Nordisk Kriminologi, 27(2) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2001

Transkript

1 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Nordisk Kriminologi, 27(2) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2001 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 EG s 29 th Annual Conference, Call for papers 6 NAD's seminarium, november 2001, Göteborg 8 Resebrev 12 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter - Danmark 18 - Finland 24 - Grönland 31 - Island 34 - Norge 39 - Sverige 46 1

2 NSfK ISSN Nordisk Kriminologi utges 3 gånger per år av Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Redaktör: Tryck: Joachim Enkvist Hakapaino Oy Inlägg till Nordisk Kriminologi, beställningar av nyhetsbrevet, adressändringar m.m. sänds till sekretariatet i Helsingfors. De synpunkter, som presenteras i signerade artiklar, står inte nödvändigtvis i överensstämmelse med Rådets uppfattning. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 27(3) är den 1 oktober Manusstopp för Nordisk Kriminologi 28(1) är den 1 februari Manusstopp för Nordisk Kriminologi 28(2) är den 1 juni

3 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Från sekretariatet Kommande seminarier/temadagar/konferenser Sekretariatet vill göra alla läsare uppmärksamma på följande seminarier, temadagar och konferenser som anordnas under kommande höst. I fall någon vill informera om dylika händelser går det bra att meddela sekretariatet, så kan vi sätta information om det i kommande numror av Nordisk Kriminologi. Detta är ett synnerligen ypperligt tillfälle att sprida ut information om kommande tillställningar till en bred läsarkrets. 6-9 sept, EG's 29 th Annual Conference, The Ambivalence of Conflicts and Social Change, Venice, Italy. Närmare information om konferensen finns på sid 6-7 i denna tidsskrift. 24 sept, Temadag i Göteborg: Blind rättvisa? Att möta offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga företecken. Ytterligare information om temadagen kommer att finnas på Brottsoffermyndighetens hemsida: 19 okt, Temadag i Umeå "Handel med kvinnor - prostitution och trafficking. Ytterligare information om temadagen kommer att finnas på Brottsoffermyndighetens hemsida: nov, forskarkonferens "Dubel viktmisering? Invandrade brottsoffer i svenskkontext. En konferens för att stimulera till forskning om möjligheter och brister i mångkulturella möten", internatform på Såstaholm utanför Stockholm. Ytterligare information om konferensen kommer att finnas på Brottsoffermyndighetens hemsida: nov, NAD's seminarium: Kraven på kunskap eller "evidens" - vilka är konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet? Göteborg. Närmare information om seminariet samt anmälningsblankett finns på sid 8 framåt i denna tidsskrift. 3

4 NSfK Forskarseminarium Sista veckan i maj gick NSfK s Forskarseminarium av stapeln i Jurmala, Lettland under namnet Social Change and Crime in Scandinavian and Baltic region. Seminariet ordnades i byn Lielupe i ett Sovjetkomplex som någongång i tiden hade haft sina glansdagar. Forskarseminariet var det första som ordnades i samarbete med de baltiska länderna. Alltsom allt deltog ca 70 personer från norden, de baltiska länderna, Ryssland och Tjeckien. Till följd av det stora antalet olika nationaliteter var vi tvungna att anlita erfarna tolkar till vår hjälp under föreläsningarna. Under veckan fick vi höra många intressanta tankeväckande inlägg om olika forskarprojekt. Deltagarna fick komma fram med sina inlägg i de olika arbetsgrupperna: Crime in Baltic Countries, Social Control, Recidivism, The Criminal Justice System, Drug Research och Legal Philosophy and Crime Prevention. Gästföreläsaren professor Thomas Mathiesen från Oslo talade under rubriken On Globalization of Control vilket berörde Schengenavtalet och vilka konsekvenser det kan ha för den enskilda individen. De mänsklilga rättigheterna förutsätter frihet men samtidigt har samhället fått ett behov att kontrollera individerna. Idag är det möjligt att lagra stora mängder av information om de enskilda individerna. Mathiesen uppger att faran med datan kan vara att den används i fel syfte. Jerzy Sarnecki från Stockholms universitet talade om Delinquent Youth Networks. Sarnecki understryker att ungdomsgängen inte är någon stabil enhet utan en ytterst rörlig grupp i frågan om nätverk. Ungdomarnas nätverk har ytterst låg stabilitet. Kontakter bildas medan andra kontakter försvinner. Det här betyder att det är möjligt att bryta brottsligheten. Seminariedelen avslutades med en paneldiskussion om Illegal Immigration and Trafficking in Women. Som avslutning på seminariet ordnade våra lettiska värdar för oss även ett besök in till Riga med guidad rundtur i den gamla stadsdelen. Senare på kvällen arrangerades en banquet på en lokal restaurang med utsökt god mat. 4

