Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009"

Transkript

1 Ura 2008:3 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Regional utveckling Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 2 Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Dämpad efterfrågetillväxt Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av närmare arbetsställen visar att företagen blivit mindre optimistiska för det närmaste året jämfört med föregående undersökningar, våren och hösten Dock räknar företagen med en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster. Intervjuundersökningen av kommuner och landsting visar emellertid att de planerar för en nästan oförändrad verksamhet under åren 2008 och Det finns flera tecken på att den ekonomiska aktiviteten dämpats och att dessa effekter är på väg att sprida sig till arbetsmarknaden. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har försvagats något under början av år 2008 samtidigt som antalet varslade om uppsägning ökat. Ett annat tecken är att tillväxten av sysselsättningen avtagit något. Den inbromsning av den ekonomiska aktiviteten som förutses sammanhänger främst med den pågående nedväxlingen av världsekonomin, och allt talar för att den utvecklingen förstärks under år 2008 och första halvåret Det har dock redan skett en dämpning av den inhemska efterfrågan. En förbättring av världsekonomin bedöms komma tidigast under andra halvåret 2009, vilket får ett genomslag på den svenska arbetsmarknaden tidigast under år De ekonomiska problemen i USA sprider sig Försvagningen av den globala ekonomin beror på en påtaglig nedväxling av aktiviteten i den amerikanska ekonomin. Den amerikanska ekonomin brottas med stora problem inom den finansiella sektorn, vilken sammanhänger med ett fall i huspriser. Det har inneburit ett påtagligt minskat byggande och en försvagning av den privata konsumtionen. Dessa problem kvarstår åtminstone första halvåret Det finns emellertid förhoppningar om en viss återhämtning i USA under andra halvåret Dollarkursen har fallit markant det senaste året vilket gynnar amerikanska företag på den internationella marknaden. Konjunkturen har därmed försvagats tydligt inom delar av EUområdet men också i Asien. Vi räknar med att konjunkturen inom EUområdet förblir förhållandevis svag under både 2008 och Den 3

5 asiatiska tillväxten dämpas men Kina och Indien bidrar till att tillväxten i den globala ekonomin ändå når en hygglig nivå. Den höga tillväxten i världsekonomin bedöms komma att växla ned från drygt 5 procent år 2007 till 3,7 procent år 2008 och 3,5 procent år BNP-tillväxten i Sverige bromsar in Den svenska ekonomin har fortsatt att vara stark även om en nedväxling av tillväxttakten inträffat under det senaste året. Dock skedde en återhämtning under slutet av föregående år, men under första kvartalet 2008 avtog BNP-tillväxten. De flesta inhemska ekonomiska indikatorer är också nedåtriktade och dessutom dämpas den globala ekonomin. Till detta ska läggas resultatet från Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning. Tillväxten i den svenska ekonomin dämpas under återstoden av år 2008 och första halvåret Den svagare omvärldsbilden kommer att dra ned exporttillväxten under större delen av prognosperioden, och det tillsammans med en förhållandevis hög räntenivå och kreditåtstramningar kommer att påtagligt dämpa investeringskonjunkturen. Vidare har hushållens konsumtion utvecklats svagare än väntat vilket kan härledas till att framtidsförväntningarna försvagats markant. Det talar för en fortsatt modest ökning av privat konsumtion under åren 2008 och 2009 satt i relation till att hushållens inkomster fortsätter att förstärkas kraftigt. Hushållen fortsätter därmed att i hög grad prioritera sparande framför konsumtion. Vidare fortsätter den offentliga konsumtionen att utvecklas svagt. Sammantaget fortsätter BNP-tillväxten att dämpas, från 2,6 procent år 2007 till 1,9 procent år 2008 och 1,3 procent år Minskad sysselsättning 2009 Den senaste intervjuundersökningen visar att företagen planerar för ett ökat antal anställda på ett års sikt, men i avtagande takt. Även på två års sikt väntar företagen en viss ökning, en bedömning som vi dock frångått med hänsyn till vår makroekonomiska analys. Den kommunala sektorn planerar däremot för något färre anställda redan i år och till detta kan läggas neddragningar av antalet anställda inom den statliga sektorn. Antalet sysselsatta beräknas öka med i genomsnitt personer mellan år 2007 och Under år 2009 slår försvagningen i ekonomin igenom på arbetsmarknaden på allvar och sysselsättningen beräknas falla med cirka personer under året. Det innebär att den totala uppgången av sysselsättningen stannar vid drygt personer de fyra åren 2005 till 2008, vilket bara har överträffats en gång (de fyra åren ) under de senaste 50 åren. Mer än hälften av ök- 4

6 ningen kommer att falla på ungdomar år, vilket är en ovanligt stor uppgång för den gruppen. Under 2007 ökade antalet arbetade timmar kraftigt, med 3,1 procent, vilket berodde på att antalet sysselsatta ökade påtagligt och att frånvaron från arbetet minskade, främst på grund av minskad sjukfrånvaro. Det betyder att medelarbetstiden per sysselsatt steg. Samtidigt minskade produktiviteten med 0,5 procent vilket betyder att ökningen av arbetade timmar stod för hela BNP-tillväxten, och en annan effekt blev ökade enhetsarbetskostnader. Avmattningen på arbetsmarknaden leder till att de arbetade timmarnas ökningstakt reduceras till 1,7 procent 2008, men fortfarande bidrar de arbetade timmarna mera till BNP-tillväxten än produktivitetstillväxten. Det innebär att enhetsarbetskostnaderna fortsätter att öka, men i lugnare takt. Företagen kommer att arbeta för att motverka ökade enhetsarbetskostnader vilket är en väsentlig förklaring till att varslen om uppsägning bedöms komma att stiga under prognosåren 2008 och Denna anpassning leder till att produktivitetstillväxten stiger, framför allt under år Dessutom beräknas antalet arbetade timmar komma att minska med 0,4 procent 2009, varvid det enbart är produktivitetstillväxten som bidrar till tillväxten i ekonomin. Obetydlig ökning av arbetskraften 2009 Utbudet av arbetskraft har ökat mycket kraftigt under de senaste åren och sedan vändningen i början av 2005 har arbetskraften på tre år ökat med personer. Ökningen har denna gång varit ovanligt stor och ihållande, normalt börjar ökningen i förhållande till sysselsättningstillväxten avta ju mer mogen konjunkturen blir. I början av högkonjunkturen ökade arbetskraften snabbare än sysselsättningen men därefter har arbetskraftens tillväxt lagt sig på cirka 70 procent av sysselsättningens tillväxt. Det finns säkerligen flera förklaringar till detta, till exempel regelförändringar inom välfärdssystemen samt neddragningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen och vuxenutbildningen. Befolkningstillväxten har varit stor på senare år men den direkta effekten på utbudet av arbetskraft har varit förhållandevis liten, vilket gäller även åren 2008 och Den låga effekten beror på att befolkningsökningen skett i åldrarna år, i åldrarna år samt inom gruppen utrikesfödda, det vill säga i grupper med ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande. Den utbudsökning som skett har främst drivits av ungdomar och utlandsfödda, två grupper som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden än andra grupper. Det innebär att arbetskraftsutbudet kan komma att påverkas snabbare än vad som är vanligt i skeden med svagare efterfrågan på arbetskraft. Ökningen av arbetskraften dämpas 5

7 från personer år 2007 till nästan år Under år 2009 bedöms arbetskraften öka med knappt personer. Färre industrisysselsatta Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster har ökat i långsammare takt i samtliga näringsgrenar de senaste sex månaderna. Exportindustrin har känt av att den globala konjunkturen försvagats, men skillnaderna mellan olika industribranscher är stora. Dessutom har fallet i dollarkursen påverkat vissa delar av industrin negativt, bland annat delar av basindustrin. Trots allt har industrin hittills klarat sig bra och exporten uppvisade till och med en god ökningstakt under inledningen av Detta bedöms emellertid vara enbart en tillfällig effekt. Bland annat har varslen om uppsägning ökat och platserna minskat tydligt inom industrin. Det mesta talar för att industrikonjunkturen försvagas stadigt under prognosåren, främst därför att konjunkturen blir svag i de viktigaste mottagarländerna av svensk export. De industrier som i ökad utsträckning exporterar till de nya tillväxtländerna kommer att klara sig bättre, men den svenska exporten dit är än så länge blygsam. Sysselsättningen som minskade med personer år 2007 beräknas komma att falla med personer år Nedgången fortsätter år 2009 och då med personer. Byggkonjunkturen har förblivit stark men har passerat sin topp. Utvecklingen av sysselsättningen har överraskat genom att den dämpning som iakttogs hösten 2007 har upphört och sysselsättningen återgått till en högre tillväxttakt under inledningen av år Det finns flera faktorer som är överraskande med denna utveckling. En är att området brottats med mycket höga bristtal och bara detta faktum borde göra det svårare att öka antalet anställda kraftigt. En annan är att olika indikatorer signalerar att byggaktiviteten har mattats. Det sannolika är att ökningen av byggsysselsättningen ebbar ut under år 2008 och övergår till en minskning under år Antalet sysselsatta beräknas öka med personer 2008 och minska med närmare personer under Inbromsning av privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn har varit sysselsättningslokomotivet under de senaste åren och så blir fallet också under år Det finns dock flera tecken på att konjunkturen håller på att dämpas inom sektorn. Fortfarande går uppdragsverksamheten inklusive datakonsultområdet på högvarv men en dämpning har skett i framtidstron även om denna fortfarande är stark. Det finns en stark koppling mellan varuproduktion och uppdragsverksamhet och allt talar för att industrikonjunkturen försvagas framöver. En dämpad aktivitet inom industrin och byggnadsverksamheten påverkar även transportnäringen negativt, och dess konjunktur bedöms komma att försvagas stadigt under prognosperioden. Den privata 6

