebär att beskattningen ska vara utformad på ett sådant sätt att den är neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Enligt denna princip ska beskattningen således inte styra hur den enskilde rangordnar olika handlingsalternativ. Likformighetsprincipen eller likabehandlingsprincipen är en av de grundläggande principerna i det svenska rättssystemet. I kommunallagen kommer denna princip till uttryck genom den s.k. likställighetsprincipen som säger att kommuner ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Vad avser trängselskattens effekter kan Stadsledningskontoret inte se frågan på annat sätt än att boende i Backaområdet drabbats av särskilt höga trängselskatteavgifter på grund av trängselskattesystemets utformning jämfört med boende i andra stadsdelar såsom beskrivits i skrivelse daterad Därmed har likformighetsprincipen redan i nuläget ställts åt sidan. Staden anser således att det finns sakliga skäl att i detta hänseende behandla de boende i Backa på annat sätt än övriga trängselskattebetalare. Detta kommer enligt stadens uppfattning att leda dels till att likartade fall beskattas på ett likartat sätt då samtliga boende i Backaområdet behandlas lika, dels att de boende i Backa i högre grad än i nuläget Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 8 (27)

264 kommer att beskattas på likartat sätt som övriga berörda, i vart fall de som är boende i staden. Staden anser mot denna bakgrund inte heller att det är fråga om en positiv särbehandling av boende i Backaområdet. Vad avser skatteneutralitetsprincipen har Transportstyrelsen vare sig närmare förklarat hur myndigheten anser att skatteneutralitetsprincipen ska definieras i förhållande till trängselskatten och Backa-undantaget eller på vilket sätt myndigheten anser att undantaget bryter mot denna princip. Som staden uppfattar det är emellertid skatteneutralitetsprincipen främst tillämplig på skatter som enbart har ett fiskalt syfte, dvs enbart syftar till att generera inkomster till det allmänna. Trängselskatten är till sin natur en interventionistisk skatt som frånsett att bidra till finansieringen av infrastrukturprojekt även syftar till att förbättra miljön och minska trängsel. Detta innebär att den i sig avser att påverka den enskildes handlande och därmed inte är neutral. Staden har därmed svårt att se relevansen av detta argument mot Backa-undantaget. Trafiktekniska aspekter Arbetsgruppen bedömer att finansdepartementets bearbetning av G-alternativet i promemorian är ett steg framåt avseende möjligheten att förstå och kommunicera funktionen. Trots det bedömer arbetsgruppen att den fundamentala svårigheten att kommunicera alternativ G huvudsaklig kvarstår. Arbetsgruppen tolkar promemorians kostnadsuppgifter på följande sätt (kronor): Alternativ Initial anpassnings-kostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig system- och administrationskostnad Intäktsbortfall H G Om detta stämmer och om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det ungefär fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Arbetsgruppen har inte under sommaren kunnat få en utförligare analys av kostnadsbedömningarna för initial systemanpassning och årlig system- och administrationskostnad. Vi tycker spontant att de senare verkar väldigt höga. Vi bedömer också att intäktsbortfallet för G-alternativet med hög sannolikhet borde bli högre än för H-alternativet eftersom det är fler berörda som får skattelättnaden i G-alternativet än i H-alternativet. Den tidigare bedömning att båda alternativen ligger inom intervallet 5-15 miljoner kronor kvarstår men att G-alternativet har en högre sannolikhet för att ligga högt i inom det intervallet än vad H-alternativet har. Det räcker att H-alternativets intäktsbortfall är cirka 2 miljoner kronor lägre än G-alternativets för att G-alternativets totalkostnad ska förbli högre på lång sikt än H-alternativet. Centrala Hisingen (Östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen) håller på att inkluderas i Göteborgs innerstad. Inom tio år kommer dessa områden att vara tät innerstad. Det finns generellt en hög acceptans för att sådana stadsmiljöer ska ligga inne i trängselskatteområdet och det finns också starka funktionella skäl för det. Arbetsgruppen vill därför flagga för att trängselskatteområdet och dess betalstationsplaceringar inom ett decennium behöver ändras så att centrala Hisingen ingår i trängselskatteområdet. Då går Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 9 (27)

265 det att ompröva behovet av det så kallade backa-skaftet (betalstationerna nummer 17-21). I ljuset av detta resonemang tycker arbetsgruppen att en investering på cirka 15 miljoner kronor i ytterligare betalstationsliknande utrustning (de s.k. kontrollstationerna) i området framstår som en väl kostsam lösning. Inom ett par tre år kommer trafiksystemanpassningarna kopplade till bygget av Marieholmsförbindelsen att leda till att Brunnsbomotet stängs och permanent avvecklas. Investeringen i en kontrollstation i Brunnsbomotet kommer därmed att bli extremt kostnadsineffektiv. Arbetsgruppen tolkar Transportstyrelsen som att de anser att för att ett H-alternativ ska bli effektivt att administrera och så rättssäkert som möjligt, så måste undantaget kunna administreras med de uppgifter som Transportstyrelsen redan håller i register inom Vägtrafikregistret (VTR). Vi delar den uppfattningen. Den bästa funktionaliteten ges troligen om undantagsrätten går att avgöra med hjälp av postnummeruppgiften i VTR. Vissa postnummer ger automatiskt undantag medan alla andra postnummer inte berörs. En något sämre funktionalitet nås troligen om undantagsrätten kopplas till gatuadress. Bedömningsskillnaden bygger på en större risk för att någon inom systemet vid något tillfälle stavar en gatuadress fel än att man skriver in ett felaktigt postnummer. Inom området finns idag 6147 olika gatuadresser. Antalet postnummerområden är 31. Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2014 tagit på sig att för all framtid förse Transportstyrelsen med en exakt och aktuell lista med gatuadresser inom undantagsområdet. Två leveranser av sådana listor har skett till dags dato. Denna tjänst kan självklart göras tydligare genom ett avtal. Kartan nedan visar hur liten skillnaden är mellan undantagsområdet och aktuell postnummerindelning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 10 (27)

266 Figur 1 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck). Ungefär 500 gatuadresser utanför undantagsområdet delar postnummer med gatuadresser inom området. Postnumren som idag går över den föreslagna områdesgränsen är 42243, 42249, 42250, och Arbetsgruppen tycker att det skulle vara värt att utreda om dessa sex postnummerområden kunde ändras så att överensstämmelsen mellan postnummerområden och undantagsområden stämmer exakt. Göteborgs Stad, Transportstyrelsen eller Skatteverket har möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 11 (27)

267 Figur 2 Adresser inom undantagsområdet i blått och adresser utanför undantagsområdet med postnummer som både finns inom och utom området i rött. Det tycks inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar. Lagrådet har i remissvar på den förra regeringens förslag om så kallade nystartszoner öppnat för att skattelagstiftning kan medge skatteundantag med en geografisk indelning av betydligt mer instabil karaktär än postnummer (s.k. Sams-områden som är en statisk indelning som administreras av SCB). Exempelvis Post- och Telestyrelsen kan ges i uppdrag att bevaka att postnummersystemet inte ändras så att Transportstyrelsens användning av postnummer som styrparameter inte skadas. Arbetsgruppen anser att det skulle vara värt att utreda hur de årliga system- och administrationskostnaderna för H-alternativet påverkas om Transportstyrelsen kunde använda postnummersystemet som styrparameter för undantaget. Sammantaget bedömer Arbetsgruppen att H-alternativet fortfarande är att föredra. Om behovet av undantag är övergående med att stadsutvecklingen i närområdet ändå kommer att kräva en förändring av skatteområdet så framstår G-alternativet inte bara som svårförståeligt utan också onödigt dyrt. Arbetsgruppen tror att administrationen av H- alternativet går att effektivisera ex genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 12 (27)

268 Specifika synpunkter på departementspromemorian I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten fem nämns att betalstationen vid Ringömotet ska ingå i undantagshanteringen. Det måste vara ett skrivfel. Om inte, så motsätter sig Göteborgs Stad detta kraftigt. Betalstationen vid Ringömotet är en av de viktigaste i hela trängselskattesystemet då den beskattar resor både på Lundbyleden och genom Tingstadstunneln, två av de mest trängseldrabbade vägsträckorna i Västsverige. Lundbyleden behöver i detta område särskilt skydd framöver då det utöver dagens trafikmängder inom några år tillkommer ytterligare trafik genom tillkomsten av Marieholmsförbindelsen. Vidare innebär regeringens skrivning att man öppnar ett hål in i trängselskatteområdet så att det blir möjligt att norrifrån ta sig in till centrala Göteborg utan att betala trängselskatt. Vår bedömning är att detta leder till allvarliga effekter på trängsel, miljö, trafiksäkerhet och intäktsgenerering. I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten sex nämns att en av kontrollpunkterna skulle hamna på Lillhagsvägen, vid Brunnsbomotet. Formuleringen är olycklig. Göteborgs stad föreslår istället att denna kontrollpunkts placering formuleras Brunnsbomotet påfart västerut E6.21, i likhet med placeringsbenämningarna för betalstationerna 20, 28 och 29. Stadsledningskontoret Hans Linderstad Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 13 (27)

