F o r s k n i n g LuN:s utlysningstext för forskningsmedel för Beslut fo-medel 2007, befintliga temagrupper 115

Transkript

1 Ö v e r g r i p a n d e Kalendarium 5 Examensordning 7 Lärarutbildningsnämndens ledamöter och beredningar 9 Lärarutbildningskansliet 11 Lärarutbildningskansliets arbetsuppgifter 12 Kontaktpersoner campus 13 Kontaktpersoner Lp90 14 Lokala samordnare 15 Verksamhetsplan 17 Självvärderingen 19 Grundutbildningsstrategier 50 G r u n d u t b i l d n i n g Utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp 57 gäller t o m h06 Utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp 65 gäller h07 eller senare Utbildningsplan Lärarprogrammet 90 hp 79 Bil 1 till utb planen: Utdrag ur PM för VFU 83 Rutiner vid risk för underkännande av VFU 91 Avtal för samverkan mellan lärarutbildningen 93 och kommunerna Bil 2 till utb planen: Portföljexamination t o m h06 och distans h07 97 Examinationsportfölj lathund 99 Bil 3 till utb planen: Examensarbetet t o m h Bil 4 till utb planen: PM om inriktningar 105 Söktal, planeringstal, antagningstal F o r s k n i n g LuN:s utlysningstext för forskningsmedel för Beslut fo-medel 2007, befintliga temagrupper 115 P U X Verksamhetsuppdrag Verksamhetsberättelse Samverkansrådet 127 Ö v r i g t Direktiv lärarutbildningsutredning 135 Kanslibeslut 137

2 2/137

3 Övergripande Kursöversikter v08 se

4 4/137

5 5/137 KALENDARIUM 2007 Datum Aktivitet Ansvarig/a Lokal Tid Målgrupp Måndag- Tisdag oktober Nat vfu-möte Lottie Hultgren Finnström Amelie Bomark Stockholm Måndag- Tisdag oktober Högskolestyrelsen Onsdag 24 oktober Tisdag 23 oktober Måndag 29 oktober Måndag-tisdag oktober Torsdag 8 november Torsdag 8 november Måndag 12 november Måndag 12 november Onsdag 14 november Torsdag 15 november Tisdag 20 november Måndag 26 november Högskoleverket IT-konferens SVIT07 Nämndgrupp Forskningskonferens RUC Norrland Grundutbildningsberedningen Lp-90 beredning Fm tapetrummet Fr 13:00 Oden konf. rummet Göran Fransson HiG heldag Margareta Bäckström Umeå Roy Nilsson 99:501D 9-12 Ledamöter Lottie Hultgren Finnström Ledamöter LuK-möte Roy Nilsson 99:501D Lu-kansliet Nämndgrupp PuX AU VFU-möte Forskningsberedningen LuN Margaret Bäckström Lottie Hultgren Finnström Amelie Bomark Carin Röjdalen Roy Nilsson 99: HiG-lärare 9-15 Ledamöter 21: Prefekter och representanter för Lun och de olika beredningarna Tisdag 27 november LuN Carin Röjdalen Roy Nilsson 51: Representanter Kalendarium

6 6/137 Torsdag 29 november LSO-möte Lottie Hultgren Finnström Amelie Bomark Ljusdal Lokala samordnare Tisdag 11 december Fredag 14 december Luk-möte Roy Nilsson heldag Högskolestyrelsen mars Skolledarforum Kalendarium

7 7/137 Examina på grundnivå eller avancerad nivå ( ) Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde och krav på omfattning av studier på avancerad nivå. Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om dels 180 eller 210 högskolepoäng (grundnivå), dels 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng (avancerad nivå). För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå. Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 högskolepoäng innefattande tvärvetenskapliga studier, en eller flera inriktningar om minst 60 högskolepoäng mot ett ämne eller ämnesområde och en specialisering om minst 30 högskolepoäng. Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 15 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 15 högskolepoäng per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda. För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs sammanlagt 180 högskolepoäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs 210 högskolepoäng. För undervisning i modersmål krävs en inriktning om minst 90 högskolepoäng inom relevant ämnesområde. För undervisning i grundskolans tidigare år krävs minst 210 högskolepoäng. För examen på avancerad nivå krävs 240 högskolepoäng inklusive kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För examen på avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 högskolepoäng och i gymnasieskolan minst 120 högskolepoäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Mål För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning, - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god

8 8/137 kunskap i betygssättning. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För lärarexamen om 180 högskolepoäng och 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. Övrigt Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. För lärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning. Högskoleförordningen inom Lagar och rätt, bil 2:4, HSV:s hemsida

9 9/137 Lärarutbildningsnämndens ledamöter Carin Röjdalen ordf HS-inst, företrädare för lärarna Göran Nordström vice ordf N-inst, företrädare för lärarna Christina Hultgren ledamot N-inst, företrädare för lärarna Vakant ledamot HS-inst, företrädare för lärarna Åsa Morberg ledamot P-inst, företrädare för lärarna Charlotte Engblom ledamot HS-inst, företrädare för lärarna Xiaoqin Wang ledamot N-inst, företrädare för lärarna Göran Fransson ledamot P-inst, företrädare för lärarna Janaki Strömberg ledamot Företrädare för studenterna edagogerna. se Elin Eriksson ledamot Företrädare för studenterna udent.hig.se Margareta Högberg ledamot Extern representant margareta.h erhamn.se Jan-Erik Liljergren ledamot Extern representant janerik.liljergre Margareta Bäckström PuXsamordnare Adjungerad Roy Nilsson Föredragande Amelie Bomark Sekreterare Carina Sekreterare

10 Lärarutbildningsnämndens beredningar 2007 Forskningsberedningen: Grundutbildnings beredningen: Beredningen för Lärarprogrammet 90hp: PuX AU: Christina Gustavsson, P-inst Annica Gullberg, N-inst Roger Kvist, HS-inst Lennart Gustafsson, Söderhamn, ord Jonnny Engström, Bollnäs, suppl Jan-Erik Liljergren, Gävle, ord Walter Nordkvist, Gävle, suppl Studentrepresentant, vakant Kristina Andersson, N-inst, sekr Carin Röjdalen, LuK, föredragande Kia Sundberg Kimhag, P-inst Lena Svennberg, N-inst Helena Lindström, N-inst Vakant, HS-inst Elsa Pettersson, studentrepr Janaki Strömberg, studentrepr Carin Johnson, Ljusdal Lisa Kristensen, Hudiksvall, suppl Tomas Larsson, Ovanåker Inga Malm, Söderhamn, suppl Agneta Dahlqvist, Hofors Anne Åkerlöf, Sandviken, suppl Suppleanter: Åsa Morberg, P-inst Annica Gullberg, N-inst Carin Röjdalen, HS-inst Roy Nilsson, LuK, föredragande Kommunrepresentanter: Walter Nordkvist, Gävle Ingvar Jonsson, Sandviken Stefan Mueller, Ockelbo, suppl Inga Bostrand, Gävle, suppl Lärarrepresentanter: Ingegerd Gudmundsson, P-inst Björn Ansnes, N-inst Kenneth Håkansson, HS Studeranderepresentanter: Mam Fatou Diouf Veronika Lönner Lottie Hultgren Finnström, LuK, föredragande Monica Hallström, LuK Barbro Berglind, Sandviken Bengt Friberg, Hudiksvall Margareta Högberg, Söderhamn Roy Nilsson, LuK Tore Nilsson, Gävle Margareta Bäckström, LuK, föredragande

11 11/137 Lärarutbildningskansliets personal och ansvar 2007 Organisation Chef för lärarutbildningen 80% Roy Nilsson , (1404), Administratör/sekreterare 100% Carina Franzon VFU-handläggare och 100% sekreterare LUN Amelie Bomark PUX samordnare 100% Margareta Bäckström Sekreterare PUX Mikael Krigh Bitr. utbildningsledare Grundutbildning campus 30% Inger Hedman tidigarelärare Bitr. utbildningsledare 40% Birgit Lindgren Grundutbildning campus Ödén senarelärare Utbildningsledare 70% Lottie Hultgren Lärarprogrammet 90hp Finnström och ansvarig VFU Bitr. utbildningsledare 15% Monica Lärarprogrammet 60 p Hallström mam@hig.se Utbildningsledare distans 30% grundskolan, ma/no Björn Ansnes bas@hig.se förskola Nv-Te Sekreterare 20% Kristina forskningsberedningen Andersson kns@hig.se Studievägledare 50% Satu Moberg ssa@hig.se Vfu-placering 10% distansstudenter Vakant

12 Uppgifter som rutinmässigt förekommer, utan prioriteringsordning: Bereda ärenden till LuN. Chefen för lärarutbildningen har huvudansvaret för beredning av ärenden men kan vid behov delegera ärenden till utbildningsledare. Leda LuN:s beredande organ: Grundutbildningsberedningen, Fo-beredning, LP90-beredningen, Dist.utbild.beredningen. Organisera VFU-placering, VFU-information: Möten med lokala samordnare (LSO) och med HiG-lärare. Administrera det nätbaserade placeringssystemet. Kontraktskrivning. Utbildningsinformation: Besvara frågor av mer komplicerad natur om utbildningen och informera vid upprop, inför val och vid informationstillfällen. Delta i kansliets andra utåtriktade aktiviteter t.ex. möten med institutionskanslier, lärardagar med HiG-lärare och lokala lärarutbildare (LLU), och LuN:s möten/konferenser samt Samverkansrådets möten. Utarbeta informationsmaterial: Utbildningskatalog, utbildningsbeskrivningar, broschyrer, riktad information till LLU och LSO och andra som arbetar med lärarutbildningen. Listor över valbara kurser inför val. Organisera och uppdatera lärarutbildningens hemsida. Beställa programkurser från HS-, N-, P-, T- och V-institutionerna till samtliga inriktningar Delta i nationella konferenser och organisera konferenser för lärarutbildningens räkning.: Lärarutbildningskonventet och andra nätverk (Utbildningsledare, VFU, Förskola m.fl.). Delta i samverkan med andra lärosäten: T.ex. Pentaplus och MIUN Delta i utvecklandet av lärarutbildningen: Initiera förändringsarbete och leda av LuN tillsatta arbetsgrupper, stödja och initiera nätverk mellan HiG-lärare och LLU Bevaka utbildnings och forskningspolitik Administrera LuN:s forskningsmedel: Administrera och bevaka fördelning av fo-medel. Leda arbetat med att utarbeta en forskningpolicy och övriga frågor runt forskning. Leda studeranderådet. Delta i externa utvärderingar och vara remissinstans: HSV:s granskningar, departementsutredningar etc. Utarbeta och utföra programutvärderingar 12/137 Delta i studievägledning av studerande och tillgodoräknande av kurser: I första hand arbetar alltid den studievägledare som arbetar inom lärarutbildningen med studievägledningsfrågor. Kansliet arbetar med studerande som kommit efter i utbildningen, studerande som har en äldre oavslutad utbildning som vill fortsätta, studerande från andra studieorter. Tillgodoräknande görs av ämnesföreträdare, undantaget gäller hela 20p-block av AU där kansliet tillgodoräknar med stöd av ett LuN-beslut. Kansliets personal underlättar för studenten att hitta rätt i de frågor där institutioner och studievägledare har huvudansvaret.