5 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Vi hoppas att seminariet gav ett frö att gro för kommande samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna. Martina Lybeck Administrativ sekreterare NSfK 5

6 NSfK The European Group for the Study of Deviance and Social Control 29th Annual Conference Venice, Italy September 6-9, 2001 THE AMBIVALENCE OF CONFLICTS AND SOCIAL CHANGE Conflict is inherent in all societies. Recent protest shows that this is also the case when, with the final victory of market economies, as it is claimed, history has come to an end. Within the critical criminological tradition, conflict also underlies a range of individual and collective acts described by institutional agencies as deviant. Processes of labeling and stigmatisation are themselves part and parcel of social conflict and contrasting interests. Whether occurring within the criminal justice arena or in society at large, conflicts possess an ambivalent nature, whereby they can bring about progressive social change and/or reinforce the status quo. In other words, some conflicts may be functional to the maintenance and reproduction of power relations, others may defy them, and yet others may generate regression. Varying degrees of ambivalence are found, for example, in: conflicts in the labour and global markets, action by ecologists and minorities, movements for the defence of locality, consumer pressure groups, and groups claiming safer living environments with a variety of strategies and tools. Social groups do use the criminal justice system, through which they pursue their interests. On the other hand, law enforcement processes are triggered by the victimisation of vulnerable groups and individuals. How can critical criminology respond to the demand from vulnerable people for safety? How should progressive reformers deal with requests for law and order? 6

7 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 How can we reconcile penal abolitionism with the need to protect women and children from violence? How can we achieve the prosecution and punishment of powerful offenders, and simultaneously the reduction of penality? Papers are encouraged on the above themes. In particular: Dealing with racism Fighting discrimination in labour markets Responding to interpersonal violence Regulating corporate conduct Controlling youth Coping with transnational crime Engendering safety For further information please contact your National Representative DENMARK: Stølan, Liv Os, FINLAND: Päivi Honkatukia, NORWAY: Ragnhild Sollund, SWEDEN: Niklas Roth: Please also see our web-site: 7

8 NSfK Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning Seminarium Göteborg, Sverige November 14-16, 2001 Kraven på kunskap eller "evidens" - vilka är konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet? Frågan om vilken typ av åtgärder som ger önskad effekt har blivit allt mer aktuell på alkohol- och drogområdet under det senaste decenniet. Utbudet av modeller och program på såväl preventions- som behandlingssektorn är stort, och nya former av kunskap produceras samtidigt som aktiviteterna bedrivs. Det råder emellertid inte alltid samstämmighet om vilka åtgärder eller program som fungerar bäst i praktiken. Försök att systematisera och samla den kunskap som finns har därför gjorts. Ett exempel på ett nytt försök att samla översikter på välfungerande sociala interventioner är databasen Campbell. Modellen är tagen från den medicinskt orienterade databasen Cochraine, som redan har varit i bruk i ett antal år. Idén med Campbell databasen är, i likhet med andra former av kunskapssystematisering (konsensusmöten, riktlinjer, rekommendationer o.s.v.), att sprida och göra tillgänglig den kunskap som finns om sociala interventioner. Reaktionerna på och diskussionerna kring evidenskravet på rusmedelområdet varierar i de nordiska länderna, men i alla länder förs någon typ av diskussion kring problematiken. I bästa fall har insamlingen av den kunskap som finns ansetts bidra till att lyfta fram mångfalden av kunskap och således ge en möjlighet till att kombinera lekmannakunskap med akademisk kunskap om vad som fungerar på ett visst område. Kritiska frågor har emellertid också ställts, speciellt i relation till den forskning som bedrivs. Exempel på sådana frågor är: Vad skall räknas som "evidens"? I vilken mån går det att utvärdera all verksamhet med liknande kriterier som används inom medicinen? Hur beaktas det sammanhang inom vilken åtgärden görs? Vem bestämmer vilken kunskap 8

9 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 som är värdefull? Vem vinner på systematisering och utvärdering av olika verksamhetsformer? I avsikt att diskutera aktuella frågeställningar om systematiseringen av kunskap och evidens på rusmedelfältet ordnar NAD ett seminarium den november 2001 i Göteborg. Vi inbjuder alla intresserade att delta eller bidra med inlägg till en kritisk granskning av följande områden och frågeställningar: 1. Produktion och förmedling av ny kunskap - hur påverkar kravet på "evidens" den kunskap som produceras? Sessionen inleds av Risto Eräsaari, Helsingfors universitet. 2. Behandling och individorienterade interventioner - hur har de belägg som finns för goda insatser insamlats, vilka är erfarenheterna och vari ligger kritiken? En översikt av rusmedelbehandling har nyligen gjorts av Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) i Sverige. Översikten presenteras av Mats Berglund, Universitetssjukhuset MAS. Rapporten "Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten" presenteras av Karin Tengvald, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Stockholm. Inbjudna kommentatorer är Anders Bergmark, Stockholms universitet och Sven-Axel Månsson, Göteborgs universitet (ej bekräftade). 3. Prevention, samhälleliga åtgärder, politik och program - hur och av vem har "evidensen" formulerats, finns det lyckade försök att systematisera kunskapen, vari ligger kritiken? Peter Dahler Larsen, Odense universitet, inleder med synpunkter på evidensbaserad socialpolitik och användningen av evalueringsresultat i offentliga organisationer. Tanken bakom det s.k. Kost & Nytte-projektet i Norge presenteras av Mons Georg Rud från det norska Sosialog helsedepartementet. Sven Andréasson, Karolinska Institutet, presenterar en aktuell kunskapsöversikt över preventionslitteraturen på alkoholområdet. 4. Organisering och systematisering av kunskap - vilka kriterier finns uppställda och vilka är för- och nackdelarna? Haluk Soydan, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Stockholm, presenterar det s.k. Campbell nätverket. 9

10 NSfK Om du önskar anmäla dig till seminariet, vänligen använd anmälningsblanketten på följande sida. Anmälningsblanketten bör insändas till NAD:s sekretariat senast den 31 augusti. Det går också att anmäla sig via Internet på följande adress: 10

11 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Anmälningsblankett NAD s seminarium 2001 Kraven på kunskap eller "evidens" - vilka är konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet? Namn: Arbetsplats: Adress: Telefon, arb.: Telefax: Mobil: E-postadress: Önskar inte hålla inlägg Önskar hålla inlägg Preliminär titel, samt kort beskrivning av innehållet: Datum: Underskrift: Anmälan bör vara inkommen till NAD:s sekretariat senast den 31 augusti Adress: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland. Tlf: +358-(0) , ; fax: +358-(0) ; e-post: nads@kaapeli.fi 11

12 NSfK Resebrev International Conference on Violence in Schools and Public Policies, Paris, 5-7 mars Regina Järg Student på kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Snart är det äntligen vår! På Stockholms universitet är det en vårtermin som alla andra nyinskrivna elever, gamla elever, elever som påbörjat C-uppsatsen att ta examen i universitetsstudier. Men för mig är det inte vilken vårtermin som helst jämfört med mina tidigare vårterminer på universitetet. Den här gången är det jag som plågas av C-uppsatsen i kriminologi. Plågas? Varför säger jag det? Bara för att alla andra upplever det så? Under den korta tiden jag jobbat med min C-uppsats har jag bara upplevt en stor nyfikenhet till ämnet jag skriver om och njutit av det jag gör! Jag tycker att det är väldigt roligt att skriva en C- uppsats! Kanske beror det även på att det finns så många möjliga sätt att skriva en C-uppsats på. Det finns ju så mycket man skulle kunna göra! Jag skriver om mobbning i Tartu utifrån data från en undersökning som gjorts i ett urval av skolor i den staden. Tartu är historiskt Sveriges andra universitetsstad! Temat mobbning är fortfarande relativt nytt i Estland jämfört med Sverige till exempel. Det finns gott om forskning i Sverige och Skandinavien alla känner till norrmannen Dan Olveus med sina kända handlingsplaner mot mobbningen. Men det finns även andra internationellt kända namn som forskat och skrivit mycket om mobbning t ex David Farrington eller Peter Smith. Efter en liten litteraturstudie väcktes tankarna i mig att det skulle vara så spännande att ta kontakt med dem och be dem om information. Tanken fick vingar och precis just då upptäckte jag en annons på kriminologiska institutionen: International Conference on Violence in Schools and Public Policies i Paris den 5-7 mars Att besöka den konferensen var som en dröm vilket NSfK hjälpte till att uppfylla. 12

13 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Den 5 mars befann jag mig i UNESCO huset i Paris där konferensen ägde rum. Dit hade forskare och andra nyfikna jorden runt kommit. För att nämna några länder Canada, USA, Japan, Argentina, England; Finland osv. Efter att hastigt ha tittat i programmet fick jag ett stort bekymmer utöver storföreläsningar var det även massor med seminarier och rundabordsdiskussioner som skulle pågå mer eller mindre samtidigt med varandra. Man hade inte en chans att delta i allt man ville. Man fick göra prioriteringar. Sammantaget kan man säga att konferensen till stor del handlade om mobbning trots att huvudtemat var våld i skolor. Grundtanken var mer eller mindre outtalad att mobbning är det första ledet i våldshändelser av mycket allvarligare art och därför är det främst mobbning man ska fokusera. Men räcker inte med att bara prata om problemet - förebyggandet av mobbning och konflikter betonades tydligt. Och en väldigt viktig utgångspunkt för att förebygga mobbning, konflikter och våld i skolan (enligt flera forskare som deltog t ex Smith, Cowie, Clark) är skolklimatet där bland annat lärarnas färdigheter i att se, förebygga och lösa konflikter spelar avgörande roll. Men också vikten av peer support eller kamratstödjare som kan göra väldigt mycket för att förbättra skolklimatet, se och lösa problem och konflikter. En uppsjö av olika och intressanta forskningsrapporter om riskfaktorer och åtgärdspaket presenterades. Utöver givande föredrag och föreläsningar var alla föreläsare väldigt snälla och hjälpsamma de stannade gärna kvar en stund efter eget föredrag och svarade med stort engagemang på frågor jag hade att ställa och lovade att skicka relevant material för min studie. Jag fick träffa och prata med de forskare som har studerat de frågor som har hög relevans för min uppsats t ex D. Farrington, P. Smith, H. Cowie, R. Clark, J. Freiberg, C. Blaya osv. Möjligheten att besöka konferensen gav mig en bättre bild av det aktuella forskningsläget och få inblick i färska undersökningsresultat vad gäller åtgärder mot mobbning i andra länder. Efter tre dagar i Paris kunde jag åka hem och känna mig så obeskrivligt nöjd. Det kändes som att jag hade på tre dagar upplevt och lärt mig mycket mer än jag hade gjort på ett halvt år hemma. Jag är väldigt tacksam för resestipendiet från NSfK vilket gjorde det möjligt för mig att åka till Paris. Ett stort tack till NSfK för resestipendiet jag fick! 13

14 NSfK Nu är jag tillbaka i Sverige och sitter framför en stor hög av material som ska bearbetas och sättas in i ett sammanhang. Jag ser fram emot min C-uppsats och tycker bara att det är så synd att omfattningen på en C-uppsats är så begränsad och att man får skriva bara en C-uppsats. 14

15 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Studiesamlingen i Kriminologi Grundfag, fjernundervisning ved Universitetet i Oslo, 2-4 februar Jesper Stecher, Dorthe Eriksen, Maj-Britt Martinussen, Christian Scheel, Trine Svensson, Bettina Bøgen og Anja Eliassen Fredag den 2. februar "Paradisfugl" Om brug af forskningsmateriale i skønlitteratur, v/professor Kjersti Ericsson Oplægget var en prosabaseret indgangsvinkel til kriminologiske problemstillinger. Bogen "Paradisfugl" er en fiktiv fortælling om begivenheder, der kunne være autentiske. På studiesamlingen blev de kriminologiske problemstillingerne i bogen - institutionshistorie, stigmatisering, Goffmanns teorier om totalinstitutioner, udstødelse, afvigelse, magtstrukturer og kriminalbiologi - debatteret. "Kriminalitet og straf i tal og tekst". En indføring i brug af kriminalstatistikken med praktiske øvelser, v/vitt. ass.ene Kristin Hobson og Torbjørn Skardhamar. Vi fik en praktisk - og meget direkte brugbar - indføring i anvendelsen af elektronisk talbehandling, herunder udarbejdelse af grafer og diagrammer i henhold til den norske kriminalstatistik. Lørdag den 3. februar Du har bare en ting du har lyst til at finde ud af.. Heldagsseminar om forskningsmetoder og kundskabskilder i kriminologi, v/vit. ass. Cecilie E. Basberg og forsker Mette I. Snertingdal. Seminariet om forskningsmetoder og kundskabskilder var særligt rettet mod anvendelsen af kvalitativ metode. Seminariet, der var meget operationelt orienteret, tog udgangspunkt i blandt andet interviewseancer, gennemgang af udarbejdelse af spørgeskemaer og interviewerens rolle i interviewsituationen. 15

16 NSfK Den teoretiske del af seminariet indeholdt en gennemgang af sondringen mellem positivistisk og hermeneutisk metode, inddragelse og diskussion af relevante undersøgelser - såsom Baggader, Kriminalitetskontrol som industri samt oplægsholdernes egen igangværende projekter om henholdsvis vægtere og fængselsfunktionæres funktioner som kontrollant og omsorgsperson - til brug for perspektivering af de metodiske problemstillinger. Søndag den 4. februar "K og måder at forstå drab på", v/førsteamanuensis Hedda Giertsen. Hedda Giertsen blev kontaktet af "K" - der er dobbeltmorder - som foreslog Hedda Giertsen beskrev hans livshistorie. Oplægget belyste mulige årsagsforklaringar til drab. Især to faktorer, rusmidler og raseri blev debatteret blandt andet med udgangspunkt i J. Katz' "Seduction of Crime" fra Oplægget indeholdt endvidere en videnskabsfilosofisk tilgang til emnet, og vi diskuterede især spørgsmålet om det frie valg, og hvad der påvirker et valg - determinisme contra indeterminisme. "Ung i Oslo". Om ungdomskriminalitet og andre adfærdsproblemer, v/forsker Anders bakken, NOVA. Oplægget tog udgangspunkt i hovedsondringen mellem registreret og selvrapporteret kriminalitet. De metodiske problemstillinger, der er forbundet med selvrapporteret kriminalitet blev diskuteret. Med udgangspunkt i blandt andet "Gladsaxeundersøgelserne" fra Danmark drøftedes herefter forskellige årsagsforklaringer til problemadfærd i ungdomstiden. "Fra nørd til bandemedlem", v/forsker Geir Moshuus, NOVA Oplægget var opbygget som en trin-raket, hvor der var en gensidig vekselsvirkning mellem faktorerne social arena og fællesskab, der så ender med at udmønte sig i en professionel kriminel karriere i et fast subkulturelt tilhørsforhold, hvor omdrejningspunktet er kriminel adfærd. 16

17 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Denne forståelsesramme har Geir Moshuus anvendt til forståelse af EDBnørders/hackeres adfærd, der udvikler sig fra harmløst spilaktiviteter over kopiering og udbredelse og til egentlig hacking og signering som det mest centrale, og hvor slutresultatet er en professionel karriere indenfor Informationsteknologien. Et andet perspektiv i oplægget var udviklingen fra enkeltindivid til gruppe til dannelsen af en egentlig subkultur Trods dette meget overordnede resume af de kriminologiske emner, der blev gennemgået på studiesamlingen, er det vigtigt for os at understrege, at vi har fået et stort fagligt udbytte. Den sociale interaktion mellem danske og norske kriminologistuderende har endvidere skabt god grobund for frugtbare erfaringsudvekslinger om forskelle og ligheder i danske henholdsvis norske kriminologiske forhold. Vi er NSfK meget taknemmelige for den økonomiske støtte, som samarbejdsrådet har valgt at yde. 17

18 NSfK Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Danmark Af kontaktsekretær Anne-Stina Sørensen Ny ungdomssanktion til de uanbringelige unge Den ekspertgruppe om ungdomskriminalitet, der blev nedsat i forbindelse med regeringens handlingsplan for styrkelse af indsatsen mod ungdomskriminalitet (se sidste nummer af NK), har forslået at unge mellem år, som begår alvorlig kriminalitet skal kunne straffes med en særlig ungdomssanktion bestående i 2 års behandling på en institution. På baggrund af ekspertgruppens rapport har justitsministeren og socialministeren d fremsat et lovforslag om ændring af straffeloven og lov om social service (Lovforslag nr. L 210). De 2 ministre foreslår at: - Der indføjes en ny paragraf i straffeloven, så unge mellem 15 og 18 år kan idømmes en særlig 2-årig ungdomssanktion, hvis de har begået en lovovertrædelse, der ville give 3 18 måneders fængsel. - Dommeren får en handlingsplan fra de sociale myndigheder om den unges fremtid, men skal ikke være forpligtet til at følge kommunens forslag. - Kommunen skal udarbejde handlingsplanen senest 7 dage efter, politiet har dokumenteret den grove kriminalitet over for kommunen. - Den unge kan blive pålagt at være på en institution i maksimalt 1½ af de 2 år. - Den unge kan ikke vælge fængsling i stedet for ungdomssanktionen, og eventuel varetægtsfængsling bliver ikke trukket fra den 2-årige ungdomssanktion. Ungdomssanktionen skal typisk bestå af 2 måneder på en sikret institution, fulgt af et længere ophold på en socialpædagogisk institution og en udslusningsfase. Forslaget får støtte fra begge fløje i Folketinget. Ekspertgruppens rapport kan ses på eller 18

19 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Ph.D-afhandling om kommercielle røverier Den hollandske sociolog Peter Kruize sammenligner i sin Ph.D.-afhandling kommercielle røvere i Danmark og Holland. Afhandlingen er udkommet i bogform under titlen Choices of Commercial Robbers. Kommercielle røverier defineres som røverier mod pengeinstitutter, værditransporter, kontorer, tankstationer og forretninger. Kruize analyserer et empirisk materiale med udgangspunkt i en revideret form for rational choice-teori. Det empiriske materiale omfatter politirapporter fra København vedrørende såvel opklarede som uopklarede sager, samt datafiler fra Det Nationale Efterforskningsstøtte Center i Holland, det Hollandske Polsas og Danmarks Statistik. Derudover er der gennemført interviews med indsatte, der er dømt for kommercielt røveri. Det kvalitative materiale består af 50 interviews med indsatte i Holland og 27 i Danmark. De fleste informanter var mellem 15 og 20 år gamle på gerningstidspunktet, i Danmark er nogle af informanterne dog en del ældre. Analysen forsøger blandt andet at give svar på, hvorfor mennesker begår kommercielle røverier, hvordan de planlægger og gennemfører dem samt hvorfor røverne enten vælger at fortsætte eller ophører med at begå kommercielle røverier. Kruize, Peter. 2001: Choices of Commercial Robbers. A Comparative Study of Commercial Robbers in Denmark and The Netherlands. København: DJØF, 245 s. Etniske minoriteter overrepræsenteret på de danske krisecentre 34% af pladserne på de danske krisecentre optages af kvinder med etnisk minoritetsbaggrund. En ny undersøgelse fra Formidlingscentret for Socialt Arbejde viser imidlertid at det kun er hver 4. af de voldelige mænd bag kvinderne, der har udenlandsk statsborgerskab. Rapporten behandler et emne, der for en stor del af borgerne i dagens samfund er tabuiseret og meget usynligt. Det handler ikke blot om vold mod kvinder og børn, men om den part, der er mindst fokus på i den eksisterende indsats overfor vold mod kvinder og børn - den voldsudøvende mand. Rapporten baserer sig på en spørgeskemaundersøgelse, der blev gennemført på 34 krisecentre i sidste halvdel af 2000 og omfatter 924 mænd. 19

20 NSfK Behrens, Hanne L. og Dybtved, Kirsten. 2001: Kvantitativ kortlægningsundersøgelse af voldsudøvende mænd (Pilotundersøgelse). Udgivet af Formidlingscentret for socialt Arbejde. 37 sider, 135 DKK. ISBN: Alkohol og narkotikastatistik 2001 Den årlige rapport fra Sundhedsstyrelsen vedrørende alkohol og narkotika i Danmark er udkommet. Rapporten indeholder de væsentligste statistiske oplysninger vedrørende blandt andet forbrug/misbrug, dødsfald, sygdomme og behandling. Unge og alkohol Danske 16-årige indtager en førsteplads i ESPADs (The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) komparative undersøgelse af unges drikkevaner i 30 europæiske lande. 59% af de danske 16-årige har drukket alkohol 40 gange eller mere, 64% havde været fulde indenfor den sidste måned og 76% har drukket et glas øl før 13-årsalderen. I forbindelse med forbudet mod at sælge alkoholiske drikke til børn under 15 år i butikkerne, der blev indført pr. 1. juli 1998, har Sundhedsstyrelsen undersøgt alkoholforbruget hos unge mellem 5. og 10. klasse hvert år i november måned i perioden Undersøgelserne viser et fald i andelen, som har drukket alkohol den sidste måned, særligt i 5-7. klasse er der et fald i denne andel. Det største fald er sket fra 1997 til Unge og narkotika Ser man på udviklingen i forbruget af hash blandt de 15 til 16-årige viser ESPAD-undersøgelser foretaget i 1995 og 1999 at andelen af unge der har prøvet hash er steget fra 17,4 til 24,4%. Også med hensyn til andelen, der har prøvet hårde stoffer ses en stigning i eksperimenterende brug af amfetamin (fra 1,6 til 4%), kokain (fra 0,3 til 1,1%), ecstasy (fra 0,5 til 3,1%), lsd (fra 0,2 til 1%) og psilocybin-svampe (fra 0,5 til 1,8%). Mens der skete en stigning i det eksperimenterende brug af heroin fra 1990 til 1995, er niveauet stabilt på omkring 1,5% fra 1995 til

21 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Med hensyn til gruppen af stofmisbrugere, der indskrives i behandling første gang, konkluderer Sundhedsstyrelsen, at der er tegn på at andelen af nytilkomne i behandlingssystemet, der opgiver at have hash som hovedstof, tilsyneladende er stigende. Der ses desuden en svag stigning i andelen, der har amfetamin eller ecstasy som hovedstof. Rapporten kan ses på Sundhedsstyrelsens hjemmeside: Fortsat debat om forsøg med lægeordineret heroin SF har endnu en gang genfremsat et forslag om heroinbehandling til de mest belastede narkomaner. Regeringen har hidtil afvist et heroinforsøg. Sidste gang forslaget var til afstemning kunne det ikke samle flertal, i stedet blev der afsat millioner kr. til en ekstra psykosocial indsats på narkotikaområdet. Nu er den socialdemokratiske sundhedsordfører, Lone Møller, parat til at stemme imod sit eget parti. Lone Møller siger til Politiken ( ) at hun ikke har set skyggen af den psykosociale indsats, regeringen skulle have iværksat, og at hun derfor vil støtte SF s forslag. Sundhedsministeren har nedsat et ekspertudvalg, der skal undersøge behandlingsområdet og vurdere alternative løsningsmodeller herunder forsøg med lægeordineret heroin (Politiken ). I år 2000 døde 247 narkomaner, dermed er der sat en sørgelig stopper for nedgangen i antallet af narkotikarelaterede dødsfald, der siden 1997 er faldet fra 279 til 239 i 1999 (Se: Peter Ege, socialoverlæge i Københavns Kommune, mener ikke, at et heroinforsøg vil have en effekt i forhold til at nedbringe dødeligheden blandt danske narkomaner. Ege efterlyser i stedet mere opsøgende arbejde på gadeplan. Formanden for Narkotikarådet, Preben Brandt, er mere positiv indstillet overfor et heroinforsøg (Politiken ). Politikere sigtet for racisme Statsadvokaten for København og politiet i Hvidovre har sigtet samtlige 5 medlemmer af Dansk Folkepartis Ungdoms hovedbestyrelse for at udsprede racistisk propaganda. Årsagen er en kampagneplakat fra foråret, med et billede af 3 blodindsmurte og tilslørede muslimer, der ledsages af teksten: Massevoldtægter, Grov vold, Utryghed, Tvangsægteskaber, 21

22 NSfK Kvindeundertrykkelse, Bandekriminalitet det er hvad et multietnisk samfund tilbyder os. Siden 1995 har politiet fået 215 anmeldelser om overtrædelser af racismeparagraffen. 43 personer er senere blevet sigtet, og 21 af dem er efterfølgende blevet tiltalt. 11 af de 21 sager er endt med en dom for racisme, mens 4 er endt med frifindelse. Der verserer stadig 6 sager ved domstolene (Politiken ). Kritik af politiets registrering af racistisk motiverede forbrydelser Politikredsenes indberetninger til Politiets Efterretningstjeneste (PET) vedrørende tilfælde af mulig racistisk motiveret kriminalitet er blevet udsat for hård kritik gennem foråret I marts måned bragte dagbladet Information artikler om otte brande med et muligt racistisk motiv i Albertslund på Københavns vestegn, der aldrig var blevet indberettet. Det er siden sket, men PET vil ikke offentliggøre statistikken, PETs vicepolitimester Vibeke Christensen siger til Politiken ( ): Der er for stor risiko for usikkerhed om de tal, så vi vil ikke udlevere dem. Ifølge Vibeke Christensen svinger tallene fra 100 inberetninger i midten af 1990 erne til 20 sidste år. Morten Kjærum, direktør for Det Danske Menneskerettighedscenter, undrer sig over, at kun ganske få sager om angreb på flygtninge og indvandrere bliver opklaret, og at politiet ofte leder efter gerningsmændene i indvandrermiljøet. Kjærum siger til Politiken ( ): Det danske samfund har svært ved at acceptere, at der findes racisme i Danmark, og den holdning smitter af på politiet. PET regner med at have en opgørelse klar i løbet af sommeren, når arbejdet med en undersøgelse af statistikkens reliabilitet og validitet er færdiggjort. PET overvejer samtidig behovet for at ændre og ensrette indberetningerne fra politikredsene (Politiken 02/ ). Politibetjent dømt for vold En 29-årig betjent fra Station 1 på Vesterbro i København blev d idømt 60 dages fængsel for almindelig vold ( 244) mod en anholdt. Den tiltalte og hans forsvarer besluttede på stedet at anke dommen. Både den dømte og hans kollega fra Station 1 har afvist, at der blev begået nogen form for vold imod den anholdte, men de er begge under retssagen blevet modsagt af 4 22