269 Bilaga 1 Sammanfattning av finansdepartementets promemoria Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller. Regeringen har skickat promemorian till 27 remissinstanser och vill ha instansernas svar på den frågan senast den 31 augusti Regeringen konstaterar att det förslag till undantag för Backaområdet som Göteborgs Stad och Trafikverket tagit fram och som finansdepartementet i höstas gjorde om till ett lagtextförslag har stött på tung kritik från två i sammanhanget tunga myndigheter. Detta har fått regeringen att tveka och finansdepartementet har därför gått tillbaka till den utredning som gjordes lokalt om trängselskatten i Backa under vintern Där hittade de alternativ G som de anser både ger fler berörda de önskade skattelättnaderna samtidigt som de bättre möter de kritiserande myndigheternas önskemål. Därför går finansdepartementet nu ut på en ny remissomgång med frågan: Kan vi genomföra alternativ G istället för H? Om inte, vad är det för fel på G? I september 2014 skickade Finansdepartementet ut ett lagtextförslag på remiss. Förslaget var baserat på den hemställan som Göteborgs Stad och Trafikverket hade gjort tre månader tidigare. Motormännen stödde förslaget medan Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Stockholm, Trafikanalys och Datainspektionen inte hade något att erinra mot förslaget. Dock avstyrkte Skatteverket och Transportstyrelsen förslaget. De två verken anger ungefär samma motiv för detta. Verken anför principiella skäl att det är olämpligt att införa undantag i skattelagstiftning då det strider mot grundläggande rättsprinciper om likabehandling mm. Vidare anför verken ett antal praktiska skäl. Undantagsförslaget kommer att kosta pengar att administrera och då de förslagna gränserna inte direkt går att översätta till uppgifter som redan finns i vägtrafikregistret finns risker för gränsdragningsproblem och av det efterföljande omprövningsprocesser. Finansdepartementet konstaterar dock: Det finns anledning att, mot bakgrund av vad myndigheterna anfört, framhålla att det är värdefullt att skattebestämmelser i möjligaste mån utformas enhetligt och att en försiktig hållning iakttas vad gäller införandet av undantag. I detta fall har dock framkommit att trängselskatten i Göteborg har kommit att få en utformning som innebär en belastning för boende i Backaområdet som inte är motiverad. Det bedöms därför finnas skäl att vidta åtgärder för att begränsa beskattningen av passager in och ut ur Backaområdet. Vad myndigheterna har anfört föranleder inte någon annan bedömning angående behovet av ett undantag för Backaområdet. I promemorian lämnas mot denna bakgrund ett förslag till alternativ lösning för undantag från trängselskatt för Backaområdet (dvs. alternativ G). Förslaget innebär att beskattning vid betalstationerna Södra Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6, Tingstadsvägen och Ringömotet endast sker vid genomfart genom Backaområdet. Förutsättning för att inte skattskyldighet inträffar är att passage av någon kontrollpunkt har skett inom 30 minuter före eller efter passagen Därför uppförs nya s.k. kontrollpunkter som placeras på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 14 (27)

270 a) Minelundsvägen vid Lillhagsvägen b) Backavägen vid Lillhagsvägen c) Tuvevägen vid Wieselgrensgatan d) och Lillhagsvägen vid Brunnsbomotet Förändringen i systemet innebär att ny paragraf införs i lagen (2004:624) om trängselskatt. I övrigt gäller alltså samma regelsystem som idag. I promemorian finns också lagförslaget kring tidigare förslag (alternativ H), där tilläggsparagrafen innebär att skattskyldigheten inte inträder vid de utpekade betalstationerna längs E6 norr för bil som har sin adress enligt vägtrafikregistret inom ett område som avgränsas i öster av Göta älv, i söder av E6 Kungälvsleden, i väster av Bohusbanan och i norr av E6.20 Norrleden. Promemorian i sin helhet finns att hämta via följande länk Utredningen om trängselskatt i Backa finns att hämta från följande länk: K_print_ pdf Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 15 (27)

271 Bilaga 2 Mer information om alternativ G och H Styrgruppen för Västsvenska paketet tog under hösten 2013 fram en utredning Trängselskatt i Backa går den att förbättra? med förslag på hur man genom fysiska eller administrativa åtgärder kunde minska trängselskattens negativa effekter för boende och näringsidkare i Backa och Bäckebol. I rapporten presenteras alternativen med noteringar om hur man tolkar inkomna synpunkter från boende och företrädare för olika perspektiv. Trafikeffekter och andra effekter redovisas också. Bilder (bearbetade) ur Trängselskatt i Backa Går den att förbättra? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 16 (27)

272 Bilden ur rapporten för alternativ H har bearbetats eftersom lagförslaget innebär att även boende i Kärra ingår i undantagsområdet enligt lagförslaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 17 (27)

273 Eftersom förslagens innebörd är svår att se ges i nedanstående tabell exempel på vad alternativen medför när trängselskatt ska betalas: Resa Alternativ G Alternativ H Från Brunnsbo till Bäckebol via Litteraturgatan Från Tuve till Bäckebol via Skälltorpsvägen Från Selma Lagerlöfs torg till Backaplan Från Wieselgrensplatsen och Selma Lagerlöfs torg Från Wieselgrensplatsen till Bäckebol via E 6 Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet med liten firmabil registrerad i Backa Från Kärra till Selma Lagerlöfs torg via Bäckebolsmotet med liten firmabil registrerad i Säve eller Gerrebacka Från Nordstan till Backa via Göta älvbron Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Ingen trängselskatt Ingen trängselskatt Trängselskatt Trängselskatt Från Mölndal till Tuve Trängselskatt Trängselskatt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 18 (27)

274 Bilaga 3 Förslag till yttrande till Finansdepartementet Finansdepartementet STOCKHOLM e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande kring promemorian Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg två modeller Göteborgs Stad har ombetts att ge synpunkter på den promemoria som Finansdepartementet tagit fram kring ett undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. I en bilaga ges ett referat av ett dialogmöte med backaborna 27 maj 2015 kring alternativen. Göteborgs Stad föreslår fortfarande alternativ H Till att börja med är det värt att notera följande: Finansdepartementet är fortsatt tydliga med att Ett undantag från trängselskatt bör införas i Backaområdet. Om detta finns det alltså ingen oenighet mellan Regeringen, Göteborgs Stad och de övriga parterna inom det västsvenska paketet. Göteborgs Stad bedömer tillsammans med Göteborgs Stad att H-alternativet fortfarande är att föredra. Alternativ H är det alternativ som kommunfullmäktige rekommenderade i maj Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med Backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Göteborgs Stad tycker visserligen att G-alternativet är en tekniskt elegant lösning som ger fler berörda de efterfrågade skattelättnaderna. Göteborgs Stad ser också att lösningen bättre möter Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik och att den lättförståeligare rimmar med de rättsbärande principerna om likabehandling, skatteneutralitet och likformighet. Alternativet G lider dock av svårigheten att på ett lättfattligt sätt informera om vilken trängselskatt som bilisten kan få betala. Systemet är byggt för att bilisterna inte ska behöva stanna vid stationerna utan ska automatiske registreras och genom vindrutan kunna få den information de behöver om kostnaden. Alternativ G kombinerar två sorters stationer och en tidsregel med systemets övriga stationer och flerpassageundantag med sin tidsregel. Det är då i stort sett omöjligt att i ett friflödessystem förklara vilken avgiften Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 19 (27)

275 blir. Därmed riskerar den att inte att få de trafikala effekter och beteendeförändringar som trängselskattesystemet avser att skapa. Risken är också stor att Transportstyrelsen skulle få en stor mängd överklaganden att behandla. Dessutom, om det är något som man inte förstår, så är man av naturliga skäl negativ till detta. Stadsutvecklingen i närområdet kommer troligen att kräva en förändring av skatteområdet. Då framstår G-alternativet också som onödigt dyrt med sina 15 miljoner kronor i investeringskostnad. Göteborgs Stad tror att administrationen av H-alternativet går att effektivisera, till exempel genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Det är också viktigt att förändringarna genomförs snabbt, något som framkom tydligt vid mötena med backaborna i maj. Även detta talar för att välja alternativ H. Göteborgs Stad tolkar Transportstyrelsens och Skatteverkets kritik på följande vis: det föreslagna H-alternativet är varken olagligt eller tekniskt omöjligt, enligt dessa myndigheter är det dock juridisk olämpligt och ganska dyrt att administrera. Göteborgs Stad anser dock att det finns en rad invändningar mot Transportstyrelsens och Skatteverkets analys. Juridiska aspekter Transportstyrelsen har i sitt remissvar anfört att Göteborgs Stads och Trafikverkets förslag strider mot likabehandlings-, likformighets- och skatteneutralitetsprincipen. Transportstyrelsen har inte närmare utvecklat grunderna för detta ställningstagande utöver att myndigheten anfört att ett undantagande av ett visst område från trängselskatt strider mot principen om likabehandling samt att positiv särbehandling av boende i ett visst område inte får förekomma med hänsyn till likformighetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Göteborgs Stad vill avseende dessa invändningar ändå anföra följande. Likformighetsprincipen innebär att likartade fall ska beskattas på ett likartat sätt. Neutralitetsprincipen innebär att beskattningen ska vara utformad på ett sådant sätt att den är neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Enligt denna princip ska beskattningen således inte styra hur den enskilde rangordnar olika handlingsalternativ. Likformighetsprincipen eller likabehandlingsprincipen är en av de grundläggande principerna i det svenska rättssystemet. I kommunallagen kommer denna princip till uttryck genom den s.k. likställighetsprincipen som säger att kommuner ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Vad avser trängselskattens effekter kan Göteborgs Stad inte se frågan på annat sätt än att boende i Backaområdet drabbats av särskilt höga trängselskatteavgifter på grund av trängselskattesystemets utformning jämfört med boende i andra stadsdelar såsom beskrivits i skrivelse daterad Därmed har likformighetsprincipen redan i nuläget ställts åt sidan. Staden anser således att det finns sakliga skäl att i detta hänseende behandla de boende i Backa på annat sätt än övriga trängselskattebetalare. Detta kommer enligt stadens uppfattning att leda dels till att likartade fall beskattas på ett likartat sätt då samtliga boende i Backaområdet behandlas lika, dels att de boende i Backa i högre grad än i nuläget kommer att beskattas på likartat sätt som övriga berörda, i vart fall de som är boende i staden. Staden anser mot denna bakgrund inte heller att det är fråga om en positiv särbehandling av boende i Backaområdet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 20 (27)

276 Vad avser skatteneutralitetsprincipen har Transportstyrelsen vare sig närmare förklarat hur myndigheten anser att skatteneutralitetsprincipen ska definieras i förhållande till trängselskatten och Backa-undantaget eller på vilket sätt myndigheten anser att undantaget bryter mot denna princip. Som staden uppfattar det är emellertid skatteneutralitetsprincipen främst tillämplig på skatter som enbart har ett fiskalt syfte, dvs enbart syftar till att generera inkomster till det allmänna. Trängselskatten är till sin natur en interventionistisk skatt som frånsett att bidra till finansieringen av infrastrukturprojekt även syftar till att förbättra miljön och minska trängsel. Detta innebär att den i sig avser att påverka den enskildes handlande och därmed inte är neutral. Staden har därmed svårt att se relevansen av detta argument mot Backa-undantaget. Trafiktekniska aspekter Göteborgs Stad bedömer att finansdepartementets bearbetning av G-alternativet i promemorian är ett steg framåt avseende möjligheten att förstå och kommunicera funktionen. Trots det bedömer Göteborgs Stad att den fundamentala svårigheten att kommunicera alternativ G huvudsaklig kvarstår. Göteborgs Stad tolkar promemorians kostnadsuppgifter på följande sätt (kronor): Alternativ Initial anpassnings-kostnad av system Bedömd infrastrukturinvestering Årlig system- och administrationskostnad Intäktsbortfall H G Om detta stämmer och om låneränta och diskonteringsränta är ungefär i samma nivå tar det ungefär fem till åtta år innan G-alternativets högre investeringskostnad har ätits upp av H-alternativets högre administrationskostnad. Göteborgs Stad har inte under sommaren kunnat få en utförligare analys av kostnadsbedömningarna för initial systemanpassning och årlig system- och administrationskostnad. Staden tycker spontant att de senare verkar väldigt höga och bedömer också att intäktsbortfallet för G-alternativet med hög sannolikhet borde bli högre än för H-alternativet eftersom det är fler berörda som får skattelättnaden i G-alternativet än i H-alternativet. Den tidigare bedömning att båda alternativen ligger inom intervallet 5-15 miljoner kronor kvarstår men att G-alternativet har en högre sannolikhet för att ligga högt i inom det intervallet än vad H-alternativet har. Det räcker att H-alternativets intäktsbortfall är cirka 2 miljoner kronor lägre än G-alternativets för att G-alternativets totalkostnad ska förbli högre på lång sikt än H-alternativet. Centrala Hisingen (Östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen) håller på att inkluderas i Göteborgs innerstad. Inom tio år kommer dessa områden att vara tät innerstad. Det finns generellt en hög acceptans för att sådana stadsmiljöer ska ligga inne i trängselskatteområdet och det finns också starka funktionella skäl för det. Göteborgs Stad vill därför flagga för att trängselskatteområdet och dess betalstationsplaceringar inom ett decennium behöver ändras så att centrala Hisingen ingår i trängselskatteområdet. Då går det att ompröva behovet av det så kallade backa-skaftet (betalstationerna nummer 17-21). I ljuset av detta resonemang tycker Göteborgs Stad att en investering på cirka 15 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 21 (27)

277 miljoner kronor i ytterligare betalstationsliknande utrustning (de s.k. kontrollstationerna) i området framstår som en väl kostsam lösning. Inom ett par tre år kommer trafiksystemanpassningarna kopplade till bygget av Marieholmsförbindelsen att leda till att Brunnsbomotet stängs och permanent avvecklas. Investeringen i en kontrollstation i Brunnsbomotet kommer därmed att bli extremt kostnadsineffektiv. Göteborgs Stad tolkar Transportstyrelsen som att de anser att för att ett H-alternativ ska bli effektivt att administrera och så rättssäkert som möjligt, så måste undantaget kunna administreras med de uppgifter som Transportstyrelsen redan håller i register inom Vägtrafikregistret (VTR). Vi delar den uppfattningen. Den bästa funktionaliteten ges troligen om undantagsrätten går att avgöra med hjälp av postnummeruppgiften i VTR. Vissa postnummer ger automatiskt undantag medan alla andra postnummer inte berörs. En något sämre funktionalitet nås troligen om undantagsrätten kopplas till gatuadress. Bedömningsskillnaden bygger på en större risk för att någon inom systemet vid något tillfälle stavar en gatuadress fel än att man skriver in ett felaktigt postnummer. Inom området finns idag 6147 olika gatuadresser. Antalet postnummerområden är 31. Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2014 tagit på sig att för all framtid förse Transportstyrelsen med en exakt och aktuell lista med gatuadresser inom undantagsområdet. Två leveranser av sådana listor har skett till dags dato. Denna tjänst kan självklart göras tydligare genom ett avtal. Kartan nedan visar hur liten skillnaden är mellan undantagsområdet och aktuell postnummerindelning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 22 (27)

278 Figur 1 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck). Ungefär 500 gatuadresser utanför undantagsområdet delar postnummer med gatuadresser inom området. Postnumren som idag går över den föreslagna områdesgränsen är 42243, 42249, 42250, och Göteborgs Stad tycker att det skulle vara värt att utreda om dessa sex postnummerområden kunde ändras så att överensstämmelsen mellan postnummerområden och undantagsområden stämmer exakt. Göteborgs Stad, Transportstyrelsen eller Skatteverket har möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 23 (27)

279 Figur 2 Adresser inom undantagsområdet i blått och adresser utanför undantagsområdet med postnummer som både finns inom och utom området i rött. Det tycks inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar. Lagrådet har i remissvar på den förra regeringens förslag om så kallade nystartszoner öppnat för att skattelagstiftning kan medge skatteundantag med en geografisk indelning av betydligt mer instabil karaktär än postnummer (s.k. Sams-områden som är en statisk indelning som administreras av SCB). Exempelvis Post- och Telestyrelsen kan ges i uppdrag att bevaka att postnummersystemet inte ändras så att Transportstyrelsens användning av postnummer som styrparameter inte skadas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 24 (27)

