PRIS 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK. Tidskrift från Föreningen Norden. Nr In f ö r Kö p e n h a m n:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRIS 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK. Tidskrift från Föreningen Norden. Nr4 2009. In f ö r Kö p e n h a m n:"

Transkript

1 PRIS 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK Tidskrift från Föreningen Norden Nr In f ö r Kö p e n h a m n: Skymmer det för klimatet?

2 1809 i Livrustkammaren Föreläsningar och evenemang i samarbete med Märkesåret. Tema: Finska kriget och de svensk-finska rela tionerna efter rikssprängningen. Torsdagar kl /11 Nordiskt politiskt samarbete i allmänhet och svensk-finskt samarbete i synnerhet. Ingvar Carlsson, svensk statsminister och , berättar om sina erfarenheter. 26/11 Finsk tango och ljuvligt nordiskt vemod Professor Owe Wickström kåserar och artisten Mattias Enn musicerar. 6/12 En svensk-finsk soaré på Finlands självständighetsdag med musik av bl a Bernhard Henrik Crusell i samarbete med Stockholms Konserthus och operasångaren Thorbjörn Lilliequist. Söndag kl FuLLSTändIgT PrOgraM MEd FLEr InTrESSanTa EvEnEMang HITTar du På: kungliga slottet, slottsbacken Visste du att Nordens Tidning läses av beslutsfattare och politiker i hela Norden, samt politiker och tjänstemän i regeringskansliet. Annonsera & var en del i debatten Nordens Tidning Antennvägen Tyresö Tel: +46 (0) Fax: +46(0) nordens tidning Nr4 >2009

3 En kopia av en god gärning Nordens Tidning ges ut av Föreningen Norden sedan Upplagan är exemplar och går till föreningens medlemmar i Sverige samt till prenumeranter i Sverige och övriga Norden. Prenumeration 4 nr /år. Sverige, 100 SEK, övriga Norden: 130SEK, övriga världen: 150SEK. Betalas på PG: , Prenumeration Nordens Tidning anges på talongen Ansvarig utgivare Mats Wallenius Chefredaktör Torsten Hallberg Adress Föreningen Norden Box Stockholm Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post Hemsida Annonser Irmér Media AB +46 (0) Repro & Tryck Lenanders Grafiska AB Produktion och form Irmér Media AB. För åsikter och inlägg i publicerade artiklar står respektive författare. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material samt förbehåller sig rätten att korta i artiklarna. Omslagsbild Torsten Hallberg Ledare COP 15 Inför klimatmötet i Köpenhamn. Sverige fredligt land med många krigare Nordiska folkhögskolor i Sverige 17 Spindelväven 18 Första Ragnar Sohlman-stipendiaten -Tycho Brahe 22 den nordiske supernovan 27 Nordtiser RECENSIONER 28 Böcker 29 Film 30 Musik Gärningar som gör världen bättre är något som kommer upp i Eder redaktörs huvud när han tänker på innehållet i detta nummer av Nordens Tidning. Vi står inför klimatmötet i Köpenhamn där världens ledare ska försöka göra vår värld bättre med ett nytt klimatavtal. Vi skriver om Tycho Brahe, vår världsberömde astronom, som kanske inte gjorde världen bättre, men som lärde oss att se vår värld som en del av något större. Den store nordisten och Föreningen Nordenmedlemmen Ragnar Sohlman som gick bort för några år sedan har gett upphov till ett stipendium, som förhoppningsvis kommer att kunna hjälpa duktiga unga yrkesmänniskor att också de göra världen bättre. Och vår allra senaste biskop, Tuulikki Koivunen-Bylund, dessutom svenskfinne, kämpar även hon, med kristendomen som grund, för en bättre värld. Vilket föranleder undertecknad redaktör att fundera över vad han gjort för att förbättra världen. Så gott som intet, tvingas han att erkänna. Däremot har han med vänlighet försökt underlätta livet för sina medmänniskor. Som när han hjälpte en nyanländ chef på det ställe han arbetade tidigare som förvirrad stod med en bunt papper framför dokumentförstöraren. Vänta ska jag visa dig! sa undertecknad redaktör och matade in pappersbunten. Den bortkomne chefen sken som en sol. Det gjorde Eder redaktör också tills chefen frågade: Och var kommer kopiorna ut? Välkommen till ett nytt nummer av Nordens Tidning! Rivet i arkivet! Tuulikki svenskfinne & biskop Tipset/röster Det nordiska samarbetet Ede r re d a k t ö r INNEHÅLL Portättet FNUF 41 Så in i Norden 46 Kalendarium 47 Korsord 48 Medlemskapet nordens tidning Nr4 >2009 3

4 Led a r e Spindelnätsnordism Nestorn inom nordisk säkerhetspolitik och Föreningen Nordens tidigare hedersledamot, professor Nils Andrén, myntade på 1960-talet begreppet spindelnätsnordism. Nils Andrén liknade det nordiska samarbetet vid ett nätverk, en spindelväv som existerar genom ett otal relationer på alla nivåer i samhället från rent privata, över organisationer, förvaltningar, till centrala ämbetsverk och regeringar som i sin tur kan liknas vid trådar som binder samman samhällen. Idéer och beslut inom det nordiska samarbetet har ofta utgått från en tunn, men seg tråd över nationsgränserna. Ofta är det en ung människa, som tack vare ett stipendium, tillbringat en tid i grannlandet, blivit fängslad av det och senare i livet fått tillfälle att utveckla eller främja kontakterna. Det har ofta varit en liten summa som gjort det möjligt att fullfölja en idé. Men betydelsen av erfarenheten, avkastningen av summan, framträder kanske först långt senare. Eller så har den första tråden i kontakterna tillkommit genom ett teatergästspel, en skolresa, sommarjobb och vänortsmöten. Raden av exempel skulle kunna göras hur lång som helst. Genom återbesök och löpande kontakter har trådarna utvecklats till band och blivit allt starkare under åren. Det är detta som Nils Andrén kallade för spindelnätsnordism. Och den nordismen är en stor resurs för det nordiska samarbetet. Det är en dold tillgång i det nordiska samarbetets årliga bokslut. En tillgång som inte är bokförd till sitt egentliga marknadsvärde. Det nordiska samarbetet är uppbyggt underifrån genom ganska små bidrag från exempelvis kommunala vänortsanslag, från Nordiska kulturfonden samt de bilaterala fonderna i Norden. Och där Föreningen Norden ofta har varit den spindel som har spunnit nätet. Detta långt innan nätverksbildande var ett modeord. Tålmodigt, konsekvent och utan glamour, likt ett grått och nästan osynligt spindelnät, har Föreningen Norden under 90 år stimulerat till olika kontakter och utbyten som bundit samman länderna. Detta har ofta skett i det tysta, i skuggan av den verksamhet som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har haft. Det påbörjades långt innan de två råden bildades och det har skett i tider då det nordiska samarbetet har varit långt ifrån en självklarhet. Den arbetsmetod som Föreningen Norden och fonderna har utvecklat, det som Nils Andrén kallade spindelnätsnordism, borde överföras i allt större omfattning på dagens Östersjösamarbete och EU-samarbetet. En viktig erfarenhet i det sammanhanget är dock att ett samarbete inte uppstår av sig självt. Det krävs smörjmedel, små summor för stipendier och utbyten. Det krävs någon som koordinerar och stimulerar samarbetet. Och det kan inte göras som ett tidsbegränsat projekt! Om Föreningen Norden hade bildats i dagens projektsamhälle där en verksamhet helst inte skall pågå längre än tre år, för att sedan förutsattas stå på egna ben, eller där återkommande arrangemang inte prioriteras för att de redan har genomförts en gång tidigare, hade förmodligen inte dagens nordiska samarbete existerat. Eftersom vi vet att Europa kännetecknas av historiens återkomst, som Sven Tägil, professor i konfliktforskning en gång uttryckte det, så är det för mig en gåta att de nordiska regeringarna och parlamenten, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, inte mer aktivt arbetar för att överföra vår nordiska erfarenhet av mellanfolkligt samarbete till Östersjön, Barentsregionen och andra delar av Europa. Och till världen i övrigt där så är önskvärt. När EU nu är i färd med att anta en ny Östersjöstrategi skulle det kännas tryggt om den hade inslag av spindelnätsnordism. Då skapas reella förutsättningar för att dagens samexistens runt Östersjön kan fortsätta, att återkomsten av krig och konflikter kan förhindras. För det är så enkelt som den norska statsministern Mowinckel uttrycket det i början av 1920-talet när Föreningen Norden bildades: Kjennskap gir vennskap! Mats Wallenius Generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige 4 nordens tidning Nr4 >2009

5 2009 Det händer under Märkesåret november 5 december 6 december 8 december Svinalängorna av Susanna Alakoski, en pjäs om kärlek och utsatthet, småstadsidyller och kaos en berättelse om överlevnadspelas på Teater 3, Riksteatern i Hallunda, Botkyrka. För pjäsens turnéplan se Finska ortodoxa kyrkans nya ikonostas invigs. Ikonostasen är den första ikonostas som ritats, tillverkats och målats i Sverige. inledande ord av kulturrådet Henrik Wilén från Finlands ambassad samt föreläsningar av arkitekten Jacob Hidemark, ikonkonstnärinnan Marja-Liisa Alm, fil. dr. Ulf Abel och Finlands förre ärkebiskop Johannes. Finska ortodoxa kyrkan ligger på Bellmansgatan 13 i Stockholm och evenemanget pågår mellan kl Finlands självständighetsdag som firas med anledning av Finlands självständighet. Tänk om Märkesårsfinalfest. Finlandsinstitutet avslutar sin satsning på Märkesåret 1809 med en spirituell helkväll om svenskans kraft och om hur det kunde ha gått om Finska kriget hade slutat på ett annat sätt. med bl a historikern Tom Gullberg och lingvisten Mikael Parkvall. Svenskans kraft är M.A.Numminens nya opus - en lyrisk-musikalisk historielektion som framförs av Monica Borgström (alt), Simon Djupsjöbacka (tenor), M.A.Numminen (baryton + berättare) och Mika Siekkinen (piano). Inträde 50 kronor. JOKKMOKKS MARKNAD MED ISHOTELLET När vintern är som vackrast och skaparglädjen för is och snö är på topp reser vi till Norrbotten. På den traditionsrika, gedigna marknaden i Jokkmokk möts marknadsentusiaster från när och fjärran. En resa för alla sinnen, där vi får avnjuta måltider tillagade av de goda råvarorna ur det norrbottniska skafferiet, samt besöka Gammelstads kyrkby, Kiruna kyrka och jubilerande Ishotellet. 3 dagar 3/2 RIGOLETTO PÅ VÄRMLANDSOPERAN Från det produktionsteam som vann den prestigefyllda Ring-award med sin tredje akt av Verdis Rigoletto, kommer nu en fullängdsversion av samma opera! Föreställningen är gjord speciellt för ett litet scenrum och kommer därför passa Värmlandsoperans Lilla scen som hand i handske. Resan inkluderar även en visning av Sahlströmsgården. 2 dagar 27/2 OSLO OPERAN Vid Oslofjordens vatten ligger denna snövita pärla i italiensk Carraramarmor och norsk granit. Det nya Operahuset är ett av Norges största kultursatsningar på flera hundra år och intresset för att besöka Operahuset och dess uppsättningar har hittills varit överväldigande. Vi erbjuder Tannhäuser och Ariadne från Naxos under några datum i mars. Privat visning av operahuset ingår samt ytterligare ett museibesök beroende på avgång. 2-3 dagar mars/april OPERA OCH KONSERT I KÖPENHAMN I ett vårlikt Köpenhamn får vi uppleva en föreställning på dess imponerande operahus; Bizets Carmen, och på det nya konserthuset lyssnar vi till Berlioz konsert, Symphonie Fantastique. Vi bor vid Nyhavn och visas Det Kongelige Biblioteks tillbyggnad, Den Sorte Diamant samt Konstmuseet Arken, med specialutställningen Miro - konstens trädgårdsmästare. 3 dagar 5/5 LOFOTEN MED HURTIGRUTEN Naturen i Nordnorge har en storslagen skönhet. Ögruppen Lofoten visar upp pittoreska fiskebyar och vikingatida lämningar. Vi glider fram över Trollfjorden den vackraste delen av Hurtigruten på ett av den klassiska linjens fartyg. Resan börjar och slutar i de nordligaste delarna av Sverige, vars landskap med forsar och fjäll kanske är landet mest dramatiska. 6 dagar 16/6, 2/7 SAVONLINNA Operafestivalen i Savonlinna, på svenska Nyslott, har blivit ett begrepp inom musikvärlden med förstklassiga föreställningar av Finlands bästa sångare och spännande gästspel av utländska operahus. I sommar får vi uppleva Puccini s Madame Butterfly och Donizetti s Lucia di Lammermoor. På programmet står också ett besök på Retretti Art Center med konst i gallerier och installationer i jättelika, underjordiska grottor. 5 dagar 13/7 BESTÄLL FAVORITRESORS KATALOG 2010! SÅ IN I NORDEN RESOR FÖR SJÄLEN. Tel nordens tidning Nr4 >2009 5

6 Text: Inger Jägerhorn - Bild: Scanpix & Torsten Hallberg Vid diskussionen efter premiären på filmen "Age of Stupid", som sändes via satellit från New York, Himalaja och Arktis, deltog bland andra FN s förre generalsekreterare Kofi Annan COP 15 Påtryckarnas julafton Barack Obama har deklarerat att hans land tror på internationellt samarbete för att lösa de globala kriserna. Den här julen får köpenhamnarna uppleva en värre trängsel än vanligt när de ska julshoppa. Ingenting kommer att vara som vanligt. I december samlas världens länder till de stora avslutande klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Kan medborgarorganisationerna spela någon roll för att ett avtal ska komma till stånd? Eller är det ett önsketänkande? Världen invaderar den danska huvudstaden. Den största konferens som någonsin har ägt rum i FN:s regi, den länge förberedda klimatkonferensen COP 15, hålls i december i Köpenhamn. Arrangörerna räknar med cirka trettiotusen tillresta deltagare från 192 länder. Om USA:s president Barack Obama dyker upp blir det sannolikt ännu fler. Kanske han slår ihop Köpenhamn med mottagandet av Nobels fredspris i Oslo 10 december. Frågan är om förhandlarna kan leverera den julklapp alla väntar på ett nytt globalt klimatavtal. De stora elefanterna har dansat den här hösten. Ett pärlband av toppmöten av sällan skådat slag har dragit över världens scener. Presidenter och statsministrar har samlats med ansiktena i allvarstyngda veck. Trots krisstämningen fanns det i alla fall tidigare under året en ton av optimism. Barack Obama har deklarerat att hans land tror på internationellt samarbete för att lösa de globala kriserna. Många pustade av lättnad inför denna omsvängning i amerikansk politik. Men det är kristrängsel. Finanskris. Irans kärnvapen. Afghanistankriget. Mellanösternkonflikten. Industrinedläggningar. Arbetslöshet. Bakom dem alla tornar dock Den Stora Krisen upp sig. Hotet mot världens klimat. Den långsamma men obevekliga förändringen. Den kris som finns kvar när de andra är lösta. I Köpenhamn ska det ske. I december skall världens länder i en intensiv slutspurt försöka krama ner alla utspel, önskemål, förhoppningar och krav till ett hanterbart och (förhoppningsvis) effektivt globalt klimatavtal. Det ser inte särskilt lovande ut. Redan har förväntningarna börjat tonas ned av dem som har insyn i förhandlingarna. Varifrån ska då trycket komma för att få till stånd detta avtal som enligt en praktiskt taget enig expertis inte längre kan vänta? Från medborgarna, svarar en hel del politiker i dag och efterlyser starkare uppbackning. Det är nästan rörande att höra alla vädjanden om hjälp från det civila samhällets sida. -Jag hoppas på ett brett stöd från medborgarna, säger generalsekreteraren för EU:s miljöbyrå Jacqueline McGlade. Svenske miljöministern Andreas Carlgren vill starta en medborgarrörelse och samla in tvåtusen namnunderskrifter, en åtgärd som möjligen kan uppfattas som föga förenligt med NGO-andan, ett civilt samhälle oberoende av regeringar och politiker. Generalsekreteraren för EU:s miljöbyrå Jacqueline McGlade hoppas på ett brett stöd från medborgarna. Den danska klimatministern Connie Hedegaard skriver på den danska officiella hemsidan för klimatkonferensen: Regeringstjänstemän, politiker, NGO:s, vetenskapsmän, affärsmän, konsumenter vi har alla en viktig roll att spela. Svenske miljöministern Andreas Carlgren vill starta en medborgarrörelse och samla in tvåtusen namnunderskrifter. 6 nordens tidning Nr4 >2009

7 Inför klimatmötet i Köpenhamn. Den danska klimatministern Connie Hedegaard skriver på den danska officiella hemsidan för klimatkonferensen: Världen står nu inför en gigantisk uppgift ( ) på alla samhällsnivåer. Regeringstjänstemän, politiker, NGO:s, vetenskapsmän, affärsmän, konsumenter vi har alla en viktig roll att spela. Och klimatfrågan har elektrifierat många NGO:s (Non-Governmental Organizations), inte bara dem som har en mera traditionell miljöprofil. Detta blir påtryckarnas julafton. Många engageras av den stora ödesfrågan: kan vi sätta stopp för de utsläpp som hotar förutsättningarna för livet på jorden så som vi känner det? Andra ser som sitt mål att i stället sätta stopp för ett avtal som hotar deras fortsatta verksamhet. Men finns det en chans för medborgarorganisationerna att nå in till de slutna rummen i Bella Center utanför Köpenhamn där förhandlingarna förs? Civilsamhällets Klimatforum (www.klimaforum09. d k ), samlingsnamnet för alla medborgarorganisationer, har fått sin egen mötesplats i Köpenhamns centrum nära Hovedbanegården, i den så kallade DGI-byen. Tjugutvåtusen kvadratmeter yta med plats för seminarier, utställningar och möten. Det närmaste de flesta demonstranter kan hoppas komma klimatförhandlingarna är i samband med den stora folkliga demonstration som ska äga rum lördagen den 12 december. Tåget startar klockan ett från Köpenhamns centrum ut till Bella Center och arrangörerna hoppas på deltagare. En begränsad mängd observatörer släpps också in i Bella Center. För att få in en observatör vid klimatkonferenserna måste organisationen dock vara registrerad av FN 985 organisationer har klarat nålsögat och nu är det "lapp på luckan". Men för dem som vaknat sent är hoppet inte helt ute. De kan skaffa sig en värdorganisation, som redan är Den här julen får köpenhamnarna uppleva en värre trängsel än vanligt när de ska julshoppa. registrerad av FN-byråkratin. Då kan också sengångarna få en egen liten namnskylt (om värdorganisationen tillåter det). De flesta av de 985 organisationerna är främmande fåglar från fjärran länder, som man aldrig hört talas om. Från u-länder som Kenya, Colombia, Filippinerna, Nigeria, Mauritanien eller Kuba kommer en drös organisationer som inte håller sig med en egen hemsida, något som i teknikdrogade i-ländares ögon lätt kan ses som en avvikelse från normen, men som antagligen har en naturlig förklaring. Det kan bero på att regimen övervakar dem. Hur fria och oberoende är organisationer som ARETEK från Kazakhstan? Eller Nizhny Novgorod Innovation Energy Saving Center (NICE) från Ryssland? Många har fascinerande namn. I Mauretanien finns Association des Amis de Tamchehett vem är Tamchehett? I Demokratiska Republiken Kongo finns en organisation med det vackert klingande namnet Aujourdh hui pour demain (I dag, för morgondagen). En argentinsk organisation har ett av de maffigaste namnen, Centro de Estudios Ambientales Para la Planificación y el Desarrollo, lyckligtvis förkortat till CEAPYD. Det ytterst gåtfulla namnet Ev-K2-CNR visar sig höra hemma i Italien. Isländskt kort och kärnfullt är Landvernd, som presenteras som Icelandic Environment Association, en motsvarighet till det svenska Naturskyddsföreningen. Alla är kanske inte närvarande för att bidra positivt till förmån för ett nytt klimatavtal, snarare tvärtom. International Federation of Automotive Engineering Societies (FISITA) i London har kanske en annan agenda, liksom Federation of German Industries. Fritiof Nansen Institute kan man gissa ägnar sig åt de smältande isarna på Nordpolen medan Catholic Institute for International Relations (CIIR) kanske ser som sin uppgift att liksom Svenska kyrkan delta i försvaret av Skapelsen mot dess egen så kallade krona. nordens tidning Nr4 >2009 7

8 Inför klimatmötet i Köpenhamn. Medborgarorganisationerna i Sverige förbereder sig för Köpenhamn. Det är nu eller aldrig! Text: Inger Jägerhorn Bilder: Scanpix Om den stora klimatkonferensen hade ägt rum i Australien eller Sydamerika - hur många svenskar hade åkt dit för att påverka och demonstrera? Nu hålls konferensen i Norden, Köpenhamn. Nästgårds. Om vi inte manifesterar oss nu, när gör vi det? Medborgarorganisationerna i Sverige av olika storlek och karaktär sliter med klimatfrågan. Uppladdningen inför Köpenhamn har pågått länge och intensifierats den här hösten. Jippon varvas med seriösa utredningar. Stämningen är dock lite dämpad. Namninsamlingen för klimatet var till exempel något av en besvikelse. - Uppslutningen kring klimatfrågan var stor , konstaterar Rikard Warlenius som skrivit en bok om Vägen till Köpenhamn. Nu känns den inte så stark. Det är svårt att veta hur man kan fortsätta engagera människor tills frågan är löst. Annika Hjelm från tankesmedjan Cogito misstänker att klimatfrågans aktivister lätt blir de vanliga vänsteraktivisterna, de som är vana att gå i demonstrationståg på lördagarna. Men medlemmarna i de stora internationella organisationerna hör ofta inte till den politiska vänstern. Frågan är hur man kan aktivera dem som inte är vana vid demonstrationer. Många organisationer använder sig av namninsamlingar. De kräver varken tid eller benkraft, bara ett knapptryck på datorn. - Det gäller att samspela med eliten, inte bara vara i konflikt med den, säger Magnus Wennerhag, som forskar i folkrörelser. Men klimatkrisen är svår just för att det inte finns någon grundläggande konflikt. Inte heller känner man sig direkt berörd eller har så mycket egen erfarenhet. Någon måste tala om att man är berörd och kommer att bli berörd! Klimatorganisationerna har ett tvåfrontsuppdrag. Dels att påverka beslutsfattare, politiker och förhandlare. Dels att engagera 8 nordens tidning Nr4 >2009

9 På Fredrik Reinfeldts första dag som EU:s ordförande 1 juli genomfördes en demonstration medan EU-kommissionen höll presskonferens i stadshuset i Stockholm. Ett femtiotal gråklädda Reinfeldt-kopior höll, tillsammans med en klimatsuperhjälte, upp en banderoll med budskapet Climate leadership now! sina medlemmar. En hel del gör organisationerna i samarbete med varandra. Några exempel: På statsminister Fredrik Reinfeldts första dag som EU:s ordförande 1 juli genomfördes en demonstration medan EU-kommissionen höll presskonferens i stadshuset i Stockholm. Ett femtiotal gråklädda Reinfeldt-kopior höll, tillsammans med en klimatsuperhjälte, upp en banderoll med budskapet Climate leadership now! En ny film Age of Stupid försöker följa upp succén från Al Gore-filmen En obekväm sanning. Filmen utspelar sig år En man blickar ut på en värld i spillror. Han tänker tillbaka på vad som hände i början av 2000-talet och undrar varför man ingenting gjorde medan man hade chansen. Filmen hade premiär i september samtidigt i 45 länder. I den efterföljande diskussionen som sändes via satellit från New York, Himalaja och Arktis deltog FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan, skådespelaren Brad Pitt och den brittiska gruppen Radioheads sångare och låtskrivare Thom Yorke. Man hoppas nå 250 miljoner människor och förvandla dem till klimataktivister inför Köpenhamnsmötet. Ett klimatupprop som kräver att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskas med minst 40 procent till 2020 från 1990 års nivå var resultatet av en gemensam kampanj. Över svenskar, ledande politiker från alla riksdagspartier, organisationer, företag och kommuner skrev på. Namnunderskrifterna överlämnades till statsminister Fredrik Reinfeldt av ärkebiskop Anders Wejryd, Svenska naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson och Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. Flera svenska organisationer stod bakom invigningen av den globala kampanjen tcktcktck. (www.tcktcktck.se). Tiden rinner ut, är budskapet. Den 3 oktober anordnades ett brett klimatforum 2009 på ABF-huset i Stockholm. Många parallella seminarier med politiker, aktivister, forskare och allmänhet samlade över femhundra deltagare. Den 24 oktober hölls en global klimataktionsdag, en sista generalrepetition inför Köpenhamnsmötet. Parallellt vill organisationerna förstås hålla en egen profil. Greenpeace arrangerar som vanligt spektakulära, bildmässigt tacksamma demonstrationer som ger genomslag i massmedierna. Aktivister har klätt ut sig till isbjörnar, äntrat statyer, ockuperat kolexportterminaler, övernattat i lyftkranar och vecklat ut banderoller på många klimatmöten. nordens tidning Nr4 >2009 9

10 Inför klimatmötet i Köpenhamn. Världens kanske största klimatmanifestation ordnades av Världsnaturfonden WWF i våras. Lördagen den 28 mars klockan släckte nära en miljard människor ljuset under en timme för att visa sitt stöd för klimatet. WWF:s Klimataktion lanserades den 18 maj 2008 inför fullt hus på KTH. WWF kräver en klimatpolitik som tar vetenskapen på allvar. Om vi inte klarar den här utmaningen riskerar vi att förlora allt annat, är budskapet. WWF i Sverige stöder sig på sin starka status internationellt och arbetar för att få industriländer att minska sina sammanlagda utsläpp till tio procent under nivån för 1990 till år Trettio utvecklingsländer ska till dess också ha påbörjat arbetet att minska sin kolförbrukning, medan WWF anser att vi i den rika världen ska minska våra utsläpp med procent de kommande femtio åren. Världsnaturfonden presenterar också ett slags smörgåsbord med förslag till olika åtgärder som alla kan delta i: klimatpartyn, plattform och hemsida, lokala nätverk, facebook. Nästan alla svenska företag och samtliga partier säger att miljöfrågor är viktiga. Men hur många gör något? Trycket från allmänheten ska inte underskattas. - Men det är inte lätt att mobilisera massorna, säger Ylva Grudd, ansvarig för medlemsaktiviteterna i Svenska Naturskyddsföreningen. Vi har medlemmar. Endast cirka fem- tusen är verkligt aktiva. Föreningen finansierar resor till Köpenhamn, både för dem som är ackrediterade och dem som vill lobba på olika sätt. I Köpenhamn blir det utställningar och seminarier, kanske en del små aktiviteter nära förhandlarna. -Kanske sätter vi på oss flytvästar för att illustrera den stigande havsnivån. I år arrangerar Naturskyddsföreningen en klimatstafett. Målgruppen är företagsledare och politiker. Ylva Grudds åsikt är att många stora företag vill ha ett tufft avtal. Ändå tror hon inte att det blir något avtal i Köpenhamn, åtminstone inte något som löser klimatkrisen, utan att förhandlingarna måste fortsätta. Svenska kyrkan samarbetar med Diakonia. Kyrkan ser klimathotet dels som en global rättvisefråga, dels som en livsstilsfråga. I uppropet Countdown to Copenhagen uppmanar kristna biståndsorganisationer över hela Europa ledarna för världens rika länder att minska koldioxidutsläppen i de egna länderna med 40 procent till 2020 och 80 procent till 2050 och att ta ett större ansvar för omställningen i fattiga länder. Det ska ske genom att finansiera utsläppsminskningar, överföra miljövänlig teknik och hjälpa fattiga människor att anpassa sig till ett förändrat klimat. De fattiga ländernas ledare måste å sin sida åta sig att införa lagar och kontrollsystem för utsläppen av växthusgaser. Alla ska bidra till omställningen, men efter förmåga. Diakonia och Svenska kyrkan hyr ett tåg som plockar upp demonstranter på vägen ner till Köpenhamn. Söndagen 13 december hoppas man alla Nordens kyrkklockor ska slå 350 slag 350 miljondelar är den högsta halt av koldioxid som forskarna har beräknat kan tillåtas i atmosfären om temperaturen inte ska stiga mer än redan kritiska två grader under detta sekel. Föreningen Norden i Sverige anordnar under den sista förhandlingsveckan ett seminarium för lärare och elever från hela Norden i Köpenhamn. Föreningarna Nordens Förbund, FNF, takorganisation för alla Nordenföreningar, har kritiserat den dåliga nordiska samordningen inför klimatmötet. Ett samarbete på regeringsnivå skulle ge starkare effekt, understryker Nordenförbundet i en skrivelse till de nordiska regeringarna. - De nordiska länderna är föregångare på detta område och har därmed ett ansvar att tillsammans bidra till och förespråka bra lösningar, anser Kristina Persson, Föreningen Nordens ordförande. Det är sorgligt att inte utnyttja den potential som vi har. 10 nordens tidning Nr4 >2009

11 Vad vet du om klimatfrågan? Fråga 1 Människornas utsläpp av koldioxid i jordens atmosfär beror till största delen på att vi använder olja och kol som energikälla, men det finns andra orsaker, som att vi skövlar regnskogarna med mera. Hur stor andel av de mänskliga utsläppen svarar vår energiförbrukning för? Testa dina kunskaper. Fråga 5. Vilket land har de största koldioxidutsläppen per invånare i dag? A. Kina B. USA C. Australien A. 56 procent B. 83 procent C. 91 procent Fråga 2 Ju högre koldioxidhalt i atmosfären, desto högre medeltemperatur på jorden. Före industrialiseringen, dvs före 1750, var koncentrationen av koldioxid (CO2) i jordens atmosfär 280 ppm (partiklar per miljon). Vilken är den idag? A. 250 ppm B. 320 ppm C. 390 ppm Fråga 3 Isarna på Asiens stora bergsmassiv är en viktig dricksvattenskälla för många människor. Nu smälter glaciärerna betydligt snabbare än hittills. I början blir det översvämningar, men när glaciärerna försvunnit leder det till brist på dricksvatten. Hur stor del av jordens befolkning är beroende av detta dricksvatten? A. 10 procent B. 20 procent C. 40 procent Fråga 6. I december hålls de avslutande klimatförhandlingarna i Köpenhamn, som har förberetts i många år. Hur många länder beräknas deltar? A. 92 länder B. 192 länder C. 252 länder Fråga 7. Förhandlingarna i Köpenhamn kallas officiellt COP15. Vad betyder denna förkortning? A.15th Conference of Parties B. Copenhagen 15th C. Conference of Powers 15 Fråga 8. Vilka ministrar är det som officiellt leder sitt lands klimatförhandlingar i Köpenhamn? A.statsministrarna B. utrikesministrarna C. miljöministrarna Fråga 4. De förändringar i klimatet som Köpenhamnkonferensen vill förhindra har redan börjat inträffa, bland annat häftigare väderfenomen. I augusti år 2003 drabbades Europa av en kraftig värmebölja. Hur många personer mer än normalt dog då i Europa? A personer B personer C personer Fråga 5 C Fråga 6 B Fråga 7 A Fråga 8 C Rätta svar: Fråga 1 A Fråga 2 C Fråga 3 C Fråga 4 B nordens tidning Nr4 >

12 Föreningen Nordens årsbok för 2010, som kommer ut i månadsskiftet novemberdecember har i år Slesvig, gränslandet mellan Danmark och Tyskland som tema. I boken skildras bland annat hur hundratals svenska frivilliga sökte sig till den danska armén när Preussen och Österrike gick till anfall år Men det tysk-danska kriget är inte den enda konflikt där svenska soldater deltagit, trots att Sverige haft fred i snart 200 år. Sverige fredligt land med många krigare Text: Sture Näslund BIld: Försvarets bildbyrå, Sönderborgs museum -En svensk krigare ger sig aldrig åt tyska skurkar! Med detta utrop och med dragen sabel rusade Lars August Lundström mot de fientliga bajonetterna, men efter få steg föll han död till marken, träffad av fiendens kulor. Den danska armén blev slagen i grunden i slaget vid Dybböl Banke 1864, av en preussisk-österrikisk övermakt. Här inspekterar preussiska soldater slagfältet efter att striderna upphört. Den 31-årige Lundström var en av de 529 svenska frivilliga soldater som år 1864 stred på dansk sida mot en överlägsen preussisk-österrikisk armé. Lundström var sergeant vid ett fästningskompani och hade kommit till Danmark en månad tidigare. Hemma i Sverige hade han gjort sig känd som pålitlig och duglig soldat, med en fast karaktär som ibland övergick i halsstarrig envishet. Svensken föll den 18 april 1864 när en stor preussisk-österrikisk armé stormade danskarnas försvarsskansar på Dybböl banke utanför Sönderborg, nära nuvarande dansk-tyska gränsen. Den danska armén blev slagen i grunden. Ett stort antal soldater dödades eller skadades, bland dem 11 svenska frivilliga. För den danska staten innebar slaget vid Dybböl att en tredjedel av riket gick förlorat och att gränsen till Tyskland flyttades långt norrut på Jylland. Sverige har i snart 200 år stått utanför krig. Men det betyder inte att svenska soldater inte deltagit i strider runt om i världen. Omkring svenska frivilliga beräknas ha anmält 12 nordens tidning Nr4 >2009

13 sig under olika fanor. I första hand vid krig i nordiska grannländer, men ett antal andra länder finns med på listan över var svenska soldater har slagits: Tyskland, Spanien, Korea, Mellanöstern, Kongo, Sydamerika, Sydafrika, Nordamerika. Senast i pågående krig i Afghanistan. Svenskar har engagerat sig såväl i små konflikter som i storkrig som Första och Andra världskrigen och amerikanska inbördeskriget. I vissa fall har den svenska staten mer eller mindre öppet stött de frivilliga. Efter Andra världskriget har många insatser gjorts i FN-regi och med direkt medverkan från den svenska krigsmakten. De frivilliga soldaterna har varit en brokig skara. Under de två senaste seklen har inte bara enskilda äventyrare som aktivt sökt krigets spänning deltagit. Även idealister som kämpat mot nazism, fascism och kommunism har frivilligt gått ut i olika krig. En del män som av olika anledningar misslyckats med sina liv hemma i Sverige har också sett en utväg ur problemen genom att bli frivilliga soldater.. Men det dansk-preussiska kriget, som kulminerade i slaget vid Dybböl den 18 april 1864, har en speciell plats i denna krigshistoria. Den svenske kungen Karl XV hade lovat danskarna hjälp i kriget mot Preussen. Den svenska regeringen motsatte sig löftet och vid en ytterst upprörd konferens på Ulriksdals slott i Stockholm tvingades kungen vika från sitt löfte. Den personliga kungamakten hade brutits, regering och riksdag fått ökad makt. Händelsen innebar också att den då omfattande skandinavismen led skeppsbrott. De stolta parollerna om ett enat Norden bröt samman. Det kom ingen svensk armé till Dybböl, men flera hundra svenska och norska frivilliga soldater fyllda av skandinavisk entusiasm. På Dybböl banke föll deras drömmar samman i grus och ruiner. Vid sidan av händelserna år 1864 i det tyskdanska gränslandet är det krigen i Finland som engagerat flest svenska frivilliga. Mest kända är insatserna i Vinterkriget då Finland länge stod emot Sovjetunionens anfall, men mest betydelsefullt har kanske svenska frivilliga varit under det finska inbördeskriget vintern och våren Finland hade utropat sig som suverän republik i Första världskrigets slutskede efter att sedan år 1809 varit ett ryskt storfurstendöme. Ett skoningslöst inbördeskrig mellan vita och röda, den vita borgerliga sidan och den röda, där utfattiga torpare och arbetare spelade en stor roll. I Sverige drev borgerliga kretsar en intensiv propaganda för den vita sidan. Frivilliga bildade vad som kallades Svenska brigaden. En av initiativtagarna var historikern Olof Palme, från samma släkt som den senare Olof Palme, statsministern. I brigaden ingick en rad högre svenska officerare och totalt kom 1200 frivilliga att ingå i den. Klassmotsättningen i Finland hade sin direkta motsvarighet i Sverige. Regeringen som var liberal-socialdemokratisk uppträdde försiktigt. Motsatte sig militär intervention på den vita sidan, liksom vapenleveranser. Men 11 svenska frivilliga stupade stupade i slaget vid Dybböl Banke. De flesta av dem ligger begravda på slagfältet. En av de stupade vid Dybböl Banke var Roos. Det var ingen som kunde identifiera hans kvarlevor förrän man publicerade en bild av honom i svenska tidningar. nordens tidning Nr4 >

14 Sverige fredligt land med många krigare Debatten i Sverige om finska inbördeskriget var häftig och på ett möte den 11 februari 1918 i Stockholms arbetarekommun talade dåvarande riksdagsmannen Hjalmar Branting om den pågående aktivisthetsen. samtidigt eskorterade svenska krigsfartyg vapenleveranser från Tyskland till Finland. Svenska officerare tilläts även att gå med i den vite generalen Mannerheims armé. Debatten i Sverige om finska inbördeskriget var mycket häftig. I en annons inför ett möte den 11 februari 1918 i Stockholms arbetarekommun stod till exempel att riksdagsmannen Hj Branting skulle tala om den pågående aktivisthetsen. Vid slaget om Tammerfors, en av inbördeskrigets viktigaste kraftmätningar, deltog Svenska brigaden med drygt 400 soldater. Brigadens förluster blev stora i de intensiva striderna. Bland andra stupade Olof Palme,33 år gammal och en av brigadens initiativtagare. Hans gravsten kan nu ses på en kyrkogård i centrala Tammerfors. Nyheten om Palmes död kom i ett telegram till det svenska statsrådet Gripenberg. I telegrammet stod: Entusiastisk och djärv gick han i Svenska brigadens främsta led till storms och föll, träffad av en ögonblickligt dödande kula i huvudet. Man kommer onekligen att tänka på Lars August Lundström som i slaget vid Dybböl 1864 rasande störtat mot de preussiska bajonetterna. Den vita sidan segrade som bekant, med hjälp av svenska frivilliga men även av en tysk division. Det frivilliga deltagande hade sina offer. 36 av de stupade soldaterna fördes till Sverige via Torneå och Haparanda där de mottogs med militära hedersbetygelser. En äreport hade rests vid gränsen och på den kunde man läsa devisen Döden ger seger, seger ger döden. När de stupade sedan bisattes i Storkyrkan i Stockholm var större delen av den svenska kungafamiljen på plats. De överlevande från Svenska brigaden kom till Stockholm med båt den 30 maj. Även här militära hedersbetygelser. När brigaden marscherade från Skeppsbron till Stockholms stadion för en hyllningsfest kantades gatorna av stora folkmassor som jublande hälsade sina soldater. Men alla hurrade inte. I folkmängden fanns publicisten och politikern Ture Nerman. När brigaden passerade ropade han MÖRDARE! Nerman greps av polis och fick böta 75 kronor. Långt senare skulle Nerman bli redaktör för den starkt antinazistiska Trots allt! Men Nerman var inte ensam om att protestera. När uppgifter kom om den vita sidans besinningslösa terror mot de besegrade röda: massavrättningar, fångläger med tusentals döda av sjukdom och svält protesterade även svenska fackföreningar och den politiska vänstern. Den vita sidans besinningslösa terror mot de besegrade röda under inbördeskriget vållade protester också i Sverige. Även andra krig i Finland har dragit till sig svenska frivilliga. I Vinterkriget deltog en frivilligkår på man. Av dessa var 469 yrkesbefäl. Sverige lämnade även omfattande materiell hjälp till Finland, inte minst vapen, allt från flygplan till kanoner och gevär. 33 frivilliga stupade, tio av dem under det sista krigsdygnet. Några frivilliga 14 nordens tidning Nr4 >2009

15 blev ryska krigsfångar. Frivilligkåren var stor, men dess militära värde var begränsat eftersom många av de frivilliga saknade militär utbildning. Många drevs av en vilja att hjälpa broderlandet i öst. Mindre känt är att det fanns svenska frivilliga också i Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen Det beror väl på att Finland i detta krig hade Nazityskland som vapenbroder. Man samordnade en del operationer med tyskarna och tyska trupper fanns i Finland. Ett svenskt frivilligkompani tjänstgjorde vid Svirfronten i Fjärrkarelen. Svenska soldater fanns också på Hangöfronten vid Finska viken. Det så kallade Grafströms jägarkompani deltog i erövrandet av staden Hangö. Även Danmark och Norge drogs in i Andra världskriget genom den tyska ockupationen 9 april En del svenska frivilliga som deltagit i finska Vinterkriget fortsatte till Norge för att där bekämpa nazisterna. En liten grupp svenskar deltog i striderna våren och försommaren 1940 i trakterna av Kongsvinger och Röros. Det fanns ett kompani som kallades Gösta Benckerts kompani efter sin ledare. Det hade både svenskar och norrmän i leden till dess kompaniet upplöstes i början av juni Bland norrmännen i kompaniet fanns bland andra Max Manus och Shetlands-Larsen, norska motståndsmän som skulle bli legendariska under kriget. Den antinazistiske Ture Nerman som fick böta 75 kronor 1918 skrev i Trots allt! till kära norska broderfolk att Norges sak är vår! Även när kriget i Norge närmade sig sitt slut våren 1945 organiserades en svensk frivilligbataljon som skulle delta i slutstriderna. Bakom den stod Svensk-Norska frivilligförbundet. Men bataljonen blev kvar i sin förläggning utanför Karlstad. Tyskarna kapitulerade utan strid. på 1930-talet. När Francosidan besegrat de spanska republikanerna 1938 och de frivilliga återvände hem väntade både Finland och Norge som krigsskådeplatser. Sannolikt avstod de flesta spanienfrivilliga Finland, de flesta var ju arbetare med socialistisk eller syndikalistisk åskådning. Då lockade Norge mer, där fanns nazister att bekämpa. I snart två sekler har Sverige varit fredens land. Men det har inte hindrat tiotusentals svenskar att ge sig ut i krig. En del som idealister, en del som äventyrare, en del bara som rotlösa individer. Ibland har de som överlevt återvänt hem i tysthet. Vissa har mötts med stora hedersbetygelser. Andra har hedrats av dem som de hjälpt. Så var det för de 243 svenska frivilliga idealister som deltog i treårskriget mellan Danmark och tyska separatister i Slesvig-Holsten Efter kriget undertecknade danskar en tacksägelseadress till de frivilliga. I snart två sekler har Sverige varit fredens land. Men det har inte hindrat tiotusentals svenskar att ge sig ut i krig. Här i Bosnien. Ett antal länder finns med på listan över var svenska soldater har slagits, bland annat i Kongo i Afrika. Svenska frivilliga soldater har de senaste 200 åren sökt sig till krigsskådeplatser runt om i världen. Många har dessutom deltagit i flera krig. Så var det med flera frivilliga i Finland som efter Vinterkriget sökte sig till Norge. Så även med många av de 500 svenskar som deltog i Spanska inbördeskriget i slutet nordens tidning Nr4 >

16 Nordiska folkhögskolor i Sverige Hitta vägen till de nordiska folkhögskolorna Det finns fem nordiska folkhögskolor i Sverige. Föreningen Norden är ensam huvudman för folkhögskolan på Biskops-Arnö. Skolan ligger på en ö i Mälaren, 6 mil från Stockholm. Föreningen Norden är delägare i Malmfältens folkhögskola i Kiruna. Den ligger i den del av Kiruna som inte behöver vara med i flytten av stan. Föreningen är också delägare i Skeppsholmens folkhögskola som startade för 30 år sedan som en filial till Biskops-Arnö. Mitt i Stockholm och mitt på Skeppsholmen ett oslagbart läge för en skola. Litorina folkhögskola är yngst i den nordiska folkbildningsfamiljen. Den startade 1993 med stöd ifrån både Biskops-Arnö och Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Litorina ligger i Karlskrona, där Föreningen Norden alltid haft ett starkt fäste. Den Nordiska folkhögskolan som ligger i Kungälv, ägs inte av Föreningen Norden, men det är Nordenmedlemmar som återfinns i styrelsen och skolan är genuint nordisk. Vi fem folkhögskolor har inlett ett samarbete både sinsemellan och med huvudmannen Föreningen Norden. Vi återkommer i kommande nummer av Nordens Tidning med mera information om vad vi står för ideologiskt, vad som förenar oss och vad som är unikt för var och en av oss. Vi visar vad vi kan erbjuda Nordenmedlemmar under kommande år. Välkommen att kontakta oss för samarbete Kiruna Lulea Trondheim Östersund Umea NORGE Lillehammer SVERIGE FINLAND Drammen Oslo Tampere Västeras Uppsala Turku Örebro Helsinki Alborg Göteborg Jönköping Stockholm Tallinn ESTONIA Tartu DANMARK Helsingborg Kalmar Copenhagen Malmö LITHUANIA Riga LATVIA 16 nordens tidning Nr4 >2009

17 av Stig Lundström ur spindelväven Polkagrisar, teosofer, krigsfångar och silkesmaskar Varför blir vissa orter turistmagneter? Människors idérikedom har betydelse, liksom förmågan att marknadsföra sin egenart, sina produkter och sin historia. På mina resor stannar jag ofta i hamnen i Gränna, äter nystekt strömming med rårörda lingon till en kall öl, spanar in folklivet. Det finns alltid något som överraskar. I år är det 150 år sedan polkagrisen såg dagens ljus. År 1859 fick Amalia Eriksson Magistratens i Jönköping tillstånd att börja tillverka finare bakverk och den s. k. polkagrisen i Gränna. Anledningen var att hon, som nybliven änka, måste kunna försörja sig och dottern. Amalia dog 1923, 99 år gammal. Då hade hon satt Gränna på kartan. Idag är ett dussin polkagrisbagerier i Gränna en stor turistattraktion. I juli var det VM i polkagrisbakning! Innan jag tar färjan till Visingsö besöker jag Andréesamlingen med föremål och berättelser från S. A. Andrées expedition till Nordpolen. Även Andrée har gjort Gränna världskänt. De flesta orter har som regel en rik historia, ofta med nordiska eller internationella förgreningar. Gränna är ett gott exempel, men låt oss lämna staden för Visingsö. Det historiska arvet börjar i hamnen med bilfärjorna Ebba och Christina Brahe och passagerarfärjan Mme Tingley. Ebba var grevinna, Gustav II Adolfs ungdomskärlek, gifte sig med Jakob de la Gardie och var mor till Magnus Gabriel de la Gardie. Christina, syster till Per Brahe d.y., ägde tillsammans med maken Åke Tott gods i Sverige och Finland. Per Brahe d.y. blev riksråd 1630, blott 28 år gammal, ärvde 1633 grevskapet Visingsborg och blev 1637 generalguvernör i Finland, där han grundade flera städer. Christina har satt spår på ön genom donationen av koppartaket på Brahekyrkan. Två kända kvinnor väl värda att få färjor uppkallade efter sig. Men vem var Mme Tingley? Mme Tingley (1847- död på Visingsö 1929) hette Katherine, amerikanska som 1896 blev ledare för teosoferna i världen. Hon bildade ett teosofiskt center, Point Loma, i Kalifornien och Raja Yoga-skolor (från förskola till gymnasiet). Teosoferna ville öppna ett tredje öga, visdomens öga, för den som mediterade, enligt NE. Under en föreläsningsturné i Europa 1907 förälskade hon sig i Sverige. Oscar II lät Katherine arrendera kronomark på Visingsö för att sätta upp ett andra Point Loma efter amerikansk förebild. Prästerskapet protesterade och kallade teosofin nyhedendom. Hon fick nöja sig med en teosofisk sommarskola, som drevs kontinuerligt till 1937, sporadiskt till 1950-talet. Tingley hade stora planer, som resulterade i en världsfredskongress vid Visingsborgs slottsruin år Hon lät uppföra en märklig byggnad på ön, nämligen Tempelgården, en kopia av Parthenon i Aten. Efter andra världskriget stod Tingleys byggnader tomma. Konsum-föreståndaren Olle Krantz ( ), tillika bildkonstnär med eget museum, övertog Tempelgården 1956, flyttade härligheten till sin mark, byggde ateljé och uthyrningsstugor samt gjorde Parthenon till utställningshall. Kyrkoherde Alarik Svensson har i tidningen Släktdata ( ) skrivit en artikelserie om Krigsfångarna på Visingsö. På Visingsborgs slott fanns åren närmare krigsfångar, de flesta ryssar som resultat av Karl XII:s härjningar. Eftersom det rådde nöd såsom 1717, då lantbefolkningen livnärde sig med bark, rötter och kokta agnar, var det sannerligen ej lätt att uppdriva livsmedel till fångar. Avtrycken efter ryssarna är ett genom våda nerbrunnet slott, pampiga ryssladugårdar i baltisk korsvirkesteknik och en rysskyrkogård. Gränna/Visingsö har sedan 1940-talet tagit emot flyktingar, t ex under kriget då bl a 100 amerikanska bombflygare var inkvarterade på ön. På Visingsö växte Sverige fram till ett enat rike. Näs borg, från 1100-talet, blev det första kungliga slottet, förstört Karl Sverkersson mördades här Flera andra kungar, exempelvis Magnus Ladulås, avled på ön. Om dessa händelser kan man läsa i bl a Maja Hagermans Spår av kungens män. Visingsö är idag en vallfartsort för botanister arter, örtagård, barockträdgård och ekskog från talet. Andra söker sig t ex till Näs borg, eller vill se resterna av mullbärsträdgården från den tid då man trodde sig kunna bli rik på silkesmaskodling. Bildningstörstande ungdomar söker sig till Visingsö folkhögskola. Det skulle Mme Tingley ha gillat. Hennes ande svävar över ön. nordens tidning Nr4 >

18 Text : Av Jonathan Adabre Bilder: Jonathan Adabre, Wikipedia Am a Am a n k wa h f ö r s t a Ra g n a r So h l m a n -stipendiaten Ama Achiaa Amankwah packar väskorna och reser till Sverige och Norge för att motta 2009 års Ragnar Sohlman-stipendium. Hon skriver om utvecklings- och kvinnofrågor i den privatägda dagstidningen Public Agenda som ges ut i Ghanas huvudstad Accra. Ama Amankwah kommer att tillbringa de tre kommande månaderna på konferenscentret Voksenåsen i Norge för att dels få kunskap om svensk-norskt samarbete, dels dela med sig av sina idéer om utvecklingsfrågor. Ama Amankwah (tv) får det första Ragnar Sohlmanstipendiet. Här ses hon tillsammans med sin mamma. Syftet med stipendiet, som upprättats i Ragnar Sohlmans anda, är att skapa kontakter och kunskapsutbyte mellan Sverige och Norge visavi Afrika. Ragnar Sohlman, som avled 2007 var mångårig ledamot i svenska Föreningen Nordens och Svensk-norska samarbetsfondens styrelser samt i Voksenåsens styrelse. Ama Achiaa Amankwah föddes för 29 år sedan i Ghanas näst största stad, Kumasi. Hon gick sin skolutbildning i staden. På dess St. Louis Senior High School valde Ama engelska, engelsk litteratur och franska som tillval, som en föreberedelse inför en framtida journalistutbildning. För journalist har hon nästan alltid tänkt sig att bli: -Jag började intressera mig för journalistik tidigt och jag tror jag har talang för att skriva. Det har hon alldeles säkert. Redan när hon gick på lågstadiet var lärarna imponerade av hennes analytiska sinne och de uppsatser hon skrev. De uppmuntrade henne och gav henne sagoböcker och poesiböcker för att hon skulle läsa och lära sig mer. Ama Amankwah klarade sin gymnasieexamen med bravur och 1998 kunde hon skriva in sig på Ghananska Insitutet för Journalistik efter att ha avklarat en rad skriftliga tester och intervjuer. -En av de mest minnesvärda dagarna i mitt liv är faktiskt den dag jag fick möjlighet att studera journalistik, säger hon och beskriver livet på journalistskolan som ett privilegium : 18 nordens tidning Nr4 >2009

19 FAKTA Ragnar Sohlman Efter jur kand-examen i Stockholm 1957 och tjänstgöring vid Kommerskollegium var Ragnar Sohlman bland annat budgetsekreterare vid finansdepartementet Han var därefter kansliråd vid inrikesdepartementet, departementsråd i handelsdepartementet och generalsekreterare i Nordiska ministerrådet innan yrkeskarriären avslutades som generaldirektör vid Exportkreditnämnden Det var ett helt nytt liv för mig. Jag var tvungen att flytta från Kumasi och bo hos bekanta till familjen i Accra. Men det var intressant och roligt. Klassen var ganska stor med flera inflytelserika personer, minns hon. Själv var hon yngst. Men det var inte bara böckerna som upptog hennes tid i skolan. Hon engagerade sig också i aktiviteter, lyssnade på gospel och tittade på film. På frågan hur det så småningom kändes att flytta från klassrummet till en redaktion säger Ana: -Det kändes bra, speciellt de första åren. Hon berättar om hur överlycklig hon var första gången hon fick en by-line, sitt namn under en artikel. Men hon kände också ansvar att bidra med sin del i den demokratiska och socio-ekonomiska utvecklingen av Ghana. -Efter att jag tog min examen 2001 har jag fortsatt med det och lagt ned tid och kraft på att lyfta fram sådana frågor. Och Ama Amankwah tror inte att den strävan varit förgäves. Som professionell journalist vill hon också rapportera utan att lägga in egna värderingar utan istället låta läsarna göra sina egna bedömningar och dra sina egna slutsatser Vad tycker då Ama om mediesituation i Ghana? Hon medger att konkurrensen är hård. Det finns massor av tidningar och nya dyker upp var och varannan dag. Många i mediebranschen i Ghana menar att det bara är politik som säljer och ger rubriker. Andra väljer att gå till personangrepp, för det mesta på politiker eller offentliga personer. Det har lett till oro hos allmänheten och till att journalister förlorar trovärdighet och respekt. -Eftersom jag valt journalistik som karriär och yrke, men också för att jag är en medborgare som tror att journalistik kan tillföra den information som samhället behöver för att växa, samtidigt som den kan utbilda och underhålla, så gör den utveckling som pågår i media mig orolig. Men trots den negativa utvecklingen inom ghanansk journalistik upplever Ama att det finns positiva sidor. Inte minst journalistrollen. Den är dynamisk och fri. -Jag tror fortfarande att jag som journalist kan göra skillnad genom mitt yrke. Genom att välja smått eller stort, det sedda eller det osedda kan jag påverka livet för miljoner människor i landet, i Afrika och i världen. Det är viktigt för oss journalister att tänka på när vi utövar vårt yrke, säger Ama Amankwah. Public Agenda, den tidning där Ama arbetar, är den enda tidningen i Ghana som fokuserar på mänskliga rättigheter. Till skillnad från många andra tidningar har den, sedan den grundades 1995, fortsatt intressera sig för sådana frågor. -Vi fortsätter att kritisera och lyfta fram hur politiken påverkar de fattiga och sårbara i samhället. Vår ambition är att bidra till att skapa ett rättvist samhälle där allas rättigheter respekteras och skydda, säger Ama stolt och fyrar av ett brett leende. Utöver att arbeta som journalist skulle Ama gärna vilja arbeta som människorättsadvokat, någon gång i framtiden. nordens tidning Nr4 >

20 -Jag kan tänka mig göra en rad andra saker senare i livet. Men jag är säker på att jag alltid kommer att skriva, eftersom jag tror att journalisten i mig aldrig kommer att dö, säger hon. Ama är hängiven katolik. Efter att ha förlorat sin far som ung, och uppfostrats av sin ensamstående mor, tror Ama på att en allsmäktig gud legat bakom hennes framgångar. -Gud har varit väldigt god. Han har alltid en väg, och han har alltid visat att han är med mig. Jag har insett att man inte kan hantera allting så jag ger mina utmaningar till Gud och ber om styrka att överkomma dem. Hon skrattar mycket. Ama Amankwah tror att skratt är den bästa medicinen för att behålla sitt lugn. -När jag försöker se saker från ett annat perspektiv blir jag ibland upprörd men jag försöker kontrollera mig själv. Ama är nybliven generalsekreterare för West Africa Network of Journalists on Peace building (WANJOP), en nybildad organisation som består av journalister från 15 västafrikanska länder. Också av den anledningen är hon glad över stipendiet hon fått till Ragnar Sohlmans minne. Hon ser det som ett erkännande för det arbete hon lägger ned som journalist och som byggare av nätverk för utveckling och fred i Afrika: -Den här möjligheten hade inte kunna komma vid en bättre tidpunkt, säger hon. -Jag har arbetat som journalist och bevakat frågor kring utveckling i nio år. Längtan efter att lära mig mer, och dela mina idéer om hur man kan göra världen bättre med andra växer sig starkare för varje dag. Det här stipendiet är dörren jag knackat på och jag är väldigt glad över att bli den första att få Ragnar Sohlman-stipendiet. Accra är Ghanas huvudstad- Där arbetar Ama Amankwah på dagstidningen Public Agenda. 20 nordens tidning Nr4 >2009

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav. ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad Globala veckans tipspromenad 2009 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas t ex vid kyrkkaffet, i pensionärsgrupper eller för konfirmander.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET

EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET Satir är ett globalt språk som öppnar för samtal mellan meningsmotståndare. Samtidigt är balansen skör för att inte falla över i

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Stockholm & jag! och SAMLA dina MINNEN! UPPTÄCK, MÅLA, LÄR! a voyage mini guide. Jag heter och jag är år. Jag besökte Stockholm / 20

Stockholm & jag! och SAMLA dina MINNEN! UPPTÄCK, MÅLA, LÄR! a voyage mini guide. Jag heter och jag är år. Jag besökte Stockholm / 20 Stockholm & jag! BILD PÅ MIG! Jag heter och jag är år Jag besökte Stockholm / 20 UPPTÄCK, MÅLA, LÄR! och SAMLA dina MINNEN! Jag var där tillsammans med Vädret var och det var grader Här bodde jag Det roligaste

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander

Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander ISBN 91-47-07120-6, www.liber.se Kapitel 1 Ett nytt läsår 1. Hur beskrivs fröken Eva? 2. I vilken årskurs går den som berättar? 3. Hur blev Tobbe

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Sinhéad O connor Just A Rebel Song

Sinhéad O connor Just A Rebel Song Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande. BIFALL

a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande. BIFALL 1 Klimatnätverkets årsmöte 2013-10-02 13:30 Nybohovsgränd 18, Stockholm 1. Mötets öppnande Mötet öppnas 11.42. 2. Val av mötesfunktionärer a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande.

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

A" göra sin röst hörd

A göra sin röst hörd A" göra sin röst hörd Om oss Mikael Zackrisson Ziggy Crea9ve Colony Malin Crona 8 Sidor, Centrum för Lä"läst NUMMER 39 25 SEPTEMBER 2013 Lättlästa nyheter alla vardagar: www.8sidor.se Poliserna bröt mot

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Årsmöte de luxe Cory Band, SYBB, Junior-SYBB och fler än så!

Årsmöte de luxe Cory Band, SYBB, Junior-SYBB och fler än så! SMM ordförandebrev 2016-02-02 Till alla SMMs kårer sprid gärna vidare! Årsmöte de luxe Cory Band, SYBB, Junior-SYBB och fler än så! Det är väl inte alltid årsmöten brukar anses vara ljuspunkter i tillvaron,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Med balett från Björkö till Tallinn

Med balett från Björkö till Tallinn Med balett från Björkö till Tallinn Samspel. Bröderna Davidsson från en orgel- och danskonsert i Örgryte nya kyrka. Musik och dans har varit självklara ingredienser i livet för Jonathan och Gabriel Davidsson

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet 1 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 27 mars

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 35 Fredag 4 november 2011. Facebook i Luleå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 35 Fredag 4 november 2011. Facebook i Luleå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 35 Fredag 4 november 2011 NORRBOTTEN Facebook i Luleå I torsdags i förra veckan presenterade Facebook sina planer på att bygga serverhallar i Luleå. - Vi har letat efter en bra plats

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek Program hösten 2013 Sjöbo bibliotek Biblioteket - allt från böcker till barnteater Biblioteket erbjuder böcker inom många olika ämnesområden. Här finns ljudböcker, e-böcker, film, tv-spel, tidningar och

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer