Yttrande över Promemorian Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren (dnr Fi2 012/2650)

Transkript

1 SVENSK ENERGI Produktion Göran Lagerstedt , qoran.laqerstedttasvenskenerqi.se SVENSK FJÄRRVÄRME Erik Thornström erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se REMISSVAR 1 (10) Datum o - *. SVEBIO Lena Dahlman Finansdepartementet STOCKHOLM Kopia till: Näringsdepartementet Yttrande över Promemorian Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren (dnr Fi2 012/2650) Svensk Fjärrvärme, Svensk Energi och Svebio (föreningarna) refererar till rubricerad remiss. Föreningarna välkomnar den remitterade promemorian och att man uppmärksammar konsekvenserna av en förändrad tolkning av fastighetstaxeringslagen gällande kraftvärmeverk. Sammanfattning Föreningarna välkomnar förslaget till lagstiftning för att säkerställa att hittillsvarande tillämpning ska gälla även under kommande fastighetstaxeringsperiod Föreningarna ser positivt på att det i promemorian föreslås en fördjupad utredning av frågan hur kraftvärmeverk bör fastighetstaxeras i framtiden. Föreningarna invänder mot den i promemorian anförda utgångspunkten att den installerade värmeeffekten och värmeproduktionen i kraftvärmeverk ska vara föremål för fastighetstaxering. Endast den installerade eleffekten har varit beräkningsgrundande i fastighetstaxeringen sedan lagstiftningen tillkom Föreningarna invänder mot resonemangen om att fjärrvärmeproduktionen bör omfattas av fastighetsbeskattning. Föreningarna konstaterar att några motiv eller argument för detta inte redovisas i promemorian. Föreningarna anser att lagförslaget behöver kompletteras så att det klart framgår att någon retroaktiv omtolkning av den nuvarande fastighetstaxeringslagen inte kan göras som innebär att även värmeproduktionen ska omfattas av fastighetstaxering.

2 SVFNSKFNFRGt SVFNSKFJÄRRVÄRMF SVFr3I0 7(10) ^ ^ ^ ^ ^ Om även installerad värmeeffektb-produktion ska omfattas av fastighetstaxering skulle derta innebära en hetvdande konkurrenssnedvridning till fjärrvärmens nackdel på värmemarknadeni förhållande till andra uppvärmningsformer. Art särskilt belägga kraftvärme med extra fastighetsskattiförhållande till annan värme-och elproduktion strider mot såväl gällande energipolitiska riktlinjer och F0:s nyligen överenskomna energleffektiviserlngsdirektiv samt mot FU:s befintliga kraftvärmedirektiv(7004b17b5g). Oet är därför angeläget att en utredning av fastighets utgångspunktigällande energipolitiska riktlinjer och FU-lagstittning. Föreningarna anser art dagens fastighetstaxeringslag behöver ses över iflerdelarändemsomomnämnsipromemorian.oetbörbl.a. övervägas om fastighetstaxeringarna fr.o.m kan göras med tätare intervaii för att hättreheakta förändrade marknads förutsättningar för elproduktionsenheter. Kategoriseringen av vindkraftverk bör ses över som vare sig tekniskt, fysikaliskt eiier terminologiskt kan anses utgöra värmekraftverk som de benämns somidagens lagstiftning. Föreningarna invänder starkt mot att elcertifikat ska Ingå som en deli fastighetstaxeringsvärdet för en förnyhar elproduktionsanläggning och därmed fastighetsheskattas.fn sådan beskattning motverkar syftet medelcertifikatssystemet. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ B ^ ^ ^ ^ Föreningarna välkomnar att Finansdepartementet tagit fram en promemoria om fastighetstaxeringen av kraftvärmeverk och att man uppmärksammar konsekvenserna av en förändrad tolkning av fastighetstaxeringslagen. Föreningarna välkomnar även förslaget om en lagförändring för att säkerställa att hittillsvarande tillämpning, dvs. att endast installerad eleffekt ska ligga till grund för fastighetstaxeringen, ska gälla även under kommande fastighetstaxeringsperiod Föreningarna ser också positivt på att detipromemorlan föreslås en fördjupad utredning av frågan hur kraftvärmeverk hör fastighetstaxeras. Föreningarna invänder dock mot promemorians utgångspunktiatt installerad värmeeffekt och värmeproduktionlkraftvärmeverk enligt gällande lagstiftning hörvaraheräkningsgrundandeifastighetstaxeringen. Föreningarna invänder starkt mot att värmeproduktion ska fastighetstaxeras på motsvarande sätt som elproduktion och anser att dagens lagstiftning endast tar sikte på själva elproduktionen. Föreningarna håller därvid som utgångspunkt för fastighetstaxeringen av kraftvärmeverk fast vid de resonemang som framförts i den hemställan till Finansdepartementet, daterad den 70 mars 7017, som skickats in av Svensk Fnergl och Svensk Fjärrvärme. Föreningarna vill också hänvisa till att detaljerade synpunkteridessa frågor harframförts till Skatteverketiett yttrande över Skatteverkets förslag till allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av

3 SVENSK ENERGt SVENSK FJÄRRVÄRME SVE810 ^(10) elproduktionsenheter vid 2013 ars allmänna fastighetstaxerlng(daterat den 19 juli 2012). ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^^t^^^^^^^^^r^^^^ Föreningarna invänd den installerade värmeeffekten och värdet av värmeproduktionen ska omfattas av fastighetstaxeringen. Föreningarna konstaterar att de facto så har den hittillsvarande tolkningen av fastighetstaxeringslagen inneburit att endastden installerade eleffekten har heaktatsifastighetstaxeringen sedan lagstiftningen tillkom Föreningarna finner det därför mycket märkligt att Finansdepartementet hävdar att den tolkning som gjorts hittills under ca 25 år inte skulle vara korrekt. Någon förklaring eller motivering till varför tolkningen skulle varit felaktig under de senaste 25 åren redovisas intei promemorian. Föreningarna vill understryka att det saknats håde vägledning och närmare föreskrifter som på något sätt skulle kunna ge stöd för den av Finansdepartementet framförda tolkningen. För de mycket långsiktiga och kapitalkrävande investeringar som investeringarianläggningarförelproduktion utgör måste det vara möjligt att lita på hur regelverket för beskattning kommer att se ut och tillämpas. Föreningarna vill därför framhålla att ändringar av regelverket hör utredas och konsekvensanalyseras noga. Oet är därför välkommet att det aviseras en översyn av regelverket så att fastighetstaxeringen kan ske utifrån allmänt accepterade och tidsenliga principer. Idenipromemorian redovisade hänvisningen till prop. 1985/86:160 framgår klart att vad som avsetts vara heräkningsgrundandeifastighetstaxeringen är den installerade eleffektenielproduktionsanläggningar.att såsom förefaller vara intentionenipromemorian,behandla installerad el respektive värmeeffekt på samma sätt är inte möjligt då el respektive värme produktionen säljs på olika marknader. Fl respektive fjärrvärmemarknaderna skiljer sig åtiflera avgörande avseenden. Elmarknaden är nordeuropeisk och håller på att integreras till en europeisk elmarknad. Elpriset sättsidag på den nordiska elhörsennordrool som för närvarande är på väg att integrera de tre baltiskastaterna. Fjärrvärmemarknaderna äråsin sida lokala och beståridag av ca 450 olika lokala fjärrvärmesystemisverige.oet finns inte något nationellt sammanhängande fjärrvärmenät motsvarande stamnätet för el. Fjärrvärmepriset sättsikonkurrens med andra uppvärmningsformer på den lokala fjärrvärmemarknaden och påverkasihög grad av vilket slag av värmeproduktionsanläggningar som finnsidet lokala fjärrvärmenätet^vilka bränslen som används och tillgången på eventuell industriell spillvärme. Fjärrvärmesystemen varierar också mycketistorlek från mycket små fjärrvärmesystemimindre tätorter till de stora sammankopplade fjärrvärmesystemen som finnsistorstadsområdena.

4 SVENSK ENER01 SVENSK FJÄRRVÄRME SVEETO 4(10) F^^^s^^^å^^^^ ^o^t^^r^^n^^rr^ Föreningarna konstaterar att en tolkning som Innehär att även installerad värmeeffekt ska omfattas av fastighetstaxering skulle innebära en betydande konkurrenssnedvridning tillfjärrvärmens nackdel på värmemarknadeni förhållande till andra uppvärmningsformer,t.ex.värmepumpar och olika slag av individuella värmepannor.oettinns även många gränsdragningssvårigheter förivllka fall en värmeproduktionsanläggning skulle omfattas av fastighetstaxering. Om exempelvis en fastighetsägare med sin värmepanna som förser ett par grannhostadshus med värme inte omfattas av fastighetstaxering uppstår en konlcurrenssnedvridningiförhållande till fjärrvärmens värmeproduktionsanläggnlngar. Om en effektgräns skulle fastställas för när en värmeproduktionsanläggning omfattas av fastighetstaxering skulle detta också innebära direkta ^trappstegseffekter^och konkurrenssnedvridningar som skulle styra mot en frånkoppling av höstäder frånfjärrvärmenätetförattkomma under en viss effektgräns. Oetta skulle gynna individuella uppvärmningsformer på hekostnad av gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme. En ensidig fastighetsskatt som omfattar just fjärrvärmebaserad värmeproduktion kommer att leda till högre fjärrvärmepriser oeh försämra fjärrvärmens konkurrenskraft på värmemarknaden. Fastighetsskatten kommer därmedislutändan att hehövahärasavfjärrvärmekunderna som skulle drahhas av ett högre skattetryck än de som använder andra uppvärmningsformer. Oet är också märkligt att fastighetsheskattningen ska omfatta ett produktions och avkastningsvärde, något som inte gäller för annan tillverkningsindustri. Fastighetstaxeringen av industribyggnader tar t.ex.inte utgångspunktiproduktions och avkastningsvärdetlen tillverkningsindustri, exempelvis värdet av hur många hilar som förväntas tillverkasien fordonsindustrianläggning. Föreningarna anser sammanfattningsvis att en utgångspunkt för fastighetstaxeringens utformning hör vara att den måste vara konkurrensneutral för såväl olika slag av kraftvärmeanläggningar som gentemot annan värmeproduktion. ^^^o^^a^^ ^^^^t^^r^^^ Art låta värmeproduktion fördyrar dennaiförhållande till annan värmeproduktion och riskerar energioch miljöpolitiska målsättningar.en avveckling av elproduktionikraftvärmen skulle gå stlckistäv med regeringens energipolitiska riktlinjer,där det uttalas art kraftvärmen ska utvecklas som en deliett tredje henielförsörjningen för art minska sårbarheten och öka försörjningstrvggheten, och därmed öka diversifieringenielförsörjningen (prop.7008/09:163,bet.7008b09:nu75, rskr.7008/09:301).iden energipolitiska propositionen uttalas även art kraftvärme ger möjlighet art ta till vara energi som annars går förlorad och att utnyttja samhällets energiresurser så effektivt som möjligt. Kraftvärmen

5 SVENSKENEN SVENSK FJÄRRVÄRME SVE810 5(10) är en avgörande aktör för energiatervinning ur avfall och för att ta tillvara rester från skogsindustrin samt som eleffektleverantör,även vintertid när effektuttaget är som högst. Oet är därför angeläget att utformningen av fastighetsbeskattningen och de ekonomiska styrmedlen ger förutsättningar så att effektiv kraftvärmeteknik kan användas. Föreningarna saknar genereiit en energipolitiskutgångspunktipromemorian då fastighetstaxeringen ochheskattningenihög grad påverkar lönsamheten för olika typer av kraftproduktionsanläggningar. EU:skraftvärmedirektiv(7004/17/EG) ålägger medlemsstaterna att främja utbyggnaden av högeffektiv kraftvärme. EU:s energiministrar och Europaparlamentet nåddeijuni 7017 en överenskommelse om ett nytt direktiv om energieffektivisering som bl.a. innehåller tlera ytterligare åtgärder för att främja kraftvärme inom EU.Artikel loidet överenskomna direktivet innehåller krav på medlemsstaterna att anta policyåtgärder som hidrar till att potentialen för att utnyttja högeffektiv kraftvärme tas tillvara. Oet är därför angeläget att regelverket för beskattning, som fastighetstaxeringen, utformas på ett sätt som inte motverkar en sådan utveckling. Oesenasteåren har omfattande investeringar gjortsifrämst biobränsle och avfallseldade kraftvärmeverk. Utbyggnaden har stimulerats hl.a. av elcertifikatssystemet och tidigare även utformningen av avfallsheskattningen. Föreningarna anser mot denna bakgrund att det är angeläget att en utredning av fastighetstaxeringen av kraftvärmeverk också tar sin utgångspunkt! gällande energipolitiska riktlinjer och det nyligen överenskomna energieffektiviseringsdirektivet. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Komptettermgbehövs för attu^ en förändrad tolkning avfastigbetsta^eringsiagen Föreningarna anser att lagförslaget hehöver kompletteras så att det klart framgår att någon retroaktiv tolkning av den nuvarande fastighetstaxerings lagen inte kan göras som innehär att även värmedelen ska omfattas av fastighetstaxering. Oen tillfälliga lagen avser att säkerställa att den hittillsvarande faktiska tillämpningen av gällande regelverk hibehålisiavvaktan på en större översyn av fastighetstaxering och fastighetsbeskattning av kraftvärmeverk. Oet sätt på vilket delar av förslaget formulerats gör dock att det finns risk att den hittillsvarande tillämpningen frångås för viss redan passerad tid med hjälp av det s.k. omprövningsinstitutet. lavsnitt^angesatt^kraftvärmeverken inte taxerats på ett korrekt sätt genom åren^.vidare utvecklas vad som avses med detta ytterligare! avsnittet. Föreningarna delar som tidigare påtalats inte uppfattningen att regelverket tillämpats felaktigt. Föreningarna ifrågasätter också lämpligheten av att utforma avsnitt^så som nu gjorts.mot bakgrund av den beskrivning av rättsläget som gesiavsnitt^kan det inte uteslutas att Skatteverket,med stöd av formuleringarnaiavsnitt 3,omprövar tidigare fastighetstaxeringar av

6 SVFNSKFNFRGt SVFNSK FJÄRRVÄRME SVF810 6(10) kraftvärmeverk till nackdel för fastighetsägareniden utsträckningen sa är möjligt. Följden skulle bil art den hittillsvarande faktiska tillämpningen av gällande regelverk rubbas förvissa syftet med den tillfälliga lagen. Föreningarna föreslår därför art avsnltt3omformulera5 om det ska ligga till grund för propositionsskrivningar. Texten hör på ett mer neutralt särt ange art den hittillsvarande tillämpningen av gällande regelverk har Ifrågasatts av Skatteverket samt art lagstiftaren därför anser det befogat art slå fast art den hittillsvarande tillämpningen bör hlhehållaslavvaktan på en större översyn av regelverket. ^a^ermgavvärmedis^buhon lavsnlrt3,s.5,angesattavslkten med nuvarande regler för fastighetstaxering Inte synes ha varit art kommersiella holag ska distribuera varmvatten skattefritt. Föreningarna Invänder mot detta. Föreningarna vill påpeka attl2kap.2^lfastlghetstaxerlngslagen anges art byggnad som Ingårlöverförlngs-eller distributionsnätet för värme liksom även för elektricitet, gas eller vatten kategoriseras som en distributionsbyggnad. Oärmed utgör de specialbyggnader som Inte ska fastlghetsheskattas. Föreningarna ansersåledesartfjärrvärmedlstrlhutlon liksom all annan energldlsrtlhutlon även fortsättningsvis bör kategoriseras som specialbyggnad och Inte fastlghetsheskartas. Hppg^eromfas^gbetsskatteu^^ Föreningarna vill påpeka att vad gäller de redovisade uppgifterna om fastlghetsskatteuttaget som uppskattats av branschens.6) har derta gällt för enskilda anläggningar utifrån tidigare beräknlnosförslao som Skatteverket tagit fram under vintern och vårenlflera olika versioner. Vilka beräknings grunder och riktvärden som slutligen används av Skatteverket är därmed avgörande för vad det slutliga urtaget av fastighetsskatt blir. Föreningarna vill särskilt framhålla art det är angeläget art de heräknlngsgrundande s.k. riktvärdena tas fram utifrån ert så gediget underlag som möjligt för art beakta de reella marknadsvärdena. Föreningarna anser art Skarteverketl förberedelserna lnföraft2013harhrustltldetta arbete. Oetta då Skatteverket har valt art helt negligera framförda synpunkter på felaktigheter och missvisande uppgifter från den förtida uppglftslnsamllngen(fo^n). ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ B ^ ^ ^ Föreningarna har Inget att erinra mot denlpromemorlan redovisade konsekvensanalysen då konsekvensen är art nuvarande praxlsltlllämpnlngen av fastlghetstaxerlngslagen ska bibehållas den kommande sexårsperloden. Föreningarna vill dock påtala art Skatteverkets konsekvensanalyserlsamhand med förberedelsearbetet Inför AFT 2013 genomgående varit undermåliga då de ekonomiska och administrativa konsekvenserna för krafthranschen Inte alls är redovlsadelt.ex.de remitterade föreskrifterna och allmänna råden.flur branschens arhetsförutsärtnlngar,konkurrensförmåga eller vlllkorlövrlgt påverkas har heller Inte redovisats av Skatteverket trots de mycket stora

7 SVFNSKFNFRGT SVFNSK FJÄRRVÄRME SVFFAO 7(10) ekonomiska konsekvenserna fastighetstaxeringen får. Föreningarna anser att konsekvensutredningarna som myndigheterna genomför måste följa de krav som följer av6och7^^ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Föreningarna konstaterar att detipromemorian föreslås en särskild lag om fastighetstaxering av kraftvärmeverk för åren Föreningarna anser att kopplingen till fastighetstaxeringslagen(1970:1152)skulle kunna förtydligas genom en hänvisning till fastighetstaxerlngslagenantingenisjälva lagtexten elleriförfattningskommentaren för att underlätta tillgängligheteni lagstiftningen. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Interva^enförfasHgbetsta^eringenavetp ses över Oet hör övervägas om fastighetstaxeringarna fr.o.m kan göras med tätare intervall för att hättreheakta förändrade marknadsförutsättningar för elproduktionsenheter. Rå en marknad som avreglerades så sent som senare delen av 1990-talet hinner det hända mycket under^år.flprisutvecklingen, ändrad energi-och mlljöheskattning och förändrade styrmedelsförutsättningar medför att de ekonomiska villkoren för elproduktionsanläggningar förändras snahht. Oet är därför angeläget att fastighetstaxeringen tar sin utgångspunkt ihur de faktiska marknadsförutsättningarna utvecklas på ett snahhare sätt än idag. Katkvträrttan Som vl flera gånger har framfört hörde räntesatsenifastighetstaxerlngen höjastillminst^^vilketskullevaraen mer verklighetsanpassad räntesats. SvenskFnergihart.ex. len hemstäliantill Finansdepartementet daterad 21 mars 2012 framfört argument för en höjning av kalkylräntan. Oenna hemställan har inte hesvarats. Kategorisering avvtndkraftverk beböver ses öv^ Föreningarna anser att den nuvarande kategorlseringeniregelverket av elproduktionsanläggningar där vindkraftverk kategoriseras som ett värmekraftverk måste ses över. Vindkraftverk kan rimligen inte rent tekniskt eller fysikaliskt anses utgöra ett värmekraftverk. Terminologiskt stämmer dagens kategorlsering heller inte överens med det allmänna svenska språkbruket.vindkraftverk hör utgöra en egen kategoriilagstiftningen som ett icke förhränningshaserat slag av elproduktionsanläggning.

8 SVFNSKFNFRGt SVFN5K FJÄRRVÄRME 2VF810 8(10) ^t^demingave^ert^katb fas^gnetsta^ermgen Föreningarna ifrågasätter Skatteverkets tillämpning av nuvarande regelverk som innebäret! det sker en justering för säregna förhållanden för en anläggning som tilldelas elcertifikat.ihl.a.fastighetstaxeringsförordningen (FfF)^25aoch34canges tydligt art elcertifikaten inte ska påverka riktvärdet. Föreningarna konstaterar att den politiska avsikten från regeringens sida således har varit art värdet för elcertifikat inte ska vara heräkningsgrundandeifastighetstaxeringen och därmed inte ska fastighetsheskartas. Föreningarna anser även art den framlagda beräkningsmodellen har flera allvarliga brister och art den hiir orättvis, godtycklig och Konkurrens snedvridande. Fnligt vår uppfattning synes lagstiftarens avsikt varit art elcertifikaten inte ska påverka taxeringsvärdet, utan art derta är en intäkt som heskattasirörelsen.oet blir dessutom märkligt attåena sidan stimulera ny förnyhar elproduktion,ochåandra sidan,för en ny anläggning,ta in7,2 kronor av certifikatsprisetifastighetsskatt vid ert elcertifikatsprls om ca!50 kronorinuläget. Skatteverket använder sig dessutom av metoden art titta på de sex senaste årens pris på elcertifikat för art hedöma framtiden. Med derta betraktelsesätt kommer man fram till art värdet på framtida elcertifikat äristorleksordningen 25 örebk^h som sedan nuvärdesberäknas.oetta trots art de elcertifikat som ges numotsvarar ert värde på marknaden om ca 15 örebk^h.flcertifikat säljs på en framåtriktad marknad och art då sätta priset med historiskt betraktelsesätt är inte tillfredsställande. Värdet hör bedömas med prognoser om framtiden och inte något annat. Oet vill säga, precis som huvudregeln för fastighetstaxering, är det marknadsvärdet som efterfrågas. Oet finns dessutom inget lag-eller författningsstöd som sådant för art historiska värden ska användas, vilket kan bero på att ursprungstanken var art fastighetsskatt inte var tänkt för elcertifikat. Genom art den föreslagna beräkningsmodellen tar sin utgångspunktiett elcertifikatsprls som gällde åren före fastighetstaxeringen äger rum så beaktas inte art elcertitikaten är marknadsprissarta. Fftersom taxeringen dessutom sker med se^årsintervall får förändringarimarknadsprisernai realiteten inte ert relevant genomslagifastighetstaxeringen.genom faktorheräkningen för nya anläggningar så drahhas anläggningar som tasi drift 2013 relativt hårdare än anläggningar som tasidrift tnte heller heaktasiberäkningsmodellen hur en anläggning används.fn kraftvärmeanläggning kan ofta använda både förnybara hränslen och t.ex. avfallshränslen.oetta innehär art ett enskilt år kan en hög elcertifikatsberättigad produktion ske och ert annat år är den betydligt lägre om elcertifikatsherättigade hränslen av marknadsprisskäl inte används eller art el och värmebehoven är lägre enskilda år. Även andra styrmedel såsom energiskatter påverkar vilka hränslen som användsikraftvärmeproduktionen ar fran ar. Vi anser art det är fel art nuvärdesvärderae^be^e^ framtida intäkter från elcertifikat. Utöver art man de facto inte vet om man kommer art elda samma bränsleiframtiden,så är det också så art frågan om huruvida ert bränsle

9 5VFN2KFNFRGt 5VFN5KFJÄRRVÄRMF 2VF8tO 9(10) herättigartiiieicertifikatövertiden. Definitionen avviika biobränslen som varit eicertifikatsherättigade har förändrats vid oiikatiiifäiien sedan eicertifikatssystemet infördes 2003, viikethetyder att det inte konsekvent går att värdera värdet av en anläggning som godkänts för tiiideining av elcertifikat.ipraktiken har detta visat sig för t.ex. hiooljor,som berättigade till elcertifikat under åren , och som inte berättigade till elcertifikat under åren Från 2012 berättigar de till elcertifikat igen, under förutsättning att de har fått ett hållharhetshesked enligt lagen (2010:558)om hållharhetskriterier för hiodrivmedel och flytande biobränslen. Frågan hiir då huruvida de kommer att berättiga till certifikat om t.ex.fem år7att det kan variera över tid huruvida ett bränsle berättigar till elcertitikat är också mycket tydligtiprop.2002b03:40flcertifikat för att främja förnybara energikällor,på sidan^l,där det framgår: ^^^a^or^ib^^^so^s^a^s^^so^^eö o^o^^o^s^^o^oe^s^e^^r^e^ ^e^^e^^eoc^^e^^^^or^o^ce^^e^ö sor^^ooo^oo^r^^ert^^r^^ Antalet tilldelade elcertifikat varierar således över åren och ansatsen att värdera resterade tiildeiningsperiod på så sätt att man utgår ifrån att man kommer att bii tiiideiad samma antaieicertifikat varje år är därmed feiaktig. Vattenkraften ock elcertifikat För vattenkraften är fastighetsskatten högre (2,8^)än för övriga kraftslag. Oetta innehär också högre skatt för elcertifikat. Fftersom fastighetsskatten är högre på vattenkraft än kraftvärme och vindkraft innehär detta också att elcertifikaten får ett lägre värde för vattenkraft än för övriga förnybara kraftslag. Svensk^r^orskaeicertifikatntarknaden Oet uppstår även en konkurrenssnedvridning på den sedan årsskiftet etablerade gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden.5venska elcertifikatsherättigadeanläggningarfår högre kostnaderiförhållande till norska motsvarande anläggningar som Inte fastighetsbeskattas på detta sätt. Oetta innebär således att nyinvesteringariförnyhar elproduktion istället drivs över till Norge,med minskad elproduktion och färre arbetstillfällenl^verige som följd. För t.ex. kraftvärmen blir effekten av den justeringsberäkning som använts att7,2krperelcertifikat(1440^0,005)skabetalasifastighetsskattförenny anläggning. Fastighetsbeskattningen innebär således att de möjligbeter som Sverige bar att via utbyggnad av t.ex. kraftvärme minska miljöbelastningen från energiförsörjningen fördyras ocb försvåras.även effektiviteten! elcertiflkatssystemet minskar på detta sätt. Vidare innebär justeringen för elcertifikaten ökade elpriser på elmarknaden då kraftvärmens elproduktion kan vara marginalprissättande på elmarknaden.

10 SVENSK ENERGI SVENSK FJÄRRVÄRME SVEBIO 10 (10) Det är mot ovanstående bakgrund angeläget att regelverket för fastighetstaxering ses över i kommande utredning så att elcertifikat inte omfattas av fastighetsbeskattning i framtiden. Kommande utredningsarbetet Föreningarna medverkar gärna i det fortsatta utredningsarbetet på lämpligt sätt och bistår vid behov med underlag. Stockholm som ovan Kalle Karlsson Chef Kommunikationsenheten VD Svensk Fjärrvärme Lena Dahlman Vice VD Svebio