280 Göteborgs Stad anser att det skulle vara värt att utreda hur de årliga system- och administrationskostnaderna för H-alternativet påverkas om Transportstyrelsen kunde använda postnummersystemet som styrparameter för undantaget. Sammantaget bedömer Göteborgs Stad att H-alternativet fortfarande är att föredra. Om behovet av undantag är övergående med att stadsutvecklingen i närområdet ändå kommer att kräva en förändring av skatteområdet så framstår G-alternativet inte bara som svårförståeligt utan också onödigt dyrt. Göteborgs Stad tror att administrationen av H- alternativet går att effektivisera ex genom att ändra de sex gränsöverskridande postnummerområdena. Specifika synpunkter på departementspromemorian I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten fem nämns att betalstationen vid Ringömotet ska ingå i undantagshanteringen. Det måste vara ett skrivfel. Om inte, så motsätter sig Göteborgs Stad detta kraftigt. Betalstationen vid Ringömotet är en av de viktigaste i hela trängselskattesystemet då den beskattar resor både på Lundbyleden och genom Tingstadstunneln, två av de mest trängseldrabbade vägsträckorna i Västsverige. Lundbyleden behöver i detta område särskilt skydd framöver då det utöver dagens trafikmängder inom några år tillkommer ytterligare trafik genom tillkomsten av Marieholmsförbindelsen. Vidare innebär regeringens skrivning att man öppnar ett hål in i trängselskatteområdet så att det blir möjligt att norrifrån ta sig in till centrala Göteborg utan att betala trängselskatt. Vår bedömning är att detta leder till allvarliga effekter på trängsel, miljö, trafiksäkerhet och intäktsgenerering. I lagtextförslaget på sidan sju, under punkten sex nämns att en av kontrollpunkterna skulle hamna på Lillhagsvägen, vid Brunnsbomotet. Formuleringen är olycklig. Göteborgs stad föreslår istället att denna kontrollpunkts placering formuleras Brunnsbomotet påfart västerut E6.21, i likhet med placeringsbenämningarna för betalstationerna 20, 28 och 29. För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 25 (27)

281 Bilaga Sammanfattning av de synpunkter som kom fram vid dialogmötet med backaborna den 27 maj 2015 Bakgrund Den 22 maj kom det till Göteborg Stads kännedom att Regeringen dagen innan skickat ut en departementspromemoria om trängselskatten i Backa på remiss. Tolkningen av remissen från vår sida är följande: Regeringen fick i höstas kritik för sitt lagförslag om trängselskatteundantag i Backa av två tunga instanser. För att möta den kritiken har Regeringen gått tillbaka till det lokala utredningsmaterialet och funnit att G-alternativet skulle kunna fungera bättre än det föreslagna H-alternativet. Nu frågar Regeringen i ny remiss frågan vad är det för fel på G-alternativet, och varför skulle vi inte kunna genomföra det istället för H? För att informera om detta, men också för att be de berörda om synpunkter på Regeringens fråga genomförde Göteborgs Stads trafikkontor (på uppdrag av stadsledningskontoret) en snabbinsatt dialog redan fem dagar senare, den 27 maj. Ungefär 200 personer besökte dialogutställningen på Selma Center under de sex timmar vi genomförde dialogen. Sammanfattning av synpunkter som framkom vid dialogen Som underlag till denna sammanfattning finns en anteckning som återger de anteckningar som fördes på plats vid samtalsborden av de neutrala samtalsledarna, och renskrivna dagen eller dagarna efter. Struktur och detaljeringsgrad varierar. Om alternativ H Fördelar Vi har vant oss med tanken. Är enkelt att förstå Bör kunna införas snabbt Alternativ H har en starkare lokal förankring. Nackdelar Ger ej lättnader för våra besökare och ej för boende i Tuve och Gerrebacka, Risk för att det inte kan genomföras, pga juridiken. Kanske genererar ett genomförande av H nya krav på undantag för andra delar av staden, vilket till slut undergräver hela systemet. Om alternativ G Fördelar Ger faktiskt lättnader för fler. Låt regeringen få som de vill det viktiga är att det blir en förändring. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 26 (27)

282 Nackdelar Verkar väldigt dyrt att införa. Det är väldigt svårt att förstå hur G är tänkt att fungera Det tar säkert ett år extra att införa. Risk för att trafiken ökar inne i Backa, då förslaget öppnar för en smitväg norrifrån till Volvo-Tuve mm. Vi litar inte på att kontrollstationerna inte omvandlas till vanliga betalstationer. Övriga perspektiv Vårt favoritalternativ är fortfarande alternativ B, dvs ta bort stationerna helt. Av de två alternativen är G egentligen det bästa alternativet, men eftersom det kommer att ta lång tid och kostar mycket, så är det bättre att genomföra alternativ H. Detta får inte ta mer tid än det redan gjort. Ta ett beslut NU. Denna process går för långsamt och nu när alternativ G kommer in i bilden tar det bara ännu mera tid. Det fanns ett LÖFTE om att det skulle ske vid årsskiftet. Jag är rädd för att G alternativet skulle ta väldigt lång tid och det vore mycket olyckligt. Alla är ju överens om att nuvarande lösning är orättvis och fel, till Backabornas nackdel. När den nya rättvisare lösningen börjar gälla måste Backaborna retroaktivt få tillbaka den skatt man betalat felaktigt sedan trängselskattens införande. Lika inför lagen? Vi är inte lika inför lagen så som det är nu med diskrimineringen av Backaområdet. Detta med trängselskatten i Backa är en ren klassfråga. Annars borde det finnas lika många stationer söder om staden Ta hit finansdepartementet, de verkar inte förstå. De behöver komma hit och träffa oss. Varför kan inte Göteborgs stad ha beslutsmakt över dessa frågor? Det borde de ha. Stockholm vet ju inte hur läget är här. Jag pratar inte för mig själv jag har råd att betala utan för andra Backabor som inte har råd och som då blir arga och hittar på djävulskap. Skjutningar och att man slår sönder busskurar hänger samman med detta. Rent psykologiskt har dessa saker med varandra att göra, för man mår mentalt dåligt. Det hänger också ihop med bostadsbrist och trångboddhet. Jag vill se kalkyler på varför driftskostnaden för H-alternativet gått upp från 750 tusen kr till fem miljoner per år. Vi litar inte på politikerna och denna process skapar ännu mera av det förakt som vi känner. Folkomröstningen ska gälla, punkt! Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1124/15 27 (27)

283 Ärende 18

284 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernkontoret/administrativa avdelningen Handläggare: Pernilla Thorvald Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU2015:64) Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av näringsdepartementet fått möjlighet att yttra sig över remissen En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64). Beredning Regionutvecklingsnämnden har genom ordförandebeslut den 24 augusti 2015 tagit fram ett förslag till yttrande. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilagor Förslag till remissyttrande daterat Tjänsteutlåtande daterat Regionutvecklingsnämndens beslut , 1 Yttrandet + beslutet skickas till Regeringskansliet, näringsdepartementet Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden för anmälan Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

285

286 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Koncernkontoret/administrativa avdelningen Handläggare: Pernilla Thorvald Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Yttrande över En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU2015:64) Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår att regionstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av näringsdepartementet fått möjlighet att yttra sig över remissen En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64). Beredning Koncernkontoret har den 24 augusti 2015 tagit fram ett förslag till yttrande. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Koncernstabschef regional utveckling Agneta Mårdsjö Avdelningschef Bilagor Förslag till remissyttrande daterat Yttrandet + beslutet skickas till Regeringskansliet, näringsdepartementet Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

287 1 (3) Förslag till remissyttrande Diarienummer RS Ert id nummer SOU 2015:64 Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Yttrande remiss från Näringsdepartementet En fondstruktur för innovation och tillväxt Synpunkter på utrednings förslag Tillgången till kapital är många gånger den viktigaste faktorn när ett företag vill utveckla sina affärer. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att öka det riskvilliga privata och offentliga kapitalet i regionen. Behovet är särskilt stort i tidiga expansionsskeden. Utredningens förslag att slå samman och styra om inriktningen på det statliga riskkapitalet i Fourier Transform och Inlandsinnovation är i grunden positivt. Men det finns den del frågetecken om den föreslagna fondstrukturen verkligen leder till den överskådlighet som efterfrågas, om fond i fond lösningen främjar ökat riskkapital i de tidiga skedena och om arbetssättet är kostnadseffektivt. Utredningen har missat betydelsen av en regional representation i styrningen av Fondinvest AB. Det finns med föreliggande förslag en stor risk att investeringarna inte når ut i hela landet utan koncentreras till Stockholmsregionen. För att stärka riskkapitalet i hela Sverige bör huvudsätet för Fondinvest AB läggas utanför Stockholm om utredningens förslag förverkligas. Västra Götalandsregionen saknar en beskrivning av det statliga riskkapitalets samhällsuppdrag i vidare mening dvs. utöver jobb, innovation och tillväxt. I utredningens förslag står inget om regional fördelning, etiska riktlinjer, mångfald och jämställdhet. Det är områden som måste tydliggöras om fondbolaget ska vara en marknadskompletterande aktör. Vad menas med tidiga faser? Västra Götalandsregionen saknar en tydlig definition och hur den föreslagna fondstrukturen svarar upp mot behoven i olika faser. Otydligheten riskerar att främja mindre riskfyllda investeringar och bara tillgodose privata riskkapitalbolags strävan att tjäna säkra pengar vilket inte var utredningens syfte då fondbolagets investeringsprofil skulle vara tidiga faser. Västra Götalandsregionen saknar en finansieringstrappa som åskådliggör i vilka skeden det finns behov av marknadskompletterande finansieringslösningar. Förslaget att inrätta en demonstrationsanläggningsfond med syfte att underlätta industrialisering av protyper till industriell skala inom kapitalintensiv verksamhet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

288 2 (3) är bra. Här finns ett behov som idag inte till fullo tillgodoses. Västra Götalandsregionen saknar dock det samhällsnyttiga investeringsperspektivet i upplägget. Det finns ett ökande behov av offentlig finansiering till investeringar i test- och demoanläggningar som t ex Asta Zero eller Electric City där näringsliv, akademi och samhälle investerar tillsammans. Västra Götalandsregionen vill därför att demonstrationsanläggningsfondens uppdrag kompletteras så att den även kan omfatta större test- och demonstrationsanläggningar. Västra Götalandsregionen saknar en beskrivning av kostnadsbilden för Fondinvest AB och de underliggande fonderna. Privata riskkapitalbolag har mycket höga totala kostnader för löner, bonus, vinstdelning etc. Denna kostnad kommer att belasta de privata fonderna på ett sätt som minskar återbetalningen till Fondinvest. Även kostnaden för den asymmetriska riskfördelningen ska tas med. Det krävs en mer fullständig kostnadsbild för att kunna bedöma om det är möjligt att revolvera kapitalet på det sätt som beskrivs i utredningen. Förslaget gällande ett ökat innovationsstöd till Almi och Vinnova är mycket positivt. För Almis del ger ett ökat förlusttäckningsbidrag möjlighet för fler företag att ansöka om innovationslån. Vinnovas verifieringsmedel bör, kanaliseras ut i så stor utsträckning som möjligt, till de aktörer som är närmare mottagarna av stödet såsom inkubatorer, holdingbolag och innovationskontor, då närhetsprincipen är överlägsen i den här typen av samhällsinvesteringar. Västra Götalandsregionen ställer sig frågande till utredningens reflektioner kring Vinnovas inkubatorprogram och kommentaren att det bara finns ett tiotal inkubatorer i Sverige som håller en tillräcklig hög kvalitet för att bedriva en god verksamhet. Det finns betydligt fler inkubatorer i Sverige som bedriver en god verksamhet och gör stor nytta lokalt, regionalt och nationellt. Vinnova står idag för knappt en tredjedel av finansieringen av inkubatorer i Sverige den största delen kommer från kommuner och regioner. En utökning av Vinnovas satsning på inkubatorer så att fler av landets inkubatorer får ta del av driftsbidraget skulle ge fler möjlighet att utveckla sin verksamhet och därmed ännu bättre resultat vad gäller nya entreprenörer och nya tillväxtföretag. Generellt är företagens kunskaper om hur man söker kapital och vad som krävs för att få olika typer av kapital låg. Det räcker inte att statens roll och struktur/ägarstyrning blir tydligare. Den föreslagna förändringen betyder inte att det blir lättare för företagen att hitta pengarna. Här saknar tyvärr utredningen förslag. Västra Götalandsregionen tycker att denna aspekt är viktig för att företagen ska kunna tillgodogöra sig finansieringen på bästa sätt och på så vis skapa nya jobb, ökad tillväxt och innovation.

289 3 (3) Avslutningsvis vill Västra Götalandsregionen framhålla betydelsen av en fortsatt utveckling av Almi Invest. Västra Götalandsregionen har under många år verkat för att stimulera till ett ökat riskkapital i regionen och aktivt medverkat till bildandet av Almi Invest Väst. Almi är en befintlig, effektiv och lokalt förankrad organisation. Almi Invest finns i stort sett över hela landet. Det är en kostnadseffektiv verksamhet och Almi Invest behöver tillföras mer kapital för att verksamheten ska kunna utvecklas. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Ordförande regionstyrelsen Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

290 Ärende 19

291 Anmälan av delegeringsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 1 september 2015 Diarienummer RS Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden 1. Delegeringsärenden avgjorda av regionstyrelsens ordförande - Remiss av motioner anmälda vid regionfullmäktige 8-9 juni 2015, beslutat av regionstyrelsens ordförande, efter samråd med RS beredningsgrupp (bilaga) - Deltagande för regionstyrelsens ledamöter och ersättare, politiska sekreterare och regionsekreterare i kurser, konferenser med mera: Brådskande ärenden som inte kan avvakta styrelsens avgörande: - Överenskommelse med Göteborgs stad om spårvagnar av typ M32, diarienummer RS (bilaga) - Yttrande över Energimyndighetens rapport Havsbaserad vindkraft Diarienummer RS (bilaga) - Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Diarienummer RS (bilaga) 2. Delegeringsärenden avgjorda av personalutskottet: - Personalutskottets beslut , 22, om förlängning av språkutbildning för syriska läkare (finansieras genom det personalpolitiska anslaget). Diarienummer RS Delegeringsärenden avgjorda av regiondirektören: - Delegerat chefskap för förvaltningschefen för Botaniska trädgården, diarienummer RS Delegeringsärenden avgjorda av chefsjuristen: - Beslut om avslag på privatpersons begäran om allmän handling den 12 augusti Diarienummer RS Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmänna handlingar till Paragona Polska sp.zo.o.sk, daterat Begäran avser annan parts anbud i VGR:s upphandling Rekrytering och relocation utländsk vårdpersonal. Diarienummer RS Delegeringsbeslut avgjorda av inköpschefen: - Redovisning av koncerninköp under perioden april juni 2015

292 Remiss av motion - anmäld RF 8-9 juni 2015 Beslutat av regionstyrelsens ordförande, efter samråd med RS beredningsgrupp Motion Remiss Svar senast Motion av Heikki Klaavuniemi med flera (SD) om samlad ledning och styrning för utbildningsverksamhet Diarienummer RS Kulturnämnden Regionutvecklingsnämnden Styrelsen för folkhögskolorna Naturbruksstyrelsen 31 november 2015

293

294

295 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer RS Skickas per e-post till regeringskansliet: kopia till Yttrande över Energimyndighetens rapport "Havsbaserad vindkraft", M2015/2349/Ee Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Västra Götalandsregionen ser Energimyndighetens utredning kring regelverk för havsbaserad vindkraft som mycket positiv då den syftar till att 1. skapa så bra förutsättningar som möjligt för havsbaserad vindkraft i Sverige 2. öka investeringsviljan i branschen Västra Götalandsregionen ser havsbaserad vindkraft som en viktig utvecklingsfråga för vår region då det här verkar ett antal meriterade forskare och kvalificerade företag. För att behålla den kompetens och det intresse som idag finns inom branschen vill Västra Götalandsregionen betona viken av att så snart som möjligt få till den så kallade provomgången. Västra Götalandsregionen vill även lyfta fram vikten av samverkan mellan akademi och näringsliv för att på detta sätt främja teknikutvecklingen. Utan insatser som direkt riktar sig mot teknikutveckling ser Västra Götalandsregionen en risk i att budgivarna vid en upphandling inte vågar pröva nya idéer rörande effektivare teknik eftersom upphandlings-systemet betonar lägsta kostnader och inte är innovationsdrivet. Det är av största vikt att få till ett samspel mellan teknikutveckling och marknadsutveckling. En viktig förutsättning för att detta samspel ska kunna uppstå är att det finns en hemmamarknad och Västra Götalandsregionen föreslår därför att kompletterande åtgärder som underlättar för svenska företag att etablera sig i branschen bör övervägas. I en studie nyligen gjord i Västra Götaland har sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraftparker studerats. Power Väst har ett planeringsmål om 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland till år 2020 vilket kräver ytterligare cirka 380 vindkraftverk. Baserat på resultatet från studien skulle denna utbyggnad uppskattningsvis resultera i drygt 4000 årsarbeten i regionen. En stor skillnad mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft är att det krävs större resurser i form av arbetskraft för den havsbaserade, bland annat tillkommer tjänster från supplyföretag, varför ovan nämnda siffra kan antas vara högre för havsbaserad vindkraft. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