8 konsumtionen blir trots allt ganska hygglig i ett historiskt perspektiv vilket exempelvis gynnar handeln, personliga tjänster samt hotell- och restaurangnäringen. Den privata tjänstenäringen ökade antalet sysselsatta med personer år 2007, men under år 2008 reduceras ökningen till personer. Under 2009 beräknas ökningen till personer. Färre anställda i offentlig sektor Den kommunala sektorn har uppvisat starka budgetar flera år i följd, vilket sammanhänger med en växande skattebas. Kommunerna har dock inte använt resurserna för att expandera verksamheten, och en del av pengarna har använts för kommunala investeringar. Den senaste intervjuundersökningen av den kommunala sektorn ger resultatet att denna tendens kvarstår. Sysselsättningen inom sektorn uppvisar en tendens till försvagning i början av år 2008 efter en viss uppgång under år Under fjolåret skedde ett tillskott av sysselsatta inom vård och omsorg samt inom barnomsorgen. Inom utbildningsområdet minskade antalet anställda. Dessa förändringar inom utbildningsverksamheten sammanhänger med barnkullarnas storlek. Elevunderlaget till grundskolan fortsätter att minska och elevunderlaget till gymnasieskolan börjar minska Kommunerna planerar mot denna bakgrund en minskning av antalet lärare. Vidare planeras fortsatta neddragningar av vuxenutbildningen, vilket är olyckligt ur arbetsmarknadssynpunkt. Inom äldreomsorgen bedöms antalet anställda ligga på en oförändrad nivå. Landstingen planerar för ett oförändrat antal anställda inom hälso- och sjukvården medan en ökning förutses inom tandvården. Den statliga sektorn bedöms krympa bland annat genom att regeringen aviserat att sektorn inte skall kompenseras för pris- och löneutvecklingen. Sammantaget kommer antalet sysselsatta inom offentlig tjänstesektor att bli nästan oförändrat år 2008 och 2009, med en minskning på respektive personer. Arbetslösheten stiger Arbetslösheten har minskat i samtliga grupper på arbetsmarknaden, mer eller mindre. Nedgången är dock störst för högskoleutbildade och minst för enbart förgymnasialt utbildade, detta gäller för såväl inrikessom utrikesfödda. Arbetsmarknaden har förbättrats kraftigt för utrikesfödda i allmänhet men i synnerhet för utomeuropeiskt födda. Procentuellt sett är dock nedgången störst för svenskfödda. En annan iakttagelse är att arbetslösheten tycks ha upphört att minska för männen under de senaste månaderna medan den fortsatt nedåt för kvinnorna. Det sammanhänger med att männens arbetsmarknad drabbas tidigast när konjunkturen växlar ned. Männen arbetar i större utsträckning än kvinnorna inom områden som har direkt anknytning till den globala eko- 7

9 nomin. Arbetslösheten har minskat kraftigast för de yngsta på arbetsmarknaden. Det som bedöms ske under prognosperioden är att framför allt de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden kommer att drabbas av ökad arbetslöshet. Dessa är ungdomar och utrikesfödda. Vidare kommer inte tidsbegränsade anställningar att förlängas eller övergå till fast anställning i samma utsträckning som tidigare. Det drabbar också många som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, det vill säga likaledes ungdomar och utrikesfödda. Allra svårast är läget för personer som inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden under de goda åren. Arbetslösheten i åldersgruppen år som (enligt tidigare definition) uppgick till 4,6 procent år 2007 beräknas minska till 4,2 procent år Bakom siffran döljer sig dock att arbetslösheten upphör att minska och börjar öka under hösten För år 2009 beräknas arbetslösheten till 4,7 procent. Enligt den nya definitionen (där också heltidsstuderande som sökt arbete inkluderas) beräknas arbetslösheten för åldersgruppen år till 5,9 procent år 2008 och till 6,5 procent år Dämpad brist på arbetskraft Den stadiga ökningen av bristen på arbetskraft har upphört under det senaste halvåret, vilket i sig är en ytterligare signal att efterfrågan på arbetskraft mattats. Inom flera områden är dock bristtalen alltjämt höga. Inom prognoshorisonten kommer bristen på arbetskraft att mildras, men den bedöms dock bli ett fortsatt hinder för ökad sysselsättning i ett flertal yrken inom exempelvis teknik och data. Områden med kvarstående brist på arbetskraft är följande: Yrken inom teknik och data Specialistyrken inom hälso- och sjukvård Vissa yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet Några yrken inom industrin med höga kvalifikationskrav Vissa kategorier av läraryrken I vårens intervjuundersökning uppgav 32 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft i samband med rekryteringar under det senaste halvåret. Det är en minskning med 3 procentenheter jämfört med höstens undersökning. Bristen är mest omfattande inom verkstadsindustrin där 46 procent av arbetsgivarna angav brist på arbetskraft. Inom byggnadsverksamheten uppgav 41 procent av arbetsgivarna brist. Det är emellertid en påtaglig mildring jämfört med undersökningarna våren 2007 och hösten 2007 då hälften av arbetsgivarna angav brist. Även inom uppdragsverk- 8

10 samheten och datakonsultverksamheten är bristtalen höga, ungefär 37 procent. Där har bristen på arbetskraft endast mildrats svagt jämfört med hösten 2007 och nivån är något högre än våren Arbetsförmedlingen har bett arbetsgivarna kvantifiera antalet vakanser med brist under det senaste halvåret. Inom det privata näringslivet angav arbetsgivarna att de inte lyckats rekrytera till vakanser, och därtill kommer vakanser där de inte ens försökt rekrytera. Detta ligger i linje med höstundersökningen och är en ytterligare bekräftelse på att bristen inte ökat i omfattning. Summeras talen i vårens undersökning innebär det en sysselsättningsdiskrepans på på halvårsbasis. Ökad löneökningstakt Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har löneökningstakten stigit markant, från 3,1 procent våren 2006 till 3,8 procent hösten 2007 hos företag i privat sektor med minst 5 anställda. Mellan höstens undersökning 2007 och vårens undersökning 2008 har dock löneökningstakten varit oförändrad. Undersökningen visar också att arbetsställen med rekryteringsproblem haft en snabbare löneökningstakt än arbetsställen som inte upplevt brist, eller 4 procent mot 3,7 procent. Den dämpade bristen på arbetskraft kommer att motverka ökad löneökningstakt under prognosperioden, men samtidigt ger redan ingångna avtal en högre löneökningstakt och under år 2008 blir löneökningen förhållandevis stor inom den kommunala sektorn på grund av avtalskonstruktionen. Vi räknar också med att alla lokala avtal inte slagit igenom på löneökningen fullt ut. Lönerna beräknas öka med knappt 4,5 procent under år Under år 2009 kryper sedan ökningen ned till något under 4 procent. Allt svårare för korttidsutbildade Det finns stora grupper i befolkningen som har en besvärlig arbetsmarknadssituation och dessa har inte minskat i antal under det senaste halvåret. Den försvagning som väntas på arbetsmarknaden kommer att slå hårdast mot dessa grupper, vilket beror på att arbetsmarknaden krymper för korttidsutbildade under prognosperioden. Det är vanligt att dessa personer har en lång historia av upprepade perioder av arbetslöshet. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete. 1. Personer med högst förgymnasial utbildning. 2. Utomeuropeiskt födda. 3. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. 4. Arbetslösa personer år. 9

11 Antalet personer som saknar arbete (arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd) och tillhör grupper som har särskilt svårt att snabbt finna ett arbete uppgår till cirka personer. Antalet i dessa grupper minskade mellan mitten av 2006 och mitten av 2007, men därefter har nivån legat oförändrad. Antalet övriga inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat stadigt till personer våren Enligt vår bedömning kommer gruppen med svårlösta arbetsmarknadsproblem att växa under andra halvåret 2008, en utveckling som fortsätter under Däremot kommer arbetslösheten att motverkas av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade mot denna grupp, bland annat jobb- och utvecklingsgarantin. En gemensam nämnare för de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är att dessa ofta har en svag utbildningsbakgrund (alltså inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning). Det finns cirka i arbetskraften som har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Av dessa hade varit arbetslösa någon gång under 2007, det vill säga var fjärde i motsvarande arbetskraft. Huvuddelen av dem som varit arbetslösa med svag utbildningsbakgrund hade en inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen på minst ett år och dessa personer hade i genomsnitt tio arbetslöshetsperioder bakom sig. Det finns mycket som talar för att gruppen arbetslösa korttidsutbildade ökar under prognosperioden. En svagare efterfrågan på arbetskraft drabbar korttidsutbildade hårdast. Det sker en påfyllnad genom att inslaget av korttidsutbildade är stort bland nyanlända invandrare och genom att mer än var femte elev lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. Det finns således stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar under 2008 och Särskilt problematiskt blir det att lösa situationen för korttidsutbildade och läget är speciellt bekymmersam för korttidsutbildade utomeuropeiskt födda. I dagsläget saknas utbildningsinstrument för att möta detta problem och det bör hanteras utanför arbetsmarknadspolitiken. Det krävs relativt långa utbildningsinsatser för denna grupp. Först behövs grundläggande utbildning och därefter yrkesutbildning. De arbetsmarknadspolitiska program som klassificeras som konjunkturberoende uppgick till personer under 2007 motsvarande 1,9 procent av arbetskraften. Det antalet beräknas bli cirka både 2008 och Det sker däremot en kontinuerlig förändring av den arbetsmarknadspolitiska programmixen. Antalet personer med aktivitetsstöd ökar stadigt medan den grupp av anställda som får någon form av lönesubvention (exkl. funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga) minskar kraftigt. Därutöver finns bland annat nystartsjobb och nyfriskjobb, vilka inte räknas till de arbetsmarknadspolitiska programmen. 10

12 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, procentuell förändring 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 1,9 1,3 Antal arbetade timmar 2, procentuell förändring -1,4-1,4 0,8 0,2 1,4 3,1 1,7-0,4 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,8 3,3 3,3 3,1 2,7-0,5 0,2 1,7 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,6 2,4 Timlön, procentuell förändring 3 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,2 4,4 3,9 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,1 3,5 3,1 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3,1 2,3 2,1 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,1 9,1 10,0 Nyckeltal 4 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 6,0 6,0 5,4 4,6 4,2 4,7 0,6 0,0-0,6-0,8-0,4 0,5 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,4 2,7 3,0 1,9 1,9 1,9 0,3 0,3 0,3-1,1 0,0 0,0 1 Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Kalenderkorrigerat ökar arbetade timmar med 1,2 % 2008 och minskar med 0,1 % Preliminär statistik från Medlingsinstitutet. KI har beräknat ökningen till 3,4 %. 4 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11

13 Uppföljning av tidigare prognoser Arbetsmarknadens utveckling har de senaste åren varit mycket stark, vilket också förutsagts i Arbetsförmedlingens prognoser. I vårprognosen 2007 angavs sålunda sysselsättningsökningen för 2007 till personer. Utvecklingen under årets lopp överträffade emellertid våra bedömningar, och det slutgiltiga utfallet uppgick till hela personer. I spåren av den starka konjunkturutvecklingen har många av de latent arbetssökande strömmat ut på arbetsmarknaden, vilket inneburit en betydande uppgång av arbetskraftsutbudet. I vårprognosen 2007 beräknades utbudsökningen för det året bli personer. Det slutgiltiga utfallet blev personer. Sysselsättningen har således ökat snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket innebär att antalet arbetslösa sjunkit påtagligt. Den relativa arbetslösheten för 2007 förutsågs i vårens prognos till 4,8 procent. Utfallet blev 4,6 procent. Att utfallen blev bättre än prognosvärdena beror dels på den oväntat starka uppgången av arbetsmarknaden, dels på problem i SCB:s arbetskraftsundersökningar att rätt klassificera de programinskrivnas arbetsmarknadsstatus. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 5,2 4,8 Handelsbanken 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 5,2 4,4 Svenskt Näringsliv 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 5,0 5,1 TCO 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,2 4,7 LO 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 5,0 5,4 Finansdepartementet 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 4,9 4,7 Konjunkturinstitutet 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 4,9 4,8 OECD 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 4,8 4,8 Arbetsförmedlingen 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 5,3 4,8 Utfall 2 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,4 4,6 1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 I och med AKU-omläggningen andra kvartalet 2005 har det skett ett tidsseriebrott i fråga om arbetslöshetsnivån. Utfallen fram till 2004 bygger på det gamla AKU, medan utfallen från och med 2005 bygger på det nya. 12

14 Internationell översikt Den globala tillväxten bromsar in Den internationella konjunkturen har varit stark under de senaste fem åren med en tillväxt på minst fyra procent per år. Utsikterna för de kommande åren tyder på en fortsatt god men avtagande tillväxttakt för världsekonomin. Det är som vanligt utvecklingen i USA som för närvarande är svag som styr den globala ekonomin och övriga länder påverkas därmed negativt i olika takt under detta år. Den globala tillväxten hålls tillbaks av instabila bostadsmarknader, finanskrisen, relativt höga räntenivåer och höga råvarupriser. Oroligheterna på börser och fastighetsmarknader världen över har fått investerare att intressera sig mer för råvaruhandeln vilket tillsammans med ökad efterfrågan har pressat priserna uppåt. Om denna spekulation har haft en stor påverkan kan även snabba prisfall på vissa råvaror komma att ske framöver. Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI En viktig skillnad mot tidigare konjunktursvackor är att utvecklingen i flera tillväxtekonomier, med Kina och Indien i spetsen, håller uppe den globala tillväxttakten på en förhållandevis hög nivå, trots en betydande försvagning i USA och en svalare konjunktur i de flesta industrinationer 5. Under 2009 blir avmattningen dock något mer kännbar även i tillväxtländerna och för EU fortsätter försvagningen, framför allt under första hälften av året. För svensk exportindustri, som i hög 5 OECD:s ledande indikatorer (som visar på en trolig utveckling sex månader fram i tiden) visar på en tydlig nedgång för de flesta större ekonomier i världen. Indikatorerna har vänt nedåt sedan mitten av 2007 och har en fortsatt negativ tendens. 13

15 utsträckning är beroende av utvecklingen i EU-länderna, innebär detta att tillväxten blir svagare 2009 än Sammantaget bedöms det bli en mjuklandning av världsekonomin där tillväxten går från 5 procent 2007 till 3,7 procent 2008 och cirka 3,5 procent Tydlig konjunkturnedgång i USA Priserna på den amerikanska bostadsmarknaden har de senaste åren stigit betydligt snabbare än vid tidigare uppgångar. Marknaden eldades bland annat på av att styrräntan drogs ner till omkring en procent under några år. Under 2006 vände så den amerikanska husmarknaden ned efter en rekordlång uppgångsperiod. Efter cirka ett år av inbromsande huspriser kollapsade den amerikanska Sub-prime-marknaden 7, vilket fick prisfallet att öka hastigheten. Mycket talar för fortsatta prisfall under åtminstone de närmaste månaderna. Tusental byggnadstillstånd USAs bostadsmarknad januari februari/april 2008 Huspriser Byggnadstillstånd Huspriser Index 2000= Säsongrensad Källa: EcoWin 0 Nästan oavsett vilken statistik man studerar gällande bostads- och byggsektorn i USA så nådde siffrorna sin topp under Under fjolåret och inledningen av detta år har kraftiga försämringar skett. Raset för byggnadsinvesteringar och byggnadstillstånd har fortsatt under inledningen av 2008 och antalet nybyggda bostäder beräknas falla med 30 6 För den svenska exportindustrin är det utvecklingen i våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland samt Tyskland, USA och Storbritannien som har störst betydelse. Dessa länder har varit våra viktigaste handelspartners under en lång rad av år och står tillsammans för cirka 50 procent av den svenska exporten. 7 Sub-prime-lån ökade stadigt under 2000-talet och stod i fjol för cirka 20 procent av bolånemarknaden i USA. Dessa lån har ökat möjligheten för personer som tidigare inte ansågs kreditvärdiga att köpa sig en bostad. Andelen Sub-prime-lån är störst bland olika minoritetsgrupper. 14

16 procent i år efter en minskning med 25 procent i fjol. Antalet husförsäljningar ligger på en mycket låg nivå sedan årsskiftet 8, och statistik över det förväntade antalet försäljningar det kommande halvåret visar att branschen inte räknar med sig någon snabb vändning. Många av de omtvistade bolånen ska dessutom omfinansieras det kommande året. Även framöver kommer således en stor mängd hus att tvångsförsäljas vilket troligtvis kommer att pressa ner bostadspriserna till en ännu lägre nivå. Det är de stora förlusterna för amerikanska bolåneinstitut som ligger bakom den finansiella krisen. Det abrupta uppvaknandet för många aktörer på de finansiella marknaderna har tvingat banker världen över till nedskrivningar med många miljarder dollar. Förutom i USA har banker i Storbritannien, Schweiz samt Frankrike drabbats hårt och flera aktörer har sett sig tvungna till kraftiga personalneddragningar. Krisen har fått bankerna att se över sina riskbedömningar vilket har begränsat kreditgivningen (både möjligheten att få nya lån och möjligheten att få hjälp att klara av redan ingångna lån) och ytterligare försvårat situationen på bostadsmarknaden. De amerikanska bankerna känner nu av en ökning av bristande betalningsförmågor på huslån men även på billån och kreditkortsräkningar. De amerikanska hushållens sparande har sjunkit gradvis från tolv procent vid inledningen av 1980-talet till omkring noll, vilket betyder att i stort sett samtliga inkomster går till konsumtion. Samtidigt leder fallande huspriser och aktiekurser samt stigande energi- och livsmedelspriser till ett minskat konsumtionsutrymme. Detta har en stor betydelse för den amerikanska tillväxten eftersom den privata konsumtionen står för cirka 70 procent av USA:s BNP (cirka 50 procent i Sverige). De amerikanska stimuleringscheckarna (en tillfällig skatterabatt) förväntas kunna öka privatkonsumtionen från och med det tredje kvartalet i år. Michigan-indexet över hushållens framtidstro har dock visat en tydlig minskning i över ett års tid och ligger nu på den lägsta nivån sedan Risken finns således att endast en del av pengarna går till extra konsumtion och att istället sparandet ökat beroende på de osäkra framtidsutsikterna. I år kommer en mängd variabler att visa negativa siffror såsom stramare kreditförhållanden, fallande huspriser, minskade bygginvesteringar, svag privatkonsumtion samt försämrad arbetsmarknad vilket ger en negativ tillväxtdynamik i USA 9. BNP-tillväxten bedöms i bästa fall 8 Enligt HMI (Housing Market Index) från National Association of Home Builders. 9 En försvagad amerikansk konjunktur slår främst mot våra stora fordonstillverkare som står för cirka 20 procent av varuexportvärdet till USA. Främst bilindustrin kan 15

17 nå upp till 1 procent. Positivt är att exporten får draghjälp av den svaga dollarn vilket gör att handels- och bytesbalansunderskottet minskar, framför allt i relation till EU-länderna. Ekonomin bedöms återhämta sig under loppet av 2009, tack vare ökade investeringar och en stark exportutveckling, och BNP-tillväxten blir drygt 1,5 procent. Asien håller emot Japan ser inte på det internationella inflationstrycket med samma oro som de flesta andra länder. Efter flera år med deflation under inledningen av 2000-talet har Japan haft svagt ökande prisnivåer de senaste två åren. Risken för deflation oroar fortfarande mer än faran av en ökad inflationstakt och den japanska styrräntan förväntas inte höjas för att möta den ökande inflationen. Arbetslösheten i Japan har stabiliserats under det senaste halvåret efter en minskning från 2003 års rekordhöga arbetslöshetstal på över fem procent. Andelen arbetslösa i dagsläget (4 procent) ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå och trenden pekar nu mot en svag ökning. Även de ledande indikatorerna pekar mot en försämrad utveckling och en tydlig dämpning av tillväxten. En orsak till att indikatorerna försvagats är den förändrade lagstiftningen kring bostadsbyggande 10 vilket har dämpat bygginvesteringarna. Men även med detta borträknat finns en avtagande tendens. Därutöver är de japanska hushållen fortsatt försiktiga med sin konsumtion efter de senaste årens svaga ekonomiska utveckling i landet. Den viktigaste orsaken till att den japanska tillväxten blir låg de kommande åren är dock att den för Japan så viktiga exporten påverkas av problemen i USA och den internationella avmattningen. Detta leder till att BNP-tillväxten minskar från 2,1 procent år 2007 till drygt 1 procent år 2008 och cirka 1,5 år Kinas ledande indikatorer är fortsatt starka men har en negativ utveckling de senaste månaderna. Hushållens konsumtion förväntas fortsätta att växa stadigt framöver, dock utan några dramatiska fall i sparkvoten. Inflationstakten har stigit under knappt två års tid och är nu mycket hög. Det är framför allt matpriserna som driver upp inflationen som har inlett året på nivåer över åtta procent. Det är således mycket tveksamt om målsättningen för 2008 på en inflationstakt under 5 procent kommer att klaras. För att motverka inflationsökningen kommer de offentliga investeringarna i husbyggen och industrier att bromsas framöver och gradvisa räntehöjningar har redan genomförts. De mest aktuella frågorna i väntas komma att beröras. Även läkemedels- och maskinindustrin har stora andelar av den svenska varuexporten till USA. 10 Lagen har tillkommit för att göra att nybyggda hus säkrare mot jordbävningar i framtiden vilket ökar företagens byggnadskostnader. 16

18 dagsläget är kanske vad jordbävningen i centrala Kina kommer att få för effekt på den kinesiska produktionen och huruvida politikerna kommer att skriva upp värdet på den kinesiska valutan yuan. Kina förväntas få en fortsatt mycket stark utveckling de närmaste två åren med en tillväxt på 10 procent under år 2008 och 9 procent år BNP-utvecklingen utvalda länder i Asien Kina Indien Japan kv kv Källa: EcoWin Indien har haft ett antal starka år men vissa indikatorer pekar nu på en avmattning. Den privata konsumtionen visar exempelvis tecken på en viss inbromsning. Investeringarna är dock fortsatt stora, inte minst de utländska investeringarna. Inflationstakten är fortfarande hög men ökningen ser ut att ha bromsats upp. Den utvecklingen bör kunna förstärkas framöver efter att penningpolitiska anpassningar har genomförts. Tillväxten de kommande åren förväntas bli lägre än under år 2007 men kvarstå på höga nivåer. Tillväxten förväntas landa på 8 procent år 2008 och drygt 7 procent år Europa utanför Euroområdet får blandade resultat Storbritannien har haft en tydligt negativ utveckling det senaste året 11. Inköpschefsindex och de ledande indikatorerna har vänt ned kraftigt sedan hösten En viktig förklaring till denna utveckling är den starka påverkan som det amerikanska konjunkturläget har på den brittiska ekonomin. Bostadsmarknaden upplever dessutom stora problem och bostadsinvesteringarna kan förväntas bli låga de kommande åren. Den inhemska efterfrågan är dock fortfarande relativt god även om det fjärde kvartalet i fjol visade på en försämrad utveckling. Den snabba 11 Fordonsindustrin samt trä- och pappersindustrin är några av de viktigaste delarna i kronor räknat av den svenska exporten till Storbritannien och kan således komma att påverkas mer än andra branscher av en nedgång i den brittiska konjunkturen. 17

19 ökningen av inflationen stoppades genom en serie av ökningar av styrräntan under loppet av 2006 och Detta har dock följts av räntesänkningar från årsskiftet Ytterligare sänkningar väntas framöver för att mildra effekterna av konjunkturavmattningen och den finansiella krisen. Dessa kan dock komma att dröja på grund av att inflationen nu tagit ny fart. BNP-tillväxten förväntas bli cirka 1,5 procent under 2008 och knappt 1,5 procent år Central- och Östeuropa som helhet uppvisar fortfarande en god om än avtagande tillväxttakt, trots global konjunkturavmattning och mycket hög inflation i ett antal länder (i första hand Baltikum och Bulgarien). Detta beror delvis på att utvecklingen i Europa är viktigare för dessa länder än den i USA. En annan förklaring är att några av de största ekonomierna i denna region såsom Ryssland och Polen håller uppe tillväxten. Skillnaderna mellan länderna i detta område är dock påtaglig där inte minst Estland och Lettland uppvisar en kraftigt försämrad tillväxt. Ryssland har hittills klarat den internationella avmattningen utan större problem. Konjunkturen är fortsatt stark även om det nu finns antydningar till en svagare utveckling framöver 13. Ett problem för Ryssland är den höga och stigande inflationen som minskar köpkraften och tvingar fram en viss kreditåtstramning, vilket kommer att verka dämpande på efterfrågan. Bytesbalansöverskottet minskar dessutom trots kraftigt stigande råvarupriser (där ett högt oljepris gynnar oljeproducenter såsom Ryssland). Rysslands tillväxttakt förväntas dock endast få en svag minskning under detta år, tack vare de höga råvarupriserna och fortsatt stora (inte minst offentliga) investeringar. Även 2009 blir ett bra år men med en avtagande tillväxttakt. Euroområdet kyls av Euro-området visar tydliga tecken på en konjunkturavmattning. Sentimentsindikatorn 14 och andra ledande indikatorer visar att Euro-området på kort tid har gått från en situation med stark tillväxt till något av ett normaltillstånd. Nedgången visar ännu inga tydliga tecken på att avta. Det är dock fortfarande främst förväntningsindikatorer och inte utfallsdata som visar på en negativ utveckling. Sysselsättningen har exempelvis fortsatt att öka och kommer säkerligen att fortsätta att stiga framöver om än i långsammare takt. Arbetslösheten inom Euro-området har minskat stadigt de senaste två åren och är nu cirka sju procent, vilket är den lägsta siffran på femton år. Den nuvarande trenden visar på en fort- 12 Av EU:s medlemsländer var det bara Nederländerna och Storbritannien som hade en inflationstakt på mindre än 3 procent under det andra halvåret OECD:s ledande indikatorer. 14 Sentimentsindikatorn är ett mått på stämningsläget bland både företag och hushåll. 18

20 satt minskning men i betydligt långsammare tempo och under 2009 ökar troligtvis arbetslösheten på nytt. Samtidigt har inflationen stigit det senaste året och uppgick till 3,6 procent i april. Detta påverkar konjunkturen ytterligare i negativ riktning. EU-kommissionen spår att inflationen beräknas hamna på minst 3,2 procent under 2008, vilket är långt över Europeiska centralbankens mål om prisstabilitet. En viktig förklaring till den svalare konjunkturen i Euro-området är valutaförändringarna som har påverkat exportnettot negativt. Det växande räntegapet mellan Euro-området och USA har tvingat ned värdet på dollarn, vilket innebär att varor och tjänster från Europa blivit allt dyrare (relativt amerikanska varor och tjänster). BNP-tillväxten i Euro-området förväntas sjunka från 2,6 procent år 2007 till drygt 1,5 procent 2008 och knappt 1,5 procent år Index 120 Barometerindikatorn för eurozonen januari april 2008 Låg tillväxt Normal tillväxt Hög tillväxt Säsongrensad Källa: EcoWin Euro-området påverkas i stor utsträckning av utvecklingen i de stora medlemsländerna såsom Italien (där en mycket svag tillväxt förväntas under de närmaste åren), Spanien (med stora problem på bostadsmarknaden), Frankrike (med finansiella problem och en gradvis svalnande konjunktur) och Tyskland. Efter en svag inledning på 2000-talet har de senaste två åren genererat en hygglig utveckling av tillväxten i Tyskland. Under fjolåret avtog dock tillväxttakten gradvis och det fjärde kvartalet var årstakten nere i 1,7 procent. Tillväxten för det första kvartalet 2008 var därför överraskande stark (i linje med fjolårets årsgenomsnitt) vilket indikerar att BNP-tillväxten inte behöver bli så låg under detta år som många befa- 19

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 1 (7) Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 Nedgången större än väntat Den finansiella krisen har slagit hårdare och snabbare mot den reala världsekonomin än vad alla prognosmakare förutsåg vid slutet

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text Catarina Annetorp Hörnsten Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013 Text Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Skribent av fördjupningsrutor Thomas Liljegren

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger

Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger KAPITEL 3 FÖRDJUPNING Sedan föregående undersökning i december har situationen bland företagen i näringslivet inte förändrats

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Ura 2003:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Innehållsförteckning Sid

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2012 Text Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Skribent av fördjupningsrutor Marwin Nilsson

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer