HAVSBASERAD VINDKRAFT PÅ ÅLAND

Transkript

1 3/2011 HAVSBASERAD VINDKRAFT PÅ ÅLAND FYRA FRÅGOR TILL LANDETS VINDKRAFTS- SAMORDNARE KINESISK VINDKRAFT VIND TA TILL VARA KRAFTEN: HELA PROGRAMMET VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 ELMARKNAD 3/2011 INNEHÅLL LEDARE 48 NYHETER 51 VINDKRAFT PÅ ÅLAND 21 vindkraftverk är i drift på Åland och nu finns det planer på att fördubbla det antalet KINESISK VINDKRAFT DISKRETARE HINDERBELYSNING FÖR VINDKRAFTVERK Nu tas nya metoder i bruk för att varna flygplan för vindkraftverk. 58 FYRA FRÅGOR TILL LANDETS VINDKRAFTSSAMORDNARE VIND har bett Sveriges vindkraftssamordnare om en lägesrapport VIND TA TILLVARA KRAFTEN Programmet för årets vindkraftsevenemang den september på Stockholmsmässan DEBATT Vindkraftens lokala nytta bygdepengar och delägande. 64 KALENDARIUM OCH ANNONSINFORMATION 66 SVENSK VINDENERGI, EN TILLGÅNG PÅ FLERA SÄTT När det talas om Svensk Vindenergi så handlar det oftast om att vi har goda vindresurser och ett glesbefolkat land med god infrastruktur. Därmed borde vi också ha utmärkta fysiska förutsättningar för att skörda den rena och förnybara energi som vindarna för med sig. Samhällets behov av elektricitet ökar, traditionella fossila bränslen är ändliga samt påverkar vår miljö negativt. Det borde därför ligga i allas intresse att minska användningen av fossila bränslen samt påskynda utveckling och utbyggnad av energikonverterare för förnybara energikällor. En sådan utveckling kan göra alla till vinnare: Miljön minskade utsläpp, konsumenter lägre elpris, industrin stora investeringar i anläggningar för ny elproduktion, Sverige förbättrad handelsbalans. Vi har goda möjligheter att göra något riktigt bra men det är många komplexa tekniska, legala och politiska frågeställningar som måste hanteras. Branschorganisationen Svensk Vindenergi, är unik som branschförening och har genom sitt kansli och sina medlemmar goda möjligheter att hantera dessa komplexa frågor. De 149 medlemsföretagen representerar nästan alla delar av samhället, allt ifrån globala jättekoncerner till enmansföretag. Det finns advokatfirmor, banker, byggföretag, elhandelsbolag, energibolag, fastighetsbolag, försäkringsbolag, kraftbolag, kranföretag, markägare, projekteringsbolag, serviceföretag, transportföretag, verkstadsbolag, utbildningsföretag samt en mängd större och mindre konsultbolag som sysslar med allt från vindmätning till säkerhetsfrågor. Hur får man då en sådan förening av konkurrenter, leverantörer och kunder med väldigt skiftande kompetenser och intressen att samlas i en branschorganisation? En del av svaret finner ni ovan, det är en komplex verksamhet som kräver många kompetenser. Det viktigaste svaret är dock, att när man arbetar för branschorganisationen så skall det bara finns ett huvudmål. Det är att verka för att de totala förutsättningarna för utvecklingen av vindkraftsbranschen blir så gynsamma som möjligt. I styrelsen har vi varit mycket noga med att särintressen måste stå tillbaka för helhetens bästa. På en större och växande marknad finns det utrymme för alla att utvecklas. Andelen elektricitet som genereras av vindkraftverk är cirka 3 procent och andra kraftslag känner av konkurrensen. Jag hoppas att vi gemensamt med dess företrädare, kan verka för att göra marknaden för svensk ren och förnybar elektricitet större. Bättre överföringsmöjligheter till Europa och fler elbilar skulle göra det möjligt för alla svenska elproducenter att fokusera på tillväxt och en bättre miljö. Avslutningsvis, ett tack till er alla som engagerat och kunnigt bidragit till den goda utvecklingen av Svensk Vindenergi. Anders Sjögren Avgående ordförande, men kvarstående som ledamot i styrelsen för Svensk Vindenergi. Anders Sjögren har efter fyra år som Svensk Vindenergis ordförande avböjt omval. Med stort engagemang har Anders Sjögren drivit fusionsarbetet av föreningarna VIP och VIS till föreningen Svensk Vindenergi. Ny ordförande i Svensk Vindenergi är Stefan Svéd. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2011 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2009). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB MILJÖMÄRKT VIND 3/2011

3 Nya vindkraftverk ger högre produktion Nya vindkraftverk ser ut ungefär som äldre men mycket sker som inte syns så lätt. En titt i tillverkarnas produktkataloger visar ett brett spann på produkter anpassade för olika vindförhållanden. Turbiner med samma plattform det vill säga i grunden samma maskinhus anpassas för olika platser genom variationer av rotordiametrar och tornhöjder. Inte helt olikt det sätt som biltillverkarna använder flera modeller på samma plattform. Med stora rotorer på vindkraftverken fås en hög produktion även vid måttliga medelvindar. För 15 år sedan fick man lära sig att vindkraftverken når full effekt vid ungefär 13 m/s. Det gäller inte längre generellt. För moderna turbiner anpassade till låg- och medelvindsplatser nås full effekt vid cirka 11 m/s. Som exempel finns idag turbiner på 3 MW med 120 meters rotor. Jämfört med en vanlig diameter från förr i tiden på 90 meter så kan man på en låg- och medelvindsplats fånga 50 procent mer årlig Foto: Vestas. energi med den ökade rotorytan. En parallell utveckling mot höga torn gör även att man kan nå högre medelvind och jämnare vindar i skogen. Vid Elforskdagen tisdagen den 1:a november med tema Energisystem i förändring kommer Bengt Göranson från SwedPower att berätta om teknikutvecklingen och hur nya vindkraftverk ger mer produktion. Mer information om Elforskdagen på Stena Line först i världen med vindkraft på färja Som ett led i Stena Lines miljöarbete och arbete med att ständigt utveckla verksamheten, startar nu ett unikt pilotprojekt. Som den troligen första passagerarfärjan i världen får Stena Jutlandica, Göteborg-Frederikshavn, två vindkraftverk i fören som både ska bidra med energiförsörjning och minska förbrukningen bränsle. Inom vårt Energy Saving Programme driver vi idag cirka 200 miljöförbättrande projekt och detta är ytterligare ett mycket intressant projekt som vi startar inom ramen för detta. Stena Line har en tradition att vara i framkant när det gäller utveckling av olika typer av nya lösningar, säger Robert Åkerlund, Director Technical & HR på Stena Line. Vindkraftsaktier lättsålda Emissionsperioden för Bixias vindkraftsaktier planerades till tre veckor men redan efter två veckor var de 100 posterna övertecknade och aktier till ett värde av kronor hade sålts. Bixia är ett av de elbolag som satsar mest på inköp av förnybar kraft och har genom sitt dotterbolag Bixia Vind AB emitterat vindkraftsaktier. Syftet är att ge allmänheten möjlighet att bidra till förnybar kraftproduktion och samtidigt få möjlighet att erhålla utdelning. En årlig utdelning garanteras på minst 2 procent på teckningskursen fram till 2015 och första utdelning beräknas ske vid årsstämman våren NYHETER Fler vindkraftkooperativ En sammanställning gjord av Nätverket för vindbruk visar att svenskar är medlemmar i vindkraftkooperativ (2011). För två år sedan var antalet medlemmar medlemmar. Under senare delen av 2009 visade det sig att det fanns en skatteregel som var ogynnsam för kooperativt ägd vindkraft. Uttagsskatten medförde att intresset för kooperativ störtdök, enligt flera vindkraftkooperativ. Att delägande är viktigt för den lokala förankringen, det visar all tillgänglig forskning och erfarenheter från Danmark, där vindkraftsutbyggnaden skedde i kooperativ form. (Hur många danskar som i dag är medlemmar i vindkraftkooperativ har det däremot inte gått att få någon uppgift om.) Hittills har inget kooperativ i Sverige blivit påfört uttagsskatt, men allt pekar på att skatten kommer att tas ut. Skatten beräknas inte tillföra statskassan särskilt stora belopp och den har heller ingen avgörande betydelse för föreningarnas ekonomi. Medlemsantalet i kooperativ väntas öka under 2011, eftersom flera vindkraftskooperativ har köer med intresseanmälningar och avser att köpa in nya verk för att sälja andelar till hösten. Se även Byggstart för stor vindkraftspark Investeringsbeslut är fattat för Statkrafts och SCA:s stora vindkraftspark Mörttjärnberget och driftsättning är beräknad till Parken ligger i Bräcke kommun, sydöst om Östersund. Tillståndet omfattar 40 vindkraftverk med en installerad effekt på 100 MW. Årsproduktionen motsvarar hushållsel till cirka villor eller lägenheter. Parken ska byggas och drivas av Statkraft SCA Vind AB, SSVAB, som ägs till 60 procent av Statkraft och 40 procent av SCA. SSVAB driver en inköpsprocess när det gäller leverantör av vindkraftverk, som förväntas vara färdigställd inom kort. Den totala investeringen väntas uppgå till 1,6 miljarder. Mörttjärnberget är en av sju vindparker som Statkraft och SCA lämnat in tillståndsansökningar för. De sju planerade vindkraftsparkerna motsvarar tillsammans det hittills största vindkraftsprojektet i Sverige och omfattar 490 vindkraftverk med en sammanlagd elproduktion på 2,6 TWh. VIND 3/

4 Åland vindarnas LAND Båtskär. Foto: Allwinds. På Åland ser man fram mot en kraftig expansion av vindkraften. Från dagens runt 20 procent av den årliga elanvändningen till över 70, ja så småningom 200 procent! text: peter jansson foto: allwinds u Åland är ett finländskt landskap med stort självstyre och den åländska elmarknaden är avreglerad sedan år Kunderna kan välja fritt bland de för närvarande fyra elleverantörer som säljer el till slutkunder på Åland. En stor del av den elen är lokalt producerad vindkraftsel. Redan idag ligger Åland högt när det gäller vindkraftens andel av elanvändningen, cirka 20 procent. Gotland ligger något högre, cirka 25 procent. Bland stater leder leder Danmark med cirka 19 procent. För tre år sedan producerade Åländsk vindkraft 23,4 procent av den årliga elanvändningen, men andelen sjönk i fjol till 17,8 procent på grund av att importen fick balansera den ökade elanvändningen, främst på grund av stark kyla och att året var relativt vindfattigt, cirka 20 procent under ett normalår. Nu vill man bygga mer vindkraft men måste avvakta på grund av det för tillfället inte finns något fungerande stödsystem. Utbyggnaden av vindkraften på Åland började 1994 och elproduktionen har stigit rejält sedan dess. En markant ökning kom 2007 när sex vindkraftverk togs i drift på kobbarna vid Båtskär utanför landskapshuvudstaden Mariehamn. Idag finns 21 vindkraftverk i drift ön. År 2010 producerade dessa cirka 54 GWh. Nu är inte den årliga elanvändningen på Åland med dess knappt invånare så hög, cirka 300 GWh. Men andelen vindkraft är hög och växer märkbart med varje installerat kraftverk. Exporterar överskottet När elanvändningen är låg och produktionen hög exporteras överskottet till Sverige via en 110 kv växelströmskabel som ansluter till Vattenfalls regionnät på Väddö. Exportmöjligheterna via den gamla 45-kV kabel som ansluter till Fingrids regionnät i Finland är begränsade. En fördubbling av antalet vindkraftverk är förestående så snart oklarheterna om stödsystem är lösta. Ålands Elandelslag har redan tillstånd för åtta vindkraftverk i Hammarland och sex i Föglö. Ålands Vindenergi Andelslag har färdiga tillstånd på sex vindkraftverk i Eckerö. Om dessa 20 vindkraftverk skulle förverkligas kunde, teoretiskt sett, procent av Ålands elförbrukning komma från lokalt producerad vindkraft. Hur ska ön då klara att hålla stabiliteten i elnätet med så hög andel varierande elproduktion? ERA har talat med Ålands Mr Vindkraft, Henrik Lindqvist, som är vd för vindkraftsföretaget Allwinds AB. Vi har gjort simuleringar tillsammans med vårt stamnätsbolag Kraftnät Åland och Vasa uni- 52 VIND 3/2011

5 versitet. De visar att vi idag klarar att hantera över 70 procents andel av varierande elproduktion i form av vindkraft, berättar Henrik Lindqvist. Men hur löser ni det rent tekniskt hur mycket vindkraft klarar nätet att hantera? Detta sköts med hjälp av den teknik som idag finns i moderna vindkraftverk, så kallad fault ride through - teknik. Med andra ord är vindkraftverken så bestyckade att de kan hjälpa till att hålla uppe nätet under störningstillfället. Tekniken erbjuder även möjligheten att köra vindkraftverken som SVC-stationer även då det är vindstilla. För Åland med dess långa växelströmskabel är detta en fin möjlighet för att kunna reglera den reaktiva effekt som finns i nätet, förklarar Henrik Lindqvist. Kraftnät Åland AB har även egna grid codes uppgjorda enligt Svenska Kraftnäts modell men anpassade för åländska förhållanden. Projekt Långnabba + Långnabba II Projekt Stenarna MARIEHAMN Projekt Rödskär Projekt östra skärgården Ny Finlandskabel Det blåser ovanligt bra på Åland och idag exporteras el under största delen av året via 80 MWförbindelsen till Sverige. När det är stiltje vänds strömmen i kablen och Åland importerar el. Kabeln till Finland räcker som sagt inte för export men där planeras nu en ny förbindelse. I längden kan vi inte vara beroende av en enda kabel till Sverige, som kan falla ifrån till exempel om ett fartyg ankrar olämpligt. Idag finns dieslar och gasturbiner som reservkraft men en skada på Sverige-kabeln vintertid kan medföra stora problem för Åland. Dessutom måste vi kunna exportera mer el när vindkraften byggs ut framöver, förklarar Henrik Lindqvist. Det som planeras är en HVDC Light-förbindelse på 100 MW. Det är en mycket stor investering på 250 miljoner euro finansierad av Kraftnät Åland och finska staten. Planer finns också på en strömriktarstation i skärgården halvvägs till fastlandet. Den ska ansluta en vindkraftspark med en installerad effekt på hela 100 MW. Blir planerna verklighet betyder det att Åland kommer att producera hela 200 procent av sin elanvändning! Insats för miljön Men blir det inte protester när vindkraftverk växer upp i den vackra åländska skärgården? Visst finns det en del som är kritiska, berättar Henrik Lindqvist, men den stora majoriteten tycker att det är bra att vi gör en insats för miljön. Många ålänningar tjänar dessutom själva pengar på vindkraften. Runt av våra invånare är delsägare i den största andelsföreningen, Ålands Vindenergi Andelslag. Vindkraftsutbyggnaden sker dock inte bara genom andelsföreningar, stora som små. Privata företag som banker och försäkringsbolag har investerat i vindkraftsutbyggnaden i aktiebolagsform. Det blåser bra på Åland och vi är effektiva i utbyggnaden. Inom Allwinds AB, och tidigare i Ålands Vindenergi Andelslags regi, sköter vi projektering och anläggningsarbete själva. Det gör att ägarna i bästa fall har kunnat få ut en avkastning på 7 8 procent redan efter ett år, berättar Henrik Lindqvist. När vi byggde vindkraftsparken på Båtskär fick vi en unik kompetens. Den kommer vi nu att exportera. Vi ska sälja våra konsulttjänster till både Sverige och Finland! Båtskärsparken var också unik så tillvida att den byggdes utan statligt stöd. Tack vare gemensamma ansträngningar kunde Ålands Vindenergi Andelslag och leverantören Enercon hålla kostnaderna nere, berättar Henrik Lindqvist vidare. Stopp för utbyggnaden Men nu är det stopp för vidare utbyggnad. De planer som finns kan inte förverkligas utan någon form av subvention. Förut fanns i hela Finland ett investeringsstöd och dessutom utgick en miljöbonus genom negativ elskatt, skattesatsen betalades ut till producenten. Men i mars i år gick Finland över till stöd genom feed in-tariffer, betalda av staten. De kan dock inte betalas ut på Åland på grund av regler som har med landskapets självstyre att göra. I stället har förslag framförts om att Åland får skapa ett eget stödsystem. Henrik Lindqvist menar att det har inte ålänningarna råd med. Dessutom borde ett statligt stöd om fatta Åland eftersom utbyggnaden i landskapet hjälper Finland på vägen att uppnå EU:s mål om förnybar elproduktion. Frågan ligger på is för närvarande. Vi hoppas det löser sig under året så vi kan fortsätta vår utbyggnad av klimatneutral el från vindkraft, förklarar han. Idag finns 21 vindkraftverk fördelade på tio platser runt Åland. Men ytterligare fyra projekt planeras vilket ger en fördubbling av antalet kraftverk. Källa: Allwinds. Henrik Lindqvist, vd för Allwinds AB. VIND 3/

6 År 2006 byggde Enercon och Leovind vindkraftsparken på Båtskär utanför Mariehamn. Foto: Allwinds. Havsbaserad vindkraft på land på Båtskär u Den tyska vindkraftstillverkaren Enercon har under åren levererat ett 15-tal av de totalt 21 vindkraftverk som nu finns i drift på Åland, och förhandlar nu om leverans av ytterligare kraftverk. Sven Dressler kom från det tyska moderbolaget till det Svenska Enercon Energy Converter 2005, och var ansvarig för uppförandet av den senaste stora vindkraftsparken på Åland år 2006 på beställning av åländska Leovind. Sex vindkraftverk skulle uppföras på små kobbar vid Båtskär utanför Ålands huvudstad Mariehamn och det var ett annorlunda uppdrag än vad han utfört tidigare. Vi gör normalt inte installationer offshore men här gick det ändå att arbeta som på fastlandet för kobbarna var tillräckligt stora. Det var ett avancerat arbete att frakta ut kraftverken till kobbarna men det gick bra tack vare de lokala entreprenörerna, berättar Sven Dressler. Enercon levererade kraftverken med fartyg till Mariehamn. Där tog lokala entreprenörer över, engagerade av Ålands vindandelslag som äger 20 procent av Båtskärsparken. De lastade kraftverksdelarna på lastbilar som kördes ombord på pråmar. Väl ute på kobbarna användes landstigningsplattor för att köra av lastbilarna. Lastbilarna kunde köra kraftverksdelarna och vår kranutrustning ända fram till sajten. I princip fungerade just-in-timeleveranserna som vanligt, säger Sven Dressler. Havsklimatet ställde dock speciella krav på logistiken och planeringen: Vi var väldigt väderberoende. Arbetet kunde bara utföras när det var svag vind och små vågor. Därför krävdes det också en flexibilitet i arbetstiden, förklarar Sven Dressler. Ändå var det bara två tre gånger som pråmarna fick vända tillbaka till Mariehamn på grund av för stora vågor. Havsklimatet ställde också speciella krav på kraftverken, sex Enercon E-70 på 2,3 MW. De var dimensionerade för vindklass 1 som ska klara hög medelhastighet i vinden. Dessutom utrustades de med automatisk avisning av rotorbladen. Det har fungerat väl. Vi har inte haft några egentliga problem med isbildning och kraftverken står och producerar el sommar som vinter, säger Sven Dressler. n text: peter jansson 54 VIND 3/2011

7 Diskretare hinderbelysning för vindkraftverk Vindkraftverk måste ha belysningar för att varna flygplan. Ljuset kan upplevas störande men nu tas helt nya lösningar i bruk. text: beatrice eriksson, nätverket för vindbruk, länsstyrelsen i hallands län u Förnybar energi växer i Sverige och det sker en kraftig utbyggnad av vindkraft. Med teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet blir verken högre och det projekteras även i skogslandskap. Planerar man att uppföra ett föremål med en höjd av 45 meter eller mer över mark- eller vattenytan ska föremålet markeras enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Vindkraftverk med radarsystem. Foto: Erik Meum. Högintensiv lampa Hinder över 150 meter ska markeras med högintensiv vit lampa. Idag finns få verk med den typen av belysning och många kommuner befarar att denna vita belysning kommer att vara mer störande än den som behövs för verk lägre än 150 meter. Därför finns det idag många översiktsplaner som begränsat höjden på verken för att man inte vill ha en ljusförorening. Det senaste året har studiebesök anordnats för kommuner och länsstyrelser för att få möjlighet att se denna vita lampa i verkligheten. Besöken har varit mer eller mindre lyckade. I Tanumshede var det dimma så deltagarna inte ens såg lampan. Erfarenheterna från Huds moar visar att den vita lampan inte är mer störande än den röda. Men när dessa demonstrationer görs så finns det EN lampa, i en park på 10 verk och uppåt blir nog effekten en annan. Befinner vi oss också i skogen en bit från ett samhälle, där det oftast är mörkt kan det få en ganska stor ljuspåverkan, som syns långväga. Kanske inte störande men det påverkar säkert helhetsintrycket av landskapet. Då kommer vi direkt in på det subjektiva, landskapet. Människor påverkas i olika utsträckning av förändringar i landskapet och vissa påverkas inte alls. Transportstyrelsen har modeller där man i en park kan markera de yttersta verken för att på så sätt inte behöva ha den vita belysningen på alla verk i en park. Se föreskriften på www. transportstyrelsens.se. Idag finns det tillgänglig teknik för att minimera ljusföroreningen som kan uppstå i ett landskap. Att markering behövs är dock helt klart, det handlar om flygsäkerhet. Demovisningar har gjorts för att visa den högintensiva vita lampan, likaså har det gjorts visningar för att visa att lampan kan vara släckt under den tid då det inte finns några flygplan eller helikoptrar i närheten. Det är ett radarsystem som fungerar så att när flyg närmar sig så tänds lampan upp och när flyget passerat återgår lampan till släckt läge. Dispens i april Flera länder har godkänt detta system och i april 2011, gav Transportstyrelsen dispens till den första parken, i södra Sverige. Verksamhetsutövare får söka dispens hos Transportstyrelsen för att kunna använda sig av detta eller liknande system. På de platser som lamporna väntas bli störande skulle ett system som detta vara passande. Varje nyetablerat enskilt verk kan av kostnadsskäl naturligtvis inte utrustas med detta system. Det är många parametrar som ska vägas in i ett vindkraftsprojekt, inte bara ljusfrågan. n VIND 3/

8 Den kinesiska vindkraftens potential är nästan obegränsad. VINDKRAFT MED NÄRANOG OBEGRÄNSAD POTENTIAL Under år 2010 installerades drygt vindturbiner i Kina, en ny var 45:e minut. Landets vindkraft genererar nu mest el i världen, men expansionen har bara börjat. Om ett årtionde kan kapaciteten av Kinas vindkraft vara fem gånger så stor. text: jojje olsson, beijing Kinas geografi, landets ekonomiska utveckling och ambitiösa planer för grön energi gör marknaden för vindkraft här ovanligt lovande, säger Jens Tommerup, ordförande för Vestas i Kina. Det danska företaget är världens största tillverkare av vindkraftsutrustning, och rustade 2009 upp sin fabrik i den kinesiska staden Tianjin för 1,4 miljarder kronor. Här har Vestas anställda och en kapacitet att bygga vindkraftsturbiner årligen blev Vestas bästa någonsin i Kina, med en orderingång på nästan MW. Tack vare en ökad efterfrågan kommer all produktion i Kina att gå till den inhemska marknaden: Vestas ser landet som en av våra viktigaste marknader, säger Jens Tommerup. Och undra på det. För fem år sedan fanns knappt någon vindkraft alls i Kina nu har man en kapacitet över 40 GW, en siffra som dubblats varje år de senaste fyra åren. Under 2011 kommer var tredje installation av vindkraftsturbiner i världen att ske i Kina. Enligt rapporten China Windpower Outlook 2010 författad av Greenpeace och Global Wind Energy Council kan Kina år 2020 ha 239 GW installerad vindkraft. Motsvarande siffra i dag är 35 GW för USA, och knappt 2 GW för Sverige. Potentialen för vindkraft i Kina sträcker sig ända upp till GW! Forskning och utveckling I oktober 2010 invigde Vestas också ett center för forskning och utveckling i Peking. Investeringen är på över 300 miljoner kronor under fem år, och till nästa år ska antalet ingenjörer och experter där vara minst 200. Centret är det första utländ- 56 VIND 3/2011

9 ska av sitt slag för vindkraft i Kina. Det ska stärka banden med universitet och forskningsinstitutioner i landet, liksom med hela den kinesiska vindkraftsindustrin. Potentiellt innebär det också en risk att Vestas får sin teknologi kopierad. Kinesiska företag har beskyllts för teknikstöld då det gäller bland annat telekom och snabbtåg, och i stort fungerar inte upphovsrätten på samma vis här som i Europa och USA. Men samtidigt växer de kinesiska vindkraftsbolagen snabbt. Enligt rapporten från Greenpeace kommer 70 procent av de installerade turbinerna i Kina från inhemska företag. Vd för Sinovel, Kinas största tillverkare, har sagt att företaget ska bli världens största till 2015, och att målet är export av kinesiska turbiner till utlandet. Sinovel har redan öppnat säljkontor i USA. Jens Tommerup tror ändå att framtiden i Kina är god för Vestas: Statliga subventioner De kinesiska företagens tillväxt beror mycket på regeringens uppbackning. Myndigheterna inrättade 2008 en särskild fond, där inhemska företag kan få bidrag för tillverkning av bland annat vindturbiner. Uppbackningen liknar mycket den inom exempelvis järnväg och telekom: kinesiska företag kan med hjälp av staten producera mycket kostnadseffektiva varor. Räknar man in de låga lönekostnaderna blir företagen en ruggig konkurrent på exportmarknaden. USA kallar detta olagliga subventioner, och anmälde i december förra året Kina till WTO. Sponsringen ger de kinesiska företagen orättvisa fördelar och stjäl amerikanska jobb, menar anmälan, som kom till efter fackliga påtryckningar. Det finns också regler i Kina som gör gällande att en viss andel av vindturbinerna som förs upp i landet måste vara producerade här. Det ger ytterligare incitament för utländska företag att flytta produktionen till Kina. Bristfälligt elnät Geografin i det enorma landet Kina utgör också hinder för vindkraften. Det är främst de väldiga stäpperna i norr och väster som lämpar sig för att föra upp turbiner. Behovet av energi finns däremot främst vid fabrikerna och de stora städerna längst med ostkusten och i söder. Just nu byggs åtta vindkraftsparker på 1 GW vardera i Kina bara två av dem i närheten av landets sydöstra delar, och flera långt bort i nordväst. Även de statliga medierna belyser utmaningen med att koppla dessa till landets elnät. Utvecklingen av vindkraft har nämligen gått så fort att Kinas elnät inte hängt med. Regeringen planerar att de närmaste fem åren investera motsvarande fyra biljoner kronor på att effektivisera och bygga ut detta bristfälliga nät. Landet blev i fjol världens största energikonsument, men förbrukar fyra gånger mer el per BNP-enhet än USA, och åtta Underhållsarbete på fältet. gånger mer än Japan. Den enorma satsningen innebär stora affärsmöjligheter för utländska företag, och bland annat ABB har redan skrivit kontrakt på flera miljarder kring Kinas elnät. Tar klimatet på allvar Björn Odenbro, representant för Tricorona i Kina, menar att inget annat land tar klimatförändringarna på så stort allvar som Kina: Regeringen prioriterar detta område då man på senare år haft kostsamma problem med bland annat översvämningar, torka och sur jordbruksmark. Svenska Tricorona handlar med utsläppsrätter och klimatkompensation. Denna marknad växer fort i Kina, och av företagets 145 registrerade projekt finns 120 stycken här. Enligt Björn Odenbro vill Kina skapa en inhemsk produktion av vindkraft för att styra mot en hållbar utveckling. De kinesiska vindkraftsföretagen har kommit i gång fort, och tester som kräver flera år i Europa tar en bråkdel av tiden här. Landets tillverkare är kapitalstarka, har en god kunskapsbas och går snabbt mot kvalité. Tidigare klarade man bara av turbiner på 0,75 MW, men nu tillverkas 1,5 MW inom landet, säger han. Björn Odenbros tankar bekräftas av Kinas nya femårsplan, som godkändes i mars, och har kalllats för en grön revolution i medier världen över. Enligt planen ska kol år 2015 stå för 63 procent av Kinas energiförsörjning, i stället för dagens 70 procent. n Jens Tommerup, ordförande för Vestas i Kina. Björn Odenbro är Tricoronas representant i Kina, handlar med utsläppsrätter. VIND 3/

10 Diskretare hinderbelysning för vindkraftverk Vindkraftverk måste ha belysningar för att varna flygplan. Ljuset kan upplevas störande men nu tas helt nya lösningar i bruk. text: beatrice eriksson, nätverket för vindbruk, länsstyrelsen i hallands län u Förnybar energi växer i Sverige och det sker en kraftig utbyggnad av vindkraft. Med teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet blir verken högre och det projekteras även i skogslandskap. Planerar man att uppföra ett föremål med en höjd av 45 meter eller mer över mark- eller vattenytan ska föremålet markeras enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Vindkraftverk med radarsystem. Foto: Erik Meum. Högintensiv lampa Hinder över 150 meter ska markeras med högintensiv vit lampa. Idag finns få verk med den typen av belysning och många kommuner befarar att denna vita belysning kommer att vara mer störande än den som behövs för verk lägre än 150 meter. Därför finns det idag många översiktsplaner som begränsat höjden på verken för att man inte vill ha en ljusförorening. Det senaste året har studiebesök anordnats för kommuner och länsstyrelser för att få möjlighet att se denna vita lampa i verkligheten. Besöken har varit mer eller mindre lyckade. I Tanumshede var det dimma så deltagarna inte ens såg lampan. Erfarenheterna från Huds moar visar att den vita lampan inte är mer störande än den röda. Men när dessa demonstrationer görs så finns det EN lampa, i en park på 10 verk och uppåt blir nog effekten en annan. Befinner vi oss också i skogen en bit från ett samhälle, där det oftast är mörkt kan det få en ganska stor ljuspåverkan, som syns långväga. Kanske inte störande men det påverkar säkert helhetsintrycket av landskapet. Då kommer vi direkt in på det subjektiva, landskapet. Människor påverkas i olika utsträckning av förändringar i landskapet och vissa påverkas inte alls. Transportstyrelsen har modeller där man i en park kan markera de yttersta verken för att på så sätt inte behöva ha den vita belysningen på alla verk i en park. Se föreskriften på www. transportstyrelsens.se. Idag finns det tillgänglig teknik för att minimera ljusföroreningen som kan uppstå i ett landskap. Att markering behövs är dock helt klart, det handlar om flygsäkerhet. Demovisningar har gjorts för att visa den högintensiva vita lampan, likaså har det gjorts visningar för att visa att lampan kan vara släckt under den tid då det inte finns några flygplan eller helikoptrar i närheten. Det är ett radarsystem som fungerar så att när flyg närmar sig så tänds lampan upp och när flyget passerat återgår lampan till släckt läge. Dispens i april Flera länder har godkänt detta system och i april 2011, gav Transportstyrelsen dispens till den första parken, i södra Sverige. Verksamhetsutövare får söka dispens hos Transportstyrelsen för att kunna använda sig av detta eller liknande system. På de platser som lamporna väntas bli störande skulle ett system som detta vara passande. Varje nyetablerat enskilt verk kan av kostnadsskäl naturligtvis inte utrustas med detta system. Det är många parametrar som ska vägas in i ett vindkraftsprojekt, inte bara ljusfrågan. n 58 VIND 3/2011

11 ?FYRA FRÅGOR?vad anser du har blivit mindre bra??till landets vindkraftssamordnare?1. Vilka delar i regeringens och myndigheternas arbete anser du?har drivit utvecklingen mot ett förnybart samhälle framåt och 2. Vad anser du om hur en del vindkraftsmotståndare hanterar fakta, till exempel deras misstänkliggörande av myndigheterna? 3. Vad ser du personligen som vindkraftens fem viktigaste fördelar? 4. Vad är ditt starkaste vindkraftsminne från det senaste året? Svar fråga 2: Den skrämselpropaganda och bristande saklighet som finns i motståndarnas argumentering är beklaglig. Den demokratiska rättighet som var och en har garanterad som påverkas av ett beslut att komma till tals som så tydligt finns reglerad i vår lagstiftning förfelas genom dessa motståndares agerande. AGNe hansson Vindkraftssamordnare sydost Län: södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland och Blekinge Svar fråga 1: Positivt är de två övergripande riksdagsbesluten i propositionerna Förnybar el med gröna elcertifikat och Miljövänlig el med vindkraft. Elcertifikatssystemets utökning. Planeringsstimulanserna till kommunerna och Energimyndighetens arbete med riksintresseområden. På den negativa sidan finns det godtycke, den nyckfullhet och rättsosäkerhet som ligger inbakad i den införda kommunala vetorätten i tillståndsprocessen vid vindkraftsetablering. Det gör att många viktiga och nödvändiga beslut på förnyelsesidan stoppas, försenas eller minimeras. Svar fråga 3: 1. Vindkraften är en förnybar energikälla med stor potential för elproduktion. 2. Vindkraften är det överlägset bästa alternativet till förnybar miljöstyrd omställning. Alla andra alternativ har begränsningar. 3. Vindkraften har många miljöfördelar till exempel: Inga försurande utsläpp, bidrar inte till övergödning, förvärrar inte växthuseffekten och ger tillbaka etableringsenergin på 3 6 månader. 4. Vindkraften är flexibel. 5. Vindkraften ger lokala jobb och behåller bygder levande. Svar fråga 4: Beslutet om Gotlandskabeln och ett möte med hundratalet medlemmar i en lokal vindkraftsförening, att se och känna deras entusiasm för energiomställningen och vad de själva medverkat till för sig själva och för miljön. Plus informationen om att det är som står i kö och vill in i det lokala andelsägandet. LeNNART VÄRmBY Vindkraftssamordnare sydväst Län: Värmland, Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, halland och skåne Svar fråga 1: Genom att sätta upp ett tydligt mål på 25 TWh för den förnybara elen och koppla det till elcertifikat har investeringarna i förnybart skjutit fart. Det är också positivt att Norge kommer med i elcertifikatssystemet. Mindre bra är tillståndsprocessen för vindkraft. Riksdag och regering borde höja målsättningen. Uttagsbeskattningen bromsar ett folkligt deltagande. EU borde införa ett gemensamt regelverk och system för vindkraft till havs. Svar fråga 2: Det är bedrövligt. Vi ska inte bygga vindkraft överallt, men olika samhällsintressen måste kunna prövas på 60 VIND 3/2011

12 ett sakligt sätt. Situationen blir inte bättre av att försvarsmakten spärrar stora områden för vindkraft framför allt i södra Sverige. Närproducerad el minskar nätförlusterna och ger lägre elpris. Det kan behövas när vi i Sydsverige hamnar i elområde fyra och får samma pris som i Köpenhamn! Svar fråga 3: 1. En förnybar energikälla. 2. Öppnar för vanligt folk att delta som andelsägare, markägare och snart också som elbilsägare. Vindkraften är på väg att bli en folkrörelse! Det ökar engagemanget också inom andra miljö- och energi områden. 3. Vindkraften har fört in nytt blod i en övermogen och tidigare monopoliserad bransch. Eolus Vind, Arise, Rabbalshede, O2, Wallenstam, Södra Skogsägarna, Stena Ja, nu ska till och med Ikea satsa på vindkraft! 4. Vindkraften etableras på platser, där man tidigare inte funderat på elproduktion. Det skapar tryck på nätutbyggnad, som gynnar driftsäkerheten och som bidrar till ett smartare nät. 5. Det ger svensk industri möjlighet att få en bredare bas genom att man nu får en hemmamarknad med fler tillverkare. Glöm inte heller den småskaliga vindkraften, som kommer att växa i takt med höjda elpriser. Svar fråga 4: Invigningen av de två vindmöllorna Gudrun och Mathilda utanför Värnamo i januari 2010 efter fyra år av projektering. De två verken är Vestas V90, 150 meter höga och med en effekt på 2 MW. Bygden är engagerad genom många enskilda, företag och Svenska kyrkan! Vindkraftverken har snurrat mycket bra och visar att vindkraft har en plats även i inlandet. Nu vill man bygga ytterligare två verk, men då har flygvapnet upptäckt sin flygplats i Hagshult och säger nej. Jag hoppas på ännu en invigning, som kan bidra till en hållbar framtid för Småland, Sverige och flygvapnet! Lars Thomson Vindkraftssamordnare Mitt Län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtland Svar fråga 1: Utmärkt bra är regeringens energi- och klimatöverenskommelse för den ger långsiktiga spelregler för branschen att hålla sig till, den har verkligen gasat på utvecklingen för det förnybara. Mindre bra är utformningen av det kommunala vetot och att regeringen ännu inte enats om att lösa frågan kring uttagsbeskattningen. Svar fråga 2: Förkastligt! Jag har läst deras handbok hur man skall motarbeta vindkraftsutbyggnaden genom att bland annat sprida lögner, efter det har jag tappat allt förtroende för den föreningens agerande. Svar fråga 3: 1. Klimatneutral energikälla. 2. Skapar tillväxt och jobb på lands - bygden. 3. Rätt skött blir det en samlande kraft i bygden. 4. Del i en samhällsutveckling där det gröna stärker landets konkurrenskraft långsiktigt. 5. Minskar sårbarheten i energiförsörjningen. Svar fråga 4: När jag som kommunalråd fick ta första spadtaget för två generationbytesprojekt på Näsudden på Gotland, där det investeras 700 miljoner kronor med 80 procent gotländskt kapital med 800 delägare. Stefan Lundmark Vindkraftssamordnare Nord Län: Västerbotten och Norrbotten Svar fråga 1: Positivt: Starka ambitioner och långsiktiga målsättningar. Mindre bra: Myndigheter inser inte alltid komplexiteten i en enskild etablering utan tittar alltför ofta endast på den egna myndighetens roll vilket projektörer upplever som frustrerande. Svar fråga 2: Det känns alltid frustrerande när människor inte håller sig till fakta. Vindkraftsetableringar är komplexa processer och smutskastning känns lågt. Svar fråga 3: 1. Sverige tar position i omvärldens ögon. 2. Förbättrat klimat. 3. Nya arbetstillfällen 4. Ny forskning. 5. Framtidstro. Svar fråga 4: När jag tillsammans med Östen Hansson vid IUC Botnia i Skellefteå åkte upp i ett vindkraftverk och gick ut på maskinhuset vid ett av de åtta verken i Uljabuouda. Jag trodde att jag skulle dö!!! Starka ambitioner och långsiktiga målsättningar. VIND 3/

13 Vind TA TILLVARA KRAFTEN STOCKHOLMSMÄSSAN SEPTEMBER Vind är Sveriges största mötesplats för vindkraftsbranschen. Vi inspireras av möjligheter och goda exempel, både i seminarieprogrammet och i utställningshallen. Vi räknar med besökare och att mer än 100 företag medverkar som utställare. Nätverkande är en viktig del av Vind. Vi träffas därför för fika, lunch och mingel i utställningshallen. Nedan finns hela programmet. Kontakta oss gärna vid frågor! Varmt välkommen till Vind på Stockholmsmässan den 14:e och 15:e september! Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi Mer information och anmälan: PROGRAM ONSDAG 14 SEPTEMBER Ta tillvara kraften Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi hälsar välkommen Förnybara möjligheter Presentationer och samtal under ledning av Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Den globala vindkraftsutvecklingen. Angelica Pullen, communications director, Global Wind Energy Council (GWEC). Föredraget hålls på engelska. Så kan Sverige nå 100 procent förnybart till Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen. Vilka ambitioner för förnybart ska EU ha för 2030? Lena Ek, Europaparlamentariker, (C) via länk. Näringslivet måste gå före i omställningen. Tom Johnstone, vd och koncernchef AB SKF. Föredraget hålls på engelska Kaffepaus i utställningshallen Sju gånger mer vindkraft till 2020? Presentationer och utfrågning under ledning av Jessica Cederberg Wodmar, JCW Hållbar Kommunikation. Utfrågare: Linda Magnusson, vd O2 Vindel AB, Matilda Afzelius, miljöjurist STENA Renewable AB, Anna Jivén, Venus Vind AB och Kjell Jansson, vd Svensk Energi. Så når vi 30 TWh till Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vilka möjligheter ger samarbetsmekanismerna? Gustav Ebenå, enhetschef Energimyndigheten. Elcertifikatssystemet och den utvidgade marknaden med Norge möjligheter eller hot? Mats Larsson, senior originator EGL Nordic AS. Får vi tillräcklig överföringskapacitet? Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska Kraftnät. Kommer regler- och balanskraften räcka till? Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH. När blir smarta elnät verklighet? Yvonne Fredriksson, generaldirektör Energimarknadsinspektionen. Hur ska tillståndsprocessen bli effektivare? Marianne Larm-Svensson, politiskt sakkunnig Miljödepartementet Lunch i utställningshallen Därför är vindkraften viktig! Presentation och diskussion under ledning av Nina Ekelund, strategisk klimatrådgivare Tricorona AB. Därför är vindkraft viktig för svensk industri. Johan Söderström, vd ABB Sverige. Vi väljer 100 procent förnybart. Mikael Robertsson, miljöchef Coop. Vi behöver mer vindkraft. Åke Westberg, chef SCA Energy. Hållbarhet blir verklighet med vindkraft. Katarina Pelin, förvaltningsdirektör, Malmö stad. Förnybart, på många sätt och på många ställen. Christina Lindbäck, miljöchef, NCC AB Kaffepaus i utställningshallen Motkraft och medvind synen på vindkraften Presentationer och samtal under ledning av Jessica Cederberg Wodmar, JCW Hållbar Kommunikation. Vad tycker svenska folket? Henrik Westander, projektledare Westander PR. Att ändra inställning. Kan man bygga utan motstånd? Carl Piper, styrelse ordförande Högestad & Christinehof Förvaltnings AB. Möta motstånd. Konstruktiv konflikt eller skyttegravskrig? Magnus Jiborn, ledarskribent och debattredaktör, Sydsvenskan. Erfarenheter från andra branscher. Mattias Goldmann, Tricorona AB Mingel i utställningshallen Middag i Stadshuset, Gyllene Salen. 62 VIND 3/2011

14 PROGRAM TORSDAG 15 SEPTEMBER Den här dagen erbjuder vi två parallella seminarieprogram i två seminariesalar som här kallas seminariesal 1 och 2. Du väljer de programpunkter du är intresserad av SEMINARIESAL 1 Så utvecklas tekniken så sänker vi kostnaderna! Presentationer och utfrågning under ledning av Kjell Jansson, vd Svensk Energi. AlstomPower Sweden AB ENERCON Energy Converter AB Gamesa Corporación Tecnológica SA GE Wind Energy AB Kenersys Europe GmbH Nordex Sverige AB REpower Systems Scandinavia AB Siemens AB Suzlon Wind Energy A/S Vestas Northern Europe AS WinWind Sweden AB SEMINARIESAL 2 Smarta elnät vision eller verklighet Presentationer och samtal under ledning av Bo Normark, vd Power Circle. Norra Djurgårdsstaden smartast i världen? Tomas Wall, utvecklingschef Fortum AB. Gotlandsprojektet så integreras vindkraft i distributionsnätet. Karl Elfstadius, affärsenhetschef ABB AB. Smarta elnät ger nya affärsmöjligheter. Benjamin Ståhl, programdirektör Blue Institute. Så tjänar konsumenterna på smarta elnät. Carin Torstensson, projektledare Interactive Institute Kaffepaus i utställningshallen SEMINARIESAL 1 Nätanslutning när hinder blir möjligheter Presentationer och samtal under ledning av Glenn Pettersson, vd Arise Elnät AB. Ulf Moberg, teknisk direktör Svenska Kraftnät. Jan-Erik Olsson, informationschef E.ON Elnät. Håkan Skarrie, utredare Kraftringen Nät. Gustaf Ekberg, vd Eolus Vind AB SEMINARIESAL 2 Förnybarhet och biologisk mångfald! Samtal och presentationer med avslutande diskussion under ledning av Eva Thörnelöf, chef avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket. Vindkraften den biologiska mångfaldens räddning? Olof Johansson, avdelningschef Jordbruksverket. Fåglar, fiskar, fladdermöss och vindkraften. Henri Engström, fågelskyddssekreterare Sveriges Ornitologiska Förening, Martin Green, biologiska institutionen Lunds Universitet, Tim Hipkiss, institutionen för vilt, fisk och miljö SLU. Mer vindkraft och mångfald. Mattias De Woul, energihandläggare WWF Lunch i utställningshallen SEMINARIESAL 1 När blir det fri rörlighet för el inom EU? Presentationer med efterföljande samtal, Moderator Birgitta Resvik, Head of Public Affairs, Fortum AB. Kan den inre marknaden fungera även för el? Lena Johansson, generaldirektör, Kommerskollegium. Nordiska elmarknaden 2020, EU:s infrastrukturpaket. Maria Wärnberg, stabschef Svensk Energi. När får vi tillräckliga utlandsförbindelser? Ulf Moberg, teknisk direktör, Svenska Kraftnät. Visionen om gemensam elmarknad. Christian Kjaer, CEO European Wind Energy Association. Förutsättningar och hinder för en inre elmarknad. Magnus Blümer, ämnesråd, Näringsdepartementet. Vilken roll vill de privata investerarna ha i utbyggnaden av överföringskapacitet? Marie Reinius, vd Riskkapitalföreningen SEMINARIESAL 2 Hur påverkar vindkraften elräkningen? Presentationer med avslutande samtal under ledning av Martin Ådahl, vd Tankesmedjan Fores. Vi satsar på vindkraft, för försörjningstrygghet och för att få lägre elpris! Magnus Hall, vd Holmen AB. Kunderna vill också ha vind! Johan Öhnell, vd Telge Energi AB. Så påverkas elpriset av vindkraftsutbyggnaden. Tobias Persson, systemanalysavdelningen Energimyndigheten. Goda vindlägen begränsar elcertifikatskostnaden. Tobias Jakobsson, konsult Pöyry Management Consulting AB. Här finns det goda vindlägen uppdaterade riksintresseområden för vindbruk. Weronica Andersson, vindenheten Energimyndigheten. Kommunernas tysta veto, försvarets stoppområden och lokal delaktighet så påverkas möjligheterna att bygga i goda vindlägen. Gunnar Fredriksson, vvd Svensk Vindenergi Avslutningsmingel i utställningshallen. VIND 3/

15 DEBATT: VINDKRAFTENS LOKALA NYTTA BYGDEPENGAR OCH DELÄGANDE Frågan om bygdepengar och möjlighet till delägande är väldigt het på sina håll. Kravet på återbäring innebär kompensation till bygder och lokalsamhällen som upplåter sitt livsutrymme och sin livsmiljö för vindbruk. Ett faktum är att delägande och bygdepengar gör människor mer delaktiga och intresserade för vindbruket. Våren 2010 arrangerades särskilt riktade Framtidsverkstäder för att få fram underlag till en modell/modeller för bygdeåterbäring. Ett sextiotal personer från vindkraftens olika intressegrupper deltog. Processen visade tydligt nyttan för alla inblandade parter i ett vindkraftsbygge. Arbetet ledde därför till att en arbetsgrupp med representanter från olika intressegrupper fick uppdraget att formulera förslag till ramar för återbäring som kunde gillas i hela landet. Trots de olika kulturer och förutsättningar som finns för vindkraft. Gemensamma erfarenheter visade att där och när lokal återbäring diskuterats redan inledningsvis möttes exploatörer och projektörer av lokalt intresse och engagemang istället för motstånd. Nyttan av att skapa en mer enhetlig tillämpning blev därför tydlig för många aktörer. Arbetsgruppens första förslag till lokal återbäring presenterades november Utgångspunkten var att vindkraften skulle bli till nytta för lokalsamhället, det vill säga för den bygd och befolkning som lever där vindresurserna utnyttjas. Med lokalt delägande stannar en del av vindkraftens avkastning kvar i bygden. Ersättning i form av bygdepengar ger resurser till insatser som bidrar till en hållbar utveckling av bygden. Varje lokalsamhälle/bygd ska själv utforma de regler som ska gälla vid fördelning av dessa medel. Lokalt ägande eller i vart fall delägande ger den största lokalekonomiska nyttan. Tillsammans med bygdepengar ger det riktigt bra förutsättningar till lokal utveckling och omställning till ett hållbart samhälle. Principer för ersättning För vindkraftsanläggningar som består av fyra vindkraftverk eller fler, bör minst 10 procent av kapaciteten (MW) erbjudas för lokalt delägande, gärna till självkostnadspris. Ersättning i form av bygdepengar ska beräknas på vindkraftens årliga bruttointäkt, enligt följande principer; För vindkraftsanläggningar med 1 3 vindkraftverk eller upp till 6 MW och när vindkraftverken till minst 10 procent är lokalt ägda är frågan om bygdepengar helt öppen. För anläggningar med 4 vindkraftverk eller fler, (mer än 6 MW) på privatägd mark som skapar lokala intäkter i form av markarrenden, bör ersättningen uppgå till 0,5 procent. För övriga vindkraftsanläggningar bör ersättningen uppgå till minst 1 procent. Nationella rekommendationer innebär att samma principer gäller för alla. Det gör processen med delägande och bygdepengar enklare och skapar konkurrensneutralitet. Där modellen följs garanteras de människor som dagligen får leva nära snurrorna en del av de värden som vindens kraft skapar. Bygdepengar är inget nytt. Och det är rimligt att lokalbefolkningen kompenseras när en gemensam naturresurs utnyttjas. Att det görs på ett sätt som både bidrar till hållbar lokal utveckling och underlättar processerna för alla inblandade parter i ett vindkraftsbygge, gör saken än bättre. karl-erik nilsson och inez abrahamsson Ordföranden i Hela Sverige ska leva Inez Abrahamsson och Karl-Erik Nilsson. FAKTA HELA SVERIGE SKA LEVA Riksorganisationen Hela Sverige ska leva stödjer lokal utveckling för ett hållbart samhälle. Den värnar demokratin och människors inflytande i sin närmiljö. Hela Sverige ska leva driver projekt och fördjupar sig extra i angelägna frågor. Energiomställning och vindkraftsutbyggnaden är exempel där man engagerat sig under flera år. Det hänger samman med arbetet inom Omställning Sverige, den svenska delen av den internationella Transitionsrörelsen. Processen med att ta fram modeller för vindåterbäring har drivits som ett projekt inom Nätverket för Vindbruk. Energimyndigheten har bidragit till finansieringen. Läs mer om Vindkraftens lokala nytta delägande och bygdepengar på 64 VIND 3/2011

16 KALENDARIUM 2011 SEPTEMBER 13 september Hälsa, säkerhet och miljö i vindkraftsprojekt, Stockholm september VIND2011, Stockholmsmässan OKTOBER 5-6 oktober Vad står det i kontraktet? 26 oktober Dialogmöte om revidering av riksintresse för vindbruk?? oktober Medlemsseminarium, datum ännu inte bestämt NÄSTA NUMMER I NOVEMBER NR 4/2011 kommer att innehålla reportage om utbyggnaden av vindkraften i Sverige, branschnyheter och mycket mer! VÄLKOMMEN ÅTER ÖNSKAR VI PÅ VIND! DECEMBER 1 december Medlemsseminarium Mer information på ANNONSINFORMATION VIND utges som inbunden bilaga i ERA vid fyra tillfällen per år. VIND utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För annonsering kontakta Bison Mediaförsäljning AB Jan Nyman, jan@bisonmedia.se Tel , Mobil ANNONSÖRER I NR 3/2011 Nordic Crane Wind AB Nordjysk Elhandel A/S (Neas) Siemens AB Skellefteå Kraft AB wpd Scandinavia AB... 65