UTVÄRDERINGSPROGRAM FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN OCH GYMNASIEUTBILDNINGEN - PROJEKTRAPPORT

Transkript

1 UTVÄRDERINGSPROGRAM FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN OCH GYMNASIEUTBILDNINGEN - PROJEKTRAPPORT Kyrkslätt, som ligger nära huvudstaden, är en trygg kommun med mångsidig natur och goda tjänster. Vi bygger en framtid med kunniga kommuninvånare och en företagsverksamhet i utveckling samt genom samarbete. - Vision 2016 i Kyrkslätts kommun- och servicestrategi Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden

2 INNEHÅLL 1. Inledning Nuläget för den lokala utvärderingen av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Uppföljning av hur budgeterna förverkligas Uppföljning av hur kommun- och servicestrategin förverkligas Personalberättelserna och kommuninvånarbarometrarna Skolornas självvärdering Annat material som samlas in och extern utvärdering Utgångspunkter för utvärderingen av utbildningsväsendet i Kyrkslätt Syftet med utvärderingen Varför utvärdering? För vem görs utvärderingen? Hur kommer utvärderingsinformationen att användas? Offentliggörande av utvärderingsresultaten Utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt Den grundläggande utbildningens resultat Utvärderingsobjekt 2009: Pedagogiska arrangemang och undervisningens kvalitet Utvärderingsobjekt 2010: Utbildningsresursernas volym, inriktning och effektivitet Utvärderingsobjekt 2011: Skolan som arbets- och inlärningsmiljö Utvärderingsobjekt 2012: Elevernas inlärningsförmåga Gymnasieutbildningens resultat Utvärderingsobjekt 2009: Nyckeltal för undervisningens resultat Utvärderingsobjekt 2010: Utbildningsresursernas volym, inriktning och effektivitet Utvärderingsobjekt 2011: Skolan som arbets- och inlärningsmiljö Utvärderingsobjekt 2012: Uppnående av inlärningsresultat, inlärningsförmåga Genomförande av utvärderingen: Utvärderingssystem för Kyrkslätts utbildningsväsende Utvärderingsorganisationen Budgeternas måluppställning och budgetuppföljning Utvärderingsprocessen Utvärderingsmetoder och redskap Utbildningsväsendets utvärderingsprocess som helhet Utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt och budgetuppföljning på skolnivå

3 1. Inledning Lokal utvärdering av utbildningen hör till kommunernas lagstadgade skyldigheter enligt både kommunallagen och utbildningslagstiftningen. Enligt 71 i kommunallagen skall det i kommunen finnas en av kommunfullmäktige tillsatt revisionsnämnd till vars uppgift hör att bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Enligt 21 i lagen om grundläggande utbildning och 16 i gymnasielagen skall den som ordnar utbildningen också utvärdera den och bedöma vilken inverkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten. De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lagstiftning nås, att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning. Utbildningsanordnarna svarar i första hand själv för den i utbildningslagstiftningen avsedda lokala utvärderingen av utbildningen. Det finns inte bestämmelser om de exakta formerna och förfarandena för den lokala utvärderingsverksamheten, utan utbildningsarrangörerna besluter om dessa själva. Utvärderigsverksamheten skall dock vara planenlig, organiserad och regelbunden och den skall sträcka sig också till skolornas nivå. I bästa fall lyckas man lokalt bilda ett heltäckande och övergripande utvärderingssystem med hjälp av vilket undervisningen, utbildningstjänsterna och den övriga verksamheten inom utbildningssektorn styrs och utvecklas. Följaktligen bör frågan om hur bra, hur framgångsrikt, ett utvärderingssystem är bedömas genom att granska systemets resultat. Utvärdering är alltså inte något självändamål, utan offentliggörandet av utvärderingsresultat bör leda till att slutsatser dras om dem och att beslut om praktiska utvecklingsåtgärder fattas på basis av slutsatserna. Dethär utvärderingsprogrammet avser att systematisera och organisera utbildningsväsendets utvärdering i Kyrkslätts kommun. I programmet dras riktlinjerna för och fastställs bl.a. utvärderingens syften och tyngdpunkter, metoder och verktyg samt hur utvärderingen organiseras, hur den genomförs och vem som ansvarar för att offentliggörandet av utvärderingsresultaten åtföljs av åtgärder. Målet med utvärderingsprogrammet är att förtydliga arbetsfördelningen och strukturerna inom utbildningsväsendets utvärdering, effektivera genomförandet av utvärderingen samt förbättra dess resultat. Det bakomliggande och viktigaste syftet med Kyrkslätts utbildningsväsendes utvärderingssystem, som beskrivs i programmet (kapitel 5) är att samordna den i kommunallagen och utbildningslagstiftningen avsedda utvärderingen av utbildningen på alla verksamhetsnivåer (kommunfullmäktige nämnderna och utbildningsväsendets förvaltning skolorna). Utvärderingsprogrammet för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för åren har uppgjorts av en av direktören för bildningsväsendet tillsatt projektgrupp bestående av utbildningschef Soili Mäkelä (undervisningsförvaltningens representant), rektor Leena Kotilainen-Ritala (representant för de finska skolorna för lägre årskurser), rektor Maarit Rossi (representant för de finska skolorna för högre årskurser), rektor Markku Multanen (representant för de finska gymnasierna), rektor Mikael Flemmich (representant för de svenska skolorna för högre årskurser), skolföreståndare Inger Nabb (representant för de svenska skolorna för lägre årskurser) samt rektor Kristiina Koli (representant för det svenska gymnasiet). Bildningsväsendets ekonomichef Ari Hasu har konsulterats som sakkunnig. Chefen för svensk dagvård och utbildning Inka Tikkanen-Pietikäinen har verkat som projektchef för projektet. Projektgruppen har sammanträtt , , och

4 2. Nuläget för den lokala utvärderingen av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen I Kyrkslätt utgörs grunden för utbildningsväsendets lokala utvärdering av uppföljningen av hur de långoch kortsiktiga mål som kommunfullmäktige ställt för undervisningen och utbildningen i Kyrkslätt har förverkligats. I huvudsak riktas denhär uppföljningen på de strategiska och operativa mål som har fastställts i budgeten och kommun- och servicestrategin. Skolornas självvärdering enligt sina läroplaner har också en central ställning inom den lokala utvärderingen av utbildningsväsendet. Till utbildningsväsendets lokala utvärdering hör dessutom den regelbundet genomförda s.k. kommuninvånarbarometern samt den av koncernförvaltningens personalenhet årligen utförda förfrågan om trivseln i arbetet, som ger information med hjälp av vilken skolorna kan förbättra sin ledning. 2.1 Uppföljning av hur budgeterna förverkligas Utgångspunkten vid uppställandet av tyngdpunktsområden och verksamhetsmål i kommunens budgeter är att de skall stöda uppnåendet av målen i Kyrkslätts kommuns kommun- och servicestrategi. Enligt kommunens anvisningar för intern tillsyn (5.2.2 Verksamhetsmål, anslag, dispositionsplaner) anges i budgetens drifthushållningsdel motiveringarna, verksamhetsmålen, nyckeltalen, anslagen och de beräknade inkomster enligt sektor på verksamhetsnivå. De av en enskild verksamhets mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras i budgetboken grupperade i tabellform så att varje mål åtföljs av en målnivå och ett uppföljningssätt. Verksamhetens bindande mål på fullmäktigenivå skall i dispositionsplanen ytterligare delas upp i delmål som styr verksamheten. Vid budgetens måluppställning tillämpas idag en fyrstegsmodell (bedömningskriterium verksamhetsmål målnivå mätare/uppföljningssätt). Flera av verksamhetsmålen i utbildningsväsendets budgeter brukar gälla verksamhetens kvalitet och genomslagskraft och de mätare som hör samman med dehär målen är sålunda kvalitetsmätare. Budgeternas nyckeltal är för sin del huvudsakligen kvantitativa och beskriver alltså närmast verksamhetens omfattning. Syftet har varit att åtminstone nyckeltalen bibehålls relativt oförändrade från år till år så, att så långa talserier som möjligt kan åstadkommas för att beskriva horisontella förändringar i verksamheten. Nyckeltal för den grundläggande utbildningen i budgeterna Nyckeltal för gymnasieutbildningen i budgeterna Dagsgymnasier Elevantal 20.9 Elevantal 20.9 Behöriga lärare i huvudsyssla Behöriga lärare i huvudsyssla Andel behöriga heltidsanställda lärare, % Andel behöriga heltidsanställda lärare, % Antal undervisningstimmar Antal undervisningstimmar Vuxengymnasium Antal undervisningstimmar 2.2 Uppföljning av hur kommun- och servicestrategin förverkligas För att komplettera den årliga i kommunallagen avsedda budgetuppföljningen på fullmäktigenivå har man åren 2006 och 2007 på kommunnivå skapat ett till kommun- och servicestrategin kopplat 4

5 årsplaneringssystem med mätare och nyckeltal som beskriver ekonomin och verksamheten på både kommun- och nämndnivå. Syftet med dessa mätare och nyckeltal är att beskriva i vilken grad målen i kommun- och servicestrategin har uppnåtts. Mätarnas värden och nyckeltalen rapporteras till nämnderna i samband med budgetens delårsöversikter och verksamhetsberättelsen. Årsplaneringssystemet omfattar ett rapporteringsverktyg (Basware BP-programmet) med hjälp av vilket information från kommunens andra datasystem med basuppgifter samlas och sammanställs. Informationen matas manuellt in i basdatasystemen (AdeEko, Prima, Pro Capita, Pro Consona m.m. - skolorna upprätthåller sina elevuppgifter i ProCapita, kommunens bokföring sker i AdeEko osv.). Syftet har varit att den mängd data som manuellt måste matas in årsplaneringssystemet är så liten som möjligt. Största delen av årsplaneringssystemets mätare och nyckeltal gäller verksamhetens lönsamhet och effektivitet; bara få av mätarna beskriver direkt verksamhetens genomslagskraft eller kvalitet. Många av de kvantitativa mätare hör emellertid indirekt samman med bedömningen av hur de av kommunoch servicestrategins mål som gäller servicens kvalitet eller genomslagskraft har förverkligats. Bildningsnämndens mätare och nyckeltal gällande grundläggande utbildning Elever som omfattas av skolskjutsar, antal Kostnad/elev som skjutsas Elever med behov av särskilt stöd, antal Förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens mätare och nyckeltal gällande grundläggande utbildning Förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens mätare och nyckeltal gällande gymnasieutbildning Elevantal månadsvis Elevantal månadsvis Elevantal 20.9 Elevantal 20.1 Behöriga lärare i huvudsyssla Elevantal 20.9 Icke-behöriga lärare i huvudsyssla Behöriga lärare i huvudsyssla Antal undervisningstimmar Icke-behöriga lärare i huvudsyssla Verksamhetsutrymmen i bruk, m2 Antal undervisningstimmar (31.12) Basgruppens storlek inom Antal gymnasier allmänundervisning (medeltal) Omsättning bland personalen inom Verksamhetsutrymmen i bruk, m2 (31.12) grundundervisning, % Grundundervisningens bruttoutgifter /elev Antal elever som börjar i den ena kommunens gymnasium Grundundervisningens kostnader, /elev 20.9 Antal elever som avlägger gymnasiestudierna på tre år Antal lärare i huvudsyssla/elev inom grundskolan Antal studerande inom fortsatta studier tre år efter studentexamen Andel behöriga heltidsanställda lärare, % Gymnasieundervisningens bruttoutgifter /elev Elevantal inom grundundervisningen/ antal lärare i huvudsyssla Gymnasiets kostnader, /(elev 20.1 och elev 20.9) Antal lärare i huvudsyssla/grundskola Antal gymnasielärare i huvudsyssla/elev Ordinarie befattningar/grundskola Andel behöriga heltidsanställda lärare, % Antal lärare i huvudsyssla/gymnasium Ordinarie befattningar/gymnasium 5

6 2.3 Personalberättelserna och kommuninvånarbarometrarna Koncernförvaltningens personalenhet bereder årligen i slutet av våren en personalberättelse som också innehåller en rapport om den upplevda trivseln i arbetet. En förfrågan om personalens trivsel i arbetet utförs årligen i december-januari och resultaten kan rapporteras både på sektor- och på ansvarsområdesnivå. En s.k. kommuninvånarbarometer genomförs också vart annat år för att kartlägga kommuninvånarnas åsikter om - och belåtenhet med kommunens service och verksamhet 2.4 Skolornas självvärdering Kyrkslätts kommuns läroplan för grundläggande utbildning och grunderna i gymnasieutbildningens läroplan betonar skolornas autonomi och ansvar över sin egen självvärdering. Skolorna är dock skyldiga att i sina läroplaner inlemma en beskrivning över hur de genomför sin självvärdering och den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten. Skolorna följer olika praxis beträffande självvärderingen. Skolans självvärdering kan bestå av t.ex. följande olika delområden och utvärderingsobjekt: utvärderingar enligt klass, lärare, kurs, ämne skolans meddelanden till hemmen skolans synlighet/rykte utvärderingar gällande hela skolan tillsatta och uppgjorda av ledningen jämförelse av skolans inlärningsresultat/studentskrivningsresultat med landsomfattande resultat jämförelse av resultaten av externa utvärderingar utförda i skolan med hela samplets resultat Jämfört med utvärderingen på kommunnivå, kännetecknas särskilt skolornas självvärdering ofta av ett behov av att snabbt reagera på ändringar i verksamhetens verklighet och omgivning och följaktligen också snabbt förfoga över självvärderingens resultat. 2.5 Annat material som samlas in och extern utvärdering I samband med den s.k. statsandelsstatistiken samlar skolorna och centralen för bildningstjänster årligen i september in kvantitativ information om hur undervisningen ordnas. Undervisningsministeriet svarar för utbildningsväsendets externa utvärderingsverksamhet. I praktiken utförs arbetet av rådet för utbildningsutvärdering som verkar i samband med ministeriet. Andra myndigheter som utför extern utvärdering av utbildningsväsendet är Utbildningsstyrelsen, länsstyrelserna samt social- och hälsovårdsministeriet (utvecklingscentralen för social- och hälsovården). Också Statistikcentralen samlar in kvantitativt material till grund för utvärderingen utbildningen. De landsomfattande utvärderingarna av inlärningsresultat utförda av Utbildningsstyrelsen är utbildningsväsendets viktigaste system för utvärdering av undervisningens genomslagskraft. Kyrkslätts kommun deltar i de landsomfattande utvärderingarna förutom när det gäller de av Utbildningsstyrelsen utsedda sampelskolorna, även genom att köpa kommunvisa utvärderingsrapporter. Utbildningsstyrelsen och Stakes har i samarbete sedan hösten 2006 utvecklat uppföljningen och utvärderingen av hälsa och välbefinnande i grundskolorna i syfte att inleda en regelbundet återkommande uppföljning av trygghet och välbefinnande inom inlärningsmiljöerna. Genom detta samarbete vill Utbildningsstyrelsen och Stakes i fortsättningen minska överlappande förfrågningar. 6

7 UBS och Stakes mål är att utbildningsanordnarna i fortsättningen samlar in kärninformation om skolhälsovård och välbefinnande för eget bruk och rapporterar ett sammandrag av detta för den landsomfattande statistiken. Utöver undervisningsministeriets och social- och hälsovårdsväsendets utvärdering av utbildningsväsendet, bedömer länsstyrelserna regelbundet kommunernas basservice. Bedömningsobjekten varierar årligen. 7

8 3. Utgångspunkter för utvärderingen av utbildningsväsendet i Kyrkslätt Utbildningsväsendets utvärderingssystem bör bilda ett klart och heltäckande system för uppföljning och utveckling av verksamheten som beaktar såväl utbildningsanordnarens (de förtroendevalda och förvaltningstjänstemännen), skolornas och lärarnas, som kommuninvånarnas informationsbehov. Utbildningsväsendets utvärderingsarbete bör följa tidtabellen för kommunens budgetprocess Syftet med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att producera tillförlitlig och jämförbar information till stöd för planering, utveckling och beslutsfattande inom utbildningsväsendet. Med hjälp av utvärderingen strävar man efter att få information om utbildningsväsendets nuläge i förhållande till de mål som uppställt. Särskilt önskas att utvärderingen skall främja elevernas lika möjligheter genom att en jämlik undervisning tryggas i hela kommunen. 3.2 Varför utvärdering? Utvärderingen ses i första hand som ett verktyg för ledning och utveckling av verksamheten. Förutom ett verktyg för kontinuerlig utveckling av verksamheten, bör utvärderingen också kunna användas som en motivering för resursbehov i budgetberedningen så, att utvärderingsinformationen utgör dokumentation och en grund för hur resurser skall fördelas. 3.3 För vem görs utvärderingen? Till målgruppen för utvärderingarnas resultat hör, beroende på respektive utvärderingsobjekt och utvärderingens synvinkel, kommunala beslutsfattare, ledande tjänsteinnehavare i förvaltningen och rektorer, lärare och övrig skolpersonal, elever/studerande och deras vårdnadshavare, kommuninvånare och nationella utbildningsmyndigheter. Utvärderingen skall motsvara ovannämnda gruppers delvis olika informationsbehov Hur kommer utvärderingsinformationen att användas? Utvärderingsresultaten möjliggör jämförelser inom kommunen och mellan kommuner och de utgör underlag för utbildningsväsendets utvecklingsarbete på kommun- och skolnivå. När utvärderingsresultaten offentliggörs, åtföljs det av slutsatser och åtgärder på både nämnd- och skolnivå. De åtgärder som följer av slutsatserna synliggörs i såväl budgeten och ekonomiplanen som i skolornas läsårsplaner Offentliggörande av utvärderingsresultaten De viktigaste resultaten av utvärderingen skall enligt lagstiftningen offentliggöras. Detta gäller både utbildningsanordnarens utvärdering och skolornas självvärdering. De utvärderingsresultat som sammanställs för nämnderna är sammandrag av resultaten och utvärderingsuppgifter angående enskilda skolor eller lärare publiceras inte som sådana i dem. De utvärderingsresultat som offentliggörs skall inte kunna förknippas med enskilda fysiska personer. Detta gäller utvärdering på både nämnd- och skolnivå. 8

9 4. Utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt För att samordna den i kommunallagen förutsatta utvärderingen av utbildningsväsendets verksamhetsmål i budgeten med den i utbildningslagstiftningen avsedda lokala utvärderingen, uppställs för grundskolorna respektive gymnasierna på kommunnivå i fortsättningen årligen ett gemensamt utvärderingsobjekt. Dehär utvärderingsobjekten möjliggör en tvärsnittsjämförelse av skolorna. Utgående från de gemensamma utvärderingsobjekten som fastställts nedan, bildas och formuleras varje år också ett av de bindande verksamhetsmålen för budgetens verksamheter finskt skolväsendet och svenskt skolväsendet. Till denna del övergår man i budgetarbetet alltså till en induktiv måluppställning, en måluppställning som sker nerifrån uppåt. För varje utvärderingsobjekt uppställs för skolorna ett antal gemensamma delmål/målnivåer i enlighet med vad som förutsätts kommunens anvisningar för intern tillsyn och för varje delmål/målnivå definieras en mätare/ett uppföljningssätt. Vid valet av utvärderingsobjekt har man strävat efter att de skall vara tillräckligt enkla och tydliga. Utgångspunkten har varit Kyrkslätts kommun- och servicestrategi samt läroplanernas kommunspecifika delar och Utbildningsstyrelsens modell för utvärdering av utbildningens resultat (fi. tuloksellisuus). I modellen granskas utbildningens resultat utgående från hur ekonomisk (fi. taloudellisuus), effektiv (fi. tehokkuus) och genomslagskraftig (fi. vaikuttavuus) utbildningen är. Enligt modellen ger undervisningen alltså goda resultat då den är ekonomisk, dvs. då de disponibla och alltid begränsande resurserna har riktats optimalt med tanke på de mål som ställts för utbildningen. Centralt är att mängden resurser är ändamålsenlig i förhållande till de tjänster som produceras och att allokeras på ett optimalt sätt. effektiv, dvs. då verksamhetens flexibilitet och tidsättning är så ändamålsenliga som möjligt med tanke på både utbildningssystemet, individen och samhället. Centralt är att resurserna används på rätt sätt och att undervisningen motsvarar samhällets och arbetslivets samt de studerandes utbildningsbehov. genomslagskraftig, dvs. då de färdigheter som undervisningen ger motsvarar de krav som ställts för individernas uppväxt och inlärning. Centralt är undervisningens förmåga att åstadkomma önskade effekter, dvs. de kunskaper och färdigheter som undervisningen ger.? KOMMER ATT UPPSTÄLLAS av svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: VERKSAMHETSMÅL I BUDGETEN målnivå - mätare/uppföljningssätt HAR UPPSTÄLLTS I UTVÄRDERINGSPROGRAMMET: UTBILDNINGSVÄSENDETS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSOBJEKT delmål/målnivåer (preliminära) - mätare/uppföljningssätt (preliminära) Bild: Induktivt sätt att närma sig budgetens måluppställning 9

10 4.1 Den grundläggande utbildningens resultat Inom synvinkeln för undervisningens effektivitet fastställs som utvärderingsobjekt för det första de pedagogiska arrangemangen och undervisningens kvalitet och för det andra skolan som arbets- och inlärningsmiljö; inom synvinkeln för undervisningens genomslagskraft utgörs utvärderingsobjektet av elevernas inlärningsförmåga och inom synvinkeln för undervisningens ekonomi utbildningsresursernas volym, inriktning och hur effektivit de används. De nedan presenterade delmålen/målnivåerna och frågeställningarna/uppföljningssätten för dem är riktgivande. Efter att motsvarande verksamhetsmål har fastställts i budgeten för följande år, väljs de med avseende på verksamhetsmålet lämpligaste delmålen/målnivåerna bland förteckningarna nedan, varefter de preciseras och mätare/exakta uppföljningssätt fastställs för dem Utvärderingsobjekt 2009: Pedagogiska arrangemang och undervisningens kvalitet Delmål/målnivå 1) a. Skillnaden i skolframgång mellan de bäst och sämst presterande eleverna blir mindre. b.kriterierna för undervisningens kvalitet är tydliga 2) a. Uppfostringsdebatten är livlig och levande b.direktionens framtida roll granskas c. Samarbetet hem och skola präglas av uppskattning, öppenhet och ömsesidighet 3) a. Eleverna studerar i sina egna närskolor så långt som möjligt. b. Specialundervisningsarrangemangen är mångsidiga, inklusionen är planmässig, det finns även smågrupper, specialklasser och mottagningsklasser (elever som köar till sjukhuset och återvänder därifrån) Frågeställning/Uppföljningssätt 1) Hur har den nya läroplanen 2004 realiserats? Vad har verkligen hänt i och med den nya läroplanen i pedagogiskt hänseende i skolorna? 2) Hur fungerar samarbetet mellan hem och skola? 3) Hurdana är specialundervisningsarrangemangen: inklusion/integration smågrupper specialklasser specialskola/resursenheter (inkl. sjukhus- och hemundervisning) och vilka följder har dessa arrangemang på elever som studerar enligt den allmänna lärokursen (inkl. begåvade elever)? Utvärderingsobjekt 2010: Utbildningsresursernas volym, inriktning och effektivitet Delmål/målnivå 1) a. Beslut om allokeringen av resurserna är genomskinliga 2) a. Budgeteringen är jämlik och bygger på den verkliga situationen (t.ex. realtidsneliga elevantalsuppgifter). 3) Personalen är deltaktig i budgetprocessen. 4) Budgeteringsmodellen är öppen och sanningsenlig 5) Skolornas enhetspriser är jämförbara Frågeställning/uppföljningssätt 1) Hur fattas beslut om disponibla resurser och inriktning av dem? 2) Hur har man i den växande kommunen lyckats att samordna ökningen i antalet elever och de föränderliga situationerna med föregående års bokslutsuppgifter? 3) Hur lyckas man förbinda personalen till kostnadsstrukturen och kostnadsmedvetenhet? 4) Hur fungerar utbildningsväsendets budgeteringsmodell? 5) På vad beror skillnaderna mellan olika skolor i enhetspriserna (t.ex. /elev)? Totalantal elever i skolan, lärarnas tjänsteålder, skillnader i interna kostnader osv. 10

11 4.1.2 Utvärderingsobjekt 2011: Skolan som arbets- och inlärningsmiljö Delmål/målnivå 1) a. Skolbyggnaderna och gårdsplanerna (näridrott) är ändamålsenliga. b. Läroplanens mål beträffande den fysiska inlärningsmiljön förverkligas, skolornas gårdsplaner sporrar till motion. 2) a. Atmosfären är god i kommunens skolor. b. Verksamhetskulturen är uppskattande. 3). Skolornas säkerhetsplaner är tidsenliga och alla känner till dem. 4) a. Nivån för skolornas utrustningsnivå motsvarar Utbildningsstyrelsens kvalitetsdefinitioner. 5) a. Kommunbibliotekets skolinformatiker arbetar med skolorna. Skolornas egna resurscentrum byggs och utvecklas. b. Samarbetet med biblioteket fungerar bra. 6) a. Nivån på skolronas ikt-utrustning motsvarar Utbildningsstyrelsens kvalitetsdefinitioner. Frågeställning/uppföljningssätt 1) Hurdan är den fysiska undervisningsmiljön? 2) Hurdan är den sociala undervisningsmiljön? 3) Hur trygg är inlärningsmiljön? 4) Motsvarar läroanstaltens utrustningsnivå undervisningsinnehållens och tidens krav? 5) Hur har biblioteksanvändningen ordnats, hur genomförs undervisning/studier utanför skolan? 6) Skolornas IKT-utrustnings tillräcklighet och telekommunikationsförbindelser? Utvärderingsobjekt 2012: Elevernas inlärningsförmåga Delmål/målnivå 1) a. I de riksomfattande proven nås minst den riksomfattande medelnivån. b. Alla elever placeras i fortsatt utbildning eller i arbetslivet efter grundskolan. c. Eleverna vill och kan skaffa information på ett självständigt och mångsidigt sätt, de litar på sin förmåga att lära sig. 2) Eleverna förhåller sig positivt till inlärning. 3) Elevens inlärningsprocesser/sociala färdigheter följer på ett smidigt sätt med eleven på hennes lärostig. 4) a.elevens positiva inställning till inlärning bibehålls och stärks. b.elevens inställning till skolgång och inlärning är positiv under hela skoltiden. Frågeställning/uppföljningssätt 1) Hurdana är resultaten i de riksomfattande proven, särskilt i de delar där elevens uppfattning om sig själv och sin inlärningsförmåga kartläggs? 2) Hurdana är elevernas inställningar till inlärning (pojkar vs flickor)? 3) Hurdana är enhetsskolans möjligheter att bemöta och iaktta elevens inlärningsförmåga? 4) Hurdan förändring sker i elevens inställning till inlärning i och med att studierna framskrider? 11

12 4.2 Gymnasieutbildningens resultat Gymnasiet som arbets- och inlärningsmiljö uppställs som utvärderingsobjekt inom synvinkeln för utbildningens effektivitet, uppnående av inlärningsresultat och studerandenas inlärningsförmåga som utvärderingsobjekt inom synvinkeln för utbildningens genomslagskraft och utbildningsresursernas volym, inriktning och hur effektivit de används uppställs som utvärderingsobjekt inom synvinkeln för en utbildningens ekonomi. De nedan presenterade delmålen/målnivåerna och frågeställningarna/uppföljningssätten för dem är riktgivande. Efter att motsvarande verksamhetsmål har fastställts i budgeten för följande år, väljs de med avseende på verksamhetsmålet lämpligaste delmålen/målnivåerna bland förteckningarna nedan, varefter de preciseras och mätare/exakta uppföljningssätt fastställs för dem Utvärderingsobjekt 2009: Nyckeltal för undervisningens resultat Från och med år 2009 kompletteras de ekonomiska och funktionella nyckeltal som redan används i kommunen med följande nyckeltal som beskriver gymnasieutbildningens resultat: Hur de studerande placerar sig efter gymnasiestudierna (fortsatt utbildning / arbetsliv) nyckeltalet köps från statistikcentralen Hur studerande med olika medeltal på grundskolans avgångsbetyg lyckas i studentskrivningarna För att möjliggöra en longitudinell jämförelse följs ovannämnda nyckeltal också efter år Utvärderingsobjekt 2010: Utbildningsresursernas volym, inriktning och effektivitet Delmål/målnivå 1) a. Beslut om allokeringen av resurserna är genomskinliga 2) a. Budgeteringen är jämlik och bygger på den verkliga situationen (t.ex. realtidsneliga elevantalsuppgifter). 3) Personalen är deltaktig i budgetprocessen. 4) Budgeteringsmodellen är öppen och sanningsenlig 5) Skolornas enhetspriser är jämförbara Frågeställning/uppföljningssätt Hur fattas beslut om disponibla resurser och inriktning av dem? Hur har man i den växande kommunen lyckats att samordna ökningen i antalet elever och de föränderliga situationerna med föregående års bokslutsuppgifter? Hur lyckas man förbinda personalen till kostnadsstrukturen och kostnadsmedvetenhet? Hur fungerar utbildningsväsendets budgeteringsmodell? På vad beror skillnaderna mellan olika skolor i enhetspriserna (t.ex. /elev)? Totalantal elever i skolan, lärarnas tjänsteålder, skillnader i interna kostnader osv. 12

13 4.2.2 Utvärderingsobjekt 2011: Skolan som arbets- och inlärningsmiljö Delmål/målnivå 1) De fysiska inlärningsmiljöerna är ändamålsenliga 2) Skolornas atmosfär är god 3) Inlärningsmiljöerna är trygga 4) Skolornas utrustningsnivå överensstämmer med utbildningsstyrelsens kvalitetskriterier 5) Samarbete med kommunens bibliotek fungerar bra/ bibliotekets informatiker arbetar i skolorna. Skoloras egna bibliotek och läsesalar är ändamålsenliga 6) Skolornas egna bibliotek, läsesalar och grupparbetsutrymmen är ändamålsenliga 7) Nivån på skolornas ikt-utrustning överensstämmer med utbildningsstyrelsens kvalitetskriterier Frågeställning/uppföljningssätt 1) Hurdan är den fysiska undervisningsmiljön? 2) Hurdan är den sociala inlärningsmiljön? 3) Inlärningsmiljöns trygghet (inkl. arbetsplatsbesök)? 4) Motsvarar skolans utrustningsnivå tidens krav och de krav som läroämnets innehåll ställer? 5) Hur har biblioteksanvändningen ordnats, hur genomförs undervisning/studier utanför skolan? 6) Har eleverna tillräckliga utrymmen och möjligheter till individuell träning och självständigt lärande? 7) Skolornas ikt-utrustnings tillräcklighet och telekommunikationsförbindelserna? Utvärderingsobjekt 2012: Uppnående av inlärningsresultat, inlärningsförmåga Delmål/målnivå 1) Antalet studerande som avlagt gymnasieutbildning och studentexamen inom utsatt tid (3-4 år) är under det nationella genomsnittet 2) De studerandes resultat i studentexamen är så bra som möjligt och oberoende av medeltalet i elevens avgånsbetyg från grundskolan. Studerande med läs-, skriv- och gestaltningssvårigheter identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och de erbjuds av stödåtgärder 3) Antalet studieavbrott är så litet som möjligt och de studerande litar på att utbildningen inverkar på livskontrollen och -framgången 4) Gymnasieutbildningen fullföljs i så stor omfattning som möjligt 5) Så många som möjligt fortsätter sina studier efter gymnasium 6) Tillgången på studiehandledning, studierådgivning, specialundervisning och elevvård är tillräcklig i alla gymnasier Frågställning/uppföljningssätt 1) Hur bra har läroplanens utbildningsmål uppnåtts? 2) Hur bra har utbildningen kunnat främja studerandenas inlärningsfärdigheter? 3) Har elevens självkänsla och positiva uppfattning om undervisningen förbättrats? 4) Hur enhetlig är de studerandenas studiebana? Vad beror studieavbrotten på? 5) Placering i fortsatta studier och arbetslivet 6) Hur fungerar studiehandledningen, studierådgivningen, specialundervisningen och elevvården? 13

14 5. Genomförande av utvärderingen: Utvärderingssystem för Kyrkslätts utbildningsväsende Centralen för bildningstjänster sörjer för att utbildningsväsendets utvärdering kopplas med och anpassas dels till kommunens budgetrytm och dels till skolornas arbetsrytm så, att sammandragen av föregående års utvärderingsresultat kan utnyttjas då budgetförslaget för följande år och skolans nästa läsårsplan utarbetas. 5.1 Utvärderingsorganisationen För styrningen och planeringen av utvärderingen tillsätts en permanent delegation för utvärdering av utbildningsväsendet. Delegationen sammanträder minst en gång om året (i slutet av våren / i början av hösten) och består av representanter för skolarnas föreståndare/rektorer, skolornas läroplans- eller utvärderingsansvariga lärare, samt tjänsteinnehavare från centralen för bildningstjänster. Direktören för bildningsväsendet är delegationens ordförande och sammankallare. Delegationen för utvärdering av utbildningsväsendet bl.a. väljer och preciserar de riktgivande delmål/målnivåer och mätare/uppföljningssätt som uppställts för det följande årets utvärderingsobjekt utgående från motsvarande verksamhetsmål i budgeten, uppgör en tidtabell och ger anvisningar för hur skolorna i praktiken skall genomföra sitt utvärderingsarbete. 5.2 Budgeternas måluppställning och budgetuppföljning Ett av varje budgetårs bindande verksamhetsmål inom verksamheten svenskt skolväsende härleds och uppställs utgående från de gemensamma utvärderingsobjekt för utbildningsväsendet som fastställts i detta utvärderingsprogram. Delmålen/målnivåerna i anslutning till verksamhetsmålen har för skolornas dispositionsplaner preliminärt definierats redan ovan i kapitel 4 och delegationen för utvärdering av utbildningsväsendet har i uppgift att efter budgetberedningen varje år precisera dem ytterligare så att de står i linje med de i budgeten föreslagna verksamhetsmålen. Vad gäller verksamhetens tyngdpunktsområden i ekonomiplanen, definierar skolorna själva i sina dispositionsplaner hur de tänker genomföra de följande årens tyngdpunktsområden i sin verksamhet. Målet är att förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens budgetuppföljning på fullmäktigenivå (delårsrapporterna till kommunstyrelsen) i fortsättningen till så stor del som möjligt skulle begränsa sig till insamling av kvantitativa, numeriska uppgifter av skolorna. 5.3 Utvärderingsprocessen Centralen för bildningstjänster samlar årligen i april-maj det gångna årets boksluts- och årsplaneringssystemets nyckeltalsuppgifter (uppföljning av budgetutfallet och genomförandet av kommun- och servicestrategin), kommuninvånarbarometerns och personalberättelsens resultat, statsandelsstatistikens utfall (sammandrag), resultaten av utförda externa utvärderingar, skolornas utvärderingsresultat inom utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt, resultaten av andra centraliserat genomförda självvärderingar (t.ex. olika kundenkäter) till en sammandragsrapport. Av utvärderingsrapportens statistik bildas en tidsserie som möjliggör en longitudinell jämförelse. 14

15 Utbildningsrapporten behandlas i förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden, i delegationen för utvärdering av utbildningsväsendet samt vid rektorsmöten. Centralen för bildningstjänster fogar de slutledningar som de förtroendevalda gjort utgående från utvärderingsrapporten till en del av beredningen av budgeten och ekonomiplanen för följande år när det gäller uppställandet av verksamhetens tyngdpunktsområden och allokeringen av resurser. Skolorna konkretiserar sina slutledningar som åtgärder sin läsårsplan för följande läsår. För att detta skall vara möjligt kompletteras skolornas gemensamma läsårsplansblankett. 5.4 Utvärderingsmetoder och redskap Delegationen för utvärdering av utbildningsväsendet definierar metoderna för utvärderingen av utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt så att de är lämpliga med tanke på utvecklingsobjekten i fråga och deltagarna. Utvärderingen kan bygga på kvantitativ eller kvalitativ uppföljning. Till centralen för bildningstjänster skaffas ett elektroniskt nätbaserat enkätsverktyg för genomförande av utvärderingar i enkätsform. 15

16 5.4 Utbildningsväsendets utvärderingsprocess som helhet FULLMÄKTIGES UTVÄRDERINGSOBJEKT - mål för ekonomi och verksamhet i budgeten - strategiska mål i kommun- och servicestrategin NÄMNDENS UTVÄRDERINGSOBJEKT - mål för ekonomi och verksamhet i budgeten (budgetuppföljning: kvantitativ datainsamling) - strategiska mål i kommun- och servicestrategin (budgetuppföljning; kvantitativ datainsamling) - utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt - statistik över utbildningsväsendets statsandelar (sammandrag) - annan verksamhetsutvärdering (t.ex. kundenkäter) - extern verksamhetsutvärdering ÅTGÄRDER i följande budget och ekonomiplan SKOLORNAS UTVÄRDERINGSOBJEKT - skolans självvärdering - utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt med delmål och genomförande av ekonomiplanens tyngdpunktsområden för verksamheten i skolan (budgetuppföljning) - extern verksamhetsutvärdering Sammanställs till UTBILDNINGSVÄSENDETS UTVÄRDERINGSRAPPORT som publiceras på våren Nämndens slutsatser med anledning av utvärderingsresultaten, slutsatserna beaktas i beredningen av nästa års budget: verksamhetens tyngdpunktsområden och motiveringarna för allokeringen av resurser ÅTGÄRDER Slutsatser med anledning av utvärderingsrapporten på skolnivå i skolan beslutade åtgärder med anledning av slutsatserna i skolans nästa LÄSÅRSPLAN 16

17 5.5 Utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt och budgetuppföljning på skolnivå MED AVSEENDE PÅ FULLMÄKTIGE BINDANDE VERKSAMHETSMÅL I BUDGETEN målnivå - mätare/uppföljningssätt UTBILDNINGSVÄSENDETS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSOBJEKT Pedagogiska arrangemang och undervisningens kvalitet (grundl. utbildning) - Nyckeltal för undervisningens resultat (gymnasieutbildning) DELEGATIONEN FÖR UTVÄRDERING INOM UTBILDNINGSVÄSENDET - preciserar delmål och mätare/uppföljningssätt för utvärderingsobjektet och planerar, bestämmer tidtabellen och ger anvisningar för hur utvärderingsarbetet praktiskt genomförs i skolorna SKOLANS DISPOSITIONSPLAN (DP) Preciserade delmål och mätare/uppföljningssätt för utbildningsväsendets gemensamma utvärderingsobjekt - Förverkligande av tyngdpunktsområdena i ekonomiplanen i den egna skolan - Nyckeltal enligt budgeten DELÅRSRAPPORTERING

18 Referenslitteratur bl.a: Arvioinnilla laatua koulutukseen. Ajatuksia paikalliseen ja seudulliseen arviointiin. Eero K. Niemi (toim.), Tampereen kaupungin kasvatuksen ja koulutuksen arvioinnin perusteet ja arviointikohteita taloussuunnitelmakaudelle. Tampereen kaupungin kasvatus- ja opetuspalveluiden raporttisarja 3 / 2006 Koulutuksen arviointi kunnallisen koulutuksen järjestäjän tehtävänä. Paikallisen arvioinnin toteutumisedellytysten arviointia erään kuntaorganisaation näkökulmasta. Raimo Lapiolahti