296 (2) I Västra Götalandsregionen finns en offshore-industri som idag är stor inom gasoch oljesektorn. Västra Götalandsregionen ser att denna industri, givna rätt förutsättningar, skulle kunna expandera inom sektorn för havsbaserad vindkraft och på så sätt skapa fler arbetstillfällen i vår region. Västra Götalandsregionen anser att det är viktigt att i rapporten lyfta fram att havsbaserad vindkraft förväntas skapa en större sysselsättning än landbaserad, något Västra Götalandsregionen saknar i nuvarande rapportversion. Genom att på detta sätt lyfta de många fördelarna blir det enklare att argumentera för kostnaderna i samband med stödsystemet. Det är även viktigt att betona att havsbaserad vindkraft både är en näringslivsfråga och en miljöfråga, något som bör understrykas tydligare. Näringslivsdelen med dess stora samhällsekonomiska vinster bör tydligt lyftas fram genom att förslagsvis upprätta en samhällsekonomisk kalkyl. Att på detta sätt synliggöra de samhällsekonomiska vinster som tillfaller kommuner, regioner och staten i form av sysselsättning, skatter m.m. ser Västra Götalandsregionen som mycket viktigt och något som helt saknas i nuvarande rapport. Även miljövinningen är något som tydligare bör framgå. Genom att lyfta blicken och sätta in det hela i ett större sammanhang ser vi att det idag, inom EU där Sverige är en del, finns ett stort behov av att ersätta fossilt bränsle och den havsbaserade vindkraften har möjlighet att bli en viktig pusselbit i detta. Perspektivet från sidan 90 och framåt i rapporten bör utgå ifrån detta större EU-perspektiv. Ett hinder för utbyggnad vilket måste hanteras mycket snart är dagens tidsmässigt långa tillståndsprocess. Detta berörs mycket kort i rapporten och Västra Götalandsregionen föreslår att denna fråga betonas ytterligare. Snabbare process behövs även för ändringsärenden i och med att teknikutvecklingen går så pass fort att villkoren i givna tillstånd snabbt blir negativt begränsande. För ovan föreslagna ändringar krävs justeringar i Miljöbalken. Att det föreslagna stödsystemet för havsbaserad vindkraft helt och hållet ligger utanför elcertifikatsystemet ser vi som positivt. Svenska Kraftnät bör kunna få ett uppdrag att stödja havsbaserad vindkraft så fort nödvändiga lagändringar genomförts och justeringar gjorts i nuvarande regleringsbrev. Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

297

298 1 (5) Remissyttrande Datum Diarienummer RS Skickas per e-post till regeringskansliet Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över Framtidens filmpolitik. Svaret koncentrerar sig kring filmpolitikens roll i kulturpolitiken, den filmkulturella utvecklingen och den framtida dialogen mellan statlig och regional nivå. För synpunkter som rör produktion, distribution och filmbranschens utveckling hänvisas till remissvaret från det regionägda bolaget Film Väst, som får större delar av sin finansiering och sitt uppdrag från kulturnämnden. Västra Götalandsregionen satsar 2015 genom kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden drygt 100 miljoner kronor på filmområdet insatser som går till samproduktion av film, visning, talangutveckling och filmkulturell verksamhet. På tio år har det regionala stödet till Film Väst ökat från 52 till 84 miljoner en ökning på närmare 40 procent. Det gör Västra Götalandsregionen till en stark aktör på filmområdet, oavsett om man använder svenska eller europeiska måttstockar. Övergripande synpunkter Västra Götalandsregionen välkomnar en statlig filmpolitik där vision och tydliga mål står i centrum. Västra Götalandsregionens kulturnämnd formulerar själv ett tiotal uppdrag på filmområdet, från större uppdrag till Film Väst och Göteborg Film Festival till mindre aktörer som Gothenburg Film Studios, Filmbryggan, Doris film, Novemberfestivalen, den regionala förvaltningen Kultur i Väst (där bland annat filmkonsulenterna ingår) och till ytterligare ett antal mindre filmaktörer. Med en visionär nationell filmpolitik blir det ännu enklare att vara visionär och tydlig på den regionala nivån. Det är därför bekymrande att så lite av detta presenteras i departementsskrivelsen. Det talas om värdefull film på var och varannan sida, precis som under Harry Scheins dagar, men i försöken att precisera vad värdefull film innebär citeras endast 60-talets preciseringar. Nog borde det gå att formulera en mer uppdaterad svensk filmpolitik än så, med en tydlig vision och tydliga mål detaljerna kan sedan med fördel lämnas till Svenska Filminstitutet att utforma. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

299 (5) Vi saknar nytänkande på flera områden. Utbildningarnas betydelse och utvecklingspotential saknar ingående analys, liksom barns och ungas möjligheter till eget skapande på filmområdet. Viktiga utvecklingsområden som animation och internationella samarbeten saknas. Det internationella nätverket Cine regio, som arbetar för att stärka den europeiska filmpolitiken, nämns inte heller. Film Väst har varit en föregångare när det gäller att sätta upp tydliga och uppföljningsbara mål kring kvalitet och innehåll, och en sådan ambition borde prägla även den svenska nationella filmpolitiken. Västra Götalandsregionen välkomnar också en dialog mellan stat och region på filmpolitikens område. Idag står regionerna för en väsentlig del av finansieringen och utvecklingen på filmområdet, vilket långt ifrån speglas i skrivelsens historieskrivning. Man erkänner att regionerna stått för en väsentligt ökande del i svensk film, men dialogen med regionerna ska inskränka sig till att handla om talangutveckling. Det vittnar om en centralistisk syn som rimmar illa med den övriga nationella kulturpolitiken där dialog mellan kommun, region och stat upphöjts till regel genom samverkansmodellen. Specifika synpunkter Vision och mål för svensk filmpolitik: Filmen är och bör vara en del av den samlade kulturpolitiken, och en statlig visionär filmpolitik med tydliga mål stärker svensk film i alla dess delar. Västra Götalandsregionen hade gärna sett att skrivelsen pekade ut riktningen och formulerade en vision redan här istället för att citera femtio år gamla fraser om värdefull film som riskerar att bli stående epitet utan innehåll. På vilket sätt utmanar dagens i allt väsentligt annorlunda samhälle våra invanda föreställningar om kvalitet och publikens sammansättning? Ordet mångfald nämns vid något enstaka tillfälle, men hur ska svensk film fortsätta att nå och angå en publik som är betydligt mer heterogen än sextiotalets? Vilka är de konstnärliga kvaliteter som bör vara vägledande och hur bör den filmkulturella verksamheten organiseras för att just nå och angå fler invånare? Att nå och angå en publik: En av utmaningarna för svensk film är inte bara att behålla och öka marknadsandelar genom att nå en publik man måste också angå den, det vill säga spegla, beröra och utmana. I dagarna visar en färsk rapport från Svenska filminstitutet att svensk film inte är representativ bland annat när det gäller hur mångfald och sexuell läggning skildras på bioduken. Enligt departementsskrivelsen ska den statliga filmpolitiken medverka till att många röster och berättelser kommer till tals genom rörliga bilder (s 83). Det är lättare sagt än gjort och kräver tydliga och mätbara mål. I Västra Götalandsregionens kulturnämnds uppdrag till Film Väst ingår från och med i år att nå och angå de flesta invånare i Västra Götaland och att redovisa representativitet med utgångspunkt i ur vilket perspektiv de samproducerade filmernas historier berättas kön, etnicitet, klass och land/stad. Redovisningen som Film Väst levererar är ytterst intressant där huvudpersons karaktär och point of view kartläggs. Något liknande borde kunna tillämpas även på nationell nivå, och vi bidrar gärna med vår kunskap kring hur sådana mål kan utformas.

300 (5) Dialogen mellan stat och region/kommun: Västra Götalandsregionen instämmer i att de regionala produktionscentrumen blivit allt viktigare aktörer (s 25) och att regionernas andel av finansieringen av svensk långfilm har ökat (s 49) även om detta borde kunnat få en ännu mer framskjuten plats i historieskrivningen över svensk films utveckling de senaste tjugo åren. Men det blir ändå lite märkligt att dialogen med regionerna och dessa allt viktigare aktörer enbart föreslås ske när det gäller talangutveckling (s 90). Västra Götalandsregionen efterlyser en strukturell dialog med staten kring hela filmområdet, både när det gäller filmproduktion och filmkulturella frågor, vilket också skulle garantera att kommunernas perspektiv tas till vara. Redan utredningen Vägval för filmen (2009) konstaterade att Svenska Filminstitutet inte prioriterat regionerna (s 158). Det är dags att ändra på det nu. Västra Götalandsregionen har en samsyn med Västra Götalands kommuner när vi konstaterar att en gemensam hållning mellan nation och region skulle vara av stort värde för dem som driver filmpolitiska frågor på kommunal nivå. I Västra Götaland arbetar vi aktivt för att få kommunerna att anta filmpolitiska handlingsprogram, och fem kommuner har i dagsläget antagit sådana program. Fler är på gång, och vi är övertygade om att en gemensam dialog kan påskynda den processen. Regionala resurscentrum: Beskrivningen av regionala resurscentrum känns något antedaterad. Det är inte bara Västra Götalandsregionen som delat upp sin filmkulturella verksamhet mellan flera aktörer och inordnat filmkonsulenterna i den regionala förvaltningen Kultur i Väst flera resurscentrum har omorganiserat sig och fördelat de filmkulturella uppgifterna på flera aktörer. Beskrivningen av 19 regionala resurscentrum känns därför summarisk och inte helt överensstämmande med verkligheten, sanningen är snarare att fler aktörer än så delar på uppgiften, vilket borde sätta spår i formerna för dialog och samverkan. Kommunal filmverksamhet: Västra Götalandsregionen håller inte med om att filmen oftast inte [har] någon större plats i den kommunala kulturpolitiken. En tredjedel av Västra Götalands 49 kommuner har någon form av filmkulturell verksamhet för barn och unga, och flera kommuner, bland annat Göteborg, Trollhättan och Skövde, satsar betydande resurser. När samverkansmodellen inrättades fick kommunerna i Västra Götaland peka ut vilka områden som var mest angelägna att utveckla. Filmen hamnade på tredje plats, efter kulturarvet och kulturturismen. Om intresset för rörlig bild gått ut över skolbion (s 26) så är det kanske skolbion som bör omvärderas snarare än att man dömer ut kommunernas filmintresse? En sådan omvärdering kan i så fall med fördel göras i dialog med regionerna, som ju har en direkt dialog med kommunerna. Biografen som mötesplats: En viktig roll för den svenska filmpolitiken är att utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och vi instämmer i ambitionen att stimulera samverkan med kommunal och regional kulturverksamhet (s 101). Biografen är, näst efter biblioteken, den kulturinstitution som finns representerad i de flesta

301 (5) kommuner. I Västra Götaland finns det biografer i 48 av regionens 49 kommuner, varav 44 kommuner har minst en digital salong. Västra Götalandsregionen stöttar kommunerna i att skriva kommunala filmpolitiska program och kommunerna säger själva att ett samarbete med den nationella och regionala nivån är till stor hjälp när de filmpolitiskt aktiva ska driva frågan i sina kommuner. Det är viktigt att den nationella nivån signalerar energi i biograffrågan eftersom den är så kulturpolitiskt viktig och spridd över hela landet. Trots att man på produktionssidan förespråkar teknikneutralitet så måste staten tydligt visa att man inser värdet av biografen som mötesplats och därmed prioritera insatser i filmpolitiken. Västra Götalandsregionen är oroliga för att förslaget om höjd biografmoms kommer att drabba de så kallade gröna biografer som idag är undantagna biografavgift, och att biografer på mindre orter och komplementbiografer med fokus på kvalitetsfilm kommer att försvinna. Många biografägare på små orter upplever att man alltid kommer till korta gentemot kommersiella biografer och större städer. Västra Götalandsregionen vill därför instämma i förslaget att närmare analysera konsekvenserna och vid behov ge förslag på eventuella stödinsatser (s 121) till de biografer som inte är vinstdrivande utan istället arbetar för att öka mångfalden i filmutbudet. Västra Götalandsregionen är också oroliga för att momshöjningen kommer att få radikala konsekvenser även för de kommersiella biograferna. Sverige har, som Dagens Nyheter nyss har rapporterat, de högsta biljettpriserna inom EU. Varför beskatta biograferna hårdare än övrig kulturverksamhet? Talang, utbildning och kompetensutveckling: Västra Götalandsregionen instämmer i att kommuners och regioners roller när det gäller att skapa goda förutsättningar för talangutveckling är viktiga (s 90) och välkomnar en nationell dialog i frågan, både mellan stat och region och mellan bransch och högskola. I Västra Götaland har vi utvecklat gränssnittet FilmCloud för att paketera insatser med fokus på unga filmare, skräddarsy fortbildningar och ordna olika mötesfora. Vart tog filmfestivalerna vägen? Vi saknar vision och mål om filmfestivalernas betydelse för allmänhet och bransch. Västra Götalandsregionens kulturnämnd lägger betydande resurser på Göteborg Film Festival och andra festivaler i länet, och skulle gärna se en dialog med staten hur man bäst utvecklar dessa viktiga mötesplatser för film, både för bransch och allmänhet. I Västra Götaland pågår just nu en regionalisering av flera stora festivaler bland annat Göteborg Film Festival som vi tror kan vara stilbildande för hur man kan skapa en efterfrågan på kvalitetsfilm i de nya digitaliserade husen så att inte repertoaren ensidigt domineras av de stora produktionerna från Hollywood. Barn, unga och mediekunnigheten: Området barn och unga är i behov av nya insatser att beklaga sig över sjunkande skolbiosiffror är inte särskilt kreativt. Snarare behöver vi i dialog hitta nya former för att möta det ökade intresset hos barn och unga för rörlig bild i alla dess former.

302 (5) Västra Götalandsregionen har många belägg för att film är ett av de kulturområden som mest intresserar barn och unga, men mycket pekar också på att det behövs göras betydande insatser på området Medie- och informationskunnighet (vad som på engelska benämns media literacy). Kultur i Väst arrangerar årligen en stor konferens på temat i samband med Göteborg Film Festival, och Västra Götalandsregionens kulturnämnd har avsatt extra medel för att arbeta med MiK på de regionstödda folkhögskolorna. Medie- och informationskunnighet är en fråga där Västra Götalandsregionen besitter viktig kunskap och bra nätverk och där vi gärna har en dialog med staten på vad som kan och bör göras. Filmarvet: Frågan om att bevara och tillgängliggöra filmarvet är stor och komplex, men är även den en fråga som i högsta grad engagerar kommunerna. Västra Götalandsregionen ser gärna en gemensam strategi för hur filmarvet ska hanteras och ser det som en självklarhet att den nationella nivån bidrar med kunskap och samordning. Internationellt: Skrivelsen uppehåller sig inte nämnvärt kring de internationella frågornas betydelse för svensk filmpolitik. En mer genomarbetad internationell hållning är inte bara av nationellt intresse utan även av regionalt intresse eftersom vi från regionerna förväntar oss att staten har förmåga och kraft att företräda hela nationen på ett dynamiskt och utvecklande sätt gentemot omvärlden. Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

303 Ärende 20

304 1 Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde den 1 september 2015 Diarienummer RS Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden Protokoll med mera 1. Protokoll från kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 4 juni 2015: space/spacesstore/c865fe41-b399-44f4-bfb4-8d5ec4be0972/kommitt%c3%a9n%20f%c3%b6r%20r%c3%a4ttighetsfr% c3%a5gor% %20%20protokoll.pdf?a=false&guest=true 2. Anteckningar från FoU-beredningens sammanträde den 2 juni 2015 (bilaga) 3. Protokoll från ägarutskottets sammanträde den 24 juni 2015: space/spacesstore/960d c-417b af7b96005c8f/%c3%84garutskottet% %20Potokoll.pdf?a=false&guest=true Skrivelser med mera 4. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut den 17 juni 2015, 102, om satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen. Beslutet har skickats till regionstyrelsen för kännedom. Diarienummer RS (bilaga) 5. Utdrag ur protokoll från socialdepartementet om förordnanden i utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, där regiondirektör Ann-Sofi Lodin förordnats att ingå i utredningen från och med den 18 juni 2015 och tillsvidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda. Diarienummer RS Regeringsbeslut om tillsättande av och förordnande av ledamöter i en expertgrupp inom life science (livsmetenskap), där regiondirektör Ann-Sofi Lodin utsetts till ledamot i gruppen från och med den 28 maj 2015 till och med den 31 december Expertgruppen är ett rådgivande organ till regeringens nationella samordnare inom området för livsvetenskap. Diarienummer RS

305 2 7. SOS Alarm har till regionstyrelsen skickat en kopia på deras skrivelse till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om avtal mellan VGR och SOS Alarm om prioritering och dirigering av ambulanser och sjuktransporter. Diarienummer RS Domar 9. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 8 juni 2015 beslutat att avslå Schenker Dedicated Services AB:s ansökan om överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) av Västra Götalandsregionens (VGR:s) upphandling av Distribution av läkemedelsnära produkter. 10. Förvaltningsrättens dom har överklagats till Kammarrätten i Göteborg som den 17 juni 2015 meddelat att de kommer att ta ställning i frågan om prövningstillstånd senare. Kammarrätten i Göteborg har vidare beslutat att VGR inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Därefter har Kammarrätten den 23 juli 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att Förvaltningsrättens avgörande därmed står fast samt att det interimistiska beslutet upphör att gälla. Diarienummer RS Högsta Förvaltningsdomstolen har den 11 juni 2015 beslutat att upphäva sitt interimistiska beslut och vidare den 15 juni 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för TeliaSonera Sverige AB:s överklagande av Kammarrätten i Göteborgs dom den 10 april Saken gäller VGR:s upphandling av datakommunikations- och teleoperatörstjänster. Högsta Förvaltningsdomstolens interimistiska beslut anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 5 maj Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 11 juni 2015 beslutat att bifalla Haraeus Medical AB:s överprövning enligt LOU och att VGR:s upphandling av höft- och knäledsimplantat med tillhörande cement ska göras om avseende produktgrupp 14 cement. Förvaltningsrättens interimistiska beslut som anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 17 mars upphör därmed att gälla. Diarienummer RS Konkurrensverket har den 18 juni 2015 beslutat att skriva av ärendet om VGR:s upphandling av text- och bildtelefoner. Beslutet innebär inte att Konkurrensverket tagit ställning till om VGR:s agerande har varit tillåtet. Bakgrunden till beslutet är att Konkurrensverket tagit emot tips om att den fördelningsnyckel som VGR använder vid avrop strider mot bestämmelserna i LOU. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 22 juni 2015 beslutat att avslå privatpersons överklagande (laglighetsprövning enligt kommunallagen) av regionfullmäktiges beslut den 25 november 2014, 175, om reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. Diarienummer RS

306 3 15. Högsta Förvaltningsdomstolen har den 23 juni 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för Apotekstjänst Sverige AB:s överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut den 25 maj 2015 som gäller VGR och Region Hallands gemensamma ramavtalsupphandling av maskinell dosdispensering och dosexpediering av läkemedel för öppenvård. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 5 maj 2015, kammarrättens interimistiska beslut anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 19 maj 2015 och kammarrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 16 juni Diarienummer RS Konkurrensverket har den 30 juni 2015 beslutat att avskriva sin utredning av VGR:s och Region Hallands gemensamma upphandling av dosdispenserade läkemedel, där Apotekstjänst AB tilldelats kontrakt. I beslutet framgår att Konkurrensverket med bakgrund av att Kammarrätten i Göteborgs dom vunnit laga kraft har lämnat in en ansökan om obligatorisk upphandlingsskadeavgift enligt LOU. Detta ärende och utredning av fakultativ ansökan om upphandlingsskadeavgift skrivs därför av. I beslutet framgår att beslutet inte innebär att Konkurrensverket har tagit ställning till om VGR och Region Hallands ageranden varit tillåtna eller att Konkurrensverket är förhindrat att inleda ett ärende om obligatorisk upphandlingsskadeavgift. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 25 juni 2015 beslutat att bifalla TeliaSonera Sveriges ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s upphandling av Teleoperatörstjänster och datakommunikationstjänster. Beslutet innebär att upphandlingen ska göras om. Kammarrättens dom som nämns i målet anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 5 maj Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 26 juni 2015 beslutat att avslå Midroc Automation AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR Västfastigheters upphandling av ny DCC för laststyrning och DDC för ställverksstyrning Sahlgrenska sjukhuset. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 30 juni 2015 beslutat att avslå GLC Flytt AB:s och Bil-Beställning AB:s ansökningar om överprövning enligt LOU av VGR:s upphandling av flyttjänster och magasinering i områdena Göteborg med omnejd, Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg. GLC Flytt AB och Bil-Beställning AB har därefter överklagat Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten i Göteborg som den 9 juli 2015 har meddelat att de senare kommer att ta ställning till prövningstillstånd och att VGR inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Diarienummer RS , Kammarrätten i Göteborg har den 2 juli 2015 meddelat prövningstillstånd för privatpersons överklagande av Förvaltningsrättens i Göteborgs dom den 9 januari 2015 som gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen av regionfullmäktiges beslut den 11 februari 2014, 11, om policy för fordringar och inkasso.

307 4 Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 27 januari Diarienummer RS Kammarrätten i Göteborg har den 2 juli 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för TeliaSonera Sverige AB:s och Borderlight AB:s överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 som gäller VGR:s upphandling av Datakommunikationstjänster för leverans till VGR:s verksamheter och till Film i Väst, Västtrafik, Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker innan något annat har bestämts. Kammarrättens interimistiska beslut upphör därmed att gälla. Borderlight AB har därefter överklagat Kammarrättens beslut till Högsta Förvaltningsdomstolen dom den 6 augusti 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast. Kammarrättens interimistiska beslut anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 5 maj 2015 och Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 21 april. Diarienummer RS , Kammarrätten i Göteborg har den 2 juli 2015 beslutat att upphäva Förvaltningsrättens dom den 23 januari om VGR:s upphandling av rekvisitionsläkemedel. Beslutet innebär att upphandlingen ska göras om i den del som avser PCV-vaccin. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 10 februari 2015, kammarrättens interimistiska beslut anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 24 februari 2015 och kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 17 mars Förvaltningsrätten i Göteborg har den 8 juli 2015 beslutat att avslå StaffUp Sverige AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s upphandling av läkarkonsulter specialister i allmänmedicin. Diarienummer RS Kammarrätten i Göteborg har den 9 juli 2015 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för privatpersons överklagan av Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 januari 2015 som gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen av regionfullmäktiges beslut den 29 november 2011, 195, att fastställa reglementen för primärvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård. Förvaltningsrättens avgörande står därmed fast. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 27 januari Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 10 juli 2015 beslutat att avskriva målet där Cale Access AB och Parkster AB ansökt om överprövning enligt LOU av VGR Västfastigheters upphandling av Digital tillståndstjänst för parkering då VGR har avbrutit upphandlingen. Diarienummer RS , Kammarrätten i Göteborg har den 22 juni 2015 beslutat att avslå VGR:s överklaganden i fem ärenden av Förvaltningsrättens domar om Försäkringskassans återkrav av statligt tandvårdsstöd. VGR avser att överklaga Kammarrättens beslut. Diarienummer RS

308

309

310 Maritim strategi i VG, blue growth och VGRs maritima klustersatsningen FoU-beredningen Anders Carlberg, Näringsliv/FoUU

311 Det maritima klustret i Västra Götaland Minst personer arbetar i den maritima sektorn i VG och totalt ca i hela landet. Minst 2059 företag i VG.

312 En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, 2007 Havet är Europas livsnerv. Europas hav och kuster är centrala för kontinentens välmåga och välstånd de är Europas handelsvägar, klimatreglerare, livsmedel-, energi- och resurskällor och populära områden för bosättning och rekreation.

313 Beskrivning av den maritima sektorn; historik, nuläge (2008) och omvärld Framtidsfrågor och inriktningsmål Vision

314 Five Clusters VGR, Göteborg, GU, Chalmers och Västsvenska Handelskammaren, 2011: Syftet är att dessa kluster skall utveckla gränsöverskridande samverkan.

315 : Den blåa ekonomins tillväxt erbjuder nya och innovativa möjligheter att styra EU ut ur den nuvarande ekonomiska krisen. Detta är den maritima aspekten av Europa 2020-strategin.

316 The blue economy of today ( bn) BLUE ECONOMY now: 5.4 million jobs 500 million GVA In 2020: 7 million jobs 600 million GVA

317 The blue economy of tomorrow 75% of EU s external trade and 37% of trade within the EU is seaborne Sustainable long-term growth by reducing our carbon footprint Potential for high-value jobs and exports Revitalizing traditional sectors and letting new ones emerge Blue Growth

318 Blue growth The maritime pillar of EU 2020 Blue Growth