Corporate Responsibility. vem bryr sig? Om vår roll i samhället

Transkript

1 Corporate Responsibility vem bryr sig? Om vår roll i samhället

2 2 Corporate Responsibility Innehåll Jag kompromissar inte om jämställdhet 4 Håkan Buskhe, E.ON Nordics nye koncernchef, ger raka svar. Mångfald i stället för enfald 8 Blatteförmedlingens VD Ivan Daza ger sin syn på integration, segregation och arbetet med Mångfaldsbarometern. En tuff utmaning för alla 11 Reaktionerna på EUs energi- och klimatpaket är skilda. På E.ONs seminarium NXT Generation debatterades klimatfrågan och förväntningar på energibranschen. 7 Vår existens är beroende av förtroende 17 Uranproducenten Cameco står för 20 procent av världens produktion. Säkerhetsfrågorna står högt på bolagets agenda. Ämne: För helvete! 23 Kundombudsmannen fick ett ilsket mejl från elnätskunden Christer Weidenblad. I barnens tjänst 32 Jonas Olsson är ansvarig för företagssamarbeten på Rädda Barnen. Han tycker att det är ett mycket bra komplement till de mer traditionella företagsgåvorna. 12 Nästa generation vill ha ansvarsfulla arbetsgivare 35 Hedvig och Dan, två studenter som arbetsgivarna vill åt på sikt. Vad förväntar de sig själva av en framtida arbetsgivare? Nätverket med glimten i ögat 7 Olikheter ger affärsnytta 8 Miljöchef med kaxiga mål 12 Utveckling av vindkraft 13 En kund med krav 14 Fordonsgas, framtidens drivmedel? 15 Kärnkraft, trygghet och säkerhet 18 Slutförvaring i Laxemar eller Forsmark? 20 Se mig, hör mig jag är kund! 25 Kundfrågor får svar 26 Söderhöjdens 5e-klassare tänker tankar burkar blev grundplåt till Gothia Cup 31 Viktig ledarskapsfråga 36 Det handlar om nästa generation Corporate Responsibility CR Corporate Responsibility CR handlar om ett företags ansvar gentemot en mängd olika grupper av människor. Alltifrån ansvaret gentemot ägare, kunder, medarbetare och myndigheter till att ta ett bredare samhällsansvar för sin verksamhet. Syftet är att bidra till en positiv och hållbar samhällsut veckling. På lång sikt och för alla. E.ON Nordic har under flera år arbetat med CR och denna tidning är en liten del av detta arbete. Vem bryr sig? publiceras framför allt för att ta sig an några av de

3 Om E.ONs roll i samhället 3 20 Katarina Skalare, CR Manager Varför bryr vi oss? Vår verksamhet berör många människor. Vi måste bedriva den på ett ansvarsfullt sätt för att förtjäna deras förtroende. För oss på E.ON är det självklart att på bästa sätt försöka ta ansvar för såväl de positiva som de negativa effekterna av vår verksamhet. Både ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. För att vara säkra på att vi prioriterar frågor som även ses som angelägna för vår omvärld, så sker vårt CR-arbete i nära dialog med våra intressenter. Att vara öppna, lyssna och samverka är nyckelord och framgångsfaktorer för ett företags utveckling och överlevnad. Jag har ett genuint intresse och starkt engagemang för ansvars- och anseendefrågor. Något som vuxit fram ur mitt arbete inom området de senaste åren. Som medarbetare på E.ON möter jag många människor med frågor som rör vår verksamhet, frågor som inte alltid är så enkla att svara på. Svaret är sällan så svart eller vitt som det kan tyckas i debatten. Min ambition är att verka för en öppen dialog baserad på förtroende och ömsesidig respekt, såväl inom företaget som i våra externa kontakter. I din hand håller du Vem Bryr sig? Här kan du bland annat ta del av hur några av våra samarbetspartners, grannar, kunder och leverantörer ser på vår verksamhet och vilka frågor de tycker är viktiga. Både ris och ros! Tidningen är också ett sätt för oss att öppet dela med oss av vår verksamhet och berätta om hur vi arbetar med olika frågor. I årets Vem bryr sig? kan du till exempel läsa lite mer om hur mångfald och jämställdhet är en fråga för konkurrenskraften. Eller varför inte kika närmare på klimatutmaningen utifrån olika intressenters perspektiv. Kärnkraft är ett omdebatterat ämne. Hur står det egentligen till med säkerheten? Vad tycker och tänker våra kunder? Och vad gör vi åt det? Vad funderar en femteklassare på inför framtiden och är energibranschen en attraktiv arbetsplats? Jag önskar dig trevlig läsning. Har du åsikter, frågor eller idéer? Varmt välkommen att höra av dig till cr@eon.se. tusentals frågor med koppling till energi som är viktiga för oss alla i samhället. Oavsett om vi är energikunder, medarbetare i ett energiföretag, leverantörer eller samhällsmedborgare har vi frågor och åsikter om energi. Och vi undrar vem som bryr sig om just våra frågor. Vill du ha ytterligare information eller mera fakta och siffror är du välkommen in på Där finner du E.ON Sveriges senaste Klimatbokslut och E.ON-koncernens CR Report Katarina Skalare, CR Manager, E.ON Nordic

4 4 Corporate Responsibility Håkan Buskhe, koncernchef: Jag kompromissar inte om jämställdheten Vi säger att vi ska vara ett kundorienterat företag. Som sådant ska vi förstå våra kunder. Jag gissar att cirka 50 procent av våra kunder är kvinnor. Då är det ju ganska konstigt att vi är 77 procent män som ska förstå dem. Jag tycker att E.ON ska spegla resten av samhället, säger Håkan Buskhe, E.ON Nordics koncernchef sedan januari Jag tyckte det var anmärkningsvärt att komma in i ett företag som hade så få kvinnliga chefer. Det är inte 1908 utan Det är inte hållbart och jag känner att vi kommer att förlora stora värden om vi inte lyckas med jämställdheten. Krister Jönsson, E.ON Sveriges personaldirektör, säger att han aldrig arbetat för en chef som är så principfast i denna fråga. Ja, medger Håkan Buskhe. Det är en fråga där jag är orubblig. Konkret handlar det om att rekrytera och se till att miljön är sådan att de nya medarbetarna stannar kvar. Det krävs en kritisk massa för att kunna ändra kulturen i företaget. Annars är risken stor att det gamla sättet kväver det nya. Kom tillbaka om något år så ska du se på konkret utveckling, lovar han. Klimatfrågan och investeringar Håkan Buskhe ser oss rakt in i ögonen när han svarar på frågorna. Samtalet är avslappnat, men orden kommer fort. Klimatfrågan har fått sitt genombrott och jag är övertygad om att vi inte kan vända ryggen till den. Vi som håller på med energi har ett enormt ansvar. Om vi ska rädda klimatet och vårt sätt att leva måste vi balansera tre frågor: se till att energikällorna är så klimat- och miljömässigt riktiga som möjligt, att priserna inte skenar så att folk och företag inte har råd med energi och att producera tillräcklig mängd energi för att säkra försörjningen, menar han. Jag är stolt över att E.ON Sverige investerar hela 58 miljarder under 2006 till Det medför ett tillskott Kom tillbaka om något år så ska du få se konkret utveckling. på 10 TWh el per år, vilket faktiskt innebär att Sverige blir självförsörjande på el. Tack vare detta kan vi trycka undan fyra miljoner ton koldioxid i det nordiska systemet. Detta kommer att pressa priset på NordPool och leda till lägre priser för kunden, förklarar Buskhe. Det känns också bra att vi investerar fyra miljarder i Rödsand 2 i Danmark. Det är en vindkraftpark till havs som är nästan dubbelt så stor som Sveriges i dagsläget största vindkraftpark mitt i Öresund, berättar han. Det är ett mycket viktigt steg i att uppnå våra klimatmål. Rödsand 2 kommer att minska koldioxidutsläppen med ton per år i det nordiska elsystemet. Förra året stod E.ON för 15 procent av Sveriges investeringar. 70 procent av de investeringarna hamnar hos svenska underleverantörer. Det är också bra för Sverige. Både ur ett sysselsättnings- och ett tillväxtperspektiv. Övervinster finns det? Det är en återkommande fråga för energibranschen. Men E.ONs investeringar motsvarar ungefär 15 årsvinster. Räntabiliteten på sysselsatt kapital är 9,1 procent.

5 Om E.ONs roll i samhället 5 Det finns inga övervinster, betonar Håkan Buskhe. Det kan också vara intressant att veta att förra året så betalade E.ON nästan lika mycket i skatt som företaget tjänade efter skatt. Men med det dåliga förtroende branschen har så är det svårt att övertyga omvärlden om detta. Det är en utmaning för oss rent kommunikativt. Verklig kundorientering Om jag inte bejakar att det finns ett problem när det gäller branschens förtroende så har jag inte en chans att göra något åt det. Verklig kundorientering ligger i att lyssna, lyssna, lyssna. Att hela tiden fråga sig vad vi ger kunden och vilka frågor hon eller han har. Det betyder att vi måste komma människor nära och inte vara ett stort, opersonligt energibolag, tycker Håkan. Vi har ju över 800 produktionsanläggningar runt om i landet. Potentialen för kontakter är enorm. Det ska kännas positivt att vi finns i närheten, att vi ser den lokala marknaden och ger tillbaka till samhället. Varje kund är viktig En fråga som gör många upprörda är strömavbrotten. Jag förstår verkligen kundernas frustration när de blir utan el. Jag skulle själv bli vansinnig om jag fick avbrott stup i ett. Det är ett fel som jag tycker vi gör vi pratar för mycket om en segmenterad kundmassa istället för att prata om individer. Om vi ska få en känsla för kunden så måste vi möta kött, blod och känslor. Om vi säger att det bara var kunder som fick avbrott i år så är vi illa ute. Var och en är viktig, understryker Buskhe. Sverige har en marknad där elnätskunderna inte kan välja bort den leverantör som är nätägare. Och det är ingen som bygger dubbla nät, så kunden har inget val. Det betyder att vårt ansvar är ännu större än annars. När det gäller stormarna så har det blivit bättre. Vi investerar 12 miljarder i nätet de närmaste åren. Just nu gräver vi ned runt tio mil kabel varje vecka. Det är bra. Men ur kundens perspektiv så kan vi aldrig slå oss för bröstet förrän hela nätet är vädersäkrat. Verklig kundorientering ligger i att lyssna, lyssna, lyssna. Hallå där! Vad säger företags ledningen om E.ONs ansvar? Corporate Responsibility handlar om det vi gör varje dag överallt i verksamheten. Ta kärnkraften som exempel. Öppenhet är ett honnörsord. Säkerhet är nummer ett. Genom att öka kärnkraftens tillgänglighet kan vi ersätta produktion med högre CO 2 - utsläpp. Höga ambitioner för långsiktigt hållbara lösningar för kärnavfallet. Det är det vi gör. Varje dag. Roland Scharf, Elproduktion Vi ska ta hänsyn till alla oavsett var man bor. På landsbygden har vår verksamhet stor påverkan. Även små insatser betyder mycket lokalt. Ett företags ansvar i bygden är såsom det alltid har varit att använda vår styrka för att stödja och visa respekt för det lokala samhället och lokala frågor. Per-Ove Jönsson, Försäljning och Service Vi har aldrig fattat ett beslut så fort som det att stödja Nattvandrarna. Jag har själv nattvandrat. Det blir naturligt när man har barn i den åldern. Jag tycker att vi tappat bort ungdomarna i dagens samhälle. Vi som är vuxna måste ta ett större ansvar även för andras barn. Anders Olsson, Nät, Gas och Värme Ett trovärdigt energibolag som satsar på energieffektivisering? Jag tycker vi ska ta den positionen. Vi ska visa kunderna hur de sänker sin energiförbrukning. Det blir miljöoch affärsnytta i ett. Christopher Delbrück, finansdirektör Företagskultur tar lång tid att ändra. Men bara under de tre senaste åren kan jag se en förändring. När jag kom hit så tycker jag att det var mycket försvar. Nu är vi öppnare och bejakar att vi inte gör allting rätt. Det får tydliga konsekvenser när man erkänner fel och vill hitta lösningar. Krister Jönsson, personaldirektör

6 6 Corporate Responsibility Diskriminerad?

7 Om E.ONs roll i samhället 7 Nätverk med glimten i ögat Vill du bli chef? Byt namn till Anders! Heter du Göran, Anders eller Lars? Då delar du namn med ett flertal av Sveriges börs-vdar. Är du kvinna ligger du risigare till. Enligt Åsa Skogström Feldt finns endast fyra kvinnliga börs-vdar medan det finns 22 som heter Anders var toppnamnet Göran. Då grundade Åsa, tillsammans med Susanne Brannebo Anvell, Nätverket Göran. Namnet blev ett ställningstagande för ett mer jämställt yrkesliv. Men det är med glimten i ögat vi valde namnet, ler hon. Vi ville ha ett nätverk där man kunde prata om livet utmaningarna i att allting flätas ihop och ska balanseras med varandra. Vi tar ingen politisk ställning, betonar hon. Vi är ju en mängd individer som tycker olika. Jag har ingen rätt att uttala mig för våra 900 medlemmar om jag inte undersökt vad de tycker. När vi frågat dem om kvotering kunde vi berätta att 18 procent var positiva, 18 procent var negativa och att resten inte visste. Det visar att frågan inte är så enkel som man kan tro, säger Åsa. I samma enkät ställdes frågan varför det fanns så få kvinnliga ledare. Många sade att man saknar förebilder som man kan identifiera sig med. Man hade sett intervjuer med kvinnliga chefer som berättade om långa arbetsveckor samtidigt som man visste att de hade nyfödda barn hemma. De blev avskräckande exempel istället för positiva förebilder. Våra medlemmar tackade nej till karriär på de premisserna, berättar Åsa och lutar sig fram över fikabordet. Det var därför som Göranpriset kom till. Det går till en kvinna som nått framgång i livet med bibehållen balans och harmoni. En kvinna som inspirerar andra. Prissumman utgörs av den genomsnittliga årliga löneskillnaden mellan män och kvinnor. I år är det kronor. Målet är att prissumman ska minska varje år, säger hon med ett snett leende. Förankra lokalt På frågan om vilka insatser näringslivet kan göra drar Åsa paralleller till sitt arbete som VD för Hungerprojektet i Sverige. Våra volontärer världen över arbetar med människor lokalt. Det handlar om att förankra frågan hos dem som äger den. I Hungerprojektet är det människorna i det lokala samhället som formar en vision för vad de vill uppnå, utvecklar ett starkt åtagande för uppgiften och sedan gör konkreta Forma en tydlig vision, förankra internt och gör ett öppet åtagande. Åsa Skogström Feldt, grundare Nätverket Göran Åsa Skogström Feldt tycker att det behövs nya vägar för att få in fler kvinnor i företagsledningarna. insatser för förändring. Ingen annan kan göra det åt dem. Samma sak gäller i företag som satsar på mångfald. Forma en tydlig vision, förankra internt och gör ett öppet åtagande. Och sedan? Ja, då är det bara att visa vad man går för i konkret handling. Det handlar om normer, säger Åsa Skogström Feldt. Det är inte det ledarna säger det är det man gör som avgör. Nya metoder behövs En konkret idé är att få fram minst en kvinnlig kandidat för varje position man tillsätter. Åsa gapskrattar när frågan om kompetens kommer upp. Självklart måste man ha rätt kompetens, frustar hon. Vem skulle anställa någon med fel kompetens? Men om man inte ens försöker hitta en kvinna så lär det inte bli någon ny kvinnlig anställd, eller hur? Och vet du, avslutar hon. Om företaget har tydlig manlig dominans ta till andra metoder än de som använts tidigare. Det har tydligtvis inte fungerat. Kvinnliga förebilder E.ON stödjer Nätverket Göran och Göranpriset finansiellt. Göranpriset lyfter fram kvinnliga förebilder som nått framgång med bibehållen balans i livet och som har verkat för att förändra de normer som styr idag. Det vill vi uppmuntra, säger Krister Jönsson, personaldirektör E.ON Sverige.

8 8 Corporate Responsibility Blatteförmedlingen Mångfald i stället för enfald På väggen hänger en svart griffeltavla. Texten lyder Everyone has the right to work. Orden är från FNs deklaration om Mänskliga Rättigheter, artikel 23. De ilsket gröna strumporna berättar om någon som inte är rädd att ta för sig. Just nu brinner Ivan hett för företagets verktyg Mångfaldsbarometern, projektet Sweden goes global där invandrare arbetar med export av svensk miljöteknik och det webbaserade klimatspelet Save the World The Game. Vi fokuserar på sådant som är viktigt för en hållbar utveckling. I större och mindre format. Integration är viktigt. Ökad segregation dåligt. Det är viktigt för Sverige att använda de resurser som finns. Den högsta kreativiteten skapas genom mångfald. Det ger den bästa insikten om marknaden. Ivan Daza, VD Blatteförmedlingen, tycker att mångfald är en fråga om business. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Var och en. För, som VDn för Blatteförmedlingen Ivan Daza säger, ett företag utan mångfald är enfald. Pratar klartext Han uttrycker sig så. I korta och tydliga ställningstaganden. På visitkortet står det You want something done. Do it yourself. Det händer ju inte så mycket om man bara förväntar sig att andra ska göra någonting. Detsamma gäller för företag. Vårt mål är att arbetsgivarna ska rekrytera själva. Allt vi vill göra är att vara med och visa vägen, säger Ivan. Mångfald är inte värderingar. Det är faktiskt bara business. Många branscher kan inte täcka sitt arbetskraftsbehov och har svårt att ens kunna attrahera Olikheter ger affärsnytta Jenny Sjöblom kom till E.ON via Diversity Challenge en tävling där man tävlar om en praktikplats hos medverkande partnerföretag. E.ON Sverige är sedan tre år tillbaka ett av dem. Jag kom hit för att ta reda på hur det egentligen stod till med mångfalden, berättar hon. E.ON är mansdominerat. Hela 77 procent av medarbetarna är män. Det är klart att det är intressant att sätta tänderna i ett sådant företag. Resultatet är tydligt: ökad mångfald behövs. Många medarbetare menar att det handlar om affärsmässighet. Viljan finns men svårigheterna ligger, enligt de intervjuade, i hur man gör det praktiskt, säger Jenny. 5,7 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Enligt SCB är en person med utländsk bakgrund antingen själv född, eller har två föräldrar som är födda, utanför Sverige. Motsvarande siffra för Sveriges befolkning är 16,7 procent. Och i Malmö, där E.ONs huvudkontor finns, har hela 35,9 procent av invånarna utländsk bakgrund. Många med invandrarbakgrund 2020 kommer var tredje person i Sverige att ha invandrarbakgrund. Kunderna är ett tvärsnitt av samhället och det betyder att vi måste kunna anpassa oss för att kunna bli kundens val i framtiden. Men

9 Om E.ONs roll i samhället 9 invandrare. De måste jobba intensivt nu annars är det kört för dem att vara konkurrenskraftiga i framtiden. Företag som hanterar mångfald på ett bra sätt går det bra för. Inte bara för mångfaldssatsningarna utan för att de är vakna, öppna och konkurrenskraftiga. Mångfald är en indikator på om ett företag sköts bra eller inte. Ivan Daza anser att mångfaldsplaner är verkningslösa dokument. Punkt. Maud Olofsson säger att det tydligen inte finns några invandrare med kompetens nog att sitta i ledningsgruppen för statliga bolag. Eftersom de inte anställt någon. Det tycker jag är lustigt då vi har fler än hundra personer som vi kan rekommendera för tjänsterna. De driver idag stora och framgångsrika bolag och har all nödvändig kompetens, säger han. Får man säga blatte? Är det fortfarande ett kontroversiellt ord? Nej, det är bara folk som inte har koll som har svårt för det numera. Men det var roligt när vi ringde Löfbergs Lila och de först efter flera minuter förstod att de inte pratade med någon från Latteförmedlingen. Mångfald är en indikator på om ett företag sköts bra eller inte. Ivan Daza, VD Blatteförmedlingen Integration och kompetens Ett hundratal deltagare fyllde SEBs hörsal i Malmö när MINE Malmö i nya Europa tillsammans med Svenskt Näringsliv bjöd in till mångfaldsseminarium. Tema för dagen var integration och framtidens kompetensbehov. För att lyckas med integration på arbetsmarknaden måste vi ändra vårt synsätt. Människor som tar sig till Sverige visar på stor initiativkraft. Det är ett bevis på företagsamhet och entreprenörskap, sa Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv. Att vägen till integration går via det svenska språket stämmer bara delvis. Nyckeln heter jobb, betonade hon. Långa handläggningstider, ovisshet och svårigheter att integreras i det svenska samhället gör att situationen för många invandrare är besvärlig. Idag är den genomsnittliga handläggningstiden sju månader. Målsättningen är tre månader. Växande kompetensbehov E.ONs koncernchef Håkan Buskhe är övertygad om att en ökad mångfald gynnar affären. Ett företag måste spegla samhället. Leder man ett bolag som endast består av svenska män då går man ju miste om någonting, konstaterade han. Migrationsminister Tobias Billström fokuserade på regeringens ambitioner för en öppnare arbetsmarknad och nya förutsättningar för arbetskraftsinvandring. Det måste bli lättare för människor att komma till Sverige och arbeta. Vi står inför stora pensionsavgångar de kommande åren. Redan idag märker företag i vissa branscher att det är svårare att fylla kompetensbehovet, menade han. De demografiska förändringarna innebär att allt färre ska försörja allt fler, sa Billström. Med en ökad arbetskraftsinvandring kan vi möta framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. mångfald är inte etnicitet, säger hon. Det handlar om att vi kan vara olika. En grupp vinner på att bestå av en mängd olika individer. Stort rekryteringsbehov E.ON kommer inom de närmaste fem åren stå inför stora pensionsavgångar. Nästan 20 procent av arbetskraften ska ersättas. Rekryteringsbehovet är stort. Vilken oerhörd möjlighet för E.ON att öka mångfalden. Här kan vi ta hjälp av organisationer som exempelvis Blatteförmedlingen, säger Jenny Sjöblom. Andelen manliga chefer 2007 var 78 procent och andelen kvinnliga 22 procent. Jenny är ändå optimistiskt. Det ser ju ljusare ut. Ledningen har gjort klart att mångfald är prioriterat. Bland tre slutkandidater ska minst 1 kvinna ingå när E.ON Sverige rekryterar till ledande positioner.

10 10 Corporate Responsibility Orolig?

11 Om E.ONs roll i samhället 11 EUs klimat- och energipaket En tuff utmaning för alla Europeiska kommissionen presenterade sitt förslag till klimat- och energipaket den 23 januari Reaktionerna är skilda. Under E.ONs seminarium NXT Generation samlades representanter från olika intressentgrupper och diskuterade framtidens klimat- och energipolitik samt förväntningarna på E.ON och energibranschen. Det behövs en ingenjörsrevolution i världen för att vi ska klara det här, säger Lena Ek, en av Sveriges nitton EU-parlamentariker. Det är lätt för oss svenskar att säga att andra länder inte ska använda kol. Men i länderna utan vattenkraft måste man kunna lita på nya innovationer och utveckling av tekniken. Det handlar bland annat om koldioxidlagring och energieffektivisering för de som måste luta sig mot kol och gas. Lena menar att svenska energibolag är alldeles för dåliga på forskning och utveckling kring förnybara energimetoder. E.ON har spottat upp sig rejält. Men ni kan göra mera, säger hon. Har vi attityden att vi inte klarar den här lilla förändringen som EU lägger på oss då missar vi tåget, säger Peter Eriksson, språkrör för Miljöpartiet. Sverige har för många stora aktörer med äldre teknik. Man försöker försvara sin position istället för att se möjligheterna i förändring. Jag tycker att E.ON ska sluta lägga ner pengar, energi och resurser på att få till mer investeringar i gamla kärnkraftverk. Satsa istället på morgondagens energi. Det kommer att ge mer pengar och större affärsmöjligheter. Holmens koncernchef vill ha en stabil politik Vi är stora producenter av biobränsle och vi kan göra mer. Men en investering måste vara affärsmässig annars kan vi inte göra den, säger Magnus Hall, koncernchef Holmen. Jag måste rikta frågan till politikerna. Vi behöver stabila politiska förutsättningar för att kunna satsa och bibehålla konkurrenskraften. Om tillväxten ska avta får vi inte samförstånd kring klimatfrågorna, menar han. Han är mycket positivt till samarbete mellan energibranschen och industrin i energiprojekt och utveckling av energifrågor. Björn Hamilton, från Moderaterna, tycker att det ibland känns som att industrin sitter och väntar på politiska beslut istället för att själv ta täten. Han anser att företag ska öka sitt samarbete för att hitta nya lösningar. Samtidigt påpekar han vikten av en gemensam klimatpolitik. På politisk nivå måste vi skapa förutsättningar genom exempelvis olika styrsystem. Vi ska fortfarande ha en tillväxt och stödja industrins konkurrenskraft, säger han. WWF vill öka takten En uppmaning till E.ON? Skärp er alltså! Flytta investeringarna till det som verkligen är morgondagens business. Det går för sakta, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige. Bra hållbar utveckling ger goda möjligheter för svenska entreprenörer att tjäna stora pengar. Om ingenjörslandet Sverige ser det här som ett bekymmer så är vi rätt illa ute. WWF har granskat EUs energi och klimatpaket ur ett vetenskapligt, ekonomiskt och realpolitiskt perspektiv. Det är ingen tvekan om att EU tar ett stort steg framåt och försöker lösa det här. Vi är försiktigt optimistiska, men står hellre kvar och piskar på för det kommer inte att räcka. För att hålla världens globala temperaturhöjning under två grader är det här helt otillräckligt, betonar Gustavsson. Mål och åtgärder inom energi- och klimatområdet Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till 2020 (EU 27), utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse. Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU Nya personbilar i EU ska inte släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer i genomsnitt Biodrivmedel ska utgöra minst tio procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast Ökad energieffektivitet inom unionen energianvändningen ska minska med 20 procent till Flyget ska omfattas av EUs system med handel med utsläppsrätter från Källa: Miljödepartementet, EUs energi- och klimatpaket

12 12 Corporate Responsibility Räkna ut ditt klimatfotspår E.ON har ansvar för att minska sitt klimatfotspår. Samtidigt vill man inspirera alla att bli mer klimatmedvetna. En genomsnittlig svensk lämnar ett klimatfotspår på drygt sex ton koldioxid per år. Hälften av fotspåret kommer från transporter, elanvändning och uppvärmning. Genom att välja rätt energikällor, och inte minst använda energin effektivare, kan var och en åstadkomma mycket. På E.ONs webb finns en personlig klimatkalkylator där du kan räkna ut ditt eget klimatfotspår. Mattias Örtenvik Miljöchef med kaxiga mål Resultatet av E.ON Sveriges samlade klimatarbete under 2007 var en reduktion av de globala klimatpåverkande utsläppen med drygt ton. Det motsvarar utsläppen från bensinbilar. Men det är bara en början enligt Mattias Örtenvik, miljöchef på E.ON Nordic. Vi vill påverka systemet som helhet. Det är så vi verkligen kan ta ansvar. bränslen, måste satsningarna göras på ett annat sätt. Mattias betonar varje ord. Så här är det. Prognoser visar att energikonsumtionen i Europa kommer att öka trots EUs mål om 20 procent energieffektivisering. E.ON-koncernen investerar över 55 miljarder i förnybar energi de närmaste åren, men det kommer inte att räcka för att täcka behovet. Många produktionsanläggningar är gamla och måste läggas i malpåse. För att ta ansvar för en tryggad energiförsörjning för Europas befolkning och bibehålla prisbilden så att inte industrier drivs ut utanför Europas gränser, så krävs att koncernen även investerar i kol och gas. Vi är inte ett dåligt företag för det. Vi kan helt enkelt inte välja bort det. Vi vill göra en skillnad i hela energisystemet. Både i Norden och globalt, säger han. Sverige har tur. Vår energi - mix är klimateffektiv och består till över 90 procent av förnybara energikällor och kärnkraft. Det gör att vår klimatpåverkan är relativt liten i förhållande till andra länder. Men för många länder inom E.ON-koncernen ser det helt annorlunda ut. Medan Nordens elmix ger en utsläppsmängd på cirka 100 gram per kwh så ligger Europa på 550 gram per kwh. Det är en utmaning, säger han. Stora investeringar görs E.ON Sverige gör nu stora investeringar. Fram till 2013 planerar man att investera 58 miljarder kronor, varav cirka 30 miljarder kronor i ny el- och värmeproduktion med biobränslen, vindkraft samt effektiviserad vattenkraft och kärnkraft. Fullt genomförda beräknas åtgärderna innebära minskade klimatutsläpp med cirka fyra miljoner ton koldioxid per år. Klimatnyttan hos E.ON Sveriges planerade investeringar ligger främst i ett minskat behov av kolkraft som produceras i våra grannländer, berättar Mattias. I Europa, där energimixen består till 50 procent av fossila Mattias Örtenvik, miljöchef E.ON Nordic Renare kolkraft krävs Grejen är att ska man lösa problemet med klimatfrågan så måste man göra kolkraften renare, säger Örtenvik. Höja verkningsgraden för att få ut mer el per tillförd energi, arbeta för lägre utsläpp samt utveckla tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid. En sak kan göra mig irriterad. Vissa elhandlare säljer el genom att bara utlova vind och vatten. De påstår att de blåser bort all kolkraft genom att göra så. Men de har ju ingen egen produktion utan handlar bara med el. De tar därför inte heller ansvar för att det finns energi att tillgå ser till att alla har el, varje dag, året runt. Vi vill påverka systemet som helhet. Det är så vi verkligen kan ta ansvar. Står inför stora utmaningar Mattias har varit miljöchef på E.ON Nordic i fyra år. Vad är roligast med ditt arbete? Det är så många som är engagerade. Nu handlar det inte bara om att ha viljan utan också att ha förmågan. E.ON har verkligen tagit tag i klimatfrågan hur vi kan få en robust och bra produktionsportfölj som klarar klimatutmaningarna. E.ON har målet att minska utsläppen av koldioxid per producerad kwh med 50 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Jag tycker det är ganska kaxigt.

13 Om E.ONs roll i samhället 13 Använd rätt och mindre energi Utveckling av vindkraft E.ON fokus på land och hav El från vindkraft är förnybart och fri från växthusgaser i produktionsskedet. Många som tar kontakt med E.ON har vindkraft i tankarna. För att minska sitt klimatfotspår måste man lyckas med två saker. Att använda rätt energi. Och att använda mindre energi. Vid sidan om att öka produktionen av utsläppsminskande energi så är effektivare energianvändning en av de viktigaste klimatåtgärderna, säger Louise Sarbäcken, chef för energirådgivning på E.ON ES Sverige. Energieffektivisering har en stor potential och ger var och en möjlighet att spara pengar. Det gäller dock att öka medvetenheten och det gör man ofta genom att mäta och förstå var man har sina energislukare och energiläckage. Här kan vi skapa mervärden åt kunderna för vem vill inte minska sina kostnader, frågar hon. E.ON-koncernen satsar 60 miljarder kronor på förnybara energikällor de kommande tre åren. Vindkraft utgör den största delen av de förnybara kraftslagen. Detta är i linje med EU-kommissionens direktiv och samhällets positiva inställning till vindkraft. I Sverige har E.ON ett stort antal landbaserade vindkraftsprojekt på gång. I den initiala sökfasen av lämpliga platser görs ett stort arbete på att hitta områden med bra vindförhållanden. Nästa steg är den tekniska projekteringsfasen samt tillståndsprocessen. Här läggs mycket energi på bygglovs- och miljöprövningen. Det är tillståndsprocessernas långa behandlingstid som är den största bromsklossen idag. När den är över startar byggandet av vindkraftsparken. E.ON bygger 2 TWh ny vindkraft till 2013 E.ON kommer fram till 2013 bygga 2 TWh ny vindkraft i Norden. En stor del utgörs av landbaserad vindkraft i Sverige samt av det danska havsbaserade projektet Rödsand 2 på hela 207 MW, säger Lennart Fagerberg, VD på E.ON Vind Sverige AB. Utvecklingen av vindkraften skapar nya möjligheter till inkomster för bland annat jord- och skogsbrukare, berättar han. I ett stort antal områden i landet ligger markägare och myndigheter långt framme i olika typer av projekt. Vi blir ofta kontaktade av positiva markägare för möjliga samarbeten, säger Lennart. Nyinvestering E.ON investerar fyra miljarder i vindkraftparken Rödsand 2 i Danmark. De 90 vindkraftverken kommer att ha en effekt på 207 MW, vilket ger ren el till bostäder under ett år. Det innebär två procent av den totala danska elförbrukningen. Hjälper företag minska fotspår E.ON har utvecklat ett flertal produkter som hjälper företag att minska sina klimatfotspår. Med hjälp av exempelvis EnergiDirigent, som reducerar effekten hos kunderna, kan ett företag i genomsnitt sänka sin energikostnad med kronor per år. Vi har kommit ganska långt inom området om man jämför med våra konkurrenter. Men det gäller att agera för att inte förlora försprånget, menar Louise. Louise Sarbäcken, chef energirådgivning E.ON ES Sverige.

14 14 Corporate Responsibility Stockholms Lokaltrafik En kund med krav Stockholms Lokaltrafik, SL, står för hälften av landets kollektivtrafik med fler än resande varje dag. Och passagerarantalet ökar hela tiden. Hela verksamheten använder cirka 1,2 TWh energi per år. Det motsvarar energiförbrukningen i en liten stad. Att ha tydliga mål för energianvändningen är därför otroligt viktigt, säger Stefan Wallin, som sedan ett år är miljöchef på SL. Kollegan Börje Henriksson, som har skött upphandlingarna av el sedan avregleringen 1996, håller med. SL har alltid haft en miljöklausul på minst 100 procent vattenkraft. Men i år går vi hela vägen och säger att vi bara ska ha Bra Miljöval-märkt el av E.ON. Spårtrafiken är det allra renaste sättet att färdas. All spårtrafik, utom pendeltågen som går på Banverkets spår, går nu på 95 procent vattenkraft och 5 procent vindkraft. Men vi ställer även krav på Banverket så där är det 100 procent vattenkraft som gäller, säger Börje. Ingenjörerna är staplade på varandra här i huset, ler båda. Vi har över 300 tekniker inom SL som kan specialanläggningarna det handlar om. Frågan man måste ställa sig är vad som händer när vårt avtal med E.ON löper ut om sju år. Finns det Bra Miljöval kvar att köpa då eller är det uppköpt av andra? SL kanske måste producera sin egen energi för att säkerställa tillgången på rätt el, funderar Börje. Flera faktorer måste samverka När det gäller energieffektivisering så gäller det att hitta projekt där ekonomi, miljö, komfort och säkerhet samverkar. Vår målsättning är att minska energianvändningen med 5 procent till 2011 med 2006 som basår. Och det ska vi klara trots att verksamheten växer, menar Stefan. Och nej, man använder sig inte av E.ONs kompetens när det gäller energieffektivisering. V&S ställer höga krav i leverantörsledet E.ON Danmark levererar gas till V&S Danmark, en del av V&S Group. V&S arbetar med upp till olika leverantörer. Man blir aldrig bättre än sin sämsta leverantör. Därför ställer vi utförliga miljö- och sociala krav, berättar Sofia Leffler Moberg, Manager Corporate Responsibility på V&S. De flesta av våra leverantörer håller en hög nivå. Utmaningen ligger i det som inte rör vår kärnverksamhet. När inköp sker i flera led blir det invecklat. Vi gör en leverantörsutvärdering på alla leverantörer men trots att man har bra rutiner så kan det brista. V&S kommer fortsätta att ställa krav. Den största utmaningen är att säkerställa att de efterföljs, säger hon. Man blir aldrig bättre än sin sämsta leverantör. Sofia Leffler Moberg, Manager CR V&S E.ONs policy för ansvarsfulla inköp E.ONs policy gällande ansvarsfulla inköp baseras på de tio principerna i FNs Global Compact. Policyn innehåller tre huvudområden: Att respektera de mänskliga rättigheterna och säkerställa goda arbetsförhållanden för anställda Att minimera inverkan på miljön Att upprätthålla en hög standard gällande etik och företagsintegritet.

15 Om E.ONs roll i samhället 15 Taxichaufför vill ha fler gaspumpar Jag började köra på fordonsgas för tolv år sedan. Det är helt klart det bästa alternativet, säger Krister Schön som är taxichaufför i Malmö. När jag började använda fordonsgas så fanns det bara ett tankställe i stan. Det var kanske rentav det enda i hela Sverige. Sedan dess har tillgängligheten på tankställen ökat. Men jag tror att det måste öka ytterligare för att fordonsgasen ska få ett ordentligt genomslag, menar Krister. Helst skulle jag vilja att det infördes gaspumpar på varje bensinmack. Bekvämligheten är inte speciellt stor på de tankställen som finns idag. Vi har länge försökt få E.ON att placera en toalett vid en tankstation i Malmö, men utan resultat. Bensin är inte längre ett försvarbart alternativ. Krister Schön, taxichaufför Malmö Tillverkas för få bilar Han säger att det tillverkas alldeles för få bilar som går på fordonsgas, men att det finns möjligheter. E.ON är ju ett stort bolag som kan påverka biltillverkarna. Finns det fler bilmodeller som går på fordonsgas, så blir det fler som väljer att köra mer miljövänligt, säger Krister. Allt fler av Kristers Schöns kunder efterfrågar en miljöbil när de beställer sin taxiresa. Det är en tydlig signal på förändring, säger han. I Sverige finns 88 tankställen för fordonsgas. Bensin är inte längre ett försvarbart alternativ. Idag har vi bränslen som är både ett miljömässigt och ekonomiskt bättre alternativ. Jag kör även på fordonsgas privat. Framförallt för miljöns skull, men det är ju också ett billigt alternativ, säger han entusiastiskt. Bent Erik Hawaleska lockades av fordonsgasens miljöprofil Bent Erik Hawaleska, nytillsatt enhetschef för fordonsgas, har bokstavligen gjort ett miljöombyte. Jag har min bakgrund i den fossila drivmedelsbranschen, men lockades av fordonsgasens miljöprofil. Det är oerhört spännande att arbeta inom en organisation som satsar på expansion inom biogas. E.ON är synlig på den lokala marknaden idag, men bör satsa på att bli en nationell aktör, säger han. På en ny marknad finns det många utmaningar. Få gasdrivna bilar tillverkas och både tillgänglighet och bekvämlighet på tankstationerna är låg. Det kommer att krävas en stor satsning. Vi inom E.ON Fordonsgas tittar på en plan för att göra de nödvändiga investe- ringarna. Då kommer fler att följa efter, tror Bent Erik. Höga ambitioner Vad tycker du om EUs satta mål för biodrivmedel? Klimatfrågan har blivit viktigare och vi satsar på att öka andelen förnybar gas. Men våra ambitioner är högre än de tio procent som EU har fastslagit. Idag har vi 50 procent förnybart i våra publika tankstationer. Vårt mål är att det ska vara 100 procent inom ett tiotal år. Bent Erik Hawaleska ser många utmaningar i sin nya position. Det är spännande att få vara med i utvecklingen av förnybara drivmedel. Den är nödvändig både för klimatet och för att stärka affärsverksamheten.

16 16 Corporate Responsibility Trygg?

17 Om E.ONs roll i samhället 17 Uranproducenten Cameco: Vår existens är beroende av förtroende I Kanada finns världens största uranproducent Cameco. Deras gruvor står för cirka 20 procent av världens produktion. Miljöchefen Jamie McIntyre säger att bolaget har allmänhetens och medarbetarnas säkerhet som högsta prioritet. Men hur är det egentligen att arbeta i en gruva? Många förväntar sig mörker, smuts och usla arbetsförhållanden. Men urangruvorna känns mer som väl upplysta källarlokaler. Många blir förvånade, säger Jamie. Men det är klart att vi har en tuff historia. De närmaste åren reinvesterar vi över 300 miljoner dollar i gamla anläggningar. Frågan om strålning är vanlig. Många medarbetare arbetar i gruvan i hela sitt yrkesverksamma liv. Vi följer varje medarbetare kontinuerligt. Högsta tillåtna värde för en individ är 50 msv (millisievert) per år enligt Kanadensiska myndigheter. Camecos gränsvärde är 20 msv per år. Skulle någon ha högre värden än gränsvärdet så tas de ur arbetet direkt. Det har hittills aldrig hänt. Respekt för ursprungsbefolkning Med majoriteten av verksamheten förlagd till Saskatchewan är frågan om hänsyn och respekt till ursprungsbefolkningen viktig. Med kundkrav och ifrågasättanden från politiker, media och allmänhet tvingas vi vara på tå och visa vad vi går för, säger Jamie McIntyre, miljöchef Cameco. Mer än hälften av våra medarbetare är från de norra territorierna och nästan hälften är urinvånare. Vi arbetar tillsammans för att stödja deras möjligheter att bibehålla sin traditionella livsstil, berättar han. Ett exempel är sjudagarsskift, vilket är ovanligt i gruvindustrin. Arbete sju dagar, ledigt sju dagar. Vi har tretton upphämtningsplatser runt om i territoriet för att kunna flyga över passagerare i veckan till och från arbetet, berättar Jamie McIntyre. Camecos verksamhet ifrågasätts regelbundet såväl från miljösynpunkt som ur social synvinkel. Att kunder som E.ON ställer krav är viktigt. Tillsammans med ifrågasättanden från politiker, media och allmänhet tvingas vi vara på tå och visa vad vi går för. Genom att vara öppna och interagera med det lokala samhället kan vi bygga ett förtroende. Det är samhället, och ingen annan, som bestämmer om vi får vara kvar eller inte. Tydliga krav ger möjlighet att påverka Att själva åka till gruvan och se hur arbetet bedrivs är det bästa sättet att veta om de tar ansvar för miljö, medarbetare och samhälle, säger Katarina Andersson som arbetar med leverantörsbedömningar på OKG. Hela procent av utsläppen i kärnkraftens livscykel uppstår innan bränslet når OKG. Genom att ställa krav på varje steg i framställningen kan vi vara med och påverka. Katarina Andersson, OKG. Revision på plats Hon är tydlig med vilka krav som E.ON ställer på leverantörerna och är nöjd över samarbetet gällande revisioner med tyska E.ON Kernkraft. Cameco är vår största leverantör av uran så därför är vår revision på plats viktig. Det är bara genom att prata med anställda och ursprungsbefolkning som vi kan få en egen uppfattning. Och genom att granska miljöarbetet och arbetsvillkoren så får vi en helhetsbild vi kan stå för, säger Katarina. E.ON Sverige äger 54,5% av Oskarshams Kärnkraftsgrupp OKG.

18 18 Corporate Responsibility Oskarshamns kommun Samverkan skapar trygghet Är rädslan för en härdsmälta på kärnkraftverket den största för en Oskarshamnsbo? Enligt kommuninvånarna är det att Scania lägger ner och arbetstillfällen försvinner, berättar Ted Lindquist på Oskarshamns Kommun. Ted är såväl informationschef som marknads- och turist ansvarig. Han är även sekreterare i den lokala säkerhetsnämnden. Enligt svensk lag ska allmänheten ha insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet. Därför finns en nämnd i varje kärnkraftkommun. Vi träffas på kärnkraftverket fyra till fem gånger per år och jag tycker vi har en bra dialog mellan företags- och kommunledning. Det gäller i små som stora frågor. Forsmarksincidenten är ett bra exempel på hur man hanterar säkerhetsfrågorna, menar han. Då stängdes verksamheten trots att risken var minimal och vi fick god information. Kompetenshöjning pågår Han tror att det också är därför som Oskarshamnsborna känner sig trygga. Förväntningarna att slutförvaringen ska ske här är väldigt stora. Kompetenshöjande arbete bland invånare och politiker i slutförvaringsfrågan har pågått i femton år. Förtroendet för kärnenergisektorn är stor. Samhället vinner på samverkan mellan näringsliv och kommun, menar Ted Lindquist. Oskarshamns kommun har invånare. Mer än personer pendlar in varje dag. Vi vill gärna att de flyttar hit för gott, säger Ted som själv är inflyttad noll-åtta sedan 20 år. Vi vill också locka små- och medelstora företag genom att stärka vårt näringslivsklimat. Vi har startat ett varumärkesprojekt i samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv i syfte att stärka varumärket Oskarshamn. Genom samverkan kring rekryteringsfrågor och i marknadsinsatser får alla bättre genomslag. OKG och andra företag har till exempel ett stort behov av kompetent arbetskraft. De kan även få uppdragsutbildningar på plats istället för att skicka iväg medarbetarna, berättar han. Men om det trots allt ändå händer en olycka? Allt fungerade Då aktiveras beredskapsorganisationen direkt. På Simpevarpshalvön ska Räddningstjänsten vara på plats inom 90 sekunder. Fågelinfluensan testade katastrofplanen för några år sedan, säger Ted. De döda fåglarna hittades på OKGs område och man kunde lätt spärra av för allmänheten, analysera fåglarna och samtidigt hantera en kritisk händelse. Då såg vi att allting fungerade, trots att det inte var en övning. Kärnkraften och säkerheten Vid rutinmässiga inpasseringskontroller vid OKG konstaterades vid ett så kallat strykprov under onsdagsmorgonen den 21 maj 2008 att en entreprenör befattats med sprängmedel. Polis tillkallades och personen omhändertogs. Vi kan konstatera att våra säkerhetsrutiner fungerar, sa OKGs VD Lars Thuring. Men han betonade också att alla nödvändiga åtgärder vidtogs för att säkerställa att reaktor - säkerheten aldrig skulle vara hotad. I juni stod det klart att det var en förpackning med raklödder som orsakade larmet och förundersökningen lades ned. Utvecklad säkerhetskontroll När den pågående förstärkningen av områdesskyddet är fullbordad har vi en inpasseringskontroll som mer än väl motsvarar dem som finns på flygplatser idag, säger Lars. Lars Thuring, VD OKG. Han medger att företaget inledningsvis underskattat komplexiteten i arbetet. Han uppskattar med facit i hand att projektets omfattning är ungefär fem gånger så stort som man initialt bedömde. Vi rannsakar nu oss själva för att dra nödvändiga lärdomar för framtiden. Det är ju bara genom vårt agerande som vi kan bygga upp ett förtroende för vår förmåga att skydda våra anläggningar mot kriminella handlingar. Det är en förmåga som både vi själva och omvärlden har rätt att förvänta sig.

19 Om E.ONs roll i samhället 19 Kärnkraft en del av vardagen De knallgula tofflorna lyser i solen när hon går över skolgården. Jag flyttade hit från Hultsfred Då kände jag inte till så mycket om kärnkraft. Jag tyckte nog att det var lite skrämmande, men idag så tänker jag knappt på det. Anna Strömhag bor i Ström, två kilometer från Oskarshamns kärnkraftverk, OKG. Hon är sedan två år rektor på Misterhult Skola. OKG är vardag för barnen här, men visst passar vi på att göra studiebesök. Alla sexor har en dag med Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, för att titta på anläggningen och när vi vandrar så går vi ofta till utställningen i Simpevarps by. Skolan ligger en mil från hemmet. Cykelavstånd, som Anna säger. Hon har fyra barn mellan 9 och 18 år. Alla bor hemma. Det är ett smultronställe med vacker natur och fin skärgård. Jag vill ha en orörd natur. Men kärnkraftverket liksom smälter in och jag känner ingen oro för strålning eller olyckor, säger hon. Om jag bor tio mil eller två kilometer ifrån spelar ingen roll. Verksamheten finns där och det blir det vardagliga som påverkar. Det är obehagligt att gå under ledningarna. Om det regnar så knastrar de högt. De säger att det inte är någon fara, men ska man bo här i 40 år till så vill jag veta säkert. Och så tycker jag att de kan bygga en cykelbana. Ungarna får inte cykla när klockan närmar sig fyra och det är skiftbyte. Trafiken är hemsk, säger hon. Jag tycker det är en bra dialog mellan oss och OKG. Som närboende inbjuds vi regelbundet till träffar. Anna Strömhag, rektor på Misterhult Skola Badar i kylvattnet Det finns också fördelar att bo nära OKG. På landet är det bra med ett upplyst område med asfalt. Barnen får övningsköra och lär sig cykla på vägarna runt verket. De äldsta badar i kylvattnet som alltid är tio grader varmare än havet, berättar hon. Nästa år fattas beslut om Oskarshamn blir platsen för slutförvar av kärnavfall. Det är viktigt att naturen inte förstörs. Och att trafiken inte ökar utan att vägarna förbättras. Avfallet ska förvaras på den säkraste platsen. Jag vill inte att det fraktas i onödan så det är bra om det blir här. Det gynnar dessutom orten genom arbeten och skolan kan få flera barn tack vare inflyttning, säger Anna. Får du tillräcklig information? Jag tycker det är en bra dialog mellan oss och OKG. Som närboende inbjuds vi regelbundet till träffar. Det händer ju inte så mycket mellan gångerna så jag brukar inte gå så ofta. Men min man går dit.

20 20 Corporate Responsibility Oskarshamns kärnkraftverk, OKG, ligger på Simpevarpshalvön, ungefär tre mil norr om Oskarshamn. Slutförvaring i Laxemar eller Forsmark? Kärnkraft står för hälften av Sveriges energiproduktion. Den har sina för- och nackdelar. Den släpper inte ut några växthusgaser, men lämnar efter sig farligt radio aktivt kärnavfall. Det ska hanteras på rätt sätt. Det är de generationer som har förbrukat el från kärnkraftverk som också bör ta hand om kärnavfallet, säger Svensk Kärnbränslehantering AB. SKB bildades tillsammans av kärnkraftföretagen för att lösa en säker hantering av radioaktivt avfall. Idag finns ett mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn, ett slutförvar för driftavfall i Forsmark och det specialbyggda fartyget m/s Sigyn, som fraktar avfallet från kärnkraftverken till avfallsanläggningarna. Nästa steg är ett slutförvar. Där ska bränslet kapslas in i koppar och bentonitlera för att sedan bevaras på 500 meters djup i berggrunden. För mer än 30 år sedan började SKB sitt arbete med att hitta en lämplig plats för slutförvaret. För sex år sedan bestämde man sig för att genomföra platsundersökningar på två platser. Laxemar i Oskarshamns kommun och Forsmark i Östhammars kommun. Här tas prover på berg, jord och vatten för att se om berget duger för ett slutförvar. Men det är inte endast berggrunden som undersöks. Analyser om ytmiljön och hur ett slutförvar kan påverka ekosystemet är också viktiga. Varje år uppstår 230 ton använt kärnbränsle i Sverige. Viktig dialog För att kunna bygga ett slutförvar behöver SKB också ha samhällets stöd. Dialogen med de närboende i kommunen har varit mycket viktig. Katarina Odéhn är ansvarig för information och närboendekontakter vid Platsundersökning Oskarshamn. Jag bor själv i Figeholm, en av de närmast berörda orterna till det planerade slutförvaret. Det gör det lättare att förstå hur man som närboende resonerar. SKB har fokuserat på boende och mark- och fastighetsägare i området, men även invånare i Oskarshamns kommun och Kalmar län. Mycket av informationsarbetet har varit uppsökande. Vi har verkligen velat nå ut till folk, lyssna och förklara vad vi gör och varför, säger Katarina. Majoritet positiva SKB bjuder in till regelbundna informationsträffar och anordnar även studiebesök. Informationsbrev skickas ut en gång i månaden till närboende. Enligt den senaste Temo-undersökningen är 83 procent av Oskarshamnsborna positivt inställda till att ha slutförvaret i kommunen. Vi som bor här är vana vid kärnkraften. Allt använt kärnbränsle från alla kärnkraftverk finns redan här på mellanlagret Clab. Men detta är en definitiv anläggning och det finns säkert de som inte gillar tanken på ett slutförvar på orten, tror Katarina Odéhn.