Vindkraft i Västra Götaland status och möjligheter. Förstudie om vindkraft. Mattias Törnkvist vattenfall Power Consultant AB

Transkript

1 Vindkraft i Västra Götaland status och möjligheter Förstudie om vindkraft Mattias Törnkvist vattenfall Power Consultant AB

2 Förord Vindkraften är under kraftig utbyggnad i Västra Götaland var produktionen av vindel 0,193 TWh. Det finns i dagsläget förfrågningar och planer på 7 8 TWh i länet. Vision Västra Götaland pekar ut övergången till en mindre fossilberoende ekonomi som en viktig framtidsfråga. Västra Götalandsregionen har därför tagit initiativ och samlat ett antal aktörer för att stimulera och påskynda en utveckling vindkraft i Västra Götaland. Förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraften i regionen och en utveckling av näringen bedöms som goda då det finns forskning samt flera industriella aktörer och energibolag med stor kompetens inom området. Power Väst är ett nätverk för informationsinsatser och andra aktiviteter som syftar till att främja vindkraftens utveckling i Västsverige, industriellt, etableringsmässigt, kunskaps- och utbildningsmässigt. Power Väst utgör också referensgrupp för EU-projektet Power Cluster samt för andra projekt. Som ett underlag för Power Väst:s arbete beställde miljösekretariatet en förstudie om vindkraft i Västra Götaland från Vattenfall Power Consultant AB. Denna studie innehåller översiktlig beskrivning av hur vindkraftsbranschen ser ut i Västra Götaland och en beskrivning av förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i regionen. Studien anger också de problemen som en kraftig utbyggnad av vindkraft kan skapa samt förslag hur dessa kan minskas. Utredningen presenterades vid ett dialogmöte om vindkraft i Trollhättan 26 maj Dialogmötet var inom ramen för beredningsgruppen för miljö:s klimatarbete Smart Energi. Synpunkter vid detta möte har arbetats in i rapporten. Rapporten visar bl.a. på att samarbete mellan industrin, forskningen och det offentliga är en framgångsfaktor för att vindkraften ska utvecklas i Västra Götaland Författare av rapporten är Vattenfall Power Consultant AB som ansvarar för innehållet. Borås 3/ Peter Holmberg Miljöchef Västra Götalandsregionen 2

3 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT Författare Mattias Törnkvist Beställare Tomas Österlund Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Delgivning Uppdragsnamn Förstudie Vindkraft Västra Götalandsregionen Granskad av Lasse Johansson; Åke Larsson; Thomas Davy Godkänd av Niklas Lundvall Antal sidor Antal bilagor 16 1 Kontaktpersoner: Tomas Österlund tomas.osterlund@vgregion.se Anders Carlberg anders.carlberg@vgregion.se Vindkraft i Västra Götaland status och möjligheter FOTO: Michael Malmborg 3

4 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet av en vindkraftutredning som Vattenfall Power Consultant AB fått i uppdrag av Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen, att utföra. Utredningen syftar övergripande till att kartlägga nuläge samt att identifiera hinder och möjligheter för en framtida vindkraftutbyggnad inom länet. Vår övergripande slutsats är att Västra Götalands län har goda förutsättningar för vindkraft. Det finns idag mer än 160 verk i drift i länet vilket motsvarar 15 20% av antalet verk i Sverige. Bedömningen är att det inom regionen finns en bra bredd av kompetens och resurser som kan bidra till att Västra Götalands län successivt stärker sin vindkraftposition. Västra Götalands län bedöms ha en stark utvecklingspotential inom vindkraftområdet med anledning av bl.a. följande aspekter: Inom länet finns såväl stora industriella aktörer och energibolag som mindre entreprenörer, projektutvecklare, konsulter och underleverantörer med mångårig erfarenhet i vindkraftbranschen. Det finns ett flertal framstående forsknings- och utbildningsaktörer inom länet. Länet har en gynnsam vindresurs och en i många avseenden väl utbyggd infrastruktur för vindkraft. Dessa faktorer bedöms skapa goda förutsättningar för att inom länet testa och utveckla ny vindkraftteknologi. Hinder och flaskhalsar för en kraftig utbyggnad är bl.a. relaterade till: Miljö, acceptans och tillstånd Tillståndsprocessen är ofta komplicerad och tar lång tid. Risken för överklaganden är stor. Ersättningsnivåer och modeller för markägaravtal varierar starkt mellan olika projekt. Elnätkapacitet En större utbyggnad av vindkraft i Västra Götaland kräver omfattande nätförstärkningar. Tillståndsprocessen för elnät är tidskrävande. Vindkraftägaren kan tvingas söka elnätkoncession och bilda nätbolag, vilket är en verksamhet som i regel ligger utanför vindkraftägarens kompetensområde. Vindresurs Vindkraft måste byggas där det blåser bra. Det behövs ytterligare verifieringar av vindens energiinnehåll och dess kvalitet. Detta gäller i synnerhet skogsområden. Förstärkt ägarkompetens och ökad konkurrens Vindkraftägarna måste utveckla kompetens för att driva och underhålla vindkraftanläggningar. Det är önskvärt att konkurrensen bland leverantörer av kraftverk förbättras på den svenska marknaden. Nya leverantörer och koncept bör därför utvärderas. Ovanstående hinder och flaskhalsar är dock inte unika för regionen utan gäller generellt för Sverige. Vi tror att Västra Götalandsregionen genom projekt och verksamheter kan bidra till en positiv vindkraftutveckling inom länet, exempelvis genom att skapa forum för nätverksbyggande. Här har dialogmötena en viktig funktion att fylla. Regionen kan också engagera sig i utbildningsrelaterade frågor inom vindkraftområdet samt koordinera och samordna regionala satsningar och nätverk.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Marknadsöversikt Befintliga vindkraftanläggningar Planerade vindkraftprojekt Västsvenska aktörer Förutsättningar för vindkraft i regionen Vindresurs och övriga fysiska förutsättningar Kompetens Infrastruktur Övrigt Flaskhalsar och utvecklingsbehov Miljö, acceptans och tillstånd Elnätkapacitet Vindresursvalidering Ägarkompetens drift och underhåll Obalans i utbud och efterfrågan Kommentarer och slutsatser Bilagor Power point bilder: befintliga anläggningar, jämförelse andra län, urval av västsvenska aktörer (utdrag ur presentation daterad ) Marknadsöversikt befintliga anläggningar Marknadsöversikt jämförelse med andra län Marknad jämförelse med andra län

6 1 Inledning Vattenfall Power Consultant AB (VPC) har fått i uppdrag 1) av Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen, att utreda följande områden och frågeställningar: En grov översikt av marknaden i Västra Götaland, befintliga och planerade verk/anläggningar och verksamma aktörer Hur ser förutsättningarna ut för vindkraft i regionen (med avseende på exempelvis vindresurs, infrastruktur, kompetens, kommunala intressen, investerare) Finns flaskhalsar för en kraftig utbyggnad av vindkraft? Finns det någon vit fläck som behöver täckas? Både land- och havsbaserad vindkraft behandlas i utredningen. Denna utredning har utförts av en arbetsgrupp bestående av personal från Vattenfall Power Consultants affärsområde Vindkraft, med kompetens inom vindresurs, teknik, marknad samt miljö och tillstånd. Utredningen har redovisats för Beställaren vid dialogmöte om ökad vindenergiproduktion, som arrangerades av fokusgrupp Smart Energi och som genomfördes den 26/5-08 i Trollhättan. Beställaren har också försetts med en power-point presentation (bilaga 1). Ambitionen har varit att inarbeta synpunkter och reflektioner som framkom vid vindkraftdialogen i Trollhättan i denna rapport. Föreliggande rapportversion har uppdaterats efter synpunkter som framförts av Beställaren den 26/6 samt 3/ ) Beställning/beslut daterat , Dnr MN

7 Marknadsöversikt 2.1 Befintliga vindkraftanläggningar Enligt den svenska vindkraftstatistiken 2) som administreras av branschorganisationen Elforsk fanns det vid årsskiftet 2007/ vindkraftverk i Västra Götalands län. Den sammanlagda effekten hos dessa verk uppgick till cirka 110 MW, vilket innebär en medeleffekt per verk på runt 700 kw. Under 2007 producerade vindkraftverken i länet nästan 200 GWh el och detta motsvarar storleksordningen 15% av den samlade svenska vindkraftproduktionen under samma period. Nyckeltalen full-lasttimmar 3) och kapacitetsfaktor 4) var för den västsvenska vindkraftflottan under 2007 således 1800 timmar respektive 21%. Mot bakgrund av att inrapporteringen av verk till den svenska driftstatistiken numera ej fungerar helt tillfredsställande så kan den verkliga siffran över verk och effekt i Västra Götalands län vara 10 15% högre jämfört med ovanstående. De befintliga vindkraftverken är primärt lokaliserade utefter kusten, på Skara-slätten samt söder om Vänern. I nedanstående figur ges en översiktlig presentation av verkens geografiska lägen samt verkens effektivitet uttryckt i produktion per svept rotorarea (kwh/m 2 och år) Eff<400 kwh/m 2 svept yta 400<Eff<600 kwh/m 2 svept yta 600<Eff<800 kwh/m 2 svept yta 800<Eff<1000 kwh/m 2 svept yta 1000<Eff<1200 kwh/m 2 svept yta Eff<1 200 kwh/m 2 svept yta Figur 1. Befintliga vindkraftverk (2007) i Västra Götalands området. Färgkoden betecknar verkens effektivitet i form av produktion per svept yta (kwh per m 2 och år). Varje ruta är cirka 50 x 50 km. Observera att verket (blå prick) ute i havet sannolikt är felaktig. Källa: Elforsk driftuppföljning årsrapport Det är naturligtvis svårt att dra några säkra slutsatser baserat på ovanstående material, men det förefaller dock som om många av de lågpresterande verken (svarta och mörkblåa prickar) är lokaliserade relativt långt från kusten. En annan reflektion är att de lokala variationerna tycks vara påtagliga. I ruta söder om Vänern (se pil i ovanstående figur), dvs. inom ett område på 50x50 km återfinns verk med effektivitet från 400 kwh/m 2 upp till kwh/m 2. Detta indikerar att de lokala förutsättningarna såsom terräng och topografi är viktiga vid lokalisering av vindkraft. Ett vindkraftverks effektivitet beror även på ett antal designparametrar, t.ex. förhållandet mellan rotordiameter och generatorns märkeffekt, samt verkets tekniska tillgänglighet 5). 2) Elforsk Driftuppföljning Vindkraftverk Årsrapport ) Årlig elproduktion dividerad med installerad effekt 4) Full-lasttimmar dividerad med antal timmar per år (dvs ) 5) I Elforsk driftuppföljningsrapport framgår ej hur man behandlat eventuella driftstörningar i statistik figur

8 Under 2008 har två mycket intressanta vindkraftanläggningar uppförts i Västra Götalands län. Vid Huds Moar i Tanums kommun har företaget Rabbalshede Kraft 6) nyligen installerat sex stycken vindkraftverk med en effekt på 2,5 MW styck, dvs. totalt 15 MW. Vindkraftverken är med sin navhöjd på 100 meter och rotordiameter på 90 meter de hittills högsta som byggts i Sverige. Mot bakgrund av att många svenska exploatörer för närvarande planerar för verk med navhöjder på storleksordningen 100 meter så är Hud-projektet att betrakta som en föregångare. Intressanta frågeställningar är bl.a. verkens produktionskapacitet, installation och logistik samt miljömässiga aspekter (t.ex. ljud, skuggor, visuell påverkan etc.). I slutet av maj 2008 installerade Lysekil Energi Vind AB två stycken 3 MW verk väster om Preemraff i Lysekils kommun 7). Kraftverken är av fabrikat WinWinD och levereras av det svenska bolaget Dynawind, som i sin tur ingår i koncernen Morphic Technologies AB. WinWinD-konceptet bedöms vara intressant med anledning av att det innehåller en ny växellådskonstruktion som uppges vara mer robust och driftsäker jämfört med de konventionella växellådstyperna. Båda projekten är också intressanta med anledning av att det är två relativt nya kraftverksleverantörer som i och med dessa projekt levererar sin senaste teknologi till den svenska marknaden. Den svenska leverantörsmarknaden har hittills dominerats av tre aktörer och en ökad konkurrens bedöms därför vara en viktig fråga för den svenska vindkraftutbyggnaden. Figur 2. Bild till vänster: två av Rabbalshede Krafts vindkraftverk vid Huds Moar ( Jessica Ung, Rabbalshede Kraft). Bild till höger: installation av Lysekil Energis vindkraftverk Elvira, vid Preemraff, Lysekil ( Alexander von Sydow, Dynawind). 2.2 Planerade vindkraftprojekt En stor del av regionelnäten 8) inom Västra Götalands län ägs och förvaltas av Vattenfall Eldistribution som uppger att man har fått in vindkraftförfrågningar på storleksordningen MW inom regionen. I producerad elenergi motsvarar denna installerade effekt cirka 7,5 TWh/år om man antar full-lasttimmar. Siffran MW som angetts av Vattenfall Eldistribution bedöms även inkludera förfrågningar om anslutning till lokalnäten. Anledningen till detta är att lokalnätsanslutningar i regel innebär förstärkningsbehov i överliggande nät, dvs. i Vattenfalls anläggningar. Vid dialogmötet i Trollhättan uppgav företrädare för Länsstyrelsen 9) att man har förfrågningar som motsvarar en årlig vindkraftproduktion på cirka 2,5 TWh, dvs. cirka 30% av siffran som framförts av Vattenfall Eldistribution. Det finns dock relevanta förklaringar till denna differens: 6) 7) 8) Med regionelnät avses här spänningsnivåer mellan 40 och 130 kv. Vi har i rubricerad förstudie även använt beteckningen överföringsnät för elnät med denna spänningsnivå 9) , Magnus Nårdahl 8

9 Exploatörer tar sannolikt först kontakt med nätägaren innan man ansöker om tillstånd hos myndigheter/länsstyrelsen Krav på tillståndsansökan hos länsstyrelsen gäller numera endast vindkraftanläggningar som har en sammanlagd effekt över 25 MW. För mindre anläggningar gäller anmälan hos berörd kommun. Det förefaller därför logiskt att siffran på planerad vindkraft hos den västsvenska regionnätoperatören är större än motsvarande hos länsstyrelsen. Oavsett exakt siffra så kan man dra slutsatsen att det i Västra Götalands län pågår ett intensivt arbete med att utveckla vindkraftprojekt. Exempel på större västsvenska vindkraftprojekt ges i nedanstående tabell: Projektnamn/plats Exploatör Antal verk Kommentar Tolvmanstegen, Strömstad Eulous Vind 24 Öijared, Lerum Wallenstam Energi AB 9 Lunnekullen, Tidaholm Wallenstam Energi AB 50 Lilla Edet Vattenfall Vindkraft AB Arendal, Göteborgs hamn Göteborg Energi 7 Kil, Tanum Rabbalshede Kraft 4 Alla tillstånd klara, beräknad driftstart höst 2009 Skaveröd, Tanum Rabbalshede Kraft 13 Skottfjället, Lysekil och Munkedal Lysekil Energi Vind AB 20 Tabell 1. Exempel på planerade projekt inom Västra Götalands län. När det gäller havsbaserad vindkraft 10) inom länet så bedöms aktiviteten just nu vara väldigt låg. De enda konkreta icke-landbaserade projekten som pågår i närområdet är Vindpark Vänern, Värmlands län, bestående av 10 verk som just nu byggs, och Göteborg Energis projekt Fladen (utanför Ringhals, i Hallands län) som enligt uppgift fortfarande befinner sig i malpåse. I Hallands län har också projekt Skottarevet nyligen erhållit tillstånd att uppföra cirka 30 verk i havet utanför Falkenberg. Det kan också noteras att länsstyrelsen i Västra Götaland ej har med något område till havs i sitt slutliga förslag till områden av riksintresse för vindbruk. 2.3 Västsvenska aktörer Vid den översiktliga kartläggning av den västsvenska vindkraftmarknaden som gjorts inom ramen för detta uppdrag har det visat sig finnas ett stort antal organisationer och företag som bedriver vindkraftrelaterad verksamhet. I bilaga 1 presenteras ett urval av aktörer kategoriserade som projektutvecklare, energibolag, leverantörer, forskning/högskola, konsulter/rådgivning, samt övrig industri. 10) Yttrande daterat , diarienr

10 Under rubriken projektutvecklare märks vindkraftpionjärer som Agrivind och Eolus Vind som varit i branschen i år, samt företaget RES Skandinavien AB, som är ett helägt dotterbolag till ett av världens ledande vindkraftutvecklingsbolag, RES Ltd i England. Stena Renewables AB utvecklar en ansenlig mängd nya projekt och är också ägare av en anläggning bestående av 5 verk i södra Dalarna som man nu expanderar med ytterligare verk. Relativt nyligen har det Partille-baserade bolaget Gothia Vind tillkännagivit att man samarbetar med Irländska företaget Airtricity om ett antal svenska vindkraftprojekt. Airtricity är en stor vindkraftaktör som idag har cirka 400 MW i drift och lika mycket under byggnation. Airtricity:s intresse för Gothia Vinds projektportfölj kan tolkas som att det för närvarande finns en internationell tro på den svenska och västsvenska vindkraftmarknaden. När det gäller energibolag, dvs. bolag var affärsidé primärt är att äga och driva vindkraftanläggningar så finns det ett antal kommunalägda bolag som idag är aktiva inom regionen. Göteborg Energi AB och Lysekils Energi är exempel på bolag som idag äger vindkraft. Fastighetsbolaget Wallenstam har ett dotterbolag för att äga och driva energianläggningar. Wallenstam äger idag ett antal vindkraftverk och har stora planer på expansion. Vattenfall AB har ett antal mindre vindkraftanläggningar i drift längs västkusten och driver för närvarande ett större projekt i Lilla Edets kommun. På leverantörssidan bedöms SKF omsättningsmässigt vara den absolut största aktören inom Västra Götalands län. SKF tillverkar lager till vindkraftverk och detta marknadssegment har varit i kraftig tillväxt under de senaste åren. Ett företag som förväntas ha goda möjligheter att utvecklas inom ramen för en svensk vindkraftutbyggnad är mobilkranföretaget Kynningsrud, som är etablerade bl.a. i Göteborg. Installation av stora aggregat med höga tornhöjder kräver ordentlig krankapacitet, och inom detta segment bedöms Kynningsrud i dag vara ledande på den svenska marknaden. Under drift av vindkraft i stor skala förväntas det också uppstå behov av mobilkrankapacitet för att kunna hantera de stora komponenterna, t.ex. utbyte av växellådor och rotorblad. 10

11 3 Förutsättningar för vindkraft i regionen 3.1 Vindresurs och övriga fysiska förutsättningar Den mest grundläggande förutsättningen för ett framgångsrikt vindkraftprojekt är att det blåser på den aktuella platsen. Ett vindkraftverks elproduktion varierar starkt med medelvinden på navhöjd. Om medelvinden varierar med 10% kan detta i vissa fall innebära att elproduktionen förändras med upp emot 30% (ytterligare förstoring av skillnad i det ekonomiska resultatet p.g.a. ränteutväxling när återbetalningstiden ökar). För att vindkraftverken ska producera bra och hålla under hela sin tekniska livslängd måste vinden också uppfylla ett antal kvalitetsparametrar som avser t.ex. turbulens (byighet; variation i vindhastighet under en kortare tidsperiod, typiskt sekunder till någon minut), vindskjuvning (vindhastighet som funktion av höjd över mark) och vindriktningsförändringar. Det finns internationella normer och standarder (IEC) som används för att deklarera vilka vindförhållanden som ett vindkraftverk är konstruerat för. Den svenska energimyndigheten har gett i uppdrag åt Uppsala universitet att ta fram en vindresurskartering för Sverige. Vindkarteringen är utförd med den s.k. MIUU-beräkningsmodellen. Den senaste versionen av karteringsunderlaget är från 2007 och består av en beräknad årsmedelvind på tre olika höjder, 48, 72 respektive 103 meter, över den s.k. nollplansförskjutningen. Nollplansförskjutningens höjd över markplan beror av terrängens beskaffenhet och kan typiskt vara 2/3 av trädhöjden i en skog. Mycket av den svenska vindkraftplaneringen utgår idag från MIUU-underlaget. Vindresurskartering för Västra Götalandsregionen presenteras i nedanstående figur. Figur 3. Vindresurskartering baserad på MIUU-modellen version 2007 för höjden 72 meter över nollplansförskjutning. 11

12 Ett typiskt svenskt vindkraftprojekt behöver med dagens investeringskostnader komma upp i årsmedelvindhastighet på 6,5 7 m/s för att ge rimlig avkastning. Av ovanstående figur framgår att det är färgkoderna ljus-ljus grön och ljus orange som utgör gränsen för vad som är av intresse för vindbruk. Att döma av MIUU-karteringen finns det en hel del områden i Västra Götalands län som har till räckliga vindförhållanden för vindkraft, bl.a. längs med kusten, runt Vänern och uppe på höjder i mer centralt belägna delar av regionen. MIUU-karteringen har utgjort det primära vindunderlaget för länsstyrelsens förslag till områden för vindbruk (februari 2008). Driftdata från befintliga vindkraftverk kan också användas som underlag för nya etableringar. Detta förutsätter dock att de nya kraftverken ska placeras relativt nära de befintliga verken och i likartad terräng, samt att verkens tekniska prestanda (tillgänglighet och vind-effektkurva) är känd. Helst av allt bör man ha kunskap om verkens produktionstillgänglighet, vilket kräver data om vindhastigheten under den tid som verken varit stillastående. Vår bedömning är att MIUU-karteringen kan användas för övergripande lokaliseringsstudier men att branschen idag är i stort behov av validerande vindmätningar. Vindkraftprojekt utan närliggande befintliga vindkraftverk med kvalitetssäkrad driftdata bör alltid föregås av en vindmätning. Vindmätningen bör genomföras under ett års tid och korreleras mot en representativ långtidsmätning. Många vindkraftleverantörer kräver platspecifika vindmätningar för att lämna garantier på sina produkter. När det gäller fysiska förutsättningar för havsbaserad vindkraft inom länet så är vår bedömning att det finns en relativt begränsad teknisk potential 11) och att dessa områden generellt sett ligger nära kusten. Det beror på Djupa Rännan i Kattegatt. Det stupar ganska brant ner och den tillgängliga marginalen att bygga på är därför smal på den svenska sidan. Just nu är även kostnaderna för havsbaserad vindkraft i Sverige alltför höga i förhållande till intäktsnivåerna. Vår sammantagna bedömning att det finns starka motstående intressen mot havsbaserad vindkraft inom Västra Götalands län. Detta exemplifieras av att länsstyrelsen tydligt opponerat sig mot de riksintresseområden för vindkraft som Energimyndigheten tidigare föreslagit utanför västkusten. 3.2 Kompetens Västra Götalands län bedöms kompetensmässigt stå sig starkt vad gäller vindkraft. Som tidigare nämnts finns inom länet ett antal vindkraftpionjärer, t.ex. Agrivind och Eolus Vind samt bolag med starka internationella meriter exempelvis RES Skandinavien AB. Chalmers har under många år bedrivit vindkraftrelaterad forskning med inriktning på elkraft och elanslutning. Chalmers utbildning och forskning inom vindkraft är självklart också en viktig kompetensbas för det privata näringslivet inom regionen. Göteborg Energi har mångårig erfarenhet av att äga och driva stora kraft- och värmeanläggningar. I takt med att vindkraften utvecklas från småskaligt hemmabruk mot stora vindkraftparker bedöms denna kraftverkskompetens vara mycket viktig. Det blir i vindkraftsammanhang mer och mer viktigt att bedriva ett rationellt underhåll där man exempelvis har en tydlig och genomarbetad strategi för reservdelshållning. I Västra Götalands län finns också ett stort produktionskunnande, från såväl bil- som varvsindustrin. Denna kompetens skulle naturligtvis vara mycket betydelsefull om det inom länet etableras tillverkning av vindkraftverk. 11) Med teknisk potential menar vi här områden där man kan uppföra vindkraft med känd teknik, dvs. med vindkraftverk, fundament och sjökablar av typen som man använt i danska, svenska, engelska och holländska befintliga projekt. 12

13 3.3 Infrastruktur När det gäller infrastruktur i form av hamnar och vägar så bedöms Västra Götalands län vara väl anpassat för en större vindkraftexpansion. Göteborgs hamn skulle sannolikt utan problem kunna ta emot stora mängder vindkraftgods och E6, E20, RV45 och RV40 kan samtliga användas för tunga och stora transporter. Även hamnarna i Uddevalla och Lysekil bedöms ha kapacitet för att ta emot vindkraftverk. Västra Götalands län skulle mycket väl kunna fungera som ett transportnav för införsel av vindkraftverk till stora delar av Sverige. Vattenfall Eldistribution bedömer att en utbyggnad av MW vindkraft i länet kräver investeringar i nät och stationer på i storleksordningen två miljarder kronor vilket innebär en kostnad på 0,6 0,7 miljoner kronor per installerad MW. Man tror exempelvis att vindkraftutbyggnaden kommer att kräva 400 km nya 130 kv ledningar, 30 km nya 40 kv ledningar och cirka 800 km uppsamlingsnät (24 36 kv). Till detta kommer ett behov av ett fyrtiotal nya stationer. 3.4 Övrigt Det krävs stora mängder kapital för att bygga vindkraft. Investeringskostnaden för landbaserad vindkraft är i dagsläget MSEK per MW. En vindkraftanläggning bestående av ett tiotal 2 MW verk innebär därmed en investering på miljoner kronor. Tillgång till kapital är således en förutsättning för att det ska bli någon vindkraftutbyggnad. Att döma av deltagarlistan från dialogmötet den 26/5 finns det idag ett intresse från banker att investera i vindkraft. Inte mindre än fyra olika banker fanns representerade vid detta tillfälle. Ett antal kapitalstarka västsvenska företag har stora planer på vindkraftinvesteringar, t.ex. Stena och fastighetsbolaget Wallenstam. Vi kan också se att den svenska vindkraftutbyggnaden sker med kapital från utlandet. Västsvenska exempel på detta är RES Skandinavien samt Airtricitys investeringar i Gothia Vinds projektportfölj. 13

14 4 Flaskhalsar och utvecklingsbehov Vår bedömning är att det finns ett antal flaskhalsar och hinder för storskalig utbyggnad och därmed utvecklingsbehov inom den Västsvenska vindkraftbranschen. Nedan ges ett antal exempel på utvecklingsområden. 4.1 Miljö, acceptans och tillstånd Vi har fortfarande en situation där den stora breda allmänheten är positiv till vindkraft så länge den inte drabbar en själv. Möjligheten att kunna få ekonomisk nytta av en vindkraftanläggning i sitt närområde är sannolikt positivt ur acceptanssynpunkt. Problemet är bara hur man som vindkraftexploatör ska dra gränsen för vilka som berörs och vilka ersättningsnivåer som ska erbjudas. Ska ägaren av fastigheten där kraftverket placeras få all ersättning trots att vindkraftverket står närmare grannfastighetens bostadshus? Hur ska man ersätta markägarna som berörs av det nya elnätet? Med anledning av den stora efterfrågan på vindkraftmark är det i dagsläget vanligt med budgivning från exploatörerna. Detta är naturligtvis något som markägarna drar nytta av. Det ligger i den marknadsekonomiska modellen att ta ut den ersättning som marknaden är beredd att ge, så själva ersättningsnivåerna är sannolikt olämpliga att standardisera. Däremot kan man tänka sig att det utarbetas branschgemensamma ersättningsmodeller, t.ex. en viss avgift per installerat verk, vägsträcka, elnät etc. samt principer för rörlig ersättning, t.ex. baserad på anläggningens produktionsöverskott. En miljö- och acceptansrelaterad aspekt som bedöms hämma vindkraftutbyggnaden är hårda restriktioner gällande ljud/buller. I jämförelse med andra samhällsverksamheter som orsakar buller, som t.ex. vägar, järnväg och flygtrafik, industrier etc. så ställs det relativt hårda krav på vindkraften. Det går att reducera ljudet från vindkraft men det kostar i form av minskad produktion. Det finns också ofta en önskan om att vindkraften ska synas så lite som möjligt i det omgivande landskapet. En sådan lokaliseringsprincip riskerar att innebära att man placerar vindkraftverk där det blåser dåligt. Ytterligare exempel på områden där det finns utvecklingsbehov är intressekonflikter avseende radio/telekommunikation samt civilflyg och militär verksamhet. Tillståndsprocessen för vindkraft kan fortfarande karaktäriseras som komplicerad. Prövning görs i många olika instanser, tillståndsprocessen kan dra ut på tiden och risken för överklaganden är stor. Det pågår för närvarande en statlig utredning om hur tillståndsprocessen för vindkraft kan effektiviseras. 4.2 Elnätkapacitet Som tidigare nämnts kommer en storskalig utbyggnad av vindkraft i länet att kräva omfattande nätinvesteringar. Att bygga nya elnät innebär också en tämligen omfattande tillståndsprocess. Elnätbolaget ska ansöka om koncession hos Energimarknadsinspektionen samt sluta avtal med berörda markägare. Elnätägarnas planering skulle underlättas om det fanns tydliga direktiv från myndigheternas sida om var vindkraften ska lokaliseras. Fastställandet av riksintresseområden för vindkraft i Västra Götalands län är ett första positivt steg. En omfattande vindkraftutbyggnad innebär också en extra belastning på elnätet. Detta innebär att lämpliga elnätstudier bör genomförs där man tar hänsyn till helheten, d.v.s. hela den troliga utbyggnaden och på alla spänningsnivåer så att man kan säkerställa en korrekt utbyggnad och säker drift. 14

15 Ytterligare en aspekt som har med elnätet att göra är kompetens och resurser för att driva elnätverksamhet. Många av de stora vindkraftprojekt som idag planeras behöver av såväl tekniska som ekonomiska skäl anslutas på höga spänningsnivåer. I de fall som områdeskoncessionären ej är intresserad av att äga vindkraftnätet kan vindkraftoperatören tvingas att bilda ett separat bolag för elnätverksamheten. Det kan vara svårt för en vindkraftägare att överblicka vilka tekniska, legala och administrativa krav som ställs på ett nätbolag. Enligt nuvarande lagstiftning kan också vindkraftägarens nätbolag i egenskap av linjekoncessionär tvingas att ansluta framtida kunder till sitt elnät. Denna typ av verksamhet bedöms definitivt ligga utanför vindkraftägarens kärnaffär. 4.3 Vindresursvalidering Vår bedömning är att det idag generellt saknas tillräcklig kunskap om MIUU-modellens giltighet i Västra Götalands län. Modellen ger därtill endast medelvindstyrkan och inte övriga data om vinden som krävs, exempelvis turbulens och riktningsfördelning. Att mäta vinden är därför en mycket viktig aktivitet för en framgångsrik vindkraftutbyggnad i länet. Det är både viktigt att analysera vindens energiinnehåll och dess kvalitet (turbulens, vindskjuvning etc.). Man bör i synnerhet lägga resurser på att validera vindklimatet i de skogsområden i inlandet som finns utpekade i länsstyrelsens slutliga förslag på riksintresseområden (februari 2008). 4.4 Ägarkompetens drift och underhåll Idag är det mycket vanligt att leverantören av kraftverk sköter drift och underhåll av de anläggningar som de levererat. Vi tror att konkurrensen inom detta område behöver förstärkas. Om ägarna successivt bygger upp sin kompetens inom service- och underhållsområdet så kommer detta skapa förutsättningar för att få in konkurrerande leverantörsoberoende servicebolag på marknaden. Ur ett ägarperspektiv gäller det att ställa hårda krav på leverantörerna redan vid upphandling av kraftverken. Bland annat bör man ställa krav på att få in fullständig dokumentation om anläggningen man köper, exempelvis service- och underhållsmanualer. På den mycket starka amerikanska vindkraftmarknaden råder det idag brist på servicetekniker för vindkraft. Man ser också ett stort behov av verkstadskapacitet för reparation och renovering av mekaniska komponenter såsom växellådor. Man har även haft problem med blad på stora relativt nya aggregat och även inom detta segment kan man tänka sig ett framtida behov av reparationskapacitet. Utbildning inom områdena service och drift bedöms vara ett viktigt område för Västra Götalands län. 4.5 Obalans i utbud och efterfrågan på vindkraftverk Idag råder det en stor global efterfrågan på vindkraftverk och detta leder av naturliga skäl till långa leveranstider och bristande konkurrens vid upphandling av anläggningar och service. Den svenska vindkraftmarknaden domineras idag fullständigt av tre kraftverksleverantörer. Att locka nya kraftverksleverantörer till den svenska och västsvenska vindkraftmarknaden är viktigt för att underlätta för en framtida utbyggnad. Men att köpa från nya leverantörer innebär generellt att man som köpare utsätter sig för en större risk. Här kan det således vara motiverat att såväl stat som region går in och stöttar med utvecklingsmedel. 15

16 5 Kommentarer och slutsatser Ett koncentrat av denna utredning presenterades vid dialogmöte Ökad produktion av energi från vind i Västra Götaland hur får vid det? som genomfördes i Trollhättan den 26/ Vid dialogmötet deltog ett femtiotal representanter för myndigheter, utbildningsväsende och näringsliv, företrädesvis från Västra Götalands län. Huvudsyftet med dialogmötet var att i mindre grupper diskutera frågeställningar gällande tillståndsprocessen, företagande och utbildning, infrastruktur, elnät, småskalig vindkraft samt landsbygdsutveckling och forskning. Resultatet av dialogmötet dokumenteras och förväntas inom kort publiceras på organisatören Smart Energis hemsida: Vår övergripande slutsats baserad på denna utredning är att Västra Götalands län har goda förutsättningar för vindkraft. Relativt andra svenska län så ligger Västra Götaland bland de främsta när det gäller antal vindkraftverk i drift, vilket dock delvis har en förklaring i att länet till ytan är stort. Vi tror att den mix av kompetens och resurser som de facto finns inom länet, med alltifrån små innovativa projektutvecklare med mångårig branscherfarenhet, kommunala energibolag och stora kapitalstarka industriella aktörer med internationell erfarenhet, tillsammans med den kunskap som finns hos myndigheter och utbildning/forskning leder till att vindkraften kan stärka sin ställning inom länet. Vi bedömer också att förutsättningarna i form av vindtillgång och infrastruktur kan betraktas som gynnsamma. När det gäller infrastruktur så krävs dock omfattande investeringar i elnät för en fortsatt vindkraftutbyggnad. Vi tror inte på någon större utbyggnad av havsbaserad vindkraft inom regionen; detta med anledning av att tillgängliga områden generellt ligger alltför nära land och därmed står i konflikt med ett antal motstående intressen. Beträffande frågan om hur Västra Götalandsregionen genom projekt och verksamheter kan stötta och medverka till en positiv vindkraftutveckling inom länet så vill vi primärt poängtera nätverksforum och utbildningsområdet. Dialogmötena är ett utmärkt exempel på bra nätverksforum. Vi tror att det är av extra vikt att samspelet mellan myndigheter, elnätbolag och exploatörer förbättras. Det gäller att det finns elnätkapacitet på rätt plats och i rätt tid för att projekt ska kunna realiseras. Regionen har också en viktig roll att fylla i utbildningsrelaterade frågor inom vindkraftområdet samt i att koordinera och samordna regionala satsningar och nätverk. När det gäller utbildning så bedöms drift och underhållsområdet få ökad betydelse. Det behövs kompetens som kan ta hand om alla planerade anläggningar under dess förhoppningsvis 20-åriga livslängd. Det är en stor fördel om drift- och underhållskompetens kan involveras redan i projektering och upphandling av nya anläggningar vilket betyder att det redan i dagsläget finns ett stort behov av sådan kompetens. 16

17 Vattenfall AB Marknadsöversikt befintliga anläggningar Statistik Elforsk driftuppföljning/årsrapport 2007 Skärbo, Tanums kommun Hud, Tanums kommun Rabbalshede kraft 1 Västra Götalandsregionen Bilaga: Förstudie vindkraft,

18 Marknadsöversikt jämförelse med andra län Vindkraftutvecklingen i Sverige Västra Götaland i förhållande till andra vindkraftlän Vattenfall AB 2 Västra Götalandsregionen Bilaga: Förstudie vindkraft,