EXAMENSARBETE. Teoretisk mognadsgrad vid konsolideringar av informationssystem. En fallstudie vid ett energiföretag MARKUS ERIKSSON LARS LINDGREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Teoretisk mognadsgrad vid konsolideringar av informationssystem. En fallstudie vid ett energiföretag MARKUS ERIKSSON LARS LINDGREN"

Transkript

1 2003:112 SHU EXAMENSARBETE Teoretisk mognadsgrad vid konsolideringar av informationssystem En fallstudie vid ett energiföretag MARKUS ERIKSSON LARS LINDGREN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap Informatik och systemvetenskap 2003:112 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Teoretisk mognadsgrad vid konsolideringar av informationssystem - En fallstudie vid ett energiföretag Theoretical maturity in consolidations of information systems - A case study of an energy company Examensarbete utfört inom ämnesområdet Data och systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet av Markus Eriksson Lars Lindgren Luleå

3 Förord Denna rapport är ett examensarbete i systemvetenskap vid Institutionen (IES) och avdelningen (Systemvetenskap), Luleå Tekniska Universitet. Studien är gjord i samarbete med Vattenfall Norrnät och Mari Runardotter har fungerat som vår handledare. Vi vill tacka Peder Ström på Vattenfall Norrnäts IS/IT-avdelning för att han generöst bidragit med sin tid och hjälpt oss i vårt arbete. Utan Peders engagemang hade det aldrig blivit någon undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Mari Runardotter som alltid har stöttat oss i arbetet. 2

4 Sammanfattning Vi lever idag i ett informationssamhälle, där mängden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet konsolideringar av informationssystem blivit ett populärt koncept. Begreppet är nytt och i dagsläget finns ingen sammanställd teori med åtgärdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten. Denna sammanställning har författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanställs och kategoriseras de olika konsoliderings-teorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gällande konsolideringar redovisas. Dvs. hur väl företaget, medvetet eller omedvetet, följer teoriernas föreskrifter i sitt konsolideringsarbete. Med hjälp av den empiriska studien dras slutsatsen att företaget har en mycket hög teoretisk mognadsgrad gällande åtgärdsförslag som involverar analytiska och tekniska aspekter. De har dock en låg teoretisk mognadsgrad gällande åtgärdsförslag som behandlar användaraspekter och datalagring. Inom dessa två områden finns det stora förbättringsmöjligheter i företagets arbete, enligt författarna till denna uppsats. Sökord: Konsolidering, serverkonsolidering, applikationskonsolidering, lagringskonsolidering, systemutveckling, systemintegration, centralisering, sammanställd teori. 3

5 Abstract We are currently living in an information-society where the amount of information and information systems amongst companies tend to increase. Companies are constantly struggling to gain control over their information systems. Because of this, consolidation of information systems is a notion that has become a popular concept. It is a new notion and today there are no compiled measures in theory which companies can use in their consolidation projects, although that is one thing the authors of this paper intend to do. The authors of this paper have compiled and categorized the suggestions mentioned in different theories, and empirically investigated the theoretical maturity of a consolidation performed by a company, i.e. the degree to which the company, deliberately or not, follows the theoretical suggestions in their work. The result of the investigation shows that when it comes to the theoretical suggestions that involve analytical and technical aspects the company has a high degree of theoretical maturity. Although the degree of theoretical maturity is low when it comes to suggestions which involves users or data storage. In these two subject areas there are large contingencies to improve the work of the company, according to the authors. Keywords: Consolidation, server, application, storage, system development, system integration, centralization. 4

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Problem/Forskningsfråga Avgränsningar Teori Generellt om konsolidering Generella åtgärdsförslag vid konsolideringar Serverkonsolidering Åtgärdsförslag vid serverkonsolideringar Lagringskonsolidering Åtgärdsförslag vid lagringskonsolideringar Applikationskonsolidering Åtgärdsförslag vid applikationskonsolideringar Metod Hermeneutiskt angreppssätt Kvalitativ ansats Fallstudie Litteraturstudie Tekniker för insamlandet av data Kvalitet i kvalitativa studier Kvalitativ bearbetning Vårt metodarbete Empiri Vattenfall IS/IT-avdelningen Vår kontaktpersons yrkesbakgrund Modell över IS/IT-avdelningens dagliga arbete Konsolideringsarbete Användarna Analys Generella åtgärdsförslag vid konsolideringar Åtgärdsförslag vid serverkonsolideringar Åtgärdsförslag vid lagringskonsolideringar Åtgärdsförslag vid applikationskonsolideringar Sammanfattande analys Diskussion Inledande diskussion Generella åtgärdsförslag vid konsolideringar Åtgärdsförslag vid serverkonsolideringar Åtgärdsförslag vid lagringskonsolideringar Åtgärdsförslag vid applikationskonsolideringar Slutsatser Fortsatt forskning Litteraturförteckning

7 Bilagor: Bilaga A: Intervju 1 med chefen på IS/IT-avdelningen. Bilaga B: Intervju 2 med chefen på IS/IT-avdelningen. Bilaga C: Intervju 3 med chefen på IS/IT-avdelningen. Bilaga D: Intervju 4-7 med användare på Vattenfall Norrnät. Bilaga E: Centrala system på Vattenfall Norrnät. 6

8 1 Inledning I detta kapitel ger vi en bakgrund till vårt forskningsområde, där vi även återger teoriernas motiv till att konsolideringar idag är en trend. Efter bakgrunden specificerar vi rapportens syfte, forskningsfrågor och avgränsningar. 1.1 Bakgrund I och med IT: s 1 framfart så har organisationers informationsstrategier 2, förändrats under årens lopp. I mitten av 1980-talet ansåg företag superdatorer som framtidens teknik för databehandling, de centraliserade därför sina informationssystem. Detta perspektiv ändrades dock i början av 1990-talet, då företag decentraliserade organisationen över sina informationssystem för att snabbare kunna överföra produkter till marknaden (Ambler, 2002). Företagen märkte dock att decentraliseringen snabbt ledde till ökade kostnader eftersom informationssystemen blev komplexa och svårhanterliga (Currid, 1996; Zrimsek, 2003), något som ledde till att man började standardisera och förenkla databehandlingen (McCune & Jenny, 1994). Pendeln började svänga tillbaka, dvs. företag började återgå till att centralisera sina informationsverksamheter, de började konsolidera. Företag kan inte längre ignorera kostnadseffektiviteten som finns i en konsolidering (von Simson, 1995) och därför avvecklar många företag i dagsläget sina gamla, komplicerade system och bygger nya, mindre komplicerade, billigare och förhoppningsvis mer effektiva system (McCune & Jenny, 1994). För att illustrera detta har Gartner Group, ett oberoende företag som specialiserar sig på undersökningar gällande bl.a. konsolideringar, utfört en undersökning bland IT-managers, som visade att 69 % av affärsföretag försökte konsolidera servrar år 2001, detta är en uppgång på 36 % sedan 1998 (Chen, 2003). En annan undersökning, bland 57 av Sveriges IT-chefer, bekräftade att konsolideringar är en av de hetaste trenderna för 2003 (idg, 2003). Konsolidering är ett begrepp som används inom en mängd olika vetenskapliga områden såsom informationsteknologi, geoteknik, ekonomi och medicin. Den gemensamma betydelsen av konsolidering inom alla ämnesområden är dock att: förstärka, göra fast, göra tät (Nationalencyklopedin, 2003). När det gäller konsolidering av informationssystem nämns ofta tre olika typer; server-, lagrings- (plattforms-) eller applikationskonsolidering. De tre typerna av konsolideringar är väldigt nära relaterade till varandra, med tanke på att en serverkonsolidering involverar att samla applikationer på en separat maskin och dela data i lagringspooler (Chu, 2003). Litteratur inom ämnet föreslår att man ska följa vissa punkter/åtgärdsförslag när man genomför en konsolidering, bl.a. att man ska planera arbetet, fokusera på företagets affärsmål och ta hjälp av modern teknik (Hall, 1998; Phelps, 2002a; Whiting, 1997; Reimers, 2002; Chen, 2003). Men blir företags konsolideringsarbeten mer lyckosamma om de följer dessa åtgärdsförslag? 1 IT, informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation (Nationalencyklopedin, 2003). 2 Informationsstrategi är ett begrepp som innefattar verksamhetens informationsbehov, vilken information som ska lagras, vem som ansvarar för underhållet av databaser, vilka aktualitetskrav som gäller samt hur kostnader för uppläggning och underhåll av databaserna skall fördelas (Falk & Olve, 1996). 1

9 Vårt antagande är att ju fler av dessa åtgärdsförslag som företag följer desto smidigare blir konsolideringsarbetet att genomföra och desto bättre resultat nås vid dess färdigställande. Syftet med vår uppsats är att undersöka ett företags teoretiska mognadsgrad, vilket vi definierar som den grad företaget, medvetet eller omedvetet, följer det konsolideringsteorier föreskriver. Anledningen till att vi valt att använda och definiera begreppet teoretisk mognadsgrad som vi gör grundas i vår rapports kvalitativa ansats, eftersom vi vill skapa en djup inblick i företagets konsolideringsarbete. Vår intention med begreppet teoretisk är inte att kartlägga ifall företag kan konsolideringsteorierna, utan intentionen är att undersöka huruvida deras konsolideringsarbete stämmer överens med det teorierna föreskriver, oavsett företagets kännedom om dem. Begreppet mognadsgrad använder vi för att tydliggöra att det finns nyanser i hur företag arbetar gentemot teoriernas föreskrifter. Vi vill således undkomma att företags förhållning till teorierna antingen är svart eller vitt, utan det finns en gråskala däremellan. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka ett verkligt konsolideringsarbete och hur de förhåller sig till de punkter som teorierna föreslår. Vår empiriska studie har utförts på energiföretaget Vattenfall. Vid vår första kontakt med Vattenfall, som i dagsläget genomför ett konsolideringsarbete, fick vi intryck av att de utför arbetet efter egna idéer och erfarenheter och inte efter konsolideringsteorier. Vår uppsats är alltså en jämförelse mellan företagets arbetsåtgärder och de teoretiska åtgärdsförslagen. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av de åtgärder som teorierna föreslår vid de olika konsolideringarna som finns. Eftersom vår uppsats skett i samarbete med ett företag syftar den också till att hjälpa dem i deras fortsatta konsolideringsarbete. 1.2 Syfte Vi vill studera den teoretiska mognadsgraden vid en konsolidering av informationssystem. 1.3 Problem/Forskningsfråga Vilka punkter tar teorierna upp gällande konsolideringsarbeten? På vilka sätt överensstämmer respektive skiljer sig företagets konsolideringsarbete från teorierna? 1.4 Avgränsningar Vi kommer att fokusera vår undersökning på hur IS/IT-avdelningen på företaget utför ett konsolideringsarbete. Vi kommer även att komplettera undersökningen med synpunkter från anställda som berörs av konsolideringsarbetet. Vi kommer dock inte att undersöka alla anställda vid företaget utan gör ett urval bland dem. Studien kommer endast att genomföras vid det initiala skedet av konsolideringen. 2

10 2 Teori I detta kapitel redogör vi för de teorier som kommer att ligga till grund för den jämförelse som uppsatsen syftar till att göra. Utifrån teorierna har vi strukturerat och sammanställt de olika åtgärdsförslag som föreslås. De olika teorier som behandlar konsolideringar av informationssystem, delar upp ämnet i tre olika nivåer. Dessa är; server-, lagrings-, och applikationskonsolideringar (Fig. 1). De beskriver åtgärder för de enskilda uppdelningar men även gemensamma åtgärder som gäller för samtliga av dem, något som vi har valt att lägga under en egen rubrik och kalla - generellt om konsolidering. I denna del har vi även valt att lyfta upp åtgärder som olika teorier nämner inom de olika delarna. De åtgärdsförslag som vi nämner efter varje avsnitt är en sammanfattning och kan ses som goda råd eller riktlinjer för verksamheter som ska konsolidera sin IT-verksamhet. Konsolidering Generellt om konsolidering Serverkonsolidering Lagringskonsolidering Applikationskonsolidering Fig. 1. Uppdelning av konsolideringar 2.1 Generellt om konsolidering Huvudmotivet för konsolidering av IT-system är ofta att göra kostnadsbesparingar. ITmanagers som flyttar ihop sina system till så få platser som möjligt gör att verksamheten som helhet oftast ser omedelbara kostnadsminskningar gällande anställda, licenskostnader, kostnader för inhyrning av kontor, och resekostnader. Konsolideringar kan även leda till att organisationer blir mer effektiva, en utdelning man kan se på tre sätt. För det första en mycket högre nivå av nätverkskontroll, något man uppnår genom att man kopplar ihop applikationerna inom den aktuella organisationen. För det andra så får verksamheten tillgång till bättre IS-specialister som lockas av den tekniska och den karriärmässiga utmaningen som konsolideringen ger. Den tredje, och den viktigaste, utdelningen när det gäller effektivitet är möjligheten att ta vara på affärsmöjligheter. Detta uppnår man på grund av de stordriftsfördelar organisationen får i och med en konsolidering (Carlyle, 1990). Att integrera olika IT-kulturer och IT-system är emellertid svårt. Komplexiteten i informationssystemets miljö, storleken på investeringar som måste göras kan vara begränsande faktorer när det gäller att dra nytta av ett informationssystems fördelar. (Taylor, 1998). Ett annat problem kan t.ex. vara att anställda från olika avdelningar har satt ihop egna system och mjukvara, som duplicerar det som redan finns (McCune & Jenny, 1994). 3

11 Det som oftast bestämmer om ett konsolideringsprojekt blir lyckat är hur arbetet med analys och planering genomförs (Whiting, 1997). Därför är valet av dem som ska utföra förändringsarbetet lika viktigt som att välja vilka system som ska vara kvar, respektive tas bort. Det är väldigt viktigt att utvecklaren förstår företagets mål och syftet med systemet (Taylor, 1998). Genom att en verksamhet använder sig av supercenters, ett alternativt arbetsnamn på en konsoliderad IT-verksamhet, får de bättre informationskontroll. Supercenters är inte bara datacentraler utan centraler för hela nätverk och kontroll av dem, de kan också innehålla avancerade grupper för teknik och mjukvaruutveckling. Vidare så får verksamheten i och med supercenters också skickligare IT-anställda eftersom de mindre skickliga har varslats, vilket medför att de kvarvarande får bättre betalt. Därför fruktar de anställda på IT-avdelningar konsolideringar. Carlyle (1990) beskriver en konsolidering som - svärdet som bringar oro och smärta till de anställdas värld, som hugger itu deras IS-budget och som förstör deras vanor. Många anställda förknippar alltså konsolideringar med att man tappar sitt jobb, och de mest sårbara är de som inte har någon direkt spetskompetens, eller de med sådana arbetsuppgifter som kan ersättas av system med mer intelligent mjukvara. Det är lätt att förstå de anställdas oro eftersom det första en verksamhet bör göra efter genomförandet av en konsolidering är att uppgradera skickligheten bland de anställda (Carlyle, 1990). Innan ett företag genomför en konsolidering av sina datasystem bör de överväga vissa faktorer. Därför har Gartner Group utvecklat en checklista, som kan hjälpa verksamheter att se ifall man bör överväga att genomföra en konsolidering. Affärsfaktorer - Direktiv genom hela organisationen att reducera kostnader. - Organisationens datasystem sköter varuhantering, som varken är viktiga för företagets framgång eller för att differentiera sig från konkurrens. - Behov av att betala av skulder, sälja IT-utrustning. - Nuvarande IT-system klarar inte av att hantera vad verksamhetens aktiviteter kräver. - Ett behov av att fokusera på organisationens kärnverksamhet. IT ses som oviktigt och avledande för ledningen. Tekniska faktorer - Dålig IT-miljö på grund av för lite resurser. - Systemet tillfredsställer inte verksamhetens behov. - Organisationen är för liten för att hantera ökade behov. - Man drar inte nytta av systemets kapacitet på grund av minskade affärsbehov. - Teknisk komplexitet, divergent hårdvaru- och mjukvaruplattform, som med fördel kan centraliseras och dra nytta av en gemensam miljö. - Organisationen kan varken attrahera ny eller behålla befintlig personal. - Behov av att öka IT-systemens tillgänglighet. - Behov av en gemensam standard för skötsel av system. - Behov av att konsolidera verksamhet inom organisationen som sköts av externa företag (outsourcing). - Behov av att stabilisera fasta kostnader som hårdvara, utrymme, projektteam (Carlyle, 1990). 4

12 Fallgropar vid konsolideringar Verksamheter som bedriver en konsolideringsstrategi utan att omdesigna, eller blir överentusiastiska när det gäller att minska antalet anställda, kommer att få en ökad långsiktig IT-kostnad och en bräcklig IT-miljö (Nicolett, Morello & Scardino, 2002). IT-managers måste se längre än bara de tekniska aspekterna, de måste även ta de sociala perspektiven i beaktande vid ett konsolideringsarbete, det kan annars bli så att avdelningar och affärsenheter krigar mot varandra då alla vill ha kontroll över de centrala servrarna. När företag konsoliderar gör många misstaget att man har för stor distans mellan sig själva och användarna. De fokuserar även för mycket på tekniska frågor och släpper fokuseringen på verksamhetens affärsmål. En konsoliderad verksamhet sparar förvisso pengar på sin IT-avdelning eftersom det blir mindre hårdvara och färre anställda, men de anställda minskar dock sin produktivitet (Currid, 1996). Politiska roller kan alltså vara ett stort hinder i en konsolideringsprocess. Exempelvis kan oberoende affärsenheter vara motsträviga till att flytta sina applikationer till en server där andra avdelningar har sina applikationer. Därför är det viktigt att man klarar av att tydligt motivera värdet av konsolideringen och implementerar strategier för kontroll av IT-system, som ska bemästra de problem som följer med en konsolidering (Chu, 2003) Generella åtgärdsförslag vid konsolideringar I ovanstående teorier har vi identifierat ett antal generella åtgärdsförslag vid konsolideringar, som vi har kategoriserat och sammanställt i punktform. Vi har kategoriserat dessa åtgärdsförslag efter de mönster som vi sett under våra litteraturstudier, dvs. tekniska, analytiska, och användaraspekter. Gör en grundlig analys och planera konsolideringsarbetet innan det startar. Välj även en utvecklare som förstår målet med systemet och verksamheten. Arbeta tillsammans med användarna och motivera värdet av konsolideringen för dem. Ta hjälp av modern teknik och skapa en ny design av systemen men behåll fokus på företagets affärsmål. Analysera vilken eller vilka plattformar som passar bäst för ens procedurer. Sträva efter en gemensam hårdvaruplattform, ett operativsystem, och en databas som majoriteten av verksamhetens applikationer använder. 2.2 Serverkonsolidering Den riktiga styrkan med serverkonsolidering är dess läglighet i tiden (Hall, 1998). Företags IT-omgivningar blir bara mer och mer komplicerade med tiden, men serverkonsolidering är ett område som kan förändra detta (Solarte, Blackburn, Krustapentus & Kiley, 1999). Just nu så behöver IT-managers en datamodell som behåller fördelarna av distribuerade processer men som hjälper till att lösa problemet med ökningen av antalet servrar, tillmötesgåendet av applikationskrisen och de blandade datorkraven som finns i organisationer. Serverkonsolidering är den närmsta valmöjligheten idag och IT-managers har börjat anamma detta (Hall, 1998). Serverkonsolidering kan också göra kärnaktiviteter som mjukvarudistribution, backup och återvinnande enklare, allt medan systemsäkerheten förbättras (Whiting, 97). 5

13 En serverkonsolidering centraliserar de olika funktionerna via standardisering. Något som leder till reducerade kostnader genom att man på ett bättre sätt kan upprätta köpevillkor och inflytande mot en enskild försäljare. Serverkonsolidering tillåter också att man reducerar personalen som sköter support och man tillåts på ett bättre sätt styra över sina data (Solarte, Blackburn, Krustapentus & Kiley, 1999). Kostnadsaspekter är en annan anledning till att genomföra serverkonsolideringar (Hall, 98; Vijayan, 2003). Många företag runt om i världen fokuserar idag på serverkonsolideringar just för att få ner kostnader och för att förenkla IT-verksamheten (Powell, 2002). Enligt analytikern John Phelps är den huvudsakliga drivkraften för en serverkonsolidering att företagsledare tror att de kan spara en massa pengar, vilket både kan vara sant och falskt. För att försäkra sig om att de förväntningar som finns med serverkonsolideringen är riktiga bör verksamheten titta på beräknade kostnader av projektet, samt hur lång tid det kommer att ta innan serverkonsolideringen ger utdelning (Chen, 2003). När det gäller själva begreppet serverkonsolidering finns det ingen standarddefinition, därför definierar olika teoriförfattare begreppet annorlunda. Gartner Group väljer t.ex. att dela in serverkonsolideringar i logiska, fysiska och rationella serverkonsolideringar (Fig. 2) (Phelps, 2002b). Serverkonsolidering Logisk Fysisk Rationell Fig. 2. Uppdelning av serverkonsolidering Logisk konsolidering är en konsolidering där man inte flyttar på servrarnas fysiska placering. Målet är i stället att implementera liknande processer. Dessutom vill man göra det möjligt att sköta systemen på ett standardiserat sätt. Den fysiska konsolideringen innebär att man flyttar de servrar man har till gemensamma utrymmen. När det gäller den rationella typen av serverkonsolidering innebär den att man implementerar multipla applikationer på färre, mer kraftfulla plattformar 3, ofta genom partitionering och workload management. Partitionering är möjligheten att ta ett enskilt system, kapabelt att köra en enskild instans av ett operativsystem, och dela in det i flera mindre system, som vart och ett är kapabelt att köra sin egen kopia av ett operativsystem. Workload management är de tekniker som används för att effektivt möjliggöra att olika arbetsbördor körs tillsammans i en enskild instans av ett operativsystem genom att balansera de olika arbetsbördornas tillgångskonsumtion (Phelps, 2002a). I dagsläget utför de mest framåtsträvande företagsverksamheterna logisk och fysisk serverkonsolidering (Chen, 2003). 3 Plattform är ett annat ord för operativsystem. 6

14 Innan man startar sin konsolidering är det viktigt att tänka på vissa aspekter. Drivkraften att utföra serverkonsolideringar ska vara affärsfrågor i stället för tekniska frågor (Hall, 98). ITchefer måste se över och analysera vad de försöker åstadkomma, om t.ex. höga kostnader beror på hårdvaruförvärv eller management. De ska även titta på vilken typ av serverkonsolidering som skulle göra nytta för deras organisation (Chen, 2003; Chu, 2003). När man väl förstått vilken typ av konsolidering som ska bedrivas så har arbetet bara börjat (Hall, 98). IT-chefer måste också se till att kritiska system kan köras utan problem och existera i en konsoliderad miljö (Chu, 2003). Det är viktigt att komma ihåg att serverkonsolidering är en pågående process och inte en engångsföreteelse. IT-chefer måste noggrant beräkna konsolideringsstrategin över tiden för att mäta riskerna och utöka sin räntabilitet (ROI), dvs. utöka resultatet av de investeringar som gjorts. För att avgöra de ekonomiska aspekterna av en serverkonsolidering är det bra att utföra en analys där man jämför den totala kostnaden av ett IT-system före och efter en serverkonsolidering. En sådan analys innefattar kostnader av IT-personal, ledning, administration, mjukvarulicenser, mjukvarudistribution och säkerhet (Whiting, 1997). Det är viktigt att dela upp serverkonsolideringar punktvis och undersöka varje typ av konsolidering för att utvärdera potentiella besparingar (Phelps, 2002a). Nyckeln till en lyckad serverkonsolidering är att hålla processen enkel, man ska sträva efter en gemensam hårdvaruplattform och ett operativsystem (Solarte, Blackburn, Krustapentus & Kiley, 1999). Verksamheter bör även inventera antalet servrar inom organisationen och kategorisera dem efter hur de används (Hall, 1998; Whiting, 1997), det övervägande är att det ofta bara finns en applikation per server (Hall, 1998). Det kan låta enklare än vad det är att inventera och kategorisera servrar, men som ett exempel började ett stort telekomföretag att göra detta i början av Vid årsslutet 1998 var de ännu inte klara, de hade då identifierat 11,000 servrar, ett antal som de innan inventeringen trodde var ca 4,000. Efter inventeringen är det dags att formulera en strategi som inkluderar mål och målsättningar med serverkonsolideringen (Whiting, 1997; Phelps, 2002b) och därefter bör en plan som inkluderar en systemarkitektur, planerade standards, gränssnitt, kostnader, krav på tillväxt, etc. utvecklas (Whiting, 1997). Verksamheter bör sedan analysera vilken plattform eller plattformar som bäst passar för deras procedurer, plattformsfrågan är för övrigt den mest komplexa och viktiga frågan i en serverkonsolidering. De måste även ta reda på ifall ursprungsservern har samma operativsystem som den konsoliderade maskinen. I de flesta fall är detta osannolikt eftersom den konsoliderade servern ofta har nyare operativsystem än den gamla. Det mest troliga blir att man tvingas flytta applikationer från en operativsystemsmiljö till en annan och därför kan koordineringen av leverans och schemaläggning bli ens största huvudvärk. Verksamheter måste också komma ihåg att kraven på den konsoliderade servern kommer att vara mycket större än vad det var på ursprungsservern, det gäller att inte bli lurad av de extra resurserna för de kommer att spridas över på de multipla applikationerna. Det finns självklart politiska motiv kring alla plattformsdiskussioner och dessa sätter utvecklarens diplomatiska förmåga på prov. Alla utvecklare har sin individuella politiska ståndpunkt gällande plattformsfrågor, dvs. den plattform de känslomässigt föredrar framför andra. Exempelvis kan en utvecklare använda och förorda en Unix-miljö vid serverkonsolideringar utan att överväga andra alternativ. Det är dock de tekniska styrkorna av serverkonsolidering som är det viktigaste när man tar beslut angående plattform och inte de politiska (Hall, 98). 7

15 När plattformsfrågan är löst bör verksamheter ta hjälp av modern teknik och investera i stora servrar för att öka pålitligheten och funktionaliteten. De bör även se till att skaffa tillräckligt med bandbredd till nätverk, det går aldrig att få för mycket så de bör planera för ett överflöd. All processkraft i världen hjälper inte om användarna ändå inte kan komma åt den eller motarbetas av dåliga svarstider (Solarte & Blackburn & Krustapentus & Kiley, 1999). Mjukvarufrågan får heller inte glömmas bort i en serverkonsolidering. Det är viktigt att undersöka och förstå vad effekten av en konsolidering blir gällande mjukvarukostnader. Beroende på mjukvaruutvecklarens prissättning så är det möjligt att mjukvarukostnaderna i själva verket ökar när man flyttar till en större server (Phelps, 2002a). När verksamheter sedan ska implementera de nya systemen bör de vara väl medvetna om att man inte kan sänka förväntade prestationsnivåer för de anställda som berörs av konsolideringen. Det är den första politiska regeln av konsolidering. Misslyckas detta så blir projektet en katastrof, vilket betyder att operativsystemstillverkare tävlar för att dominera serverkonsolideringsmarknaden (Hall, 98). Fallgropar vid serverkonsolideringar Var och en av de olika typerna av serverkonsolideringar innebär en mängd fördelar men det finns också risker. Noggrann planering, tydliga mål och exakta kostnadsberäkningar är nödvändiga för att försäkra sig om ett lyckat serverkonsolideringsprojekt (Chen, 2003). Att konsolidera servrar kan vara ett komplext arbete och konsolideringsprojekt tar ofta längre tid än väntat innan de väntade vinsterna visar sig. Experter inom området varnar t.ex. för att det även kan dyka upp en massa oväntade kostnader under projektets gång. Att flytta till större servrar kan exempelvis leda till stora ökningar av licenskostnader för mjukvara, att nätverkets bandbredd måste ökas, mer omfattande utgifter för backup, och hög säkerhet tillkommer. Som ett resultat av detta bör IT-managers som planerar konsolideringsprojekt vara väldigt försiktiga med att sätta upp förväntningar enligt experter (Chen, 2003). Verksamheter som ska genomföra en konsolidering bör inte heller övercentralisera sina servrar utan det gäller att behålla arkitekturen flexibel. Ifall man fokuserar för mycket på snabba kostnadsbesparingar så kan man få betala för det i slutändan (Currid, 1996). Fel på en centraliserad server som flera hundra människor är beroende av i sitt arbete kommer att göra mer skada än fel på en server som betjänar ett dussin anställda på en avdelning (Whiting, 97) Åtgärdsförslag vid serverkonsolideringar I ovanstående serverkonsolideringsteorier har vi identifierat ett antal åtgärdsförslag, som vi har kategoriserat och sammanställt i punktform. Vi har kategoriserat dessa åtgärdsförslag efter tidigare nämnt mönster, se avsnitt Beräkna konsolideringsstrategin noggrant över tiden, utveckla en plan och jämför den totala kostnaden av ett IT-system före och efter en serverkonsolidering. Förutspå även mjukvarukostnader efter konsolideringen. Inventera antalet servrar och kategorisera de efter hur de används. Investera i stora servrar men övercentralisera inte utan behåll arkitekturen flexibel. Kom ihåg att kraven på den konsoliderade servern är mycket större än vad det var på ursprungsservern. Skaffa tillräckligt med bandbredd till nätverk och se till att kritiska system kan köras utan problem och existera i en konsoliderad miljö. 8

16 2.3 Lagringskonsolidering Lagringskonsolidering är ett fenomen som växer ute i företagsvärlden eftersom IT-managers vill att lagringssystem ska vara bättre förenade med varandra (Koller & Wagner, 2000). Lagringskonsolidering är ett begrepp som inte nödvändigtvis hör ihop med serverkonsolidering men man kan utföra dem i förbindelse till varandra (Phelps, 2002a; Chen, 2003). Lagringskonsolidering baseras på att lagringen sker i nätverk. Därför har försäljare inom datalagringsbranschen utvecklat både hårdvara anpassad till lagringskonsolidering, och mjukvara för skötsel av den konsoliderade lagringen (Phelps, 2002b). Speciellt olika mjukvarulösningar när det gäller lagring har varit utspridda och skilda från varandra tidigare men nu försöker man konsolidera även dem (Baltazar, 2002). Det finns fem punkter som en verksamhetsledning kan följa när man genomför en lagringskonsolidering. Första åtgärden är att verksamheten som ska konsolidera måste förankra policyn att lagringen ska ske i ett datacenter, dvs. en central för datalagring. Verksamheten måste också se till att konsolideringen utförs på samtliga plattformar för att reducera management- och underhållskostnader. Exempelvis om en verksamhet har, säg, sju servrar där lagringen är direkt anknuten till var och en av de olika servrarna så är det betydligt mer effektivt att ha ett Storage Area Network (SAN) 4. SAN fungerar som en lagringspool, vilken kan användas av samtliga servrar. För det första är en sådan lagringspool billigare att sköta jämfört med separerade servrar och vid användandet finns heller inget behov av att upprätthålla stora mängder av överflödig kapacitet (i backup syfte) för var och en av servrarna i organisationen. En annan fördel med att använda nätverk, och likaså en annan åtgärd, är att man kan sätta in extra kapacitet på ett modulärt 5 sätt när organisationens verksamhet kräver det. I och med detta undviks att hela system ligger nere på grund av att lagringssystemet brister. Ett lagringsnätverk som kan hantera modulära uppdateringar gör det också lättare att upprätthålla och fördela lagring i enlighet med verksamhetens behov. Det reducerar även kostnader, både kostnader som kommer i samband med att systemet ligger nere såväl som operationella kostnader. Det kräver som sagt betydligt mer resurser att upprätthålla ett system med flera lagringsenheter jämfört med ett SAN. Modularitet hjälper IT-organisationer att reducera kostnader för skötseln av systemet. Verksamheter ska också hålla systemets användare ansvariga för lagringen. De måste även veta hur mycket lagringskapacitet som finns inom organisationen och vad det används till. Många organisationer har ingen plan för hur de ska hantera nyttan med sin lagring. I UNIXmiljöer uppskattar man inom industrin att 30 % av lagringskapaciteten går till spillo. I Windows-miljöer uppgår samma siffra till 70 %. Organisationer bör hålla reda på vad de lagrar för att undkomma detta slöseri med resurserna. 4 Storage Area Network eller på svenska datalagringsnät: nät av sammankopplade datalagringsenheter. En specialiserad del av ett företagsnät. Förutom att det snabbt förser användarna på företagsnätet med data sköter ett lagringsnät mer eller mindre automatiskt funktioner som säkerhetskopiering, dubblering (spegling) av data för avbrottsfri drift samt arkivering. ( computersweden.se, ) 5 Modul beskrivs som: konstruktion i datorprogramspråk för uppdelning av stora program i mindre delar. En modul består normalt av logiskt besläktade procedurer och datastrukturer och är i vissa språk det primära stödet för abstrakta datatyper. Ofta tillåts separatkompilering av moduler, vilket underlättar samtidig programutveckling. ( ) 9

17 Interoperabilitet 6, dvs. hur kompatibla systemen är, anses som det viktigaste inom datalagring. Interoperabilitet ger kunderna möjligheten att välja från flertalet enheter i lagringsnätverk, något man alltid strävar efter för att hålla nere kostnader. Om verksamheter ser reducering av lagringskostnader som en steg-för-steg process, så är tillsättandet av ny teknik det slutgiltiga steget. Det finns många nya tekniker, vars förespråkare hävdar att just deras teknik reducerar långsiktiga kostnader, nyckeln är dock att genomföra de viktigaste åtgärderna. En bra planering, standardisering och konsolidering är kritiska åtgärder som måste genomföras när man ser över sina lagringskostnader. Att migrera till modulära subsystem, interoperabila lagringsenheter är de efterföljande logiska stegen man bör genomföra. Man bör även styra mängden lagring, genom att försäkra sig om att användarna förstår att lagring inte är en resurs som är gratis och oändlig (Reimers, 2002). Fallgropar vid lagringskonsolideringar Det kan vara ekonomiskt givande att centralisera sin datalagring, men det kan också äventyra känsliga uppgifter som berör exempelvis sjukvårds-, finansiella, och juridiska frågor om de inte skyddas väl. Lagringskonsolideringar lyckas endast om man genomför den med en omfattande analys av säkerhet (Hughes & Rashba & McCabe, 2002) Åtgärdsförslag vid lagringskonsolideringar I ovanstående teorier har vi identifierat ett antal åtgärdsförslag vid lagringskonsolideringar, som vi har kategoriserat och sammanställt i punktform. Vi har kategoriserat åtgärdsförslagen efter tidigare nämnt mönster, se avsnitt Använd ett SAN som lagringspool, sträva efter interoperabilitet och använd moduler vid extra lagringskapacitet. Förankra policyn att lagringen ska ske i ett datacenter till systemets användare, håll dem ansvariga för lagringen och se till att de förstår att lagring inte är en resurs som är gratis och oändlig. Inventera lagringskapacitet inom organisationen och bestäm vilken nytta lagringshanteringen ska ha. Bestäm hur man ska hantera känsliga uppgifter. 2.4 Applikationskonsolidering En annan åtgärd för att effektivisera en verksamhets IT-miljö är att genomföra en applikationskonsolidering, där hårdvarulösningen för en applikation optimeras. Syftet med en applikationskonsolidering är att minska mängden utrustning vilket också kan leda till lägre kostnader för licenser och avtal. En annan stor vinst med detta är att man får en enhetlig och standardiserad applikationsmiljö som i förlängningen kan ge mervärden som lägre förvaltningskostnader. Företagen bör också fråga sig var mjukvaran är behövlig för att dynamiskt kunna konfigurera eller re-konfigurera sina maskiner i syfte att matcha sina ändrade behov (Goldstein, 2003). Vilken typ av applikationskonsolidering verksamheten än ska genomföra måste man förstå vilka applikationer som är möjliga att centralisera. Vissa kan inte centraliseras och därmed inte konsolideras. När man genomför en serverkonsolidering är det viktigt att man tittar på just detta i ett tidigt skede av utvecklingsprocessen (Hall, 1998). 6 Ordet interoperability är försvenskat och är ett väldigt centralt begrepp gällande datalagring. Ordet betyder ungefär kompatibel. 10

18 Man ska exempelvis aldrig tvinga in en utspridd applikation till en konsoliderad miljö för att spara fysisk plats. Ett sätt att avgöra om en applikation bör konsolideras är att bestämma vad som är en acceptabel prestationsnivå vid hög belastning. Sedan testar man applikationen, i det dagliga arbetet, och ser om den presterar lika bra eller bättre i konsoliderade situationer på en gemensam server. Om en applikation delar resurser med en eller flera andra applikationer så innebär det att man måste genomföra tester med alla applikationer inblandade. I testerna varierar man applikationernas krav på belastning från medel till hög. Som en regel så skiftar användningen av applikationer konstant, vilket innebär att man oftast kan reducera den gemensamma serverns resursbehov i den konsoliderade maskinen (Hall, 1998). Om man har exempelvis fem applikationer som ska användas på en server så gör de konstanta skiftningarna i användningen av applikationerna att man inte behöver avsätta resurser för maxbelastning till alla fem applikationer. Generellt så förbättrar konsoliderade applikationer sin prestation eftersom ett övergripande systems resurser är bättre. Nya servrar har mycket större minneskapacitet, mycket snabbare mikroprocessorer, och snabbare system och databussar 7 med mindre betydelse jämfört med hos äldre servrar (Hall, 1998). Gartner Group 8 har genomfört en undersökning där man utreder vad som kostar mest att äga, en centraliserad applikation av en verksamhets moduluppbyggda program (ERP 9 ) eller en decentraliserad applikationslösning. Gartner Group rekommenderar att verksamheter genomför en studie som utreder eventuella fördelar med en konsolidering av ERP. Man ska inte konsolidera om (Zrimsek, 2003): - Varierande enheter i verksamheten redan har ett antal separata system och de är nöjda med denna lösning. - Varierande enheter i verksamheten är nöjda med de totala operationella kostnaderna för alla system. - Verksamheten föredrar att de olika enheterna sköts på ett oberoende sätt, vilket gör en centralisering svår. - Verksamheten inte får ut något stort värde av att standardisera ERP-processer. När verksamheter genomför applikationskonsolideringar finns det ett antal åtgärder de bör överväga. Bland annat bör de välja ett konventionellt operativsystem och databas som konsolideringsarbetet utgår ifrån. Detta operativsystem och databas ska sedan sköta så stor del av verksamhetens olika applikationer som möjligt (Chen, 2003). 7 En databuss är en sammansatt signal som passerar datorns olika inre delar (processor, hårddisk, grafikkort, cd-spelare) i tur och ordning längs en slinga. (http://www.computersweden.se, 2003). 8 Gartner Group ett oberoende företag som specialiserar sig på undersökningar gällande bl.a. konsolideringar (http://www.gartner.com). 9 ERP, enterprise resource planning. Övergripande term för moduluppbyggda program som håller reda på produktion, tillverkning, beställning, kundtjänst, inköp, underleverantörer och annat. Erp bygger vanligen på en relationsdatabas ( ). 11

19 De bör även använda flyttbara programmeringsgränssnitt (APIs 10 ) och allmän SQL 11. Ansi C med POSIX 12, Java, Perl 13 och.net språk ger samtliga möjligheten till flyttbarhet. Ansvariga inom verksamheten bör också sätta upp en policy i organisationen att man föredrar allmän SQL och att man ska använda dataabstrakta APIs i programspråket så mycket som möjligt (Chen, 2003). En annan åtgärd verksamheter bör utföra är att modularisera applikationerna i organisationen. Detta då webbapplikationer och andra designer med tre nivåer kostar mindre och är lättare att konsolidera än monolitisk design, dvs. design utförd i en enda nivå, eftersom delarna av applikationen vid design på flera nivåer kan konsolideras utan att påverka andra applikationsnivåer. Det gäller även att verksamheterna undviker inbyggda applikationsregister och byter till skriv-i-register eller verktyg för att synkronisera register. Gör man detta kan gamla användarnamn och lösenord behållas, vilket underlättar applikationskonsolideringen (Chen, 2003). Att köra flera applikationer som är kritiska för verksamheten, på en ensam server alternativt serverpartition betyder att serverns uptime 14 är väldigt kritisk för hur den konsoliderade verksamheten kommer att fungera. Därför bör det nya systemet designas för en hög tillgänglighet för användarna. De system verksamheten har för att hantera om något händer med något ordinarie system måste vara väl genomtänkta och katastrofplaner är ett måste. Man måste veta vad man ska ta sig till om något inträffar, om du sätter alla dina ägg i en korg måste du bevaka den korgen väldigt noggrant (Chen, 2003). Man bör även dela upp maskinerna vertikalt och horisontellt. Horisontell uppdelning, genom att man slår ihop stormaskiner, är mycket billigare då det gäller den initiala investeringen och ger det bästa pris/prestation förhållandet för en konsolidering. De är dock också mycket mer begränsade när det gäller antalet applikationer som de stödjer. De ansvariga bör också delegera administrativa domäner, vilket är en av de största utmaningarna tekniskt sett vid en applikationskonsolidering och en stor orsak till att servrar spreds ut förr i tiden. Många hoppackade applikationer stöder inte konceptet med administrativa domäner eller delegationer. Tekniker för serverpartitionering eller systemvirtualisering kan vara de enda livskraftiga lösningarna för att kunna sätta ihop applikationer på rätt sätt (Chen, 2003). 10 API eller application programming interface står för programmeringsgränssnitt. En tillämpnings gränssnitt mot andra tillämpningar; de regler man måste följa när man skriver tillämpningar som ska kommunicera med en given tillämpning. (http://www.computersweden.se, 2003) 11 SQL eller structured query language är ett standardiserat språk för arbete med databaser. SQL används för att ställa frågor (queries) till databaser och för att ändra och uppdatera dem. ( 2003) 12 POSIX eller portable operating system interface är en standard för gränssnitt för Unix och andra operativsystem. Tillämpningar som skrivits för ett Posix-godkänt operativsystem ska kunna köras utan omkompilering på andra Posix-godkända operativsystem. ( 2003) 13 Perl eller practical extraction and reporting language. Ett programspråk som är avsett för att finna och bearbeta information i textfiler. Det är också lämpligt för så kallade skript, och används ofta för att skriva cgi-program för webbsidor. ( 2003) 14 Uptime, tiden som systemet ligger uppe, dvs så länge systemet fungerar ökar dess uptime. 12

20 2.4.1 Åtgärdsförslag vid applikationskonsolideringar I ovanstående applikationskonsolideringsteorier har vi identifierat ett antal åtgärdsförslag, som vi har kategoriserat och sammanställt i punktform precis som vid de föregående konsolideringsteorierna. Även här har vi kategoriserat åtgärdsförslagen efter mönstret som nämns i avsnitt Utvärdera vilka applikationer som är möjliga att konsolidera, bestäm var de är behövliga och modularisera dem. Använd även flyttbara programmeringsgränssnitt och allmän SQL. Undvik inbyggda applikationsregister så att gamla användarnamn och lösenord kan behållas och designa systemen med hög tillgänglighet för användarna. Utforma en katastrofplan för oförutsedda händelser. Genomför vertikal och/eller horisontell uppdelning av maskinerna och delegera administrativa domäner. 13

Guide inför ett. storageprojekt. Viktiga överväganden inför lagringskonsolidering

Guide inför ett. storageprojekt. Viktiga överväganden inför lagringskonsolidering Guide inför ett storageprojekt Viktiga överväganden inför lagringskonsolidering av David Tapper Egloo System AB Grindstuvägen 48 167 33 Bromma 08-580 801 30 egloo.se GUIDE INFÖR ETT STORAGEPROJEKT INLEDNING

Läs mer

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet Migration to the cloud: roadmap PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet PART 1 ÖVERSIKT 1. Varför migrera till molnet? 2. Möjligheter med migrering till molnet 3. Hinder för att migrera

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

DATALAGRING. Ämnets syfte

DATALAGRING. Ämnets syfte DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet.

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. 2 Teknik och samverkan i en gemensam infrastruktur skapar nya möjligheter för effektivare datalagring Datalagring är en central

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Din leverantör av hissautomater, pallställ, grenställ och utdragsenheter.

Din leverantör av hissautomater, pallställ, grenställ och utdragsenheter. v.2 Compact talk Programvaran som integrerar Compact Hissautomater med överliggande system Compact Talk gör det enkelt att till låg kostnad integrera Compact Hissautomater med ett överliggande system som

Läs mer

Administration / Disk Management. EC Utbildning AB 2012-11-05 1

Administration / Disk Management. EC Utbildning AB 2012-11-05 1 Administration / Disk Management EC Utbildning AB 2012-11-05 1 Innehåll Vi går idag igenom följande: Administration, MMC Planera lagring, lagringsteknik Feltolerans, RAID Windows Disk Settings EC Utbildning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer

B2B Cloud. Vi hjälper dig på din resa mot en IT som klarar verksamhetens framtida krav.

B2B Cloud. Vi hjälper dig på din resa mot en IT som klarar verksamhetens framtida krav. B2B Cloud zx Vi hjälper dig på din resa mot en IT som klarar verksamhetens framtida krav. Pär Norberg Affärsområdesansvarig Infrastruktur Pappa till Loke (3år), bonus till Frida (15 år) & Ellie (19 år)

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer REFERENS Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer Om Atlas Copco Atlas Copco är en världsledande leverantör av lösningar för industriell produktivitet.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Informatikai megoldások

Informatikai megoldások Informatikai megoldások Nyckelhanterings Systemet IQ serien Varför behöver man ett nyckelhanterings system? Nycklar skall förvaras på ett säkert ställe Nycklarna bör användas av rätt person Kontroll på

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8.

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. EVRY One Outsourcing Linköping AB Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. Vår erfarenhet IFS Applications 8 Ca 10 st genomförda eller pågående uppgraderingar till IFS 8. Första

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite STYRKAN I ENKELHETEN Business Suite HOTET ÄR VERKLIGT Onlinehot mot ditt företag är verkliga, oavsett vad du gör. Om du har data eller pengar är du ett mål. Säkerhetstillbuden ökar drastiskt varje dag

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

ABONNEMANG. standarder. handböcker. online-tjänster. e-nav

ABONNEMANG. standarder. handböcker. online-tjänster. e-nav ABONNEMANG standarder handböcker online-tjänster e-nav Vad är svenska och utländska standarder och hur många finns det att välja mellan? Vi håller koll på dem alla, omkring 20 000 svenska och 100 000-tals

Läs mer

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef)

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) IT vid Göteborgs universitet Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) Göteborgs universitets organisation GU:s IT-stöd 2005 6 olika distansutbildningssystem 20 olika e-posttjänstsystem

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

SA TER Vision Center. SAUTER Vision Center. håller dig uppdaterad.

SA TER Vision Center. SAUTER Vision Center. håller dig uppdaterad. SA TER Vision Center SAUTER Vision Center håller dig uppdaterad. Modern fastighetsautomation blir alltmer komplex men, tack vare SAUTER Vision Center, så är konsten att övervaka systemet ganska enkel.

Läs mer

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss.

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss. SEKRETESSPOLICY Ikraftträdandedag: 16.10.2014 Denna sekretesspolicy förklarar hur vi hanterar den personliga information du förser oss med på webbplatser som kontrolleras av AbbVie (inklusive dess dotterbolag

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 FÖRSÄTTSBLAD Inlämnas ifyllt tillsammans med tentan. Skriv namn på samtliga blad. Ange nedan vilka uppgifter du besvarat. Uppgift Besvarad

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU? INNEHÅLL Vad blir din roll Databaser vad är och varför Terminologi Datamodellering vad är och varför Utvecklingsprocessen SQL vad är det Data / Information / Kunskap Kapitel 1 delar av. Praktisk Datamodellering

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Irland nr. 003. Progressive Systems Enterprise Limited

Irland nr. 003. Progressive Systems Enterprise Limited Irland nr. 003 Progressive Systems Enterprise Limited En av våra unika egenskaper är att vi förenar teknologi med affärsskicklighet på marknaden. Vi är stolta över vår förmåga att förstå affärsproblem

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Priskamp En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Abstrakt Detta är en post-mortem slutrapport om mitt projekt "Priskamp" inom ramen för kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt VT 2013. Projektets

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Om konsolporten. Beskrivning av portarna

Om konsolporten. Beskrivning av portarna Sida 1 / 7 Om konsolporten I detta dokument ges en kort sammanfattande beskrivning om vad och hur konsolportarna fungerar i nya Sun SPARC servrar. Exempel på servrar med den möjligheten är Sun Fire V240,

Läs mer

Dialogue Technologies Effektiv kundtjänst

Dialogue Technologies Effektiv kundtjänst Dialogue Technologies Effektiv kundtjänst Oktober, 2004 Dialogue Technologies AB Skalholtsgatan 10 B 164 40 Kista Kunder uppsöker leverantörer med olika frågor och önskemål Jag skulle vilja ha? Hur får

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer