Utvärdering av studie- och yrkesvägledningsfunktionen i Kungsbacka kommun vad det gäller förmåga att ge studie- och yrkesvägledning

Transkript

1 Utvärdering av studie- och yrkesvägledningsfunktionen i Kungsbacka kommun vad det gäller förmåga att ge studie- och yrkesvägledning Mars 2007 P-O Börnfelt Institutionen för arbetsvetenskap Göteborgs universitet 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Frågeställningar 3 Metod 4 Bakgrund 4 Trender och fakta om vägledning i stort 4 Statens riktlinjer för studie- och yrkesvägledning enligt styrdokument 5 Bemanning av vägledare i Kungsbacka jämfört med landet i övrigt 5 Vägledningsenheten i Kungsbacka historik och omorganisation 6 Resultat 6 Vägledningsenhetens nuvarande organisation och dess resurser för vägledning 6 Vägledarnas och rektorernas uppfattning om den nya organisationen 7 Arbetsbelastning 8 Ledningen 8 Situationen på skolorna 8 Medverkan i elevhälsoteamet 9 Kompetensutveckla lärarna i vägledningsfrågor 9 Utökat samarbete 10 Elever med särskilda behov 10 Vägledningsenhetens bemanning i relation till arbetsuppgifter 11 Skolornas insatser vad det gäller arbetslivsanknytning 11 Utveckling av vägledningsfunktionen och kvalitetssäkring 11 Fortbildning och vägledningsmetodik 11 Kvalitetssäkring 12 Jämförelser med handlingsplaner 13 Tillgänglighet och kvalitet 14 Elevenkäter 14 Vägledningssamtal bokning och tillgänglighet 17 Rektorers utlåtande 17 Slutsatser 19 Litteraturförteckning 22 2

3 Inledning På uppdrag av Kungsbacka kommun har jag utfört detta utvärderingsuppdrag med början i december 2006 fram till och med mars Vägledningsfunktionen i Kungsbacka kommun har genomfört en förändring av organisation och arbetssätt. Studie- och yrkesvägledarna är sedan 2002 baserade på en vägledningsenhet. Tidigare var de anställda på sina skolor med rektor som chef. Vägledningsenheten har nyligen genomfört en självvärdering av sin verksamhet och jag har fått i uppdrag att utföra en extern utvärdering av verksamheten. Jag skulle här också vilja passa på att tacka alla studie- och yrkesvägledare, chefer, rektorer och alla andra i Kungsbacka kommun som hjälpt till med att ge material till utvärderingen. Syfte Syftet är att utvärdera vägledningsfunktionen vad det gäller förmåga att ge studieoch yrkesvägledning. Funktionen finns framförallt på vägledningsenheten men också i viss mån på skolorna hos lärarna. Rektor har ansvar för att det finns fungerande vägledning på skolan. Med begreppet studie- och yrkesvägledning åsyftas en process som gäller övergången från utbildning till arbete eller vice versa. Begreppet kan ha en bredare och smalare användning. Ett pedagogiskt program inklusive arbetslivskunskap och prao är den bredare användningen. I den smalare definitionen handlar vägledning om samtal, enskilda eller i grupp. I denna rapport används den bredare definitionen. 1 Begreppet förmåga i syftet operationaliseras genom begreppen kvalitet och tillgänglighet. I utvärderingen behandlas organisation och resurser som resulterar i en viss kvalitet och tillgänglighet på vägledning. Detta återspeglas i frågeställningarna nedan. Frågeställningar 1. Hur organiseras vägledningen? Här fokuseras arbetsfördelning, koordinering av arbetet och vägledningsredskap. 2. Vilka resurser finns för vägledning i form av vägledare och tid för vägledning samt lokaler? 3. Hur kvalitetssäkrar man vägledningen? 4. Har intentionerna i handlingsplanen uppnåtts? 5. Är tillgängligheten och kvaliteten på vägledningen god? 1 Blomsterberg (1996, s ) 3

4 Metod En förstudie har genomförts med inhämtning av skriftligt material i form av tidigare utredningar, självvärderingen, dokumentation om organisationen, verksamhetens mål och handlingsplaner. I förstudien genomfördes även en intervju med tre ledningsrepresentanter samt en intervju med en vägledare. Förstudien med intervjuer, självvärdering och andra dokument låg till grund för utvecklandet av frågeområden för de följande intervjuerna. I huvudstudien genomfördes personliga intervjuer med ytterligare elva vägledare. Här fokuserades vilka arbetsuppgifter man har, vilka man interagerar med och hur man ser på arbetet och organisationen. Dessa intervjuer har tagit runt en timma i anspråk. En telefonintervju genomfördes med ytterligare en vägledare. Fem personliga och fem telefonintervjuer genomfördes med rektorer. Frågor till rektorerna rörde huruvida man får den service man efterfrågar från vägledningsenheten och vad skolan i övrigt har för verksamhet vad det gäller arbetslivsanknytning. Rektorerna är fördelade över samtliga tre områden: Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Tidsåtgång för de personliga intervjuerna har varit mellan en halv till en timma. Telefonintervjuerna har tagit ungefär 15 minuter. I intervjuerna har jag använt halvstandardiserade frågor: Frågeområden är nedskrivna, men ordningsföljden kan bli olika beroende på intervjuns utveckling. 2 Inhämtning av enkätresultat har gjorts gällande vägledningsenhetens service för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa enkäter är utförda i kommunens regi. Bakgrund Trender och fakta om vägledning i stort Skolverket menar i sin senaste utredning om studie- och yrkesvägledningen att intresset för studie- och yrkesvägledning är stort i Europa. 3 Här följer några uppgifter från den utredningen. Enligt en rapport från OECD, Världsbanken och EU-kommissionen antas vägledning spela en nyckelroll för att få utbildningssystem och arbetsmarknad att fungera bättre. En statlig utredning (SOU 2002:120) framhåller vikten av en väl fungerande studie- och yrkesvägledning för att elever ska ha möjlighet att göra välunderbyggda utbildningsval. Enligt en studie om elevers val inför gymnasiet ansåg 6 av 10 elever att vägledarsamtalen var värdefulla. Skolverkets utredning (2005) pekar dock på, något motsägelsefullt, att det är oklart vilken effekt vägledning har för unga människors förmåga att göra kompetenta utbildnings- och yrkesval. Studier visar att majoriteten av elever som står inför sitt gymnasieval eller går på gymnasiet känner sig osäkra och har en vag bild av vad de vill göra efter skolans slut. Osäkerheten minskar dock ju mer 2 Trost (1997, kap 2) 3 Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005). Skolverket, Dnr 2004:

5 erfarenhet ungdomar har av yrket de vill utbilda sig till. Vidare saknas i hög grad kunskap om hur ungdomar orienterar sig och väljer utbildning och yrken enligt skolverket. I de flesta kommuner har vägledarna sin organisatoriska hemvist på skolan med rektor som chef det traditionella sättet att organisera. En trend i Sverige sedan 90-talet är dock att samla vägledarna på en central enhet med en chef. Enligt Skolverkets utvärdering är fördelarna med den förstnämnda organisationen att man alltid finns på plats, känner sina kollegor och eleverna. En nackdel är att man ofta också får andra arbetsuppgifter förutom vägledning. Fördelar med en central placering är att yrkesrollen stärks, det blir tydligare definierat vilka arbetsuppgifter man ska utföra, vägledarna får mer tid för samtal med eleverna och att det utökande samarbetet med de andra vägledarna leder till kompetensutveckling. Nackdelar som nämns är att man inte får tid att känna lärare och elever samt att det är en balansgång mellan att glömmas bort och att få för mycket att göra. Vägledarna vill emellertid inte gå tillbaks till den gamla organisationen enligt skolverket. Statens riktlinjer för studie- och yrkesvägledning enligt styrdokument Exempel på styrdokument är läroplaner, skollagen och regleringsbrev. Det offentliga skolväsendet har skyldighet att erbjuda studie- och yrkesvägledning. Vägledarna ska ha en utbildning som är avsedd för sådan verksamhet. Elever med funktionshinder ska uppmärksammas särskilt och vid behov ges särskilt stöd och hjälp. Vägledarna ska vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Lärarna ska bidra med underlag för elevernas studieval och medverka till att utveckla kontakter med omvärlden, bl a arbetslivet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att samverkan mellan skola och arbetsliv utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter som de kan använda i studie- och yrkesval. 4 Bemanning av vägledare i Kungsbacka jämfört med landet i övrigt Arbetsuppgifterna för vägledarna skiljer sig åt mellan kommuner vilket medför att jämförelser av bemanning är vanskliga. I kommuner där vägledarna har sin organisatoriska tillhörighet på skolan med rektor som chef har vägledarna ofta fler arbetsuppgifter än i kommuner där vägledarna är baserade på en central enhet. I det senare fallet renodlas ofta arbetsuppgifterna mer mot vägledning. Antal elever per vägledare i landets kommuner är i medeltal för kommunal grundskola 522, och för kommunal gymnasieskola 479. Vad det gäller förortskommuner är motsvarande tal 542 för kommunal grundskola och 372 för kommunal gymnasieskola. 5 Det finns olika uppgifter i Kungsbacka kommun på detta nyckeltal för 2006: 748, 799 samt 833. Det officiella nyckeltalet för 2006 är dock 799. Kungsbacka kommun har inte delat upp nyckeltalet efter utbildningsstadierna men man kan 4 Skolverket (2005) 5 Enligt Skolverkets statistik gällande år 2004 (2005) 5

6 ungefärligt dela upp antal elever per vägledare enligt följande: Grundskolan 800, gymnasiet 700 och Vuxenutbildningen Vägledningsenheten i Kungsbacka historik och omorganisation Före 2002 hade vägledarna sin organisatoriska tillhörighet vid en eller två skolor med rektor som chef. Om vägledaren var på två skolor hade denne delad tjänst och därmed två chefer. Det fanns 11, 8 vägledningstjänster och en samordnare för vägledarna på 25 %. Samordnaren arbetade framförallt med samordnade riktade insatser och såg till att vägledarna träffades några gånger per år. Varje vägledare utformade i övrigt sitt arbete efter eget huvud och spred inte kunskap om studieoch yrkesvägledning till resten av organisationen. På skolorna finns mentorer (lärare som har denna roll) för varje elev. Tanken med omorganisationen av studie- och yrkesvägledningen 2002 var att vägledarna skulle få mer tid för vägledningssamtal. Mentorerna skulle kunna utföra vägledning inom sina egna ämnesområden och vägledarna skulle utbilda dessa. Vägledarna skulle fokusera på svårare vägledningssamtal. Den planerade utbildningen för lärarna har dock inte ägt rum. Administrativa arbetsuppgifter har minskats ned. Vägledarna hade tidigare tämligen omfattande administrativa sysslor t ex att ordna praktikplatser, busskort och mat på praktikplatsen. Man satt också med i elevvårdsteamens möten även om dessa inte behandlade vägledningsfrågor. Det fanns även exempel på att vägledaren var sammankallande till dessa möten. Till viss del verkar det fortfarande vara så att vägledare på gymnasiet är ständiga medlemmar i elevvårdsteamen. Vägledarna på gymnasiet skrev tidigare in studieplaner på dator vilket idag sköts av expeditionspersonal. Det fanns också vägledare som arbetade med marknadsföring av sin gymnasieskola. Idag trycker man på att vägledaren ska vara neutral. Resultat Vägledningsenhetens nuvarande organisation och dess resurser för vägledning Här behandlas de två första frågeställningarna. 1. Hur organiseras vägledningen? Här fokuseras arbetsfördelning, koordinering av arbetet och vägledningsredskap. 2. Vilka resurser finns för vägledning i form av vägledare och tid för vägledning samt lokaler? Organisationen av vägledning och resurser för denna tas upp men också vägledares och rektorers uppfattningar om dessa. Vägledningsenheten är den organisatoriska tillhörigheten för alla studie- och yrkesvägledare i kommunen. Innan 2002 hörde vägledarna antingen till förskole/grundskoleförvaltningen eller till gymnasie/vuxenutbildningsförvaltningen. Vägledningsenheten hör numera hemma under den senare förvaltningen. En tjänst som vägledningschef inrättades som vägledarnas enda chef. Den nuvarande vägledningschefen började 2005 och 6

7 är även rektor på kompetenscentrum samt chef för arbetslivsenheten. Tidigare fanns den en chef på heltid för vägledningsenheten. Numera finns även en samordnare på halvtid. Samordnaren håller i mötena på tisdagseftermiddagarna men har inte något chefs- eller personalansvar och inte heller dessa befogenheter. Det finns 15 personer som arbetar som vägledare fördelat på 11,8 heltidstjänster (exklusive chef). Vägledarna är indelade i tre arbetslag: 1. Grundskolevägledarna, 2. Gymnasievägledarna och 3. Vuxenvägledarna. Det finns 13 grundskolor och två gymnasier i kommunen. Rektorerna har inte längre befogenheter att lägga arbetsuppgifter på vägledarna. Det har inneburit att en del skolor har fått utöka sin administrativa personal. Rektorerna är dock enligt läroplanerna ansvariga för studie- och yrkesvägledningen på skolorna. Eftersom de inte längre är vägledarnas chefer har de inte kontroll över vägledningsfunktionen på samma sätt som tidigare. Vägledarna bemannar grundskolor, gymnasieskolor och vägledningscentrum. De tillbringar största delen av sin arbetstid på skolor eller enheter. Vägledarna har mellan en och tre arbetsplatser. 10 % av arbetstiden är förlagd på vägledningsenheten vilket motsvarar en halvdag i veckan tisdag eftermiddag. Tiden används till att arbeta fram gemensamma rutiner, arbetssätt, diskutera vägledningsmetoder och enskilda ärenden. Eftermiddagen tjänar därmed som ett forum för kompetensutveckling och skapande av samsyn om vägledningsverksamheten. Vägledningen på kompetenscentrum (kallas ofta även vägledningscentrum) är den fysiska yta dit allmänheten kan komma för vägledningsärenden. Det är i första hand vuxna som går dit. Bemanningen är här normalt tre vägledare. Tidigare var arbetsförmedlingen med och bidrog i större utsträckning med bemanningen. Vägledarna själva efterfrågar större samverkan med Arbetsförmedlingen. Skolverket lyfter fram att på en del vägledningscentra samverkar vägledarna med representanter från t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vägledarna uppger att det underlättar deras möjlighet att ge relevant vägledning. 6 Vägledarnas och rektorernas uppfattning om den nya organisationen Samtliga vägledare uppger att de trivs väldigt bra med sitt arbete. Det är omväxlande, utvecklande och socialt. Vuxenvägledarna trivs också men uppger samtidigt att arbetet är ansträngande pga att de inte kan planera sin dag och arbetsplatsen är rörig med mycket ljud. Besöken är obokade och de sitter i ett kontorslandskap. I stort sett är vägledarna nöjda med den nya organisationen. Alla får samma kompetensutveckling, alla har samma arbetsuppgifter och man inte längre är beroende av rektorn. Man har sluppit en mängd administrativt arbete, arbete med prao-platser och arbetet har blivit mer renodlat mot vägledning. En fördel som alla nämner är utbildningsinsatserna och att man har arbetat fram gemensamma rutiner och arbetsmaterial. Vägledarnas uppfattningar ligger därmed i linje med vad som framkommer i Skolverkets utvärdering. Sammantaget har den nya organisationen därmed stärkt professionen. Vissa vägledare känner sig dock kluvna eftersom man känner tillhörighet till skolan då man har sin huvudsakliga arbetsplats där. Nu får man inte alltid vara med på skolans sociala aktiviteter och utbildningar. Ett par 6 Skolverket (2005) 7

8 vägledare menar också att det tar mycket tid och är tröttsamt med så mycket möten på vägledningsenheten vid samlingen på tisdagseftermiddagarna. Arbetsbelastning Vägledarnas arbete har som tidigare nämnts renodlats. Trots att Kungsbacka kommun har avsevärt mindre bemanning jämfört med medelkommunen i Sverige så uppger vägledarna att de hinner med sina arbetsuppgifter. Vägledningsenheten strävar efter att en vägledare maximalt ska arbeta på två enheter. Så är det också i de flesta fall. Två av vägledarna har dock tre olika arbetsplatser. Generellt sett uppger vägledarna att de har en rimlig arbetsbelastning och att de har tillräckligt med tid för vägledningsarbetsuppgifter. När det är ansökningstider kan det dock vara hektiskt. Dessa följs emellertid av lugnare perioder. Man tycker att man har fått mer tid till vägledning efter omorganisationen. Vad det gäller vägledningscentrum uppger vägledarna att det kommer färre klienter samt att de kommer mer utspritt över tid. Det beror på att arbetsmarknaden har blivit bättre och distansutbildningen samt flexutbildning har ökat. Dessa utbildningsformer har löpande ansökningar. Ledningen Vägledarna tycker att vägledningschefen är enkel att samarbeta med och man känner att man skulle kunna ta kontakt med henne. Hon har dock mycket att göra och kan därmed vara svår att få tag på. Man nämner att hon inte har vägledarbakgrund men har svårt att svara på vilka negativa konsekvenser det leder till praktiskt. En fördel som framhålls är att ansvar och befogenheter är delegerade i stor utsträckning. Man tycker också att samordnaren har gjort en mycket god arbetsinsats för att ge struktur för enheten, skapa ett gott samarbetsklimat och ha kontakt med rektorerna. Situationen på skolorna Samarbetet med rektorer och övrig personal fungerar bra i stort sett och vägledarna upplever oftast att man får stöd vad det gäller IT och annan teknik. Rektorerna tycker också att samarbetet med vägledarna fungerar bra. De flesta av rektorerna tycker inte heller att det är några problem med att de inte är chefer över vägledarna längre. Ett fåtal menar att de hellre skulle vilja vara chefer i och med att vägledarna har sin arbetsplats på skolan. Några rektorer vill att vägledarna ska vara mer integrerade i skolans arbete t ex i elevvården och annan skolövergripande verksamhet. De flesta finner sig dock i nyordningen och anser det positivt att det finns klara spelregler. Vad det gäller lokaler ser situationen olika ut. På grundskolorna och gymnasierna fungerar det i stort sett bra med lokaler. Vägledarna sitter i eget kontorsrum. Om man arbetar del av tiden på skolan delar man rum med någon annan. I regel är man inte där samtidigt. Det finns bra utrymme för gruppsamtal på vissa skolor. På andra skolor kan det vara svårare att hitta grupprum. På vägledningscentrum har vägledarna dock inga egna rum. Rummet där vägledningssamtalen sker är ett kontorslandskap med ett fåtal platser. De tre vägledarna har också sina personliga arbetsplatser i ett kontorslandskap. Där sitter för närvarande sju personer, men ytterligare två personer ska ha sin placering där. Det finns intilliggande smårum att boka men det är inte alltid dessa är lediga. 8

9 Eftersom mer personal ska in i lokalerna väntas trycket öka ännu mer på dessa. Vägledarna är missnöjda med lokalsituationen. Det är dels svårt att skydda integriteten vid vägledningssamtalen och dels blir vägledarna störda på sina egna arbetsplatser. Skolverkets utvärdering lyfter fram samma problematik. 7 En möjlighet är att bygga om vuxenvägledarnas vägledningsrum till tre, fyra mindre rum där de både har sina arbetsplatser och genomför vägledningssamtal. Medverkan i elevhälsoteamet På grundskolan verkar elevhälsoteamet gå igenom alla elever på sina möten. De flesta vägledare på grundskolan sitter inte med på dessa möten. Anledningen är oftast att det krockar med andra åtaganden. De anser dock att de missar värdefull information om eleverna på grund av det. Man måste då fråga övrig personal på skolorna mer om enskilda elever. Några grundskolevägledare vill försöka delta i dessa möten i större utsträckning. På Aranäsgymnasiet ingår all personal i arbetslag, så även vägledarna. De har sin hemvist i Aranäs resursteam tillsammans med kurator, skolsköterskor, specialpedagog och speciallärare. Här tar man upp övergripande frågor om t ex förebyggande av mobbing och hur man hjälper svagare elever. Man tar även upp enskilda elevärenden. Laget har möten en gång per vecka och arbetet behandlar oftast inte vägledningsfrågor specifikt. På Lindälvsgymnasiet är vägledarna med i elevhälsan som också har möte varje vecka. Detta har initierats av rektor. De arbetar med en likabehandlingsplan och vilka strategier skolan ska ha för att arbeta med det. Det råder delade meningar bland vägledarna på gymnasiet huruvida man som vägledare ska delta i dessa möten. Gymnasievägledarna medverkar också vid behov i elevvårdskonferenser angående enskilda elever med vägledningsproblematik. Vad det gäller APT arbetsplatsträffar så är de flesta vägledare med då och då. Ofta krockar träffarna dock med andra åtaganden. Fördelar som lyfts fram med deltagande i elevvården och APT är att man skapar kontakter med skolans övriga personal och gör sin verksamhet känd på skolan. Kompetensutveckla lärarna i vägledningsfrågor Tanken i handlingsplanen var att lärarna skulle få mer kunskap om vägledning inom sitt eget ämnesområde och var eleverna kan hitta information om utbildningssystem och behörigheter. Lärarna skulle då kunna ge enklare vägledning, framförallt när de har utvecklingssamtal. Två vägledare har hållit genomgångar med lärarna till viss del och två funderar på att göra det. Det är dock inget som är satt i system. De andra vägledarna informerar inte lärarna i organiserad form. Det kan vara en känslig fråga att tvinga på lärarna den informationen menar vissa. En rektor pekar på att vägledning är en uppgift för hela skolans personal även om lärarna inte alltid ser det så. Rektorerna på gymnasiet menar att vägledarna borde har en mer aktiv, drivande roll vad det gäller att fortbilda lärarna. Ett par andra rektorer är positiva till fortbildning av lärarna. Den andra hälften av rektorerna menar dock att det inte finns något behov av detta. Den anledning som främst lyfts fram är att lärarna ändå har så mycket att göra. En rektor, som är negativ till renodlingen av vägledarnas arbete, antyder vad som skulle hända om 7 Skolverket (2005) 9

10 man skulle renodla lärarnas roll också. Det skulle innebära ytterligare behov av personal. En rektor är helt emot fortbildning pga av kvalitetsskäl och menar att en klok lärare hänvisar till vägledaren. Det händer så mycket nytt vad det gäller utbildningssystem och behörigheter att detta är säkrast att lämna vägledningsfrågor till den som är specialist på området. Utökat samarbete Inom arbetslagen uppger alla att de har ett bra samarbete. Gymnasiegruppen tycker dock att de är något få i sin grupp. Vad det gäller samarbetet mellan de tre arbetslagen är reaktionerna mer blandade. Vuxenvägledarna menar att kompetensutvecklingen är det man samlas kring. I övrigt har man inte så mycket gemensamt med de andra två arbetslagen. Enligt handlingsplanen skulle man samarbeta med gymnasiegruppen genom att vägleda årskurs 3-eleverna på vägledningscentrum. Det har dock inte fungerat som det var tänkt mer än att några gymnasieklasser kommit till vägledningscentrum och fått information om verksamheten där. På frågan om varför man ska samarbeta kring detta så undrar vägledarna detsamma och ger osäkra svar på varför. De flesta vägledare är tveksamma till bemanning från grundskolegruppen och gymnasiegruppen på vägledningscentrum. Det är svårt att hinna bygga upp kompetens på de fyra timmar i veckan dessa vägledare tillbringar där. Det krävs speciell kompetens för att vägleda vuxna klienter. Grundskolevägledarna och gymnasievägledarna har samarbetat kring föräldramöten och öppet hus på gymnasiet. Gymnasievägledarna har varit med på grundskolevägledarnas föräldramöten. Det har fungerat bra tycker man. Dels känner man ett stöd och dels kan gymnasievägledare gå in mer i detalj vad det gäller gymnasiet. Grundskolevägledarna finns med när det är öppet hus på gymnasiet. Det ger kompetensutveckling och man hjälper till att svara på frågor från besökare. Elever med särskilda behov Det finns särskilda resurser i kommunen för elever som behöver extra stöd. Det finns ett specialpedagogiskt centrum för årskurs 7 till 9. En vägledare jobbar med Su-grupperna (särskild undervisning). Dessa elever fungerar inte i grupp. Grupperna är utspridda på skolorna. Vägledare går till de olika skolorna och vägleder dessa en dag i veckan. Särskolan på gymnasiet har en anställd yrkesvalslärare som även ansvarar för att ordna praktikplatser åt eleverna på särskolan. Dessa elever har mycket praktik. Målet är att eleverna ska ha jobb när de slutar och det får de. Aranäsgymnasiet och Lindälvsgymnasiet har var sin anställd som arbetar deltid med att anskaffa praktikplatser åt elever på det individuella programmet. En vägledare från vägledningsenheten arbetar halvtid med elever på det individuella programmet vid de två gymnasierna. Dessa elever är ofta skoltrötta och det kräver en stor arbetsinsats med relationsskapande och motivationsskapande. Det verkar finnas ytterligare behov av resurserna för det individuella programmet. Fördubblade insatser efterfrågas av personalen. 10

11 Vägledningsenhetens bemanning i relation till arbetsuppgifter Vägledarna uppger att de i stort sett har en rimlig arbetsbelastning och att de hinner med sina arbetsuppgifter. Samtidigt framkommer det ett behov av mer resurser på det individuella programmet och att vägledarna inte hinner med vissa arbetsuppgifter. Vägledningsenheten strävar efter att varje vägledare inte ska ha mer än två arbetsplatser. Två vägledare har dock tre arbetsplatser vilket kan kännas splittrande. Det kräver också tid att komma in i kulturen, lära känna personalen och eleverna på arbetsplatserna. Arbetsuppgifter som flera vägledare uppger att det är svårt att hinna med är karriärcoachning, gruppvägledning samt att planera och genomföra yrkes- och utbildningsmässor. Dessutom bokas inte samtliga gymnasieelever in för vägledningssamtal. Skolornas insatser vad det gäller arbetslivsanknytning I och med att Arbetsmiljöverkets har nya riktlinjer vad det gäller rektorns ansvar för elevernas arbetsmiljö under prao har flera skolor slutat med prao. Det är bara två skolor på grundskolan som fortsätter som innan och de andra skolorna har antingen dragit ned prao helt och hållet eller har andra arrangemang. Tre rektorer pekar på att, även om det inte har prao, så har de ganska omfattande arrangemang i form av studiebesök på arbetsplatser, personer som kommer till skolan och berättar om sitt arbetsliv, internpraktik på skolan mm. Två skolor verkar däremot inte ha någon eller väldigt liten aktivitet på området. På gymnasiet och på vuxenutbildningen har vissa utbildningar praktik medan andra utbildningar saknar praktik helt och hållet. Utveckling av vägledningsfunktionen och kvalitetssäkring I avsnittet besvaras frågeställning 3: Hur kvalitetssäkrar man vägledningen? Fortbildning och vägledningsmetodik Kommunen har satsat på vidareutbildning bl a med hjälp av lärarhögskolan i Stockholm, dels om förändrade utbildningssystem, dels om samtalsmetodik, bl a gruppvägledning. Man har också fått utbildning i sk karriärcoaching från företaget Newstart. Karriärcoachning innebär flera samtal med samma klient där man utgår från en människas intressen, värderingar och kompetenssområden utifrån erfarenheter av arbetslivet. Vägledarna uppger att de i stort sett är nöjda med de utbildningar man genomgått. Möjligheterna att använda kunskapen från utbildningarna varierar emellertid. Som en del av utbildningen har vägledarna praktik där de genomför ett par karriärcoachningar. Vad det gäller karriärcoachningen och gruppvägledning menar man att det kan vara svårt att få tid till det och/eller att det inte alltid passar verksamheten. Vuxenvägledarna menar att de har tämligen små möjligheter till att arbeta med karriärcoaching efter utbildningen. Dagen är styrd av telefontid och tid i rundeln (den öppna ytan). Man har dessutom svårt att få tillgång till samtalsrum. Man har gjort försök med gruppvägledning men det har varit svårt att få tag på intresserade klienter. På gymnasiet menar vägledarna också att det kan vara svårt att få tid med karriärcoaching och gruppvägledning. Vissa vägledare mernar också att karriärcoachning och gruppvägledning kanske inte är så tillämpbart på gymnasiet eftersom eleverna oftast har klara mål och det gäller att hjälpa dem med vägen dit. Eleverna efterfrågar mest information. 11

12 Vägledarna på grundskolan menar att eleverna är för unga på grundskolan eftersom karriärcoachningen handlar om yrken och arbetsliv. Gruppvägledning används något mer på grundskolenivån. I åttan använder vägledarna något olika metodik, antingen enskilda samtal, samtal med två elever åt gången, gruppsamtal eller gruppvägledning. I nian har man generellt enbart individuella samtal eftersom vägledningen då är inriktat specifikt mot individens egna specifika val. Gruppvägledning är en form som verkar ha ökat något men man uppger att det tar mycket tid att organisera. Samtalsmetodiken har utvecklats till viss del verkar det som. Ett exempel med gruppövningar i åttan: Gruppen samtalar om vad man förväntar sig av ett arbete, gör intressetest och får skriva ned positiva sidor hos gruppmedlemmarna. Det finns en mängd gruppövningar att tillgå. Vägledning med två elever åt gången är också något man börjat med de senaste åren. Eleverna ska känna varandra och ha förtroende för varandra. De känner sig då tryggare samt hjälper varandra t ex talar om vad den andre är bra på. Vuxenvägledarna har förändrat sina lokaler. Vägledningschefen gav en av vuxenvägledarna uppgiften att leda utvecklingen av deras verksamhet. Tidigare hade man en öppen lokal dit klienterna kom och där ägde all vägledning rum. Nu har man två lokaler: 1. Rundeln dit klienterna först kommer. Här finns självservice i form av datorer och annat informationsmaterial. Det är också bemannat med en vägledare som antingen själv ger hjälp eller slussar vidare in till: 2. Vägledningsrummet där vägledningssamtal sker i ett kontorslandskap. Varje plats är skyddad med ljudabsorberande skärmar. Kvalitetssäkring Samtliga vägledare har relevant utbildning för studie- och yrkesvägledning vilket är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Ett annat sätt är att själva utvärdera sin verksamhet. En arbetsgrupp med vägledare arbetade under 2003 fram ett utvärderingsverktyg för vägledningssamtalet. Man ritade upp en bild för att steg för steg utvärdera vägledningssamtalen. Första steget var att vägledaren efter ett samtal skulle besvara ett antal frågor. I det andra steget lät man brukaren eleven besvara frågor om samtalet. Därefter träffades vägledarna i grupper för att diskutera resultaten. Nästa steg var observationer av verkliga vägledningssamtal där vägledarna gick ihop två och två. Även här träffades man i grupper och diskuterade med handledare från lärarhögskolan i Stockholm. Ytterligare en fas är planerad med videofilmning men den är inte genomförd. Självvärderingen genomfördes hösten Enheten menar att de har utvecklat vägledningssamtalet med hjälp av ovanstående kombinerat med den fortbildning man fått. En distinktion kan göras mellan en metodik som var vanlig tidigare i praktiken och den nya metodiken man vill använda idag. I den förra låg fokus på att ge information om utbildningar och hjälper till att ta kontakter. I den nya metodiken ska eleven själv hitta svaren. Samtalsmetodiken går ut på att spegla elevens ord så att eleven hör sig själv. Vägledarna har tillsammans utformat gemensamma rutiner för information, t ex vilken information som ges inför gymnasievalet. De har också gemensamt utvecklat material, t ex brev till föräldrar, presentationsmaterial. Vad det gäller vägledningsmetoder är det emellertid upp till var och en att bestämma det själv. 12

13 Vägledarna arbetar efter samma verksamhetsår med syfte att man ska arbeta systematiskt, planerat och koordinerat. Vägledarnas år är indelade i olika faser då man har olika arbetsuppgifter och planerar verksamheten därefter. T ex i grupp 1 arbetar vägledarna med årskurs 8 på våren för att förbereda elevernas val till gymnasiet både i mindre grupper och enskilda samtal. Här ligger fokus på att eleverna ska lära känna sig själva och vad man passar för. På höstterminen har man enskilda samtal med årskurs 9-eleverna och klassinformation om vilka valmöjligheter som finns. Jämförelser med handlingsplaner I detta avsnitt besvaras frågeställning 4: Har intentionerna i handlingsplanen uppnåtts? Här följer en sammanställning på de mål och handlingsplaner som gäller den nya organisationen för studie- och yrkesvägledning i Kungsbacka kommun. Det är av särskild vikt att elever i ungdomsskolan erbjuds möjligheter att förvärva olika erfarenheter och upplevelser av utbildning och arbetsliv. Här ser situationen olika ut på skolorna. Se avsnitt Skolornas insatser vad det gäller arbetslivsanknytning. Barn, ungdomar och vuxna bör ha lika tillgång till likvärdig vägledning. Vad det gäller vägledningssamtal och information är den någorlunda likvärdig. Se avsnitt Vägledningssamtal bokning och tillgänglighet. Vägledningen ska vara obunden och opartisk samt utgå från individens behov. Det är svårt att bedöma men metodiken vägledarna använder har individens intressen och förmåga i fokus. Vägledarnas arbetsuppgifter ska renodlas. Vägledarna arbetar med svårare vägledningssamtal och skolornas personal tar ett större ansvar än tidigare för elevernas kontakt med arbetslivet och mer allmänna delar av studie- och yrkesorienteringen. Vägledarna ska stötta elevvårdsteamen utan att vara medlemmar i dem, ge kollektiv information till elever och föräldrar samt serva skolorna med material och IT. Skolornas personal har inte tagit över mer allmänna delar av vägledningen. Se avsnitt Kompetensutveckla lärarna i vägledningsfrågor. Vägledarna på gymnasiet sitter med i elevvårdsteamen. Vägledarna på grundskolan är inte med alls eller sitter med vid behov. Se vidare Medverkan i elevhälsoteamet. Information ges till elever och föräldrar. Vägledningsarbetet sker företrädesvis på de pedagogiska enheterna upp till och med årskurs två i gymnasiet. Från och med år tre i gymnasiet genomförs vägledningen huvudsakligen på vägledningscentrum. Det sker inte, se avsnitt Utökat samarbete. Vägledningscentrum är en gemensam angelägenhet för alla vägledare i kommunen. Verksamheten riktar sig till alla invånare i kommunen. Den kompetens som krävs för yngre elever ska också erbjudas här. Av dessa skäl finns bemanning också av grundskole- och gymnasievägledare. Ett särskilt ansvar ligger dock på årskurs tre-eleverna på gymnasiet och vuxenutbildningen. Vägledningscentrum bemannas av vägledarna i 13

14 kommunen och personal från Arbetsförmedlingen. På vägledningscentrum skall det finnas samtalsrum, sökmöjligheter och informationsmaterial. Delvis uppfyllt, se avsnitt Utökat samarbete. Satsning på kompetensutveckling för vägledarna. Betydande insatser har gjorts. Vägledarnas arbetsuppgifter enligt handlingsplaner 1. Genomföra professionella vägledningssamtal enskilt och i grupp. 2. Utveckla och uppdatera studie- och yrkesrelevant information. 3. Ge information och handledning till lärare och arbetslag på skolorna. 4. Utveckla metoder och verktyg för vägledning. 5. Vägledningsplan i form av portfoliometodik. 6. Ge information till klienter om utbildning och arbetsliv. 7. Utveckla den uppsökande verksamheten. 8. Genomföra teman och mässor om yrken och utbildningar. 9. Utveckla en lokal arbetsplan för varje pedagogisk enhet. Punkt tre är delvis uppfylld, se vidare Kompetensutveckla lärarna i vägledningsfrågor. Punkt 5 är inte uppfylld, se Slutsatser. Punkt 7 och 8 är inte heller uppfyllda. Frågan är om man har tid med dessa med tanke på den låga bemanningen. Det är vad som framkommer i intervjuerna med vägledarna också. De övriga punkterna arbetar man med. Tillgänglighet och kvalitet Här besvaras frågeställning 5: Är tillgängligheten och kvaliteten på vägledningen god? Elevenkäter Grundskolan Här redovisas resultatet på fyra frågor från en elevenkät från 2006 där svarsfrekvensen var 74 %. Eleverna har kunnat ange från 1 till 5. Andel 1 och 2 redovisas tillsammans samt 4 och 5 i syfte att tydliggöra resultatet. Medelvärdet redovisas också. 3. Har du kunnat nå din SYV när du önskat? (1 aldrig, 5 alltid). Resultat: 1 + 2: 12 % : 55 %. Medelvärde: 3,61 Frågan berör tillgängligheten till vägledning. Den ges något mer än godkänt av eleverna. Det går inte heller att begära att vägledaren alltid ska finnas på plats och vara ledig varje gång en elev kommer. Resultatet får därmed anses tillfredställande. 4. Hur har du blivit bemött av din SYV? (1 mindre bra, 5 mycket bra). Resultat: 1 + 2: 3 % : 76 %. Medelvärde: 4,35 5. Har du fått den hjälp och stöd du önskat av din SYV? (1 aldrig, 5 alltid). Resultat: 1 + 2: 7 % : 73 %. Medelvärde: 3,99 14

15 6. Under år 8 och 9 har du vid ett antal tillfällen fått information och gjort övningar om gymnasievalet. Har dessa tillfällen varit givande? (1 aldrig, 5 alltid). Resultat: 1 + 2: 23 % : 37 %. Medelvärde: 3,17. De andra tre frågorna kan sägas beröra kvalitet. Bemötandet får sägas vara mycket bra. Eleverna har också i stor utsträckning tyckt att de fått den stöd och hjälp de eftersökt. Vad det gäller tillfällen med information och övningar är det dock en dryg femtedel som inte är nöjda. Här finns det potential till utveckling av pedagogiken. Gymnasiet Här redovisas resultatet på tre frågor från en elevenkät från 2003 respektive Svarsfrekvensen för 2003: Aranäsgymnasiet 85 %, Lindälvsgymnasiet 55 %. Svarsfrekvensen för 2006: Aranäsgymnasiet 72 %, Lindälvsgymnasiet 42 %. Eleverna har kunnat ange från 1 till 5. De två första frågorna finns med i båda enkäterna. För alla fyra åren redovisas medelvärdet. För 2006 redovisa även andel 1 och 2 tillsammans samt 4 och 5 i syfte att tydliggöra resultatet. Hur lätt är det att få tid hos studie- och yrkesvägledare? (1 svårt, 5 lätt). Medelvärde 2003: 2,93. Medelvärde 2006: 3, : Svårt + ganska svårt: 23 %. Lätt + ganska lätt: 31 %. När du pratar med studie- och yrkesvägledare upplever du att du får ett bra bemötande? (1 dåligt bemötande, 5 bra bemötande). Medelvärde 2003: 3,76. Medelvärde 2006: 3, : Dåligt bemötande + ganska dåligt bemötande: 8 %. Ganska bra bemötande + bra bemötande: 58 %. Hur upplever du att informationen på gymnasiet om valbara kurser fungerar? (1 dåligt, 5 bra). Medelvärde 2006: 3, : Dåligt + ganska dåligt: 30 %. Bra + ganska bra: 42 %. Den första frågan berör tillgänglighet. Den har inte ökat nämnvärt sedan 2003 vilket man kanske skulle ha förväntat sig. Den får ändå sägas vara medelgod. De två andra frågorna berör kvalitetsaspekter. Vad det gäller bemötande har inte resultatet förändrats sedan Det får anses vara ett tämligen gott resultat men nästan var tionde elev (2006) upplever dock att det är dåligt eller ganska dåligt bemötande är det närmare en tredjedel av eleverna som att anser att informationen fungerar dåligt eller ganska dåligt vilket är ett sämre resultat än vad man har på grundskolan. Här finns än större anledning att se över det pedagogiska upplägget och formerna för informationen. 15

16 Vuxenvägledarna på Kompetenscentrum Det finns en enkät från 2004 som enbart berör vägledningsverksamheten genomförde Kompetenscentrum en enkätutvärdering och här ingår vägledningspersonalen men också annan personal. Svarsalternativen är från 1 instämmer inte alls, till 5 instämmer helt. Jag väljer att redovisa tre frågor från vardera år. Här finns enbart medelvärden att tillgå. Vägledningen Jag blev bemött på ett positivt sätt. Medelvärde: 4,8 5. Jag fick svar på mina frågor. Medelvärde: 4,4 9. Det är lätt att få tillgång till vägledning i Kungsbacka. Medelvärde: 3, Jag blev bemött på ett positivt sätt. Medelvärde: 4,8 6. Jag fick den hjälp jag behövde. Medelvärde: 4,6 7. Det är lätt att komma i kontakt med Kompetenscentrum. Medelvärde: 4,3 Tillgängligheten (9) får sägas vara god och kvaliteten (1 och 5) mycket bra. Komvux genomförde en enkätundersökning 2003 som innehöll några frågor om Studierådgivning på Vägledningscentrum. Enkäten innehöll fyra svarsalternativ, från instämmer inte alls, delvis, till stor del, helt. Svarsfrekvensen var 63 %. Resultatet redovisas utifrån procentuell andel som svarat inte alls jämfört med till stor del + helt. Delvis-svaren utelämnas. Jag redovisar även här resultaten från tre frågor. 7. Det är lätt att komma i kontakt med studie- och yrkesvägledare. 7 % har svarat inte alls. 85 % har svarat till stor del eller helt. 8. Jag har fått ett bra bemötande av studie- och yrkesvägledare. Inte alls: 0 %. Till stor del + helt: 91 %. 9. Jag har fått den hjälp jag behövde vid kontakterna med studie- och yrkesvägledningen. Inte alls: 0 %. Till stor del + helt: 86 %. Sammantaget är resultatet väldigt positivt för vuxenvägledarnas del. Tillgängligheten anser klienterna vara hög och kvaliteten mycket bra. Klienterna får ett positivt bemötande och erhåller den hjälp man efterfrågar. 16

17 Vägledningssamtal bokning och tillgänglighet På grundskolan bokas alla elever in för samtal på något sätt. Det finns utrymme för alla elever att få minst ett samtal i åttan och nian. Vägledarna använder olika metoder för att boka in eleverna. De vägledare som bokar upp eleverna i förväg upplever att det blir glapp i schemat när elever inte dyker upp t ex pga sjukdom eller glömmer av det. Vägledare som går ned till klassrummet på morgonen och bokar in elever för samma dag uppger att det fungerar bättre i och med att det då inte uppstår oplanerade uppehåll. Det finns också möjlighet att skriva upp sig utanför på ett schema för de elever som önskar extrasamtal. På gymnasiet är det upp till eleverna att boka upp sig. Även om det inte alltid finns tid exakt när eleven kommer så finns det alltid möjlighet att boka upp sig på en tid. På vägledningscentrum får de som kommer dit hjälp även om det ibland kan uppstå väntetider. När det gäller att komma in i klasserna på grundskola och gymnasium för att hålla olika slag av information finns det olika upplevelser om hur det fungerar. De vägledare som har arbetat lång tid på sin pedagogiska enhet uppger att det inte är några problem eftersom de har hunnit etablerat goda kontakter med lärarna. Vägledare som är nyare på sina arbetsplatser menar däremot att det ibland kan vara svårt att komma in. Det kan krocka med prov och annat som lärarna prioriterar. Att boka tid att klasserna kan ta tid och kraft i anspråk. Det finns dock exempel på att man har löst det genom att lägga in fasta tider i schemat för detta ändamål. Vägledaren behöver då inte ödsla tid på att hitta lämpliga tider som passar. Rektorers utlåtande Generellt sett är rektorerna i stort sett nöjda med både tillgänglighet och kvalitet. Det har inte inkommit några klagomål till rektorerna. Man uppger att man har ett gott samarbete med vägledarna och att det oftast inte är något problem att man inte är chef över vägledaren längre. En rektor uppger att kvaliteten har blivit bättre på senare år då vägledningen sker mer integrerat med lärarna. På en skola där vägledaren endast är på plats en dag i veckan uppger dock rektorn att tillgängligheten har blivit sämre sedan omorganisationen. En rektor på gymnasiet efterfrågar någon form av plan som visar hur samtliga elever ska få vägledning. Eftersom vägledarnas arbete har blivit mer renodlat skulle man förvänta sig en ökning av kvalitet och tillgänglighet menar rektorn vidare. Dessutom skulle det vara fördelaktigt med en systematisk dokumentation och redovisning av vägledningssamtalen i linje med vad skolsköterskorna gör. Man skulle då kunna se generella mönster, t ex skillnader mellan olika program huruvida eleverna har klara mål eller ej. Rektorn ser också gärna en satsning på gruppvägledning och utbildning av lärarna om behörighetskrav till högskolan t ex. Från Komvux framkommer det emellertid klagomål på tillgänglighet och kvalitet. Tillgängligheten har minskat i form av begränsade öppettider och kvaliteten likaså på grund av att vägledarna inte längre har kontinuerlig kontakt med lärarna. Man ser därför hellre att vägledare har sin fysiska placering på Komvux. En fördel är att de då också kan följa eleverna över tid och då också kan följa upp resultatet av vägledningen. Att vägledarna inte har kontinuerlig kontakt med lärarna medför att vägledarna inte utvecklar tillräckligt hög kompetens om 17

18 innehåll i utbildningar för att t ex kunna bedöma vilken nivå eleven ska börja på. Man ger emellertid också beröm för att vägledarna har en bra överblick över utbudet av utbildningar. 18

19 Slutsatser Sammantaget visar enkätresultat, rektorers utlåtanden och intervjuer med vägledarna att det är god kvalitet på vägledarnas arbete. Det finns dock potential för utveckling av pedagogiken vad det gäller givande av information och övningar med klasserna. En femtedel av grundskoleeleverna och närmare en tredjedel av gymnasieeleverna är missnöjda med detta. Tillgängligheten får också sägas vara bra, även om den till viss del skiljer sig åt mellan olika skolor. Vägledningsenheten har arbetat mycket med att skapa gemensamma rutiner och har tagit fram gemensamt informationsmaterial vilket är en form av kvalitetssäkring. Man har också haft en relativt omfattande fortbildning och själva arbetat aktivt med att utveckla vägledningsmetodik. Målet om likvärdig vägledning vad det gäller information och vägledningssamtal kan därvidlag sägas vara uppfyllt. En försvårande omständighet på vissa skolor är att det är ont om grupprum för vägledarna att hålla gruppvägledning. Kvalitet och tillgänglighet kan sammantaget sägas vara god men den har heller inte blivit bättre, eller snarare vet inte rektorerna om den har blivit bättre. Från enkätsvaren från gymnasiet kan man heller inte se någon förbättring. Efter att ha renodlat vägledarnas arbete borde man rimligtvis förvänta sig en förbättring. Det finns inte heller några uppföljningsbara mål i de handlingsplaner som finns, varken i vägledningsenhetens eller i de enskilda pedagogiska enheternas handlingsplaner. Ett möjligt sådant mål skulle t ex vara att alla elever ska få tillgång till minst ett vägledningstillfälle inför viktiga val. Grundskolevägledarna strävar efter att alla elever ska få vägledning i åttan och nian. Det finns dock inte med i deras handlingsplaner. Gymnasievägledarna har inte ambitionen att boka in alla elever för vägledning. Vägledningen sker här helt och hållet på elevernas initiativ. Det sker heller ingen dokumentation av vägledningssamtalen idag. Dokumentation kombinerat med att dra slutsatser av det samlade materialet i form av generella mönster skulle kunna utgöra grund för uppföljningsbara mål. Man skulle t ex kunna se vilka klasser, program osv som behöver speciella insatser. Man skulle också kunna anpassa metodiken till vilka behov olika grupper av elever har. Det finns även potential för ett utökat samarbete med lärare och rektorer. Det är speciellt viktigt eftersom vissa skolor har dragit ned på praktik för eleverna. Endast ett fåtal av vägledarna har börjat driva vägledningsfrågor och arbetslivsanknytning mer aktivt i samarbete med lärarna på sina enheter. Det finns exempel där vägledare och lärare arbetar tillsamman och väver in arbetslivsaspekter i undervisningen. Även i skolverkets utvärdering av vägledningsfunktionen i fyra av landets kommuner framkommer att lärarnas integrering av arbetslivsfrågor verkar vara ganska svagt. Endast två intervjuade lärare vävde in skola, arbetsliv och vägledning i undervisningen. Vad det gäller skolornas arbetslivsanknytning i övrigt finns det stora skillnader mellan olika skolor. Vissa skolor har kvar prao, andra skolor har slutat med prao och gör inte heller så mycket annat för att eleverna ska få erfarenhet av arbetslivet. Några skolor har en del verksamhet på området. Eftersom forskning lyfter fram 19

20 vikten av konkret erfarenhet av yrkesområden för att ungdomar ska kunna skapa mål om sin framtid är detta inte tillfredställande. Det verkar ha skett en glidning från grundtanken med renodling av vägledarnas arbete mot en anpassning till skolornas verksamhet. Det finns för- och nackdelar med deltagande i skolornas inre verksamhet. Fördelar är att vägledarna skapar relationer med skolans personal genom att delta i elevvårdsarbetet, känner delaktighet i sin arbetsplats och får bakgrundskunskap om eleverna vilket är till fördel i vägledningsarbetet mm. En nackdel är givetvis är att det tar tid att sitta med i möten vilket går ut över tid för vägledningssamtal. Kanske man kan hitta en medelväg i linje med vad vissa vägledare gör. De går med på de möten som har relevans för vägledning och/eller där de själva har något att tillföra med sin specifika kompetens. Deltagande i elevvårdsteamen har givetvis också bäring på frågan om bemanning. Kommunen har en låg bemanning jämfört med andra kommuner. Även om vägledarna uppger att de har en rimlig arbetsbelastning så uppger de att de inte hinner med vissa arbetsuppgifter såsom karriärcoachning, gruppvägledning samt att planera och genomföra yrkes- och utbildningsmässor. Dessutom bokas inte alla gymnasieelever in för vägledningssamtal. Vidare efterfrågas fördubblade resurser för vägledning på det individuella programmet samt att varje vägledare inte har mer än två arbetsplatser. Det finns potential för effektivisering av arbetsprocesser. En sådan möjlighet är fasta tider i schemat för information till klasserna, gruppvägledning mm. Det gör att vägledarna slipper lägga tid och kraft att boka in sig på lärarnas lektioner. Det är också lättare när det kommer en ny vägledare till en skola eftersom man inte blir beroende av att skapa relationer till lärarna för att komma in på lektionerna. Ett annat område är organiserad information till lärarkollektivet. Det kan dels spara tid genom att lärare inte behöver komma och fråga vägledarna i samma omfattning som idag, dels kan lärarna hjälpa till med enklare vägledningsfrågor när de ändå håller utvecklingssamtal. En möjlighet för vägledningscentrum att ta ställning till är att ha kombinerade arbetsplatser för vägledarna och vägledningsplatser. Dessa skulle kunna placeras i den lokal där dagens vägledningssamtal sker genom att man bygger om lokalen till tre eller fyra mindre rum. Vägledningsenheten skulle kunna gå igenom möjligheter till effektiviseringar genom att kartlägga arbetsprocesser och identifiera flaskhalsar samt utarbeta metoder för att eliminera dessa. Vägledningsenhetens handlingsplaner har delvis uppfyllts. Flera av målen verkar dock vara föråldrade och har ingen relevans för dagens situation. Det torde vara mer fördelaktigt att löpande revidera målen i linje med vad senare forskning säger vad det gäller mål och strategiutveckling. Ett exempel på ett föråldrat mål är portfoliometodiken 8, ett annat är att årskurs 3-eleverna på gymnasiet ska få vägledning på vägledningscentrum. Tanken att alla ska kunna vägleda alla verkar inte fungera i praktiken då de tre områdena grundskola, gymnasium och 8 För flera år sedan försökte man införa portfoliometodik på skolorna. I portfolion har eleven med sig sina alster från olika årsklasser, t ex provresultat. Lärare kan då se elevens tidigare resultat. Tanken var att man även skulle inkludera vägledningsaspekter i portfolion i form av praktikplatser eleven haft, vilka val man har gjort osv. Det fungerade dock inte på skolorna och därmed inte heller i vägledningssammanhang. 20