13 13/137 Kontaktpersoner Inriktningar/Allmänt utbildningsområde vid Högskolan i Gävle Inriktning/AU-kurs Ansvarig kontaktperson e-post telefon 026- Svenska Micael Melander mmd@hig.se Historia Bengt Nilsson bno@hig.se Engelska Mia Mårdberg mmg@hig.se (Helena Wahlström) hen@hig.se Religion Birgit Lindgren-Ödén bld@hig.se Spec.ped Katarina Florin kfn@hig.se Id-hälsa Per-Erik Ervasti pei@hig.se Ma-No grundskolan Göran Nordström Eva Borgegård gnm@hig.se, eba@hig.se Ma-Fy A och B Helena Lindström Kjell Prytz hlm@hig.se kpz@hig.se Ma-Bi A och B Helena Lindström Christina Hultgren hlm@hig.se chn@hig.se Ma-Nk A och B Helena Lindström Christina Hultgren hlm@hig.se chn@hig.se Skapande möten (mot fsk) Elisabeth Björklund ebd@hig.se Nv-Ma-Te (mot fsk) Björn Ansnes Jan Grenholm bas@hig.se jgm@hig.se Sv-Ma Micael Melander Eva Borgegård mmd@hig.se eba@hig.se Sv-En Micael Melander Mia Mårdberg mmd@hig.se mmg@hig.se Sv-So Micael Melander Kenneth Håkansson mmd@hig.se, khn@hig.se AU 1/Perspektiv på läraryrke Ingrid Nordqvist int@hig.se AU 1/Estetisk lärprocesser Moonkee Horne mhr@hig.se AU 2/Värdegrunden i ett Sarah Ljungquist slt@hig.se demokratiskt samhälle AU 2/Ledarskap och lärande Margareta Severfeldt Berit Nordquist mml@hig.se bnt@hig.se Didaktik inom AU Åsa Morberg amg@hig.se Pedagogik inom AU AU3 Uppdaterad Inger Ahlgren Ann-Katrin Swärd Christina Gustafsson Michael Gustavsson Christina Hultgren iar@hig.se asd@hig.se cgn@hig.se mgs@hig.se chn@hig.se

14 14/137 Kontaktpersoner vid Högskolan i Gävle Lärarprogrammet 90p Område Ansvarig kontaktperson e-post telefon 026- Utbildningsledare Lottie Hultgren Finnström lfm@hig.se Bitr. utbildningsledare Monica Hallström mam@hig.se VFU-ansvariga: Lottie Hultgren Finnström lfm@hig.se Amelie Bomark abk@hig.se Antagningsenheten Maria Strand Öhman moa@hig.se Svenska Micael Melander mmd@hig.se Engelska Mia Mårdberg mmg@hig.se (Helena Wahlström) hen@hig.se Id-hälsa Per-Eric Ervasti pei@hig.se Ma-No grundskolan Christina Hultgren chn@hig.se, Göran Nordström gnm@hig.se Matematik Helena Lindström hlm@hig.se, Fysik Kjell Prytz kpz@hig.se Kemi Lars T Andersson lao@hig.se Biologi Christina Hultgren chn@hig.se Introduktion till läraryrket Harry Berg Berit Nordqvist hbg@hig.se btn@hig.se Barn och ungdomars villkor Berit Nordqvist btn@hig.se och utveckling Värdegrunden i ett Sarah Ljungquist slt@hig.se demokratiskt samhälle Vetenskaplig metodkurs Mikael Björling mbg@hig.se Ledarskap och lärande Ingegerd Gudmunsson ign@hig.se Uppdaterad

15 15/137 Lokala samordnare Mellan de kommuner som tar emot lärarstudenter och HiG har avtal tecknats. I varje kommun finns lokala samordnare som planerar i samråd med högskolans organisation och kommunens skolledare för varje studentents placering. Kommuner där Högskolan i Gävle har ramavtal för partnersamverkan: Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Tierp Älvkarleby Skolor/Kommuner där Högskolan i Gävle har ramavtal för samverkan: John Bauer gymnasiet i Gävle Avesta Orsa Mariehamn Andra kommuner Heby Östhammar För distansstudenter har Högskolan i Gävle även avtal med enskilda skolor i andra delar av landet. Lokala samordnare i regionen Bollnäs Förskola - grundskola - Gymnasium Gymnasiet Gävle Förskola - grundskola Christina Bratt Bengt Karrberg Bo Sundström christina.bratt@kommun.bollnas.se bengt.karrberg@bollnas.se bo.sundstrom@gavle.se Borgarskolan Birgitta birgitta.wahlstrand@gavle.se Wåhlstrand Polhemsskolan Anders anders.jonsson@gavle.se Jonsson Vasaskolan Walter walter.nordkvist@gavle.se Nordkvist Komvux Britt Hintze britt.hintze@gavle.se John Bauer Eva Jansson eva.jansson@norr.johnbauer.nu gymnasiet Hofors Ingemar ingemar.kalen@hofors.se Kalén Hudiksvall Raija raija.engstrom@hudiksvall.se Engström Lisa lisa.kristensen@hudiksvall.se

16 16/137 Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Förskola - grundskola - Gymnasium CFL - Centrum för flexibelt lärande Tierp Älvkarleby Kristensen Anita Båth anita.bath@ljusdal.se Britt-Marie Thelin vakant Tomas Larsson Anne Åkerlöf Olsson Ingrid Persson britt-marie.thelin@x.nordanstig.se tomas.larsson@ovanaker.se anne.akerlof@utb.sandviken.se ingrid.persson@soderhamn.se Dan Jonsson mailto:dan.jonsson@soderhamn.se Christina Gunnarsson Birgitta Skärberg christina.gunnarsson@utb.tierp.se birgitta.skarberg@alvkarleby.se

17 17/137 Verksamhetsplan för tiden mars 07- mars 08 för lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle. Antagen av LuN Verksamhetsplanen har utarbetats under perioden januari-mars i en dialog mellan Lärarutbildningsnämnden (LuN) och chefen för lärarutbildningen. Planen innefattar de delar av verksamheten som inte hör till LuN:s och lärarutbildningskansliets normala arbetsrutiner. Till kansliets rutinuppgifter hör bland annat arbetet med verksamhetsförlagd utbildning, utbildningsinformation, samverkan med regionens kommuner, bevakning av utvecklingen av lärarutbildningen nationellt, studerandekontakter, information till lärare och annan personal och beredning av ärenden till LuN. Planen presenteras i tabellform med en kolumn för målbeskrivning en för resurser/verksamhet och en för ansvarig. Frågetecken poängterar att frågeställningarna är mycket öppna. Tabellen är tänkt att tjäna som ett diskussionsunderlag. Mål Resurser/Verksamhet Ansvarig HSV:s utvärdering Självvärdering utförd och inskickad 13/6. HSV:s Platsbesök planerat och genomfört ht07. Speciell uppmärksamhet på studerandemedverkan. Utb.ledare (BLD), Institutionsrepresentanter. (60.000:-) Nytt samverkansavtal har utarbetats till juni07. Arbetet med revidering av allmänt utbildningsområde Avslutat Lärarutbildning och utbildningsplan anpassad till de direktiv som kommer rörande Bolognaprocessen. Remissvar examensordning, fortsatt beslutsprocess bevakas Stärka nätverk, formulera krav på verksamhet i nätverken. Arbeta för ökande andel forskningsmedel Utvärdera: Inriktningar 06 med studentenkäter under AU2 Utvärdera första AU1 med studentenkät under sen höst. Behandlas under LuN:s vårmöten samt i grundutbildningsberedningen och i PUX arbetsutskott Arbetsgrupp bestående av Micael Melander, Ingrid Nordqvist och Eva Kellner :- Arbetsgrupp: Göran Fransson, Mia Mårdberg, Christina Hultgren i samarbete med utb.planegrupp (Ingrid Nordqvist, Olle Sundqvist, Helena Lindström). Studerande- repr. samt kommunrepr. Skall inbjudas :- Arbetsgrupp: Åsa Morberg, Jan-Erik Liljergren, Christina Hultgren, Mia Mårdberg, Carin Röjdalen, Chefen för lärarutbildningen Chefen för lärarutbildningen/puxordföranden Kristina Andersson Birgit Lindgren Ödéen Chefen LU. Användningen av avsatta medel Birgit Lindgren Ödéen beslutas av LuN under våren :-? Christina Gustafsson och Göran Fransson? :-? Använda instrument som tidigare Inger Hedman använts. (bistånd Birgit Lindgren Ödéen) Utarbeta nytt instrument. En studerandegrupp utses under AU1 som under kursernas gång diskuterar med utbildningsledare (bistånd Birgit Lindgren Ödéen) Inger Hedman

18 18/137 Utvärdera: Hela utbildningen för studerande som går ut ht07 med Barbro Thurbergs instrument En självvärdering av inriktningar, ställd till kontaktpersoner för inriktningar Gemensamt utformade utvärderingar i samarbete med andra lärosäten. Kvalitetssäkra examensarbeten Kvalitetssäkra examination inom lärarutbildningens kurser Följa upp antalet examina och antalet avhopp Extern granskning av forskningsansökningar Använda Barbro Thurbergs instrument (bistånd Inger Hedman) Utarbeta frågeformulär (bistånd Birgit Lindgren Ödéen) Birgit Lindgren Ödéen Inger Hedman? Ordförande LuN/Chefen för lärarutbildningen???? Utredningsperson utses :- Amelie Bomark. Chefen för lärarutbildningen????? Kommentarer Under året väntas regeringen tillsätta en ny utredning om lärarutbildningens framtida utformning. Av detta skäl och på grund av att det allmänna utbildningsområdets revidering utformas de utvärderingar som utförs på likartat sätt som tidigare. Diskussionen om lärarutbildningsnämndens forksningsmedel måste prioriteras. Fördelningen av resurerser mellan nämnderna har en historisk icke rationell grund som bör ifrågasättas. Revideringen av AU2 och AU3 ska fullföljas och regeringens väntade bolognaanpassningsföreskrifter ha implementerats i Allmänt utbildningsområde och inriktningar. Därav föranledda revideringar av utbildningsplanen ska genomföras. Ett nytt avtal mellan HiG och partnerskolor ska utarbetas eftersom det gamla avtalet har löpt ut och kommunerna önskar en ny inriktning med tydligare insatser av fortbildning och samarbete runt skolutvecklingsfrågor. Samarbetet med partnerskolor utvecklas ytterligare och nätverk och temagrupper har därigenom stärkts liksom sambandet med motsvarande inriktningar i lärarutbildningen. Det ämnesdidaktiska innehållet, med speciell uppmärksamhet på betyg och bedömning, och den verksamhetsförlagda utbildningen inom inriktningar utvärderas. Det finns oroande tecken på att en mycket liten andel av de studerande som påbörjar en lärarutbildning har tagit ut sin examen efter normal studietid. En undersökning gjord av kansliets personal tyder på att endast 35% av de som påbörjat en lärarutbildningen under de tre första åren har tagit ut en examen (februari 07). Detta förhållande ska studeras närmare. Antalet avhopp från utbildningen verkar också ligga på en nivå över 10%. För lärarutbildningsnämnden och lärarutbildningskansliet Roy Nilsson Chef för lärarutbildningen

19 19/137 Självvärdering av Lärarutbildningen 2007

20 20/137 Självvärdering av Lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, HiG Innehållsförteckning Genomförandet av självvärderingen... 3 Rekommendationer riktade till samtliga lärosäten... 3 Verksamhetsförlagd utbildning och Allmänt utbildningsområde... 3 Skapande av förutsättningar för rationella val... 3 Rekrytering av disputerade lärare, utnyttjande av bättre kompetens... 4 Kravnivåer i utbildningen och kvalitetssäkring av examensarbeten... 4 Strategier för kvalitetsarbete och utvärdering... 4 Rekommendationer riktade specifikt till Högskolan i Gävle... 4 Utvärdering av lärarutbildning 2007: Förutsättningar... 6 Organisation... 6 Utbildningens mål och lokala profil... 7 Ekonomi... 8 Studenter Lärare Hållbar utveckling, jämställdhet och mångfald Forskarutbildningen Process Forskningsanknytning och kritiskt tänkande Utbildningens uppläggning för lärarprogrammet /200 poäng Lärarprogrammet 60p Det allmänna utbildningsområdets innehåll och uppläggning Centrala kunskapsområden/ Frågor som tidigare besvarats Verksamhetsförlagd utbildning Kunskapsområdet svenska Kunskapsområdet Matematik Undervisningsmetoder och examinationsformer Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Resultat Examensarbeten Genomströmning och uppföljning av studenter Måluppfyllelse Erfarenheter av programutvärderingarna Sammanfattande analys av lärosätets lärarutbildning Starka sidor Goda exempel Svaga sidor/problem Angelägna förändringar... 31

21 21/137 Genomförandet av självvärderingen Självvärderingen har administrerats genom Lärarutbildningskansliet (LuK). Kansliet ligger organisatoriskt som en administrativ enhet under Lärarutbildningsnämnden, (LuN) med en central administration utan koppling till någon institution. Det samlande ansvaret för skrivelsen har chefen för lärarutbildningen haft. Nämnden har under hela processen haft det yttersta ansvaret och beslutade vid marssammanträdet om arbetsfördelning och tidsplan. Vid mötet i maj presenterades en produkt som möjliggjorde att beslut om självvärderingens slutgiltiga utformning kunde fattas av nämnden. För de delar som behandlar inriktningar med svenska och matematik har lärare vid de båda institutionerna engagerats. När det gäller examensarbeten samt undervisningsformer och examinationsformer har de tre institutioner 1 som gemensamt står för nästan all undervisning på lärarprogrammet engagerats. Flera av kansliets medarbetare har författat avsnitt. Studenternas medverkan i självvärderingen har säkerställts genom ett samarbete med den underavdelning till studentkåren som kallas Geflepedagogerna. En arvoderad arbetsgrupp med tre studenter har läst och kommenterat självvärderingen. Dessutom har studentrepresentanter i beslutande (LuN) och beredande (Grundutbildningsberedningen) organ deltagit i processen. Det är dock att märka att det både för studentkåren och lärarutbildningen varit svårt att finna representanter till de organ där studenter inbjuds att delta. Studenter skall vara representerade i Lärarutbildningsnämnden, de beredande organen, Forskningsberedningen och Grundutbildningsberedningen samt ett brett rådgivande organ Studentrådet. Grundutbildningsberedningen har under våren också deltagit i självvärderingen. Vi har valt att i avsnittet Utbildningens uppläggning under rubrikerna Kunskapsområdet svenska respektive Kunskapsområdet matematik samla större delen av ämnesgruppernas beskrivning istället för att splittra upp dem under flera rubriker. För att täcka hela högskolans lärarutbildning har ett avsnitt om kurser som ges av P-institutionen lagts in under rubriken Undervisningsmetoder och examinationsformer. I de båda avsnitten Utbildningens uppläggning och Undervisningsmetoder och examinationsformer behandlas avsnitt som skulle kunnat placeras under vilken som helst av dessa rubriker, eftersom områdena överlappar varandra. Rekommendationer riktade till samtliga lärosäten Tydliggörande av lärarutbildningens uppläggning och olika utbildningsvägar Utbildningsplanen (bilaga 1) har en bilaga med strukturen för de olika inriktningarna. För att ytterligare tydliggöra struktur och kurser inom utbildningen har lärarutbildningskansliet arbetat med att på sin hemsida ange de olika inriktningarnas uppbyggnad (se t.ex.: med länkar i höger kolumn). Varje nyantagen grupp av studenter informeras gemensamt vid tre tillfällen under de första två månaderna om uppläggning, valmöjligheter och framförallt hemsidans innehåll. Verksamhetsförlagd utbildning och Allmänt utbildningsområde Redan vid förra utvärderingstillfället fick alla studenter den VFU som föreskrivs. Samarbetet med regionens kommuner är mycket gott vilket vitsordades vid förra utvärderingstillfället. Kritik riktad specifikt mot Högskolan i Gävle gällde konsistens och progression i allmänt utbildningsområde se under Rekommendationer riktade specifikt till Högskolan i Gävle. Skapande av förutsättningar för rationella val För att utöka vägledningen och göra den bättre har under 2006 en halv studievägledartjänst placerats vid lärarutbildningskansliet. Detta innebär att berörd studievägledare deltar i kansliets möten och får en större kunskap om lärarutbildningens speciella problematik. Inför varje termin väljer studenten sin 1 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HS), Institutionen för matematik, natur och datavetenskap (N), Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi (P).

22 22/137 fortsatta inriktning. Redan under första terminen instrueras studenten vid tre tillfällen om vilka val som ska göras och hur. Den samlade informationen om valen finns sedan att tillgå på lärarutbildningens och studievägledningens hemsidor. Förutom den normala vägledningen från studievägledare erbjuds studenten vid två tillfällen före varje valperiod att träffa lärarutbildningskansliets personal. Under hösten 2006 etablerades ett Studentcentrum på Högskolan i Gävle. Genom denna centralt placerade serviceenhet kan studenterna få studievägledning och hjälp med andra frågor som rör studierna. Rekrytering av disputerade lärare, utnyttjande av bättre kompetens Inom institutionerna för matematik, natur och datavetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap var redan vid förra granskningstillfället antalet disputerade lärare tillfredsställande. Vid institutionen för didaktik, pedagogik och psykologi har ett intensivt arbete gjorts för att både höja personalens kompetens genom fortbildning och rekrytering. Under har en lärare genomgått docentspeciminering, två lärare har disputerat, sex lärare deltar idag i forskarutbildning och två disputerade lärare har anställts. Dessutom förstärker två gästprofessorer i didaktik respektive specialpedagogik kraftigt institutionens kompetens inom lärarutbildningen. Disputerade lärare tar ett stort ansvar inom lärarutbildningen vid HiG. Vid utvecklingen av examensarbetet har två professorer och en lektor arbetat och undervisat i arbetslag. Kravnivåer i utbildningen och kvalitetssäkring av examensarbeten Stor möda har lagts på att få en god nivå på alla examensarbeten. (Se avsnittet om examensarbete samt avslutande analys). Programutvärderingar visar att kravnivån på flera punkter uppfattas som hög. Dock skiljer sig uppfattningen om kravnivåer mellan olika inriktningar. Inriktningar med naturvetenskapligt och matematiskt innehåll uppfattas ofta som krävande medan vissa kurser inom allmänt utbildningsområde tidigare uppfattats som mindre krävande av vissa studentkategorier. Strategier för kvalitetsarbete och utvärdering Hela utbildningen har, efter att den förnyade lärarutbildningen infördes, utvärderats vid två tillfällen. Hösten 2004 avslutade den första kullen tidigarelärare sin utbildning. En extern utvärdering beställdes då av högskolans kvalitetssamordnare som sammanställde en utvärdering baserad på måluppfyllelse ställd i relation till högskolelagens, examensordningens och den lokala utbildningsplanens mål. Samma utvärdering upprepades året efter då andra kullens tidigarelärare och första kullens senarelärare tog sin examen. Generellt för alla typer av utvärderingar är att det är mycket svårt att få ett gott statistiskt underlag. I den första utvärderingen av hela utbildningen uppnåddes en svarsprocent på 89% genom ett idogt arbete av kvalitetssamordnaren. Detta kunde inte upprepas vid nästa tillfälle då 44% svarade på hemskickad enkät med svarskuvert - trots påminnelser. Allmänt utbildningsområde och inriktningar utvärderas systematiskt. Alla utvärderingsresultat diskuteras i Lärarutbildningsnämnden som fattar beslut om åtgärder när anmärkningsvärda resultat erhålls. Utvärderingarna finns utlagda på lärarutbildningens hemsida. Åtgärder innebär oftast en uppmaning till prefekt och kursansvarig att förbättra kurser. Den senaste utvärderingen av det allmänna utbildningsområdets första del visar att åtgärderna har givit positivt resultat. Rekommendationer riktade specifikt till Högskolan i Gävle Samverkan mellan medverkande institutioner I Högskoleverkets svar gavs följande kommentar: Samverkan mellan medverkande institutioner behöver förstärkas så att den innehållsmässiga och strukturella kopplingen mellan det allmänna utbildningsområdet och programmets olika inriktningar utvecklas. Samarbetet mellan institutioner har förbättrats avsevärt sedan starten. Institutionerna har i och med revideringen av Allmänt utbildningsområde 1 (AU1 som ges första terminen) tagit ett stort gemensamt ansvar. Beställningen ställdes till hela institutionskollektivet som en innehållslig beställning som utarbetats av en arbetsgrupp under LuN:s ledning. Institutionerna avgör tillsammans vilken enhet som har bäst kompetens att utföra de olika undervisningsmomenten. AU1 kommer att ledas av ett arbetslag sammansatt av representanter för de 4 institutioner (HS, N, P samt Institutionen för vårdvetenskap och 4

23 23/137 sociologi) som deltar i undervisningen. Denna typ av institutionsövergripande arbetslag har provats i AU3 sedan slutet av 2004 med mycket gott resultat. Utbildningsplanen som revideras utarbetas av en institutionsövergripande arbetslag och prefekter samarbetar närmare varandra både vad gäller AU och exempelvis uppdragsutbildning. Konsistens och progression i AU (AUO) Efter HSV:s senaste granskning tillsattes en arbetsgrupp för att se över innehåll och progression i AU. Gruppen har framlagt ett förslag på innehåll i AU1 som antagits av LuN (bilaga 2). Revideringsarbetet med resten av AU fortgår under 2007 (se avsnittet Allmänt utbildningsområde). Speciell uppmärksamhet har riktats mot examensarbetet som ligger i AU3 (se detta avsnitt). P-institutionen har gjort en studie av examensarbeten och handledning för att förbättra kvaliteten och skapa en metodik som medger god handledning 2. Tillsammans med övriga lärarutbildningar inom Pentaplus 3 jämfördes examensarbeten (ht05) från de olika lärosätena för att försöka få konsensus vid bedömning (bilaga 3). Detta arbete fortsätter och en gemensam handledarutbildning planeras. Studentens valmöjligheter Bedömargruppen noterar att studenternas möjlighet att få sina kursval uppfyllda under utbildningen är allvarligt begränsade eftersom kurser kan vara fullbelagda eller ha ställts in. Alla inriktningar utom Idrott och hälsa är valbara som andra inriktning för senarelärare. Denna begränsning anges tydligt i utbildningskatalog och annan utbildningsinformation. Valen av specialisering begränsas om studenten söker fristående kurser som får alltför få sökande och måste ställas in. Studenter som stoppas på grund av fullbelagda kurser förekommer inte. LuN:s ansvarsbefogenheter I Högskoleverkets utvärdering och granskning under 2004 av lärarutbildningen lämnades bl.a. följande synpunkt på Högskolan i Gävle: I denna organisation (lärarutbildningsorganisationen) samverkar tre relativt självstyrande enheter; lärarutbildningsnämnden med besluts- och policyansvar, lärarutbildningskansliet med operativt samordningsansvar och institutionerna med genomförandeansvar. Under platsbesöket beskrev ledningen organisationen som slagkraftig i relation till andra nämnder och högskolans ledning. Bedömargruppen ifrågasätter om lärarutbildningsnämnden har sådana befogenheter att man kan utöva det ansvar som enligt högskoleförordningen vilar på det särskilda organet. Med anledning av detta beslutade rektor att lärarutbildningsnämndens ansvarsbefogenheter skulle utredas. I uppdraget ingick att utreda huruvida högskolans organisationsplan (bilaga 4) ger Lärarutbildningsnämnden tillräckliga befogenheter för att kunna utöva sitt ansvar enligt Högskolelagen 2 kap., 5 3. Kvalitetssamordnare Barbro Thurberg utsågs som utredare. I Thurbergs utredning betonas att organisationsplanen i vissa fall är otydlig, ofullständig och inte helt konsistent och att detta medför att det inte alltid [är] möjligt att avgöra vilka befogenheter som i realiteten finns för det särskilda organet och i vad mån de inte beaktas (bilaga 5). Utredaren ger flera rekommendationer som vänder sig till olika instanser på högskolan. Vad gäller Lärarutbildningsnämnden ges följande rekommendation: Mot bakgrund av detta är det angeläget, att LuN tar initiativ till en genomgång av vad som skall ligga inom begreppet samlat ansvar för lärarutbildningen och att lärarutbildningens aktörer får möjlighet att diskutera och presentera en gemensam uppfattning. Nämnden utsåg en arbetsgrupp som fick i uppdrag att skriva ett förslag till omarbetning av texten som handlar om ansvarsfördelning vad gäller Lärarutbildningsnämnden (bilaga 6). De viktigaste förslagen till ändringar som arbetsgruppen för LuNs ansvarsbefogenheter lämnat är: 2 Gustafsson, C. & Morberg, Å. (2006) Ett försök att organisera genomförandet av examensarbeten i lärarutbildningen. I Didaktikens forum Årgång 3 - Nr Lärarhögskolan i Stockholm. 3 Örebro, Karlstad, Mälardalen, Dalarna och Gävle

24 24/ Det bör tydligt framgå i dokumentet att Lärarutbildningsnämnden är underställd högskolestyrelsen (och inte som i nuvarande skrivning där nämnden ibland är underställd högskolestyrelsen och ibland högskolestyrelsen och rektor) 2. Lärarutbildningsnämnden bör ha rätten att anta kursplaner men också rätten att delegera uppgiften till institutionsstyrelserna 3. Lärarutbildningschefen bör vara underställd nämnden och inte som nu Utbildnings- och forskningskansliet. Lärarutbildningschefens ansvarsområde bör också framgå av dokumentet Utvärdering av lärarutbildning 2007: Förutsättningar Organisation En Lärarutbildningsnämnd (LuN) inrättades under hösten I nämnden ingår en adjunkt och sju disputerade lärare från HS-, N- och P-institutionerna, valda av lärarkåren. Dessutom ingår tre studentrepresentanter och två representanter för externa intressen. Huvudföredragande är chefen för lärarutbildningen och ordföranden utses inom lärargruppen. Lärarutbildningsnämnden svarar under Högskolestyrelsen (bilaga 4) och beslutar om utbildningsplan, fördelar forsknings- och utvecklingsresurser, beslutar om inrättande av nya inriktningar och förändringar av redan befintliga. Nämnden utgör sedan juli 2002 styrgrupp för det regionala centrumet, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Gävleborg (PUX). Lärarutbildningsnämnden har normalt tre möten per termin, varav mittenmötet är ett tvådagarsmöte då den första dagen har konferenskaraktär. Till konferensdagen inbjuds en rad aktörer som inte sitter i nämnden såsom prefekter, utskottsledamöter, kansliets personal samt befattningshavare man önskar diskutera särskilda frågor med (exempelvis rektor). Föredragningslistan bereds av LuNs ordförande samt chefen för lärarutbildningen. Ärenden bereds inom lärarutbildningskansliet. Större ärenden har dessutom behandlats inom något av nämndens beredningar. Nämndens utökade ansvarsbefogenheter har utretts och beslutas under våren 07 (se ovan). I de beredningar som arbetar under nämnden sitter en representant från vardera HS -, N - och P- institutionerna, två tre representanter för kommunerna i regionen och studentrepresentanter. Beredningarna leds av en handläggare från lärarutbildningskansliet och sammanträder två-tre gånger per termin. Forskningsberedningen - bereder forskningsansökningar och forskningsfrågor inför beslut i LuN. Grundutbildningsberedningen - bereder förändringar och utveckling av allmänt utbildningsområde där examensarbetet ingår, initierar och prioriterar ansökningar om att starta nya inriktningar eller ändra utbudet av inriktningar och specialiseringar inför beslut i LuN Beredningen för det korta programmet (Lp60-beredningen) PUX arbetsutskott bereder frågor inför samverkansrådets (se Samverkan med omgivande samhälle) möten. Lärarutbildningens kurser ges av HS-, N- och P-institutionerna och i liten omfattning av TBinstitutionen (teknik och byggd miljö) samt institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Kurser beställs från institutionerna av chefen för lärarutbildningen i samarbete med ansvarig utbildningsledare. Lärarutbildningskansliet är det administrativa organ som samordnar lärarutbildningen. Kansliet består förutom av chefen för lärarutbildningen (80%) av två utbildningsledare, med ansvar för inriktningar för tidigarelärare (30%) respektive inriktningar för senarelärare (40%), två VFU-handläggare (1,3 tjänster) och en administratör/sekreterare (heltid). Samordnaren (heltid) för det regionala utvecklingscentrumet, PUX, har också inordnats under lärarutbildningskansliet. Till detta kommer en utbildningsledare för distansutbildningar (30%), en för Lärarprogrammet 60p (20% korta programmet ) och en inom LuN:s forskningsberedning (20%) samt en dataansvarig (20%). Sammanlagt förfogar kansliet över motsvarande knappt 5,7 heltidsanställningar inklusive den som ligger inom PUX. Kansliet har medarbetare med ett ursprung från HS, N och P-institutionerna.

25 25/137 Lärarutbildningen lyder under samma regelsystem som all annan undervisning vid HiG. Chefen för lärarutbildningen svarar för närvarande under rektor och Högskolestyrelse. Institutionerna är självstyrande enheter. Prefekter svarar också direkt under rektor och Högskolestyrelse. Detta innebär att högskolan har en tvådimensionell matrisorganisation. Institutionerna har i dagsläget ansvaret för kurserna, kursutformning och kursplaner. Diskussioner om utvecklingen av kurser och programmet i sin helhet sker bland annat genom de konferensdagar LuN kallar till höst och vår i samband med de större beslutsmötena för nämnden. Detta kan ses som ett sätt att få matrisorganisationen att fungera friktionsfritt. Lärarutbildningskansliet har varje termin ett informationsmöte till vilket prefekter och institutionernas kanslipersonal bjuds in, och dessutom tas löpande kontakter vid behov. Lärarprogrammet och även på ett övergripande plan delkurserna i programmet utvärderas av utbildningsledare vid lärarutbildningskansliet som diskuterar utvärderingens utfall med institutionsledningen. Kursvärderingar av mer detaljerat slag är institutionernas ansvar. Lärarutbildningen har knappt 20% (efter antagningen ht06 c:a 1100) av lärosätets samtliga helårsstuderande (6200 år 2002), vilket innebär att den är av stor betydelse för HS-, N- och P- institutionerna. Alla tre institutionerna har deltagit i utvecklingen av inriktningar och specialiseringar. Högskolestyrelsens roll i förhållande till lärarutbildningen har främst bestått i att fastställa programutbudet (sökalternativ) efter förslag från LuN. Styrelsen ger också direktiv till hur forskningsmedlen skall fördelas mellan olika nämnder. Utbildningens mål och lokala profil Utbildningens profil kännetecknas av ett starkt kommunsamarbete där naven är forskningens temagrupper och nätverken mellan högskolans lärarutbildare och de lokala lärarutbildarna. Alla institutioners och ämnesgruppers fulla ansvar för utformningen av den verksamhetsförlagda utbildningen, som alltid är integrerad i inriktningar och AU, och ämnenas starka engagemang i ämnesdidaktik borgar för att lärarutbildningen är hela högskolans ansvar. Grundläggande strategi Före den förnyade lärarutbildningen genomfördes forskning respektive undervisning i alltför stor utsträckning i skilda miljöer. Forskningen var i för liten grad knuten till skolorna och de problem som där upplevdes som väsentliga. Dessutom utvecklades undervisningen inom vissa delar av lärarutbildningen alldeles för lite i dialog med skolvärlden och de yrkesverksamma lärarna. I HiG:s tolkning förutsätter reformen: - en mer dynamisk relation mellan forskning och utbildning. Utbildningen skall bli mer vetenskaplig, forskningsanknuten och lärarstudenter skall förberedas för att själva kunna medverka i forsknings- och utvecklingsarbete. HiG strävar efter att utveckla en forskning som har hög relevans för lärarutbildningen och utbildningen skall ge goda möjligheter för studenterna att gå vidare till forskarutbildning. - ett intimare och mer utvecklat samarbete om lärarutbildningen mellan högskola och skolväsende. Uttrycket partnerskola uttrycker denna ambition. Verksamhetsförlagda studier står för ett nytt förhållande mellan teori och praktik. Teorin skall bli mer praktisk och praktiken mer teoretisk. - att den skol- och lärarutbildningsrelevanta forskningen utvecklas i en tätare dialog med skolväsendet. Den skall i högre grad komma skolväsendet till godo, i högre grad syssla med frågor som upplevs som relevanta i skolorna och bidra till skolutveckling i olika avseenden. Begreppet praxisnära forskning har införts för att tydliggöra denna intention.

26 26/137 Regional förankring En målsättning i arbetet med dimensioneringen av lärarutbildningen och valet av inriktningar har varit att kunna medverka till att förse regionens skolor med duktiga lärare inom så många inriktningar som möjligt, antingen genom egen produktion eller i organiserad samverkan med andra lärosäten. En bred repertoar av arbetssätt I utbildningsplanen (bilaga 1) finns flera formuleringar som betonar vikten av att studenten skall utveckla en förmåga att ompröva och variera arbetssätt, kunna arbeta både självständigt och i arbetslag. Att det inte finns ett arbetssätt som är bättre än alla andra i alla situationer har starkt stöd i forskningen. Lärarutbildningen syftar till att utveckla den blivande lärarens förmåga att problematisera och analysera hela utbildningssituationen för alla elever. I detta ingår att studenten tidigt i utbildningen får möta olika perspektiv på kunskap där tex genus, etnicitet och kulturella variationer ingår som en självklar del i kursverksamheten. Kunskapen omsätt därefter i en bred repertoar av arbetssätt. De verksamhetsförlagda studiernas och de lokala lärarutbildarnas nyckelroll Det är angeläget att alla ämnesgrupper som deltar i HiGs lärarutbildning utvecklar nätverk med lärare i regionens skolor, och att man inom dessa nätverk inte enbart diskuterar de verksamhetsförlagda studierna utan även de högskoleförlagda studierna liksom kompetensutvecklingsfrågor, examensarbete samt forsknings- och utvecklingsfrågor. Nätverken i matematik, svenska, SO, religion, moderna språk, idrott och hälsa, didaktik och inriktningen skapande möten har varit uppskattade mötesplatser för lokala lärarutbildare och högskolans lärare. Ytterligare nätverk stimuleras under 2007 att öka sin verksamhet. Nämnden har beslutat att: Alla inriktningar och allmänt utbildningsområde skall organisera nätverk. Nätverken kan vara ämnesnätverk, ämnesområdesnätverk, inriktningsnätverk, områdesnätverk (företrädesvis inom AU) etc. Nätverkens verksamhet styrs av nyttan och utvecklingspotentialen i respektive nätverk. Nätverken har som huvudsakligt syfte att vara en kontaktyta mellan HiG:s lärarutbildare och de lokala lärarutbildarna. Skol- och lärarutbildningsforskning av relevans LuN har som uttalad policy att arbeta för att forskning av relevans för skola och lärarutbildning skall växa år från år. Samverkan med andra lärosäten inom forskningen är högt prioriterad. All undervisning måste vara forskningsanknuten och de ämnesgrupper som har ansvar för kurser och inriktningar skall ledas av disputerade och inom området forskningsaktiva lärare. Det är angeläget att forskningen utvecklas i nära samverkan med regionens skolor. Under 2007 har medel fördelats till sju temagrupper i samverkan med regionens kommuner (se avsnittet Resurser för forskning och forskarutbildning ). Relationen till regionens skolor Om någon av ovanstående punkter särskilt skall framhållas bör det vara högskolans relationer till regionens skolor. LuN har uppfattat utvecklandet av denna relation som en absolut förutsättning för framgång i byggandet av den förnyade lärarutbildningen. När HiG gick in i arbetet med att utveckla relationerna fanns på ömse sidor åtskilliga attityder mot den andre i relationen som inte underlättar ett nära, intimt och fruktbart samarbete, men också en insikt hos många om att skola och lärarutbildning behöver ett gott samarbete. Ekonomi Grundutbildning Vid HiG går merparten av grundutbildningsmedlen direkt till institutionerna och är prestationsrelaterade på vanligt sätt med HåS (helårsstuderande) och HåP (helårsprestationer=40p). Underlaget för institutionernas ekonomiplanering bygger på de kursbeställningar som programansvariga gör omkring den 1 oktober då alla programkurser beställs för nästa läsår. För HS-, N- och P- institutionerna utgör beställningarna från lärarutbildningskansliet en stor del av budgetunderlaget. För TB-institutionen och V-institutionen utgör lärarutbildningen en mycket liten del av verksamheten.