Energisäkerhet (en bilaga)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energisäkerhet (en bilaga)"

Transkript

1 Sida 1 (9) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS INRI, Johan Askerlund LEDS INRI, Klas Holmström Energisäkerhet (en bilaga) 1. Inledning Energisäkerhet, eller energiförsörjningstrygghet, kan definieras som tillförlitlig tillgång till energi till en rimlig kostnad. Energisäkerhetsbegreppet är komplext och omfattar ofta, beroende på sammanhang, även en rad andra aspekter. En vidgad tolkning av begreppet omfattar säkerhetspolitiska risker förknippade med energiberoende, geopolitiska förhållanden eller otillbörlig påverkan med hjälp av energi, såsom risker förknippade med miljö, hälsa och funktionalitet 1. För Försvarsmakten innebär energisäkerhet utmaningar inom flera olika områden. Försvarsmaktens roll som säkerhetspolitisk aktör samt del av säkerhetspolitiska samarbeten 2 inom Östersjöområdet bör här lyftas fram som en av framtidens säkerhetspolitiska utmaningar. Östersjöns betydelse som handelsled för gods och energi ökar. Energitransportlederna på Östersjön anses så pass skyddsvärda att det inte kan uteslutas att ryska militära resurser kan komma att nyttjas för att skydda dessa. Ett terrorattentat eller sabotage mot en svensk oljedepå eller raffinaderi samt naturkatastrofer är exempel på extraordinära händelser som kan orsaka störningar i drivmedelsförsörjningen för Försvarsmakten. Det kan även uppstå ett behov av stöd från Försvarsmakten till det civila samhället att hantera ovanstånde extraordinära händelser. Samtidigt är Försvarsmakten likt övriga delar av det svenska samhället i behov av el och olja för att fungera. Syftet med detta underlag är att öka kunskapen om energisäkerhet och områdets påverkan på Försvarsmakten. I arbetet med framtagning av underlaget har INS, 1 Till exempel klimatpåverkan, strålningsrisker, dammsäkerhet och elsäkerhet. 2 Exempelvis det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO () Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet STOCKHOLM Lidingövägen

2 Sida 2 (9) PROD och MUST deltagit. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har lämnat synpunkter. 2. Förändrad syn på energisäkerhet Historiskt sett har energisäkerhet handlat om hur brist på specifika energiråvaror, såsom kol och olja, påverkat beredskap och försvarsförmåga talets oljekriser synliggjorde hela samhällets, liksom den ekonomiska tillväxtens, beroende av energi. Detta bidrog till att energiorganet IEA 3, International Energy Agency bildades för att skapa internationella riktlinjer och system för oljedistribution. 4 I en alltmer komplex och integrerad värld, där de internationella energiflödena ökar, har fokus flyttats mot en energisektor där inte bara nya energikällor, såsom kärn- och vindkraft, tillförts utan där perspektivet också omfattar hela försörjningskedjan med infrastruktur och aktörer. Denna försörjningskedja inkluderar hela processen från utvinning, förädling, distribution, marknad, konsumtion och slutligen miljöpåverkan Energisäkerhet på nationell nivå (Sverige) En övergripande svensk strategi har varit att skapa en effektiv marknad genom avreglering. Sverige har som målsättning att föra en marknadsbaserad och solidarisk internationell energipolitik samt verka för en fortsatt integrering i den europeiska energimarknaden. 6 Förnybar energi liksom energieffektivisering lyfts av regeringen fram som en central del av politiken som ska öka energisäkerheten. 7 I en nyligen publicerad rapport från IEA framgick det att Sverige har fått en mer resurseffektiv och hållbar energianvändning genom stora satsningar på förnybar energi. 8 Den svenska elförsörjningen baseras huvudsakligen på inhemsk vattenkraft och kärnkraft samt inhemsk förnybar elproduktion. En viktig aspekt är att det svenska elstamnätet är integrerat i det nordisk-baltiska elnätet. 9 Högspänningsnätets överföringsförmåga såväl inom Sverige som gentemot grannländerna utgör enligt regeringen grunden för en väl fungerande svensk och nordisk elmarknad med hög 3 IEA består f.n. av 27 medlemsländer: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. Även EU- kommissionen deltar i IEA:s arbete FOI-R SE (EU:s framtida energisäkerhet i en föränderlig värld) 2013 s Regeringen 2009: En sammanhållen energi- och klimatpolitik. Proposition 2008/09:163 7 Regeringen 2009: En sammanhållen energi- och klimatpolitik. Proposition 2008/09: Elhandelsområdet Nord Pool: Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland.

3 Sida 3 (9) försörjningstrygghet. De enskilda energiföretagen anses ha ansvar för fungerande och säker energiförsörjning. Av de fossila bränslen som importeras dominerar olja. Sverige importerade år 2007 främst olja från Ryssland (ca 33,2 %), Danmark (ca 27,7 %) och Norge (ca 26,7 %). 10 Transportsektorn är nästan helt beroende av petroleumbaserade bränslen. Den svenska industrin, liksom hushållens uppvärmning, har sedan början av 1970-talet till stor del gjort sig oberoende av olja. Istället har framför allt elanvändningen ökat kraftigt liksom nyttjandet av biomassa. Kol utgör fortfarande en viktig råvara för stålindustrin. Jämfört med de flesta övriga europeiska länder är däremot naturgasanvändningen liten. Sverige är i dagsläget mycket elberoende. Kraftiga elprishöjningar eller omfattande elavbrott skulle drabba svensk industri hårt, liksom hushållens uppvärmning. Transportsektorns sårbarhet på grund av oljeberoendet är svår att minska eftersom den ur ett längre perspektiv är beroende av fordonsutvecklingen. Sveriges oljereserver utgörs av den kapacitet som finns i privata aktörers raffinaderier 11. Den avreglerade elmarknaden medför liknande utmaningar där ett stort antal svenska men även utländska aktörer sätter kommersiella intressen först men samtidigt förväntas bidra till det svenska samhällsintresset. Idag äger inte staten energibolag och energiinfrastruktur i samma utsträckning som tidigare vilket kräver en reglering för hur energibolag ska förhålla sig till samhällsintressen. Viss infrastruktur är privatägd, medan annan visserligen är statligt kontrollerad och separerad från den kommersialiserade verksamhet som bedrivs där. Detta kan resultera i en otydlighet om skillnaden mellan privata och offentliga ansvarsförhållanden rörande energisäkerheten. De privata-offentliga relationerna på det energipolitiska planet är dock komplexa. Den offentliga sektorn utövar här en direkt påverkan på marknaden och sätter villkoren och ramarna för marknadens agerande. Genom lagar och förordningar inom energisektorn, ofta baserade på EU-direktiv, ges myndigheter, länsstyrelser och kommuner ansvar för t.ex. tillsyn och tillståndsprövning för den verksamhet som energiföretagen bedriver på marknaden. Marknadens aktörer utgörs främst av producenter, distributörer och användare samt råvarubörser och handlare/mäklare. Det skapas även nya juridiska och företagsekonomiska dilemman när svensk samhällsviktig verksamhet i allt större utsträckning bedrivs av utländska företag. Viktiga utmaningar för Sverige inom energisäkerhetsområdet är att hantera följande sårbarheter: stort elberoende Sverige ska i enlighet med internationella avtal lagra olja som motsvarar minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport. Detta regleras i lag (2012:806) om beredskapslagring av olja. Lagen tar dock inte upp vart oljan geografiskt ska lagras, i Sverige eller utomlands.

4 Sida 4 (9) transportsektorns oljeberoende effekter av avreglerade energimarknader där kommersiella intressen sätts i kontrast till samhällets intressen 3.1 Utmaningar för Försvarsmakten Försvarsmakten är både konsument av energi samt del av nationell samverkan för att garantera svensk energisäkerhet, vilket medför flera utmaningar. En av dessa utmaningar utgörs av stödet till det civila samhället vid terrorhot och höjd beredskap. Regeringen har lyft fram Försvarsmaktens stöd inom civil-militär samverkan som ett område som bör utvecklas. 12 En del av denna samverkan är energisäkerhet kopplat till den fysiska distributionen av olja. I Sverige finns totalt tre raffinaderier som producerar drivmedel och alla är lokaliserade på västkusten. Därtill finns 40 oljedepåer där oljeprodukter lagras. Ett terrorattentat eller sabotage mot en större depå eller raffinaderi kommer att orsaka störningar i drivmedelsförsörjningen. Konsekvenserna av en utslagen depå beror också på om det finns fler depåer på samma ort. Om så är fallet är möjligheterna till samverkan mellan bolagen goda. Då det totalt sett finns färre depåer i Norrland, som dessutom är spridda över större områden, kan konsekvenserna av en utslagen depå därför bli större inom denna landsdel. De flesta depåer är väl skyddade för olika typer av naturkatastrofer. Det finns dock depåer vars geografiska läge gör att de riskerar att översvämmas i händelse av höga flöden. Dessa har i många fall kustnära lägen för att kunna försörjas med hjälp av sjötransport. 13 Lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning kan tillämpas vid ett sabotage eller terrorattentat mot svensk energiinfrastruktur. Indirekta utmaningar rör främst Sveriges import av råolja då den huvudsakligen kommer från Danmark, Norge och Ryssland. Konsekvenserna kan därför bli stora då hela oljemarknaden påverkas av händelser och störningar långt bort. Säkerhet i Sveriges närområde 14 är dock det mest centrala sett ur ett energisäkerhetsperspektiv. I närområdet finns ett antal specifika områden där utvecklingen kan skapa olika former av säkerhetspolitiska friktioner. Östersjöns betydelse som handelsled för gods och energi ökar. Östersjön är särskilt viktig för rysk energiexport. Energitransportlederna på Östersjön anses så pass skyddsvärda att det inte kan uteslutas att ryska militära resurser kan komma att nyttjas för att skydda dessa. Att Barentsregionen får en allt större strategisk betydelse kommer troligen att innebära ytterligare ökad militär verksamhet och därmed risk för incidenter mellan aktörerna i området. Försvarsmaktens roll som säkerhetspolitiks 12 Vägledning för arbetet inom samverkansområdena, MSB FOI-R SE (Försvarsmaktens roll avseende energisäkerhet) 14 Det svenska närområdet definieras här som Norden, Östersjöregionen, Barentshav och delar av Norska havet.

5 Sida 5 (9) aktör och del av säkerhetspolitiska samarbeten 15 i vårt närområde bör här lyftas fram som en av framtidens säkerhetspolitiska utmaningar. 3.2 Samverkan avseende energisäkerhet Nationell samverkan Grundläggande för svensk energipolitik är att svenska konsumenter måste kunna förlita sig på en trygg energiförsörjning. Samhällets krisberedskap utgår ifrån tre styrande principer. Dessa är; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen, vilka innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kriser och höjd beredskap. Detta innebär att enskilda myndigheter ska förhålla sig till de styrande principer som finns angående samhällets krisberedskap. I styrande dokument betonas vikten av nationell civil-militär samverkan. Här finns ett omfattande juridiskt regelverk som bl.a. reglerar Försvarsmaktens stöd till det civila samhället vid olyckor och förhöjd beredskap. 16 Försvarsmakten ska bidra till att stärka det civila samhället vid svåra påfrestningar i fredstid genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande. 17 Försvarsmakten har liksom övriga statliga myndigheter en skyldighet att delta i en räddningsinsats enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor). LSO begränsas till själva räddningsinsatserna och avser inte stöd i andra delar av hanteringen av en kris som t.ex. efterarbete. Frivilligt stöd kan lämnas i andra sammanhang i enlighet med stödförordningen. I dessa fall måste Försvarsmakten ta ut en avgift. Försvarsmakten får dock inte konkurrera med privat verksamhet om stöd lämnas till privata företag inom t.ex. elmarknaden, en begränsning som inte gäller stöd till myndigheter. Avseende energisäkerhet samverkar Försvarsmakten bl.a. med: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 18 Elsäkerhetsverket Affärsverket svenska kraftnät 19 Statens energimyndighet Exempelvis det nordiska försvarssamarbetet inom NORDEFCO 16 Jfr 2 i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Lagstöd vid stöd till det civila samhället utgörs främst av lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (stödförordningen). 17 SFS 2007: MSB är samverkansansvarig och bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 19 Affärsverket svenska kraftnät som är den aktör som fördelar stöd från Försvarsmakten till elbolag och ansvarar även för handel med el under höjd beredskap. Affärsverket svenska kraftnät har även ett avtal med Försvarsmakten, som gäller stöd vid störningar på elsystemet i fredstid. 20 Energimyndigheten är en viktig aktör då den har ett övergripande ansvar för att verka för en trygg energiförsörjning.

6 Sida 6 (9) Energimarknadsinspektionen Internationell samverkan Att bidra till internationell energisäkerhet kan ses som en insats för kollektiv energitillförseltrygghet samt ett säkerhetshöjande globalt interdependenssystem. Nya utmaningar inom energissäkerhetsområdet kräver nya samarbeten och samarbetsformer. Internationellt sett samverkar Sverige idag främst genom bilaterala samarbeten. Inom EU:s gemensamma energipolitik är två delar centrala; öppna och konkurrensutsatta marknader för el och gas, och gemensamma regelverk för att hantera unionens miljö- och klimatåtaganden. Inom EU anses inte hoten mot en trygg energiförsörjning vara det externa energiberoendet i sig, utan de specifika risker som kan hänga samman med detta beroende. Exempel är när energileveranser används som politiskt maktmedel. Enligt EU-kommissionen krävs politiska åtgärder för att minska dessa risker t.ex. genom att möjliggöra och stödja diversifiering av de olika energikällorna och av tillgängliga importvägar. 22 G8 och International Energy Agency (IEA) är exempel på multilaterala aktörer som har en indirekt påverkan på svensk energipolitik. G8-gruppen som politiskt samtalsorgan syftar främst till att ge råd och diskutera den politiska dagordningen i bl.a. energisäkerhetsfrågor. Då G8-länderna konstaterat att energi är en nödvändig resurs för att förbättra livskvaliteten för alla, är målet att säkerställa tillräcklig, tillförlitlig och miljömässigt gångbar energitillförsel till marknadsmässiga priser. Några utmaningar är ett ökande energibehov, speciellt av importerad olja, höga och instabila oljepriser, klimat- och miljöpåverkan kopplat till energianvändning och behov av investeringar i och skydd av infrastruktur Övriga nordiska länders situation och Arktis I det svenska närområdet förväntas distributionen av energiresurser öka. I ett första skede handlar det framför allt om ökade sjötransporter av rysk olja på Östersjön, liksom naturgasdistribution via rörledningar. Västerhavet, Nordsjön, Norska havet och Barents hav kan på sikt få större energiflöden. Detta under förutsättningen att Nordostpassagen blir en betydande handelsled samt att 21 Energimarknadsinspektionen är den tillsynsmyndighet inom el- naturgas- och fjärrvärmeområdet som är ansvarig för rapporter till EU FOI-R SE (Försvarsmaktens roll avseende energisäkerhet) 22 FOI-R SE (Energisäkerhet och energirelaterade beroenden på kort och lång sikt) 23 FOI-R SE (Energi och säkerhet: framtidsinriktade omvärldsanalyser för Försvarsmakten)

7 Sida 7 (9) utvinningen i Arktis tar fart, och att Ryssland på allvar börjar konkurrera på den globala LNG 24 -marknaden. 25 Bland de nordiska länderna har Norge en särställning som betydande nettoproducent. Norge är världens tredje största producent av naturgas och olja efter Ryssland och Saudiarabien men, produktionstoppen har passerats. IEA anser att Norge spelar en viktig roll i upprätthållandet av konsumentländernas energisäkerhet. En av Norges främsta utmaningar är att upprätthålla en konstruktiv dialog med Ryssland avseende exploateringen av nya utvinningsområden. 26 Finlands energianvändning tillgodoses till övervägande del av import från Ryssland (cirka 70 % av total energi), i synnerhet avseende fossil energi (kol cirka 90 %, olja cirka 75 %, naturgas 100 %). Finlands integrering i det nordiskbaltiska elnätet är ett betydande bidrag till finsk energisäkerhet, liksom strävan efter att minska beroendet av fossila bränslen, t.ex. via kärnkraft. 27 Danmark, tillsammans med de övriga nordiska länderna, är bland de främsta OECD-länderna i fråga om förnybar energi och energieffektivitet. Danmarks ambition är att bli fossilfritt och en av de stora utmaningarna är att modernisera och bygga ut elsystemet för att ge utrymme för och kunna hantera ökade volymer förnybar el Energisäkerhet inom EU Politik och utmaningar EU:s energipolitik är uppbyggd på tre pelare tillförselsäkerhet 29, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet. En utmaning består i att omsätta de tre pelarnas målsättningar i en sammanhållen energipolitik samt att tillvarata de enskilda medlemsländernas skilda intressen. Då EU-kommissionen varit pådrivande för att uppnå en gemensam energipolitik har medlemsländernas divergerande intressen delvis motverkat denna strävan. Detta kan förklaras av olika förutsättningar såsom grad av importberoende och syn på energimarknadernas avreglering. En del av de enskilda ländernas initiativ bidrar till en realisering av EU:s energipolitik, t.ex. att ökning av inhemsk producerad förnybar energi (hållbarhet) minskar importbehovet. Dessutom stärker infrastrukturinvesteringar den inre marknaden (konkurrenskraften), vilket underlättar energiflödet inom EU. Detta bedöms kunna mildra effekterna för enskilda länder i händelse av flödesavbrott 24 LNG står för Liquefied Natural Gas och är Naturgas som omvandlats till flytande form för transport eller förvaring. 25 Nuvarande ryska LNG-satsningar är främst inriktade på den asiatiska marknaden. En drifttagen anläggning finns på Sakhalin. Nya produktionsanläggningar projekteras bl.a. på Kolahalvön, Jamalhalvön, Kamchatkahalvön och i Vladivostok. 26 IEA 2011: Energy Policy of IEA Countries Norway 2011 Review. IEA/OECD 27 IEA 2007: Energy Policy of IEA Countries Finland 2007 Review. IEA/OECD 28 IEA 2012: Energy Policy of IEA Countries Denmark 2012 Review. IEA/OECD 29 Åtgärder för ökad tillförselsäkerhet är t.ex. strategiska reserver, infrastrukturutbyggnad, solidaritetsförklaringar och dialog med exportländer.

8 Sida 8 (9) från extern part. Med tanke på de europeiska ekonomiernas ansträngda situation är en betydande utmaning också att kunna frigöra resurser för nödvändiga investeringar i ny energiteknik, effektivisering och infrastruktur. Den främsta tillförselutmaningen är att EU:s beroende av importerad energi förefaller öka, åtminstone inom ett tioårsperspektiv Global utveckling Den globala energiförsörjningen står inför stora framtida förändringar. Vissa av dessa förändringar står i motsatsförhållande till varandra då klimatmål står i kontrast till ambitionen om ökade energiflöden. Dessa förändringar kan sammanfattas som: ambitionen att minska global klimatpåverkan ambitionen att öka nationell tillförseltrygghet och global flödessäkerhet efterfrågan på energi ökar, framför allt i Kina, Indien och Mellanöstern, dvs. konsumtionen förskjuts från OECD-länderna, vilket medför förändrade energiflöden oro för förväntat globalt produktionsmaximum av konventionell olja (peak oil) genomslag för okonventionell olje- och gasutvinning (t.ex. skiffergas, se bilaga 1) genomslag för förnybara energislag genom exempelvis odling av biobränsle (istället för att användas inom livsmedelsproduktionen) Fysisk tillgång på energiråvaror förväntas inte bli en begränsande faktor för en ökad energianvändning de närmaste 20 åren men oro för peak oil kan ändå ha påverkan på olika staters energipolitik och de verktyg som används för att säkra energitillförseln. Dock kan tillgången på billiga energiråvaror komma att begränsas. En ökad betydelse för förnybara energislag innebär bl.a. ett ökat inslag av alternativa energislag (t.ex. sol, vind) i energimixen, vilket skapar behov av långväga kraftöverföring för att utjämna skillnader i lokal produktion och konsumtion. Den globala kärnkraftsproduktionen förväntas öka något, liksom generellt sett elektricitetens roll som energibärare. De fossila energislagen kommer under överskådlig tid fortsatt att vara betydelsefulla. MENA 31 -länderna och OPEC:s roll som nettoproducenter av olja och gas bedöms att stärkas ytterligare, då flödena delvis kan komma att ominriktas mot de växande marknaderna i exempelvis Kina och Indien. 30 IEA Termen MENA står för Mellanöstern och Nordafrika. Termen täcker en omfattande region från Marocko i nordvästra Afrika till Iran i sydvästra Asien.

9 Sida 9 (9) Ronny Modigs C LEDS INRI Lua Johan Askerlund Sändlista ÖB GD C LEDS LEDS LED ÖB/GD Stöd LEDS INRI LEDS INT INS SC INS J6 PROD SC MUST INFOS Som orientering MSB (UL-ANA)

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum] Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0220(COD) 6 mars 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Innehåll Inledning... 2 Elmarknad... 4 Energieffektivisering... 7 Förnybar energi... 9 Energiforskning... 11 Horisontella ämnesområden...

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

5. Hot och risker. Energiförsörjning i Europa och Sverige. Urban Bergström Energimyndigheten

5. Hot och risker. Energiförsörjning i Europa och Sverige. Urban Bergström Energimyndigheten 5. Hot och risker Energiförsörjning i Europa och Sverige Urban Bergström Energimyndigheten Global energimarknad Global handel. energislag och energibärare i viss utsträckning är utbytbara och transporterbara

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer