Kyrkfack. Fridas Hallelujamoment sid Helle Klein om 50-årsjubileet sid 13 Rapport från förbundsfullmäktige sid 2-7.

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr Fridas Hallelujamoment sid Helle Klein om 50-årsjubileet sid 13 Rapport från förbundsfullmäktige sid 2-7

2 Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4, Stadshagen telefon telefax Bankgiro Ansvarig utgivare Bror Holm telefon mobiltelefon telefax Redaktion Magnus Gissler telefon Ann Thörnblad telefon mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Magnus Gissler Anne-Charlott Karlsson Jeanette Kern Ann Thörnblad Katarina Toll Koril Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Ann Thörnblad Adressändringar till Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm e-post Tryck Federativ Tryckeri ab, Stockholm 2008 ISSN Annonser Display i Umeå telefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- Bror Holm, förbundsordförande, Ingeborg Midttömme, biskop tillika ordförande i Den norske kirkes presteforening, och Per Bucholt Andreasen som representerade Den danske Praesteforening. Nordiskt möte på fullmäktige En skandinavisk treenighet möttes på förbundsfullmäktige 2-3 juni, ute på Djurönäset utanför Stockholm. Bror Holm talade med de nordiska gästerna Ingeborg Midttömme och Per Bucholt Andreasen efter middagen ute på verandan i sommarnatten. Kontakta oss Förbundskansli e-post kansli@kyrka.se växel Magnus Gissler, kanslichef magnus.gissler@kyrka.se Robert Svec, förbundsjurist svec@kyrka.se Vibeke Hammarström, ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se Jeanette Kern, kommunikationsstrateg... jeanette.kern@kyrka.se Lena Forsberg, medlemsärenden lena@kyrka.se Isabel Sparw, medlemsärenden isabel@kyrka.se Sofie Tillgren (föräldraledig) Kristina Harrison, ekonomi & IT kristina@kyrka.se Förbundsstyrelsen, t o m Bror Holm, förbundsordförande Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande Anne-Charlott Karlsson, 2:e vice ordförande Maria Berg Christer Edvinson Cecilia Karlén Anders Lennartsson Annika Svensson Magdalena Widmark Kyrkfack 3/08

3 LEDAREN Ett stort engagemang i KyrkA Kyrkans Akademikerförbund har hållit förbundsfullmäktigemöte på Djurö i Stockholm. Förbundsfullmäktige är KyrkAs högsta beslutande organ. Mötet granskar förbundsstyrelsens verksamhet, beslutar om ansvarsfrihet och tillsätter genom val förtroendeposter på förbundets centrala nivå. Men förbundsfullmäktige har också en viktig funktion att se framåt och besluta om inriktnings-, strategi-, ram- och målfrågor. Med all tydlighet visar årets fullmäktigemöte att ledamöterna har ett stort engagemang i uppdraget att ta ansvar för KyrkA och påverka förbundet i arbetet för bättre arbetsplatser och bättre anställningsvillkor i Svenska kyrkan. Detta djupgående engagemang är inspirerande och energigivande att få möta. Nytt för i år var Påverkanstorget. Det fungerar som en marknadsplats, men här handlar man med åsikter och idéer. Varje ämne som ska behandlas får en fysisk plats på torget ett stånd dit man kan gå och tycka till. Torgets påverkanspunkter blir underlag och vägledning för styrelsens fortsatta arbete. Läs mer om påverkanstorget i Kyrkfack. Under mötet fokuserade påverkanspunkterna huvudfrågan vad som kännetecknar KyrkA och utmynnade i påståenden som ledamöterna reflekterade över och ytterligare utvecklade. Vi kan kyrkan! Kyrkans Akademikerförbund är alltigenom branschanpassat till Svenska kyrkan. Förbundets alla resurser är helt inriktade på att förbättra medlemmarnas arbetsvillkor i Svenska kyrkan. Alla förtroendevalda runt om i landet, alla ledamöter i kretsstyrelser och hela förbundsstyrelsen arbetar själva i Svenska kyrkan. Detta innebär en unik inblick och insikt i kyrkliga förhållanden och kunskap om Svenska kyrkan, något som inget annat fackförbund kan uppvisa. Vi samarbetar! Kyrkans Akademikerförbund har fortlöpande kontakter med Svenska kyrkan på nationell nivå. Förbundet är remissinstans i kyrkliga utredningar i kyrkan, vilket ger möjlighet att påverka utvecklingen i kyrkan. Förbundet samverkar också med studieförbundet Sensus och Sveriges kristna råd. Förbundet är med i Kyrka - arbetsliv. Likaså har förbundet kontakter med yrkesföreningar inom Svenska kyrkan. Inom kyrkoherdeforum samarbetar vi dessutom med Fjellstedska skolan och med Församlingsförbundet. På stiftsnivå är stiften självklara samarbetspartners i kyrkliga frågor. På alla nivåer i Svenska kyrkan är samverkan med arbetsgivare och andra fackförbund en given uppgift, inte minst i arbetsmiljöfrågor. Vi agerar! Bästa sättet att undvika problem är att se till att de aldrig inträffar. KyrkA agerar alltid när det gäller att förebygga och lösa problem. Förbundet står starkt och har stor trovärdighet i kontakter med medlemmar och omvärld. Vi backar inte inför svårigheter, utan försöker hitta acceptabla, utvecklande och hållbara lösningar som fungerar i Svenska kyrkan. Vi eftersträvar smidighet och vilja att skapa förutsättningar för våra medlemmar att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter och inte hindras av vare sig otydlighet eller onödigt invecklade regler. Enkelhet och tydlighet är vår målsättning. Ett akademikerförbund våra professioner! KyrkA är en opolitisk, facklig och ideell organisation som arbetar för medlemmarnas fackliga intressen och profession. Förbundet främjar kyrkans uppgift och tillvaratar medlemmarnas intressen och rättigheter. Att vi organiserar akademiker hörs redan på vårt namn, men hur visar vi i övrigt att vi värnar våra professioner, var både ett påstående och en fråga som gav underlag för förbundsstyrelsen att arbeta vidare med. Vi tänker högt! Kyrkans Akademikerförbund är förbundet som uppmanar sina medlemmar att tänka högt. Det finns en självklar och uttalad vilja att kommunicera, att lyssna, att överlägga. Att tänka högt tillsammans är naturligt för KyrkA. Det hör till våra professioner att tänka högt, att tänka fritt och att tänka rätt. Vi är lyhörda för Dina tankar och för Ditt engagemang. Inom KyrkA är beslutsvägarna korta, snabba och effektiva. Vi är förbundet nära Dig. Därför vill jag uppmana Dig: Tänk högt! Tänk nytt! Tänk KyrkA! Avslutningsvis vill jag tacka för förtroendet att få vara förbundsordförande i ett förbund med engagemang, öppenhet och framtid och tillönskar Dig en riktigt fin sommar. Bror Holm Förbundsordförande Kyrkfack 3/08 3

4 FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2008 Den nya förbundsstyrelsen fr o m den 1 juli Från vänster Ann-Charlotte Karlsson, Annika Svensson, Katarina Toll Koril, Anders Lennartsson, Maria Berg, Christer Edvinson, Bror Holm och Mia Möller. Nils-Herik Nilsson saknas på bilden. Två nya ledamöter i förbundsstyrelsen Den nya styrelsen valdes av förbundsfullmäktige den 2 juni och sammanträder för första gången den 25 augusti. Bror Holm valdes enhälligt till förbundsordförande för en ny mandatperiod. De ordinarie ledamöterna Mia Möller och Nils-Henrik Nilsson ersätter från och med den 1 juli 2008 Cecilia Karlén och Magdalena Widmark. Valberedningen hade föreslagit omval av de ordinarie förbundsledamöterna Christer Edvinson och Anders Lennartsson och nyval av diakonen Mia Möller, från Lunds krets, och kyrkoherde Nils-Henrik Nilsson från Stockholms krets. De fyra ledamöterna sitter under mandatperioden 1 juli 2008 t o m 30 juni Vi har jobbat utifrån flera punkter, sa valberedningens föredragande Ulf Kundler när de nominerade presenterades. Deras erfarenhet och engagemang, förankring i det fackliga och egna arbetet, möjlighet att prioritera uppdraget och så har vi strävat efter en jämn ålders- och könsspridning samt en geografisk bredd. Krets 14 nominerade omval av informatör Magdalena Widmark som ordinarie ledamot, med motiveringen att förbundsstyrelsen tjänar på en professionell bredd. Det ger en identifikation för andra yrkesgrupper än diakoner, pedagoger och präster. Magdalena blev inte ordinarie ledamot men valdes till ersättare av fullmäktige, enligt valberedningens förslag. Komminister Lena Brolin, från Uppsala krets, och komminister Felix Egegren, från Linköpings krets, valdes till nya ersättare. Fullmäktige beslutade också omval av kyrkoherde Sten Bylin och diakon Elisabeth Hård af Segerstad. Jämn ålders- och könsspridning Valberedningens strävan efter en jämn ålders- och könsspridning föll väl ut. Förbundsstyrelsen består av fem kvinnor och fyra män och med ersättarna blir de nio kvinnor och åtta män. Till de yngre hör Mia Möller 41 år, med en mångårig facklig erfarenhet. Jag jobbar som förtroendevald på 55 procent och är också regionalt skyddsombud. Det är fantastiskt att vara med och påverka tillsammans med andra. Det ger en väldig tillfredsställelse när du ser resultat. Jag ser fram emot det kommande arbetet i förbundsstyrelsen! Nils-Henrik Nilsson, som blev glad när valberedningen ringde och frågade om han stod till förfogande, tycker det ska bli inspirerande att jobba med de fackliga frågorna i förbundsstyrelsen. Han har varit fackligt aktiv sedan 70-talet och är vice ordförande i Stockholmskretsen sedan Arbetsmiljön ser jag som en viktig fråga. Kyrkans arbetsplatser ska vara förebilder och präglas av respekten för människovärdet, säger Nils-Henrik Nilsson. 4 Kyrkfack 3/08

5 Röster från fullmäktige Vi satte fingret i luften och frågade några av de förtroendevalda på fullmäktige vad de ser som den viktigaste fackliga frågan för KyrkA. Daniel Lindén, arbetsledande komminister och ledamot i Uppsala kretsstyrelse Den viktigaste frågan är absolut arbetsmiljön och att göra något åt den oreglerade arbetstiden för präster. Det är ett stort ansvar att sköta på egen hand, de flesta mår inte bra av det. Lönefrågan är ju alltid aktuell, men jag tycker vi har fått ett bra centralt avtal. Hur pass jämställt är det i din församling? Jag jobbar i Älvkarleby-Skutskär församling och har tyvärr stött på en kvinnoprästmotståndare. Personligen tycker jag att män och kvinnor behövs för trovärdighetens skull. Det är en självklarhet! Brita Wennsten, blivande kyrkoherde och ledamot i Strängnäs kretsstyrelse Ledningsfrågor och i det ligger att stötta och utbilda kyrkoherdar. Både kyrkoherdar och medarbetare skulle tjäna på att kyrkoherden stärks i sin roll. Hur pass jämställt är det i din församling? Jag tycker inte att vi har några problem utan är rätt så medvetna. Nu är jag mittemellan två anställningar och på väg till Stora Mellösa pastorat. Lika lön för lika arbete är ju givet, men ibland uppstår det avundsjuka mellan olika yrkesgrupper som tar sig uttryck som en jämställdhetsfråga, fast det handlar om att olika yrkesgrupper har olika funktioner. Rut Niska Säfström, församlingspedagog och kassör i Stockholms kretsstyrelse Det är defintivt arbetsmiljön och att människor mår bra. Det har varit för många uppsägningar sedan skilsmässan från staten. Vi behöver tydliga organisationer och en tydlig ledning. Hur pass jämställt är det i din församling? Jag jobbar i Danderyds församling och där råder en god jämställdhet vad gäller löner och andan överhuvudtaget. Lars-Erik Lindström, komminister och vice ordförande i Linköpings kretsstyrelse Våra löner. Men även kompetensutveckling. Vi, från Linköpings krets, har lagt en motion om vikten av att aktivt stödja nya kyrkoherdar. Det har varit för många konflikter sista åren, med trista utköp. Huvudintentionen är att det ska få en annan gång i snar framtid, med en handledningsplan för stöd till arbetsledare och kyrkoherdar inom Svenska kyrkan. Många gånger har vi upplevt att stödet till våra medlemmar, som är kyrkoherdar, och våra medlemmar, som är mellanchefer, är bristfälligt. Denna brist ger många gånger ringar på vattnet i form av dålig arbetsmiljö för många av våra övriga medlemmar Kyrkfack 3/08 5

6 FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2008 Ett torg för påverkan Tänk högt var devisen när förbundsfullmäktige den 2-3 juni tog ut riktningen för framtiden. Tänkte högt och tillsammans gjorde representanterna från alla 15 kretsar under Påverkanstorget. Under ett par timmar cirkulerade representanterna kring olika frågor och diskuterade och la förslag. Det blev ganska snart en engagerad anda på torget när ledamöterna gick runt och funderade kring de olika frågorna. Formen, som ersätter debatten i plenum, bjuder in till att välja hur mycket tid och engagemang man vill lägga på varje fråga. Det ges också tid till reflektion över andras förslag och inlägg och utrymme att diskutera innan man beslutar sig för vilket förslag man vill stödja. Det formella beslutet tas fortfarande i plenum, men på torget avgörs vilket som blir huvudförslag. Vid varje stånd var det fokus på en fråga och två av dem behandlade de motioner som kommit in. Motion nr 1 yrkade för en handlingsplan för stöd till arbetsledare och kyrkoherdar inom Svenska kyrkan. Motion nr 2 behandlade vikten av socialt ansvar och hållbar utveckling, där motionären yrkade för att fullmäktige uppdrar till styrelsen att ta fram en analys över vilka områden som behöver utvecklas policymässigt. Vid de övriga stånden presenterades fyra påverkanspunkter som skiljer från beslutspunkterna på så vis att de inte mynnar ut i ett huvudförslag, utan de är tänkta att fungera som underlag och vägledning för styrelsens fortsatta arbete i dessa frågor på strategisk nivå. Där var det tre påståenden som KyrkA ofta använder för att beskriva förbundet. Syftet var här att analysera dessa påståenden, lära känna dem närmare och utkristallisera själva essensen. Vad betyder det när vi säger att; Vi kan kyrkan? Vi samarbetar? Vi agerar? Och vid det fjärde torget diskuterades förbundets professioner och hur vi värnar om dem. Vid ståndet som handlade med uppmaningen Vi samarbetar! satt Anders Skagerström, Hans Marklund och Gunnar Engstrand och tittade närmare på betydelsen. Det här är positivt och intensivt, det är spännande med nya idéer, sa Anders. Ja, men jag hade uppskattat om vi istället hade diskuterat verksamhetsplanen i olika diskussionsbara delar innan vi tog den, sa Gunnar. Vid varje stånd deltog en moderator som förde diskussionen framåt, som lyssnade och letade möjliga vägar till samförstånd. Som stöd i diskussioner fanns också en sakkunnig med från förbundsstyrelsen och en sekreterare som förde protokoll och hjälpte moderatorn att skriva ett huvudförslag eller underlag att ta ställning till i plenum. Det var lite trevande i början, men sedan kom diskussionen igång riktigt bra. På torget finns det utrymme för flera åsikter som också väger lika tungt, i plenum kan det skilja sig åt beroende på vem som uttalar sig. Det är en demokratisk form som flera känner sig bekväm med. Här yttrar många sin åsikt som aldrig hade gjort det annars. En person sa så här; jag har en insikt och om jag skriver ner den blir det ju en åsikt! sa Kurt Sundén som var moderator i ståndet - Vi samarbetar. Ja, personer och förslag som inte synliggörs annars, gör det nu, sa Claes Nyberg som var moderator vid ståndet - Vi agerar. Första halvtimmen var reflekterande, den andra aktiv och den tredje betraktande. Två motioner Efter förmiddagens resonerande och formulerande av attsatser samlades ledamöterna i plenum för att ta beslut om de två motionerna. Den dominerande åsikten om motion nr 1 var att en hand- 6 Kyrkfack 3/08

7 På torget finns det utrymme för flera åsikter som också väger lika tungt, i plenum kan det skilja sig åt beroende på vem som uttalar sig. Det är en demokratisk form som flera känner sig bekväm med. Här yttrar många sin åsikt som aldrig hade gjort det annars. lingsplan behövs i frågan och motionen fick bifall från 18 ledamöter. Förbundsfullmäktige gav också sitt bifall till motionen. Förbundsfullmäktige gav likaså sitt bifall till motion nr 2 och gav i uppdrag till styrelsen att utifrån förbundets sociala, etiska och miljömässiga ansvar tar fram policys och handlingsplaner för förvaltning och placering av kapital, inköp och upphandling och resande. Samt att vidare analysera om flera områden bör bli föremål för liknande policys och handlingsplaner. De fyra påverkanspunkterna ställde en del frågor och lyfte intressanta synpunkter som fullmäktige beslutade att lämna över till förbundsstyrelsen för vidare bearbetning. Till exempel; varför är det viktigt att kunna kyrkan? För att hitta bättre balans mellan facklig kamp och att sitta i arbetsgivarens knä. För att våga säga ifrån utifrån ett ideologiskt och sakkunnigt perspektiv. Och att samarbetet förslagsvis ska vara tvärfackligt, med alla utbildningsinstitutioner och stärka den episkopala linjen. Tankar som ventilerades kring våra professioner var; kan alla företräda alla utifrån professionsgrunder och att värva ytterligare grupper till KyrkA. Och vad innebär Vi agerar? Bland annat att vara proaktiv och tidigt finnas med i diskussioner för att förebygga konflikter. Att agera snabbt och ta tag i problem direkt. Röster från plenum om torget: Man vinner tid och metoden främjar demokratisk aktivitet. En bra form där det blev diskussion med många fler. Jag hade inte yttrat mig i plenum. Diskussionen och debatten stryps, jag tycker det blir halvt. Bra att alla får komma till tals. Bra också att man skriver ner sin åsikt och får möjlighet att reflektera och inte bara svamla något i plenum. Bra att alla får ventilera sina åsikter. Men saknar slutdiskussionen i plenum. Bra att många får komma till tals, men det innebär också ett ansvar att ta det! Det blev lite snuttifierat och förvirrat. Ingeborg Midttömme. Stolt biskop från Norge. En biskop från Norge Den 15 maj utnämndes Ingeborg Midttömme till biskop i Norge och blev därmed den fjärde kvinnliga biskopen i landet. Hon var en av gästerna under förbundsfullmäktige på Djurönäset den 2-3 juni. Det var helt överväldigande och en tillitsförklaring att bli utnämnd till biskop. Jag känner stor ödmjukhet inför uppdraget! sa Ingeborg som gästade fullmäktige i egenskap av sitt ordförandeskap i Den norske kirkes presteforening, ett uppdrag som hon nu lämnar efter fem år. Ingeborg har varit präst sedan 1987 och är Norges yngsta biskop med sina 46 år. Vad har du för visioner? Jag tar med mig hela fackföreningstänket och vill motivera och inspirera mina medarbetare. Jag vill att de ska finna en stolthet och en meningsfullhet i det arbete de gör. Det är viktigt att fokusera på det positiva och inte fastna i problemen. Vad har du för biblisk förebild? Petrus som vågade säga ja till kallelsen och en helt ny start i livet. Detta att lämna allt och leva i efterföljelse. Och kvinnliga förebilder? Jag har varit scout i hela mitt liv, i Norge har vi kvinnor en egen scoutrörelse, och tycker om dugligheten och kämparandan som jag ser hos många scouter. Under middagen, den 2 juni, tackade Ingeborg för samarbetet under åren med KyrkA och lämnade över två presenter. En bok om dopet, Himmelsgaveln, och en skiva, Jul i Skippergate. Skippergate är en gata med stor social misär. Här finns de prostituerade, torskarna och missbrukarna. Och här ligger också Kyrkans Hus. Vi som arbetar där är medmänniskor som rör sig på Skippergate utan att vilja köpa deras tjänster. Kyrkfack 3/08 7

8 FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2008 Kommunikation och medlemsrekrytering är två av KyrkAs fokusområden för verksamhetsplanen som togs på förbundets fullmäktige 2-3 juni. Förbundets kärnvärden ska genomsyra kommande verksamhetsperiod och som ett led i det ska våra kärnvärden identifieras och förankras genom en bred process i organisationen. Foto Magnus Aronson Verksamhetsplanen för Kommunikation och medlemsrekrytering Det finns en tradition inom Svenska kyrkan att äga en bra självkänsla men ett sämre självförtroende. Det finns med andra ord en trygghet i vem man är, men inte samma självklarhet i att berätta och informera om vad man gör för omvärlden. Svenska kyrkan genomsyras av en återhållsamhet och det gäller också KyrkA. Men vi gör många bra saker i förbundet och det är viktigt att i ännu högre grad lyfta fram dem. Vi har en stark lokal förankring hos de förtroendevalda och en god samverkan mellan lokal och central nivå. KyrkA ska vara det självklara valet för akademiker inom Svenska kyrkan. Vi kan kyrkan och har därför möjlighet att verka för att kyrkans medlemmar får så bra villkor som möjligt, säger förbundsordförande Bror Holm. Ambitionen är att KyrkA ska vara synligt i media och kanaler som är relevanta för Svenska kyrkan och förbundet. Som ett led i det arbetet har KyrkA anställt en kommunikationsstrateg, Jeanette Kern, som började den 17 mars. I hennes tjänst ligger också strategiskt arbete med medlemsrekrytering. Studentrekrytering och rekrytering av redan yrkesverksamma akademiker i 8 Kyrkfack 3/08 Svenska kyrkan, är en tydlig målgrupp. Utbildning och stöd i form av material, verktyg och aktiviteter i syfte att ytterligare förbättra och stärka kretsstyrelsernas långssiktiga rekryteringsarbete kommer att prioriteras. Dess bättre är vi inte i den situationen att vi tappar medlemmar, som många gör idag. Men vi kommer att hålla oss i framkant vad det gäller rekryteringsfrågor och påvisa fördelarna för de nyutexaminerade. Vi har naturligtvis en stor potential bland akademikerna och prästerna. Vi vill ju engagera medlemmar och potentiella medlemmar, hela kyrkans väsen bygger ju på engagemang! säger Bror Holm. Facklig utbildning Facklig utbildning och ett utvecklat stöd till förtroendevalda och medlemmar är de två övriga fokusområdena under verksamhetsperioden Den fackliga utbildningen kommer därför vara ett prioriterat område och liksom förut omfatta samtliga förtroendemän och skyddsombud. Den nya IT-plattformen ger vidgade möjligheter att fungera som en samlingsplats och ett verktyg för stöd och service. Under perioden fortsätter den att utvecklas med funktioner som bland annat ett diskussionsforum. Arbetsmiljö och ledningsfrågor KyrkA kommer naturligtvis fortsätta att verka för goda löne- och anställningsvillkor, med ett fortsatt fokus på stöd och rådgivning till medlemmar i dessa frågor. Även på förbundets webb ska råd och stöd vad gäller löne- och anställningsvillkor utvecklas vidare. Förbundet kommer också fokusera på psykosociala frågor och driva att arbetsgivarna i Svenska kyrkan tar ett större ansvar för arbetsmiljön. En förutsättning för en bra arbetsmiljö är en fungerande ledning så arbetet att skapa goda förutsättningar för såväl kyrkoherdarnas som övriga chefers arbetssituation, fortsätter. Kyrkoherden har ingen självklar aktör som fullt ut stödjer dem. Därför bygger vi upp ett nätverk för kyrkoherdar inom förbundet dit dem kan vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Det är viktigt med en uppbackning i ledningsfrågor. Det ger en större kapacitet att lösa saker i tid innan de hinner växa sig för stora. Ofta kan en kollegas syn ge perspektiv och en hälsosam distans när man brottas med en fråga, säger Bror Holm.

9 JUBILEET I september 1958 fattade kyrkomötet beslutet att även kvinnor kunde bli präster i Svenska kyrkan. I år har det gått femtio år sedan det beslutet. De första tre kvinnorna prästvigdes 1960 och idag finns prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan. Beslutet 1958 tydliggör Svenska kyrkans teologiska hållning om alla människors lika värde och är på det sättet ett uttryck för kristen tro. Svenska kyrkan kallar både män och kvinnor till alla tjänster i kyrkan. Det handlar om en upprättad och hel skapelse. Trots att det borde vara en självklarhet så är det inte det överallt. Svenska kyrkan har genom beslutet 1958 varit en förebild för andra kristna, både i Sverige och i andra länder. Jubileet firar att Svenska kyrkan är en jämlik kyrka och att vi inför framtiden tillsammans kan fördjupas i den övertygelsen. Beslutet 1958 är något att vara stolt över men det har inte alltid varit lätt för de prästvigda kvinnorna. De har mött mobbing och trakasserier, såväl som uppmuntran och uppskattning. Därför kan både sorg och glädje rymmas i jubileet. Med anledning av jubileumsfirandet ges två böcker ut. Jubileumsboken Du ska bli präst har producerats på uppdrag av kyrkomötet och överlämnas vid kyrkomötets öppnande den 23 september Forskarantologin Äntligen stod hon i predikstolen! fördjupar bilden av kvinnors väg till prästämbetet. Böckerna ges ut på Verbum förlag. Faktaruta Jubileet uppmärksammas på många sätt i hela landet med start i samband med kyrkomötets öppnande Några dagar senare firas jubileet i alla stift på själva jubileumsdagen lördag den 27 september 2008 i stiftets domkyrka och därefter i gudstjänster och seminarier mm runt om i landet. Många församlingar kommer fira jubileet söndag den 28 september. Arbetets museum i Norrköping ska visa en fördjupad utställning på fem orter i Sverige under Utställningen går även att köpa och mer information finns på hemsidan eller via respektive stift. Du ska bli präst Livsberättelser femtio år efter kyrkomötets beslut Av Lina Sjöberg, Sanna Sjöswärd, Boel Hössjer Sundman I den vackra boken Du ska bli präst berättar tjugo kvinnliga präster i olika åldrar öppenhjärtigt om sina liv, yrkesval och drivkrafter. Med texter av Lina Sjöberg och bilder av fotografen Sanna Sjöswärd skildras kvinnornas vardagsliv, arbetsliv, familjeliv och samtidigt ett stycke nutidshistoria. Redaktören Boel Hössjer Sundman bidrar med en historisk bakgrund till de biografiska berättelserna. Boken kommer ut den 23 september 2008 vid kyrkomötets öppnande men kan beställas redan nu. Fakta och text hämtad från (där du också kan läsa mer): Det ska vi fira! Margit Sahlins prästvigningskors. Foto Jim Elfström/IKON Kyrkfack 3/08 9 Äntligen stod hon i predikstolen! historiskt vägval 1958 Boel Hössjer Sundman (red.) Forskarantologin Äntligen stod hon i predikstolen! - historiskt vägval 1958 beskriver kvinnornas väg till prästämbetet. Vad har beslutet att prästviga kvinnor betytt för kyrka och samhälle? Vilka utmaningar finns idag? Medverkar gör bland andra ärkebiskop Anders Wejryd, som skrivit bokens förord, Per-Erik Persson, systematisk teolog och historikern Anne- Sofie Ohlander. Redaktör och en av artikelförfattarna är Boel Hössjer Sundman, själv präst och forskare. Boken kommer ut i handeln i september men kan beställas redan nu.

10 JUBILEET Fridas hallelujamoment Tittar man på foton från Frida Danielssons prästvigning förra sommaren i Karlstads stift, ser man ett stort leende som går från öra till öra. Hon beskriver det som galet stort och ett av hennes livs ögonblick. Jag var så glad, liksom dränkt av nåd, säger Frida som är en av tjugo kvinnliga präster som medverkar i jubileumsboken Du ska bli präst. 10 Kyrkfack 3/08

11 Hon hämtar mig vid stationen i Kristinehamn och det första som slår mig är hennes självklarhet. Hon är lång, stilig och en ung kvinna på snart 29 år som redan utstrålar pondus. Vi kör utanför stan för att äta lunch vid Vänerns inlopp. Här ligger sommarhemmen som pärlor på rad. Frida pekar ut Pingstkyrkans, Missionsförbundets och så Svenska kyrkans sommarhem där de ska ha en terminsavslutning för alla ideella medarbetare samma kväll. Adjunktsåret börjar lida mot sitt slut, och Frida befinner sig i övergången från Kristinehamns församling till en komministertjänst i Barkåkra församling, utanför Ängelholm. Och hon konstaterar att hon börjar landa i rollen. Det har blivit naturligt med prästskjortan, jag tänker inte på att jag bär den längre. Det här året har varit fantastiskt, jag har mött så många fina människor. Särskilt flera änkor har imponerat. De här kvinnorna som befinner sig mellan år och utstrålar så mycket livsvisdom. De behärskar den svåra konsten att acceptera livet som det är. Det är jättejobbigt, men det går. Ju yngre man är, desto argare är man och gör mer motstånd. Tålamodet kommer inte självklart, säger hon I augusti börjar Frida sin nya tjänst och kommer jobba tillsammans med Margareta Lövgren som tidigare varit kyrkoherde på Öland i Borgholm. Margareta börjar samtidigt som jag, så det är ett sådant oerhört sammanträffande eftersom vi båda också medverkar i Du ska bli präst. Jag sökte komministertjänsten utan att veta att hon hade sökt kyrkoherdetjänsten och så ringde Margareta upp mig och kemin stämde. Vi har liknande tankar om gudstjänstformer, att utveckla och jobba med alternativa former, och vikten av att engagera ideella medarbetare. Det blir första gången som jag jobbar för en kvinnlig kyrkoherde och jag ser fram emot det! Förebilder Vi pratar om det faktum att bara var femte kvinna är kyrkoherde och att Frida som kvinna och präst i högre grad får leta efter förebilder än en manlig präst behöver. När hon pluggade i Uppsala missade hon aldrig domprosten Tuulikki Koivunen Bylunds gudstjänster. Hon är briljant och en fantastisk predikant! Att Christina Odenberg var biskop när jag pluggade i Lund var också betydelsefullt. Förebilder handlar om vad vi är vana att se och möta, de påverkar våra attityder. Och mycket har ju förändrats även om vi har en bit kvar, framförallt vad det gäller löner! När Lina Sjöberg, författaren till Du ska bli präst, hade sammanställt intervjuerna till boken noterade hon att synen på familjelivet ser annorlunda ut idag. Den första generationens kvinnliga präster hade svårt att få ihop alla delar med arbete och familjeliv. Medan min generation inte ens reflekterar över att det skulle vara något problem. Det är så självklart att man delar på ansvaret idag, säger Frida och vi konstaterar att mycket har hänt på bara tio år. Då var det fortfarande mest kvinnor som var ute med barnvagnen, idag ser man nästan lika många män. Min pojkvän Petter jobbar som dataprogrammerare i en bransch som är väldigt mansdominerad. Deras chef, som också är man och i årsåldern, har själv tagit ut pappaledighet och uppmuntrar sina medarbetare att göra detsamma. Men fortfarande har vi en bit kvar tills vi slutar att säga Vad duktig han är Frida har inte blivit behandlad på något särskilt sätt för att hon är kvinna och präst. Men däremot har hon reagerat på hur inrotade de stereotypa könsrollerna är. Det är många som ringer till pastorsexpeditionen och ber om en kvinna till ett dop eller en begravning, för att de vill ha någon som är mjukare. Och de möter inga reaktioner från personalen. Hade förhållandet varit det omvända, att församlingsborna nödvändigtvis hade velat ha en manlig präst, hade det låtit annorlunda. Men på ett sätt är detta lika fördomsfullt. Att vara mjuk är ingen specifik kvinnlig egenskap. Jag ser det snarare som en individfråga. Jag tillhör inte den vårdande typen, men jag vet flera manliga präster som är betydligt mjukare och mer vårdande än jag är. En manifestation av mod Söndagen den 28 september, samma dag som både Margareta och Frida installeras, firas 50-årsjubileet över hela landet. Och Frida ser det som en manifestation av mod. Ja, det är ett firande av en kyrka som är modig. Som vågade fatta ett beslut på sin tid som inte var helt lätt, bland annat ur ett ekumeniskt perspektiv. Och den traditionen av mod finns kvar, säger Frida och kommer in på välsignat partnerskap som hon tycker är en självklarhet. Men däremot är Frida tveksam till vigsel, för alla, oavsett vilka som viger sig. Personligen skulle jag önska att vi hade samma ordning som många andra kyrkor; borgerlig vigsel och sedan kyrkans välsignelse. Jag tycker också att det finns ett problem med teologin i vigselgudstjänsten. Den har fokus på familjebildning, skaffa barn och hålla sexualiteten i schack. Jag tänker också på orden, Det som Gud förenat, må ingen människa skilja åt, som ibland används för att legitimera förbud mot skilsmässa. De är väldigt få av dem jag viger som ställer upp på de tankarna och då blir glappet mellan löften och intentioner för stort. Fridas pojkvän är inte kristen och det ser hon framförallt fördelar med. Det är en frihet att umgås med människor som inte är kristna, det ger andra perspektiv. Jag kan gå ifrån den intensiva värld som kyrkan och kyrkopolitiken utgör och får simma i en annan sjö ibland. Men visst kan jag sakna att inte be tillsammans och vi kommer aldrig mer kunna åka bort över en jul ihop, vilket kan vara svårt att förstå om man inte tillhör kyrkans värld. Frida är uppväxt i ett hem som inte var kristet. Det var gammelfarmor som tog med henne till kyrkans barnkör och Frida minns hur hon fascinerades av den kvinnliga prästen. Det var något väldigt spännande och lockande med henne och det hon gjorde. Jag minns hur stort det var när jag själv fick gå fram och läsa en text i kyrkan. Hur stolt jag var! Vägarna till tro har varit snirkliga och gick bland annat genom musiken. Jag sjöng i Pingstkyrkans kör som tonåring och började plötsligt lyssna på texterna. Och de hade något att säga även om jag inte sympatiserade med Pingstkyrkans teologi och förkunnelse. Den yttre kallelsen har varit avgörande. Att människor och lärare jag mött på vägen har trott på mig och mina tankar. Det blev en bekräftelse som jag behövde. Och att kunna vara en vägvisare och andlig barnmorska för andra ser Frida som det centrala i prästrollen. Den tanken ligger som en ton bakom allt det jag gör. Att visa på vägarna och känna till historien. Och jag vet av egen erfarenhet att vägarna till Gud kan se väldigt olika ut. Kyrkfack 3/08 11

12 JUBILEET Den sjätte kvinnan som vigdes Birgitta Lövgren prästvigdes 1962 i Härnösands domkyrka och var den sjätte kvinnan som vigdes till ämbetet. Vi var två kvinnor det året, säger Birgitta som var 23 år när hon avlade prästlöftena för biskop Ruben Josefson. De första tre kvinnorna prästvigdes 1960 och idag finns det 1800 prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan. Birgitta började läsa 1958, det år då kyrkomötet tog beslutet att alla, oavsett kön, kunde vigas till präster. Jag minns att det pågick en intensiv debatt i media. Det var framförallt två argument som motståndarsidan lyfte fram. Det ena var att hänvisa till bibelställen och det andra var ett ekumeniskt argument; Hur skulle Church of England relatera till Svenska kyrkan nu, skulle det inte skada samarbetet? Birgitta var beredd på att möta reaktioner när hon började som ung präst i Svegs församling. Men de uteblev. Istället blev hon bemött med vänlighet och intresse av både personal och församlingsbor. Jag hade en väldigt bra tid i Sveg och blev oerhört väl behandlad, säger Birgitta som idag lever i Vadstena. De hade också en väldigt fin bokhandel som blev en oas. Föreståndaren för bokhandeln hade ambitioner och förde ett brett sortiment, det som inte fanns inne beställde han. Det var först 1982 när Birgitta började som komminister i Oscars församling som hon personligen mötte motståndet mot kvinnliga präster. Det var de första åren när jag hade kontakt med en begravningsbyrå. Det hände flera gånger att de ringde och ifrågasatte begravningar som jag fått av klockaren. De markerade väldigt tydligt att de ville att en av församlingens manliga präster skulle ta begravningen och lät ungefär som jag hade stulit den från honom.till sist var de tvungna att ge sig och acceptera att vi var flera kvinnliga präster i församlingen. Hur har du hanterat motståndet? Jag har fokuserat på uppdraget, att predika evangelium om Jesus Kristus, vår frälsare. Men jag har aldrig tagit det personligen, jag har valt att hushålla med min energi och lägga den på de prästerliga uppgifterna. Hur skulle du vilja definiera jämställdhet? Att bli behandlad på samma sätt vid lika förutsättningar att utföra den aktuella uppgiften, säger hon. Predikan - det centrala Birgitta är uppvuxen i frikyrkan och det var också där hon fick sin kallelse. När hon var 14 år och lyssnade på en predikan med inspiration från Jesaja 6, hur Herren kallar Jesaja till profet. Men då var jag inställd på att bli missionär, det hängde Sedan år 2004 har Birgitta gått i pension men arbetar deltid. I höst ska hon vikarera i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Foto Bengt Bylund med under i stort sett hela studietiden. Frikyrkan har präglat mig mycket, vilket har blivit tydligare under åren. Bland annat synen på predikan som jag ser som det centrala i prästämbetet, även om det alltid är förenat med en viss vånda att skriva söndagens text, och så behovet av att samlas i mindre grupper till bön. Det var studiekamraten Susanne Liedström som inspirerade Birgitta att börja läsa teologi. Från början hade jag tänkt bli sjuksköterska och kombinera det med missionärskallelsen, men Susanne fick mig på andra tankar. På flera sätt har hon påverkat mina val och fungerat som en förebild. Hon var och är klok, eftertänksam med en hög integritet och en förmåga att höja sig över vardagen. Hon var modig och fann sig inte i allting och vågade sätta ord på orättvisor och orättfärdigheter. Doktorerade 1982 Birgitta har fortsatt att kompetensutveckla sig genom livet doktorerade hon i kyrkohistoria på avhandlingen Personlighetens sakrament om Lydia Wahlströms tänkande i religiösa och kyrkliga frågor under tiden Lydia Wahlström var en av de mest kända rösträttskvinnorna i Sverige och var bl a aktiv i Fredrika Bremerförbundet. Drivkraften i forskningen har varit en lust och en nyfikenhet på andra människor och tider. Men också en lust att fylla på. När du möter många människor i grupper, samlingar och predikar måste det finnas något att ta av så att inte källan sinar. 12 Kyrkfack 3/08

13 GÄSTKRÖNIKAN Låt oss fira med tacksägelse För nästan 90 år sedan skriver riksdagsmannen Moberger från Västervik en motion angående kvinnans tillträde till prästämbetet. Ungefär samtidigt upplever Ester Lutteman sin prästkallelse och påbörjar teologistudier. Kvinnorna har då ännu inte fått rösträtt. Metodistpastorn Anna Howard Shaw predikar i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm Det är första gången någonsin som en kvinna predikar i Svenska kyrkan. Ester Lutteman gör det sen 1929 i samma kyrka. Hon blir därefter avskedad från sin tjänst vid Diakonistyrelsen. I år firar vi att det är 50 år sedan beslutet att tillåta kvinnor att bli präster togs. Det är ett firande som bör innehålla både glädje och sorg, både tacksägelse och syndabekännelse. Å ena sidan den enorma glädjen över att prästämbetet blev jämställt. Kvinnornas inträde som förkunnare, själavårdare och förvaltare av sakramenten räddade kyrkan. Å andra sidan sorgen över att diskrimineringen fortsatte. Den så kallade samvetsklausulen antogs samtidigt med beslutet Därmed kunde förtrycket och diskrimineringen av kvinnorna fortgå. Det hör till kyrkans skamliga historia och måste under jubileumsåret både benämnas och beklagas. Historieskrivningen är viktig. Slarvigt brukar det hävdas att det var politikerna i riksdagen som tvingade på kyrkan beslutet om att prästviga kvinnor. Det skulle alltså mer vara ett politiskt än ett kyrkligt grundat beslut. och kyrkomötet säger ja med betydande majoritet både bland biskopar och förtroendevalda. Principbeslutet var taget men förändringen av verkligheten tog tid. I Gustaf Vasa församling som så modigt och framsynt lät kvinnor predika långt före det formella beslutet anställdes ingen kvinna på en fast komministertjänst förrän år Ännu i dag är det betydligt fler män på chefsposter än kvinnor på alla nivåer i kyrkan. Bara två biskopar är kvinnor. Kampen för en jämställd kyrka är alltså på intet sätt över. När Margit Sahlin, Elisabet Djurle och Ingrid Persson prästvigdes på Palmsöndagen 1960 banade de väg för oss andra. Det förpliktar för nya generationer, både män och kvinnor, att se förtryckets och utestängningens mekanismer i vår tid. Det absolut vanligaste skälet att gå ur kyrkan är att man inte står ut med kvinnoprästmotståndet. Ännu idag hänvisar människor till det. Desto viktigare då att låta 50 årsjubileet bli till både en syndabekännelse om förtryckets historia och en kallelse till kamp mot alla former av diskriminering i dag. Det stämmer inte. Lekfolket var tidigt pådrivande runtom i församlingarna. Redan 1938 motionerade Manfred Björkqvist i kyrkomötet om att en officiell utredning skulle tillsättas. Motionen bifölls men Kungliga Majestät struntade i det och en utredning kom igång först 1946 efter en motion i riksdagen. Efter några års utredande gick frågan på remiss och det visade sig att två tredjedelar av landets församlingar förordade kvinnliga präster. Däremot var domkapitlen emot utom i Linköpings stift. Förslaget att prästviga kvinnor läggs fram till kyrkomötet 1957 som mer av tidsskäl än principiella skäl röstar nej. Ester Lutteman bestämmer sig då för att lämna Svenska kyrkan. Året därpå lägger riksdagen ett lagförslag om att prästviga kvinnor Helle Klein Präst i Nacka Foto Aftonbladet Kyrkfack 3/08 13

14 FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkA:s förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Kan arbetsgivaren hindra mig från att arbeta vid sidan om? Jag är komminister och arbetar i en större församling. Förutom mina kvalifikationer som präst är jag även diplomerad samtalsterapeut. I min prästerliga gärning, framför allt vid själavårdande samtal, har jag naturligtvis nytta av utbildningen som terapeut. Någon terapeutisk behandling bedrivs dock inte inom ramen för församlingens verksamhet. Vid sidan om min anställning har jag på fritiden även haft klienter i samtalsterapi, somliga under flera år. Min kyrkoherde har nu tagit upp frågan med mig och antyder att detta inte skulle vara förenligt med anställningen som präst. Hur är det ställt egentligen är det verkligen möjligt för min kyrkoherde att förhindra denna uppgift? Präst och terapeut Det kan i detta fall vara lämpligt att ta sin utgångspunkt i den lojalitetsplikt som en arbetstagare anses ha i förhållande till sin arbetsgivare. Detta lojalitetskrav anses ingå som ett led i anställningsavtalet. Arbetstagaren får alltså inte skada arbetsgivaren och 14 Kyrkfack 3/08 förhållandet mellan de två grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Anställningsavtalet anses inte endast bestå i ett utbyte av vanliga kommersiella prestationer utan även skapa ett personligt förhållande mellan parterna. Anställningen som sådan grundar därför förpliktelser som går längre än vad som gäller i avtalsförhållanden i allmänhet. Mer konkret kan detta formuleras på så sätt att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och att undvika situationer där han eller hon kan komma i en intressekollision. Givetvis är utgångspunkten att en präst själv disponerar sin fritid. Inte desto mindre är de skyldigheter som följer med anställningen ofta av den karaktären att de i större eller mindre utsträckning inverkar på prästens möjligheter att förfoga över sin fritid. Här kan även prästens vigningslöften få betydelse. Särskild betydelse i detta avseende har den förtroendeställning som prästen intar hos arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har också förklarat att en präst måste åtnjuta allmänt förtroende för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och att mycket höga krav måste ställas på en prästs redbarhet och oförvitlighet. Din terapeutiska sysselsättning vid sidan av anställningen i församlingen utgör en bisyssla i förhållande till huvudsysslan som komminister. Med bisyssla avses nämligen varjehanda syssla vid sidan av den anställning som får anses vara en arbetstagares huvudtjänst. Även arbete för annan arbetsgivare inom Svenska kyrkan kan vara att betrakta som en bisyssla, liksom tillfällig eller kortvarig verksamhet på fritid. Till bisyssla hör däremot inte verksamhet som typiskt sett får anses höra hemma på området för den anställdes privatliv. Bestämmelse om bisysslor finns i det kollektivavtal som gäller inom Svenska kyrkan. Bestämmelsen innehåller regler om skyldighet för arbetstagare att efter begäran lämna uppgift om bisysslor och om rätt för arbetsgivaren att meddela förbud mot utövande av bisysslor om denne finner att vissa i bestämmelsen angivna förutsättningar vara uppfyllda. Om arbetstagaren inte uppfyller sin informationsskyldighet är det ett brott mot avtalet som kan medföra arbetsrättsliga åtgärder. De tre olika typer av situationer då arbetsgivaren kan förbjuda bisyssla är om den kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna, innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens eller påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas enligt avtalet överhuvudtaget inte som bisyssla. Bestämmelsen om bisyssla innebär att det överlämnats åt arbetsgivaren att efter skälighet avgöra frågor om skyldighet för arbetstagare att lämna uppgifter om bisysslor och att efter tillsägelse upphöra med bisysslor. Inom arbetsrätten benämns sådan bestämmelse arbetsgivarventil. Arbetsgivarens fria prövningsrätt är inskränkt endast så till vida att den inte får utnyttjas på ett godtyckligt eller i övrigt otillbörligt sätt. Frågan om arbetsgivaren genom beslut i en skälighetsfråga överskridit sin fria prövningsrätt kan underställas domstols prövning. Har emellertid arbetsgivaren hållit sig inom ramen för sin prövningsrätt, kan domstolen inte gå in på frågan huruvida arbetsgivaren skäligen borde ha fattat ett annat beslut. För egen del är jag inte helt klar över av vilket skäl din församling nu har behov av att förbjuda dig att på fritiden verka som terapeut. Närmast till hands ligger möjligen att det skulle vara hindrande för dina arbetsuppgifter som komminister. Om du innehar heltidsanställning och din bisyssla är mycket krävande kan detta naturligtvis sammantaget bli en klart kännbar arbetsbörda. Av detta skäl kan det därför finnas anledning för din arbetsgivare att uppmärksamma dig på bisysslans betydelse för dina ordinarie arbetsuppgifter. En bisyssla som till sin omfattning inte är helt obetydlig kan naturligtvis påverka dina möjligheter att prestera i församlingen. Mindre sannolikt är att terapisamtalen skulle vara att anses som konkurrerande verksamhet i förhållande till din arbetsgivare, eftersom församlingen inte bedriver terapeutisk behandling. Arbetsgivaren har dock att ensidigt bedöma om det föreligger en konkurrenssituation eller inte. Detta hindrar inte att ett förbud mot en bisyssla kan anses som godtyckligt eller i övrigt otillbörligt om till exempel församlingens påstående om konkurrens framstår som helt obefogat.

15 FÖRBUNDSINFORMATION LÖN för mödan? Foto Magnus Aronson Medlemsavgifter för 2008 Medlemsavgiften till förbundet baseras på din bruttomånadslön. Arbetar du t ex 75 % med en månadslön på kr vid 100 % tjänst, debiteras du medlemsavgift efter kronor. Då vi inte ändrar avgiften retroaktivt är det viktigt att du meddelar alla förändringar i god tid. Som medlem ansvarar du själv för att förbundet har rätt information om din inkomst. Avgiften, som är beroende av arbetslöshetsnivån, till arbetslöshetskassan (AEA) är 150 kronor i månaden. Vid arbetslöshet debiteras du 75 kronor per månad i medlemsavgift. Vid föräldraledighet debiteras medlemsavgift efter vad du har i bruttoinkomst i föräldrapenning. Är du sjukskriven längre tid än tre månader debiteras du 75 kronor per månad i medlemsavgift fr o m den fjärde månaden vid heltidssjukskrivning och vid heltidssjukskrivning debiteras avgift efter tjänst. Inkomstförsäkring ingår KyrkAs inkomstförsäkring ingår i medlemsavgiften, men observera för att omfattas av inkomstförsäkringen måste du även vara medlem i erkänd arbetslöshetskassa, ha en till KyrkA anmäld månadslön på lägst kronor och får inte ha fyllt 62 år eller vid inträdet i förbundet/försäkringen vara föremål för skriftligt varsel ställd till facklig organisation, uppsagd eller arbetslös. Försäkringen upphör vid utgången av den månad du fyller 62 år. Du ska ha förvärvsarbetat minst tolv av de senaste kalendermånaderna före arbetslöshetens inträde med minst 80 timmar per månad för att kunna komma ifråga för ersättning. Du ska även vara berättigad till, och erhålla, a-kasseersättning. Förbundsfullmäktige tog 2-3 juni beslut om en justering av medlemsavgiften inför år Läs mer på sidor Kontrollera att du har rätt uppgifter inlagda. Logga in med personnummer och medlemsnummer och gå in på länken medlemsservice/ medlemsavgift Har du frågor kring din lön? Har du just bytt arbete eller ska du löneförhandla? Du vet väl att du kan få information om din lön och vad du ska tänka på av din lokala fackliga företrädare? Hon eller han kan vara ett stöd och en coach vid löneförhandlingar. Det är en service som ingår i medlemsavgiften. På hemsidan hittar du vem du ska kontakta lokalt och där kan du också hitta matnyttig information om lönefrågor. Några punkter att reflektera kring: Din lön ska avspegla din utbildning, din kompetens, dina arbetsuppgifter, din erfarenhet och resultatet av ditt arbete. Lönenivån påverkas av olika faktorer. En sådan faktor är arbetets krav, d v s befattningens ansvarsnivå, svårighetsgrad och befogenheter. Din lönenivå påverkas också av din egen arbetsprestation, skicklighet och kompetens. Andra faktorer som spelar in är marknadskrafterna, d v s tillgång och efterfrågan samt löneläget för yrkesgruppen som helhet. Lönen påverkas också av löneläget på arbetsplatsen Läs mer på sidor Foto Magnus Aronson Kyrkfack 3/08 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm Tiden är förbi när det var en självklarhet för människor att gå med i facket, säger Anna Ekström ordförande i Saco. Foto Ann Ek Anna om framtiden Den 22 maj beslutade riksdagen att A-kassorna ska finansiera en del av statens kostnader för arbetslöshetsersättningen. Det får till konsekvens att a-kassor med hög arbetslöshet får betala en större avgift till staten fr o m den 1 juli Kyrkfack pratade med Anna Ekström, Sacos ordförande, om konsekvenserna för KyrkAs medlemmar. Förslaget har lett till att vi har kunnat sänka avgiften vilket vi naturligtvis är glada över, säger Anna Ekström. Vi har i dagsläget en låg arbetslöshet men om den stiger kan det bli aktuellt med en höjning. Hur ser prognosen ut för den närmaste framtiden? Det finns flera prognoser som pekar åt olika håll, så det kan jag inte uttala mig om. Men arbetslösheten väntas stiga på sikt, men när det vänder och i vilken takt är omöjligt att säga. Framöver behöver hela systemet ses över tillsammans med sjukförsäkringen. Idag är a-kassan en blandning mellan allmän och privat försäkring och skiljer sig väldigt från sjukförsäkringen. De skulle behöva närma sig varandra. Anna Ekström var också en av gästerna på förbundsfullmäktige den 2 juni. Då pratade hon om medlemsrekrytering som den viktigaste fackliga frågan, som i sig kan påverka a-kasseavgiften. Tiden är förbi när det var en självklarhet för människor att gå med i facket. Unga människor vill se ett tydligt samband mellan medlemskap och nytta. Vi måste förtjäna deras förtroende och självkritiskt granska vår verksamhet, sa Anna Ekström. Vill du få ut Mer av din bank? Med tjänsten Mer får du traditionella banktjänster (internetbanken, bankkort m.m.) och en rad andra tjänster och förmåner som gör livet både lite enklare och roligare. Med tjänsten Mer får du: rabatt på dina banktjänster tillgång till banken dygnet runt bonus på allt du köper handla säkert och till bästa pris känna dig extra trygg när du reser rabatt på billån, hotell och restauranger ännu bättre service swedbank.se/mer