Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2011:26 Datum Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation Nytta, modeller och förslag på främjande åtgärder

2 Nytta, modeller och förslag på främjande åtgärder Rapportnummer PTS-ER-2011:26 Diarienummer ISSN Författare Tania Abdali Ola Barthel Marcus Boklund Karin Fransén Rita Hammarstedt Patrik Sandgren Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord För varje kilometer bredbandskanalisation som anläggs i glesbygd möjliggörs anslutning av ungefär 30 användare till snabba, framtidssäkra kommunikationsnät. Till det kommer de trådlösa möjligheterna. Utbyggnaden av mobilt bredband kräver optisk fiber vilket i sin tur kräver kanalisation på nya platser. Utbyggnaden av snabba och tillförlitliga kommunikationstjänster i hela landet är mycket viktigt för de enskilda medborgarna och företagen, och avgörande för ett sammanhållet Sverige. Min förhoppning är att vi genom slutförandet av detta regeringsuppdrag kan hjälpa till med att lösa några av de knutar som omgärdar tillgången till kanalisation för bredband. Regeringens Bredbandsforum har också en viktig roll. Det som föreslås där som kan förbättra möjligheterna att använda sig av kanalisation bör ses tillsammans med förslagen i denna rapport. Utgångspunkten för den här utredningen har varit att hitta åtgärder som är samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsamma antingen utan kostnad eller med nettoförtjänst för skattebetalarna. Hindren ska inte underskattas. Men rapporten visar att det för alla inblandade parter finns vinster att hämta, och på några möjliga vägar att gå för att hämta dem. Stockholm, 1 december 2011 Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer 6 Summary of conclusions and recommendations 12 1 Inledning Vad är kanalisation för bredband? Bättre tillgång till kanalisation ger mer samhällsnytta Regeringsuppdraget och dess avgränsning Metod 21 2 Aktörerna och begreppen Aktörerna Teleoperatörerna Energibolagen Kommuner och stadsnät Andra viktiga aktörer Grundläggande begrepp Vad är transaktionskostnader? Vad är återbetalningstid? Om risk Samförläggning sker i mark och sambyggnad i luft 26 3 Utbud och efterfrågan Utbudet Nuvarande utbud Ett potentiellt större framtida utbud Nuvarande efterfrågan Efterfrågan på infrastruktur Efterfrågan på svart fiber Efterfrågan på hyra, köp och byte av kanalisation Samförläggning av ny kanalisation En potentiellt större framtida efterfrågan på kanalisation Samförläggning av ny kanalisation Hyra, köp och byte Sambyggnad: luftburen kanalisation 40 4 Vad påverkar möjligheterna att göra kanalisationsaffärer? Sambyggnad/förläggning av ny kanalisation Marknadsmässiga frågor Rättsliga frågor Teknik och kvalitet Hyra, köp och byte Marknadsmässiga frågor Rättsliga frågor Teknik och kvalitet 51 5 Vilka modeller skulle kunna möjliggöra fler kanalisationsaffärer? En neutral part som investerar långsiktigt En neutral part har tid och kan hantera risk Ett Infrastructure Clearing House som neutral part Förutsättningar och resultat Fördelar och nackdelar Andra överväganden Sambyggnad i luftledningar 60 Post- och telestyrelsen 4

5 5.2.1 Möjligheter till sambyggnad Fördelar och nackdelar Privat bolag hyr ut på neutrala grunder En kommersiell modell för konkurrensneutral uthyrning Fördelar och nackdelar Privat bolag bygger plattform på kommersiella grunder Bolaget administrerar, dokumenterar och förmedlar Fördelar och nackdelar 65 Befintliga IT-plattformer vidareutvecklas Ledningskollen Utveckla Ledningskollen för kanalisationsfrågor För- och nackdelar CESAR Utveckling av stadsnätens erbjudande För- och nackdelar 71 Överväganden Lösningar på vilka problem? Hur kan de olika lösningarna fungera ihop? 72 6 Vad bör det offentliga göra för att underlätta nya affärsmodeller? Inledning Kommunerna Policy Samordning av grävarbeten Praktiskt stöd till byalag Staten Utred förutsättningarna för ett Infrastructure Clearing House Markfrågor m.m Samordning m.m Utveckling av Ledningskollen Användning av existerande finansiellt stöd Offentlig-privat samverkan (OPS) Exempel på OPS-projekt inom infrastruktur OPS-lösning för kanalisation? Bredbandsforums arbete Samordningsersättning och införande av pliktrör? Utveckling av Ledningskollen Behovet av regional samordning Kommunala bredbandsstrategier Tillträde till mark EU:s roll Nya finansieringsinstrument Samarbete mellan de europeiska regleringsmyndigheterna 90 Post- och telestyrelsen 5

6 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer Regeringsuppdraget och nyttan med kanalisation Utgångspunkten för regeringens bredbandsstrategi är att investeringar i IT och bredband är positiva för samhällsutvecklingen och att bredband ökar företagens konkurrenskraft, kunskapsnivån hos befolkningen och servicenivån till medborgarna. Tillgång till bredband främjar regional utveckling och bidrar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i hela landet. Fler fiberoptiska förbindelser behövs för att uppfylla målen i bredbandstrategin. För det behövs kanalisation, som är den mest grundläggande formen av bredbandsinfrastruktur. Kanalisation är dyrt, men kostnaderna kan minskas avsevärt genom bättre samutnyttjande. Med denna rapport slutredovisas PTS regeringsuppdrag av maj 2011 om affärsmässiga förutsättningar för kanalisation. Slutprodukten ska enligt uppdraget bl.a. identifiera befintliga eller möjliga övergripande affärsmodeller som kan användas med fokus på samutnyttjande mellan energibolag och teleoperatörer, och vid behov föreslå lämpliga aktiviteter för att möjliggöra sådana modeller. För varje kilometer kanalisation som anläggs där trådbundet bredband inte skulle etableras på kommersiella grunder möjliggörs anslutning av i storleksordningen 30 potentiella nya användare. Till det kommer möjligheten att successivt förlägga basstationer för mobilt bredband närmare och närmare slutanvändarna och möjligheten till förbättrad konkurrens på den grundläggande infrastrukturnivån. Även om behovet av kanalisation i första hand rör områden utanför större tätorter är även villaområden fortfarande ofta vita fläckar på bredbandskartan. Här varierar behovet av kanalisation från område till område. Utbud, efterfrågan och faktorer som påverkar affärsmöjligheterna Ingenting som liknar en fungerande marknadsplats för försäljning och köp av bredbandskanalisation finns idag. Där det finns tillgång till s.k. svart fiber, är det i första hand denna grossistprodukt som efterfrågas. Antalet kanalisationsaffärer i allmänhet och samförläggning och sambyggnad med elnät i synnerhet skulle dock kunna öka. Det finns en orealiserad potential i kanalisationsaffärer som på ett betydande sätt skulle kunna bidra till uppfyllandet av regeringens bredbandsmål. I vilken utsträckning detta kommer att ske beror på många faktorer. Viktiga hinder för kanalisationsaffärer är bl.a. - olika planeringshorisont för energi- respektive teleoperatörer; Post- och telestyrelsen 6

7 - olika syn på parternas ansvar och kostnadsfördelning vid samförläggning; - frågor om risk och återbetalningstid på investeringar; - brist på information om planer; - andra transaktionskostnader bl.a. på det tekniska området; - rätt till och ersättning för mark, samt därtill hörande frågor om begränsningar i regelverk. Energibolagen och de företag som levererar bredband har samtidigt ett gemensamt intresse av att sänka kostnaderna för infrastrukturetablering genom samförläggning (vid grävning) och sambyggnad (i ledningar ovan jord). Kommunerna har olika strategier när det gäller samordning av grävarbeten och tillgängliggörande av bredbandskanalisation. Grävarbeten står vid etablering av optofibernät för ca procent av totalkostnaden. Genom samordning av grävarbeten, samförläggning mellan energinät och bredbandskanalisation samt där möjligt genom gemensamt utnyttjande av existerande kanalisation kan kostnaden för bredbandsnät sänkas avsevärt. Affärslösningar för bredbandskanalisation Nedanstående möjliga affärslösningar kan bidra till mer samförläggning, sambyggnad och samutnyttjande av kanalisation. Lösningarna visar på affärsmöjligheterna runt bredbandskanalisation, investeringsviljan och möjligheterna att minska transaktionskostnaderna för samförläggning, sambyggnation och samutnyttjande av kanalisation. 1. En modell med ett Infrastructure Clearing House ( ICH ) innebär att denna aktör inledningsvis bekostar samförläggning av tomrör för bredband vid nedläggning av annan infrastruktur. Den som bygger får betalt för merkostnaden för tomröret vid anläggningstillfället. När eller om en teleoperatör utnyttjar röret för fiberdragning, betalar operatören en del till ICH och ytterligare en del till den som bygger (som därmed gör en vinst på projektet). Modellen innebär att endast ICH tar en affärsmässig risk i det enskilda fallet. ICH räknar hem affären genom att långsiktigt gå med vinst på det totala antalet affärer, även om man gör förlust på en del som inte kommer att utnyttjas av någon operatör. Modellen kan långsiktigt vara affärsmässigt lönsam även med ett relativt litet antal affärer och skulle kunna ge möjligheter till mer än nya bredbandsanvändare i glesbygd. 2. Luftkanalisation är en lösning som innebär sambyggnad med luftledningar i det s.k. mellanspänningsnätet för kraftöverföring. Möjligheterna att överblicka vilka luftledningar som inom överskådlig framtid kommer att finnas kvar inom mellanspänningsområdet har ökat, varför det blir mer aktuellt att utnyttja dessa ledningar för sambyggnad med bredbandskanalisation. Här kan sambyggnation ske i Post- och telestyrelsen 7

8 efterhand, dvs. upphängning av fiberkablar i befintliga kraftledningar under de strömförande ledningarna. Det finns outnyttjad potential på upp till ca km luftledning som skulle kunna användas för luftkanalisation. Mellanspänningssystemet (i mark och luft) täcker nära 100 procent av alla byggnader i Sverige inom en radie på under 500 m. 3. Kommersiell uthyrning på neutrala villkor. Detta är en marknadsdriven lösning för tillgång till grundläggande kommunikationsinfrastruktur. En investeringsfond investerar långsiktigt i kommunikationsinfrastruktur såsom kanalisation. Det rör sig om investeringar i anläggningstillgångar med förutsägbart kassaflöde och höga inträdeshinder, och inte i teleoperatörsverksamhet. Modellen innebär att kommunikationsinfrastrukturen hyrs ut av ett oberoende infrastrukturbolag till alla på icke-diskriminerande villkor. Den långa placeringshorisonten för investeraren innebär ett relativt säkert, men lågavkastande affärscase. 4. Kommersiell plattform för koordinering och hantering av grävaktiviteter m.m. Det finns exempel på företag som specialiserat sig på att utveckla och sälja tjänster i samband med förvaltning och övervakning av grävning och schaktning. Det handlar om olika lösningar i form av bl.a. en kundportal för registrering och uppföljning av ansökningar och föranmälningar om bl.a. grävning i offentlig mark, en kundportal för registrering och uppföljning av s.k. kabelanvisning, och en medborgarportal som ger en översikt över alla grävaktiviteter i ett givet område och annan relevant information. En liknande affärsmodell kan vara möjlig i Sverige. 5. Befintliga IT-plattformer utvecklas. Idag finns Ledningskollen, som drivs av PTS, och CESAR som drivs av Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf). Dessa är inte renodlade marknadsplatser för kanalisation men skulle på olika sätt kunna användas för att förmedla information och möjliggöra affärer. Idag används Ledningskollen huvudsakligen för att undvika avgrävningar genom att förmedla ledningsanvisning. Funktionaliteten i systemet medger dock tillhandahållande av fler typer av tjänster. Ledningskollen kan utvecklas för att identifiera samförläggningsmöjligheter för kanalisation. Värdet på affärer genom CESAR har den senaste tiden ökat kraftigt. Ett arbete pågår också för att vidareutveckla plattformen. Lösningarna utesluter inte nödvändigtvis varandra, utan fokuserar i olika grad på - risk; - investeringshorisont, och - transaktionskostnader. Post- och telestyrelsen 8

9 Sammantaget kan lösningarna hantera de viktigaste problemen förknippade med dessa begrepp. 1 Affärslösningarna kan samverka med varandra genom ett antal kombinationer, t.ex. genom att ICH använder sig av Ledningskollen eller en kommersiell IT-plattform för att identifiera och genomföra transaktioner. Luftkanalisation skulle kunna identifieras genom en utvecklad version av Ledningskollen och vidareförsäljas eller mäklas av ICH, och en kommersiell uthyrare av kanalisation skulle kunna använda Ledningskollen eller ICH för att identifiera och genomföra affärer. Vad bör det offentliga göra? Både kommuner och stat behövs för att skapa förutsättningar för fler kanalisationsaffärer. Kommunerna För att nå regeringens bredbandsmål är det av stor betydelse att kommuner tar fram och genomför egna bredbandsstrategier som möjliggör effektiv användning och utbyggnad av nödvändig bredbandsinfrastruktur inom kommunen. Kommunerna bör så långt möjligt se till att deras kanalisation i fråga om energinät och bredband kan användas av bl.a. teleoperatörer. Både som markägare och som ägare av stadsnätet bör kommunen agera konkurrensneutralt och verka för att kanalisation finns tillgängligt. Tillträde ska ske på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Kommuner har möjlighet att ställa krav på samordning och samförläggning när en aktör planerar att genomföra en infrastrukturinvestering. Kommunerna kan också på olika andra sätt bidra till att information sprids och att samordning sker. Även på regional nivå kan möjligheterna till gemensamma investeringar, samordning och samförläggning förbättras (se nedan om länsstyrelser). Kommunerna kan stödja lokala utvecklingsgrupper de s.k. byalagen i deras arbete på flera sätt, bl.a. genom allmän information och stöd kring projektering och marktillträdesfrågor, förvaltning och överlåtelse av nät. Kommunerna kan också ge hjälp i att aggregera efterfrågan från byalag genom att hantera kontakter med myndigheter och länsstyrelsen. Kommunerna kan också säkerställa tillgång till lediga resurser såsom kanalisation, vilket minskar etableringskostnaden. Kommunerna kan slutligen beakta byalagens intressen när nya infrastrukturinvesteringar ska göras. Staten De närmare förutsättningarna för ett Infrastructure Clearing House bl.a. 1 Därutöver är frågan om marktillstånd problematisk men svår att hantera inom ramen för affärslösningarna. Det problemet kräver andra angreppssätt. Post- och telestyrelsen 9

10 organisation, finansiering, kriterier för enskilda investeringar i kanalisationssträckningar, och ICH:s mäklarroll bör utredas. Möjliga finansieringsformer inkluderar privat riskkapital, särskild EU-medfinansiering, och befintliga stödformer (stöd enligt landsbygdsförordningen och kanalisationsförordningen). Om det bedöms lämpligt kan det ske inom ramen för offentligprivat samverkan. Regeringens Bredbandsforum har föreslagit regeringen att det tillsätts en statlig utredning som genomlyser markfrågor relaterat till bredbandsutbyggnad och föreslå effektiviseringar. PTS stödjer att en liknande utredning görs och rekommenderar att den inkluderar frågor som rör både energinät och elektroniska kommunikationsnät. Trafikverket bör ges i uppdrag att medverka till att kanalisation för bredband förläggs vid om- och nybyggnad av infrastruktur, och att befintlig ledig kanalisation tillgängliggörs till tredjeparter. Trafikverket bör också använda sig av Ledningskollen. Det bör också säkerställas att Trafikverket och eventuella andra statliga verksamheter samverkar med ICH om eller när en sådan modell tas i drift. Länsstyrelserna har på den regionala nivån en viktig roll att fylla att bidra till koordinering bland de kommunala aktörerna, och kan stödja dessa genom strategi, planering, upphandlingsstöd och samordningsinsatser. Länsstyrelserna bör ges i uppdrag att ta fram riktlinjer och planeringsunderlag för bredbandsinvesteringar som kommunerna kan utnyttja i sitt arbete. Ett samarbete mellan länsstyrelserna bör också kunna bidra till jämförbarhet genom att samordningsarbetet utformas på ett likartat sätt i hela landet. PTS kan i arbetet med framtagandet och genomförandet av kommunala bredbandsstrategier fylla en viktig funktion genom att dela med sig av verktyg och kunskap. Myndigheten undersöker därför förutsättningarna för genomförandet av ett pilotprojekt tillsammans med en länsstyrelse och 4-5 kommuner för att höja kompetensen kring kanalisation och annat som rör bredbandsutbyggnaden på regional nivå, samt hitta framgångsfaktorer för hur man bör arbeta i ett län för att närma sig regeringens mål. I ovanstående projekt bör en utveckling och utvärdering av Ledningskollens funktion för samordning av kanalisationsprojekt ingå. En sådan utveckling inklusive testning och utvärdering bör i vilket fall som helst äga rum genom en pilotstudie av en framtida Kanalisationskoll. Stöd enligt kanalisationsförordningen kan utgå både för nedgrävning av rör eller genom att man hänger upp slangar i luften, s.k. luftburen kanalisation. Det bör ingå i PTS och Länsstyrelsen i Örebros informationsinsatser att informera om att stödet även kan sökas för luftburen kanalisation. Det bör vidare Post- och telestyrelsen 10

11 undersökas om förordningen bör ändras så att ett villkor för stöd är att reservera utrymme för eventuella tillkommande tredjeparter. Regeringens Bredbandsforum har behandlat ett antal aspekter som berör området för denna rapport, och har lämnat flera förslag till hur problem kring kanalisationsfrågan bör omhändertas. Lösningsförslagen berör bl.a. samordningsersättning med eventuellt införande av pliktrör, utveckling av Ledningskollen, regional samordning, kommunala bredbandsstrategier och tillträde till mark. PTS stödjer att man går vidare med dessa frågor enligt vad Bredbandsforum föreslår. Post- och telestyrelsen 11

12 Summary of conclusions and recommendations The assignment from the Government and the benefits of ducting The point of departure for the Government's broadband strategy is that investments in ICT and broadband are positive for society as a whole and that broadband will increase the competitiveness of enterprises, the knowledge among the population and the level of service offered to citizens. Broadband availability furthers regional development and contributes to sustainable growth across the country. More fiber optic lines are needed in order to meet the objectives of the broadband strategy. This requires ducting, the most basic form of broadband infrastructure. Ducting is expensive, but costs can be reduced significantly by better collocation. With this report, PTS concludes its Government assignment of May 2011 regarding the examination of business conditions for ducting. According to the assignment, the final report should identify existing or potential business models with a focus on collocation between utilities and telecommunications providers, and suggest appropriate activities to enable those models. Where wired broadband would not be established on commercial grounds, every kilometer of new ducting enables the connection of around 30 potential new users. Additionally, cellular base stations can gradually be located closer and closer to end users, and competition on the basic infrastructure level can be enhanced. Although the need for ducting primarily concerns areas outside major urban districts, residential areas are still often white spaces on the broadband map. In those cases, the need for ducting varies from one area to another. Supply, demand and factors affecting business opportunities Nothing like a functioning marketplace for buying and selling broadband ducts exists today. Where so-called dark fiber is available it is primarily this wholesale product that is demanded. However, the number of deals involving ducting in general, and collocation with electricity grids in particular, could be increased. There is an unrealised potential in broadband ducting transactions that could contribute significantly to meeting the Government's broadband goals. To what extent this will happen depends on many factors. Major obstacles to ducting transactions include - Different planning horizons between energy and telecommunications providers; Post- och telestyrelsen 12

13 - Different views on the responsibilities and cost distribution of collocation; - Questions about risk and payback on investment; - Lack of information on plans; - Other transaction costs including in the technical field; - Right to compensation for land, ande related questions concerning the legal framework. Energy companies and companies that supply broadband nevertheless share a common interest in reducing the costs of infrastructure, through collocation (when digging) and by using overhead lines. Local authorities have different approaches to the coordination of excavation activities and to making available ducting for broadband. About percent of the total cost of establishing optic fiber networks can be attributed to digging. By coordinating excavation activities, by collocation between energy and broadband, and where possible through sharing existing ducts, the cost of broadband can be significantly reduced. Business solutions for broadband ducting The following possible business solutions can facilitate increased collocation, use of overhead lines, and sharing of ducts. The solutions highlight the business opportunities with broadband ducting, investment incentives and opportunities to reduce transaction costs for collocation, the use of overhead lines, and duct sharing. 1. An "Infrastructure Clearinghouse" ("ICH") model means that the ICH entity initially pays for collocation of empty ducts for broadband when other infrastructure is laid down. The party laying down the infrastructure is reimbursed for the additional cost of the ducts at the time of construction. When or if an operator uses the duct for laying optic fiber, the operator pays a portion of the price to the ICH and a further portion to the party which originally built the infrastructure (thus enabling the latter to make a profit on the project). The model implies that only the ICH is taking a commercial risk in the individual case. In the longer term, the ICH can expect to make a profit on the aggregate business, although it will make losses on any ducts that will not be used by an operator. The model can be commercially viable over the longer term even with a relatively small number of transactions, and could provide opportunities for more than 600,000 new broadband users in Swedish rural areas. 2. Air Ducts is a solution that involves the use of overhead lines in the so-called medium-voltage power grid. It has become more clear which lines in the medium-voltage power grid which will remain as overhead lines for the foreseeable future, making it more interesting to locate air Post- och telestyrelsen 13

14 ducts for broadband on those lines. In these cases, the placing can be done retrospectively, ie. suspension of fiber cables in the existing power lines. There is an untapped potential of up to about km overhead line that could be used for air ducts. The medium voltage system (in-ground and air) covers almost 100 percent of all buildings in Sweden within a radius of less than 500 m. 3. Commercial renting on neutral terms. This is a market-driven solution for access to basic communications infrastructure. An investment fund makes long-term investments in communications infrastructure such as ducts. These are investments in fixed assets with predictable cash flows and high barriers to entry, and not in telecom operators. The model implies that communications infrastructure is rented out by an independent infrastructure company to all on nondiscriminatory terms. The long investment horizon corresponds to a relatively safe, but low-return business case. 4. Commercial platform for coordination and management of excavation activities, etc. There are examples of companies that specialize in developing and selling services related to the management and monitoring of excavation and trenching. Different solutions are provided, such as a customer portal for the recording and monitoring of applications and notifications of excavation on publicly owned land, a customer portal for recording and monitoring of cabling, and a citizen s portal that provides an overview of all excavation activities in a given area and other relevant information. A similar business model may be possible in Sweden. 5. Existing IT platforms are developed further. Today, Ledningskollen, run by the PTS, and CESAR run by the Swedish Urban Network Association (SSNf) exist. These are not purely speaking marketplaces for ducting, but could in different ways be used to convey information and facilitate transactions. Today, Ledningskollen is used mainly to avoid digging off cables by providing information about the location of those cables. The system s functionality does, however, provide for more types of services. Ledningskollen can be developed to identify collocation possibilities for ducting. CESAR s business has recently taken off. Work is also underway to develop that platform further. The solutions do not necessarily preclude each other, but rather to varying degrees focus on - risk; - investment horizon, and - transaction costs. Post- och telestyrelsen 14

15 Overall, the solutions address core problems associated with these concepts. The business solutions can interact with each other through a number of combinations, such as by ICH using Ledningskollen or a commercial IT platform to identify and carry out transactions. Air ducting could be identified by an improved version of Ledningskollen, and re-sold or brokered by the ICH, and a commercial lessor of ducting could use Ledningskollen or the ICH to identify and transact business. What should the government do? Municipalities and the state alike need to create conditions for business with ducts. Municipalities In order to achieve the Government's broadband goals it is very important for municipalities to develop and implement their own broadband strategies. This will help the efficient use and development of the necessary broadband infrastructure within the municipality. Local authorities should as far as possible ensure that their ducting - in terms of energy and broadband - can be used by i.a. telecommunications carriers. Both as landowner and network owner the municipality should be neutral and work towards making ducting available. Access should be given on reasonable and non-discriminatory terms. Municipalities have the opportunity to mandate coordination and collocation when someone intends to invest in infrastructure. Municipalities can also look at various other ways to contribute to coordination and the dissemination of information. Also at the regional level, possibilities for joint investment, coordination and collocation could improve (see below regarding counties). Municipalities can support local community groups in their work in several ways, including through public information and support on planning and land access issues, management and transfer of the network. They can provide help in aggregating demand from village communities by managing contacts with the authorities and the regional government. Municipalities can also ensure access to available resources such as ducting, thereby reducing the cost of establishing the network. Municipalities can finally take local community groups interests into account when new infrastructure investments are to be made. The State Preconditions for an Infrastructure Clearinghouse including organisation, funding, criteria for individual investments in ducts, and the Post- och telestyrelsen 15

16 ICH s brokerage role - should be further investigated. Possible ways of funding include private equity, special EU co-financing, and existing forms of financial support (support under the EU s rural development program, and the so-called ducting regulation). If considered appropriate, it can be achieved within the framework of a public-private partnership. The Government s Broadband Forum has proposed a special government inquiry into land issues related to broadband deployment, and possible efficiency improvements. PTS supports that such an investigation is made and recommends that issues related to both energy and electronic communications networks are included within its scope. The Swedish Transport Administration should be asked to contribute to ducting for broadband being laid when infrastructure is built or rebuilt. It should also make available existing duct space to third parties. Furthermore, the Transport Administration should make use of Ledningskollen. It should also be ensured that the Transport Administration and other government bodies interact with the ICH if or when such a model is put into operation. The County Administrative Board has an important role to take at the regional level by contributing to coordination among local players. It can support them through strategy, planning, procurement support and coordination efforts. The County Administrative Boards should be instructed to develop guidelines and planning for broadband investments that municipalities can use in their work. A collaboration between counties should help comparability by coordinating work in a similar way throughout the country. PTS can play an important role in the process of development and implementation of municipal broadband strategies by sharing tools and knowledge. The Authority is considering a pilot project with a county and 4-5 municipalities to improve skills regarding ducting and other related broadband deployment issues at the regional level, and in order to identify success factors for how to work in a county in order to get closer to the Government's broadband target. The above project should include development and evaluation of Ledningskollen for the coordination of ducting projects. Such a development - including testing and evaluation - should in any case take place through a pilot study of a future ducting coordination platform. Financial support provided for in the ducting regulation may be given both for the excavation of ducts and for the suspension of cables in overhead power lines, so-called airborne ducting. Information efforts of the PTS and the responsible County Administrative Board (Örebro) should include the fact Post- och telestyrelsen 16

17 that aid also can be granted for airborne ducting. It should be examined whether the regulation should be amended so that aid is made conditional on reserving duct space for any additional third parties. The Government s Broadband Forum has addressed a number of aspects which are within the scope of this report, and has made several suggestions as to how problems around ducting should be dealt with. Solution proposals include financial compensation for coordination, with the possible inclusion of mandatory extra ducting, development of Ledningskollen, regional coordination, municipal broadband strategies, and land access issues. PTS supports continuing with these issues in the way that the Government s Broadband Forum suggests. Post- och telestyrelsen 17

18 1 Inledning 1.1 Vad är kanalisation för bredband? Med kanalisation för bredband menas i denna rapport förberedd framföringsväg för optiska fiberkablar, koaxialkablar eller liknande som kan användas för höghastighetskommunikation, det vill säga bredband. Kanalisationen utgörs normalt sett av någon form av i mark förlagd eller i byggnad, bro e.d. inbyggd struktur, till exempel kulvert, rör, slang eller annan sammanhängande struktur som möjliggör relativt enkel framdragning till låg kostnad av till exempel fiberkabel. Kanalisationen i sig kan vara av olika dimension eller storlek, vilket möjliggör framdragning av olika antal fiberkablar innan den kan sägas vara full. Med detta menas att även om en kanalisation redan är utnyttjad för en eller flera fiberkablar kan det finnas plats för en eller flera fiberkablar till. Detta innebär i sin tur att även om en kanalisation redan är (delvis) utnyttjad kan den vara intressant för marknaden att få tillträde till. Det är även relevant att tala om kanalisation ovan mark eller utanför byggnader. När det gäller kanalisation för bredband finns det idag möjlighet att antingen installera rör, slangar eller tuber i olika typer av ledningar ovan mark, till exempel luftledningar för elöverföring eller telekommunikation i vardagligt tal kallat luftkanalisation. Röret, slangen eller tuben kan antingen integreras i själva ledningen, till exempel som en del av en strömförande lina för elöverföring eller hängas upp under eller över ledningen eller ledningarna för elöverföring eller telekommunikation. Istället för att installera ett rör, slang eller en tub i ledningen kan en fiberkabel hängas upp direkt i till ledningen tillhörande stolpar. I denna rapport görs ingen distinktion mellan vilken av ovan beskrivna installationssätt som används. För tydlighetens skull ska det nämnas att merparten av den luftkanalisation som omnämns i denna rapport utgörs av fiberkablar upphängda under strömförande linor i luftledningar för elöverföring. 1.2 Bättre tillgång till kanalisation ger mer samhällsnytta Utgångspunkten för regeringens bredbandsstrategi är att investeringar i IT och bredband är positiva för samhällsutvecklingen. 2 Investeringar i bredbandsnät påverkar tillväxten bl.a. genom att en god infrastruktur ökar företagens konkurrenskraft, kunskapsnivån ökar hos befolkningen och genom att företag och offentlig sektor i alla delar av landet kan ge medborgarna en 2 N2009/8317/ITP, Bredbandsstrategi för Sverige. Post- och telestyrelsen 18

19 högre servicenivå. En effektiv och säker infrastruktur för bredband främjar regional utveckling och bidrar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i hela landet. Fler fiberoptiska förbindelser (optofiber) som tillhandahålls av flera olika aktörer behövs för att uppfylla målen i bredbandstrategin. För det behövs kanalisation. Att markförlägga kanalisation är dock förknippat med höga kostnader. Den största delen, ca procent, består av själva grävarbetet. Det håller tillbaka bredbandsutbyggnaden vilket leder till att det blir svårare att nå målen i bredbandsstrategin. Uppskattningar inom ramen för utredningen ger vid handen att det för varje kilometer kanalisation som anläggs på landsbygd och i glesbygd möjliggörs anslutning av i storleksordningen 30 potentiella användare. 3 Beräkningen gäller sådana sträckningar där trådbundet bredband inte typiskt sett skulle nyanläggas av operatörer på kommersiella grunder. Till det kommer möjligheten att ansluta näringsverksamheter, skolor och andra offentliga lokaler samt att förlägga basstationer för mobilt bredband längre och längre ut, eller annorlunda uttryckt närmare och närmare slutanvändarna. Kanalisation är den mest grundläggande formen av infrastruktur avsedd för elektroniska kommunikationer och ger därför under rätt förutsättningar och på rätt villkor möjlighet till konkurrens på optofibernivå och högre nivåer i värdekedjan för elektroniska kommunikationer (se vidare bl.a. avsnitt 3.2.2). Infrastrukturkonkurrens kommer att finnas i varierande grad eller inte alls beroende på geografiskt läge och andra förutsättningar men med tillgängligt kanalisationsutrymme förbättras förutsättningarna för konkurrens under lång tid framåt. 1.3 Regeringsuppdraget och dess avgränsning Med denna rapport slutredovisas det uppdrag PTS fick av regeringen att genomföra en studie om kanalisation 12 maj I bakgrunden till beslutet om uppdraget konstaterar regeringen bl.a. att ett effektivt sätt att minska nyetableringskostnaden för optiska fiberförbindelser är att använda befintlig 3 Siffran är beräknad utifrån hur många kilometer man har byggt i Umeå, Örebro och Skåne/BAS (Bredband åt alla i Skåne) för att nå ut till mindre orter och därmed möjliggöra för enskilda fastigheter att ansluta sig där. Umeå har byggt 480 km för att nå ut till 84 orter som alla har mindre än invånare. Totalt i dessa orter bor det ca invånare vilket ger ett snitt på 42 invånare per kilometer kanalisation/fiber. När det gäller orter med mindre än invånare har i BAS-nätet byggts kilometer kanalisation/fiber för att invånare, vilket ger ett snitt på 47 invånare per kilometer kanalisation/fiber. En preliminär beräkning från Regeringens Bredbandsforum av motsvarande siffra för Örebro län har gett 10 invånare per km fiber/kanalisation. 4 N2011/3321/ITP. Post- och telestyrelsen 19

20 kanalisation, men att det på grund av informationsbrist och transaktionskostnader är svårt att matcha köpare och säljare. För att få en bättre uppfattning om de affärsmässiga förutsättningarna för kanalisation bör därför enligt regeringen en studie genomföras som undersöker och diskuterar olika affärsmodeller med utgångspunkt i möjligheter till åtminstone kostnadstäckning. Slutprodukten bör kunna fungera som beslutsunderlag för privata och offentliga aktörer och ska: innefatta en bedömning av vilken efterfrågan på kanalisation för optofiber som finns i Sverige i fråga om mängd, typ och geografi; redogöra för vilka förutsättningar som måste föreligga för att kanalisationsaffärer ska kunna genomföras i enlighet med efterfrågan med åtminstone kostnadstäckning för säljaren, och mot den bakgrunden identifiera vilka befintliga eller möjliga övergripande affärsmodeller på utbudssidan som kan användas för att möta efterfrågan; utgå ifrån realistiska, konservativa antaganden vad gäller uppskattningar om marknaden, intäkter, kostnader och investeringar över tid; vid behov föreslå lämpliga aktiviteter för att möjliggöra affärsmodeller. Fokus för studien ska enligt uppdraget ligga på förutsättningarna för elnätsoch fjärrvärmeföretagen att tillhandahålla kanalisation för optofiber till operatörer inom sektorn för elektronisk kommunikation. De förstnämnda har sammantaget nät som täcker alla delar av landet och är inte huvudsakligen konkurrenter till de operatörer inom sektorn för elektronisk kommunikation som efterfrågar kanalisation för optofiber. Därtill har elnäts- och fjärrvärmeföretagen tidigare visat intresse för kanalisation och har utvecklat sådana produkter. I nästan hälften av de optofiberprojekt som beviljats kanalisationsstöd har samförläggning skett med ett elnätsföretag. Uppdragets fokus på samförläggning av energinät och bredbandskanalisation är även naturlig av följande skäl. Kanalisation för energi- och bredbandsnät utgör gemensamt merparten av all kanalisation och orsakar den största mängden grävarbeten. Enligt Stockholms trafikkontor var 2007 cirka 77 procent av de beviljade schakt- och öppningstillstånden för grävning i Stockholms gator relaterade till arbeten på de olika ledningsnäten. Övriga 23 procent av tillstånden var relaterade till arbeten på vägnätet. Rapporten rör inte kanalisation i byggnader. Post- och telestyrelsen 20